Eslöv då, nu och i framtiden?

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 10 poäng Eslöv då, nu och i framtiden? Lokalhistoria och historiemedvetande Eslöv in the past, the present and the future? Local History and Historical Consciousness Josefin Lehrman Lärarexamen 180 poäng Historievetenskap och lärande Examinator: Nils Andersson Handledare: Anders Lindh

2 2

3 Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen är att se om lokalhistoria är ett bra arbetssätt i skolan när elever ska få ett fördjupat historiemedvetande. För att nå fram till detta har jag konstruerat ett lokalhistoriskt material kring Eslöv under mitten av 1940-talet vilket jag sedan testat i praktiken. Teorier kring hur ett historiemedvetande kan fördjupas har utvecklats av Per Eliasson och hans tankar är en central utgångspunkt i detta arbete. Mitt resultat pekar i riktning mot att eleverna genom detta arbetssätt utvecklat ett fördjupat historiemedvetande och att de tydligt ser sin egen roll i historian. Det finns olika faktorer som spelar in vid denna typ av undersökning vilket jag också diskuterar i uppsatsen. Det lokalhistoriska arbetssättet får inte speciellt stort utrymme vid de högre årskurserna i dagens skolor, detta är något vi borde ändra på då detta arbetssätt främjar elevers historiemedvetande och får dem att se sig själva i ett större sammanhang. Nyckelord: Eslöv Historiemedvetande Lokalhistoria 3

4 Abstract The purpose of this essay is to find out if local history is a good way of working in the school when you want to deepen pupils historical consciousness. To reach a result I created a material about Eslöv in the mid 1940s which I then tested on a group of pupils. Per Eliasson has developed theories about how historical consciousness can be deepened and they play a central role in my essay. The result of this essay points in the direction that the pupils, thru this way of working with history, have developed a deeper historical consciousness and that they clearly see their own part in our history. In the essay I discuss more details about the different factors in this type of study. The way of working with local history in schools are not widely spread in the higher grades, this is something we should change as this way of working deepens their historical consciousness and make them see their selves in a bigger context. Keywords: Eslöv Local History Historical Consciousness 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Forskningsläge Teori Historiemedvetande Begreppsdefinition Fördjupning av historiemedvetande? Lokalhistoria Metod och material Tillvägagångssättet Urval av material Resultat Elevernas svar på arbetsmaterialet Kläder och mode Flyget Tåg till och från Eslöv Tidningsannonser Biståndsarbete Mina observationer Elevernas reaktion på arbetssättet Diskussion och analys Bilagor Framsida Inledning Mode och kläder Flyget Tåget Tidningsannonser Biståndshjälp Elevernas skriftliga svar Källförteckning Tryckta källor Litteratur Tidningsartiklar Otryckta källor

6 6

7 1. Inledning Lokalhistoria är ett intresse som väckts hos mig under min lärarutbildning och även ett begrepp som fått stort genomslag i pedagogiska diskussioner under senare år. I skolan finns, enligt min uppfattning, den lokalhistoriska undervisningen generellt i de lägre åldrarna och försvinner mer och mer desto äldre eleverna blir. Historiemedvetande är ett annat begrepp som fått stort genomslag under senare år. Det innebär att vi människor sätter in oss själva i ett historiskt sammanhang och genom att se på historia och nutid, skapa oss en bild av framtiden. För att främja elevers historiemedvetande anser jag att lokalhistoria kan vara ett bra arbetssätt i skolan. Det som ligger närmre en själv blir generellt mer intressant. Vi i skolan har även ett ansvar att ta tillvara den lokalhistoria som finns runt omkring oss då denna inte får gå förlorad för kommande generationer. Att arbeta med lokalhistoria i skolan gynnar både eleverna och de människor i vårt samhälle som arbetar med att bevara denna typ av material. Denna uppsats blir ett försök att koppla samman lokalhistoria med historiemedvetande och se om detta är ett önskvärt arbetssätt ute i skolan. 2. Syfte och frågeställning Mitt syfte är att sammanställa ett lokalhistoriskt material som kan användas i Eslöv, detta för att sedan undersöka om lokalhistoria i undervisningen kan främja elevers historiemedvetande. Min övergripande frågeställning är: Ökar ett lokalhistoriskt arbetssätt elevers historiemedvetande? För att svara på detta har jag satt upp ett par underfrågor: 1. Hur bemöts det lokalhistoriska arbetsmaterialet av eleverna i praktiken? 2. Har eleverna fått ett ökat historiemedvetande efter arbetet med det lokalhistoriska materialet? 3. Forskningsläge Anna Gustavsson och Therese Mathisen har i sitt examensarbete skrivit om hur man kan skapa ett samarbete mellan skola och arkiv för att på så sätt öka elevers historiemedvetande. De vill också belysa hur arkiven kan vara ett komplement till den ordinarie historieundervisningen. De har intervjuat arkivpedagoger och lärare för att skapa en bild hur detta samarbete ser ut och eventuellt ska se ut för att öka elevers historiemedvetande. Deras slutsats är att om pedagoger vill sätta in eleverna i ett 7

8 historiskt sammanhang och öka deras historiemedvetande är ett arkivpedagogiskt arbetssätt högst önskvärt. 1 Martin Giselsson lyfter fram lokalhistoria som ett viktigt moment i historieundervisningen i gymnasieskolan och hur detta kan tillämpas i Olofströms kommun. Han vill göra en form av inventering av arkiv i Olofström för att se hur möjligheterna att bedriva lokalhistorisk undervisning ser ut. Även han har intervjuat arkivpersonal och lärare för att få en tydlig bild av hur lokalhistoria används i kommunen. 2 Håkan Cervin vill genom sitt examensarbete lyfta fram hur lokalhistoria kan tillämpas i en Historia A kurs på gymnasiet och hur detta är ett bra komplement till undervisningen för att göra historieundervisningen levande för eleverna. Han har främst kopplat sin undersökning till litteraturstudier och kursplaner och har använt Trelleborg som exempel. 3 Vikten av lokalhistoria i undervisningen har här framkommit i teorin, jag vill i mitt arbete koppla detta till praktiken och försöka se om lokalhistoriskt arbete ökar elevers historiemedvetande i verkligheten. 4. Teori 4.1. Historiemedvetande Begreppsdefinition Det existerar ingen gemensam syn när det gäller det innehållsliga i begreppet historiemedvetande. De nordiska länderna har påverkats särskilt av västtyska historiedidaktiker med Karl-Ernst Jeismann i spetsen som introducerade begreppet Jeismann använde begreppet för att beskriva relationen mellan tolkningar av det förflutna, förståelse för en samtida situation och perspektiv på framtiden. 5 Tidsaspekten då, nu och sedan finns i någon form i alla definitioner av historiemedvetande. Nanny Hartsmar ser historiemedvetandet främst som en del av tidsmedvetandet. Varje människa har någon form av tidsmedvetande där tolkningar av nutid och dåtid respektive förväntningar på framtiden blir en del av identiteten. 6 Ett historiemedvetande är nödvändigt för att förstå de bakomliggande villkoren för sin plats kl. 15: kl. 15: kl. 15:30. 4 N. Hartsmar, 2001, Historiemedvetande, s K-G. Karlsson, 2004, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys i K-G Karlsson och U Zander (red) Historien är nu en introduktion till historiedidaktiken, s Hartsmar, 2001, s

9 i tid och rum och att det inte är någon slump som genom olika förändringar bestämt förutsättningarna för mänskligt liv. 7 Klas-Göran Karlsson menar att historiemedvetande är en mental process genom vilken människan i dagens samhälle orienterar sig i tid, detta kopplat till historiska erfarenheter och kunskaper och förväntningar om en specifik utveckling i framtiden. 8 Karlsson menar att utan ett historiemedvetande skulle människor inte kunna existera som individer och samhällsvarelser, därav har alla människor har ett historiemedvetande. 9 Peter Aronsson talar även han om en koppling mellan då, nu och sedan och hur dessa begrepp är relaterade till varandra. Han menar att det inte finns någon historielöshet utan att alla gör denna koppling i tid, mer eller mindre medvetet. 10 Niklas Ammert menar att ett historiemedvetande byggs upp av två huvuddelar. Den ena delen är kronologisk reda som baseras på kunskaper om förhållanden och historiska sammanhang. Utan kunskaper om vetande finns ingen historia och inga processer att ha ett medvetande om. Den andra delen är den tankeprocess som sätter in dessa delar i ett större historiskt sammanhang där de tre tidsdimensionerna då, nu och sedan finns med. 11 Historiemedvetande för mig i denna uppsats ligger i att se om elevernas förväntningar på framtiden ligger grundat i både nutid och dåtid och om de själva sätter in sig i ett större historiskt sammanhang. Detta ser alla de personer jag nämnt ovan som grunden i ett historiemedvetande, därför blev det också en viktig grund för mig i detta arbete Fördjupning av historiemedvetande Historiemedvetande är en viktig del i grundskolans undervisning då skolan i sin historieundervisning ska sträva efter att eleven ska förvärva ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden. 12 Ett historiemedvetande har individuella förutsättningar av olika slag, men dess innehåll och utveckling beror också i hög grad på det samhälle och 7 Hartsmar, 2001, s Karlsson, 2004, s. 45f. 9 Karlsson, 2004, s P. Aronsson, 2004, Historiebruk att använda det förflutna, s N. Ammert, 2004, Finns då (och) nu (och) sedan? i K-G Karlsson och U Zander (red) Historien är nu en introduktion till historiedidaktiken, s &extraid=2087, kl. 11:30. 9

10 den historiekultur som det gestaltas och utvecklas i. Genom skicklig framkallning och bearbetning i en förmedlingssituation kan historiemedvetandet utvecklas menar Karlsson. Det handlar allmänt om att skapa en förståelse för att människan är skapad av historien men även är skapare av historien. 13 Begreppet historiemedvetande är inte helt enkelt att omsätta till metod. Trots sin begreppsmässiga betoning på medvetande går det inte att ställa en direkt fråga och resultatet kan ta många riktningar. 14 Det blir upp till förmedlaren att tolka information och om detta har ökat historiemedvetandet hos en individ. Per Eliasson har utvecklat tankarna om hur ett historiemedvetande kan fördjupas. Först talar han om tre kriterier som bör finnas i undervisningen för att öka elevers historiemedvetande. Det första villkoret är att den utgår från elevernas referenser, deras livsvärld, i nuet. Det andra villkoret är en historisk kontext som aktiverar de tre tidsdimensionerna då, nu och sedan. Insikten för en nu levande människa att det förflutna, liksom nuet, en gång varit en framtid möjlig att påverka på olika plan, leder till att de tre tidsdimensionerna aktiveras. Det tredje villkoret är att tillåta historien att befolkas av riktiga människor. 15 Det är inte helt okomplicerat att sedan utvärdera om eleverna har fått ett ökat historiemedvetande. Den elev som kan koppla sin egen identitet till ett historiskt sammanhang och se sitt eget handlandes orsak och verkan, eller se kopplingen mellan de tre tidsdimensionerna och i dessa sätta in sig själv, har ökat sitt historiemedvetande. Även den elev som kan laborera med olika tänkbara scenarier för en historisk situation har större förståelse för att den egna framtiden är öppen och påverkbar. Detta är förmågor som medför ett fördjupat historiemedvetande hos den elev som besitter dessa. Eliasson menar att två metoder kan vara mer lämpliga när det gäller att bedöma om elever har fått ett ökat historiemedvetande. En metod är vikten av berättelser baserade på intervjuer med riktiga människor, liksom berättelser som utgår från autentiskt källmaterial. Lokalhistoria blir här en viktig del av undervisningen genom det autentiska källmaterialet som går att hitta runt om i ett samhälle. Lokala arkiv, museer och hembygdsföreningar är viktiga resurser som här kan utnyttjas för att hitta detta material. Anknytningen till den historiska verkligheten är i detta 13 Karlsson, 2004, s Aronsson, 2004, s P. Eliasson, 2004, Kan ett historiemedvetande fördjupas? i K-G Karlsson och U Zander (red) Historien är nu en introduktion till historiedidaktiken s. 298f. 10

11 sammanhang viktigare än den påhittade berättelsen. 16 Hartsmar menar att om ett historiemedvetande ska kunna fördjupas måste den lilla historien få vara en del av den stora historien. Den människa som inte får relatera sig själv till ett historiskt sammanhang kan möjligen lära sig att återge sådant som kan betraktas som en korrekt analys av sakernas tillstånd. Det stannar dock vid ett utantillärande utan djupare förståelse. 17 Den andra metod som Eliasson talar om när det gäller att fördjupa detta medvetande är att konstruera ett prov som avslut på en kurs där den här typen av förmågor kan utvärderas, här blir de tre tidsdimensionerna det centrala. I denna typ av uppgift handlar det om att urskilja och sammanföra dimensionerna i det historiska förloppet. 18 Denna metod har jag inte använt mig av i min undersökning, fokus ligger helt vid den första metoden Lokalhistoria I slutet av 1800-talet förespråkade forskare som tysken Karl Lamprecht och dansken Troels Fredrik Troels-Lund en bredare kulturhistoria. Den skulle handla om befolkningen och inte bara riket. Det vardagliga livet menade de var den viktigaste delen av folkens historia. Det bästa sättet att studera detta på var inom samhällets små enheter, alltså på lokal nivå. 19 I den senaste läroplanen står följande: Historia skapas varje dag i små och stora sammanhang. Eleverna har själva med sin familj, sin släkt, sin hembygd och sitt land en historia. Kunskaper om denna ger förståelse för människor och deras livsvillkor under skilda epoker och därmed referensramar för förståelse av skeenden i nuet och förväntningar inför framtiden. Genom att studera historia och knyta ihop generationers erfarenheter kan en djupare kulturell identitet utvecklas. 20 lokalhistoria, ett begrepp som är allt annat än entydigt. Här betonas vikten av Bo Andersson menar att begreppet oftast används för att ange en undersökningsmässig begränsning i rummet ett studium av ett geografiskt begränsat område. Den definitionen kan accepteras av såväl yrkesforskare som fritidsforskare menar han. Man har på senare tid velat göra en uppdelning när det gäller lokalhistoria på fackhistorisk och på fritidsforskningsnivå. Fackhistorikern sägs ägna sig åt 16 Eliasson, 2004, s Hartsmar, 2001, s Eliasson, 2004, s K. Kjeldstadli, 1998, Det förflutna är inte vad det en gång var, s Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo

12 lokalhistorisk forskning och fritidsforskaren åt hembygdsforskning. Skillnaden ligger i att fackhistorikern i större grad laborerar med generella problemställningar. Bo Andersson ser lokalhistoria som ett i rummet begränsat studium, där problemställningarna har en ambitionsnivå utöver den lokalt geografiska. Lokalhistorien blir ett medel till att förstå den mer generella historiska utvecklingen. 21 Knut Kjeldstadli skiljer mellan lokalhistoria och undersökningar på lokal nivå. I det första fallet menar han att vi intresserar oss för det lokala för dess egen skull, i det senare söker vi ett sätt att undersöka en allmän fråga. Lokalhistoria är studiet av ett speciellt lokalsamhälle eller av fenomen i ett lokalsamhälle. 22 Kjeldstadli menar att det finns en nytta med att koppla det lokala till mer allmänna förhållanden även om det går att studera en stad eller bygd för sin egen skull. Att sätta lokalsamhället i förhållande till allmän kunskap hjälper en att komma på intressanta frågor, som är viktiga inte för att de har rikshistorisk betydelse utan för att de berör generella mänskliga problem. 23 I debatten om lokalhistoria ställdes det senast under och 70-talet upp en motsättning mellan rikshistoria och lokalhistoria. Rikshistorian skulle beröra statens centrala organ och utövas av yrkeshistoriker, den egentliga lokalhistorien handlar om plats och utövas av platsens egna invånare. 24 Begreppet är som sagt svårt att definiera och utgångspunkten i denna uppsats ligger i att lokalhistoria är all historia som behandlar det lokala i ett samhälle. 5. Metod och material 5.1. Tillvägagångssättet För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar valde jag att sammanställa ett lokalhistoriskt material för att sedan kunna testa detta i praktiken och på så sätt nå fram till ett resultat. Kopplingen mellan lokalhistoria och historiemedvetande har flera gånger gjorts på det teoretiska stadiet. Därför ville jag genomföra det i praktiken, då detta inte har gjorts i lika stor utsträckning. Det praktiska genomförandet får dessutom olika resultat beroende på upplägget medan ett teoretiskt arbete inte kan nå nya resultat i samma utsträckning. 21 B. Andersson, 1998, Delen och helheten Lokalhistoria och ämnesdidaktik, SO-Rapport nr 1998: 01, s Kjeldstadli, 1998, s Kjeldstadli, 1998, s. 92f. 24 Kjeldstadli, 1998, s

13 Som jag nämnde i min inledning tror jag att lokalhistoria är ett bra arbetssätt när det gäller att fördjupa elevers historiemedvetande, därmed inte sagt att det är det enda bra sättet. Lokalhistorian sätter in eleverna i ett sammanhang och de kan lättare relatera till historian genom något de känner till, i detta fall Eslöv. De får tydligt presenterat att historian består av vanliga människor och att det är vi som gör historian, samtidigt som vi är en del av den. Som Hartsmar skriver måste den lilla historian få bli en del av den stora historian för att ett historiemedvetande ska kunna fördjupas. Ett historiemedvetande kan säkerligen fördjupas genom att läsa historia på flera olika sätt men jag tror att lokalhistoria är det sätt som är lättast att arbeta med när vi vill få eleverna att öka detta medvetande. Att läsa om människor i andra länder får inte alltid eleverna att se sig själva i det stora sammanhanget, jag tror att det i större utsträckning skapar en vi och de känsla. Det finns platser i världen som på många sätt ser ut som Eslöv och detta är något jag kunde ha använt mig av om jag vill väva in andra länders historia men samtidigt behålla lokalhistorian. Risken med det är dock att det inte blir så mycket lokalhistoria utan mer en jämförelse mellan olika platser i världen. För att öka historiemedvetande måste jag använda historia som eleverna kan relatera till och få dem att se ett sammanhang de kan sätta in sig själva i och se orsak och verkan mellan olika perioder i historian. För mig blir det självklara arbetssättet lokalhistoria och jag tror, efter ovannämnda överväganden, att detta sätt är ett av de bättre. Jag valde att arbeta med fem frivilliga elever i en niondeklass i Eslöv, anledningen till att jag valde Eslöv är att jag haft min praktik förlagd där. För att kunna gå djupare i hur materialet mottogs valde jag att först låta eleverna arbeta med materialet självständigt för att sedan diskutera det tillsammans med dem. Jag var närvarande som observatör under hela tiden. Hade jag arbetat med materialet i en hel klass anser jag inte att jag kunnat gå lika djupt som med endast få elever. Det hade dessutom krävt mer lektionstid, tid som tyvärr inte funnits. Mitt tillvägagångssätt när jag arbetat med eleverna har varit att sammanställa ett häfte med material och frågor som de själva först kan arbeta med. Syftet med detta har varit att se hur de reflekterar över uppgifterna enskilt och inte att de påverkas av mig som lärare. Detta fick ske under en lektion där vi sedan gick igenom materialet gemensamt för att skapa diskussioner kring det och förhoppningsvis väcka ytterligare tankar hos eleverna. Efter dessa två lektioner samtalade jag med eleverna om 13

14 deras tankar kring materialet, för att se om det lokalhistoriska arbetssättet var lyckat och uppskattat och om det enligt eleverna är ett bra arbetssätt att ha i skolan. Genom detta samtal ville jag också se om eleverna reflekterade över sin roll i historien och om de tänkt i banorna mot ett ökat historiemedvetande. När det gäller insamlandet av material så har jag varit i kontakt med en del olika personer. Först begav jag mig till Skånes arkivförbund i Lund och träffade där Karin Sjöberg. Detta var i ett tidigt skede innan jag riktigt bestämt vad jag ville göra. Det var inte lätt att hitta material från Eslöv där som kunde vara av värde för eleverna. Arkiven har blivit populära källor att använda sig av i historieundervisningen under senare år. Att arkiven aktivt arbetar för att erbjuda skolan olika former av redskap för att föra in arkiv i skolundervisningen är relativt nytt i Sverige men blir allt vanligare. 25 Jag beslutade mig istället för att kontakta biblioteket i Eslöv, främst för att se om de hade ett eget arkiv. Det fanns dock inte men ett stort referensrum fanns kallat Eslövsrummet. Där tog jag min utgångspunkt i materialinsamlandet. Vidare kontaktade jag även Eslövs museiförening och begav mig till Eslövs museum för att utforska deras material. Museiföreningen hade där ett eget tidningsarkiv med artiklar från 1937 fram till idag. Efter detta besök hade jag en hel del material att arbeta vidare med. Jag funderade även på att intervjua lärare för att se hur arbete med lokalhistoria ser ut i praktiken. Det sållades dock bort då jag anser att det är eleverna som är de viktigaste aktörerna i sammanhanget och där jag får den viktigaste responsen. Vidare har tiden varit begränsad och jag märkte snabbt att den inte riktigt hade räckt till för att göra allt jag velat göra. Även här blev jag tvungen att göra ett urval. I ett tidigt stadium var min tanke att intervjua eleverna efter genomfört arbetsmaterial, detta blev dock inte aktuellt i och med att jag själv var med dem hela tiden och genomför materialet. Intervjuer hade varit en bra sak om deras ordinarie lärare hade arbetat med materialet och jag inte varit närvarande. Då detta inte är fallet valde jag istället att göra en form av observation. Löpande protokoll är en enkel metod och ofta den lämpligaste om man avser att observera skeenden i klassrummet, eftersom den ger beskrivningar av vad som faktiskt hände och bevarar sambandet mellan olika händelser. Löpande protokoll går ut på att jag kontinuerligt observerar och i egna ord beskriver det skeende jag bevittnar. 26 Att utföra en observation är inte något som är helt 25 E. Sjögren & C. Lundström, 2004, Historia på riktigt! arkivpedagogik i praktiken, s B. Johansson & P-O. Svedner, 2001, Examensarbetet i lärarutbildningen, s

15 okomplicerat då det är svårt att både observera och vara delaktig. Problemet hade dock varit större om jag haft en hel klass på en gång men då det bara var fem elever var det lättare att genomföra. En tanke var att videofilma dem men jag såg ett stort stressmoment i detta och tror att eleverna skulle ha reagerat negativt på att bli filmade. Därför valde jag att spela in på en bandspelare istället, detta för att efteråt kunna gå tillbaka och lyssna på vad de sagt. Detta sätt såg jag som mer önskvärt då jag tror att det skapar minst stress bland eleverna. Vid första lektionstillfället gjorde jag en kort introduktion till vad vi skulle arbeta med under kommande lektioner, sedan fick eleverna som jag tidigare sagt arbeta självständigt med materialet under en lektion. Här såg jag inga större problem för mig att hålla mig i bakgrunden och endast observera eleverna. Vid det andra lektionstillfället när vi gick igenom materialet tillsammans blev det lite svårare för mig att observera allt. Fokus låg dock på att få eleverna att diskutera med varandra och även här blev min roll relativt tillbakadragen. Därför såg jag det inte som ett stort problem att genomföra observationen, då jag dessutom hade bandinspelningar som jag kunde gå tillbaka till och lyssna på igen. När jag efteråt samtalade med eleverna om hur det varit både antecknade jag under tiden och spelade in diskussionen på band. Därför var det ingen risk att jag missade något av det eleverna sade Urval av material Jag har som sagt vänt mig till en del olika institutioner som har lokalhistoriskt material då detta inte bara finns samlat på ett ställe. Jag var tvungen att begränsa mitt material för att det inte skulle bli för mycket för eleverna att ta till sig under den begränsade tid vi hade. Jag har valt att fokusera mitt material kring åren 1944 och 1945 för att kunna koppla materialet till ett större sammanhang, vilket blir andra världskriget och dess slut. Eleverna har här en förkunskap om hur det såg ut i Europa och Sverige under denna tid då de arbetat med området nyligen, så jag utgår från deras kunskap och plockar fram material utifrån detta. Kopplingen görs till idag och sedan får eleverna fundera lite på hur en framtid runt omkring dem kan se ut. Materialet jag konstruerar blir som sagt begränsat men jag har hela tiden i åtanke att det kan utvecklas till något större. Materialet måste ses som ett arbetsmaterial där ovannämnda förkunskaper finns, beroende på att det är dessa förutsättningar jag haft. 15

16 arbetshäftet. 27 Sidan ett är utformat som en form av inledning där vardagliga saker från Min utgångspunkt när jag sammanställt mitt material har jag tagit i de tre kriterier som Per Eliasson sätter upp när han talar om hur ett historiemedvetande kan fördjupas. Materialet behandlar saker som är kännetecknande för Eslöv och som kanske framförallt var det Grunden i arbetshäftet är Bo Billströms bok Som jag minns det Att växa upp i Eslöv under och 1950-talet. Denna valde jag för att den är skriven ur någons minne, som berättelser och dessa kompletteras med fina illustrationer. Vikten av det berättande materialet talar Per Eliasson om, något som jag också nämnt tidigare. Därför kände jag att detta var en värdefull grund att stå på. Jag hittade boken på Eslövs bibliotek där jag även fann andra böcker jag kunde ha använt mig av. Dock valde jag bort dessa då de flesta var skrivna med ett ålderdomligt språk som skulle vara svårt för eleverna att ta till sig. Fokus hade i så fall fått ligga på det språkliga i texterna och det var inte det jag ville uppnå. Boken jag valde är skriven för ett par år sedan och har ett betydligt enklare språk. Här dyker dock ett källkritiskt problem upp då det är svårt att veta hur mycket av det Bo Billström skriver som han minns korrekt efter så många år. Jag anser dock inte att detaljbeskrivningarnas korrekthet är avgörande då jag snarare var ute efter ett berättande material som var baserat på någons minne om hur det var att växa upp i Eslöv förr. Arbetsmaterialet är utformat på följande sätt: Framsidan är en reklamaffisch för Eslöv ur tidningen Arbetet den 24 augusti Tåget och flyget är centrala på bilden och detta återkommer inne i 1940-talet tas upp, gatunamn, boende etc. Detta för att skapa en allmän bild om hur det var att bo i Eslöv. 28 Sidan två är inte lika hårt kopplad till Eslöv utan handlar om kläder och mode. Detta för att förankra till något idag som ligger eleverna varmt om hjärtat. Det berättas om hur det var förr i Eslöv och om hur modet då ändrades under krigets gång. Jag har valt en modebild från idag för att tydliggöra skillnaderna från då och nu. Eleverna får sedan fundera vidare på hur det kan komma att se ut år Sidan tre handlar om flyget som har spelat stor roll i Eslöv, speciellt under andra världskriget. Hobbyflygning och fallskärmshoppning är det enda som finns kvar av det idag. Jag vill illustrera hur relativt snabbt något kan ändra sig beroende på yttre 27 Se bilaga 8:1. 28 Se bilaga 8:2. 29 Se bilaga 8:3. 16

17 faktorer. Eleverna får fundera på hur det ser ut idag och på vad förändringarna kan bero på. 30 Sidan fyra handlar om tåget som är ännu en vikig faktor i Eslövs historia, och en av de stora anledningarna till att Eslöv blev stad. Tåget är ännu en sak som spelade mycket större roll förr än idag då järnvägen till och från Eslöv var mycket mer utvecklad. Jag vill få eleverna att se vad som hänt de senaste sextio åren och sedan reflektera över hur det kommer att se ut i framtiden. Här kommer det mer allmänna in genom att eleverna ska fundera på hur vi kommer att resa i framtiden. 31 Sidan fem innehåller tidningsannonser från då och nu. Detta för att se vad som stod i tidningarna förr och hur dessa annonser utformades. Det visar också tydligt på hur språket användes och hur det har förändrats fram till idag. Jag vill sedan att eleverna funderar över hur det kan komma att se ut i framtiden. Kommer dagstidningar ens att finnas? Hur kommer vi att få denna information? 32 Sidan sex knyter återigen an till kriget då den innehåller en liten notis från tidningen som berättar att kriget är slut och att svenskarna nu måste starta insamlingar för att hjälpa norrmännen som lidit hårt under kriget. Uppgiften handlar om att få eleverna att fundera över hur vi i Sverige hjälpte andra under kriget och framförallt vilka vi hjälpte. Vidare ska eleverna dra paralleller till hur vår människohjälp ser ut idag och vilka länder vi idag väljer att hjälpa. Vad skiljer sig och varför? Resultat 6.1. Elevernas svar på arbetsmaterialet Jag sammanställer nedan elevernas svar efter de teman som finns i det arbetshäfte som de har arbetat med. Detta för att sammanställningen ska vara mer lättöverskådlig. Det är fem elever som deltagit i undersökningen: Erik, Sara, Malin, Jack och Melinda. Elevernas namn är påhittade för att de ska få behålla sin anonymitet. Jag har sammanställt deras skriftliga svar ordagrant och lagt det som bilaga medan de muntliga diskussioner som dykt upp finns i resultatsammanställningen nedan. 30 Se bilaga 8:4. 31 Se bilaga 8:5. 32 Se bilaga 8:6. 33 Se bilaga 8:7. 17

18 Kläder och mode Det var tydligt på elevernas svar att detta var en fråga som intresserade dem. De satte tydligt in sig själva i ett större sammanhang. Fyra av de fem eleverna tror att äldre mode ska komma tillbaka, då främst från 60, 70 och 80-talet. Erik menar att de flesta människor nu och i framtiden följer det mode som råder, framförallt ungdomarna. Han tror själv inte att han kommer att följa modet när han blir äldre utan klä sig i kulturella kläder. När han säger kulturella kläder så nämner han märket Ralph Lauren. Specifika märken är inte något som de andra nämner i sina svar. Sara försöker att följa det mode som råder och tror att hon kommer att göra likadant år Detta tror hon även att ungdomarna i Eslöv kommer att göra. Malin drar intressanta paralleller mellan då, nu och framtid genom sitt svar. Hon tror liksom Erik att hon kommer att klä sig i den typ av kläder som finns nu exempelvis byxor och kavaj. Hon gör även en koppling till att dessa kläder har funnits tidigare och menar att olika klädstilar återkommer genom historien. Malin och Erik plockar ut sig själva ur den stora massan och reflekterar över att de förmodligen ändrar klädstil desto äldre de blir. Erik säger att även om modeskaparna är de som bestämmer modet så måste de till viss del rätta sig efter oss som ska köpa kläderna. Säljer inte kläderna så är det inte lönt att tillverka dem. Detta är en god reflektion som de andra eleverna höll med om men ingen av de fyra andra tänkte på det av sig själva. Den allmänna uppfattningen var bara att modeskaparna bestämmer modet. Melinda reflekterar även hon över att mode är något som återkommer men ingen av eleverna går längre tillbaka i tiden än 50-talet. Jag påpekade under tiden att vi kanske kommer att börja klä oss som på den äldre bilden i häftet. 34 Denna kommentar skrattades det bara åt. Dessa kläder låg troligen för långt bort och skilde sig för mycket från det nuvarande modet för att eleverna skulle se det som en möjlighet. Melinda skriver att flickor och kvinnor kanske börjar klä sig mer täckande, hon utvecklar inte detta vidare utan skriver bara sedan att det kanske blir helt tvärtom, att vi har mindre och mindre kläder på oss. Jag frågade eleverna om de tror att modet kommer se likadant ut i Eslöv som i andra städer i framtiden och det tror samtliga, med motiveringen att det ser ut så idag och då kommer det mest troligt även att göra det i framtiden. De ser ingen anledning till att Eslöv skulle utmärka sig och inte följa modet i övriga landet. 34 Se bilaga 8:8. 18

19 Flyget När det gällde frågan hur flyget ser ut idag visste alla att det endast används till hobbyflygning och fallskärmshoppning. Flyget är inte alls så stort som under kriget och eleverna hade lite olika funderingar på vad detta beror på. Erik skriver att det inte är något speciellt med flyget idag och att det var annorlunda under kriget då krigspiloter tränade där. Då fanns det ett behov av flyget som inte finns idag, nu bedrivs mest nöjesflygning där, menar han. Jack benämner till och med flyget som ett nöjesfält, ett ord som i detta sammanhang lätt kan misstolkas. I diskussionen framkom att han inte menade nöjesfält i sin rätta bemärkelse utan snarare ett flygfält för nöjesflygning. Hade vi inte diskuterat detta tillsammans hade hans svar lätt kunnat tolkas på flera sätt. Jack undrade också om han skulle beskriva flygplanens utseende då frågan löd Hur ser flyget ut idag?. Här märkte jag att min formulering kunde ha varit tydligare då den lätt kan misstolkas på detta sätt. Ingen av de övriga eleverna hade dock tolkat frågan på detta sätt. Både Sara och Malin skriver att om man idag vill lära sig flyga vänder man sig till större flygplatser, till exempel Sturup och Arlanda. Eslövs flygfält är inte längre ett ställe som utbildar piloter, som de menar att det var under kriget. Alla fem elever tror att orsaken till att flyget i Eslöv ser så annorlunda ut idag är att behovet har ändrats. Förr fanns yttre faktorer som idag inte längre finns, därför ser det annorlunda ut. Sara och Malin tror att flyget kommer att finnas kvar som det ser ut nu även i framtiden medan Erik har hört att det ska försvinna för att det ska byggas bostadsområde på platsen. Eleverna tror dock att om flyget finns kvar kommer det inte att utvecklas och bli större än det är idag. Detta kopplas återigen ihop med behovet då de menar att detta inte finns, de tror inte heller att behovet kommer att öka snarare tvärtom. Erik talar om att han inte hade en aning om att flyget sett så annorlunda ut under kriget och att han aldrig tänkt på att det skulle ha sett annorlunda ut än vad det gör idag Tåg till och från Eslöv På den sidan som handlar om tåg till och från Eslöv under åren har jag lagt in en bild som visar hur tågen gick förr, sedan fick eleverna skriva hur det ser ut idag och varför de tror att det ser så annorlunda ut. 35 Denna fråga vållade lite funderingar, alla undrade 35 Se bilaga 8:5. 19

20 bland annat om de skulle skriva ner alla hållplatser där tågen stannade, vilket jag sa att de inte behövde. Jag ville få fram de stora dragen och framförallt att många spår har försvunnit. De flesta av eleverna har inte skrivit djupare svar på denna fråga utan bara vart tågen går men inte varför det ser annorlunda ut. Jack tror att det ser ut som det gör för att folk inte vill åka till de platser som försvunnit och därför är det onödigt att ha tåg som går dit från Eslöv. Malin går något djupare än de andra genom att hon tror att bilarna är huvudorsaken till att tågen inte går till lika många platser. Hon är den enda som reflekterat kring yttre faktorer i denna fråga. Detta fick mig att fundera kring om jag skulle ha formulerat frågan annorlunda. När det gäller fråga två på den sidan fick jag lite djupare funderingar kring hur det kan komma att se ut i framtiden. Jack tror att det kommer att se ut mer som det gör på film, vilket han definierar som att alla fordon kommer att flyga. Sara och Erik talar om så kallade skytrains 36, vilket redan finns i vissa länder. Alla utom Jack skriver att de tror att tunnelbanor kommer att bli större och mer utvecklade, främst för att få mer plats till annat på markplan. Miljöaspekten skriver de också om. Melinda skriver att bilar kanske kommer att förbjudas på grund av deras avgasutsläpp. Därför tror hon att tåg och tunnelbanor kommer användas mer i framtiden. När vi diskuterade frågorna tillsammans kopplade eleverna ihop tågets roll med miljön på ett annat sätt än vad som framkommit i deras skiftliga svar. Erik pratar om att det är viktigt att tågen får större plats igen och att de återigen blir populära. Han menar att om inte bilar förbjuds i framtiden kommer miljön att förstöras och även om det inte kommer att drabba honom så kommer hans barnbarn att bli drabbade av kommande miljöförstöringar. Malin håller här tydligt med och menar att vi redan nu måste förända hur vi transporterar oss för att det ska bli bättre i framtiden. Vi kan inte skjuta det framför oss utan måste ta tag i det nu säger hon och övriga elever instämmer Tidningsannonser När det gällde att hitta likheter mellan texterna kom alla fram till att det inte fanns så mycket likheter mer än att personernas namn står i annonserna och Malin nämner även att personernas ålder nämns. När det kom till att hitta skillnader var det lättare för dem. Erik skriver att de nya annonserna är mycket lättare att förstå, mer organiserade och att 36 Skytrain innebär att rälsen byggs upp i luften och gör marken fri från tågtrafiken. 20

21 de har bilder. Jack skriver att de nya annonserna är mer avancerade och innehåller mer information om personerna. Fyra av de fem eleverna tycker snarare att de nya annonserna är lättare att tyda än de äldre så jag vet inte riktigt vad Jack menar med att de är mer avancerade. Malin skriver att dödsannonsen var finare förr då man skrev mer om personen som dött, hon uppskattade att man fick veta mer om personen. Melinda reflekterade över att det förr skrevs hur gammal personen blev medan man idag skriver datum. Detta var en detalj som hon var ensam om att se. Erik är den enda av eleverna som reflekterade över att språket var svårare att förstå i de äldre annonserna, något som jag tror att alla tyckte men endast han reflekterade över. När vi diskuterade frågorna tillsammans efteråt tog jag upp språket just för att det är så stor skillnad och detta är viktigt att uppmärksamma, då detta var lite av mitt motiv när jag konstruerade frågan. Vi talade då om att männens yrkestitlar står med i notiserna medan kvinnorna bara nämns med namn. Malin reflekterar över att detta måste bero på att kvinnorna inte arbetade utan var hemma och tog hand om familjen. På andra frågan skulle de fundera på hur denna typ av information kommer att nå ut till människorna i framtiden. Även här blev svaren relativt entydiga trots att det inte var några större diskussioner gemensamt. Alla fem nämner elektroniken i sina svar. Datorer och Internet kommer att vara där människor i huvudsak kommer att få denna typ av information. Melinda är den enda som skriver att tidningar kanske kommer att finnas kvar i den form vi har nu, Erik och Malin talar om tekniska tidningar med rörliga bilder. Internet är väl utvecklat idag och har en stor plats i elevernas liv. Därför är det inte konstigt att denna typ av svar kom på frågan. Det är troligen en ganska naturlig följd i utvecklingskedjan för många av oss. Jag var lite förvånad över att inte mobiltelefoner nämndes då även dessa fyller en stor plats i deras liv. SMS kunde vara ett alternativ då det till viss del redan finns reklam-sms. Vid vår muntliga genomgång nämnde jag detta och Malin tyckte att det vore tragiskt om vi skulle få SMS när människor dött. Sara tror att det mycket väl kan bli så även om hon inte hoppas det Biståndsarbete Eleverna hade en bra uppfattning om hur biståndsarbetet i Sverige ser ut idag och att det finns många olika organisationer som arbetar med detta. Majblommor var något som tre av fem skrev om i sina svar. De var dock lite osäkra på vart pengarna gick. Majblommor 21

22 är högst aktuellt just nu och jag tror inte att de hade tänkt på majblommor så direkt om det inte varit för denna faktor. Sara och Malin använder begreppet u-länder i sina svar medan de andra skriver vilka länder de menar. Begreppet u-länder har relativt nyligen diskuterats i deras ordinarie undervisning vilket kan vara en anledning till att de använt begreppet då det inte riktigt känns naturligt i deras svar. Samtliga elever är väl medvetna om att vi i Sverige hjälper många länder genom olika insamlingar, både av pengar och kläder. Vi har också olika program på tv som samlar in pengar till utsatta människor i olika situationer. Den andra frågan handlade om hur denna hjälp kommer att se ut i framtiden och här har samtliga elever en relativt positiv syn, de tror att vi i Sverige kommer att fortsätta hjälpa människor så länge det behövs. Som Sara uttrycker det: Vi har lyckats bra nu så varför inte fortsätta? Melinda menar att om det blir bättre för oss i Sverige kommer vi att hjälpa andra människor mer men om vår situation försämras kommer vi inte att göra det. Hon har en mer realistisk syn än övriga elever då hon inte enbart ser oss i Sverige som överdrivet hjälpsamma. Malin reflekterade över att vi förr troligen hjälpte länder närmre oss för att vi inte hade lika bra insikt i länder längre bort. Idag behöver vi bara sätta på tv:n, sen kan vi vara i Afrika. Erik håller med om detta och reflekterar över att vi förr inte talade engelska så bra som idag och att detta har med saken att göra. Erik talar om att vi kommer att ge pengar till fattiga länder så länge de behöver pengar men menar också att de fattiga måste lära sig att använda pengarna på ett bra sätt. Denna reflektion är mycket bra och tyder på en lite mer realistisk syn, allt är inte bara positivt Mina observationer Vid första lektionstillfället hade jag stora möjligheter att bara observera hur eleverna mottog materialet och arbetade med det. Jag hade en bandspelare på inspelning under hela lektionen för att inte missa eventuella diskussioner. Eleverna ville inte riktigt prata till att börja med på grund av bandspelaren men den nervositeten släppte efterhand. Jag förde tidigare diskussionen kring ljudinspelning eller filminspelning och är i efterhand glad att jag valde det första alternativet då jag tror att en filminspelning hade gjort eleverna ännu mer nervösa. Jag ser inte heller att en filminspelning hade gett mig mer information då det var så få elever jag arbetade med, det var inga problem med att hinna observera dem. 22

23 Efter min korta inledning till materialet, då jag pratade om situationen i Europa under dessa år och kopplade detta till Sveriges situation, fick de materialet. Till en början förstod de inte att de var tvungna att läsa texterna innan de kunde svara på frågorna, de såg inte kopplingen mellan då, nu och sedan. Detta kom de dock snabbt underfund med och arbetade metodiskt och strukturerat med materialet. Det uppstod inte mycket diskussioner vid detta första tillfälle, eleverna arbetade i huvudsak för sig själva. En del kommentarer kom men ingenting utöver det som skrevs ner i häftena. Vid andra lektionstillfället beslöt jag mig att försöka få igång en muntlig diskussion genom att gå igenom sida för sida tillsammans med eleverna. Vi tittade då även noga på texterna och pratade om ord och begrepp som kunde vara komplicerade. Sedan gick vi igenom frågorna som de svarat på en gång till muntligt. Det kom då fram en del utöver det skriftliga men i huvudsak sade de samma som de skrivit i sina svar. Jag tyckte dock att det var viktigt att de fick ta del av varandras svar och i vissa fall ledde det till vidare funderingar. Två av eleverna sa i princip ingenting vid detta tillfälle och jag kände inte att jag ville pressa fram svar från dem då jag har deras skriftliga svar och vet sedan tidigare att de inte är lika starka muntligt. Jag märkte av lite stress från eleverna för att de missade en av sina ordinarie lektioner, som dessutom var den sista innan ett prov. De var rädda att de skulle missa för mycket genom att ha lektion med mig. Denna stress upplevde jag dock försvann när vi väl satte igång med arbetet, vilket känns som ett bra tecken på att de tyckte att materialet var intressant. Eleverna var som jag tidigare sagt frivilliga, vilket naturligtvis kan spela lite roll i att det fungerade så bra. Jag ville inte tvinga någon att delta då jag bara skulle arbeta med så få elever Elevernas reaktion på arbetssättet När eleverna hade arbetat med materialet enskilt och vi hade haft vår gemensamma diskussion gav jag dem några frågor om materialet och arbetssättet. Jag ställde följande frågor till dem: - Hur har ni tyckt att det varit att arbeta med lokalhistoria? För- och nackdelar? - Ska man arbeta med historia på detta sätt i skolan? Varför, varför inte? - Varför tror ni att vi har arbetat på detta sätt? 23

24 - Vet ni var man kan hitta denna typ av information om Eslöv? Samtliga elever tyckte att det varit intressant att arbeta med Eslövs historia då de lärt sig saker som de inte tidigare visste. Erik visste inte att flyget i Eslöv varit så aktivt under kriget och tyckte att det var kul att lära sig om det. Malin uttryckte sig att det varit ganska kul att arbeta med materialet mest för att det varit annorlunda från hur de är vana att arbeta i historieundervisningen. Ingen av eleverna sa något negativt om materialet och arbetssättet. Detta kan dock bero på att jag var närvarande och de visste att jag hade gjort materialet. Vissa av dessa elever brukar dock inte vara blyga med att säga vad de tycker så jag bedömer det som att arbetssättet var uppskattat. När vi kom till fråga två så tyckte Sara att det vore bra om man arbetade med lokalhistoria oftare i skolan, för att det inte blir så mycket på en gång. Hon menar att det är bra när man får lära sig lite i taget och inte bara om stora historiska händelser, så som andra världskriget. Hon tyckte att det var lättare att ta till sig detta material just för att det inte var så stort och för att de fick lära sig lite om mycket istället. Ingen av eleverna upplevde att de tidigare i skolan arbetat med lokalhistoria, Melinda sa att hon gjort det vid något tillfälle i de tidigare skolåren men inte i någon större utsträckning. Malin tyckte att det var intressant att läsa om ett ställe man vet något om och hon tror att hon kommer att komma ihåg det hon lärt sig bättre just för att hon kan koppla det till staden där hon bor. De andra eleverna instämde i det hon sa och detta tyder på att det vore uppskattat att arbeta mer med lokalhistoria i skolan. Eleverna funderade ett bra tag på min tredje fråga och Erik kom fram till att vi troligen arbetat med Eslöv just för att de bor i Eslöv. Han menade att det vore konstigt om jag valt någon annan stad. Jack såg det som att vi arbetat på detta sätt för att det är roligt att lära sig något om den stad man lever i. Erik gjorde en bra reflektion när han sa att han inte riktigt tänkt på att det faktiskt finns en historia i Eslöv och att han genom materialet lärt sig att det finns historia överallt och att detta är viktigt att arbeta mer med i skolan. Övriga elever instämde i detta, ingen hade riktigt tänk på hur det såg ut i Eslöv förr i tiden. Jag valde även att fråga eleverna om de vet var man kan hitta denna typ av information om Eslöv. Jack svarade att man hittar denna information i böcker, vilket Malin också höll med om. Sara menar att man kan prata med äldre människor som levde förr för att få reda på hur det var. Jag berättade för eleverna om de olika typer av arkiv som finns och lite om vilken typ av information man kan hitta där. Melinda och 24

25 Erik hade hört talas om arkiv men ingen av eleverna hade tänkt på vad de fyller för funktion och vilken typ av information man kan hitta där. Jag berättade då att alla människor kan lämna in saker till dessa arkiv som sedan lagras och används. Dagböcker, almanackor och så vidare kan alla människor lämna in vilket eleverna tyckte var intressant. Erik reflekterade då över att det är alla människor som skapar historian runt omkring oss genom att lämna in denna typ av saker. 7. Diskussion och analys Per Eliasson talar, som jag tidigare skrivit, om hur jag som lärare kan utvärdera om eleverna har fått ett ökat historiemedvetande. Den elev som kan koppla sin egen identitet till ett historiskt sammanhang och se sitt eget handlandes orsak och verkan, eller se kopplingen mellan de tre tidsdimensionerna och i dessa sätta in sig själva har ett ökat historiemedvetande. Det är, som han skriver, inte helt okomplicerat att utvärdera detta, men han talar om två metoder som kan vara bättre än andra att använda vid denna utvärdering. Dessa har jag diskuterat i min teoridel. Eliasson talar om vikten av det berättande materialet. Detta har jag använt mig av i mitt arbetsmaterial då grunden är berättelser om hur det var att växa upp i Eslöv under denna tid. Per Eliasson talar även om lokalhistoria, som blir en viktig del i undervisningen genom det autentiska material som är bra att använda för att fördjupa ett historiemedvetande. Mitt syfte med denna uppsats har varit att se om lokalhistoria i undervisningen främjar elevers historiemedvetande vilket jag tycker mig se att det gör. Dock har det inte uppfyllts hos samtliga fem elever jag arbetat med men jag kan se tendenser till det hos flera och väldigt tydligt hos två. För att nå fram till detta var jag tvungen att ha ett material att arbeta med vilket jag konstruerat kring mitten av 1940-talet i Eslöv. Det var en utmaning att välja material och konstruera uppgifter som kunde användas vid de få tillfällen jag hade med eleverna. Att begränsa sig är ofta en svår uppgift, speciellt när det finns så enormt mycket material som i detta fall. Materialet mottogs väl av eleverna och det lokalhistoriska arbetssättet uppskattades av dem. Något jag funderat på är om uppgifterna i häftet skulle ha kommit i en annan ordning och om detta fått eleverna att motta materialet på ett annat sätt. Uppgifterna som kommer i slutet i häftet blir kanske inte lika intressanta som de i början, detta kan bero på olika faktorer, främst att eleverna blir är trötta mot slutet av lektionen och mest gör uppgifterna för att de måste. Jag tror 25