Uppgifter för en utbildningsorganisation vid medicinska fakulteten

Transkript

1 FÖRSLAG Vicedekan Cecilia Lundberg Uppgifter för en utbildningsorganisation vid medicinska fakulteten Krav på grundutbildningsorganisationen Fakultetens grundutbildningar på grund- och avancerad nivå utsätts i ökande grad för krav på effektiv resurshantering utan sänkta krav på utbildningsresultatet. Utvärderingsverksamheten på nationell nivå har examensrätten som insats, och den har alltmer fått karaktären av certifiering. Alla högskoleutbildningar utvärderas nu i en fyraårscykel av universitetskanslersämbetet. Internationaliseringen av de arbetsmarknader som är tillgängliga för fakultetens studenter och alumni ökar i omfattning. Skaran av utländska organisationer och företag som erbjuder grundutbildningar liknande dem medicinska fakulteten organiserar blir också brokigare. Det är därför troligt att certifiering på internationell nivå kommer att bli en del av vår verklighet till fromma för de studerandes möjligheter att få arbete. Detta tillsammans med det ökande kravet på myndigheter, organisationer och företag att i varje ögonblick kunna redovisa, förklara och försvara sin verksamhet ställer stora krav på professionalisering av kommunikation, problemhantering och verksamhetsutveckling. I högsta grad gäller detta utbildningsverksamheter på alla nivåer eftersom de är öppna för samhällelig debatt och föremål för krav på medborgerlig insyn. Ytterligare några andra väletablerade trender ställer krav på professionalisering och resurssamverkan mellan och inom fakultetens utbildningar. Studenter förväntar sig idag att universiteten tillhandhåller studieplatser. Dessa ses som arbetsplatser som är nödvändiga för en disciplinerad uppdelning av arbete och fritid. Universitetsutbildningar ställer också krav på samarbete studenter emellan utanför schemalagd arbetstid i större utsträckning idag än för några Postadress BMC F13, LUND Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon Webbadress

2 decennier sedan. Vidare har arbetsformerna under schemalagd och lärarledd tid kommit att utvecklas och nyanseras på olika vis vilket fordrar tillgång till lokaler för olika funktioner inom olika utbildningar vid olika tidpunkter. Det är inte ekonomiskt rimligt att möta dessa krav enskilt för varje utbildning utan betydande ansträngningar till samordnat lokalutnyttjande. Slutligen har effektiviseringsförsök, omorganisationer och privatiseringar inom den regionstyrda sjuk- och hälsovården gjort att tillgången till lokaler inom de verksamhetsförlagda delarna av grundutbildningarna blivit allt mindre självklar vilket ställer krav på att grundutbildningsorganisationen i ökande grad måste arbeta med lokalfrågor. 2 Det finns en samhällelig förväntan på att universiteten ska tillhandahålla digitala lärandestöd, dels som en förberedelse för de studerandes kommande yrkesliv, dels kanske också med en förhoppning om att behovet av lärartid ska minska. Den utveckling som pågår härvidlag sker inom befintliga resursramar och mest utmanande vad gäller resursprioritering är nog det som benämns MOOCs (massive open online courses) riktad mot en bred, global och icke betalande allmänhet. Resurser för digitalt lärandestöd är underutnyttjade dels pga bristande tid och kunskaper om ändamålsenligt utnyttjande bland många lärare, dels pga en svåröverblickbar resurskarta. Det finns förmodligen betydande resurser att spara, åtminstone på gemensamma och samordnade tekniska lösningar (även med olika system), samt kvalitetsvinster att uppnå med samordnade, professionellt förhandlade avtal med leverantörer av tjänster inom detta område. Regeringen har tillsatt en utredning för att undersöka hur lärosätena har arbetat och arbetar med utbildningsutbudet 1. För fakultetens del innebär detta ett uppdrag från rektorsämbetet om strategisk utbildningsplanering, konkret i form av en redovisning av tänkbara konsekvenser av olika scenarier. Syftet är att skapa de bästa möjligheterna att fortsätta bedriva högkvalitativ utbildning genom framförhållning och långsiktig planering även om söktryck, tilldelning av utbildningsplatser och arbetsmarknaden förändras. Att hantera denna typ av uppdrag, som med all sannolikhet inte är av engångskaraktär, på ett övertygande sätt med inriktning mot god resurstilldelning förutsätter en grundutbildningsorganisation med kompetens att identi- 1 Pressmeddelande den 8 april 2014, Länken åtkommen den 11 april 2014.

3 fiera och presentera kvalitativ och kvantitativ nyckelinformation. 3 Identifierade brister i den nuvarande grundutbildningsorganisationen vid medicinska fakulteten Regeringen har precis tillsatt en utredning om hur det framtida kvalitetssäkringsarbetet vid universitetskanslersämbetet och högskolorna ska organiseras 2. Av utgångspunkterna för utredningen att döma är ambitionsnivån hög, och en viktig komponent ska vara beslut om examensrättighet. Det är inte rimligt att förvänta sig att personer från verksamheten som har tidsbegränsade ledningsuppdrag inom grundutbildningen ska ha möjlighet att sätta sig in i det kontinuerliga kvalitetssäkringsarbete som kommer att fordras om utredningens utgångspunkter blir verklighet. För närvarande saknar medicinska fakulteten en organisation för kompetent kvalitetssäkringsarbete på övergripande nivå. Brister i fakultetens möjligheter att redovisa kvalitetssäkringsarbete kan få betydande ekonomiska konsekvenser. Den externa utvärdering och rådgivning som sker på medicinska fakultetens eget initiativ av dess Educational Advisory Board och den utvärdering och rådgivning som skett på universitetsnivå genom EQ11 har i varierande grad utgått från de problem och utmaningar som beskrivits av medicinska fakultetens ledning, lärare och studenter. Detta har lett till en del konstateranden och råd. Dessa kan ses som den konstruktiva hjälp de är avsedda att vara men sammantaget över tid också ett vittnesmål om en utbildningsorganisation som på fakultetsnivå har svårigheter att ta sig an existerande problem och anta nya, utvecklande utmaningar. Med anledning av universitetskanslersämbetets utvärdering som offentliggjordes i år ställde sig EAB:s ledamöter frågan 3 Hur leds och organiseras läkarutbildningen? Frågan åtföljs inte av någon rekommendation men får ändå tolkas som ett uttryck för brister i organisationen och otydligheter vad avser hur och av vem utbildningen leds. Det konstaterades i år 3 att användningen av IKT/IT i undervisningen skett isolerat och utan övergripande 2 Pressmeddelande den 8 april 2014, Länken åtkommen den 9 april Minnesanteckningar från EABs möte den januari 2014.

4 strategi på fakultetsnivå följt av rekommendationen Ledningen måste: utveckla visioner och strategier för e-lärande, säkra implementering, genomföra uppföljning och utvärdering. Detta trots att EQ11 tre år tidigare konstaterat att Little work has been done in the field of e-learning within the faculty 4 samt att New development such as the students learning preferences and regionalisation of education to regional hospitals will require higher ambitions in this field. 4 Ytterligare tecken på fakultetens bristande förmåga att korrigera brister och utveckla verksamheten blir uppenbar då rekommendationen från EQ11 4 More actual work needs to be done to become truly scholarly in pedagogical issues ställs mot EAB-ledamöternas retoriska fråga 3 Avstannad pedagogisk utveckling?. Examinationernas resultat och process är ett viktigt underlag för kvalitetetssäkringsarbetet. EAB:s rekommendationer i år avseende utveckling av kvaliteten i examinationen innebär krav på ett koordinerat arbete på övergripande nivå, något som är svårt att tillgodose inom den nuvarande grundutbildningsorganisationen. Vad gäller kvaliteten på de verksamhetsförlagda delarna av utbildningarna rekommenderade EAB förra året 5 att fakulteten på grund av organisationsförändringarna och privatiseringarna inom sjukvården arbetar för att finna lösningar på att upprätthålla kvaliteten och rekommenderade tidigare år att försöka få till stånd avtal om verksamhetsförlagd utbildning med kommunerna 6,7. Det konstaterades 5 också att det är viktigt att universitetet dokumenterar och visar på var och när kvaliteten inte håller. Detta är konstateranden och rekommendationer som är svåra att hantera och redovisa uteslutande på grundutbildningsprogramnivå. Den nuvarande grundutbildningsorganisationen är också illa rustad att hantera verksamheten under perioder med oförändrad eller minskad resurstilldelning. På grund av avsaknad av överordnad styrning och samordning är det svårt att omfördela resurser, att arbeta med ekonomisk uppföljning på ett systematiskt och konstruktivt vis och att optimera lokalutnyttjandet inom befintliga kostnadsramar. 4 Report of the Review Committee. Review of EQ11, p Minnesanteckningar EABs möte den 31 januari 1 februari Minnesanteckningar från EABs rapport till fakultetsledningen med flera den 9 oktober Minnesanteckningar från EABs rapport till fakultetsledningen med flera den 29 oktober 2010.

5 Rollfördelning mellan fakultetsledning och en ny grundutbildningsorganisation För att möta dessa och andra krav måste fakultetens grundutbildningsverksamhet vara stabil över tid, och dess organisation måste kunna agera långsiktigt och strategiskt samt bidra till att sätta den nationella agendan snarare än att bli offer för den. Organisationen måste kunna överbrygga byte av fakultetsledning, ha ett klart uppdrag och befogenheter att fatta beslut samt resurser och en ledningsstruktur som möjliggör genomförande av dessa beslut. Delegationen från fakultetsstyrelsen bör gälla alla grundutbildningsfrågor som inte är av betydelse för medicinska fakultetens överordnade strategier. 5 Grundutbildningsorganisationens uppdrag bör vara att fördela grundutbildningens ekonomiska resurser, arbeta för ett effektivt utnyttjande av dessa, utveckla grundutbildningsverksamheten, fastställa kursplaner samt redovisa grundutbildningens ekonomiska och utbildningsmässiga resultat. Förslag på grundutbildningsorganisationens framtida utformning Grundutbildningsorganisationen bör utformas med en tydlig linje. Sambandet mellan ansvar, arbetsuppgifter och befogenheter måste vara definierade för grundutbildningsorganisationens nyckelpersoner. Överordnad nivå samordnar och reviderar verksamheten på nivån under. Således bör bemanningen av varje nivå skilja sig åt. För att stärka beslutsförmågan bör nivåerna inte vara fler än vad som krävs för att varje nivå ska kunna genomföra sitt uppdrag. De föreslagna programnämnderna bör i första hand omfatta professionsutbildningar riktade mot en och samma profession för att lättare kunna visa upp och svara mot föränderliga omvärldskrav och gynna samordning mellan enskilda utbildningar och insatser av interprofessionell karaktär. Grundutbildningsorganisationen bör förfoga över kompetens och resurser för juridik och regelverk inom utbildningsområdet, studiedokumentation, antagning av studerande, studievägledning, internationalisering, pedagogisk utbildning och utveckling samt utbildningsutvärdering och examination. Vid utformning av utbildningsorganisationen bör några förhållanden beaktas. Nämligen att överordnade, centrala nivåer ofta bäst klarar att sköta samordning och att effektivisera resursutnyttjande medan den lägsta nivån, utförarnivån, ofta är bäst skickad att sköta konkret utveckling. Vidare har de som åtar sig

6 undervisningsuppdrag inom fakultetens program olika pedagogisk erfarenhet, och de åtar sig ofta detta uppdrag som ett bland flera andra uppdrag. Grundutbildningsorganisationen måste därför kunna avlasta dem som undervisar genom att bl a tillhandahålla pedagogiskt och administrativt stöd. 6 Det som här sagts om variationen beträffande undervisande personers bakgrund och arbetssituation gäller i hög grad också dem som under tidsbegränsade perioder åtar sig uppdrag med att ansvara för kurser, terminer, stadier och program och även för dessa nivåer måste det utvecklas goda stödfunktioner. För att klara av dessa krav behövs troligen tre nivåer inom grundutbildningsorganisationen: Nivå 1, samordnande och strategisk nivå: Leds av personer med erfarenhet och sakkunskap inom det pedagogiska och utbildningsadministrativa området. Uppdragen på denna nivå sköts inom en ny grundutbildningsstyrelse som leds av en ordförande som har uppdragstillägg för detta. Grundutbildningsstyrelsen har ekonomiskt ansvar för fakultetens grundutbildningar, strategiskt ansvar för deras utveckling samt ansvar för att följa och bedöma förändringar i omvärlden av betydelse för dem. Ordföranden har dessutom arbetsmiljöansvar för fakultetens studenter i de fall detta ansvar inte ligger inom ansvarsområdet för prefekter eller chefer inom sjuk- och hälsovården. Grundutbildningsstyrelsens ordförande är lärare och utses av dekanus och skall ha plats i fakultetsledningen såsom vicedekan. Fakultetsstyrelsen utser sju lärarrepresentanter och två avnämarrepresentanter och studentorganisationerna tre studentrepresentanter till grundutbildningsstyrelsen. För att säkerställa kontinuiteten ska de sju lärarrepresentanternas mandatperiod överlappa mandatperioden för fakultetsstyrelsens lärarrepresentanter med tolv månader. Programnämndsordförandena kan inte samtidigt vara ledamöter i grundutbildningsstyrelsen men kan adjungeras av denna styrelse. Grundutbildningsstyrelsens ordförande utser programnämndsordförandena. Med denna nya organisationsnivå under fakultetsstyrelsen skapas förutsättningar för ett samordnat arbete med strategiska frågor av vikt för fakultetens utbildningar, utveckling och utnyttjande av administrativt och pedagogiskt stöd av hög kvalitet samt sådan verksamhetsutvärdering ovanför den operativa

7 nivån som kan tillfredsställa nationella och internationella krav. 7 För grundutbildningsstyrelsen gäller att den: a/ Bereder underlag för fastställande av utbildningsplaner samt beslut om inrättande och nedläggning av grundutbildningsprogram på grundläggande och avancerad nivå i högre instans. b/ Svarar för rapporter till fakultets- och universitetsledning och departement. c/ Fördelar grundutbildningsmedlen på den gemensamma centrala nivån och programnivå, fastställer budget för grundutbildningsprogrammen och ansvarar för ekonomisk uppföljning. d/ Ansvarar för utvärdering av grundutbildningsverksamheten och tillhandahållande av andra verksamhetsindikatorer. Tillser att kvalitetssäkring på underliggande nivåer sker på sådant sätt och med sådana instrument att resultaten kan ligga till grund för förbättrings- och utvecklingsarbete på program- och kursnivå, samt att de kan ingå i sammanställningar för utvärderingar på nationell och internationell nivå. Tillser att kompetent stöd tillhandahålls för detta arbete. e/ Ansvarar för och tillser att examinationen genomförs på tillförlitligt och rättssäkert sätt. Tillser att kompetent stöd tillhandahålls programmen för kvalitetssäkring av examinationen. f/ Fastställer kursplaner men kan delegera denna uppgift till programnämnderna. g/ Ansvarar för studievägsfrågor men kan delegera denna uppgift till programnämnderna. h/ Ansvarar för tillhandahållande av kompetens för pedagogisk utbildning och utveckling. i/ Prioriterar och avdelar resurser för internationalisering, IKT och bibliotek i samråd med cheferna för dessa enheter. j/ Tillhandahåller lokalresurser. k/ Fastställer programnämndernas arbetsuppgifter och ansvarar för samordning av utbildningsprogrammens verksamheter.

8 8 l/ Utser lärar- och avnämarrepresentanter till programnämnderna. Nivå 2, programnivå: Leds av personer med bakgrund av relevans för programmet. Uppdragen på denna nivå sköts inom en programnämnd som leds av en programnämndsordförande tillika programdirektör som utses av grundutbildningsstyrelsens ordförande och är lärare. Programnämndsordförande kan ha uppdragstillägg enligt den ordning som tillämpas vid medicinska fakulteten. Till varje programnämnd utser grundutbildningsstyrelsen fyra lärarrepresentanter och en avnämarrepresentant och studentorganisationerna tre studentreprentanter. Flera utbildningsprogram kan ledas av samma programnämnd i de fall grundutbildningsstyrelsen så beslutar. Programnämndsordföranden fördelar operativa uppdrag av överordnad karaktär för det löpande arbetet inom programmet/(programmen) och fastställer de med dessa uppdrag förenade arbetsuppgifterna. Uppdrag som fördelas av programnämndsordförandena finansieras med intrångsersättning. Exempel på uppdrag är kurs-, termins-, momentansvariga och akademiska programkoordinatörer. För en programnämnd gäller att den: a/ Bereder budget för programmet/(programmen) och äskar resurser. b/ Fördelar resurser inom programmet/(programmen). c/ Sammanställer utbildnings- och ekonomiskt resultat för programmet/(programmen). d/ Identifierar utvecklings- och förbättringsbehov inom programmet/(programmen) och genomför de utvärderingar som behövs till stöd härför. e/ Samordnar kurs-/terminsverksamheten inom programmet/(programmen). f/ Bereder kursplaner för programmet/(programmen) för fastställande i grundutbildningsstyrelsen. Kan på delegation från grundutbildningsstyrelsen fastställa kursplaner. g/ Kan på delegation från grundutbildningsstyrelsen hantera studievägsfrågor inom programmet/(programmen).

9 Nivå 3, kurs-/termins-/momentnivå: Leds av person/er med bakgrund av relevans för kursen/terminen/momentet. Arbetsordningen på denna nivå bestäms av programnämnden och berörs inte av organisationsförslaget. Nedanstående uppgifter finns med som exempel för att de konkreta konsekvenserna av förslaget lättare ska kunna bedömas. 9 a/ Bereder budget för kursen/terminen/momentet och äskar resurser. b/ Engagerar lärare och fördelar resurser inom kursen/terminen/momentet. c/ Ansvarar för genomförandet av kursen/terminen/momentet. d/ Ansvarar för genomförandet av examinationen inom kursen/terminen/momentet. e/ Identifierar utvecklings- och förbättringsbehov kursen/terminen/momentet. En ny grundutbildningsorganisation, den samordnande nivån En viktig bakomliggande tanke med detta förslag till en ny grundutbildningsorganisation är att den ska ha en viss grad av autonomi i förhållande till fakultetsstyrelsen i ett kort tidsperspektiv. En annan tanke är att den ska höja kompetensen i de aspekter av grundutbildningsverksamheten som inte är specifika för de enskilda grundutbildningsprogrammen. För att garantera viss stabilitet i verksamheten och balansera behovet av fortlöpande förändrings- och kvalitetssäkringsarbete mot risken för hastigt genomförda förändringar i samband med byte av fakultetsledning är de av fakultetsstyrelsen utsedda sju lärarrepresentanterna i grundutbildningsstyrelsen förordnade fram till en tidpunkt som infaller ett år efter det en ny fakultetsledning tillträtt. Grundutbildningsstyrelsen stöds av en kanslifunktion vid fakultetskansliet. Kanslifunktionen leds av en administrativ utbildningschef. MedCUL ingår som en enhet under grundutbildningsstyrelsen som finansierar dess verksamhet och utser dess föreståndare. Grundutbildningsstyrelsen kan också inrätta andra enheter under sig. Ansvar och arbetsuppgifter Den föreslagna grundutbildningsorganisationen skiljer sig från nuvarande organisation på framförallt två punkter. Den ena är att det tillkommer en överordnad

10 samordnande och strategisk nivå mellan programorganisationsnivån och fakultetsstyrelsen, och den leds av en person med säte i dekanus ledningsgrupp. Den andra är en väldefinierad entydig linje dekanus grundutbildningsstyrelseordförande programchef akademisk(a) programkoordinator(örer)/kurs-/termins- /momentansvariga. 10 Ett väsentligt skäl för införandet av en överordnad samordnande och strategisk nivå är att komma tillrätta med den nuvarande organisationens svårigheter med att fortlöpande på ett effektivt sätt och, grundat på evidens och vetenskap, utveckla verksamheten och tillhandahålla data om den som grund för förbättringsarbete och rapporter till utomstående nationella och internationella utvärderande organ. För att detta ska kunna ske måste MedCUL, som enligt förslaget är en enhet underställd grundutbildningsstyrelsen, ges en utvidgad roll för att stödja pedagogisk utbildning och utveckling samt utvärdering. Förslaget bygger på frihet att inom vissa ramar utföra ålagda uppgifter inom varje nivå på ett sätt som kan anses vara mest ändamålsenligt för vad som är specifikt för verksamheten. Med den föreslagna fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter samt möjlighet till delegation tillförsäkras grundutbildningsstyrelsen möjligheten att initiera olika utredningar av programmen. Om grundutbildningsstyrelsen genom denna möjlighet t ex finner att beskrivningen av progressionen mellan kurserna i ett program inte framgår av kursplanerna kan den uppdra åt programnämnden att revidera kursplanerna men också samtidigt via MedCUL erbjuda stöd för det arbetet. Programnämnderna eller deras eventuella examinationskommittéer kan vända sig till MedCUL för hjälp med psykometrisk analys av examinationen men grundutbildningsstyrelsen kan också på eget initiativ bedriva sådana undersökningar, t ex för att bedöma viss examination med avseende på tillförlitlighet eller nytta i förhållande till kostnad. Det nya organisationsförslaget innebär att det alltjämt är kursansvariga som har som arbetsuppgift att genomföra kursutvärderingar och programansvariga att ställa samman resultaten av dem. Grundutbildningsstyrelsen kommer dock att kunna kräva att brister i sådan utvärderingsverksamhet hanteras och kunna samla in data från kursutvärderingar för sammanställningar inför pågående eller väntade externa utvärderingar. Grundutbildningsstyrelsen kommer också att kunna genomföra sådan utvärdering som inte med

11 lätthet genomförs på programnivå, som t ex avnämar- och alumniundersökningar eller jämförelser med utbildningar i andra europeiska länder. Slutligen är det grundutbildningsstyrelsens uppgift att tillse att expertis för utvärderingar finns tillgänglig. 11 Med en överordnad samordnande och strategisk nivå kan grundutbildningsstyrelsen ta initiativ till beställning av och prioritering bland de tjänster som grundutbildningen idag finansierar och erhåller från internationella avdelningen, IKT och bibliotek snarare än att detta sköts från dessa enheter. Det är troligt att detta sänker kostnaderna och/eller ger mer för de för dessa ändamål avsatta resurserna. Av samma skäl kan det vara en fördel om MedCUL huvudsakligen får sina uppdrag från grundutbildningsstyrelsen så att samordning mellan utbildningsprogrammen kan uppnås då detta är möjligt och ändamålsenligt. Programnämndsorganisationen Den nuvarande grundutbildningsorganisationen består av tre nämnder som tillsammans leder ett nära trettiotal examensgrundande utbildningsprogram och specialistutbildningar på grund- och avancerad nivå samt därutöver fristående kurser (se appendix). Ordförandena i nämnderna utses av fakultetsstyrelsen och de programdirektörer som är knutna till flera av programmen av utses av dekanus på förslag av utbildningsnämnderna. Med inrättandet av en grundutbildningsstyrelse med uppgift att samordna fakultetens grundutbildningsverksamhet förlorar dagens tre nämnder bland annat en uppgift som hittills bara hanterats inom nämndernas ansvarsområden och inte mellan dem. Samtidigt vinns den beslutsmässiga fördelen att ställningstaganden till huruvida utbildning ska bedrivas inom ett program eller ej flyttas från dem som berörs av sådana beslut. Genom att det operativa inslaget i uppgifterna på nivån närmast under grundutbildningsstyrelsen istället blir mer framträdande borde konsekvensen kunna bli att varje program istället leds av en egen programnämnd. I beaktande av antalet grundutbildningsprogram är det dock svårt att se någon rimlighet i en sådan tanke. För de studerande skulle dessutom antalet platser som skall besättas i nämnderna öka drastiskt, något som är en utmaning redan med dagens nämndorganisation. Å andra sidan kanske intresset hos studenter för att utöva medinflytande ökar ju mer en programnämndsorganisation sammanfaller med grundutbildningsprogrammen.

12 För att skapa ett hanterbart antal programnämnder måste således i många fall ett flertal program ledas av en gemensam programnämnd. Vilka principer som ska väga tyngst då en uppdelning av program på programnämnder genomförs är inte självklara. Oavsett val av princip kommer det finnas program som inte passar in. Innan en programnämndsorganisation fastställs måste därför de som fattar beslut härom visa lyhördhet för synpunkter från dem som är verksamma på olika nivåer inom grundutbildningen. Således kommer uppdrag att ges till personer med erfarenhet av och kompetens inom ledning av fakultetens utbildningar att föreslå programnämndsorganisation för beslut i utbildningsstyrelsen. 12 För att konkretisera någon princip och en organisation att börja diskussionen kring skulle följande indelning kunna göras. Den bygger på principen att utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå inom samma professionsområde samt program som idag delar resurser i betydande utsträckning leds av en gemensam programnämnd. Med den principen betonas bl a värdet av kunskapen om progression mellan utbildningsnivåerna. 1. Programnämnd för läkarutbildning och medicin på grund- respektive avancerad nivå. 2. Programnämnd för biomedicin på grund- och avancerad nivå. 3. Programnämnd för sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeutbildning, barnmorskeutbildning samt vidareutbildningarna till specialistsköterska i akutsjukvård, ambulanssjukvård, anestesisjukvård, barnsjukvård, distriktssköterska, intensivvård, onkologisk vård, operationssjukvård, psykiatrisk vård, vård av äldre. Tillämpningen av den inledningsvis beskrivna indelningsprincipen ger en här en programnämnd med ett mycket omfattande uppdrag. Vid diskussion av det här förslaget bör värdet av ökad effektivitet genom inrättandet av mer än en programnämnd för sjuksköterskeutbildningarna undersökas. 4. Programnämnd för audiologi och logopedi på grundnivå (inklusive programmet för magisterexamen i audiologi). Dessa program samarbetar redan idag i betydande utsträckning, bland annat genom att dela lärarresurser. 5. Programnämnd för arbetsterapi på grundnivå.

13 13 6. Programnämnd för sjukgymnastik på grundnivå. Troligtvis finns det goda skäl att överväga en gemensam programnämnd för arbetsterapi och sjukgymnastik liknande den som föreslås för audiologi och logopedi. Så här långt har de flesta mastersprogrammen inte placerats under sina respektive programnämnder enligt den inledningsvis beskrivna indelningsprincipen, men det kan naturligtvis göras. Tre program på avancerad nivå skulle då hamna utanför och fordra egna programnämnder, nämligen idrottsvetenskap (för närvarande inget intag av studerande), medicinsk vetenskap (är till för tre olika utbildningar på grundläggande nivå) och master s programme in public health. Ett annat synsätt är att ha en programnämnd för alla program på avancerad nivå som är masterutbildnin-gar. Den inledningsvis beskrivna principen skulle i så fall endast komma till uttryck i placeringarna av barnmorske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna inom programnämnden för sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeutbildning mm (programnämnd 3 ovan) om inte den delas. Fördelen med att ha en gemensam programnämnd för mastersutbildningarna är att de är små, och resursutnyttjandet skulle bli bättre samt att det förmodligen finns mer i mastersprogrammen som förenar för att de är mastersprogram än som förenar dem med de professionsområden ur vilka de utvecklats. Därför föreslås en: 7. Programnämnd för mastersutbildningar omfattande dagens mastersprogram i medicinsk vetenskap inom arbetsterapi, omvårdnad och sjukgymnastik, public health, idrottsvetenskap, audiologi och logopedi. Masterprogrammet i biomedicin ligger utanför (ligger i programnämnden för biomedicin, nr 2 ovan) för att dess innehåll starkt avviker från de övriga och masterprogrammet i medicin för att dess innehåll sammanfaller med utbildningen till läkarexamen. Om detta förslag skulle vinna acceptans skulle grundutbildningsstyrelsen samordna verksamheten i sexsju programnämnder. Vissa konsekvenser av förslaget på kort sikt På kort sikt kommer den föreslagna organisationsförändringen att beröra personer främst vid medicinska fakultetens kansli och på nämnd-

14 programnivå samt vid MedCUL. De ekonomiska arrangemangen och utfästelserna till dem som arbetar som nämndordförande och programdirektörer idag måste gälla förordnandetiden ut, även om behoven av dessa uppdrag förändras i samband med införandet av en ny organisation. Troligast är att de flesta av dem kommer att erbjudas förnyade uppdrag, om än justerade i enlighet med det nya förslaget jämfört med dagens arbetsuppgifter. 14

15 Appendix 15 Medicinska fakultetens nuvarande grundutbildningsnämndsorganisation Nämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning Grundnivå Biomedicinutbildning Medicinutbildning Grund- och avancerad nivå Läkarutbildning Avancerad nivå Masterprogram i biomedicin Masterprogram i medicin Master s programme in Public Health Nämnden för omvårdnadsutbildning Grundnivå Röntgensjuksköterskeutbildning Sjuksköterskeutbildning Avancerad nivå Vidareutbildning till barnmorska Vidareutbildning till specialistsjuksköterska inom: Akutsjukvård Ambulanssjukvård Anestesisjukvård Barnsjukvård Distriktssköterska Intensivvård Onkologisk vård Operationssjukvård Psykiatrisk vård Vård av äldre Nämnden för rehabiliteringsutbildning Ett antal fristående kurser som kan ingå i ett masterprogram i medicinsk vetenskap Grundnivå Arbetsterapeututbildning Audiologiutbildning Logopedutbildning Sjukgymnastutbildning Magisterprogram i audiologi Avancerad nivå Masterprogrammen i: Audiologi/logopedi Idrottsvetenskap Medicinsk vetenskap med huvudområde arbetsterapi/omvårdnad/sjukgymnastik Ett antal fristående kurser som kan ingå i ett masterprogram i medicinsk vetenskap