Miljökonsekvensbeskrivning avseende ombyggnation av en 130 kv kraftledning och en 40 kv kraftledning vid BillerudKorsnäs AB:s pappersbruk, Örebro län

Transkript

1

2 SAMMANFATTNING Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) planerar att bygga om 130 kv kraftledningen ML87 och 40 kv kraftledningen ML322 vid BillerudKorsnäs AB:s pappersbruk i Frövifors. ML87 planeras att flyttas för att möjliggöra en utvidgning av pappersbrukets verksamhetsområde. I samband med flytten av ML87 byggs ML322 om så att den ansluter till utbyggd transformatorstation vid pappersbruket. Efter ombyggnationen av ML322 kan en del av befintlig ledning ML322 rivas. Ledningarna berör Lindesbergs kommun, Örebro län Alternativa ledningssträckningar Vattenfall har tagit fram och utrett tre alternativa sträckningar för ombyggnationen av ML87 och ML322. Intrånget i mark kan minimeras om ledningarna byggs parallellt så lång sträcka som möjligt. Det ursprungliga förslaget berör en nyckelbiotop och därför togs ytterligare 2 alternativa sträckningar fram. Alla alternativ berör skogsmark och nyligen avverkad blockterräng. Samråd Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken har genomförts under våren 2015 med bl.a. Länsstyrelsen i Örebro län, Lindesbergs kommun, berörda myndigheter, sektorsintressen, berörda fastighetsägare och allmänhet. Länsstyrelsen i Örebro län beslutade att de planerade ledningsombyggnationerna ej kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken. Vattenfall har valt att söka koncession för alternativ 1. Inga invändningar inkom i genomfört samråd gällande alternativ 1. Beskrivning av huvudalternativet De planerade ledningssträckningarna är korta, för ML87 är det ca 1100 m som byggs om och för ML322 uppgår aktuell sträcka till ca 1500 m. ML87 planeras att uppföras i ca m höga stålstolpar. ML322 planeras att uppföras i ca 10 m höga enkelstolpar av trä samt som markförlagd kabel de sista 40 m in till transformatorstationen. Ledningarna kommer att utföras trädsäkra. En trädsäker ledning betecknar en kraftledning vars ledningsgata röjs så att träd eller buskar inte kan falla på eller växa in i ledningen. Miljökonsekvenser Ledningarnas sammanlagda påverkan på miljön bedöms som mycket liten. Detta grundar sig på att få kända natur- eller kulturmiljöintressen berörs. Inga boende finns i närområdet för de planerade ledningarna. 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND Syfte med projektet Gällande lagstiftning Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Gällande tillstånd Företagets miljöarbete NOLLALTERNATIV ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET OCH STUDERADE LEDNINGSSTRÄCKNINGAR Landskap och områdesbeskrivning Beskrivning av alternativa ledningssträckningar SAMRÅDSREDOGÖRELSE Genomförande av samråd Synpunkter framkomna i samrådet Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan VAL AV HUVUDALTERNATIV BESKRIVNING AV HUVUDALTERNATIVET Ledningarnas sträckningar Ledningarnas utförande Rasering av befintliga ledningar Planförhållanden BERÖRDA INTRESSEN, KONSEKVENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG PÅ SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Boendemiljö Mark- och vattenanvändning OMGIVNINGSASPEKTER Elektriska och magnetiska fält SAMLAD BEDÖMNING REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Översiktskarta ledningssträckningar Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 2

4 1. BAKGRUND 1.1 Syfte med projektet Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) planerar att bygga om 130 kv kraftledningen ML87 och 40 kv kraftledningen ML322 vid BillerudKorsnäs AB:s pappersbruk i Frövifors, Lindesbergs kommun, se karta i Bilaga 1. Pappersbruket planerar för en utvidgning av verksamhetsområdet vilket medför att ledningen ML87 måste flyttas. I samband med flytten av ML87 planeras ledningen ML322 byggas om så att den ansluter till utbyggd transformatorstation vid pappersbruket. Efter ombyggnationen av ML322 kan en del av befintlig ledning ML322 rivas. Ombyggnationen av ML322 ingår som en del i ett större projekt som går ut på att säkerställa den utökning av eluttag som BillerudKorsnäs utlovats. Vattenfall har sedan tidigare erhållit koncession för ombyggnation av två befintliga 130 kv ledningar in till den utbyggda transformatorstationen vid pappersbruket. Ombyggnationen av de två ledningarna berör delvis detaljplanelagt område (detaljplan för ). Kommunen har meddelat att ingen ändring av detaljplanen är nödvändig eftersom ombyggnationen är förenlig med planen. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör bilaga till ansökan om nätkoncession för linje för de planerade ledningsombyggnationerna. 1.2 Gällande lagstiftning För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd; nätkoncession. Energimarknadsinspektionen är den myndighet som prövar ansökningar om nätkoncession. Till ansökan bifogas bl.a. en MKB. Energimarknadsinspektionen inhämtar därefter yttranden från bland annat länsstyrelse, kommuner, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. Om någon berörd instans motsätter sig ärendet lämnar Energimarknadsinspektionen ett yttrande till mark- och miljödomstolen för beslut. Den lagstiftning som koncessionsansökan berör är främst: Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) - Reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) - Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (1998:808), 2 kap. Allmänna hänsynsregler, 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden, 3

5 4 kap. 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden, 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag, 7 kap. Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skyddsoch bevarandeområde (t.ex. strandskydd). Kulturmiljölagen (1998:950) 2 kap. Bestämmelser om fornlämningar. 1.3 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Som verksamhetsutövare är Vattenfall skyldig att visa att de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas för projektet. Kunskapskravet Vattenfall är ett etablerat nätbolag med gedigen erfarenhet av att bygga och driva kraftledningar. Företaget har i genomfört samråd inhämtat information om det aktuella området och de konsekvenser som projektet kan komma att medföra. Vattenfall anser sig således ha den kunskap som krävs för att bedriva verksamheten på ett sätt som skyddar människors hälsa och miljön mot skada och olägenheter. Försiktighetsprincipen Vattenfall arbetar aktivt med att förebygga, hindra och motverka att företagets verksamheter medför skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön. Vattenfall följer gängse normer och regler för skyddsåtgärder, skyddsavstånd och liknande. Avseende exponering för magnetiska fält bedöms de aktuella ledningarnas lokaliseringar vara förenliga med den försiktighetsprincip som formulerats av svenska myndigheter. Produktvalsprincipen Vattenfall strävar efter att minska mängden kemikalier och tillämpar produktvalsprincipen vid val av kemiska produkter och varor. Vattenfall Eldistribution AB för också en dialog med entreprenörer och underhållsleverantörer att produktvalsprincipen gäller på eller intill våra befintliga anläggningar samt i projekt. Hushållnings- och kretsloppsprincipen Hushållning med råvaror och energi samt hantering av avfall för återanvändning och återvinning, ingår som ett fokusområde i Vattenfalls miljöarbete. Vattenfall Eldistributions rutiner inom området kommer att gälla även för det aktuella projektet. Lokaliseringsprincipen I arbetet med framtagning av sträckningarna för vilka koncession söks så har studier genomförts för att hitta den mest lämpliga placeringen av ledningarna. De valda alternativen kan genomföras utan större påverkan på utpekade miljöintressen, Vattenfall anser att ansökt sträckning är lokaliserad så att de allmänna hänsynsreglerna uppfylls. Skälighetsprincipen Ombyggnationen av de två ledningarna är en förutsättning för att BillerudKorsnäs AB ska kunna utvidga sitt verksamhetsområde och för att säkerställa 4

6 pappersbrukets eluttag. Konsekvenserna som projektet medför bedöms som skäliga i förhållande till nyttan som ledningsombyggnationerna medför. 1.4 Gällande tillstånd Gällande tillstånd för vilka ändring söks framgår av tabell 1 nedan. Tabell.1 Gällande tillstånd Vattenfall, littera Anläggningsnummer Utgångsdatum koncession ML87 731ÖCJ ML ÖGU Företagets miljöarbete Vattenfall Eldistribution AB har ett ledningssystem som sedan 2005 är miljöcertifierat enligt ISO Bolaget har en miljöpolicy som säger att ambitionen är att uppfattas som ledande inom miljöområdet samt att genom ständiga förbättringar bli ett föredöme på de marknader där verksamhet bedrivs. Vattenfall Eldistribution AB arbetar förebyggande och vidtar åtgärder för att minska bolagets miljöpåverkan. Bolaget verkar för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i sin verksamhet. 5

7 2. NOLLALTERNATIV Om ombyggnation av de två ledningarna inte kan komma tillstånd, det s.k. nollalternativet, kommer BillerudKorsnäs inte att kunna genomföra sin planerade utbyggnad. Detta kommer att leda till att bruket inte kan utvecklas som planerat med ekonomiska konsekvenser som följd. Nollalternativet innebär också att den del av ML322 som planeras att raseras efter anläggning av de nya ledningarna måste stå kvar. Nollalternativet innebär att de miljökonsekvenser som de nya ledningssträckningarna skulle ge upphov till uteblir. Det medför exempelvis att markanvändningen inte ändras och att ingen exploatering av naturmiljön sker. 6

8 3. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET OCH STUDERADE LEDNINGSSTRÄCKNINGAR 3.1 Landskap och områdesbeskrivning Området för de planerade åtgärderna ligger i södra Västmanland, alldeles norr om Limes Norrlandicus. Enligt Naturgeografisk regionindelning av Norden 1984, tillhör området en oceanisk mellanboreal zon. Landskapet i denna zon är flackt och relativt låglänt, med riklig förekomst av skog och myrar. Såväl tall- som granskog är vanlig men inslag av lövträd med sydlig utbredning t.ex. ask förekommer. Barrskogarna är mestadels fattiga men typer med örtinslag förekommer. Det faktiska området för ledningsombyggnationerna utgörs av skogsmark och nyligen avverkad blockterräng. Pappersbruket utgör ett betydande inslag i landskapet. 3.2 Beskrivning av alternativa ledningssträckningar I miljöbalken ställs det krav på att alternativa sträckningar och utföranden ska utredas, om så är möjligt, under samrådsprocessen inför tillståndsansökan för en kraftledning. Vid val av alternativ ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Exempel på intressen som normalt sett vägs in vid kraftledningsärenden är ledningens inverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, boendemiljö, rekreation och friluftsliv, pågående markanvändning, ekonomi och planförhållanden. För att studera förutsättningarna för de planerade ledningsombyggnationerna använde sig Vattenfall inledningsvis av Lantmäteriets fastighetskarta och terrängkarta. Utgångspunkten var att de båda ledningarna skulle byggas parallellt med varandra på så lång sträcka som möjligt för att minimera intrånget i mark. Till att börja med togs det ursprungliga förslaget fram. Vattenfall studerade därefter kända miljö- och markanvändningsintressen utifrån digitalt underlagsmaterial från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Då det ursprungliga förslaget berörde en nyckelbiotop togs två ytterligare sträckningar fram, alternativ 1 och 2 (se figur 1 för studerade sträckningar). Fältbesök genomfördes för att identifiera olika översiktliga naturtyper samt genomförbarhet av ledningssträckningarna. Fältstudierna skedde till fots och genomfördes längs ungefär hälften av ledningssträckningarna, från stationsläget och fram till nyckelbiotopen, för ursprungligt alt. och alt. 2, och från stationsläget och fram till den korsande vägen mot Stora Hjältmyra för alt. 1. De tre utredda ledningsalternativen berör skogsmark i söder och nyligen avverkad blockterräng i norr. De tre förslagen är alla luftledningsförslag med markförläggning (ca 40 m) under vägen vid anslutning till transformatorstationen. 7

9

10 4. SAMRÅDSREDOGÖRELSE 4.1 Genomförande av samråd Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken gällande tillstånd för att bygga om de två kraftledningarna ML87 och ML322 vid BillerudKorsnäs AB:s pappersbruk i Frövifors har genomförts med start i april I mitten av april 2015 hölls ett inledande samrådsmöte med Lindesbergs kommun. Vid detta möte redovisades tre alternativa ledningssträckningar (se figur 1). Kommunen informerade om att Vattenfalls planer är förenliga med detaljplanen. Kommunen uttryckte även att de föredrar ett sträckningsalternativ som helt undviker nyckelbiotopen i projektområdet. I början av maj 2015 skickades skriftlig information om projektet till berörda fastighetsägare, närboende samt till myndigheter och sektorsintressen (se tabell 2 nedan). Berörda inbjöds att inkomma med synpunkter på projektet. Information om projektet kungjordes även genom en annons i Nerikes Allehanda, Länsposten, ETC Bergslagen, ETC Örebro och i Post- och inrikes tidningar. Tabell 2: Förteckning över samrådsparter. Länsstyrelsen i Örebro län Linde Energi AB Trafikverket Luftfartsverket Sveriges geologiska undersökning Naturvårdsverket Skanova Frövi fågelklubb Berörda fastighetsägare Rättighetsinnehavare till berörda fastigheter Lindesbergs kommun Skogsstyrelsen Försvarsmakten HKV Lantbrukarnas Riksförbund Örebro Bergsstaten Nerikes Brandkår Naturskyddsföreningen Örebro län Friluftsfrämjandet Region Öst och Lindesberg Berörda vägsamfälligheter Närboende Då projektet är av en mindre karaktär (endast nio berörda fastigheter) hölls inget öppet samrådsmöte för berörda markägare och allmänhet. Information om bakgrund till projektet, ledningssträckning och utförande, berörd lagstiftning, samrådsprocessen och MKB togs istället upp i det skriftliga samrådsunderlag som skickades ut i maj Synpunkter framkomna i samrådet Myndigheter och organisationer Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Örebro län meddelar att de anser att alternativ 1 och 2 är möjliga att genomföra och att alternativ 2 är bäst. Alternativ 3 (ursprungligt förslag) är mindre lämpligt på grund av passagen genom nyckelbiotopen. 9

11 Lindesberg kommun Lindesberg kommun meddelar att de har upprättat och antagit detaljplanen för den nya transformatorstationen vid pappersbruket. Därmed har de indirekt tagit ställning till ombyggnation av kraftledningar i området, vilket var en förutsättning för detaljplanen. Kommunen anser att sträckningen i koncessionsansökan bör ske enligt alternativ 2, vilket medför minst påverkan på omgivningen. Det är den kortaste ledningsdragningen och korsar inte intilliggande nyckelbiotop. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen konstaterar att det finns en nyckelbiotop i närheten och förespråkar därför sträckningsalternativ 1 eller 2. Bergsstaten Bergsstaten konstaterar att det idag inte finns några mineralrättigheter i det aktuella området och har därför inget att erinra. Naturvårdsverket Naturvårdsverket meddelar att de avstår från att lämna synpunkter i ärendet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB meddelar att de har utrett konsekvenserna av planerade ledningssträckningar för påverkan på radiokommunikationssystemet Rakel. Deras slutsats är att kraftledningarna inte kommer ha någon påverkan på Rakelnätets befintliga länkstråk samt att kraftledningarnas placering inte kommer att påverka radiosystemet Rakel. MSB har därför inget att invända mot etablering av kraftledningarna i området. Nerikes Brandkår Nerikes Brandkår uppger att de inte har några synpunkter på framtagen samrådshandling gällande ombyggnation av kraftledningar vid Frövifors. Försvarsmakten Högkvarteret HKV har meddelat att det inte har något att erinra. Trafikverket Trafikverket har inget att erinra i ärendet. Luftfartsverket Luftfartsverket har inget att erinra i ärendet. Sveriges geologiska undersökning SGU har svarat att projektområdet berör skogsterräng med berg, morän och torv samt lera i de lägre delarna. De kan inte se några speciella, ur geologisk synpunkt, skyddsvärda objekt och de har därför inget att erinra mot något av alternativen. 10

12 Riksantikvarieämbetet Har meddelat att de hänvisar till Länsstyrelsen som företrädare för de statliga kulturmiljöintressena. LRF Örebro Har inte inkommit med något yttrande. Linde Energi AB Har inte inkommit med något yttrande. Skanova Har inte inkommit med något yttrande. Naturskyddsföreningen Örebro län Har inte inkommit med något yttrande. Frövi fågelklubb Har inte inkommit med något yttrande. Friluftsfrämjandet Region Öst och Lindesberg Har inte inkommit med något yttrande Berörda fastighetsägare och vägsamfälligheter BillerudKorsnäs AB ) Har inte inkommit med något yttrande. Lindesberg Fastighetsägaren har per telefon meddelat att de inte har några synpunkter på ombyggnationen. Lindesberg Fastighetsägaren har inte inkommit med något yttrande. Lindesberg Fastighetsägarna har inte inkommit med något yttrande. Lindesberg Fastighetsägaren har inte inkommit med något yttrande. Lindesberg Fastighetsägaren har inte inkommit med något yttrande. 11

13 Strömstorp Samfällighetsförening ( ) Har inte inkommit med något yttrande. Frövifors Samfällighetsförening ( Har inte inkommit med något yttrande. 4.3 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Örebro län har beslutat att de planerade ledningsombyggnationerna ej kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken se bilaga 2. Länsstyrelsen bedömer att föreslagna åtgärder inte påtagligt försämrar områdets nuvarande miljövärden. 12

14 5. VAL AV HUVUDALTERNATIV Efter genomfört samråd valde Vattenfall att gå vidare med alternativ 2, då sträckningen förordades av flest instanser samt innebar kortast möjliga sträckning. Vattenfall skickade in en ansökan om koncession för linje enligt alternativ 2. Under Energimarknadsinspektionens handläggningstid för ärendet har det framkommit planer på förändringar av BillerudKorsnäs AB:s planerade verksamhetsområde. Ändringarna har lett till att alternativ 2 inte längre är möjligt att bygga och Vattenfall återkallade således koncessionsansökan Då alternativ 2 inte längre är möjligt att bygga har Vattenfall valt att gå vidare med alternativ 1. Inga invändningar inkom i genomfört samråd gällande alternativ 1. 13

15 6. BESKRIVNING AV HUVUDALTERNATIVET 6.1 Ledningarnas sträckningar De planerade nya ledningssträckningarna för ML87 och ML322 kan ses i kartan i figur 2 nedan samt i bilaga 1. Figur 2. Karta över planerade ledningssträckningar. Ny ledning ML322 utgår från korsningen med ML87 i söder och följer parallellt med den befintliga ledningen genom skogsmark/nyligen avverkad mark åt nordost. Efter ca 200 m viker ML322 av åt nordväst och följer parallellt med ny ledning ML87. De båda ledningarna rundar en höjd och viker av åt nordost. Ledningarna löper först genom skogsmark för att efter korsning med en väg gå över nyligen avverkad skogsmark fram till anslutning till befintlig ledning ML87. ML322 följer därefter befintlig ledning ML87 vidare åt nordost varefter ML322 viker av österut. Markförläggning av ML322 sker i samband med korsning av vägen in till transformatorstationen. Ledningssträckningen för ML87 är ca 1100 m och för ML322 ca 1500 m. 6.2 Ledningarnas utförande ML87 planeras att uppföras i ca m höga stålstolpar enligt figur 3 och 4 nedan. Spannlängden, d.v.s. avståndet mellan stolpplatserna blir ca m. ML322 planeras att uppföras i ca 10 m höga enkelstolpar av trä. Vid vinkelpunkter kan tvåbenta portalstolpar i trä bli aktuellt, se figur 4. 14

16 Figur 3. Skiss över planerad skogsgata för ML87 och ML322. Figur 4. Skiss över planerad skogsgata för ML87 och ML322 vid vinkelpunkt. De sista ca 40 m in mot stationen planeras ML322 att markförläggas. Ledningen kommer att utföras med dubbla kabelförband. Kabelschakten kommer att bli ca 1,5 meter djup. Bredden på schakten i marknivå uppskattas till ca 2,5 m, beroende på rådande markförhållanden (se figur 5). Vid markförläggning av ML322 kommer ett arbetsområde på 8-12 m att behöva tas upp för maskiner och uppläggning av massor med mera. De jordlager som grävs upp hålls så långt som möjligt separerade så att de kan återföras på samma nivå när schaktmassorna läggs tillbaka i kabelgraven. 15

17

18 Figur 7. Skiss över planerad skogsgata där ny ledning ML322 går parallellt med befintlig ledning ML87. Figur 8. Skiss över planerad skogsgata för ML Rasering av befintliga ledningar Ombyggnationen av ledningarna medför att den del av ledning ML322 som idag ansluter till transformatorstationen i Frövi kan raseras (se karta i bilaga 1). Raseringen av ledningen kommer att inledas med att linan spolas in med hjälp av ett terränggående fordon med släp. Därefter kommer en traktorgrävare att montera ned och samla in trästolparna. Stolphålen fylls därefter igen. De förbrukade ledningsstolparna av trä kommer att skickas på destruktion till en godkänd anläggning. Linorna skickas till materialåtervinning. När raseringen är utförd återlämnas marken för att nyttjas för annat bruk. Raseringen av den del av ML87 som ska ersättas av ny ledning kommer även den att gå till på ovan beskrivet sätt. 6.4 Planförhållanden De planerade ledningssträckningarna berör detaljplanelagd mark, en detaljplan för området Frövifors (vann laga kraft ). Berörd mark är i planen avsedd för skyddsområde för industri och högspänningsledning. Vid det inledande mötet med Lindesbergs kommun i mitten av april 2015 informerade kommunen Vattenfall om att ledningsombyggnationerna är förenliga med planens syfte. 17

19 De sökta ledningssträckningarna bedöms vara förenliga med gällande översiktsplan för Lindesbergs kommun (antagen 2007). 18

20 7. BERÖRDA INTRESSEN, KONSEKVENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG PÅ SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER I detta kapitel följer en konsekvensbedömning för landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv, boendemiljö samt mark- och vattenanvändning. Samtliga intressen som identifierats inom 100 m från planerad ledningsmitt redovisas under respektive avsnitt. I slutet av varje avsnitt presenteras förslag på skadeförebyggande åtgärder. Miljökonsekvenserna för de aspekter som tas upp i MKB:n har bedömts utifrån skalan: obetydlig liten måttlig betydande. Obetydlig påverkan bedömningen är att den planerade ledningsbyggnationen saknar betydelse för bedömd aspekt. Liten påverkan bedömningen är att den planerade ledningsbyggnationen i stort saknar betydelse för bedömd aspekt. Måttlig påverkan bedömningen är att den planerade ledningsbyggnationen påverkar berörd aspekt i begränsad omfattning och att ledningen kan uppföras utan risk för skada eller olägenhet för miljön eller människors hälsa. Betydande påverkan bedömningen är att den planerade ledningsbyggnationen påverkar berörd aspekt och kan innebära risk för skada eller olägenhet av betydelse för miljön eller människors hälsa. Genomgången av intressena har utförts genom studier av Lantmäteriets topografiska kartor och fastighetskartor, länsstyrelsernas digitala planeringsunderlag (RUM), Skogsstyrelsens digitala material (Skogens pärlor), Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial (FMIS) samt genom kompletterande fältstudier. 7.1 Landskapsbild Området för de planerade ledningarna utgörs av lätt kuperad skogsmark. Pappersbruket med sina stora byggnader utgör ett betydande inslag i landskapsbilden. Höjdnivåerna varierar mellan 40 och 55 m över havet. Bebyggelsen i landskapet är spridd och utgörs förutom bruket av enstaka bostads- och fritidshus. Ett antal kraftledningar korsar området. Berörda intressen De planerade ledningsombyggnationerna berör inget område som är skyddat eller utpekat som särskilt värdefullt ur landskapsbildsynpunkt. Konsekvenser En kraftlednings påverkan på landskapsbilden består främst av den silhuettverkan som ledningen utgör. Omfattningen av påverkan avgörs av stolparnas utförande, höjd och antal samt det omgivande landskapets karaktär. De planerade ledningssträckningarna är korta (ca 1100 m för ML87 respektive ca 1500 m för ML322) och går huvudsakligen i parallellgång. Landskapsbilden är redan starkt påverkad av pappersbruket samt befintliga kraftledningar. Ombyggnationen av ledningarna innebär även att en del av den befintliga ledningen ML322 kan raseras på en sträcka om ca 3,3 km. Den del av ledningen som avses raseras korsar Fröviån i utkanten av tätorten Frövi, något som medför en positiv påverkan på 19

21 landskapsbilden. Sammantaget bedöms de planerade ledningsåtgärderna medföra en positiv påverkan på landskapsbilden. 7.2 Naturmiljö Naturmiljön längs med de planerade ledningssträckningarna utgörs av barrskog med inslag av lövträd samt nyligen avverkade blockrika områden. Berörda intressen Sträckningen för ML322 berör utkanten av en sumpskog (se figur 10). Sumpskogen består av en kärrskog med lövträd. Inom ca 30 m från sträckningen för ML87 finns en nyckelbiotop (se figur 10). Den består av alsumpskog innehållande rikligt med död ved och grova träd. Nyckelbiotopen har en hög och jämn luftfuktighet. Figur 10. Intressen som förordat alternativ berör. 20

22 Konsekvenser En kraftlednings påverkan på naturmiljön orsakas främst av att en skogsgata tas upp utmed ledningen. Skogsgatan vidmakthålls genom regelbunden röjning av vegetation. När skog avverkas för att ge plats åt en luftledning förändras livsbetingelserna för djur och växter lokalt. Vissa tidigare etablerade arter försvinner och nya arter tillkommer. I en i övrigt sluten skogsmark kan skogsgatan verka som reträttmöjlighet för ljuskrävande arter som har sin naturliga hemvist i ängs- och hagmarker eller skogsgläntor och bryn. Även störningståliga, hävdgynnade arter som tidigare var vanliga i odlingslandskapet kan finna en lämplig livsmiljö i skogsgatan till följd av den återkommande röjningen. Ingen avverkning kommer behöva ske inom nyckelbiotopen. Mindre avverkning kommer bli aktuell i sumpskogen. Under byggskedet finns risk för mark- och vegetationsskador till följd av terrängkörning med arbetsmaskiner och vid uttransport av material till stolpplatser. Då de nya ledningarna är förhållandevis korta (1500 m respektive 1100 m) och inte kommer påverka några skyddade områden bedöms de inte påverka naturmiljön i området i någon större utsträckning. Sammantaget bedöms de planerade ledningarna (med nedan föreslagna skadeförebyggande åtgärder) medföra liten påverkan på naturmiljön. Skadeförebyggande åtgärder Transporter kommer i huvudsak att ske på befintliga vägar och i ledningsgator. 7.3 Kulturmiljö Med kulturmiljö menas den av människan påverkade miljön som vittnar om historiska och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av kulturarvet då den synliggör vår historia. De synliga spåren kan vara alltifrån bebyggelse och fornlämningar till stora landskapsavsnitt som byar och odlingslandskap, städer och tätorter, industrilandskap eller skogsområden. Berörda intressen Inga kända kulturhistoriska lämningar eller kulturhistoriskt värdefulla områden berörs av de planerade ledningsombyggnationerna. Konsekvenser De planerade ledningarna bedöms (med nedan föreslagna skadeförebyggande åtgärder) medföra obetydlig påverkan på kulturmiljön. Skadeförebyggande åtgärder Om det vid ledningsarbetena skulle påträffas lämningar som kan antas vara fornlämningar skall den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till Länsstyrelsen enligt kulturmiljölagen 2 kap Friluftsliv Berörda intressen Inga riksintressen för friluftsliv eller särskilda utpekade områden såsom tätortsnära rekreationsområden eller vandringsleder berörs av de planerade ombyggnationerna. Älgjakt bedrivs i området. 21

23 Konsekvenser Generellt består en kraftlednings påverkan på friluftslivets intressen av att den kan upplevas som ett visuellt störande inslag för de som nyttjar skog och mark för friluftsändamål. De nya ledningssträckningarna är förhållandevis korta samt planeras att anläggas i anslutning till ett befintligt pappersbruk. Ledningen bedöms inte utgöra något hinder för friluftslivets intressen. Jakt kan istället påverkas positivt av de öppna ledningsgatorna som ofta fungerar som födolokal för älg och rådjur. Under byggtiden kan störningar i form av buller från maskiner förekomma, likvärdigt med buller från en vanlig skogsavverkning. Sammantaget bedöms de planerade ledningarna (med nedan föreslagna skadeförebyggande åtgärder) medföra en obetydlig påverkan på friluftslivet. Skadeförebyggande åtgärder Vid röjning för de nya ledningsgatorna ska det tillses att ris och virke inte lämnas så att det hindrar framkomligheten på vägar och stigar. 7.5 Boendemiljö Berörda intressen Området är glest befolkat, inga bostadshus finns i närområdet kring de planerade ledningarna. Närmaste bostadshus ligger på ca 350 m avstånd från ledningarna. Konsekvenser En kraftlednings påverkan på närboende utgörs främst av estetisk påverkan på närmiljön samt exponering eller oro för det elektromagnetiska fält som uppkommer kring ledningen. Det elektromagnetiska fältets utbredning för de planerade ledningssträckorna redovisas i avsnitt 8.1. Diagrammens utbredning är upp till 50 m från ledningarnas centrumlinje. Påverkan på boendemiljön bedöms bli mycket liten då närmsta bostadshus ligger långt ifrån planerade ledningar och beräknat magnetfält redan på 50 m avstånd från ledningarna är mycket lågt. Sammantaget bedöms de planerade ledningarna medföra en obetydlig påverkan på boendemiljön i området. Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms vara nödvändiga. 7.6 Mark- och vattenanvändning Berörda intressen Pågående markanvändning inom det område som berörs av planerade ledningar utgörs av skogsbruk. Konsekvenser Ledningarna påverkar skogsbrukets intressen genom att produktiv skogsmark i skogsgatan undantas från brukning. Då huvuddelen av sträckningarna för de nya ledningarna löper antingen parallellt med varandra eller parallellt med befintliga ledningar minimeras tillkommande intrång i mark. Under byggskedet finns risk för mark- och vegetationsskador till följd av terrängkörning med arbetsmaskiner och vid uttransport av material till stolpplatser. 22

24 Sammantaget bedöms de planerade ledningarna (med nedan föreslagna skadeförebyggande åtgärder) medföra liten påverkan på mark- och vattenanvändning. Skadeförebyggande åtgärder Ledningssträckningarna är, genom att löpa parallellt med varandra eller med befintliga ledningar, anpassade så att påverkan på pågående markanvändning ska bli så liten som möjligt. Transporter kommer i huvudsak att ske på befintliga vägar och i ledningsgator. 23

25 8. OMGIVNINGSASPEKTER 8.1 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera närmare i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på fasledarnas inbördes placering och avståndet mellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält d.v.s. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. Istället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en vägledning för beslutsfattare (2009) som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. 24

26 Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. Magnetfält från aktuella ledningar Som angetts ovan beror magnetfälten kring en ledning på faslinornas höjd och placering, avståndet mellan linorna och strömmens storlek. För de aktuella ledningarna har teoretiska magnetfältsvärden beräknats utifrån en förväntad årsmedelströmlast genom ledningarna. I tabell 3 nedan redovisas de årsmedelströmlaster som använts vid beräkning av magnetfälten. Magnetfältsvärdet i området kring ledningarna beror på de sammanlagda magnetfältsvärdena av alla ledningar i ledningsgatan. Tabell 3. Förväntade årsmedelströmlaster genom ledningarna i de aktuella ledningsgatorna. Ledning Årsmedelströmlast ML87 ML A 19 A Vad gäller avstånden mellan faserna på ledningarna samt avstånden mellan de berörda ledningarna är utförandena i enlighet med gällande normer och rådande förhållanden. De beräknade magnetfältsnivåerna 1,5 m ovan mark framgår av figur nedan. Figur 11. Beräknat magnetfält för den del av sträckningen där ny ledning ML87 går i parallellgång med ny ledning ML

27 Figur 12. Beräknat magnetfält för den del av sträckningen där befintlig ledning ML87 går i parallellgång med ny ML322. Figur 13. Beräknat magnetfält i den del där ML322 går i egen sträckning in mot transformatorstationen. 26

28 9. SAMLAD BEDÖMNING Vattenfall Eldistribution AB bedömer att ledningarnas sammanlagda påverkan på miljön blir mycket liten. Detta grundar sig på att få kända natur- eller kulturmiljöintressen berörs samt att ombyggnationen av ML322 medger rivning av en delsträcka på samma ledning som kan återföras till annan markanvändning. Inga boende finns i närområdet för de planerade ledningarna. 27

29 10. REFERENSER Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Örebro län GIS-material, Länsstyrelsens digitala material, 2015 Kommuner Lindesbergs kommun Översiktsplan, 2007 Detaljplan Frövifors, 1985 Övriga Riksantikvarieämbetet Digitalt material FMIS, 2015 Skogsstyrelsen Skogsdataportalen, digitalt underlagsmaterial, 2015 Statens Energiverk, Statens Kraftledningar i fysisk planering, Naturvårdsverk, Boverket, Vattenfall Nordiska ministerrådet Omgivningseffekter Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Statens strålskyddsinstitut Arbetslivsinstitutet, Kriteriegruppen för fysikaliska riskfaktorer Elforsk Naturgeografisk regionindelning av Norden, 1984 Magnetfält och eventuella hälsorisker Informationsbroschyr, Myndigheternas försiktighetsprincip om elektriska och magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare. Informationsskrift, Magnetfält och cancer ett kriteriedokument. Arbete och hälsa, vetenskaplig skriftserie 1995:13. EMF-forskningen Hälsoeffekter av kraftfrekventa elektriska och magnetiska fält litteraturgenomgång för år Informationsskrift, När du bor och vistas intill en större kraftledning. Informationsbroschyr, 1993 Socialstyrelsen, Enheten för hälsoskydd Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten Meddelandeblad om Elektromagnetiska fält från kraftledningar, juni 2005 SSMFS 2008:18. Allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, SSI rapport 2006:02. Recent Research on EMF and Health Risks. Third annual report from SSI s Independent Expert Group on Electromagnetic Fields 2005 SSI:s ställningstagande utifrån 2006 års rapport från myndighetens vetenskapliga råd för EMF,