UNGA VUXNAS SYN PÅ ATT FÖRSE UNGDOMAR MED ALKOHOL

Transkript

1 UNGA VUXNAS SYN PÅ ATT FÖRSE UNGDOMAR MED ALKOHOL Januari-Februari 2013

2 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 INFORMATIONSBEARBETNING OCH ANALYS... 3 SAMMANSTÄLLNING SAMTLIGA FOKUSGRUPPER... 5 ALKOHOLVANOR... 5 Nyttjande av alkohol... 5 Associationer till begreppet alkohol... 6 Synen på alkohol... 7 Första kontakten med alkohol... 8 Egen tillgång till alkohol som minderårig... 8 ERFARENHET AV HUR UNGDOMAR FÅR TAG I ALKOHOL Att förse ungdomar med alkohol Samhällets syn på att köpa ut alkohol till minderåriga MEDIEKONSUMTION Medievanor och tillit till olika typer av medier Lämpliga budskap Nå målgruppen åringar TEST AV TRE OLIKA KONCEPT Att ha en vän IQ Ja eller nej Systembolaget Hälsningar samhället Länsstyrelsen ANALYS SLUTSATSER BILAGA 1 SAMTALSMALL

3 INLEDNING, SYFTE OCH METOD INLEDNING Axánd AB fick i december 2013 i uppdrag av CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) att genomföra en fokusgruppsundersökning gällande unga vuxnas syn på att förse ungdomar med alkohol. Inledningsvis beslutades det att undersökningen skulle bestå av tre fokusgrupper utförda i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Det beslutades även att fokusgrupperna skulle genomföras under januari, att enbart personer mellan år skulle delta samt att alla deltagare skulle nyttja alkohol på något vis. SYFTE Syftet med denna undersökning är att ta fram information om hur unga vuxna i Sverige ser på alkohol i allmänhet och på hur de ser på att förse ungdomar med alkohol. Undersökningen syftar också till att utvärdera möjliga kommunikationsvägar och budskap för att nå unga vuxna med alkoholrelaterad information. Resultatet av undersökningen ska kunna användas för att skapa en bättre förståelse för, och komplettera, de resultat CAN fått i kvantitativa undersökningar gällande samma ämnesområden. METOD Urval och insamling av information Målgruppen för fokusgrupperna har varit unga vuxna i åldern år som nyttjar alkohol. Båda könen ska finnas representerade. Samtliga deltagare har ersatts med 500 kr för sin nedlagda tid. Ett externt rekryteringsbolag har använts för att genomföra den praktiska rekryteringen av deltagare till fokusgrupperna. Detta bolag har använt sig av interna databaser och av annonsering för rekryteringen. Sammanlagt har tre fokusgrupper genomförts en i Stockholm, en i Göteborg och en i Malmö. Tanken är att skapa en spridning mellan de tre storstäderna i Sverige och att samla in så många olika åsikter som möjligt. Läsaren bör dock uppmärksamma att det är en kvalitativ undersökning och att det inte går att dra slutsatser kring statistiska skillnader mellan hur unga vuxna resonerar i de tre städerna utifrån resultatet i undersökningen. Informationsbearbetning och analys Underlagen från fokusgrupperna har sammanställts och analyserats i textform. Eftersom nästan samtliga frågeställningar är av en öppen natur 3

4 INLEDNING, SYFTE OCH METOD har svaren sammanfattats och delats in i områden för att möjliggöra en tydlig presentation av resultaten. I sammanställningen presenteras dels sådana åsikter och tankar som framkom i samtliga tre grupper, men även sådant som bara framkom i en eller två grupper (dvs som skiljer grupperna åt). Den löpande texten varvas med belysande eller förklarande citat. Sist i varje avsnitt finns en kort sammanfattning i fet, kursiv stil. Läsaren av rapporten bör uppmärksamma att det vid sammanställning av svar som är av en kvalitativ natur sker en tolkning av den person som sammanställer resultaten. Sist i rapporten återfinns analys, slutsatser och rekommendationer. 4

5 SAMMANSTÄLLNING SAMTLIGA FOKUSGRUPPER Alkoholvanor Nyttjande av alkohol Samtliga deltagare i alla grupper uppger att de dricker i alkohol, vilket också var ett kriterium för att delta i fokusgrupperna. Vad gäller de tillfällen deltagarna uppger att de dricker alkohol, finns det inga större skillnader mellan de olika grupperna. Intervjupersonerna i samtliga grupper uppger tillfällen såsom helger, när man firar någon eller något och på sommaren. Deltagarna i Stockholm menar även att alkohol ofta används som ett belöningssystem. Här kan det exempelvis handla om att man gjort en god prestation och att man vill fira det. Någon menar att det finns en del problem förknippat med detta. Det är väldigt destruktivt att använda alkohol för att höja ens humör. I stockholmsgruppen menar deltagarna att mängden alkohol de dricker under en vecka varierar. Ett flertal av deltagarna är dock inne på att man dricker mer alkohol på sommaren, när man är utomlands eller på semester. På sommaren blir det hela tiden. Åsikterna bland deltagarna i Göteborg är mycket lika personerna i Stockholm. Mängden alkohol under en vecka varierar och även här menar deltagarna att man dricker i betydligt större utsträckning under sommaren. Det känns mer lockande på sommaren med uteservering. Det ser trevligt ut. Intervjupersonerna i Malmö nämner, likt de övriga grupperna, helger och firanden som typiska tillfällen när man dricker alkohol. En person menar att hon dricker mer sedan hon har börjat studera. En manlig intervjuperson menar istället att bara dricker om han ska någonstans där andra dricker eftersom han upplever att det är jobbigt att vara nykter när andra är berusade. En kvinnlig deltagare säger dock att hon inte dricker så mycket, utan istället utmanar sig själv att försöka samtala med nya personer i nyktert tillstånd. 5

6 Hon uppger att hon dricker vid speciella tillfällen såsom på födelsedagar eller när det gått bra för det fotbollslag hon spelar i. Gemensamt för de tre grupperna är att samtliga menar att typiska tillfällen för att dricka alkohol är på helger och när man vill fira någon eller något. Några större skillnader bland deltagarnas användning av alkohol gällande såväl syfte som frekvens kan inte urskiljas. Mindre skillnader i frekvens går att finna inom grupperna men samtliga deltagare dricker alkohol mer eller mindre regelbundet. Grupperna är även överens om att alkoholkonsumtionen ökar markant under sommarhalvåret. Associationer till begreppet alkohol I samtliga grupper är det första ordet som uppkommer festa när deltagarna blir tillfrågade vad de tänker på när man säger alkohol. Deltagarna i Stockholm och Göteborg nämner enbart ord med en positiv andemening medan deltagarna i Malmö hade både positiva och negativa associationer. Fokusgruppen i Stockholm använder ord som festa, glad, socialt och firanden, fest överlag med kompisar för att beskriva vad de först och främst tänker på när de får höra ordet alkohol. Deltagarna associerar även ordet alkohol till specifika dagar som fredag och lördag. En deltagare förknippar även alkohol med olika sportevenemang, exempelvis fotboll. Även i Göteborg nämner deltagarna festa för att beskriva vad de tänker på när de hör ordet alkohol. Några deltagare i Göteborg associerar även alkohol till olika veckodagar som fredag och lördag. Andra ord som nämns är trevligt och socialt, gott och umgänge. I Malmö ställer sig vissa deltagare mer negativa till alkohol. Positiva ord som festa och trevligt nämns först men även ord med negativa betingelser som drägg, fylla, jobbiga deep talks och bakfyllekänsla nämns. I samtliga grupper associerar deltagarna först och främst alkohol med positiva begrepp såsom festa, glad och socialt. Liknande associationer uppkommer i alla grupper. Den skillnad som kan urskiljas är att deltagarna i Malmö även tar upp associationer med negativ andemening, något som inte görs i de andra grupperna. 6

7 Synen på alkohol Gemensamt för samtliga tre grupper är att synen på alkohol är tudelad och att deltagarna ser både positiva och negativa effekter av att konsumera alkohol. I stockholmsgruppen har intervjupersonerna en relativt liberal syn på alkohol även om de även diskuterar risker och problem som finns förknippat med alkoholkonsumtion. En deltagare säger att hans syn är: Ganska liberalt, vi lever i det samhället. Man får göra som man vill så länge man kan hantera det. Intervjupersonerna i Stockholm samtalar ett tag kring alkohol som en drog. Här menar flera av deltagarna att alkohol egentligen ett farligare berusningsmedel än man kanske tänker sig i första rummet. Detta bland annat eftersom tillgången till alkohol är så god och eftersom det är en del av vår kultur. En intervjuperson kommenterar att hon tror att alkohol skulle vara illegalt om det hade introducerats i samhället idag. Ett flertal deltagare vill trots detta att tillgången till alkohol bör bli bättre genom längre öppettider på Systembolaget, då framför allt på lördagar. En deltagare menar även att de restriktiva öppettiderna gör att risken finns att man köper mer än vad man hade tänkt när man besöker Systembolaget eftersom man inte vill riskera att ha för lite alkohol. I Göteborg har deltagarna en delad syn på alkohol. Dels nämns positiva sidor som att alkohol är trevligt och att det är en del av att umgås och träffa vänner. Intervjupersonerna menar dock också att det finns konsekvenser om man dricker för mycket. De har en även en syn på alkohol där de associerar det till folk som dricker för mycket och blir aggressiva och fyllegubbar. I Malmö lyfter intervjupersonerna fram, likt de grupperna, både en positiv och negativ syn på alkohol. Till de positiva delarna hör bland annat att det allmänt är trevligt att dricka alkohol och att man vågar prata med personer man annars inte skulle prata med. Till de mer negativa sidorna hör att det inte alltid slutar som man tänkt sig, att alkoholen tar fram ens primitiva sida och att det är tråkigt när man ser allt för berusade personer eller ungdomar som är berusade. I samtliga grupper framkommer en delad syn på alkohol, det vill säga att 7

8 det finns både negativa och positiva effekter av alkohol. Flera deltagare resonerar kring vad som händer när något går fel exempelvis om man dricker för mycket. Första kontakten med alkohol I både Göteborg och Stockholm svarar ett flertal av intervjupersonerna att deras första kontakt med alkohol var när de fick smaka en mun eller två av sina föräldrar. Flera hade smakat alkohol av sina föräldrar innan de drack sig berusade första gången. Åldrarna när deltagarna drack sig berusade första gången varierar allt från år till år. Vanligast i samtliga grupper är att de drack första gången när de var någonstans mellan år. Samtliga deltagare i alla grupperna uppger att de fortsatte att dricka mer eller mindre regelbundet efter att de hade druckit sig berusade första gången. Deltagarna i Göteborg och Malmö blir även tillfrågade om deras upplevelser första gången de kom i kontakt med alkohol. I Göteborg uppfattade intervjupersonerna sin första kontakt med alkohol som något som var spännande, vuxet och kul. Flera personer i Malmögruppen uppger att de första gången de drack sig berusade hade svårt att veta hur mycket de kunde dricka eftersom de hade en föreställning om att de skulle tåla större mängder än vad som egentligen var fallet. I Malmö menar några deltagare att det på grund av grupptrycket från kompisar var svårt att säga nej till alkohol efter att man testat att dricka första gången. Folk kunde acceptera att man inte rökte men inte att man inte drack. Den vanligaste åldern för alkoholdebut bland gruppdeltagarna är omkring år. Åldern skiljer sig något inom grupperna men inga större skillnader kan hittas mellan dem. Samtliga deltagare uppger även att de fortsatte att dricka alkohol efter att de hade varit berusade första gången även om det inte skedde veckovis. Egen tillgång till alkohol som minderårig Under gruppdiskussionernas gång blir deltagarna tillfrågade om hur de fick tag på alkohol när de var minderåriga. Gemensamt för de tre olika 8

9 grupperna är att majoriteten av intervjupersonerna inte upplevde det som en svårighet att få tag på alkohol som minderårig. Om man vill få tag på alkohol så kan man få det oavsett ålder. Ett sätt att få tag i alkohol som nämns i samtliga grupper var att via organiserade langare. I samtliga tre grupper berättas historier kring hur man hade telefonnummer till olika langare som man kontaktade när alkohol skulle införskaffas. Samtliga grupper beskriver denna väg att få tag i alkohol som något de slutade med i 18-årsåldern. En deltagare i stockholmsgruppen upplever att utbudet av smuggelsprit till viss del även ändrades under hans ungdomsår och att det var lättare att få tag på alkohol via organiserade langare när han var 15 år än när han var 18 år. I samtliga tre grupper beskriver man att såväl föräldrar som äldre syskon var mindre restriktiva med att köpa ut alkohol efter att de hade fyllt 18 år. Framför allt framkommer detta i stockholmsgruppen. En deltagare beskriver det på följande sätt: När man var 18 år så var det mycket lättare. Pappa kunde köpa och så hade jag en äldre pojkvän. En annan deltagare menar även att han aldrig hade behov av att fråga sina föräldrar efter att han hade fyllt 18 år eftersom det då var tillåtet att dricka alkohol på krogen/uteställen. I Göteborg förefaller det sig också vanligt att intervjupersonerna tog alkohol av sina föräldrar. Något som även framkommit bland deltagarna i Malmö. I Stockholm uppger dock de flesta att de inte hade för vana att ta alkohol hemifrån. Två av intervjupersonerna i Göteborg menar också på att de inte hade något problem att köpa alkohol som minderåriga eftersom kontrollen av legitimation var dålig. En av deltagarna köpte sin alkohol på Systembolaget innan han fyllde 18 år. En annan beskriver hur hon gick på uteställen där hon visste att kontrollen av legitimation var dålig och att det därför var lätt att bli serverad alkohol som minderårig. Bland intervjupersonerna i Malmö var det ett flertal som åkte över till Danmark för att köpa alkohol. Likt gruppen i Göteborg uppger också flera att de tog alkohol hemma från föräldrarna. Även kompisars syskon och att 9

10 man frågade runt ute bland främlingar nämns som sätt att få tag på alkohol. De vanligast förekommande metoderna för att få tag på alkohol som minderårig bland deltagarna var att köpa smuggelsprit från organiserade langare eller genom att ta från föräldrar eller kompisars föräldrar. Ett tredje alternativ som diskuterats i grupperna är att få alkohol utköpt av äldre syskon. Viss skillnad kan urskiljas från de tre olika grupperna. I Stockholm uppger majoriteten av deltagarna att de köpte smuggelsprit. Denna metod har även visats vara vanlig även i Göteborg och Malmö. I Malmö svarar dock flera att de själva åkte över till Danmark för att köpa alkohol. De verkar även ha varit vanligare bland dessa deltagare att ta från föräldrar som åkt utomlands och köpt alkohol. I Göteborg uppger två deltagare att de kunde både köpa alkohol på krogen och på Systembolaget innan de hade åldern inne. 10

11 Erfarenhet av hur ungdomar får tag i alkohol Att förse ungdomar med alkohol Deltagarna blir tillfrågade om de känner till vilka åldersgränser det finns för att köpa alkohol. Samtliga deltagare i varje grupp uppger att de känner till såväl 18-årsgräns för att köpa på krogen och 20-årsgräns för att köpa på Systembolaget. Flera av deltagarna upplever att dessa gränser är bra, och hänvisar till att langningen förmodligen minskar på grund av att det finns en 20-årsgräns för att handla på Systembolaget. Dessa personer upplever att risken att man köper ut till minderåriga minskar med åldern och att det är en högre sannolikhet att en 18-åring köper ut till exempelvis en 16-åring än att en 20-åring gör det. Gemensamt för de tre grupperna är att deltagarna känner sig betydligt mer tveksamma till att köpa ut till personer som är under 18 år än till personer som är mellan år. Flera av deltagarna säger inledningsvis att de inte alls kan tänka sig att köpa ut alkohol till någon under 18 år. Denna åsikt förändras dock till hos vissa under diskussionernas gång. Flera menar att om det är en person som de känner och litar på så kan de tänka sig att köpa alkohol till denne även personen är under 18 år. I samtliga grupper gör deltagarna en stark distinktion mellan minderåriga som de har en personlig relation till och personer som de inte känner alls. Samtliga deltagare hävdar att de aldrig skulle köpa ut alkohol till en helt okänd person. En deltagare i Stockholmsgruppen förklarar att han kunde tänka sig att köpa ut till sin yngre bror innan han hade fyllt 18 år. Han hade ju alltid sprit och då kanske det är bättre att jag köper ett flak öl. En deltagare i Malmögruppen förklarar att det är okej att köpa ut om personen i fråga är 17 år, det vill säga nästan myndig. Däremot skulle han inte köpa ut till någon som är 12 år. Ett par deltagare i Malmö och Göteborg uppger att det är okej att köpa till någon som är under 18 år om det är en person som man känner och har tillit för. Aldrig till någon som jag inte känner men kanske till min syster I samtliga grupper uppkommer även diskussionen om att man skulle ha något av en moralisk plikt att köpa ut till sina yngre syskon för att de inte ska dricka sprit eller komma i kontakt med otrevliga människor. 11

12 Tre personer i Malmö utmärker sig genom att säga att de aldrig skulle köpa ut till någon som är under 18 år oavsett vad de har för relation till personen i fråga. Jag skulle aldrig riskera mig själv för en sådan sak. Deltagarna blir även tillfrågade om de kan tänka sig att bjuda minderåriga på alkohol och i så fall var den absoluta åldersgränsen går för att bjuda på alkohol. Det är tydligt att majoriteten av intervjupersonerna i samtliga tre grupper upplever att det är mindre kontroversiellt att bjuda en minderårig på alkohol än att köpa ut alkohol från Systembolaget. Deltagarna förklarar att de upplever sig ha mer kontroll när de bjuder på alkohol eftersom de då är närvarande när den minderåriga dricker. Man tar på sig lite extra ansvar om man bjuder eller köper ut. Det är skillnad om man umgås samtidigt än att ge alkohol och låta dem gå. I Stockholm framkommer det att ett antal av intervjupersonerna inte tidigare reflekterat över att det är olagligt att bjuda en minderårig på alkohol. Dessa personer upplever också att det är en stor skillnad mellan att köpa ut och att bjuda bort alkohol. Det är en gråzon att bjuda en minderårig på fest. Jag har inte ens tänkt på att det är olagligt. Fokusgruppsdeltagarna får även möjlighet att ge sin syn på resultatet i en undersökning gjord av CAN. I undersökningen visar det sig att det är många fler unga vuxna som kan tänka sig att bjuda en minderårig på alkohol än som kan tänka sig att köpa ut alkohol. Även här menar deltagarna att det troligen handlar om känslan av kontroll man upplever helt enkelt att man har mer kontroll över situationen när man bjuder på alkohol än vad man har om man köper ut. Kontrollen inkluderar att man vet vad och hur mycket den minderåriga personen i fråga dricker. Några framhåller också att de när de bjuder kan göra en bedömning över hur påverkad personen är i fråga och ta beslutet utifrån det. En annan åsikt som uppkommer är att det är en moralfråga och att det är mindre fel att bjuda på alkohol än att köpa ut. I Stockholm förklarar en person att det också handlar om att inte utestänga de som är minderåriga från den sociala delaktigheten. 12

13 Det handlar om sociala regler. Om man inte bjuder så exkluderar man personen från det sociala sammanhanget. Även ett annat resultat i samma undersökning diskuteras under fokusgrupperna. Här handlar det om att åringar tror att det är vanligare att unga vuxna i allmänhet köper ut eller bjuder minderåriga på alkohol än vad det är att deras jämnåriga vänner gör det. En förklaring till varför det förhåller sig på detta sätt är att man tycker sig ha högre moral än andra och att man inte vill tänka att man själv eller någon i sin nära omgivning gör någonting dåligt. Inledningsvis tenderar deltagarna i samtliga grupper att ta avstånd från att köpa ut alkohol till minderåriga under 18 år. Det framkommer dock under diskussionernas gång att beslutet att köpa ut alkohol eller ej är mer individberoende (utifrån vem som ska konsumera alkoholen) snarare än åldersberoende. Majoriteten i de tre grupperna kan inte tänka sig att köpa ut till en okänd person oavsett ålder. Nästan samtliga deltagare kan tänka sig att köpa ut till någon som de känner och som är över 18 år. Flera kan också tänka sig att köpa ut till en person som de känner tillit till även om personen är under 18 år. I samtliga grupper svarar flera att de kan tänka sig att köpa ut till syskon. Samtliga deltagare ser lättare på att bjuda en minderårig på alkohol än att köpa ut. Det motiveras framför allt med att intervjupersonerna känner att de har större kontroll över situationen. Några större skillnader mellan grupperna kan inte urskiljas. Samhällets syn på att köpa ut alkohol till minderåriga Efter att deltagarna har diskuterat sin egen syn på att köpa ut alkohol till minderåriga så får de frågan om hur de upplever att samhället ser på langning. Gemensamt för de tre grupperna är att intervjupersonerna uppfattar att det finns en dubbelmoral gällande samhällets syn på att köpa ut alkohol till minderåriga. De flesta anser att samhället i stort ser det som fel men att det är många som ändå köper ut alkohol till minderåriga. Det är inte okej men det är så många som gör det att man inte bryr sig så mycket. Bland deltagarna i Stockholm menar några att riskerna för att langa alkohol är för små. För att komma till bukt med problematiken menar dessa personer att straffet för langning borde höjas. Några menar även på att skärpta lagar krävs för att minska alkoholkonsumtionen och att 13

14 informationskampanjer eller dylikt inte kommer att göra någon större skillnad. Det är för lätta straff så man tar det inte på allvar. I Malmö menar flera deltagare att det inte talas så mycket om langning till minderåriga. En kvinnlig deltagare i denna grupp, som tränar fotboll, menar att de inom fotbollen talar mycket om hur alkohol påverkar hälsan och prestationsförmågan, men menar samtidigt att just langning pratas det väldigt lite om. Det framkommer i samtliga grupper att deltagarna anser att det finns en dubbelmoral gällande samhällets syn på att köpa ut alkohol till minderåriga. De flesta anser att den officiella åsikten i samhället säger att det är fel men att många trots detta väljer att köpa ut alkohol till ungdomar. Den övergripande åsikten i de tre fokusgrupperna är att samhället säger att det är fel men att de flesta inte bryr sig om det i någon större utsträckning. 14

15 Mediekonsumtion Medievanor och tillit till olika typer av medier För att undersöka genom vilka kanaler man bäst kan nå ut till målgruppen åringar får intervjupersonerna berätta om sina medievanor. Deltagarna får bland annat diskutera vilken typ av media de använder sig av i störst utsträckning och vilken media de känner störst tillit till. Det visar sig att medievanorna till viss del skiljer sig i de olika städerna. Gemensamt för grupperna är att de har större tillit till traditionell media än social media. Samtliga grupper menar även att man ska förhålla sig skeptisk och källkritisk till all typ av information man får via media oavsett från vilken kanal det kommer. I Stockholm svarar flera av intervjupersonerna att de har störst förtroende för tidningar som Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Detta är också tidningar som flera deltagare läser. Dessutom ser man nyheter på TV eller lyssnar på radio. Flera intervjupersoner i gruppen uppger också att de känner större tillit för en statlig organisation än ett vinstdrivande företag eller en tidning. De anser att staten bör vara avsändaren för information om alkohol men att informationen ska vara ärlig och ingen skrämseltaktik. Jag litar mer på allt statligt. Flera menar dock att man måste vara skeptisk till allt man läser. Information om alkohol tenderar att vara överdriven, menar några deltagare, vilket leder till en misstro och skepticism kring sanningshalten av det publicerade materialet. Som exempel nämns bland annat att allt för många personer förefaller hamna i riskzonen för missbruk av alkohol. När de överdriver så tappar man respekten. Även i Göteborg hyser deltagarna större tillit till traditionell media än social media. Samtliga deltagare i Göteborg uppger att de läser någon form av dagstidning i mobilen. Flera intervjupersoner uppger att de brukar läsa tidningen där Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Metro är vanligast förekommande. Till skillnad från deltagarna i Stockholm uppger dock personerna i Göteborg att de framför allt läser tidningen i mobiltelefonen. Flera läser även i form av papperstidning men då framför allt gratistidningar när de åker med kollektiv trafiken. 15

16 Radio och TV via etern används förhållandevis lite i av deltagarna i Göteborg, utan istället använder de flesta internet för att se på TV eller lyssna på radio. Samtliga intervjupersoner i Göteborg svarar att de använder Facebook regelbundet men att det samtidigt är det medium de litar minst på. Intervjupersonerna i Göteborg diskuterade även sin syn på direktreklam. Flertalet uppfattar direktreklam på ett negativt sätt och berättar att de inte brukar läsa det som de får hem i brevlådan. Ett par andra personer i gruppen tycker dock att det är ganska trevligt med direktreklam och att reklam med erbjudanden är något som de brukar läsa. I Malmö svarar samtliga intervjupersoner att de läser någon typ av tidning. Det är dock inte enbart nyhetstidningar vilket dominerade tidningsläsandet i såväl Stockholm som Göteborg. I Malmö svarar även ett flertal deltagare att de brukar läsa magasin och veckotidningar. Bland de dagstidningar och magasin som nämns återfinns Sydsvenskan, Metro, City, Elle, Sköna hem samt inredningstidningar. En majoritet av deltagarna läser Sydsvenskan, antingen i pappersformat, på internet eller i mobiltelefonen. Flera läser även gratistidningar såsom Metro och City. I Malmö är TV det medium som används minst frekvent. Flera personer uppger att de överhuvudtaget inte ser på TV. Ett par deltagare uppger att de brukar se på serier men utöver det så ser de sällan på TV. Flera använder sig istället av playkanaler och strömmar filmer gratis. Däremot så lyssnar flertalet av deltagarna på radio. Valet av radiokanal skiljer sig något bland intervjupersonerna där musikkanaler såsom NRJ och Rix FM eller P3 är de vanligaste alternativen. Samtliga deltagare i Malmö använder Facebook regelbundet men även i denna grupp är Facebook det medium som intervjupersonerna litar minst till. Facebook går helt bort. Man är så trött på allt som publiceras där. Gemensamt för de tre grupperna är att samtliga deltagare uppger att de känner större tillit till traditionell media än social media. Samtliga deltagare i de tre grupperna använder Facebook regelbundet. Det är dock också det media som de litar minst på. Intervjupersonerna i Stockholm är tillsynes de som använder media på traditionellt vis i störst utsträckning. I denna grupp tittar deltagarna på TV och läser tidningar i pappersformat. 16

17 I Göteborg uppger samtliga deltagare att det läser någon form av tidning men då framför allt via mobil eller internet. Radio och TV används främst via internet då till exempel via strömning, playkanaler eller broadcast. Malmö är den grupp som använder sig minst av traditionell media. Alla uppger att de läser tidningar då framförallt underhållningstidningar eller Sydsvenskan. Få deltagare i Malmö ser på TV i traditionell benämning. Likt flera i Göteborg, använder man sig även här av strömning och playkanaler. Malmö är även den grupp som i störst utsträckning lyssnar på radio. De kanaler som är vanligast förekommande är NRJ, Rix FM och P3. Lämpliga budskap Under fokusgrupperna framkommer att många deltagare upplever att budskapet är viktigare än kanalen. Deltagarna får därför diskutera vad de anser är bra information om alkohol. Spontant anser många att skrämseltaktik är en felaktig väg att gå. Samtidigt menar deltagarna att det är viktigt att informationen är allvarlig för att ge önskad effekt. Deltagarna efterfrågar också sanningsenlig information som de själva kan använda för att bilda sig en uppfattning. Mer fakta och så får man ta beslut själv. I alla tre grupperna uppkommer en diskussion om det är effektfullt att använda sig av statistik eller ej för att föra fram budskap om alkoholens negativa effekter. Åsikterna går isär i grupperna och det går att finna deltagare som både ställer sig positiva och negativa till att använda statistik för att nå målgruppen åringar. Generellt kan sägas att flera deltagare tycker att man kan använda sig av statistik om det är presenterat på ett lättolkat sätt. Överlag vill deltagarna i samtliga grupper att informationen som publiceras ska undvika överdrifter och baseras på fakta snarare än moral och värderingar. Information baserat på forskning uppfattas som positivt av de flesta. Ett exempel på en bra kampanj som nämns i alla tre grupper är Don t drink and drive från Trafikverket. En person i Göteborgsgruppen anser att bra information om alkohol bör lyfta fram dess effekter på den fysiska hälsan och att det är ohälsosamt för kroppen att dricka alkohol. Flera av intervjupersonerna i Göteborg anser att humor är ett bra sätt för att få personer i deras ålder att tycka om en 17

18 reklamfilm. Dock anser flera att känslomässiga reklamfilmer troligtvis kommer att sätta sig djupare och beröra målgruppen mer. Intervjupersonerna i Malmö ser gärna att det är en specifik person som framför budskapet. De anser att en kampanj om alkohol bör ha en frontperson för att göra budskapet mer genuint och personligt. Man litar mer på enskilda individer än en organisation. Ett bra budskap ska enligt intervjupersonerna i de tre grupperna baseras på forskning och fakta. Innehållet får ej vara överdrivet eftersom det då riskerar att tappa trovärdighet. Nå målgruppen åringar Intervjupersonerna blir tillfrågade om hur de själva anser är det bästa sättet att nå ut till målgruppen åringar gällande information om alkohol. Gemensamt för de tre grupperna är samtliga menar på att åringar är en mycket svårnådd grupp, speciellt när det gäller information om alkohol. Deltagarna menar också att åringar är uppvuxna i informationssamhället och att man av den anledningen dels är mindre mottaglig för reklam och dels har lärt sig att vara källkritisk till alla typer av medier. Vi tycker redan att vi kan allt så det är svårt att nå oss. Flera av personer i Stockholmsgruppen lutar åt att det bästa sättet att nå målgruppen åringar är genom hårda budskap. Majoriteten är dock emot ren skrämseltaktik och vill att budskapet ska vara så ärligt och informativt som möjligt. Någon efterfrågar att man i kampanjerna ser på problematiken från olika håll och att det dras paralleller till illegala droger. Någon annan menar att brottsstatistik kan vara ett bra sätt att nå ut eftersom så mycket brott sker under påverkan av alkohol. I Göteborg uppkommer förslag om att reklamfilmerna bör vara korta, enkla och humoristiska för att bäst nå ut till deras målgrupp. Samtidigt efterfrågar en person dokumentärer där man får möjlighet att fördjupa sig i problematiken. Även i denna grupp anser man att skrämsel är fel taktik utan att budskapet istället ska vara ärligt och informativt. Skrämseltaktik är nog rätt svårt på Sveriges marknad för vi är rätt högutbildade, man genomskådar det. 18

19 Majoriteten av deltagarna i Malmö anser istället att skrämseltaktik är fungerande och man i kampanjer om alkohol behöver satsa på något mörkare, snarare än humor, för att nå fram till målgruppen åringar. Ytterligare ett förslag som uppkommer är att ha reklam längs med vägen där man åker med buss eller dylikt eftersom man då inte har något annat att titta på. I samtliga grupper får deltagarna även diskutera om personliga träffar är ett fungerande koncept för att nå med information till deras målgrupp. I så väl Malmö som Göteborg menar några att det är viktigt att möten om alkohol hålls på universitet eller dylikt men att det inte når hela målgruppen eftersom inte alla studerar. Åsikterna kring hur man bäst når målgruppen åringar går till viss del isär i de olika grupperna. Gemensamt för de tre grupperna är att alla uppger att målgruppen är mycket svår nådd och att det krävs att reklamen sticker ut från mängden för att kunna påverka personer inom denna åldersgrupp. I både Stockholm och Göteborg ställer sig deltagarna starkt negativa till att använda skrämseltaktik. I Malmö menar flera snarare motsatsen, att det är det bästa sättet att nå fram med ett budskap om alkohol. Dock är intervjupersonerna i såväl Stockholm som Göteborg positiva till reklam med hårda budskap som inte baseras på humor. 19

20 Test av tre olika koncept I slutet utav gruppdiskussionerna får deltagarna se tre olika reklamfilmer om alkohol som de sedan diskuterar. Reklamfilmerna visas i olika ordning i de olika grupperna. De tre reklamfilmer som visas är Att ha en vän avsändare IQ, Ja eller nej avsändare Systembolaget samt Hälsningar samhället avsändare Länsstyrelsen. Att ha en vän IQ Reklamfilmen Att ha en vän från IQ får positiva reaktioner från majoriteten av deltagarna i samtliga grupper. Dock har flera deltagare svårt att uppfatta budskapet bakom reklamfilmen. I Stockholm svarar en deltagare att hon uppfattar reklamfilmen som lustfylld och glad, men menar samtidigt att det är svårt förstå filmens budskap. Två deltagare i samma grupp upplever emellertid att de kan ta åt sig av budskapet från reklamfilmen och de känner att de kan relatera till situationerna som problematiseras i klippet. Jag tog åt mig eftersom jag har kompisar som kan förstöra middagen genom att dricka för mycket. Även i Göteborg uppfattar flera intervjupersoner reklamen som positiv, men något svårtolkad med ett otydligt budskap. De upplever att de situationer som uppstår i filmen är normala och trevliga och att det därför är svårt att förstå direkt att det handlar om någon som dricker för mycket. Flera av intervjupersonerna i Göteborg tycker inte att reklamen är riktad till deras målgrupp. De anser att målgruppen är något äldre personer än de själv; personer över 30 år. I den här åldern så dricker ju alla. Det blir inte en negativ grej att dricka för mycket. I Malmö anser en av deltagare att filmen Att ha en vän är riktad till just deras målgrupp, men menar samtidigt att den troligtvis inte skulle påverka personer som är yngre än 20 år. Likt deltagarna i Stockholm och Göteborg anser även deltagarna i Malmö att budskapet är svårt att uppfatta och att reklamfilmen snarare tolkas som mysig och glad än att framhäva ett problem. 20

21 Majoriteten av intervju deltagarna i de tre grupperna anser, vid en jämförelse mellan de tre filmerna, att den här reklamfilmen bäst. I samtliga grupper har flera deltagare dock svårt att uppfatta budskapet bakom reklamfilmen. Flera uppfattar klippet som mysigt eller trevligt. En skillnad som kan urskiljas mellan Göteborg och Malmö är att flera deltagare i Malmö känner sig tillhörande målgruppen medan ett antal personer i Göteborg anser att klippet är riktat till äldre personer än de själva. Ja eller nej Systembolaget Reklamfilmen Ja eller nej uppfattas av majoriteten av deltagarna i de tre grupperna som humoristisk. Flera anser dock också att budskapet med reklamfilmen är förvirrande och att det inte ger svar på frågan om huruvida man ska köpa ut alkohol till sitt barn eller ej. Det ger inget svar. Ska man köpa ut som förälder eller inte? Många deltagare upplever också att de inte tillhör målgruppen för filmen. De upplever att filmen är humoristisk och någon säger att de känner med mamman. Samtidigt menar deltagarna att, eftersom de inte har barn, inte upplever sig träffade av budskapet. I stockholmsgruppen upplever flera personer att svaret på om man ska köpa ut eller inte, inte är självklart och att båda besluten är förknippade med konsekvenser. En deltagare tror även att faktarutan i slutet av reklamfilmen som säger att forskning visar på att ungdomar som får alkohol hemma dricker mer är felaktig. I Malmö ställer sig några deltagare skeptisk till budskapet bakom reklamfilmen. Likt en person i Stockholmsgruppen ställer sig även här en deltagare skeptisk till sanningshalten i faktarutan i slutet utav klippet. Vilken forskning är det som säger det? En annan deltagare uppger att hon känner större tillit till reklamfilmen när hon vet att det Systembolaget som är avsändaren, något som hon inte tidigare uppmärksammat. Enligt denna person gör det budskapet mer pålitligt eftersom Systembolaget inte har något egenvärde i att minska försäljningen. 21

22 Samtliga grupper uppfattar reklamfilmen ja eller nej som humoristisk. Majoriteten i de tre grupperna anser att frågan om huruvida mamman ska köpa ut alkohol eller ej till sin dotter inte besvaras. Flera upplever snarare att beslutet blir svårare och att de inte ser på frågan som svart eller vitt. Två intervjupersoner i Stockholm och Malmö tar avstånd från påståendet att ungdomar som får alkohol hemma dricker mer. Hälsningar samhället Länsstyrelsen Den tredje reklamfilmen Hälsningar samhället får varierande omdömen bland deltagarna. I Stockholm anser flera av intervjupersonerna att den här reklamfilmen är den bästa bland de tre som visats. I Göteborg och Malmö anser majoriteten av deltagarna istället att den här reklamfilmen är den sämsta. I Stockholm tycker några deltagare att reklamfilmen är bra för att budskapet är kort, koncist och inte använder sig skrämseltaktik. Andra deltagare tycker dock att reklamfilmen är intetsägande och inte lämnar något intryck och riskerar att lätt glömmas bort. En intervjuperson uppfattar även att reklamfilmen känns riktad till en yngre målgrupp än de själva. En person i Stockholmsgruppen anser att klippet gick alldeles för fort något som även uppmärksammas bland deltagarna i Göteborg och Malmö. I Göteborg är majoriteten av gruppen mycket negativa till filmen Hälsningar samhället. Det är jobbigt med typografiska reklamfilmer där man ska fokusera båda på text och lyssna samtidigt. Flera av intervjupersonerna i Göteborg tycker att klippet är barnsligt och överdrivet. En person menar att man egentligen inte har så mycket makt bara för att man är myndig och att klippet således överdriver ungdomars påverkan på samhället. Ytterligare en åsikt som uppkommer är att reklamfilmen inte är baseras på fakta som exempelvis ja eller nej från Systembolaget gör. Även Malmö hyser intervjupersonerna negativa känslor kring reklamfilmen Hälsningar samhället. Återigen får filmen kritik för att vara snabb så att budskapet faller bort. I denna grupp anses klippet vara för präktigt och några upplever känslan av att staten försöker agera förälder eller klappar dem på huvudet. Flera tycker att reklamen är barnslig, något som förstärks 22

23 genom valet av färgsättning. Även i denna anser ett antal att klippet går för snabbt för att man ska hinna uppfatta budskapet. Vidare tror inte intervjupersonerna i Malmö att humor är ett vinnande koncept när det gäller att framföra information om alkohol. Här tror istället deltagarna att skrämseltaktik krävs för att deras målgrupp ska påverkas. Gemensamt för alla tre [reklamfilmerna] är att det är väldigt glatt. Det varit bättre att göra dem hemskare. Intervjupersonerna i Stockholm är den grupp som ställer sig mest positiv till reklamfilmen Hälsningar samhället. Reklamfilmen får sämre omdömen bland deltagarna i Göteborg och Malmö. En allmän åsikt som uppkommer är att filmklippet går alldeles för fort och att man därför har svårt för att lägga den på minnet eller reflektera över det som sägs. 23

24 ANALYS ANALYS En klar majoritet av deltagarna i de olika grupperna förefaller ha en positiv egen upplevelse av alkohol. Associationerna till alkohol är övervägande positiva och man förknippar alkohol med helger, ledighet och fest. Samtidigt finns det bland deltagarna en medvetenhet om att alkohol inte enbart har positiva effekter. Vad gäller de egna erfarenheterna förefaller de flesta mena att bakfylla är den vanligaste negativa effekten av alkohol. Det samtalas även om alkoholens baksidor vad gäller beroende, överdriven konsumtion och fyllegubbar, men inte i relation till den egna personen. Det verkar med andra ord finnas en linje mellan sådant som drabbar andra och sådant som drabbar en själv beroende och alkoholism är något som drabbar andra (ofta äldre) medan mindre allvarliga konsekvenser som bakfylla eller att man säger för mycket under alkoholens påverkan snarare är det som drabbar en själv. När det handlar om synen på att förse minderåriga med alkohol visar grupperna inledningsvis på tydliga gränser för vad som är okej och inte. Flera nämner inledningsvis absoluta åldersgränser, exempelvis 16 år eller 18 år, för vilka man kan tänka sig att köpa ut alkohol till. När diskussionerna kommit en bit på vägen visar det sig dock att det snarare handlar om relationen till den som ska dricka alkoholen och vilken typ av alkohol man ska köpa ut. Det talas om att om man känner personen och man vet när de ska dricka alkoholen så är det mer okej. Det är också mer okej att köpa ut öl, cider och vin än starksprit. Det finns dessutom en ganska stor samstämmighet kring varför man skulle köpa ut till en minderårig. Här handlar det om att man vet att de kan få tag på alkohol i alla fall och att det kan kännas tryggare att veta vad och hur mycket de dricker. En annan orsak kan vara att personen i fråga är över 18 år och därmed myndig. Vad gäller det sistnämnda menar flera också att om personen är nästan 20 år är det ingen större affär att köpa ut till dem. Att bjuda på alkohol ses som mindre allvarligt än att köpa ut i alla tre grupperna. Här handlar det om att man kan se hur berusad personen i fråga är, det handlar ofta om mindre mängder och man är ofta själv med när personen konsumerar alkoholen. Gemensamt för de åsikter som framförs gällande att förse personer under 20 år med alkohol är att de unga vuxna känner ett ansvar för under vilka former och upplevelser alkoholkonsumtionen senare sker. Deltagarna upplever att det är viktigt att veta att det är en ansvarsfull person och man 24

25 ANALYS känner ett ansvar inför vad personen kommer att dricka och hur mycket. Samtidigt berättar flera om hur de själva gjorde när de var yngre och att de alltid fick tag i den typ av alkohol de ville och i de mängder de efterfrågade. Några talar om hur man i kompisgäng lurade till sig alkohol från flera ställen och på så sätt fick en totalt sett större mängd att konsumera än vad respektive person som försåg en med alkohol visste om. Just ansvarskännandet och kunskapen om hur det i verkligheten kan gå till, kan vara något att ta fasta på vid framtida kampanjer mot att förse underåriga med alkohol. Exempelvis kan man peka på att ungdomar ändå får tag i alkohol och att den extra mängd som just du förser ungdomen med kan vara den som gör att kvällen inte blir som ungdomen tänkt sig. Vad gäller olika typer av budskap för att nå åringar förordas framför allt två olika vägar i grupperna fakta/statistik samt humor. Skrämselpropaganda diskuteras också, men är något som de flesta tar avstånd från. Samtidigt visar de tre grupperna på åsikter som tyder på att just fakta/statistik och humor inte riktigt är det som fastnar vad gäller alkoholkonsumtion. Det är intressant att alla tre grupperna, oberoende av varandra, nämner en kampanj som skulle kunna hamna under benämningen skrämselpropaganda Don t drink and drive från Trafikverket. Detta kan tyckas motsägelsefullt, men troligen ligger svaret i de andra åsikter som deltagarna också framfört gällande hur man tar till sig information kring alkohol. Man talar om att informationen behöver beröra en och vara riktad till målgruppen. Förmodligen är det så att Don t drink and drive är en kampanj som berör och där deltagarna känner att det skulle kunna handla om dem. Och därmed kommer de ihåg den även om den innehåller ett mått av skrämsel. De tre filmer som visades under fokusgrupperna förefaller alla ha något som inte tilltalar deltagarna eller som gör budskapet inte tydligt går fram. Filmen från IQ (Att ha en vän) är den film som upplevs som relativt bäst. Dock är det flera som menar på att filmen visar på trevliga stunder tillsammans med en vän och att det är svårt att förstå vad det är som egentligen går fel i filmen. Möjligen är det så att filmen berör, men inte är tydlig nog kring de negativa effekter som kan komma av alkohol. Eller möjligen är det så att ungdomarna inte känner igen sig i de negativa effekter som filmen försöker visa på. Här återkommer troligen synen som deltagarna uppvisade vad gäller den egna relationen till alkohol det som drabbar en själv är de minst mest allvarliga konsekvenserna, medan 25

26 ANALYS beroende är något som inträffar andra (och senare i livet). Detta gör också att deltagarna får svårt att känna igen sig i filmen. Filmen från Systembolaget uppfattas som rolig och humoristisk, men majoriteten av deltagarna har svårt att känna att filmen riktar sig till dem. De har också svårt att se vilket budskap filmen egentligen vill förmedla. Förmodligen är det så att deltagarna mer identifierar sig med den unga tjejen som kommer hem berusad än med mamman som ska fatta ett beslut. Därmed blir det också svårt att se filmens budskap och problematik. Den tredje filmen uppfattas som relativt sämst i Göteborg och i Malmö. Deltagarna här upplever att filmen är för snabb och att de är jobbigt att den blandar tal och skrift. Deltagarna i Stockholm tar däremot fasta på avsändaren av reklamfilmen och menar på att just avsändaren inger förtroende. Förmodligen visar samtliga åsikter på värdefull kunskap filmen är faktabaserad och inte känslobaserad vilket gör att den inte berör deltagarna i samma utsträckning som de andra filmerna, samtidigt som det finns en trovärdig avsändare som gör att sanningshalten i det som sägs uppfattas som hög. 26

27 SLUTSATSER SLUTSATSER Synen på alkohol är övervägande positiv bland deltagarna, även om framför allt vissa deltagare har en mer kritisk syn Den egna alkoholdebuten skedde ofta i 15-årsåldern och förefaller inte ha lett till negativa upplevelser eller framtida försiktighet med alkohol Det förefaller vara enkelt för ungdomar att få tag i alkohol och vägarna för att få det är många oavsett var i landet man bor Gränsdragningen för om man köper ut till någon under 20 år är fin och svårtolkad för en utomstående. Det handlar framför allt om vilken relation man har till personen i fråga, hur alkoholen ska konsumeras och vilken typ av alkohol det handlar om Deltagarna upplever att det är mindre allvarligt att bjuda på alkohol än att köpa ut alkohol från Systembolaget till minderåriga Det är också mindre allvarligt att köpa ut till personer som närmar sig 20 år än till någon som är exempelvis 17 år åringar är en grupp som är svår att nå genom en enskild kanal. Sannolikt behöver man använda sig av flera olika kanaler för att nå ut till en så stor andel som möjligt Gruppen av unga vuxna tilltalas av humor och tycker själva sig kunna göra bedömningar av hur trovärdig presenterad fakta och statistik är. Samtidigt vill de bli berörda på ett personligt plan och få känna sig som ansvarsfulla vuxna. Deltagarna har svårt att se att de själva skulle drabbas av långvariga effekter av överdriven alkoholkonsumtion, utan förefaller efterfråga kampanjer som handlar om sådant som kan drabba dem just nu i sin nuvarande livssituation 27

28 BILAGA 1 - SAMTALSMALL BILAGA 1 SAMTALSMALL Inledning Moderatorn berättar lite praktiskt om fokusgruppen tidsåtgång, mat och dryck under mötet, toalett, hur en fokusgrupp går till, presenterar de personer som finns på plats m.m Därefter berättar moderatorn kort om vad fokusgruppen kommer att handla om och att det är CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) som är uppdragsgivare. Berättar också att alla är anonyma och att ingen kommer att omnämnas vid namn. Därefter får alla presentera sig med förnamn och kort berätta vad de sysslar med. Alkoholvanor Vad är det första ni tänker på om jag säger alkohol? Vilken är er syn på alkohol? Dricker ni själva alkohol någon gång? Vid vilken typ av tillfällen? Ungefär hur ofta? Av vilka anledningar dricker ni ha kul, gott, göra kompisar sällskap, må bättre etc? När drack ni alkohol första gången? När drack ni er berusade första gången? Vilken var er upplevelse av den första berusningen? Fortsatte ni dricka mer eller mindre regelbundet efter det? Till dem som var minderåriga när de drack alkohol första gången Hur fick ni tag i alkohol innan ni var 18 år/20 år? Erfarenhet av hur ungdomar får tag i alkohol Vilka åldersgränser finns för att köpa alkohol? Vad har ni för inställning till att köpa ut till personer under 18 år? Hur tycker ni att samhället ser på langning? Vilka skillnader tycke ni det finns mellan hur samhället i stort ser på langning och hur unga vuxna/ungdomar ser på langning Vad har ni för inställning till att bjuda personer under 18 år på alkohol? Skulle ni kunna tänka er att bjuda minderåriga på alkohol? I vilka sammanhang? Vad har ni för inställning till att köpa ut till personer under 20 år? Hur tycker ni att samhället ser på langning? Vilka skillnader tycke ni det finns mellan hur samhället i stort ser på langning och hur unga vuxna/ungdomar ser på langning 28

29 BILAGA 1 - SAMTALSMALL Skulle ni kunna tänka er att köpa ut till någon under 20 år? Var går gränsen åldersmässigt för när ni inte skulle köpa ut? Till vem kan ni tänka er att köpa ut? Vem skulle ni inte kunna tänka er att köpa ut till? En ny undersökning visar att det är många fler som kan tänka sig att bjuda minderåriga på alkohol än att köpa ut alkohol - hur kommer det sig? Hur tror ni ungdomar gör för att få tag i alkohol? Har ni varit med om/sett detta själva? Om ni själva var under 18 år och ville få tag i alkohol hur skulle ni göra? Och om ni var under 20 år? Har det hänt någon gång att ni själva har köpt ut eller hjälp någon under 18 år att få tag i alkohol? Vem var det ni hjälpte? Till vilken typ av tillfälle? Hur gjorde ni? Samma undersökning som refererades tidigare visar att åringar tror att det är vanligare att åringar i allmänhet köper ut/bjuder minderåriga än att deras egna jämnåriga vänner gör det. Hur kommer det sig? Mediavanor Läser ni några dagstidningar eller magasin? I papperform eller på nätet? Tittar ni på TV? Vad tittar ni på? Via play-funktion på nätet eller traditionellt på TV-apparat när det sänds? Använder ni Facebook? Hur ofta och hur mycket? Till vad? Läser ni några bloggar eller följer någon på Twitter? Vilka bloggar/vem följer ni? Lyssnar ni på radio? Vilka kanaler? Över internet eller via fm? Hur ser ni på olika typer av media? För vilken typ av media har ni störst förtroende? Om samma budskap kom som reklam på TV, reklam på radio, reklam på Facebook, annons i tidning eller som ett brev på posten vilken av dessa skulle ni känna störst förtroende för? Skulle ni läsa det? Syn på olika budskap/olika kanaler Om man ska nå ut till åringar med information om vilka effekter det kan ha att förse ungdomar med alkohol hur tycker ni att de ska göra då? Hur når man åringar på bästa sätt? Vem är en bra avsändare? Vilka myndigheter/institutioner litar man på? Vilka organisationer och privatpersoner har hög trovärdighet? Finns det trovärdiga förebilder? Hur ska budskapet se ut? Vad ska man berätta om i informationen till åringar? Vad ska man inte skriva om/hur ska man inte göra? Varför? Vilka vägar finns att nå åringar personligen, det vill säga genom ett personligt möte? 29