Närvarande verksamhetschef och delägare BoA Mellanvård AB. behandlare och delägare BoA Mellanvård AB

Transkript

1 Tillsynsrapport från BoA Mellanvård AB Besöksdatum 17 november 2005 Närvarande Sven-Erik Andersson Margaretha Nordenborg Annika Skog Barbro Stenwall Yvonne Björkman verksamhetschef och delägare BoA Mellanvård AB behandlare och delägare BoA Mellanvård AB behandlare och delägare BoA Mellanvård AB enhetschef, Barn och Ungdom utrednings- och utvecklingssekreterare, Barn och Ungdom Tillstånd BoA Mellanvård AB (nedan kallat BoA) har sedan den 13 juni 2000 tillstånd att bedriva HvB-verksamhet enligt 7 kap. 1 1 p socialtjänstlagen med fyra platser i utslussningslägenhet/kollektivboende och sex platser i träningslägenheter för ungdomar i åldern sjutton till tjugofem år med psykiska och sociala svårigheter Senast utfärdade beslut från länsstyrelsen i Stockholms län är daterat 14 augusti 2001 och avser byte av föreståndare. Tillsyn har tidigare utförts under november Verksamheten BoA är ett privat aktiebolag med tre delägare. Tecknade ramavtal omfattar sammanlagt nitton kommuner i Storstockholmsområdet. Stockholms kommun har ett avtal som löper till och med år 2006 med möjlighet till förlängning två år. Detta följs upp av Socialtjänstförvaltningen avseende kvalitet och innehåll. Vårdavgift (enligt ramavtal med Stockholm stad): Kollektivboende 1735 kr/dygn (kostnader för medicin, läkarvård, tandvård och resor utöver SL-kort samt tolkkostnader ingår ej) Träningslägenhet 1437 kr/dygn (i priset ingår hyra, el, kvalificerat kontaktmannaskap nätverksarbete, individuellt anpassad behandlingsplan, beredskapsjour, vissa aktiviteter, dokumentation, uppföljning samt personalens handledning) Träningslägenhet 1735 kr/dygn (förutom redovisning ovan ingår utökade behandlingsinsatser, fickpengar och SL-kort) Verksamhetsplan, budget och bokslut. Årsredovisning för räkenskapsåret 1 maj 2004 till 30 april 2005 är inlämnad till Bolagsverket och budget för perioden 1 maj 2005 till 30 april 2006 föreligger. En verksamhetsberättelse har presenterats. Den ekonomiska situationen är mycket god. Registerutdrag från UC visar kreditomdömet lägsta risk (riskklass 5). Inga betalningsanmärkningar eller skatteskulder finns. Lokal Verksamheten har kollektivboende/utslussningslägenhet med plats för fyra ungdomar på Lundagatan. I anslutning ligger även två träningslägenheter. Kontors- och möteslokal finns på Brännkyrkagatan 71. BoA har ytterligare fyra träningslägenheter, tre av dem i Årsta och en i Hammarbyhöjden. 1

2 Ett systematiskt brandskyddsarbete har genomförts. All personal har gemensamt utbildat sig i brandsäkerhet. Brandskyddspärm, policy/regler och ansvarsområden finns dokumenterade. Frågan om brandskydd tas regelbundet upp på personalmöten och boendemöten med ungdomarna. Syfte/mål för verksamheten Att träna och förbereda ungdomar/unga vuxna för eget självständigt boende. Med stöd av personal ska ungdomarna kunna klara ett eget boende, sköta sina respektive sysselsättningar samt utveckla sina förmågor att etablera relationer och fritidsintressen. Målgrupp Ungdomar och unga vuxna, sjutton till tjugofem år, med psykiska eller psykosociala problem som inte är redo att bo på egen hand. De har behov av stöd för att klara vardagsrutiner i form av arbete, skola, praktik eller arbetsträning. I målgruppen ingår även ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser. Samtliga ska vid inskrivning ha en fungerande dygnsstruktur. Verksamheten är inte organiserad för att ta emot ungdomar/unga vuxna för vilka missbruk eller kriminalitet är huvudproblem. Behandlingen BoA erbjuder ett miljöterapeutiskt behandlingsarbete på psykodynamisk grund med inslag av systemteoretiskt tänkande. En orientering i olika kognitiva förklarings- och arbetsmodeller avseende ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser pågår sedan några år. På uppdrag kan BoA initiera utredning för de ungdomar, som vid placering saknar utredning och diagnos. Behandlingen sker med insatser i form av en kombination av : Miljöterapi - boendeträning - pedagogisk träning i matlagning, städning, ekonomi m.m. Individuellt upplagt stöd för att finna och upprätthålla en meningsfull sysselsättning - två kontaktpersoner ansvarar runt varje klient - individuellt anpassad behandlingsplan - nätverksbaserat samarbete med de professionella och privata nätverken - möjlighet till individualterapeutiska samtal och familjesamtal Öppet hus i möteslokal Brännkyrkagatan 71 - personal på plats dagtid Beredskap dygnet runt För inskrivna i kollektivboendet finns möjlighet till deltagande i gruppaktiviteter. En kväll i veckan är obligatorisk för alla, vid de tre övriga tillfällena är det valfritt att deltaga. Samtliga ungdomar kan under placeringen ges stöd till speciella fritidsaktiviteter, exempelvis kurser eller utbildningar. Förfrågningar om placering tas upp i handledning. Gäller förfrågan plats i kollektivet bedöms om den unge kan skrivas in med hänsyn till övriga placerade. Nästa steg är att uppdragsgivaren godkänner en placering vid BoA. Först därefter sker ett möte med den unge, dennes familj samt blivande uppdragsgivare. Verksamheten vid BoA 2

3 presenteras av de två tilltänkta kontaktpersonerna. Den unge med familj får sedan ta ställning till om de vill fullfölja en placering. Vid inskrivning får de två kontaktpersonerna i uppdrag att ansvara för arbetet med den unge och samarbetet med dennes familj och övriga nätverk. En placering inleds med tre månaders provboende. Kontrakt för denna tid tecknas och en individuell behandlingsplan läggs upp. Vid fortsatt placering formuleras uppdraget och en individuell behandlingsplan med såväl långsiktiga mål som delmål görs upp gemensamt. Planen revideras var sjätte månad vid möte med den unge, dennes familj och uppdragsgivaren. Vid behov kan det ske med kortare intervall. Regelbundna möten med den unges individuella och professionella nätverk bokas in efter behov. Dessemellan hålls fortlöpande telefonkontakter. Genomsnittlig placeringstid är cirka två år. En förändring under senare år är, att den eftervård som BoA under ett övergångsskede erbjuder, allt oftare väljs bort av uppdragsgivarna. De tar hellre, av ekonomiska skäl, över ungdomarna direkt. Ungdomar i verksamheten Vid tillsynsbesöket var tio ungdomar i åldern nitton till tjugofyra år inskrivna, fem flickor och fem pojkar. Sex ungdomar kom från olika stadsdelar i Stockholm, fyra från andra kommuner i länet. En av ungdomarna har anknytning till en annan kultur och en är adopterad. BoA arbetar mer intensivt med de sistnämnda ungdomarnas nätverk, då de funnit att det oftast är i dessa, som personer med den lämpligaste kulturkompetensen finns. Under sitt senaste verksamhetsår (hösten 2004 våren 2005) har BoA haft nittioåtta procents beläggning. Tre ungdomar har flyttat ut och tre nyplaceringar har genomförts. Av de utflyttade ungdomarna avbröts vården i förtid för en av dem. Placerande stadsdelsförvaltning önskade avsluta behandlingen av ekonomiska skäl, då de ansåg att det gått så bra för den unge att fortsatt vård inte behövdes. BoA kunde därmed inte avsluta sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. För den unge ledde det till att denne inte lyckades erhålla fullständig gymnasiekompetens. Av de förfrågningar och placeringar som genomförs finner BoA att de unga, som de kommer i kontakt med, har en fortsatt allt tyngre problematik. Alternativen för vård av denna grupp ungdomar verkar vara för få. BoA upplever sig ofta som sista utposten när försök till andra lösningar inte har fungerat. Personal Personalgruppen består av sju personer. Verksamhetschef och fyra behandlare arbetar heltid och är fast anställda. Därutöver arbetar två vikarier, en på halvtid och en på tio timmar per vecka, vilket innebär en viss personalförstärkning jämfört med tidigare. De tre delägarna har arbetat i verksamheten sedan start. Övrig personal nyanställdes under Under verksamhetsåret tecknades avtal med konsult med sju timmar per vecka i sju månader för ett speciellt klientarbete. Verksamhetschefen är utbildad socionom med utbildning i familjeterapi samt individualpsykoterapi (Steg 1). Han har bedrivit ett flertal individualterapier och har mångårig erfarenhet av familjearbete samt miljö- och familjeterapi. Han har även erfarenhet av arbete med dubbla diagnoser. Övriga behandlare är socialpedagog, mentalsköterska, psykolog, samt en behandlare som genomgått S:t Lukasstiftelsens 3

4 fortbildning inom psykosocialt arbetssätt. Vikarierna är socionom och behandlingsassistent (tidigare musiker). I arbetsgruppen finns erfarenhet av arbete inom institutionsvård av barn och ungdomar med psykosociala problem, barn- och ungdomspsykiatri samt arbete inom omsorgen och socialtjänsten. Personalgruppens genomsnittliga yrkeserfarenhet av målgruppen ligger på drygt sjutton år. Den sist anställde började under försommaren Kompetensutveckling Personalens fortbildning koncentreras till fortsatt och fördjupad utbildning i behandlingsmetoder för personer med neuropsykiatriska diagnoser och att hålla denna kunskap levande. Utbildningsdagar anordnas, dels omkring asperger dels med andra särskilda teman. Personalen tar även del av olika föreläsningar och seminarier som ett led i sin kompetensutveckling. En personal går utbildning till alkohol- och drogterapeut (motsvarande Steg I), en annan studerar Arbetsledning inom vård och omsorg (10 p) på distans vid högskolan i Gävle. Under verksamhetsåret genomgick all personal en gemensam brandskyddsutbildning. Handledning En extern konsultläkare/handledare, Juri Mänik är knuten till verksamheten. Denne är psykiater med specialistkompetens i pediatrik samt barn- och ungdomspsykiatri. Han har tidigare tjänstgjort som klinikchef inom barn- och ungdomspsykiatri. Två timmar varannan vecka disponeras för handledning med personalgruppen men ger också möjlighet för ungdomar och deras familjer att träffa läkaren. Personalgruppen har dessutom klient- och processhandledning av leg. psykoterapeut Torbjörn Andersson med en och en halv timme per vecka. Särskilda handledare anlitas vid speciella situationer eller uppdrag. Ett samarbete finns med Asperger Center och ungdomar från BoA deltar i deras verksamhet/utbildningar. Dokumentation och förvaring En skriftlig behandlingsplan upprättas för varje ungdom. Denna revideras minst en gång per termin. Journal med dokumentation från behandlingsarbetet förs regelbundet. Dokumentationen finns på diskett (en för respektive ungdom) och förvaras tillsammans med en regelbunden backup i låst dokumentskåp. Material från avslutade placeringar återlämnas till respektive uppdragsgivare för arkivering. Under tillsynsbesöket gjordes stickprov på journaler och handlingsplaner. Vid kontrollen fanns inte skäl för några anmärkningar. Kvalitetssystem BoA:s arbete med att vidareutveckla ett kvalitetssystem pågår sedan några år tillbaka och kommer att fortsätta. Under det senaste året har systemet dokumenterats. Kvalitetssäkring och interkontroll finns. Kvalitetsmätning sker under pågående placering i form av behandlingsplaner, regelbundna möten och avstämningar samt enkätundersökningar riktade till ungdomarna, familjerna samt handläggare 4

5 Utvärdering Tidigare samarbete med konsult, för att få hjälp med arbetsformer och analys av utvärderingsmaterial, har avslutats. BoA har under det gångna året fortsatt ett eget arbete med att utveckla sina utvärderingsinstrument. Detta arbete kommer att fortsätta och syftar till att möjliggöra en fortlöpande utvärdering av vårdinsatserna genom databearbetning. Även ett fortsatt arbete omkring uppföljning och utvärdering efter avslutad vård pågår. Synpunktshantering Synpunkter från ungdomarna och deras familjer tas fortlöpande tillvara vid de utvärderingsmöten, enkäter och kontinuerliga kontakter med föräldrar och handläggare som regelbundet genomförs under placeringstiden. Dessutom framför ungdomarna i kollektivboendet sina synpunkter vid de regelbundna mötena med BoA-personalen. Synpunkterna kan ske skriftligt eller muntligt och tas alltid på allvar. De dokumenteras och följs upp direkt på det individuella planet samt sammanställs av verksamhetsansvarig för en årlig uppföljning av samtliga synpunkter/klagomål. Starka sidor och förbättringsområden verksamhetens egen bedömning Starka sidor är att: - Man håller den unge och dennes nätverk i fokus. - All personal kan stå för det arbete man utför. Det är en hög ambitionsnivå hos alla som arbetar i verksamheten och man klarar mycket komplexa situationer har upparbetade handlingsplaner. - Arbetet med ungdomarna sker utifrån individuella upplägg och är inte några papperskonstruktioner. - Det förekommer ytterst litet konflikter eller klagomål från föräldrar. Det är i stort ett gott samarbete, vilket är något förvånande med tanke på de svårigheter ungdomarna och ibland även föräldrarna har. - Ett samarbete med Sofiaängens behandlingsenhet har arbetats fram och är nu påbörjat. De två HvB-hemmen kompletterar varandra och kan erbjuda ett alternativ för de ungdomar som inte behöver dygnetruntvård men inte klarar eget boende. För ungdomarna innebär det att de känner sig mer som andra ungdomar som är vuxna och flyttar hemifrån. Förbättringsområden är att: - Utarbeta mer och roligare material för de ungdomar som bestämt sig för placering - Försöka knyta kontakt med psykolog som kan hjälpa till att forska alternativt granska och följa upp de vårdinsatser BoA gör. - Flera av ungdomarna tillhör personkrets enligt LSS och har biståndsbedömare som handläggare. BoA har haft önskemål om att utvidga sin verksamhet riktad mot denna målgrupp. Visionen var att dela verksamheten i två delar. En HvB-verksamhet med fem platser och en LSS-verksamhet med fem platser (i träningslägenheter), som företrädesvis riktade sig till ungdomar med asperger. Ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet enligt LSS är inlämnad till länsstyrelsen. Ett möte mellan BoA och representanter för länsstyrelsen och Beställaravdelningen omsorg om funktionshindrade och äldre vid Maria-Gamla stans stadsdelsförvaltning kommer att ske i januari BoA anser att de fyller ett behov som finns. Den verksamhet de avser att erbjuda innebär insatser under en begränsad tid och kommer inte 5

6 att vara stadigvarande. De kan erbjuda en specialistkompetens och helhetssyn på de ungas situation, som saknas i vanliga gruppboenden. BoA bedömer att placering i ett vanligt gruppboende inte är relevant för den grupp av funktionshindrade som de har i behandling. Referenser Referenser har lämnats av biståndsbedömare Mia Falk, Socialpsykiatriska verksamheten, Norrtälje kommun samt socialsekreterare Anita Asplund, Vuxenstödsenheten, Maria - Gamla stans stadsdelsnämnd. Den ena referenten har en flicka med påbörjad placering sommaren 2004, den andra en flicka med avslutad vård till sommaren Båda flickorna hade psykosrelaterade problem. Gemensamt för dem var, att alla tidigare försök till lösningar som placering på behandlingshem, försökslägenhet eller boendestöd inte hade fungerat. Båda referenterna anser att BoA erbjuder en mycket bra vård. Personalen beskrivs som duktiga, engagerade, stabila och med god kunskap. De arbetar proffsigt och vet vad de gör i sin vård. En referent tar upp att det är värdefullt med personalens utbildning som täcker både pedagogiska och miljöterapeutiska aspekter. De klarar en mycket svår problematik och behandlingen ger sakta med säkert resultat. Från att tidigare ha sett en ungdom misslyckas med alla andra alternativ, är det glädjande att kunna se en långsam positiv utveckling, som stärker den unges självkänsla och resulterar i en begynnande insikt om problemen. De två flickorna har på olika sätt visat att de trivs med vården. Den ena flickan har uttryckt att hon var nöjd och trivts. Den andra har visat att hon långsamt fått förtroende för personalen och har sakta blivit bättre. Det är svårare att säga något om familjernas inställningar, då de haft egna problem. För den ena flickan är familjens inställning inte känd av referenten, för den andra är kontakten med familjen bruten. Samarbetet med BoA uppges ha fungerat bra, med täta möten. Uppföljningar har skett var tredje månad, vid behov oftare. Den ena referenten uppger att BoA är måna om att ha ett bra samarbete med samtliga berörda och lägger ner arbete på detta. Den andre konstaterar att målsättningen och avtalet genomförts på ett mycket bra sätt. Referenterna finner det mycket bra att behandlingen bygger på flera steg. Deras erfarenheter är att BoA har en förmåga att lyhört anpassa insatserna efter de ungas behov och förändringarna av dessa. BoA ger ungdomarna mycket stöd, går varsamt fram när så behövs, men kräver även att den unge ska vara vuxen, när det varit läge att kunna ställa krav. BoA söker och lyckas även nå en utveckling för ungdomarna. Det enda frågetecknet, som den ena referenten hade, är konceptet att alla kostnader inkluderas i vårdavgiften att den unge inte själv får ta ansvar att betala något för sig under vårdtiden. Båda referenterna skulle gärna på nytt placera en ungdom på BoA. 6

7 Grund för bedömning Bedömningen grundar sig på skriftlig information, personligt besök och genomförd intervju med ett granskningsformulär som grund samt synpunkter från referenter. Vidare har kontroller har företagits hos Skattemyndigheten och UC. Kontrollerna har varit utan anmärkning. Besiktningsprotokoll från Stockholms Brandförsvar föreligger. Översyn av brandredskap har genomförts av Kidde Sweden AB den 16 december Bedömning Förvaltningens bedömning är att BoA Mellanvård AB, erbjuder en väl fungerande mellanvårds- och utslussningsverksamhet med strukturerat stöd och behandling. Personalgruppen är välutbildad och har lång erfarenhet av arbete med målgruppen. Referenser som tagits bestyrker att den vård de placerade ungdomarna erhållit gett resultat och lett till en positiv utveckling. Referenterna har känt och känner förtroende för det arbete som BoA Mellanvård AB bedriver. 7