Det är avgörande att vi samverkar gällande talangutveckling. Vad utvecklas var och när - och vem kvalitetssäkrar?

Transkript

1 Stockholm den 25 oktober 2006 Talang FÖRSTUDIE till topp PROJEKTTID BESTÄLLARE STYRGRUPP Tävlingssektionen, sportchef och förbundskaptener Projektet ryms inom ramen för Hästsportens Ungdomssatsning (HuS) men ägs av SvRF. Jan-Ove Hallgren, Tomas Torgersen, Elisabet Lundholm, Maria Gretzer och Jan Jönsson PROJEKTGRUPP Johan Fyrberg (50%), mobil: Jessica Bergström (50%), mobil: Bakgrund & syfte Inom ramen för Ridsportförbundets verksamhet pågår över tiden projekt och aktiviteter med syfte att skapa goda förutsättningar för att utveckla våra tävlande ungdomar. Många gånger blir det punktinsatser på grund av att en plan för kontinuitet saknas. Det är avgörande att vi samverkar gällande talangutveckling. Vad utvecklas var och när - och vem kvalitetssäkrar? Syftet med projektet Talang till topp är att hitta former för en lyckad, långsiktig och samlad satsning på ridsportens talanger. Skapa riktlinjer som på sikt kan ligga till grund för en gemensam plan för Svenska Ridsportförbundets ungdomsverksamhet avseende utveckling av unga tävlingstalanger i dressyr, hoppning och fälttävlan. Talang är en kombination av kapacitet och inställning Viljan att träna och utvecklas tillsammans med hästen, måste komma inifrån personen själv. Drivkraften i kombination med ett brinnande hästintresse och ett visst mått av ryttarkänsla, är avgörande för om man ska lyckas som ryttare eller inte. Dessutom krävs det att någon ser, fångar upp och ger talangen möjlighet att utvecklas. Slutsats efter styrgruppsmötet den 4 april.

2 En talang idag behöver inte vara en talang imorgon. Arbetssätt Vårens huvudsakliga uppgift var att identifiera vilka faktorer som är kritiska i en talangutveckling och ta fram förslag på tydliga, långsiktiga riktlinjer för hur ridsporten i allmänhet - och tävlingssidan i synnerhet - ska jobba med dessa. I den här halvårsrapporten presenterar vi de slutsatser och konkreta förslag på aktiviteter som vi har kommit fram till under arbetets gång. Viktigt att poängtera är att vi har haft som utgångspunkt att bygga vidare på redan fungerande aktiviteter och projekt, snarare än att skapa nya. Vi har även valt att se på hela utvecklingstrappan - från det att man kliver in i stallet för allra första gången till dess man tar klivet upp på prispallen i ett stort mästerskap. Det kan tyckas vitt och brett - men vi anser det viktigt att vi har hela bilden klar för oss om vi inom ridsporten ska lyckas utveckla våra ungdomar på ett sånt sätt att de är väl förberedda den dag de tar plats i något av våra landslag. Dessutom är det nödvändigt för att kunna priotera det fortsatta arbetet inom projektet. Med det inte sagt att projektet eller tävlingssektionen på egen hand ska driva alla delprojekt och frågor som dyker upp - men vi tror att det blir enklare att få med klubbar och distrikt, om deras roll i ridsportens samlade talangutveckling blir tydlig. Dessutom blir det lättare att identifiera vilka insatser som behövs sättas in var om vi enas kring vad våra unga aktiva förväntas kunna på de olika stegen upp till yttersta eliten. Nyttiga lärdomar Långsiktighet, kvalitet och uppföljning har varit tre nyckelord när vi har resonerat kring projektet Talang till topp. Det var en viktig lärdom som vi tog med oss från projektet Ridsportens Unga Ledare. Även det ett projekt inom ramen för HuS som initierades av Rolf Byström. Syftet var att ge unga landslagsryttare inom hoppning, dressyr och fälttävlan ett mervärde i form av personlig utveckling. En liten coachutbildning i tre steg. Projektet togs emot positivt av grenledarna och de aktiva, men genomförandet föll på att behoven skiljde sig ganska mycket mellan disciplinerna och det var svårt att hitta tiden för aktiviteterna och uppföljningen av dessa. Många gånger är det svårt nog att få till de ordinarie samlingarna, och när man väl träffas så är det så mycket som ska hinnas med att extra punkter på agendan inte ryms. Att man inte prioriterar den här typen av aktiviteter kan mycket väl hänga ihop med att sådant som ligger lite utanför den ordinarie landslagsverksamheten, och som syftar till att ge effekt på längre sikt, ofta saknar ett långsiktigt upplägg och därmed tenderar att bara bli punktinsatser. Av den anledningen gjordes en berömd halvhalt i Ridsportens Unga Ledare, och istället har vi valt att jobba vidare med ungefär samma frågor utifrån ledorden långsiktighet, kvalitet och uppföljning. Vill vi erbjuda våra unga landslagsryttare mervärden - måste vi hitta former för att jobba med det mer långsiktigt. Gärna inom ramen för redan befintliga system. Kunskapen finns, hos våra tränare och ledare, men det gäller att hitta metoderna och verktygen. 2

3 Inför projektstarten fick vi följande önskelista på vårt bord, det vill säga vad projektet ska leverera vid slutet av året: >> En eller flera utvecklingstrappor som är relevanta för unga ryttare >> I trappan identifiera punkter där det är möjligt och meningsfullt för förbund eller grenar att göra insatser. >> Förankra dessa punkter hos grenar och distrikt för att skapa en samsyn i ett samlat ungdomsarbete. >> Beskriva var i organisationen respektive insats hör hemma. >> Producera en presentation av planen för marknadsföring och sponsorkontakter. >> Syngliggöra ungdomar och ledare vid någon tidpunkt. Under våren planerades inga aktiviteter, utan som ett första steg skulle vi analysera och inventera hur vi jobbar med talangutveckling runt om i landet idag, och definiera och skapa insikt kring begreppet talang inom ridsporten. RIDSPORTENS LEDARKONVENT I samband med Ridsportens Ledarkonvent i Hässleholm, Umeå och Örebro höll Johan föredrag kring begreppet talang. På plats fanns sammanlagt ca 300 ledare, vilka bjöd på en hel del intressanta och nyttiga diskussioner som projektet har vägt in i analysarbetet. Konventet genererade även artiklar som speciellt lyfte talangfrågan i bland annat Häst&Ryttare, på förbundets egen hemsida samt i tidningen Ridsport. UNGDOMSTINGET Vid Ungdomstinget som anordnades på Jägersro var det ett hundratal ungdomar som förde livliga diskussioner kring talangbegreppet, under ledning av Johan och insyn av Jessica. FUTURE FACTORY En uppskattad föreläsning hölls även för gänget som ingår i Smålands Future Factory. Vi har dessutom träffat projektledaren Maria Holmqvist för att diskutera hur man skulle kunna bygga vidare på deras lyckade satsning. Förutom en arbetsdag med styrgruppen (Tomas, Jan-Ove, Gunilla Byström som hoppade in i stället för Elisabet, Janne och Maria) har vi träffat Tomas vid ett par tillfällen för avstämningar. Vi har även själva, Jessica och Johan, träffats en dag i veckan på Hästsportens Hus för internt arbete och avrapportering. I och med att vi båda är ute ganska mycket har det blivit många informella möten och diskussioner kring projektet med såväl ledare som aktiva på olika nivåer. Våra roller har varit ganska flytande, men det har fungerat. Det viktigaste under våren var egentligen alla möten med ledare och aktiva inom ridsporten, och den process som gjort att förstudien mognat fram och tagit form. Det hade dock varit önskvärt med ytterligare ett arbetsmöte med styrgruppen inför sommaren, och vi hade gärna träffat landslagsledarna för de unga landslagen - vilka i stor utsträckning berörs av våra tankar och idéer. I juli presenterade vi projektet för tävlinssektionen och i oktober träffade vi återigen styrgruppen för att diskutera de slutsatser som vi kommit fram till under våren. Tanken var att tillsammans prioritera vad i förstudien som skulle konkretiseras i ett eller flera delprojekt. Dessa projekt har vi därefter formulerat i ett par olika PM. 3

4 Finns något svenskt framgångsrecept? Vägen till toppen har för många av våra främsta ryttare präglats av hårt arbete och egen hög insats under lång tid. Den inre drivkraften har varit avgörande, i likhet med viljan att utvecklas tillsammans med hästen. Ytterst är det individens ambition som avgör om han eller hon vill satsa den tid och kraft som hänger ihop med en helhjärtad elitsatsning. Men vi måste ge dem som väljer att satsa, insikten och kunskapen om vad som krävs för att lyckas. Man pratar ofta om att hästen betyder omkring 70% av prestationen - det menar vi är en sanning med modifikation. I Sverige utvecklar vi ryttare som utvecklar hästar. Vi köper sällan färdiga topphästar, vilket betyder att en stor del av idrottsprestationen och en viktig framgångsfaktor ligger i ryttarnas förmåga att förbereda sig själva och sina kapabla hästar upp till den nivå som krävs för att hävda sig internationellt. Det innebär också att man måste vara dedikerad och uthållig för att nå framgång. I vår svenska modell är snarare 70% ryttarens insats, fram till startillfället först i tävlingsmomentet är förhållandet annorlunda. Därför handlar det om att utveckla självständiga ryttare som på bästa sätt kan förbereda sig och sin häst för prestationen. Vi måste fortsätta fostra ryttare med stor insikt om att helheten (ridteknik, hästhållning, planering, organisation, analys etc) är avgörande för slutresultatet. Tränare, ridlärare och föräldrar är de som är närmast de aktiva och därmed de som har störst möjlighet att påverka hur våra barn och ungdomar ser på sin idrott, träning och tävling. Målet är att skapa ryttare som kan hantera sin idrott med allt vad det innebär. Pengar underlättar givetvis en elitsatsning men det är inte den avgörande faktorn. Att ridsporten är en folksport i större utsträckning i Sverige än i många andra länder är något vi ska vara rädda om. Vi ska även fortsättningsvis behålla rollen som en viktig spelare i den folkrörelse som idrotten är. Nödvändig kunskap Att vara en skicklig ryttare handlar dels om att ständigt utveckla sina färdigheter till häst, dels om att ha stor kunskap kring hästen och dess behov samt kännedom om sig själv och sin egen person. I tränarens uppdrag ingår att sprida insikt om att djup kunskap är nödvändig för att tillgodose både hästens och människans behov. Ur Ridsporten Vill 4

5 0-99% - man blir aldrig en fullärd ryttare Under våren har en klassisk utvecklingstrappa successivt tagit form. Vi har valt att inte dela in den i åldrar, utan istället ska procenten ange på ett ungefär var man befinner sig i förhållande till maximala 99%. Trappan föddes vid styrgruppsmötet i april, där vi bland annat diskuterade vilka kunskaper som man bör ha när man ingår i ett ungdomslandslag. Vad är egentligen grundläggande hästkunskap när man rider på den nivån? Vad kan vi kräva av våra ryttare, och vad ska vägas in vid eventuella uttagningar? Inspirerande är den satsning som gjorts inom fälttävlan.* Allt eftersom har trappan fått en allt större betydelse som verktyg i projektarbetet. Vi har till exempel använt den för att tydliggöra var i organisationen vi anser att ansvaret för talangutvecklingen ligger. Vi har valt att dela in ansvaret på klubb, distrikt/regionalt och centralt. Trappstegen mellan en arena och en annan har vi valt att putta ner ett snäpp, så i det här dokumentet hamnar 41-60% inom ramen för klubben, och 71-80% blir distriktets angelägenhet. Med har vi märkt ut egna och andras idéer och förslag på möjliga aktiviteter och åtgärder. Vilka projektet ska utveckla vidare och ta fram mer detaljerade projektplaner för, blir styrgruppens sak att prioritera. *) Samling första helgen i januari med fälttävlans Yr. Ryttare i ett landslag måste ha en insikt och högt medvetande inom flera områden för att i framtiden kunna prestera på toppnivå. Bakgrunden till samlingen var att ge våra Yr kunskap inte enbart i ridning utan även inom andra områden som behövs för att i framtiden fungera i ett landslag. På agendan stod hästkunskap, foderlära, hästens anatomi, palpering, hovlära och egen fysträning med test. Kursen var obligatorisk för uttagning i Yr landslag. Ryttarna skulle även klara teoretiska och praktiska prov för att komma i fråga. Vi kommer fortlöpande att arbeta vidare med kunskaper som är viktiga för framtiden, på våra samlingar. Ur Team Events Nyhetsbrev, februari 2006 CENTRALT 91-99% 81-90% DISTRIKT / REGIONALT RIKSIDROTTSGYMNASIET 71-80% RYTTARE - svår klass RYTTARE 61-70% LANDSLAG - svår klass - Utm seniorer RIDKLUBB 41-60% 0-20% RYTTARE - nybörjare 21-40% RYTTARE - motion EGEN HÄST TÄVLINGAR klubbtävlingar, korttagning RYTTARE - lätt klass TÄVLINGAR - regionala... D - Lätt A H - upp till 1.20 F - debutant RYTTARE - Msv klass LANDSLAG - ponny, junior TÄVLINGAR - nationella... D - Msv H - upp till 1.40 F - enstjärnig på väg upp 5 LANDSLAG - junior & Yr TÄVLINGAR - nationella... D - Lilla rundan, SB1 - Int II H - upp till 1.50 F - tvåstjärnig klass TÄVLINGAR - internationella... D - GP nat, Elit H - upp till 1.60 F - trestjärnig klass RYTTARE - mästerskap LANDSLAG - spetsgrupp TÄVLINGAR - mästerskap... D - Int GP H - Superligan F - fyrstjärnig klass

6 Ridklubben lägger grunden VAR MÅLGRUPP LEDARE LEDORD Ridskolan, ridklubben, föreningen, NBG 0-60 % - från nybörjare till lätt klass på egen häst. Även ponnyföräldrar. Ridinstruktörer (instruktörsutbildning), ridlärare (högskoleutbildning), tränare (sportutbildning), ungdomsledare och ridledare. (0-20%) Hästen, roligt, gemenskap, (21-60%) ansvar, idrottare o utveckling Nästan alla börjar rida på ridskola. Men trots att många ridskolor idag har kapacitet att utbilda elever upp till medelsvår nivå - är vi dåliga på att nyttja den som plantskola för tävlingstalanger? Frågan är vilken roll klubben skulle kunna ha i en mer sammanhållen talangsatsning? Till ridklubben är alla välkomna Varje dag kliver tusentals barn och ungdmomar in i stallet. Anledningarna till varför man börjar rida varierar. Någon är nyfiken, en annan börjar eftersom kompisen redan rider och en tredje vill bli bäst i världen! Gemensamt för alla är att hästen lockar. Ett brinnande hästintresse är ofta bränslet i en lång och framgångsrik karriär. Grundläggande hästkunskap är något som vi anser att alla som håller på med hästar ska ha och något som klubben ska erbjuda. Det handlar om att ha tillräckliga kunskaper för att kunna ta hand om och sköta en häst. Tidigare var det snarare en regel än undantag att red man på riskola en timme i veckan så var man där minst tre. Med förebilder inom räckhåll fick man under den tiden en hel del hästkunskap på köpet. Men allt fler tillbringar allt mindre tid i stallet. Ridningen tycks mer och mer gått från en fritidssysselsättning till en aktivitet i raden av många. Det kan vara en av orsakerna till att behovet av mer organiserad avsutten tid med eleverna ökat, vilket syns inte minst på de Handslagsansökningar som kommer till förbundet. Ca 80% handlar om tiden runt omkring ridningen på våra ridskolor. Stigande ridavgifter har också bidragit till svårigheten att motivera vikten av den avsuttna verksamheten eftersom många föräldrar enbart är intresserade av att deras barn ska få sitta till häst så mycket som möjligt. Vi måste bli duktigare på att kommunicera tidigt att ridsporten bygger på en helhet, och att vår uppgift är att erbjuda utbildning i såväl hästhållning som ridning. Många hävdar att ridskolan inte tar något ansvar för den idrottsliga utvecklingen. Men frågan är hur ridsporten som helhet premierar prestationsutveckling i tidig ålder? Det är viktigt att man från centralt och regionalt håll visar på en fortsättning, en plan, för hur man fångar upp talanger i olika satsningar och system. Först då, när ridklubbens insats inte blir kortsiktig och isolerad, lär fler klubbar sporras att ta sitt ansvar i att utveckla talanger. Hästens välbefinnande - vårt ansvar Alla måste få möjlighet att lära sig hur hästen fungerar, hur den ska skötas och hur den hanteras på ett säkert sätt. Kunskap om hästens beteende ligger också till grund för förståelse för hästens situation. Det är minst lika viktigt som att lära sig sitta rätt i sadeln. Ur Ridsporten Vill 6

7 Vad erbjuder ridskolan? Ungdomar som kommer till ridskolan kan få ansvar för den dagliga skötseln av en häst, engagera sig som förtroendevald och gå kurser som klubben och distriktet anordnar. Det positiva med miljön på ridskolan är att det finns utbildad personal på plats som har det yttersta ansvaret, och för de som har ett brinnande hästintresse är källan till värdefull kunskap stor. Exempel på aktiviteter som direkt syftar till att öka hästkunskapen: >> Vi i stallet - kunskapstävling för åringar. Inför årets tävling producerades ett nytt material, Så funkar hästen, i samarbete med SISU Idrottsböcker och tidningen Min Häst. Materialet har under perioden 15 jan - 15 jun sålt i ex. >> Hästkunskap Cup - kunskapstävling för år. Här saknas fortfarande ett eget material, men tankar finns på att producera ett inom de närmaste tre åren. >> Ryttarmärke I-IV - avser att stimulera till inhämtande av allsidiga kunskaper inom ridningens område i linje med utbildnigsplaner och normer, som är vedertagna inom Ridsportförbundet. Märkesserien ska sporra såväl lektionsryttare som ryttare med egna hästar att öka sitt häst- och ridkunnande. Vi behåller den här kunskapen inom ridsporten genom att klubben många gånger är en skola för framtidens yrkesverksamma, informella och formella ledare, förtroendevalda, funktionärer, hästskötare - och kanske på sikt blivande ponnyföräldrar. Hur når hästkunskapen våra privatryttare? Idag är det många barn och ungdomar som får egna ponnyer tidigt och därmed lämnar de vanligtvis också ridskolan. Att ta hand om en häst är i sig en skola i ansvar, och ridsporten är känd för att fostra starka, självständiga individer. Men att ha någon erfaren att rådfråga när man är osäker underlättar och främjar utvecklingen. När man har sin egen häst är det inte ovanligt att den enda utbildning man får, är den via sin tränare. Vi har duktiga tränare men allt för få tar ansvar för mer än det rent ridtekniska. Ansvaret för upplägg och hästhållning ligger på den aktive själv, och dess närmast sörjande. Många gånger är det därför lyckliga omständigheter som bidrar till att ungdomarna får en mer allsidig utbildning. Omständigheter som engagerade tränare, vettiga stallkompisar, kunniga föräldrar och den egna viljan att lära sig mer. Men hur kan vi stimulera fler att söka kunskap och tillfoga sig färdigheter som syftar till att de ska vara väl förberedda den dag de står på egna ben? Hur når vi fram till våra ungdomar med insikten om att helheten är ridsportens kärna, liksom en bra grundridning - när det inte premieras förrän långt, långt senare? BELÖNA TEORETISKA KUNSKAPER. Varför inte lägga in ett visst mått av teori och hantering i tävlingsmomentet? Vad utesluter möjligheten att två kontrollfrågor ställs och att resultatet sedan vägs in i tävlingsresultatet? På så sätt blir det en direkt effekt av ens teoretiska kunskaper, och insikten om att det är kunskap som är nödvändig på sikt - kan vi hålla för oss själva. Exempel på en sådan tävlingsform är Start Cup - ett projekt inom ramen för HuS. Belöna prestationsutvecklingen. Syftet är att stärka ridskolans / ridklubbens roll genom att belöna prestationsutveckling. Exempelvis; ta med ditt förra protokoll - och den som höjer sig mest vinner. 7

8 Föräldrarna - en resurs Föräldarna är en förutsättning i vår barn- och ungdomsverksamhet - de är många gånger de som har störst möjlighet att påverka den aktives inställning. Målet är delaktiga föräldrar som ger förutsättningar, stöttar och skapar trygghet. Det finns en liten risk med föräldrar som själva har ett förflutet i stallet. Allra helst de som slutade med hästar någon gång i tonåren, men som tar igen det med full kraft och i ny form som engagerade ponnyföräldrar. Ungdomarna rider, medan föräldrarna sköter markservicen. Effekten av det blir inte de självständiga individer med insikt om helhetens betydelse som vi eftersträvar inom ridsporten, och som anses vara en viktig framgångsfaktor i den svenska modellen. Det gäller med andra ord att utbilda föräldrarna så att de stöttar på rätt sätt. Föräldrar kan vara en begränsning, om de själva har en högre målsättning än vad den aktive har. Det är vi vuxna som många gånger ältar ett misslyckande eller en missad placering. Det finns också en risk att en okunnig förälder, premierar en placering högre än utförandet. Många av dagens främsta ryttare tillhör andra eller tredje generationen ryttare i sina familjer. De har fötts in i en prestationsmiljö, och många gånger fått det nödvändiga stöd i form av ridteknik, upplägg och inte minst tillgång till bra hästar - som många gånger är avgörande för att lyckas. Men vi kan givetvis inte bygga vårt talangprogram utifrån sådana förutsättningar. Lika lite som att pengar får bli den avgörande faktorn. Att ridsporten är en folksport i större utsträckning i Sverige än i många andra länder är något vi ska vara rädda om. Vi ska även fortsättningsvis behålla rollen som en viktig spelare i den folkrörelse som idrotten är. Däremot måste vi vara realistiska och inse att de här ingredienserna - väl insatta föräldrar och en god ekonomi - underlättar en offensiv satsning. ETT BRA FÖRÄLDRARMATERIAL har länge efterlysts av landets ridskolor. Men även om synen på hästar och hästhållning är densamma, så skiljer sig handhavandet många gånger från stall till stall - vilket komplicerar produktionen. På en ridskola ska man till exempel låta tygeln hänga kvar över hästens hals - på en annan inte. Vissa ridskolor kräver att föräldrarna är delaktiga, andra vill helst att de stannar kvar i bilen. En idé är att man gör en interaktiv variant, där den övergripande faktan är samma men varje klubb styr över detaljer som är av mer praktisk karaktär. 8

9 Ökat fokus på prestation - minskat fokus på resultat. Till start Tävlingssystem Barn upp till 12 år Ponny 12+, Juniorer o Yr 0-20% Förberedande tävlingar Märkestagning, God Ridning Alternativa tävlingsformer Vi i stallet (lag) Grönt kort Märkestagning, God Ridning Ryttartester Vi i stallet, HK-cup (lag) 21-40% Klubbtävlingar Märkestagning, God Ridning Allsvenskan div III, PonniacuP Klubbtävlingar Ryttarmärke I-IV, God Ridning Allsvenskan div III 41-60% Lätta klasser på lokala tävlingar Allsvenskan div II God Ridning Lätta klasser på lokala & regionala tävlingar, God Ridning KM, DM, Riksmästerskap för ridskoleryttare och Allsvenskan div II och I. Nomineras till talangprogram Till en början handlar det främst om att förbereda ryttarna för att så småningom kunna komma igång och tävla. Däremot inte sagt att man inte på ett lekfullt sätt kan skapa tävlingssituationer även för yngre barn och nybörjare. Vi bör sträva efter att få in tävlingen som ett mer naturligt inslag i ridutbildningen, för att få fler att ta steget och börja tävla på riktigt. Inom klubben kan man stimulera barn och ungdomar till att börja tävla på flera sätt: >> Alternativa tävlingsformer, gärna i lag, inom ridgruppen. >> Märkestagning (barnmärken, ridborgarmärket och ryttarmärken) >> God Ridning med ryttartest och dressyrryttartävlingar som kan genomföras i olika tävlingsformer och i program av varierande svårighetsgrad. >> Kunskapstävlingar - Vi i stallet och Hästkunskaps Cup. >> Grönt kort GRÖNT KORT - det ska inte kännas svårt att börja tävla tvärt om! Grönt kort skulle kunna bli resultatet av en kvalitetssäkrad process, med syfte att få ut fler på tävlingsbanan. Tanken är att man tävlar i vanliga klasser öppna för gröngölingar (stilhoppningar, idealtidshoppningar, dressyrryttartest mm) på lokala tävlingar. Med sig har man sin coach (se sid 12). En coach ska ha: Grönt kort samt genomgått en kortare coachutbildning. Är man minst lagledare (se sid 11), C-tränare eller ridinstruktör är man per automatik godkänd. När gröngölingen anmäler sig till en tävling anges även namnet på coachen. Coachen ska sedan vara med i sekretariatet, vid framridningen och starttillfället. Ett protokoll förs av coachen under dagen och signeras av tävlingsledningen. Efter tre godkända tävlingar, har man också klarat sitt praktiska delprov på vägen mot ett Grönt Kort. Möjligtvis skulle en lokal licens för innevarande år, följa med det gröna kortet. Sedan löser man som vanligt ny licens, år för år. 9

10 Tävla på rätt sätt För många ryttare är lusten att utvecklas en stor drivkraft. Därför är det viktigt att tävlingsverksamheten utformas så att den stimulerar till kvalitativ och långsiktig utveckling, och motverkar utslagning. Våra tävlingssystem är ganska väl anpassade för att främja utvecklingen av våra unga hästar - men hur resonerar vi egentligen kring våra barns utveckling? Vi är tillbaka vid samma frågeställning som tidigare - nämligen hur ska vi motivera våra barn att nöta grundridning - när det ändå är snabbaste tiden som räknas, lägsta straffpoängen eller högsta procenten? Det är ungefär lika lätt som att inspirera sin 10-årige son att lägga manken till med läxorna, genom att locka med en plats på läkarlinjen. När det gäller tävlingar för barn och ungdomar är det viktigt att de alltid upplevs som lagom utmanande och stimulerande. Lekfullhet och åldersanpassning bör vara ett signum vid alla barn- och ungdomstävlingar. Klubbtävlingar skulle uteslutande ha fokus på prestationen (100%), liksom de lättaste klasserna på lokal tävling. Sedan kan resultatet successivt få ökad betydelse, men fortfarande bör prestationen väga tungt (50-50%). Det kom ett mejl... Hej! Har nu varit iväg återigen på en trevlig tävling med min dotter som är 9 år och hoppar LC och LB på sin B-ponny. Det är nu hennes andra år som hon tävlar lokala tävlingar. Varje tävling lämnar efter sig en lite bitter smak dock. Jag tycker inte att vi vuxna gör vårat bästa för att utbilda våra barn till duktiga och schyssta ryttare. Gång på gång är det de barn som kör in sporrarna och sliter och drar i sina små duktiga ponnier som blir placerade. Alltså vi vuxna belönar dem som rider illa med en rosett och en plakett. Naturligtvis så finns det undantag men de är tyvärr inte så många. Jag anser att så länge barnen rider på lokal nivå så skulle varje tävling vara en stilhoppning. Där stilen och hur man rider sin ponny tillsammans med en nollrunda borde ge placeringar och inte hur mycket man kan sparka och dra i sin ponny för att få snabbaste tiden. Var finns stilhoppningarna? Jag kan inte hitta en enda när jag läser i tävlingsterminen. Jag tycker att ridsportförbundet på allvar borde gå in och styra klubbarna, helt enkelt säga att det från och med nu måste vara stilhoppning och ingenting annat. Har detta varit uppe till diskussion någon gång? Jag tycker det är på tiden att vi vuxna hjälper våra barn att börja rida BRA, inte plocka rosetter i LC. Jag vore tacksam för svar. MVH Malin Axelsson I traditionella tävlingar utifrån vuxenformerna stimuleras i första hand de barn och ungdomar som sitter på bra hästar. Därför bör vi utveckla tävlingar för barn- och ungdomar med kompletterande bedömningsformer eller lägga in moment och regler som innebär att många kan lyckas. Exempel på hopptävling à la kombinationstävling. Ryttarna får dels ett resultat som omvandlas till poäng. Dels stilbedöms ryttaren i såväl grundsom omhoppning (sits, position och inverkan). En liten del teori. Vinnare 1: Den som får den högsta totala poängen. Vinnare 2: Den som gör bäst resultat. Vinnare 3: Den som som får högst stilpoäng. Vem dömer? Av princip bör vi premiera de längre yrkesutbildningarna. Det innebär att ridlärare, ridinstruktörer samt B- och A-tränare per automatik blir prestationsbedömare. C-tränare med ett par års praktik skulle också kunna gå en fortbildning och på så sätt bli prestationsbedömare. 10

11 Alternativa tävlingsformer Syftet med projektet God ridning är att öka intresset för vad en god grundsits innebär och därigenom höja kvalitén på svensk ridning i allmänhet och svensk dressyr i synnerhet. En god sits är grunden för all god ridning och utan en bra sits tar det stopp förr eller senare i ryttarkarriären, oavsett gren. Dressyrryttartävlingar och Ryttartester kan genomföras i olika tävlingsformer, och i program av varierande svårighetsgrad, men har alltid det gemensamt att det är ryttarens sits som bedöms. Därtill kommer i de flesta fall en bedömning av ryttarens förmåga till en korrekt hjälpgivning, där hjälperna har en så avpassad styrka och effektivitet att ryttaren presenterar sin häst på bästa möjliga sätt, det vill säga ryttarens inverkan och resultatet av denna. Dressyrryttartävling skall visa och kontrollera att ryttaren är på rätt väg i sin grundutbildning. Vid bedömningen skall ryttarens förmåga komma i första hand, medan hästens/ ponnyns får stå tillbaka. Det finns en risk att alternativa tävlingsformer i första hand anammas och blir isolerade på ridskolorna. Därför är det viktigt att vi skapar former som verkligen bidrar till att utveckla den sortens ryttare och ridning som funkar i det traditionella tävlingssystemet. Fler alternativa tävlingsformer för barn. Det vimlar av goda tankar och idéer på hur man kan arrangera alternativa tävlingsformer med ökat fokus på prestationen. >> Dressyr - alla får pris. Beroende på inom vilket procentintervall man hamnar får man antingen en guld-, silver- eller bronsmedalj! >> Ryttartest och dressyrryttartävling. >> Utgå från sitt persbästa och det ekipage som sedan förbättrat sig mest procentuellt, vinner pris. Det skulle betyda att även den ryttare som har en häst som aldrig kommer att röra sig tillräckligt bra för att hävda sig bland de allra främsta, trots allt kan bli en vinnare genom att utveckla sig och sin häst bäst - utifrån givna förutsättningar. >> Poänghoppning. Varje hinder ger ett visst antal poäng, så istället för att få fel så samlar man pluspoäng. Dessutom kan man välja att inte hoppa ett visst hinder och ändå få fortsätta banan runt. Fast med färre poäng som resultat. >> Stilhoppning, idealtidshoppning - såväl i grundomgång som omhoppning. Ett exempel på den här bedömningsformen är populära GP-ponnyn. >> Idealtidsterräng >> Gör hela dagen till en tävling! Samla poäng hos veterinären, få en stilbedömning, svara på frågor som räknas in resultatet. Tävling som morot Vi ska sträva efter att bevara våra traditioner - den klassiska ridningen, men vi ska också vara öppna för nytänkande och utveckla alternativa tävlingsformer. Något som på sikt kan bidra till att vi får fler välutbildade hästar, duktigare ryttare och fler som vill tävla - på alla nivåer. 11 Ur Ridsporten Vill

12 Coach - lagledare - tränare Ledarskapet har stor betydelse för lagets prestation och individens utveckling. Om man siktar på en yrkeskarriär inom ridsporten, så finns idag en ganska gedigen utvecklingstrappa. Man kan börja sin karriär som ungdomsledare, gå vidare och bli ridledare och sedan välja antingen att gå ridinstruktörskursen eller hippologutbildningen. De som väljer den inriktningen är också dem som våra barn och ungdomar möter på ridskolorna. För att bli ledare med sportinriktning krävs idag att man själv har goda resultat från tävlingsbanan. Inget fel i sig - förutom att vi får förlita oss på att många av våra informella ledare själva skaffar sig den kunskap och insikt kring ridsporten som vi vill förmedla till våra ungdomar. Med tankarna kring Grönt Kort och en coach ser vi framför oss en kortare utbildning arrangerad av distriktet. En minimal men tillika förberedande tränarutbildning, som inte kräver några som helst förkunskaper förutom att man har Grönt kort. Vi vill med den här utbildningen bara ge deltagarna en inblick i dels de normer och värderingar som finns inom ridsporten (Ridsporten Vill), dels hur man lägger upp en tävlingsdag och hur man som ledare kan stötta den aktive i en tävlingssituation. Målgrupper skulle kunna vara ponnyföräldrar (eftersom på så sätt kan fungera som coacher för sina egna barn, när de ska ta Grönt kort), ungdomsledare och tävlingsryttare (lätt klass). Om man sedan utgår från vilka övriga informella ledare som vi har idag på våra tävlingar, så är det lagledarna i Ridsportallsvenskan som möter flest aktiva. Genom våra lagledare når vi indirekt många ungdomar som tävlar. Förhoppningen vore att fler lagledare än idag, skulle kunna bidra till en positiv utveckling av våra tävlande ungdomar, med lite utbildning i bagaget. Tanken är att alla klubbar som anmäler lag till Ridsportallsvenskan Div I eller Elit, måste ha en auktoriserad lagledare. Det skulle inte heller här röra sig om någon lång utbildning, utan idén bygger på att förbundet, tillsammans med ATG, årligen bjuder in till en eller två dagar fyllda med information och utbildning kring hur man jobbar med grupp- och lagutveckling, ökad förståelse för helheten, upplägg, planering och målformulering. Är man minst C-tränare bör man rimligtvis vara direktkvalificerad, men fortfarande varmt välkommen till utbildningen. Med utbildningen följer även ett enkelt material, där såväl förbundet som ATG får möjlighet att synas. En liten checklista för lagledare att ta med sig och jobba vidare med hemma på klubben. NYTT UTBILDNINGSPAKET STEG 1 - COACH / HANDLEDNING på tävling STEG 2 - fördjupning, LAGLEDARE, prestationsfokus Låt alla utvecklas Som ledare har du ett ansvar att utveckla dem du leder på ett bra sätt och oavsett vilken nivå du verkar på är ditt inflytande över sporten stort. Vi eftersträvar ett engagerat ledarskap och ett positivt bemötande av alla människor. Ledarskapet handlar om helheten - att få både hästen och människan att utvecklas och må bra. Ur Ridsporten Vill 12

13 Distrikten - en värdefull länk VAR MÅLGRUPP LEDARE LEDORD Distrikten / regioner, Riksidrottsgymnasiumet, landslagsverksamhet % - ryttare som rider medelsvåra klasser Landslag - ponny och juniorer Grenledare i distrikten, landslagsledare, tränare. Resultatutveckling, bekräftelse, helhet, yrkesval och självständig. Under ungdomsåren bör vi i möjligaste mån grunda olika uttagningar med stort fokus på utvecklingspotential, snarare än snabba resultat. Även om resultatet ökar i betydelse i takt med att stegen till toppen minskar, så bör vi under hela juniortiden fokusera mest på den långsiktiga utvecklingen. Fälttävlan är ett exempel på hur ett sådant upplägg skulle kunna se ut (se sid 5), och även dressyren har tillämpat dressyrryttartester vid sina mönstringar - där man premierar god ridning. Mycket av utvecklingsarbetet bör vara grupp- och teambaserat, samtidigt som mer individuell coachning bör få visst utrymme. Det börjar bli dags att fundera på framtiden. Siktar den aktive på att vinna SM för juniorer, eller hägrar en OS-medalj i framtiden? Är planen att göra en helhjärtad satsning, eller lockar någon annan karriär runt hörnet? Vi borde i större utsträckning även ta vara på de ungdomar som väljer att avbryta sin elitsatsning, så att de blir kvar i ridsporten som ledare, hästutbildare, förtroendevalda... Ju vidare perspektiv på ridsporten som vi ger våra akiva - desto större är chansen att de stannar kvar. En idé är att ryttare som ingår i något av våra Yr-landslag, erbjuds plats på C-tränarutbildningen. På så sätt skulle de ha en formell utbildning om de av någon anledning väljer att avbryta sin egen satsning - och chansen till ett livslångt engagemang ökar. För att lyckas på elitnivå krävs en total idrottslig satsning. De ungdomar som vill testa sin förmåga ska ges ett sådant stöd att satsningen kan göras under socialt trygga former. Som ledare krävs att du ser till helheten; familj, vänner, skola och ridklubb. Allt måste hänga ihop. I tränarens uppdrag ingår att hjälpa till att upprätta en realistisk tränings- och tävlingsplanering. Samtidigt som de ungdomar som satsar på elitinriktad idrott själva måste få möjlighet att skaffa sig kunskaper om de faktorer som påverkar deras idrottande, och få inflytande över besluten i frågor som rör dessa. Den dag som en ungdomsryttare tar plats i något av våra landslag, börjar på riksidrottsgymnasiet eller blir uttagen till något av våra talangprogram - blir han eller hon också en informell ledare i svensk ridsport. En förebild med ansvar att bära ridsportens budskap. Därför är det viktigt att prata med de aktiva om ridsportens grundläggande värderingar, till exempel frågor som rör etik och moral. 13

14 Du är en del av svensk ridsport Tävlingssystem Ponnyryttare 12+ Juniorer o Yr 61-70% Medelsvåra klasser på regionala, nationella och int tävlingar. Nomineras till talangprogram SM, NM, EM Allsvenskan Elit LANDSLAG Medelsvåra klasser på regionala och nationella tävlingar. Nomineras till talangprogram SM - juniorer Allsvenskan Elit LANDSLAG - JUNIORER Det är på den här nivån som bredden möter eliten. Där de riktiga talangerna börjar utmärka sig och dit snart sagt vem som helst med rätt häst kan ta sig. I vägvalet att satsa vidare eller inte, finns det en stor risk att det är just här som talangen med knappa resurser, dålig uppbackning och begränsad häst väljer att kliva av tåget. För har man drivkraften och vinnarskallen, är risken stor att man hellre väljer att lägga sin energi på att bli bäst i världen någon annanstans. Är det möjligt att ett ökat fokus på prestation skulle locka fler att satsa vidare? En möjlighet att bli bäst i Sverige på att rida. Ett drömscenario vore att den ryttare som sitter på en begränsad häst, trots allt stimuleras att fortsätta tävla. Den dag som en mer kapabel häst står i stallet är ryttaren väl förberedd och kompetent nog att klättra i klasserna. Kritiska röster hävdar att de flesta av våra bästa svenska ryttare har ett förflutet som prisplockare både som ponny- som ungdomsryttare. Det stämmer. Men frågan är om inte samma gäng hade plockat precis lika mycket priser om även inverkan, rätt sits vid rätt tillfälle, timing, anridning, balans, tempo, koncentration och andra ridtekniska faktorer hade vägts in i resultatet? Det är viktigt att all tävlingsverksamheten utformas så att den stimulerar till kvalitativ och långsiktig utveckling, och motverkar utslagning. På alla nivåer. - Många barn här är från tolv år och uppåt och SM ska vara en folkfest, vi ska vara rädda om bredden. Förs sporten framåt om det är för svårt? Sven Ingvarsson i Tidningen Ridsport nr 13/2006 Vi vill bli duktigare på att behålla fler i sporten. Ur Ridsporten Vill 14

15 Hästen i Centrum Inom ridklubbens regi handlar det om att erbjuda de aktiva grundläggande hästkunskap. Med det menar vi hur hästen fungerar, hur den ska skötas och hur den hanteras på ett säkert sätt. Men när man rider på den här nivån - medelsvåra klasser och till och med kan ingå i ett svenskt landslag (ponny, junior) - hur pass fördjupade kunskaper kan vi då kräva att våra ungdomar har kring hästar och hästhållning? På styrgruppsmötet i april diskuterades det här. Med utgångspunkt från ridskolans olika system för att kvalitetssäkra sin utbildning (Ryttarmärken etc) kom förslaget att införa någon form av centralprov för alla som tar plats i en landslagstrupp på den här nivån. Provet skulle ligga i nivå med Ryttarmärke IV, som i korthet tar upp: hästens anatomi, hovbeslag, häst- och stallvård, hästens närmiljö, sjukdomslära, stallovanor och foderlära. Baskunskaper. Den fördjupade hästkunskap som sedan ska följa åren som ungdomsryttare, borde rimligtvis överensstämma med vad man läser på Riksidrottsgymnasiet. LÄROPLAN FÖR LANDSLAGSRYTTARE (ponny, junior o Yr) Det har diskuterats att i samarbete med SISU Idrottsböcker, producera SvRF hästbok. En sådan bok skulle sedan användas som lärobok på landets olika hästgymnasier, ligga till grund för Hästkunskap Cup och kanske även vara den bok som våra tävlingsungdomar hämtar sin baskunskap ur. Ytterligare ett material som har diskuterats är en bok mer inriktad på träningslära, upplägg och analys. Ryttare är idrottare Hästens hälsa och träning har sedan länge ansetts viktiga för att nå framgång i vår sport. Numera läggs allt mer vikt vid att även ryttarna ska må bra. Vi vill att man tidigt - redan på klubben - lyfter in begreppet att ryttare är idrottare, med allt vad det innebär. Sedan nu finns boken med samma namn. En bok om fysträning inom ridsporten. Att komplettera ridträningen med fysträning för att utveckla motorik, smidighet, styrka och kondition är en trend som blir allt tydligare. Den här boken är tänkt att hjälpa alla ryttare att komma i form. En guide med övningar som har koppling till prestationen i sadeln. Med hjälp av ridsportens fysprofil finns även ett verktyg för att kolla hur vältränad man är. SYNLIGGÖR - det produceras en hel del material inom förbundet och övriga idrotten. Ett sätt att visa på att våra unga landslagsryttare är viktiga, att de betyder något, skulle kunna vara att skicka ut nya material till dem. Material som vi tycker att de kan ha glädje av och borde ta del av. Ett exempel är just Ryttare är idrottare (kanske årets julklapp?). En ren sport För att ridsportens trovärdighet inte ska gå förlorad krävs att vi värnar om våra hästar med kunskap och omsorg i allt vi gör. Vi måste förvalta och vårda dem på bästa sätt. Ur Ridsporten Vill 15

16 Goda förebilder Som förebild ska du föregå med gott exempel. Det innebär att följa de regler och normer som vi inom ridsporten kommit överens om. Det handlar också om att vara engagerad och stå för hög etik och sportsligt uppträdande mot såväl hästar som människor. Ur Ridsporten Vill Rikstäckande regionala talangprogram Redan på trappsteget 41-60% har vi förhoppningsvis fångat upp en hel del talangfulla ryttare och ekipage - där hittar vi den stora rekryteringsbasen för regionala talangsatsningar. Men, givetvis är även ryttare som rider medelsvåra klasser högintressanta. Det pågår redan ett antal satsningar runt om i landet. Det kanske mest tongivande projektet under året har varit Smålandsdistriktets Future Factory med konsulenten Maria Holmqvist i spetsen, fantastiskt uppbackad av både Agria och Krafft. Projektet vägde in markarbete, sits, hinderkänsla och inställning när de valde ut sina tio talanger. Väl valda fick såväl ungdomarna som deras föräldrar skriva på ett kontrakt där de bland annat förband sig att prioritera aktiviteter arrangerade av Future Factory, följa upp och testa råden gällande allt från egen fysisk träning till hästhållning, känna till och följa förbundets antidrogpolicy etc... I gengäld har ungdomarna fått föreläsningar, uppsuttna träningar, studiebesök, fystest, synliggjorts i media och fått tillgång till ett ovärderligt kontaktnät inom ridsporten. Det råder ingen tvekan om att det här är ett toppenbra exempel på hur man kan jobba med talangutveckling på regional nivå. Projektets upplägg hjälper också till att slå hål på myten om att det krävs pengar för att komma någonstans i ridsporten. I Future Factory har alla möjlighet att ta sig in i truppen, sedan är det upp till ungdomarna själva hur de bygger sitt kontaktnät under året med tanke på framtiden. Hästkraft och ledarkraft är namnet på Västmanlands dressyrprojekt (inom ramen för Handslaget), som även det bygger på att man ska jobba med helheten kring ett ekipage. En rolig idé är att vem som helst kan prenumerera på projektet för en liten peng. Till projektet har man valt ut ett antal ekipage som ingår i den så kallade verktygsgruppen och som får träningar, coachning etc - men projektets prenumeranter får även de information om vad som är på gång och är välkomna som åskådare till verktygsgruppens träningar och föreläsningar. Det här skulle kunna vara ett sätt att utveckla Future Factorys upplägg. Till exempel skulle alla som kommer till audition per automatik bli prenumeranter. Det skulle göra att ungdomarna som valts ut att ingå i truppen blev än mer synliga, fler skulle få tillgång till bra kunskap och sponsorerna nå ut till en större målgrupp. Nomineringstankar. Om man skulle utveckla ett poängssystem och dra igång tävlingsformer där man väger in prestationen i större utsträckning, skulle det vara ett perfekt verktyg för att hitta potentiella ekipage på ett tidigt stadium till de regionala talangsatsningarna. Även vinnaren i Riksmästerskap för lektionsryttare vore självskriven för sin regionala satsning. 16

17 Future Factory 2007 För att talangutveckling på distriktsnivå ska kunna bli den sammanhållande länken mellan klubb och förbund, skulle det krävas en särskild insats från centralt håll för att hitta fungerande former. Förslaget är att man från centralt håll utvecklar sponsoravtalet med Krafft och Agria - det är viktigt att sponsorerna inser att de sponsrar själva satsningen, och inte de enskilda ryttarna i truppen. Egentligen inte konstigare än att man sponsrar en tävling. FÖRSLAG PÅ HUR: En projektgrupp tillsätts. Projekttid: 2-3 år. I projektet vänder man sig till ryttare som rider motsvarande minst lätt A, antingen på ponny eller stor häst. Målet är är dels att identifiera talanger, dels att erbjuda den viktiga bredden fortbildning och inspiration att utvecklas. UPPLÄGG 1 1. Dela in landet i exempelvis 6 regioner som sätts samman utifrån koncentrationen av tävlingsryttare. 2. Börja bearbeta distrikten i regionerna, bolla idéer och hjälp till att hitta en fungerande struktur. 3. Medverka vid uttagningarna à la Idoljuryn (TV4). 4. Upprätta projektplaner och checklistor så att konceptet efterlevs och utbudet blir lika i alla regioner. 5. Presskontakter och marknadsföring sköts centralt. UPPLÄGG 2 1. Frångå regionstanken och låt de distrikt som vill haka på. Tar säkert lite längre tid att få igång satsningen, och sannolikt blir det större variationer i själva upplägget. Men, det blir å andra sidan mindre kontroversiellt och projektet växer i egen takt Samma som Upplägg 1. TÄVLING FÖR TALANGER. När det finns ett antal fungerande satsningar i landet (2008?), skulle man kunna titta på en tävling som går ut på att dels hitta ÅRETS TA- LANG i de tre OS-disciplinerna, dels lyfta den region som sammantaget lyckats bäst. Stort mervärde för de aktiva. Hög status. Stor sponsor. Stor medial uppmärksamhet. De främst placerade borde per automatik fångas upp av ordinarie landslagsverksamhet - kanske i någon form av observationsgrupp. Vinnarna skulle direktkvalificera sig till ett centralt talangprogram. Till tävlingen är även Riksidrottsgymnasiet välkommet att ha med lag. Fokus på riksidrottsgymnasiet borde ligga i linje med talangsatsningens mål - det vill säga att utveckla självständiga ryttare med kunskaper och färdigheter att utbilda och träna hästar upp till medelsvåra klasser. Stor vikt bör läggas vid grundridning, hästhållning och upplägg. På egna ben En viktig del i förhållningssättet till de aktiva är att göra dem delaktiga och medvetna, så att de får insikt i att det är de själva som avgör hur bra de kan bli. Det är nödvändigt om vi ska få fram bra ryttare - och människor - i ridsporten. Bra tränare och ledare på alla nivåer ger skickliga ryttare samt goda förebilder i vår sport. Ur Ridsporten Vill 17

18 Talang blir topp VAR Landslagsverksamhet, individuella talangprogram MÅLGRUPP 71-99% Landslag - Yr, seniorer LEDARE Förbundskaptener LEDORD Resultat, stor personlig utveckling, professionell Tävlingssystem Juniorer Yr 71-80% Svår klass, nationella och internationella tävlingar. Centralt talangprogram NM, EM Svår klass, nationella och internationella tävlingar Centralt talangprogram SM, NM LANDSLAG 81-90% Svår klass, internationella tävlingar. LANDSLAG - utm senior 91-99% Ska man lyckas med en professionell satsning måste man bli så skicklig på att hantera organisation och logistik att man fullt ut kan fokusera på sin egen idrottsprestaion. Många gånger tappar vi bevisligen skickliga ryttare i övergången från young rider till senior. En vanlig anledning är att man inte kan hantera helheten på egen hand, eller inte ges möjlighet att göra det. Ofta behövs väldigt riktat stöd, som helt och fullt utgår från varje individs enskilda behov och förutsättningar. Därför tror vi på att man på den här nivån går ifrån det teambaserade upplägget för att istället optimera den individuella prestationen. Det är även i gruppen 71-80% som SOK kan hitta ridsportens kommande OShjältar. Till skillnad från många andra idrotter, där man når sin peak runt år har ju ridsporten en helt annat åldersbild. Vår verklighet kräver långsiktiga utvecklingsplaner och uthålliga utövare med såväl känsla för hästar och ridning, som förmåga att leda andra människor. Ridsporten är sårbar. Att utbilda och forma en häst av internationella mått tar åratal - men att förlora den kan gå på ett ögonblick. Vad finns det för socialt skyddsnät om något händer? Vem fångar upp och finns där? Ett förslag som växte fram ur projektet Ridsportens Unga Ledare, var att vi skulle erbjuda våra Yr-landslagsryttare en plats på C-tränarutbildningen. 18

19 CENTRALT TALANGPROGRAM. Skräddarsydda program för talanger inom dressyr, hoppning och fälttävlan med syfte att utveckla dem till internationell nivå - med OS 2012 som långsiktigt mål. Genom programmet ges möjlighet att stödja talanger i det avgörande och för ridsporten kritiska steget från ungdom till senior. Även om vi även här jobbar med en grupp, så skiljer sig den här satsningen från den regionala i det avseendet att programmet utformas helt efter individuella förutsättningar. TALANGPROGRAMMET SKALL >> Ge förutsättningar för att den aktive ska kunna utveckla sin idrottsliga talang >> Ge stöd och matchning i en kontinuerlig och långsiktig talangutveckling >> Ge förutsättningar för personlig utveckling >> Ge idrottslig kompetens för att även i framtiden välja ridsporten som ledare eller som yrke. >> Ge stöd avseende marknadsföring och exponering via projektet, samt stödja den aktive med att påbörja arbetet med rekrytering av individuella sponsorer. >> Ge förutsättningar för att utveckas som ledare och coach, för att i framtiden kunna leda team kring sin egen satsning, samt fungera som coach på regional och nationell nivå. SÄRSKILDA UTGÅNGSPUNKTER >> Promgrammet skall präglas av ett långsiktigt målfokus. >> Promgrammet skall lägga vikt vid kvalitetssäkring av delmoment och delmål i den indiviuella talangutvecklingen. >> Promgrammet skall bygga på individuell talangutevkling, dock så kan generella utvecklings och utbildningsinsatser ske i grupp. >> Promgrammet skall bygga på att aktiva ingående i projektet, prioriterar deltagande, och är aktiva i sin medverkan i projektet. >> Promgrammet skall sätta särkild vikt vid och ta särkild hänsyn till inre drivkraft och motivation hos de aktiva. >> Promgrammet skall inte ersätta landlagsarbetet utan skapa förutsättningar för rekrytering till respektive landslag, dock så kan landslagsaktiva ingå i projektet. >> Promgrammet skall vara självständigt med ett tydligt stöd från SvRF och stor handlingsfrihet avseende externt stöd. >> Marknadsföring och extern kommunikation skall vara självständigt 19 Sverige ska vara den ledande ridsportnationen i världen.