SöderS åsiktssamling

Transkript

1 SöderS åsiktssamling Detta dokument är antaget av SöderS styrelse och SöderS fullmäktige Dokumentet reviderades och antogs av SöderS styrelse och SöderS fullmäktige Det är en samling av åsikter som är tänkt att vara ett stöd i det påverkansarbete som SöderS bedriver kontinuerligt på lokal, regional och nationell nivå. Om någon fråga inte finns med här betyder det inte att vi inte anser den vara viktig. Istället är detta tänkt att vara ett levande dokument som kan revideras kontinuerligt beroende på vilka frågor som är aktuella. Alltså kan innehåll och åsikter i detta dokument komma att ändras beroende på olika frågors utveckling.

2 Innehållsförteckning 1. Kårobligatoriet Rekrytering och tillträde Rekrytering och tillträde Avgifter i högre utbildning Samverkan och praktik Samverkan med närliggande samhälle Praktikplatser och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Mottagning av nya studenter Studentinflytande och kvalitetsutveckling Studentinflytande Kursvärderingar Kvalitetsarbete Undervisning Pedagogik Schema och kurslitteratur Examination Examination Betyg Fusk- och disciplinärenden Internationalisering Likabehandling, mångfald och genus Likabehandling Mångfald Genusperspektiv och jämställdhetsarbete Trygghet Studenters sjukskrivning och sjukpenning Studenters ekonomi Studenters bostäder Arbetsmiljö och krishantering Arbetsmiljö Krishantering Studenters hälsa Studenter med barn Uppdragsutbildning Forskarutbildning och doktorander Hållbar utveckling Levande campus Levande campus Biblioteket Södertörns högskolas profilering SöderS åsiktssamling 2 (15)

3 1. Kårobligatoriet Kårobligatoriet innebär att alla som studerar vid en svensk högskola eller universitet per automatik måste vara medlem i en studentkår vid respektive lärosäte. Detta möjliggör en seriös och utbredd verksamhet som bland annat bevakar att utbildning håller en hög nivå och att de studiesociala förhållandena är goda. Kårobligatoriet säkerställer dessutom studentkårernas oberoende, eftersom utomstående finansiärer inte blir lika viktiga. Varje år inkommer motioner till Riksdagen om att kårobligatoriet bör avskaffas. Om detta sker skulle det kunna medföra att studentrörelsen splittrades. att kårobligatoriet ska bevaras. att det, i det fall då kårobligatoriet försvinner, behövs tydligare direktiv för vad som förväntas av en studentkår. att om kårobligatoriet försvinner, måste det finnas något slags ekonomiskt stöd för att säkerställa studentinflytandet. 2. Rekrytering och tillträde 2.1 Rekrytering och tillträde Den svenska högskolan ska vara öppen för alla studenter, då både från olika bakgrunder till olika förutsättningar. Det ska exempelvis inte vara ekonomiska förutsättningar som styr huruvida en person kan börja studera eller ej. En breddad rekrytering är en bra början, men går samtidigt att vidareutveckla. Detta då den breddade rekryteringen riktar sig till vissa utvalda grupper. Vad som bättre vore är om rekrytering innefattade även den breddade rekryteringen, och ingick i samma strategi, och att lika insatser görs till alla grupper. Arbetet med att ta hand om och behålla de studenter som redan har påbörjat sina studier är minst lika viktigt, just så att de kan examineras efter avslutad utbildning. Detta då genomströmningen i högskolan är viktig, men samtidigt inte får bli huvudmålet på bekostnad av bildnings- och kvalitetsmål. Det är också viktigt att tänka på att många studenter som idag studerar på svenska lärosäten inte har svenska som modersmål. Därför bör det i de fall föreläsningar och kurslitteratur ges på andra språk än svenska och engelska erbjudas alternativ, såsom annan kurslitteratur. att alla har lika rätt till högre utbildning. att högskolan ska vara öppen och tillgänglig för alla. att högskolan ska fortsätta arbeta för att bredda rekrytering och examinering. att all rekrytering ska vara breddad rekrytering. att högskolan ska vara en miljö där alla känner att de hör hemma och passar in oavsett bakgrund. att huvudsaklig undervisning på andra språk än svenska och engelska inte hör hemma i utbildningar där endast svenska och engelska finns med som förkunskapskrav. att ökad rekrytering till högskolan inte får innebära minskad kvalitet eller mindre pengar i snitt per student. att högskolan i större utsträckning bör använda sig av alternativa urvalsmetoder och att detta kan innebära positiv särbehandling. att yrkes-/ämnesprov bör ses över som alternativ urvalsmetod. att 25/4-regeln ska återinföras, om detta ej görs nationellt, bör det tillämpas lokalt på Södertörns högskola. att alla betyg ska värderas lika, då oavsett om de kommer från komvux, folkhögskola eller gymnasium. att alla språkkunskaper ska vara meriterande i ansökan till den högre utbildningen. SöderS åsiktssamling 3 (15)

4 2.2 Avgifter i högre utbildning I Högskoleförordningen finns inskrivet att högre utbildning ska vara avgiftsfri. Under 2005 utreddes hur lärosätena skulle kunna ta ut avgifter från studenter som kommer från länder utanför EES-området. Införandet av avgifter i högre utbildning skulle vara att göra utbildning till en handelsvara, där plånbokens tjocklek avgör vem som får tillträde. SöderS vill se större mångfald i högskolan, något som skulle motverkas av införandet av terminsavgifter. att det bör skrivas in i Högskolelagen att högre utbildning ska vara avgiftsfri för alla studenter, oavsett nationalitet. 3. Samverkan och praktik Högskolan har tre uppdrag; utbildning, forskning och samverkan med omgivande samhället. Det måste tydligt framgå i mål- och strategidokument att samverkan bara är ett medel, och inte ett mål i sig. Det ska även finnas syften med all samverkan, framförallt den som bekostas av grundutbildningsmedel. Högskolan bör i och med detta prioritera sådan samverkan som kommer studenterna till nytta. Bra syften för samverkan är att stärka varumärket, höja kvaliteten på utbildningen och för att bredda rekrytering och examinering. Högskolan bör aktivt uppmuntra alla högskolans enheter i arbetet med att sätta upp syften för hur de ska öka graden av samverkan och sedan vara ett stöd i genomförandet. att högskolan måste utarbeta en tydlig strategi för sitt samverkansarbete. att högskolan ska prioritera samverkansarbete som direkt kommer studenterna till nytta. 3.1 Samverkan med närliggande samhälle Flemingsbergsområdet är under utveckling och arbetet med den regionala utvecklingsplanen har inte prioriterats av Södertörns högskola. Detta gynnar inte högskolans studenter, då det är av högsta vikt att Flemingsberg som område är en kreativ plats för alla högskolans studenter. Därför måste Södertörns högskola bli den ledande parten i det regionala utvecklingsarbetet. att Södertörns högskola ska bli den ledande parten i det regionala utvecklingsarbetet. 3.2 Praktikplatser och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Praktik och verksamhetsförlagd utbildning är en viktig del av utbildningen och en bra förberedelse för studenters övergång till arbetslivet. Det är viktigt att alla studenter känner att det finns ett mål med studierna. De som vill ut på arbetsmarknaden ska få möjlighet att knyta kontakter med potentiella arbetsgivare redan under studietiden. Ett bra sätt att få bättre inblick i arbetslivet är praktik. Praktiken ska kännas meningsfull och relevant för utbildningen och/eller studentens intressen, samt hålla en hög kvalitet. Det är viktigt att studenterna i god tid får information om vilka rättigheter och skyldigheter som gäller vid den aktuella praktikplatsen. Det ska finnas en tydlighet kring praktikantens arbetsuppgifter, ansvar, försäkringar etc. Andra aktiviteter som kan ge en inblick i arbetslivet är exempelvis gästföreläsningar, seminarier med alumner, ämnes- och programdagar och studiebesök. att högskolan ska ge alla studenter möjlighet till praktik. att praktikplatsen ska vara av hög kvalitet och relevant för den utbildning studenten ifråga läser. SöderS åsiktssamling 4 (15)

5 att högskolan ska förtydliga vilka rättigheter och skyldigheter studenter har när de är ute på praktik. 4. Mottagning av nya studenter Med nya studenter menar vi främst studenter som tidigare aldrig har studerat på högskolenivå. För att undvika avhopp är det viktigt att ta ansvar för dessa studenter. Det är viktigt att inse att mångfalden av studenter också betyder att alla individer har olika behov. Det är högskolans ansvar att tillgodose dessa behov i största möjliga mån. att nya studenter ska erbjudas praktisk hjälp med exempelvis CSN-ansökan och registrering vid institutionerna. att Södertörns högskolas samtliga ämnen ska ta hänsyn till nya studenters situation genom exempelvis lugnare tempo i början av kurser och pedagogiska knep för att hjälpa nya studenter att komma in i ämnet de läser. att högskolan vid terminsstart ska tillhandahålla lättillgänglig information åt särskilda studentgrupper såsom studenter med barn eller studenter med funktionsnedsättning. att nya studenter informeras om sina rättigheter och skyldigheter, samt likabehandlingslagen. 5. Studentinflytande och kvalitetsutveckling 5.1 Studentinflytande All utbildning på Södertörns högskola och övriga lärosäten i Sverige måste genomsyras av hög kvalitet. En hög grad av studentinflytande är en förutsättning för en fungerande och högkvalitativ högskola. Det är av stor vikt att den nivå av studentinflytande som fastställs i högskolelagen, högskoleförordningen och de lokala regelverken efterlevs. Det är nödvändigt att högskolan ser studenternas inflytande som en naturlig del i verksamheten, inte som ett nödvändigt ont. Studenternas erfarenheter och åsikter är en värdefull resurs som bör tas tillvara i såväl daglig verksamhet som större organisatoriska förändringar. Studentrepresentanter bör erbjudas adekvat utbildning av högskola och studentkår i samarbete. Klimatet måste också vara sådant att studenterna känner att deras närvaro är värdefull. Studentrepresentanter ska aldrig behöva agera ensamma, utan det ska alltid finnas utrymme för minst två sådana. I andra fall bör antalet studentrepresentanter öka i förhållande till antal lärarrepresentanter. På Södertörns högskola är det mycket oroande att det formella studentinflytandet på ämnesnivå har plockats bort ur organisationen. Resurser bör också läggas på att göra det lokala regelverket Rättigheter och skyldigheter för studenter på Södertörns högskola och policydokumentet Studenten som medaktör välkända och implementerade i organisationen. att högskolan ska arbeta aktivt för att uppmuntra studenter till engagemang. att högskolan ska bereda plats för såväl formellt som informellt studentinflytande. att högskolan ska vara tydlig gentemot enskilda studenter med var studentrepresentation finns och hur kandidaturen till dessa platser sker. att högskolan ska bereda utrymme för studentrepresentation på alla nivåer inom högskolan; från ämnesnivå upp till högskolestyrelsen. att högskolan ska se till så att en hög grad av studentinflytande finns även i frågor rörande ekonomi och organisation. SöderS åsiktssamling 5 (15)

6 5.2 Kursvärderingar En lagstadgad form av kvalitetsutveckling är att studenter gör kursvärderingar. Det vanligaste är att studenterna fyller i en skriftlig enkät, men den bör dock kompletteras med muntliga utvärderingar. Kursvärderingarna ska genomföras, sammanställas och återkopplas till studenterna. Idag genomförs kursvärderingar i relativt hög grad, men frågorna är ofta av låg kvalitet. Sammanställningar genomförs i betydligt mindre grad och återkopplingen till studenterna sker endast i undantagsfall. SöderS anser att kursvärderingar ska genomföras efter varje delmoment och avslutad kurs. att det bör utarbetas en generell kursvärdering med ett antal frågor som används på alla avslutade kurser på Södertörns högskola. att skriftliga enkäter bör kompletteras med en muntlig utvärdering i en mindre grupp bestående av både lärare och studenter från den aktuella kursen. att en slutgiltig sammanställning ska finnas tillgänglig på högskolans externa hemsida. att en slutlig sammanställning bör innehålla konstruktiv kritik och förslag på hur kursen kan förbättras till nästa gång den ges. att sammanställningen av kursvärderingar bör göras av någon annan än den för kursen ansvariga personen. 5.3 Kvalitetsarbete På Södertörns högskola finns det idag ett kvalitetsråd som övergripande arbetar med kvalitetsfrågor samt för att skapa en struktur kring högskolans kvalitetsarbete. Detta arbete är även något som bedrivs lokalt på högskolan inom alla nivåer, såsom nämnder och institutioner. När högskolor och universitet bedöms och rankas idag så görs detta utifrån traditionella kvalitetsmått såsom studieprestation och akademisk nivå på utbildningen. I detta system bortses det från arbetet med breddad rekrytering, mål som regeringen satt upp för högskolorna att arbeta med. Detta resulterar i missvisande resultat i bedömningen av högskolornas arbete. att högskolan bör fortsätta sitt arbete med kvalitet i det befintliga kvalitetsrådet. att högskolan måste ha en sammanhållen och tydlig syn på sitt kvalitetsarbete. att det ska skapas incitament för lokalt och nationellt kvalitetsarbete. att mångfald och jämställdhet ska antas och betraktas som kvalitetsaspekter. 6. Undervisning 6.1 Pedagogik I högre utbildning väger vetenskapen ofta tyngre än pedagogiken. Detta är synligt och tydligt i såväl tillsättning av lärartjänster som i föreläsningssalarna. På Södertörns högskola finns sedan en tid tillbaka Enheten för högskolepedagogisk utveckling. Förhoppningen är att denna ska hjälpa till att lyfta fram pedagogiska frågor och arbeta aktivt för att hålla en pedagogisk diskussion levande på högskolan. För att studenterna ska få ut det mesta av sina utbildningar räcker det inte med traditionella undervisningsformer. Ständig pedagogisk utveckling och varierade undervisningsformer bäddar för bättre utveckling hos studenterna och en miljö där alla studenter kan komma till sin rätt och få ta plats. Fokus i utbildningarna ligger idag mycket kring vilken kunskap som ska förmedlas till studenterna. Detta bör skiftas till att snarare handla om vad studenterna ska få med sig efter genomgången kurs så kallade lärandemål. SöderS åsiktssamling 6 (15)

7 att högskolan bör arbeta för att all undervisande personal ska få kontinuerlig kompetensutveckling vad gäller pedagogik. att högskolan bör arbeta för att all undervisande personal ska få kontinuerlig kompetensutveckling vad gäller pedagogik. att högskolan bör ta fram konkreta och funktionella verktyg för hur pedagogisk kompetens ska värderas och meritera vid lärartillsättningar. att högskolan ska använda sig mer av varierade undervisningsformer än de traditionella föreläsnings- och seminariemetoderna. att högskolan till större del bör utveckla undervisningsmetoder baserade på problembaserat lärande (PBL). att högskolan måste arbeta aktivt för att formulera lärandemål för alla kurser och sedan implementera dessa i all utbildning. 6.2 Schema och kurslitteratur Kursscheman styr studenternas tillvaro till stor del. För att ges en rimlig chans att organisera sitt liv måste scheman offentliggöras i god tid och ha en rimlig struktur. Det är av största vikt att beakta de regelverk som styr hur undervisningen ska vara organiserad. För studenter med funktionsnedsättning är det av oerhört stor vikt att få schema och litteraturlistor i god tid för att kunna ordna med de hjälpmedel som är nödvändiga för att de ska kunna genomföra sina studier. Litteraturlistorna ska vara en del av kursplanen. På detta sätt dokumenteras de ordentligt och snabba förändringar i litteraturlistorna undviks. Det är viktigt att den kurslitteratur som gäller för en viss kurs finns att tillgå i bokhandel och på bibliotek. Kurslitteratur bör genomsyras av ett genusoch mångfaldsperspektiv, både i innehåll och vad gäller författare. att scheman skall meddelas studenterna i samband med första antagningsbeskedet. att scheman ska ta hänsyn till dagtidsstudier inom högskolan, alltså mellan måndag till fredag, kl 08:00 till 18:00. att scheman ska ta hänsyn till kvällstidsstudier inom högskolan, alltså mellan måndag till fredag, kl 18:00 till 22:00. att litteraturlistor ska vara en del av kursplanen. att sammansättningen av kurslitteratur ska präglas av genus- och mångfaldsperspektiv på alla kurser. 7. Examination 7.1 Examination Examinering av kurser är en del av undervisningen och ska betraktas på det sättet såväl pedagogiskt som rättsligt. Det är i examinationen oerhört viktigt att beakta studenters olika förutsättningar. I högre utbildning ska inte examinering av kurser enbart fungera som kunskapsmätare, utan snarare ge tillfälle för studenterna att reflektera över den kunskap de tillgodogjort sig under kursens gång och knyta ihop de olika inslagen i kursen. Att uppmuntra kritiskt tänkande och förmåga att se samband torde vara en av högskolans viktigaste uppgifter. Det är av största vikt att examination går till på ett rätt och riktigt sätt. Detta för att säkerställa den individuelle studentens rättssäkerhet. Med rättssäkerhet menar vi att det inte ska finnas en överhängande risk att anmälas för fusk eller störande av ordningen, men likväl att rättning av tentamen går rätt till och att ingen diskrimineras. Examinationsmoment bör därmed inte äga rum i lärosalar som inte är anpassade för detta ändamål, således bör Aulan eller likande salar undvikas på grund av deras utformning. att rättssäkerhet ska prägla alla former och delar av examinering. att anonyma tentor ska införas på Södertörns Högskola. SöderS åsiktssamling 7 (15)

8 att examinationsmoment i Aulan samt liknande salar, bör undvikas på grund av bristande rättssäkerhet för studenterna. att all examinering ska präglas av pedagogisk kvalitet. att tid för tentamen ska inrymmas inom ordinarie tid för kursen, vilket innebär en nolltolerans mot helgtentamen. att omtentor inte skall läggas på samma tid som undervisning (föreläsningar, seminarier, tentor) i fortsättningskurser inom ämnet såväl som programmet. att utsatt tentamenstid ej får ändras i sista sekund, utan senast 5 dagar innan utsatt tentamenstillfälle. att olika tentamensformer bör utnyttjas i större utsträckning än idag. att tentamen i form av multiple choice -prov inte hör hemma på högskolan. att Södertörns högskola ska verka för att all salstentamen hålls på det egna lärosätet. att studenter i mesta möjliga mån ska erbjudas möjlighet att tentera på annan ort då de av särskilda skäl inte har möjlighet att tentera på lärosätet. att lärosäten i möjligaste mån ska bereda utrymme för studenter från andra lärosäten att tentera hos dem då de inte kan tentera på sitt eget lärosäte. att studenter med funktionsnedsättning ska erbjudas individuell anpassning vid tentamen. att examinationsmomenten inte får överskrida 7,5 poäng. att högskolan vid tentamen ska ta hänsyn till övriga högtider, som inte ryms inom en svensk kulturtradition. 7.2 Betyg I samband med Bolognaprocessen är det upp till varje lärosäte att bestämma om den sjugradiga betygsskalan ECTS ska användas. ECTS betygsskalan är inte lämplig att vara en betygsskala. SöderS anser att huvudalternativet på Södertörns högskola bör vara U-G-VG-skalan. Studenter som önskar bör dock kunna få sina betyg översatta till ECTS-skalan. att Södertörns högskola ska behålla U-G-VG som huvudalternativ till betygsskala. att det bör finnas ett gemensamt, nationellt betygssystem. 8. Fusk- och disciplinärenden Södertörns högskola har bland de högsta antalen disciplinärenden i Sverige. Den största anledningen till detta beror på att ett stort antal studenter avslöjas med att ha plagierat text från Internet och för att upptäcka detta använder sig högskolan av tjänsten Urkund som är ett verktyg för att kontrollera den här typen av plagiering. Dock kan en stor del av disciplinärendena antas bero på bristfällig information om vad som är tillåtet inom högskolan. Det som granskas i disciplinnämnden är huruvida studenten har försökt att vilseleda på något sätt vid examination - med detta menas exempelvis att studenten plagierat text från Internet, använt fusklappar vid tentamen eller kanske samarbetat på ett sätt som inte är tillåtet vid hemtentamen. att högskolan måste bli tydligare i sin information om vad som räknas som vilseledande vid examination och störande av ordning. att högskolan ska erbjuda adekvat stöd till studenter som har svårigheter i sina studier för att därmed undvika att de tar till otillåtna hjälpmedel. att högskolan måste förbättra rutinerna vid salstentamen för att tillse att en hög grad av rättssäkerhet upprätthålls. 9. Internationalisering SöderS åsiktssamling 8 (15)

9 Internationalisering är ett brett begrepp som inbegriper så väl student- och lärarutbyte som internationella perspektiv i undervisningen. Det är viktigt att öka graden av internationalisering på hemmaplan; det vill säga att alla studenter inte ska behöva studera utomlands för att få ett internationellt perspektiv på sina studier. Ett minst lika bra sätt är att föra in det internationella i den svenska högskolan. Internationalisering ska inte vara ett mål i sig utan bör integreras i verksamheten på ett givande sätt. att högskolan bör arbeta för att öka antalet utbytesplatser och variationen bland dessa, både på den egna högskolan och på universitet runt om i världen. att högskolan ska arbeta för att ta väl hand om de internationella studenter, då både utbytesstudenter och freemovers, som kommer hit, bland annat genom att ge dem en omfattande introduktion till det svenska högskolesystemet. att fler kurser på högskolan bör ges på engelska för att få fler svenska och internationella studenter att läsa tillsammans. att kurserna på engelska ska vara jämnt spridda över terminernas perioder. att högskolan ska arbeta för att öka lärarutbytet och kontrollera att detta också gynnar studenterna. 10. Likabehandling, mångfald och genus 10.1 Likabehandling Lagen om likabehandling av studenter i högskolan omfattar alla studenter som har sökt eller är antagna vid lärosätet. Lagen innebär att ingen student ska bli diskriminerad eller trakasserad utifrån könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionsnedsättningen. I lagen stipuleras också att högskolan aktivt ska förebygga och förhindra trakasserier. Ett led i detta är att högskolan ska använda sig av inkluderande utbildnings- och undervisningsformer, detta för att alla ska känna att de hör hemma på högskolan, oavsett bakgrund och tidigare akademisk erfarenhet. En förutsättning för att studenter ska kunna känna sig inkluderade i högskolan och dess verksamhet är att högskolan följer likabehandlingslagen och hanterar ärenden i enlighet med de direktiv som ges i denna. Det är även viktigt att högskolan arbetar för att motverka och inte reproducera maktstrukturer, eftersom maktstrukturer ofta är den bakomliggande orsaken till att människor utsätts för diskriminering och trakasserier. Med maktstruktur menar vi den samhälliga uppdelningen där vissa grupper värderas högre än andra vilket resulterar i en hierarkisk maktordning. att högskolan även ska ta hänsyn till övriga diskrimineringsgrunder som ej omnämns i lagen om likabehandling av studenter, som exempelvis könsidentitet, klassbakgrund eller ålder. att den problematik som finns gällande likabehandlingsgrunderna ska synliggöras för högskolans personal och studenter. att högskolan ska arbeta med inkluderande undervisnings- och utbildningsformer. att högskolan ska informera alla studenter på samtliga grundkurser om likabehandlingslagen. att högskolan aktivt uppmärksammar och synliggör alla former av maktstrukturer för att undvika att dessa reproduceras inom högskolan Mångfald Söders anser att mångfald ska främjas och förespråkas på alla nivåer inom högskolan. Mångfald handlar om att tillvarata studenters individuella erfarenheter och perspektiv. Detta är viktigt eftersom mångfald skapar en mer berikande studiemiljö och studentkultur. Vilket resulterar i en SöderS åsiktssamling 9 (15)

10 högre förståelse och acceptans för hur det mångkulturella samhället fungerar. Mångfald bör främjas på högskolan eftersom studentpopulationen bör vara en god representation av Sveriges befolkning. Högskolan bör se till att vara inkluderande i all sin verksamhet och agera så att alla människor ska känna sig delaktiga. SöderS anser att högskolan ska arbeta aktivt för att ta tillvara studenters olika individuella perspektiv för att verka för mångfald. att högskolan vid alla arrangemang, tillställningar och aktiviteter ska ta hänsyn till mångfaldsaspekten Genusperspektiv och jämställdhetsarbete Kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden, så även inom högskolan. Högskolans verksamhet befinner sig i en värld präglad av en genusordning där kvinnor och män har olika förutsättningar. Det krävs aktiva åtgärder för att förändra genusordningen för att uppnå reell jämställdhet. Med genus menar vi samhällets konstruktion av kön, det vill säga att alla förväntas passa in i och bete sig efter vissa rådande könsmönster uppbyggda av samhället. Det måste även kopplas till makt där män generellt har mer makt än kvinnor. Att förhålla sig till, ifrågasätta och konkret motverka reproduktionen av denna maktstruktur är något som högskolan ständigt måste arbeta med. Högskolan ska på olika sätt se till att all utbildning och undervisning genomförs på ett jämställt sätt utifrån ett genusperspektiv. Ett genusperspektiv i utbildningen innebär därmed att könens sociala konstruktion diskuteras inom alla utbildningsområden. att högskolan måste arbeta aktivt för att formulera lärandemål för alla kurser och sedan implementera dessa i all utbildning. att högskolan ska eftersträva en jämn fördelning mellan män och kvinnor som föreläsare/seminarieledare. att högskolan ska eftersträva en jämn fördelning av kurslitteratur som är skriven av både män och kvinnor. att högskolans utbildning och undervisning ska bedrivas med könsmedveten pedagogik. att all undervisande personal på högskolan bör genomgå en genuspedagogisk utbildning. att högskolan ska tar ansvar för att informera studenterna och högskolans personal om sitt jämställdhetsarbete och de handlingsplaner som finns på institutionerna. att högskolan ska använda sig av könsneutral meritvärdering vid tillsättande av tjänster inom akademien, vid likvärdiga meriter kan företräde ges till det kön som är underrepresenterat. att högskolan ska verka för att ett krav på genusperspektiv i samtliga högskolekurser ska föras in i högskolelagen. att Södertörns högskola ska införa ett genusperspektiv i samtliga av högskolan erbjudna kurser samt vidareutveckla genusperspektivet på de kurser som redan har ett sådant. 11. Trygghet 11.1 Studenters sjukskrivning och sjukpenning I dagens samhälle har inte svenska studenter tillträde till de trygghetssystem som finns i Sverige. Istället för en karensdag har studenter 30 dagars karens. Detta är oacceptabelt. För att studenters situation ska förbättras ska heltidsstudier likställas med heltidsarbete. Det bör vara en självklarhet att även studenter ska kunna sjukskriva sig, på hel- eller deltid, och få sjukpenning istället för att använda sig av sitt knappa studiemedel. SöderS åsiktssamling 10 (15)

11 att heltidsstudier ska likställas med heltidsarbete och studenter ska ha rätt till sjukpenning vid sjukskrivning. att studenter ska ha möjlighet till deltids- eller halvtidssjukskrivning. att studenters karenstid ska sänkas till en rimligare nivå. att högskolan ska underlätta för de studenter som pga. sjukskrivning/sjukdom missat eller kommit efter i sina studier. att högskolorna ska arbeta tillsammans för att genomdriva en förändring för Sveriges alla studenter vad gäller sjukskrivning och sjukpenning Studenters ekonomi Studenter lever på ett totalbelopp på ca kr per år. Detta kan inte räknas som heltidsförsörjning. För att en student ekonomiskt ska kunna klara sig krävs mer som regel än undantag att studenten kan jobba extra, ha bostadsbidrag och/eller försörjningsstöd. Det visar att något är fel i systemet när heltidsstudenter behöver jobba för att få ekonomin att gå ihop. Att det dessutom visat sig vara praktiskt omöjligt att få försörjningsstöd i glappet mellan sista studiemedlet på sommaren och första sommarjobbslönen är oacceptabelt. att studiemedlets totalbelopp måste höjas, så att heltidsstudier ger heltidsförsörjning och anpassas efter samhällets kostnadsutveckling, men att bidragsdelen bör höjas i första hand. att studenter ska beviljas försörjningsstöd under sommaren då det uppstår ett glapp mellan studiemedlet och sommarjobbslönen. att det måste finnas ett utökat samarbete mellan olika instanser och myndigheter för att undvika missförstånd när det gäller studenters försörjning. att den inkomst studenter har under studiemedelsfria perioder inte ska räknas in i fribeloppet. att det ska vara möjligt att låna ett högre belopp per månad, då särskilda behov finns Studenters bostäder Det råder brist på studentbostäder och de som finns är ofta väldigt dyra. Många studenter bor i andra hand med korta kontrakt vilket skapar otrygghet och kan göra det svårare att koncentrera sig på studierna. I Stockholm kan bostadskostnaden uppgå till långt över hälften av det sammanlagda studiemedlet. Det saknas även tydliga och enkla rutiner för ansökan om bostadsbidrag vilket ofta leder till att studenter blir återbetalningsskyldiga. Att ange bostadsbidrag som en lösning på problemet med dyra bostäder och dålig studentekonomi är ett hån, då studenten allt som oftast blir återbetalningsskyldig efter att ha jobbat extra under studietiden eller sommaren. att fler billiga och bra studentbostäder måste byggas i områden som är attraktiva för studenter. att priserna på studentlägenheterna ska vara max en tredjedel av det studiemedel studenter får ut. att regler och rutiner för bostadsbidrag blir tydligare och att den högsta tillåtna inkomstgränsen för att få bostadsbidrag ska höjas och beräknas per termin. att uppsättningen av studentbostäder bör vara anpassat efter de många olika behov som finns bland studenter. att det ska byggas fler studentbostäder i Södertörns högskolas närområde. 12. Arbetsmiljö och krishantering 12.1 Arbetsmiljö Studenters arbetsmiljö är något som påverkar studentens hela studietid. Arbetsmiljön innefattar både den fysiska och den psykosociala miljön, där allt från lokaler till stress och prestationsångest SöderS åsiktssamling 11 (15)

12 innefattas. Högskolan omfattas av arbetsmiljölagen och ska följa denna på ett tillfredsställande sätt ur studentsynpunkt. Högskolan ska vara behjälplig i att rekrytera studentskyddsombud, samt utbilda och stödja dem i arbetsmiljöarbetet så att ett bra och systematisk arbetsmiljöarbete kan bedrivas utifrån studentperspektiv. I arbetsmiljölagen likställs studentskyddsombud med elevskyddsombud vilket gör att studenters ställning i arbetsmiljöfrågor är relativt svag. att högskolan aktivt ska arbeta för att förbättra studenters studie- och arbetsmiljö kontinuerligt, vilket är en förutsättning för att studenterna ska kunna få en fullgod studietid. att högskolan ska prioritera detta arbete för att hålla en fullgod standard när det gäller arbetsmiljö och underlätta för de personer som arbetar med frågorna. att högskolan ska arbeta aktivt för att studentskyddsombudens roll ska förstärkas och mer likställas med skyddsombudens. att trakasserier och diskriminering ska ses som en arbetsmiljöfråga Krishantering Högskolan ska ha en väl fungerande krishanteringsmanual, krisledningsgrupp och rutiner för hur olika krissituationer ska hanteras. att högskolan ska arbeta aktivt för ett välfungerande krishanteringsarbete. att högskolan ska ha en välfungerande krisledningsgrupp som är väl insatt i sitt uppdrag och har rutin på tillvägagångssättet. att högskolan ska arbeta aktivt med att kontinuerligt föra ut information till personal och studenter angående hantering av kriser såsom brand, olyckor etc. att högskolan ska ha tydliga rutiner runt hur krishanteringsarbetet ska bedrivas för god kontinuitet Studenters hälsa Högskolan ska enligt lag bedriva förebyggande studenthälsovård och ha en väl fungerande Studenthälsa. Studenthälsan ska ha ett gott samarbete med studentkåren och högskolan där nya former för samarbete hela tiden kan utvecklas. Studenthälsan fyller en viktig funktion när det gäller att öka högskolans och studentkårens förståelse för den problematik som gäller för studenter vid Södertörns högskola. Ett bra sätt att bidra till ett levande campus är att erbjuda träningsmöjligheter i anslutning till campusområdet. Genom en idrottshall nära campus kan studenter på enklare sätt kombinera studier med god hälsa. att högskolan ska ansvara för att förebyggande studenthälsovård bedrivs. att studenthälsan ska bedriva en utvecklande och initiativtagande verksamhet där alla studenter kan få råd, hjälp och stöd med sina studierelaterade problem. att studenthälsan ska ha en bred inriktning. Detta för att tillgodose de olika behov som finns hos en varierad studentgrupp. att friskvård och idrottsverksamhet är en viktig del i den förebyggande studenthälsovården. att studenthälsan ska bidra till ett bra mottagande av nya studenter. att studenthälsan fysiskt ska befinna sig nära högskolans lokaler för att kunna bedriva en väl fungerande verksamhet. att högskolan ska ta sitt ansvar när det gäller att bedriva en välfungerande studenthälsovård. att högskolan aktivt ska verka för att det ska byggas en idrottshall, eller motsvarande verksamhet, i nära anslutning till campus. SöderS åsiktssamling 12 (15)

13 13. Studenter med barn Högskolan ska jobba aktivt för att det ska vara möjligt att vara både student och ha ansvar för barn och hem. Detta innebär att högskolan ska underlätta både med hjälp av schemaläggning och med hjälp av examinationstider för att det ska fungera för alla studenter. att alla studenter ska ha möjlighet att kombinera heltidsstudier med ansvar för barn. att högskolan ska arbeta kontinuerligt och aktivt för att förbättra situationen för studenter med barn. 14. Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning är utbildning som ges av högskolor och universitet mot betalning. Avgiften betalas aldrig av den fysiska person som ska genomgå utbildningen utan av uppdragsgivaren. Det är vikigt att högskolan har tydliga mål och syften när det gäller uppdragsutbildningen. Ytterligare ska inga resurser överföras från grundutbildningen, det gäller även kostnader som kan kopplas indirekt till uppdragsutbildningen. att genomförandet av uppdragsutbildning inte får försämra kvaliteten för de ordinarie grundutbildningsstudenterna. 15. Forskarutbildning och doktorander Doktorander finns på både högskolor och universitet, men måste vara knutna till ett lärosäte med vetenskapsområde eller universitetsstatus för att kunna bedriva sin forskarutbildning. Många är dock verksamma på högskolor utan vetenskapsområde. Ett problem kopplat till detta är att de måste vara medlemmar i den studentkår där de är antagna, snarare än den där de är verksamma. Detta minskar möjligheterna för doktoranderna att få en fullvärdig utbildnings- och studiesocial bevakning. att alla doktorander ska tillhöra den studentkår som är knuten till det lärosäte där de är verksamma. att alla doktorander ska vara anställda för att säkerställa ordentliga arbetsförhållanden och att de får del i de sociala trygghetssystemen. att all forskarutbildning, även fortsättningsvis, ska vara fyra år. att alla doktorander ska vara antagna och anställda av ett lärosäte. att all antagning till forskarutbildningen ska ske nationellt, på ett transparent och rättssäkert sätt. 16. Hållbar utveckling Arbetet för ett mer hållbart och rättvist samhälle är ett kollektivt ansvarstagande som berör alla samhällsinstanser. Högskolans del i detta arbete fastslås genom högskolelagen. Enligt kapitel 1, 5 ska högskolorna i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. SöderS åsiktssamling 13 (15)

14 Högskolan kan främja en mer hållbar utveckling på två sätt, (1) genom att hållbar utveckling blir en integrerad del i alla utbildningar. Detta så diskussioner om miljöfrågor, en mer hållbar ekonomi och ett mer jämlikt samhälle främjas. I förlängningen ger det en ökad medborglig bildning kring dessa frågor. (2) Högskolan bör även ta ansvar för hur den egna verksamheten påverkar miljön gällande exempelvis frågor om energihushållning, resursanvändning och källsortering. Det är även av vikt att studenterna involveras och känner delaktighet i arbetet för ett mer hållbart campus. Söders anser: att hållbar utveckling ska genomsyra all högre utbildning. Utgångspunkten för detta bör vara att hållbarhetsbegreppet som helhet, miljömässigt, ekonomiskt och socialt, tas upp oavsett ämnestillhörighet. att högskolan ska bedriva ett aktivt miljöarbete med målet att minimera sin klimatpåverkan och fysiska resursanvändning, vilket är ett arbete där även högskolans studenter bör känna delaktighet. Miljöarbetet ska ha sin grund i mätbara målsättningar och en tydlig arbetsfördelning. att högskolan ska ha som mål att till år 2012 vara miljöcertifierade enligt ISO Levande campus 17.1 Levande campus Högskolan ska inte bara vara en plats som studenter kommer till för seminarier och föreläsningar, utan ska även vara en attraktiv studiemiljö. Genom att skapa ett levande campus ökar den akademiska kvaliteten. Ett levande campus främjas bland annat genom att det finns goda möjligheter att värma egen samt köpa bra och billig mat. Det måste även finnas god tillgång till bra studieplatser, allt från grupprum till tysta läsesalar. Aktiviteter utöver det schemalagda bör tillhandahållas för att skapa ett mervärde utöver studierna. För att studenterna ska kunna arbeta effektivt måste det finnas god tillgång på datasalar och möjlighet att ansluta egen bärbar dator till Internet. att högskolan bör främja arbetet med att skapa ett levande campus. att högskolan bör erbjuda ett välfungerande trådlöst närverk över hela campus Biblioteket Ett högskolebibliotek är till för både studenter, forskare och doktorander. Det är viktigt att se till att god service tillhandahålls alla parter. Dock är studenterna den absolut största användargruppen, vilket är viktigt att hålla i minnet när prioriteringar och resurser fördelas. Ett högskolebibliotek ska idag inte bara låna ut böcker; utan också fungera som studieplats, mötesplats, diskussionsforum, datasal och mycket mer. Att hitta balansen mellan dessa delar måste få ta tid och måste göras med en hög grad av studentinflytande. att studentperspektiv måste genomsyra all verksamhet i biblioteket. att biblioteket måste ha öppettider som är anpassade till studenters tillvaro. att biblioteket ska verka för att all kurslitteratur som används inom Södertörns högskolas undervisning ska finnas tillgänglig i bibliotekets katalog. att biblioteket bör tillhandahålla en hög andel kurslitteratur. att en mängd olika typer av studieplatser måste erbjudas i biblioteket, men främst tysta och lågmälda sådana. att personaltätheten i biblioteket bör vara så pass hög att studenterna kan erbjudas individuellt anpassad hjälp. att högskolan ska verka för att studenter med funktionsnedsättning ska få den hjälp de behöver. SöderS åsiktssamling 14 (15)

15 18. Södertörns högskolas profilering På Södertörns högskola finns flera profiler som är mer eller mindre synliggjorda. Mångvetenskap, mångkultur och medborgerlig bildning ska genomsyra all verksamhet på högskolan. Definitionen av dessa begrepp är dock något oklar. Genom de ekonomiska medel som tillförs högskolan från Östersjöstiftelsen har även en Östersjöprofil skapats. Denna är dock inte särskilt synlig inom grundutbildningen, utan genomsyrar framför allt forskningen som bedrivs på högskolan. En vanlig uppfattning bland studenter och omgivande samhälle är att all utbildning på Södertörns högskola genomsyras av ett genusperspektiv. Detta är dock inte någon officiell profil, eller krav på ämnena. Studentinflytande är av yttersta vikt, då både för Södertörns högskolas alla instanser och likaså för SöderS. Idag så finns det en överhängande risk att kårobligatoriet kommer att avskaffas och när så sker skulle det medföra ett försämrat studentinflytande. Detta är något som varken högskolan eller SöderS vill, då denna verksamhet är otroligt viktig för högskolans framtid och dess kvalité. Högskolan har sedan 2002 en ansökan liggande hos regeringen om att få bli universitet. Det har dock aviserats från utbildningsdepartementet att inga nya universitet kommer att bildas inom överskådlig framtid. att den mångkulturella profilen bör omdefinieras till mångfald för att innefatta en tydligare bredd. att den kompetens inom Östersjöområdet som finns inom Södertörns högskola bör göras tydligare inom grundutbildningen. att en officiell genusprofil ska införas på Södertörns högskola. att Södertörns högskola inför en officiell profil om starkt studentinflytande. att regeringen ska följa de ursprungliga intentionerna som fanns vid starten av Södertörns högskola, det vill säga att tilldela lärosätet vetenskapsområden eller universitetsstatus. SöderS åsiktssamling 15 (15)