Effektiv styrning. En rapport om system- och processbaserad styrning i offentlig sektor. Lars Stigendal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effektiv styrning. En rapport om system- och processbaserad styrning i offentlig sektor. Lars Stigendal"

Transkript

1 Effektiv styrning En rapport om system- och processbaserad styrning i offentlig sektor Lars Stigendal

2 Denna rapport är en bearbetad version av rapporten Styrning för ökad effektivitet, Verva 2007:12. Verva upphörde som myndighet vid utgången av 2008 och rapporten är i dag svår att få tag på då den enbart publicerades som pdf-fil. Denna version är bantad i förhållande till den ursprungliga rapporten. En hel del resonemang som kopplade till specifikt statliga förhållanden har tagits bort. Samtidigt har vissa helt nya avsnitt tillkommit, liksom en del exempel. Åkersberga i mars 2010 Lars Stigendal 2

3 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsstyrningens logik Några utgångspunkter Införandet av resultatstyrning Styrfilosofi: ge förutsättningar eller utöva kontroll? Bygger dagens styrning på fel logik? Från politik till operativ styrning 23 2 Processynsätt Processer modell eller verklighet? Att definiera processer Värde och värdeskapande Processynsättet - sammanfattande diskussion 38 3 Systemsynsättet ger helhet Kopplingen mellan process och system Att förstå verksamheten som system 45 4 Att styra med mål Går det att styra med mål? SMART-kriterierna Att styra med mål en sammanfattande diskussion 58 5 Att styra på resultat Svårigheter med att styra på resultat Några lagar om prestationsmätningar Krav på mått och mätsystem Principer för utformning av mätsystem En sammanfattande diskussion 73 3

4 6 Implementeringsproblemet Tre synsätt på implementering Några erfarenheter av implementering Den interna styrningen i myndigheterna Sammanfattning och inriktning 85 7 Hur ska man mäta? Om vikten att förstå variation Styrdiagram verktyg för underbyggt beslutsfattande Styrdiagrammet som ledningsverktyg 95 8 En modell för system- och processbaserad styrning Modellens sex steg Exempel - omvårdnad av äldre Några avslutande reflektioner 118 4

5 1 Verksamhetsstyrningens logik 1.1 Några utgångspunkter Alla heltäckande modeller för verksamhetsutveckling baseras på en processsyn på verksamheten. Det gäller självutvärderingsmodeller som SIQ s modell för kundorienterad verksamhetsutveckling och den europeiska EFQMmodellen. Det gäller också IS standarden, vilken är ett stöd för att ta fram ledningssystem för kvalitet. Modellerna bygger på att verksamheten förstås och beskrivs som processer som ska styras och förbättras på ett systematiskt sätt så att de levererar tjänster av hög kvalitet på effektivast möjliga sätt. Närmare 15 års erfarenheter av utvecklingen i offentlig sektor har samtidigt visat att många offentliga verksamheter har haft svårt att realisera den potential till förbättringar som ett processarbete innebär. Det finns flera orsaker till detta. En orsak är att man inte har beaktat konsekvenserna av att processorientera för verksamhetens styrning. Effektiviseringspotentialen i processer som är kartlagda och analyserade realiseras inte fullt ut genom att uppföljningssystemet inte anpassas till processerna, utan fortsätter att följa den organisatoriska indelningen i avdelningar och enheter. Många faktiska effektiviseringar blir heller inte synliggjorda eftersom de inte fångas av befintliga mät- och uppföljningssystem. Mot denna bakgrund närmar sig denna framställning frågan om verksamhetsstyrning utifrån ett verksamhetsutvecklingsperspektiv. När en myndighet utvecklas mot en ökad processorientering, så måste även verksamhetsstyrningen förändras för att mera påtagliga effekter ska kunna uppnås. Detta leder fram till en systemsyn på verksamheten. Systemtänkandet har långa traditioner inte minst inom kvalitetsrörelsen. De olika kvalitetsmodeller som nämndes ovan bygger på en systemsyn där de olika delarna samverkar och är beroende av att utvecklas gemensamt för att nå avsedda effekter. Tyvärr har det visat sig att kvalitetsmodellerna framförallt de mera omfattande självutvärderingsmodellerna är svåra att ta till sig och använda på rätt sätt och de har tappat väsentligt i popularitet under senare år. Till den tappade populariteten bidrar sannolikt också att de bygger på en styrfilosofi som i praktiken är långt ifrån accepterad i många offentliga verksamheter. 5

6 Två olika styrfilosofier Med styrfilosofi avses här ledningens grundläggande syn på hur verksamheten ska styras och utvecklas. Styrfilosofin kommer till uttryck i val av metoder och former för styrning. Förespråkare för ett systemsynsätt ställer Command & control mot Systems thinking som två olika styrfilosofier. 1 Command & Control, här för enkelhets skull kallat taylorismen, har starka kopplingar till mål- och resultatstyrningen så som den kommit att utformas i praktiken såväl i staten som i många kommuner och landsting. Taylorismen (Command and Control) En grundläggande princip för Taylor var att beröva arbetarna kontrollen över sitt eget arbete och över de beslut som krävdes under arbetets gång. Detta gjorde han genom att standardisera arbetsmetoderna och bryta ned arbetet i enskilda arbetsmoment. Arbetets planering och utförande kunde då frikopplas från den enskilde arbetarens yrkesskicklighet. Ledningens kunde styra arbetet dels med ackordslöner, dels genom omfattande kontroller i varje steg i tillverkningen. Standardiseringen av arbetet i enlighet med Taylors principer drevs redan på 1910-talet långt av Henry Ford i samband med massproduktionen av T- forden. Arbetet vid det löpande bandet bröts ned i korta, enkla arbetsmoment som gick att utföra utan krav på yrkesskicklighet eller utbildning. Även om mycket har hänt sedan dess så är dessa grundläggande idéer i taylorismen, att lägga kontrollen över arbetet hos ledningen och att styrning av det operativa arbetet handlar om kontroll, än i dag 100 år senare, fortfarande dominerande i många verksamheter inte minst inom svensk offentlig sektor. I vissa avseenden är de dessutom på tillväxt genom de möjligheter ITtekniken ger till en ofta detaljerad uppföljning av varje enskild medarbetare. Command & Control handlar således inte om beteenden, dvs. i vad mån chefer är befallande, diktatoriska etc. eller inte. Innebörden är istället att styrning handlar om kontroll och att det är medarbetarna och medarbetarnas arbete som ska kontrolleras, samt en konsekvens av detta nämligen att planering ska vara skilt från det operativa arbetet och förbehållet ledningen som också styr arbetssätt, beslutsfattande etc. genom fastställda regler och rutiner. Kritikerna av denna styrfilosofi hävdar att en styrning utformad efter dessa principer inte kan åstadkomma några verkliga förbättringar. Förändringar i ledarskap, t.ex. ledaren som coach, lindrar bara symptomen men innebär ingen lösning. Styrfilosofin leder, hävdar kritikerna, till en felaktig styrlogik och därmed till ett sätt att arbeta som inte är optimalt effektivt. 1 Chapman, Jake (2002), System Failure. Demos. Seddon, John (2003), Freedom from Command and Control. Vanguard Press. 6

7 Systemsyn på styrning Den andra styrfilosofin kallas Systems thinking och har sina rötter i bl.a. Demings arbete. Deming, som är ett av de stora namnen i den moderna kvalitetsrörelsens historia, bidrog bl.a. (tillsammans med Juran) till utvecklingen av den japanska industrin efter andra världskriget. Utgångspunkten i systemsynsättet är helhetssyn. Vi är vana att hantera komplexitet med en linjär, mekanistisk logik som innebär att vi delar upp och bryter ner helheten i avgränsade storheter (t.ex. enheter eller avdelningar) som hanteras var och en för sig. Bl.a. har man kritiserat dagens ekonomistyrning för att bygga på en sådan logik. Svagheten i detta ligger i att interaktion och ömsesidig påverkan mellan de olika delarna inte beaktas. Systemteorin fokuserar istället på helheten och på att belysa och hantera sambanden mellan de ingående delarna. Om taylorismen är känd bl.a. genom dess tillämpning i Fords biltillverkning, så kommer den kanske mest kända tillämpningen av systemsynsättet också från bilindustrin, nämligen Toyotas Lean production. Ohno, utvecklingschef på Toyota, fann att ett jämnt och störningsfritt produktionsflöde gav den lägsta totala tillverkningskostnaden. Att styra en verksamhet som system innebär därmed i det här sammanhanget bl.a. att förstå hur arbetet flödar genom hela verksamheten och till och från dess kunder. Systemsynsättet som styrfilosofi innebär därmed bl.a att det som primärt ska styras är flödet, dvs verksamhetens huvudprocesser, och inte enskilda enheter/avdelningar var för sig. Styrningens går ut på att få ett störningsfritt flöde och att öka värdeskapandet i flödet. Ledarskapets främsta uppgift blir då att undanröja sådana hinder i systemet som gör att flödet inte är jämnt och störningsfritt. Kontrollen är integrerad med arbetet och utföras av den som har ansvar för själva arbetet. Det kräver samtidigt medarbetare som är kompetenta och motiverade. Mål- och resultatstyrning 2 Det går en utvecklingslinje från taylorismen till de senaste decenniernas utformning av ekonomistyrningen i offentlig sektor. Mål- och resultatstyrningen har i sin praktiska utformning, såväl inom staten som inom många kommuner, av flera anledningar kommit att få en betydande fokusering på kontroll. 2 Begreppet mål- och resultatstyrning får här täcka även vad som kallas målstyrning resp. resultatstyrning. I praktiken handlar det om varianter på samma styrform där skillnaden ligger i var man lägger fokus på målen eller på resultaten. Inom staten används (oftast) begreppet resultatstyrning. 7

8 Mål- och resultatstyrning innebär att mål anges, att resultatet följs upp och/eller utvärderas samt att bedömningar görs beträffande vilka åtgärder som behöver vidtas. Man skiljer därvid på två typer av resultat: prestationer och effekter. Prestationer (output) är de tjänster/produkter som myndigheterna åstadkommer för att uppfylla sina åtaganden. Prestationer handlar om slutprestationer som t.ex. handlagda ärenden, inspektioner, rapporter, rådgivning, utbildade elever, hemtjänsttimmar etc. 3 Effekter (outcome) avser förändringar i samhället som inte skulle ha kommit till stånd utan myndighetens insatser. Detta brukar illustreras i form av en resursomvandlingskedja där resurser brukas för att utföra aktiviteter som i sin tur genererar resultat i form av prestationer och effekter på kort, medellång och lång sikt. 4 En kritik som riktats mot mål- och resultatstyrningens utformning är att den i praktiken kommit att fokusera på prestationer medan frågan vilka effekter som uppstår, dvs. måluppfyllelsen i förhållande till den förda politiken, kommit i skymundan. Som orsak anges bl.a. att sambandet mellan insatser och effekter är komplext och att en effekt ofta är svår att hänföra till en specifik myndighets insatser. Effektivitet Effektivitet kan uttryckas som en kvot mellan någon form av resultat (måluppfyllelse, effekt, samhällsnytta etc.) och en uppoffring (kostnader, resurser etc.). 5 En sådan definition följer delvis synen på effektivitet i ekonomistyrningslitteraturen där effektivitet ofta anges i termer av om formella mål uppnås eller ej. 6 Det är emellertid en avgörande skillnad mellan att definiera effektivitet i termer av måluppfyllelse respektive i termer av effekter eller samhällsnytta. Många mål i offentliga organisationer är otydliga och har oklar koppling till syftet med verksamheten och till den politik som verksamheten ska bidra till att förverkliga. Detta gör att när effektivitet kopplas till grad av måluppfyllelse, så riskerar det att leda helt fel. Det finns därför anledning att vidga synen på effektivitet bortom de formella och mätbara mål som formuleras för organisationen. 7 3 Riksrevisionsverket (1996), Att mäta effekter. RRV 1996:6. 4 Modell, Sven & Grönlund, Anders (2006), Effektivitet och styrning i statliga myndigheter. Lund: Studentlitteratur Modell & Grönlund, ibid. Se även Westrup (2002), Gränsöverskridande styrning. Om krav på ekonomisk styrning i social verksamhet inriktad mot barn och ungdomar. Ekonomihögskolan, Lunds universitet. 7 Modell & Grönlund, ibid. 8

9 Effektivitet i ovan nämnda bemärkelse kallas ofta yttre effektivitet (effectiveness), då den rör förhållanden som ligger utanför myndighetens produktionssystem. 8 Ett annat effektivitetsmått avser inre effektivitet (efficiency) som rör det som sker inom myndigheten. Begreppet inre effektivitet används ibland synonymt med begreppet produktivitet. Responsibility och Accountabilility Vid mål- och resultatstyrning blir också begreppen Responsibility och Accountability relevanta. Myndigheten får ett ansvar för att genomföra de uppgifter de ålagts av den politiska nivån (responsibility). Sedan redovisas verksamhetens resultat, ekonomi och resursutnyttjande genom årsredovisningar mm. Därigenom visar myndigheten att man tagit sitt ansvar (accountability). Begreppen får sin relevans genom mål- och resultatstyrningen som styrform då myndigheten i denna styrform får ett ökat ansvar inklusive ansvar för att själv visa hur man levt upp till målen. 9 Ansvar kan emellertid avse flera aspekter. Traditionellt har ansvar kopplats till resurserna dvs. organisationen ska kunna redovisa hur resurserna använts i verksamheten respektive till regelefterlevnad, dvs. att organisationen följer fastställda lagar och regelverk. Mål- och resultatstyrningen som styrform fokuserar mera på ansvaret för att resultat nås och för att det sker på ett effektivt sätt. Dessa distinktioner är högst relevanta. Ansvarsfrågorna i offentlig sektor har i stor utsträckning handlat om att säkerställa att inga formella fel begås vid användningen av medel. Mindre intresse har traditionellt riktats mot ansvaret för att åstadkomma de resultat som är syftet med verksamheten och därigenom åstadkomma värde för medborgare och företag. Visserligen görs effektivitetsrevisioner, men i den löpande styrningen och uppföljningen har frågan endast rönt begränsat intresse. Just ansvarsfrågan är dock utgångspunkten för det ökade intresset för prestationsmätningar i samband med fokuseringen på resultat snarare än på mål. Det är viktigt, menar förespråkarna för resultatstyrning, att offentliga, professionella organisationer med komplexa uppdrag kan redovisa hur de använder sina medel så att medborgarna får värde för pengarna. Det kan annars lätt hända att man får ett inåtvänt fokus där den egna professionella utvecklingen blir viktigare än att ge medborgarna bra tjänster. En förutsättning för att de professionella organisationerna ska kunna vara autonoma är därför att det går att mäta vad de åstadkommer. 8 Rolf Sandahl (1995), Resultatanalys. Riksrevisionsverket. 9 Akademin för ekonomistyrning i staten (2004), Statlig styrning i omvandling styrning, effektivitet och medborgarintresse. En pilotstudie. Akademirapport 2004:2. Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. 9

10 Kritikerna av resultatstyrning hävdar å sin sida att autonomin hotas och de professionella värderingarna kommer i bakgrunden om organisationerna styrs och mäts endimensionellt med targets (s.k. smarta mål) och enkla prestationsmått. de Bruijn konstaterar att båda sätten att resonera är korrekta och legitima. 10 De behöver därför balanseras så att man beaktar såväl den offentliga tjänsteproduktionens komplexitet som behovet av accountability. En modell över myndighetsstyrningen i staten När de olika elementen ovan kombineras kan styrningen i offenligt verksamhet principiellt illustreras genom modellen i figur 1 (som dock avser staten eftersom t.ex. regleringsbrev saknas i kommunal sektor): 11 Figur 1. En modell för styrning av statliga myndigheter Styrning utövas ex ante genom att den politiska nivån ger förutsättningar och tilldelar ansvar (responsibility). Myndighetsledningen tar och omsätter detta ansvar i den interna styrningen av den operativa verksamheten. Kontroll utövas ex post genom att myndigheten redovisar till den politiska nivån (accountability). Denna redovisning baseras på intern uppföljning och resultatsammanställning samt dialog. 10 de Bruijn, Hans: Managing Performance in the Public Sector. Routledge, Modellen är utvecklad efter en förlaga hästskomodellen som redovisas i den ovan nämna rapport 2004:2 från Akademin för ekonomistyrning i staten. 10

11 1.2 Införandet av resultatstyrning När mål- och resultatstyrningen infördes i staten låg fokus initialt på att formulera mål. Man talade då allmänt för målstyrning. Mot slutet av talet lades istället fokus på att följa upp resultat och man började då använda begreppet resultatstyrning. Resultatstyrningen utsattes tidigt för kritik. Bl.a. pekade den förvaltningspolitiska kommissionen (1997) på fragmenteringen som ett centralt problem i den svenska statsförvaltningen. Resultatstyrningen sågs som en av orsakerna till fragmenteringen eftersom nedbrytningen av övergripande mål i myndighetsspecifika mål och detaljerade resultatkrav, i kombination med långtgående delegering, hade lett till allt för mycket fokus på den enskilda myndighetens prestationer. 12 Denna kritik var samtidigt en del av den mera generella kritik mot ekonomistyrningen vare sig det gäller tillämpning i privat eller offentlig sektor som utgår från systemsynsättet: 13 Ett av problemen med ekonomistyrningen är att den utgår från att det är möjligt att skapa väl avgränsade ansvarsenheter där den ansvarige chefen genom att optimera sin enhets resultat optimerar företagets resultat. Den grundläggande tankemodellen i ekonomistyrning leder till att helhetsperspektiv och beroendeförhållanden mellan olika enheter i en verksamhet inte beaktas i styrningen. Problemet är generellt: inom alla verksamheter föreligger en rad samband mellan olika enheter/funktioner. Genom att de inte är oberoende av varandra kan heller inte varje enhet för sig göras så effektiv som möjligt utan att helheten påverkas negativt. I offentlig verksamhet är detta ett större problem än i privat sektor, genom att många tjänster som det offentliga tillhandahåller till medborgare och företag kräver samverkan olika myndigheter emellan. Sambanden kan då göra att om en myndighet är maximalt kostnadseffektiv så leder det till ökade kostnader i en annan myndighet. En principiell fråga är också i vad mån det går att styra på resultat. Resultatstyrningen som modell bygger på föreställningen att den som styr inte behöver känna till eller förstå processen, dvs. hur resultaten skapas, så länge det går att mäta resultaten. Om vi bortser från att man så här långt har misslyckats med det sistnämnda, så pekar tillgänglig forskning på att utgångspunkten i sig är principiellt ytterst tveksam. 12 SOU 1997:57, I medborgarnas tjänst. En samlad förvaltningspolitik för staten. 13 Från Westrup, ibid. som citerar Lind, J: Ekonomistyrning och verksamhet i utveckling. Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet,

12 Nödvändigheten av att förstå den verksamhet som ska styras är grundläggande i systemsynsättet: Att göra förändringar utan att verkligen förstå hur processerna fungerar i nuläget och varför (t.ex. Vad upplevda problem består i) kan leda till dyrbara misstag och skapa ett läge där det är svårt för medarbetarna att arbeta effektivt. Ofta förvärras de problem man vill lösa 14 Detta är speciellt viktigt i tjänsteverksamhet eftersom tjänster skapas i större eller mindre samspel med de enskilda kunderna. För att då kunna styra effektivt måste man förstå hur detta samspel ser ut. I offentlig sektor gäller det inte minst olika välfärdstjänster. Så t.ex. hävdar Westrup att i s.k. Human Service Organisations (Sociala serviceorganisationer) 15 i hennes fall förskola och skola måste man förstå verksamheten för att kunna styra den. Dessa verksamheter kännetecknas av att enskilda individer ska ges stöd i sin utvecklings- och lärandeprocess, dvs. verksamheten ska transformera individer, inte omvandla råvaror till produkter. Att styra denna typ av verksamhet kräver en aktiv dialog mellan styrande och utförare. Den typ av verksamhet Westrup talar om är ett exempel på vad Lipsky kallat för street-level bureaucrats närbyråkrater eller gräsrotsbyråkrater dvs. offentliganställda som mer eller mindre professionellt arbetar i direktkontakt med medborgarna i deras roller som brukare. 16 Exempel på de yrkeskategorier Lipsky talar om är lärare, socialarbetare, poliser och arbetsförmedlare. I Sverige har polisen studerats ur detta perspektiv. 17 En rad studier inom bl.a. ovannämnda områden pekar mot att den grundläggande premissen i resultatstyrningen, att det går att styra på resultat utan att förstå verksamheten, har uppenbara begränsningar. Det krävs en förståelse av hur verksamheten i praktiken fungerar och utförs för att utforma en effektiv styrning. 14 Fritt översatt från Vanguard: Process mapping and analysis. (2001) 15 Begreppet sociala serviceorganisationer är vår egen översättning. Måhända finns det i forskarvärlden ett etablerat begrepp på svenska. 16 Sannerstedt, Anders (2003), Implementering hur politiska beslut genomförs i praktiken. I Rothstein, Bo (red.): Politik som organisation. Förvaltningspolitikens grundproblem. Stockholm: SNS Förlag. Sannerstedt använder begreppet närbyråkrater. 17 Holgersson, Stefan (2005), Yrke: POLIS. Yrkeskunskap, motivation, IT-system och andra förutsättningar för polisarbete. Linköping Studies in Arts and Science, Dissertation No 324. Linköpings universitet. Holgersson använder begreppet gräsrotsbyråkrater. 12

13 1.3 Styrfilosofin: ge förutsättningar eller utöva kontroll? Styrningens syfte i offentlig sektor är att förverkliga politiken. Det finns samtidigt ett annat perspektiv som kan läggas på frågan om syftet med styrning ett perspektiv som inte handlar om verksamhetens mål och inriktning, utan om styrfilosofin: Är styrningens uppgift att skapa förutsättningar för den operativa verksamheten så som förespråkarna för en systemsyn anser eller är uppgiften, i linje med taylorismen, att kontrollera medarbetarna och den operativa verksamheten? Kvalitetsrörelsen skapa förutsättningar Systemsynsättet och olika kvalitetsmodeller bygger på synen att styrningens uppgift är att skapa förutsättningar. Detta onödiggör självfallet inte kontroll. Utifrån uppdelningen i responsibility och accountability blir t.ex. uppdragsgivarens (regeringens, kommunledningens) uppgift i responsibility (ex ante) att skapa goda förutsättningar och i accountability (ex post) att utöva kontroll. Det är viktigt att inte blanda ihop dessa båda uppgifter. Frågan om styr- eller ledningsfilosofi rör emellertid inte främst uppdragsgivarens styrning. Den rör framförallt ledningens löpande styrning och uppföljning av den operativa verksamheten. Det är här frågan om styrning som kontroll eller som stöd till den operativa verksamheten har störst aktualitet. Styrning som kontroll I praktiken är styrningen ofta tankemässigt utformad utifrån filosofin att styrningens uppgift främst är kontroll. Det finns dock två varianter av denna filosofi. De skiljer sig åt beträffande vad det är som ska kontrolleras: medarbetarna eller pengarna. Styrfilosofin i taylorismen fokuserar som tidigare konstaterats på kontroll av medarbetarna i den operativa verksamheten snarare än på att skapa goda förutsättningar för dem. Seddon beskriver denna typ av styrning som A top-down functional hierarchy, where decision-making is separated from work and is the prerogative of managers. Decisions are often made on the basis of opinions and are supported by data about budgets, standards, productivity measures etc. 18 Intressant nog konstaterade konsultföretaget McKinsey för några år sedan, på basis av en enkät till mer än personer i 251 multinationella företag, att 18 Seddon, ibid. 13

14 Command-and-control leadership is among the least effective ways to direct the efforts of an organization s people. 19 Den andra varianten på styrning som kontroll är en utlöpare av vad som emellanåt brukar betecknas som ekonomism. Denna är kanske mindre uppenbar och diskuterad. Med ekonomism avses här en styrning som fokuserar på att främst kontrollera ekonomin och resursutnyttjandet. (De båda varianterna förenas i Seddons definition ovan). Ett exempel kan hämtas från medicinkliniken vid Höglandssjukhuset i Eksjö. 20 Kliniken följdes upp på bl.a. beläggning på sängplatser och antal patientbesök per läkare. Dessa är mått på resursutnyttjandet. Samtidigt saknades mål som kopplade till syftet med verksamheten, dvs. att bota sjuka. Resursmåtten blir då s.k. de facto mål för verksamheten. På sjukhuset orsakade detta frustration hos medarbetarna, som inte fick något stöd av mål och mätningar för att utföra sitt uppdrag, dvs. att ge god vård. I ett utvecklingsarbete tog kliniken fram nya mått som speglade hur väl man lyckades med uppdraget. I detta arbete visade det sig också bl.a. att ett mått som antal besök per läkare/dag i själva verket kunde vara direkt missvisande genom att påvisbara förbättringar av verksamhetens effektivitet i uppföljningen framstod som försämrad produktivitet i uppföljningen. Detta sammanhängde med att kliniken genom sitt förbättringsarbete lyckades minska antalet onödiga återbesök. Då återbesöken i genomsnitt tog kortare tid än nybesöken kom varje läkare att hinna med färre patienter per dag. Sättet att följa upp medicinkliniken är nu inget unikt för svensk förvaltning. I en skrift om framgångsrikt förändringsarbete i sjukvården redovisar författarna erfarenheter från Intermountain Health Care (IHC) i USA. 21 IHC är ett icke vinstdrivande hälso- och sjukvårdssystem med 22 sjukhus. Man rankades 2005 som USA s ledande hälso- och sjukvårdssystem. Utgångspunkten för ett sedermera framgångsrikt utvecklingsarbete var att ledningsgruppen upplevde att de inte kunde styra organisationen mot uppställda mål: Egna studier visade att ledningsgruppen förvisso hade mycket information att tillgå. Dock handlade inte denna information om hur väl man lyckades arbeta mot verksamhetsidén utan snarare om fakta som ingår i årsredovisningar som personalkostnader, hyror och antal sängar m.m. Förklaringen ansågs vara historisk. När verksamheten växte kom administratörerna att alltmer ta över utvecklingen av styrsystemen från professionen. Detta kom se- 19 Managing your organization by the evidence. The McKinsey Quarterly 2006 number Exemplet finns redovisat i Statens kvalitets- och kompetensråd (2004), ibid. Sjukhusets utvecklingsarbete baseras f ö på Toyotas ledningsprinciper, som sjukhuset hämtat från ett samarbete med Scania i Södertälje. 21 Stenberg, Jesper och Olsson, Jesper (2005), Transformera system från öar till helhet. Sveriges Kommuner och Landsting. 14

15 dan fortsättningsvis att sätta sin prägel på vilka data som fanns i uppföljningssystemen. Ett utvecklingsarbete startades där man diskuterade organisationens grunduppdrag. Slutsatsen blev att uppdraget inte var facility management, dvs. förvaltning av tillgångar. Uppdraget var att ge god hälso- och sjukvård. Detta påverkar vilken typ av information uppföljningssystemen behöver innehålla. Mål- och resultatstyrning en fråga bara för ekonomer? De problem som här diskuteras förefaller vara generellt. Holgersson refererar Ivarsson Westerberg som konstaterar att normer för vad som är bra polisarbete i hög utsträckning börjat formuleras av företagsekonomer inom polisen. 22 Det gör att verksamheten målsätts på ett annat sätt än tidigare. Mål blir mera kvantitativt inriktade som t.ex. att ett visst antal nykterhetskontroller ska göras eller att en viss plats ska besökas med viss frekvens av en polispatrull. Ivarsson Westbergs slutsats av detta är att administrationen formar verksamhetens inriktning istället för tvärtom. Inom forskningen har man också uppmärksammat detta fenomen kopplat till NPM-reformerna (New Public Management): 23 En tendens som ofta sammankopplats med NPM-reformer är att professionsbestämda effektivitetskriterier utmanas av en framväxande administrativ elit till förmån för mer finansiellt inriktade effektivitetskriterier. För ekonomer är denna fokusering rimlig och naturlig. Det är ekonomens uppgift att ha kontroll på ekonomi, kostnadseffektivitet, produktivitet och andra mått på resursutnyttjandet. Problemet uppstår när det samtidigt saknas relevanta mål som utgår från verksamhetens syfte. Då kommer det som egentligen är uppföljningsmått att bli substitut för de mål som saknas. Uppföljningsmåtten blir då de facto mål och därmed i praktiken styrande. Detta leder till en felaktig fokus i verksamheten med stor risk för minskat värdeskapande, ökade totala kostnader och lägre effektivitet som följd. Ett illustrativt exempel lämnas av Seddon. Många s.k. call centers följs upp på parametrarna genomsnittlig samtalstid och antal tappade samtal. Den som talar för länge med kunderna tappar fler samtal vid en given dimensionering. I ett av de företag Seddon studerat kritiserade ledningen de medarbetare som tappade för många samtal. Detta medförde att när kön av väntade samtal växte, lyfte man på luren och lade på den direkt igen utan att svara. Därmed kunde man snabbt klara av tillräckligt många samtal för att klara uppföljningsmåttet. Däremot klagade fler kunder på att det var fel på företa- 22 Holgersson, ibid. 23 Modell & Grönlund, ibid. 15

16 gets växel. När ledningen prioriterar att inte tappa samtal, så blir det detta medarbetarna fokuserar inte att lösa kundens problem. En viktig aspekt på frågan är samtidigt behovet av en resultatkultur i myndigheten. 24 Cheferna måste följa upp resultaten och koppla denna uppföljning till ekonomin. Detta kräver vissa grundläggande ekonomikunskaper och också ett intresse för effektivitet och resursutnyttjande. En av anledningarna till att fler ekonomer kommit in i styrprocessen är säkert att kostnadsmedvetandet hos de professionella grupperna inte alltid varit det bästa. I staten definieras resultatstyrning som en del av den ekonomiska styrningen. Styrningen blev därmed en fråga för ekonomifunktionen snarare än för ledningen och sakverksamheten, något som understryks av målen för den ekonomiska styrningen i staten: Att skapa förutsättningar för god kontroll av statens finanser Resursfördelning i enlighet med politiska prioriteringar Hög produktivitet och effektivitet i användandet av statens resurser 25 I denna målformulering har intressant nog hela idén med resultatstyrningen trollats bort, liksom den statliga förvaltningspolitiken som utgår från nyttan (värdet) för medborgare och företag. 26 Ett mera ändamålsenligt synsätt på resultatstyrningen redovisas av Westrup som anger tre övergripande uppgifter för ekonomisk styrning i kommunal verksamhet: 27 Bedöma verksamhetens framgång i förhållande till övergripande mål och strategier Generera information om hur resultat skapas som underlag för resursfördelning Stödja verksamhetens resursomvandling i riktning mot övergripande mål och strategier När man betraktar resultatstyrningen som en del av den ekonomiska styrningen, och därmed som en fråga huvudsakligen för ekonomer, gynnas den ekonomism som bl.a. innebär att aspekter som är av intresse för ekono- 24 ESV 2006: Ds 2000:63. Definitionerna i promemorian går tillbaka på en diskussion i budgetpropositionerna för 1998 respektive Regeringens förvaltningspolitiska handlingsprogram presenterades i maj år 2000, samtidigt som finansdepartementets promemoria om ekonomisk styrning. 27 Westrup, ibid. 16

17 merna som profession lyfts fram och överbetonas på bekostnad av resultatinformation som kopplar till syftet med verksamheten, på det sätt som görs i Westrups definition. Att kritisera den ekonomiska styrningen från dessa utgångspunkter handlar inte om att ekonomin inte är viktig. Det handlar istället om det som borde vara självklart nämligen att ett effektivt resursutnyttjande aldrig kan vara syftet med en verksamhet, men väl ett viktigt krav på verksamheten. Vi vill som t.ex. patienter främst ha vård av hög kvalitet och den måste säkerställas i verksamhetens styrning. Vi vill samtidigt alla som skattebetalare känna att den offentligt finansiserade vården bedrivs effektivt och med hög konstnadsmedvetenhet. Lena Lindgren noterar att debatten om resultatmätning och styrning med indikatorer (performance measurement) diskuteras i två olika vetenskapliga fora, dels utvärderingsforskningen, dels inom företagsekonomisk forskning. I båda dessa fora diskuteras kvalitets- och resultatmätning, men i stort sett helt utan kopplingar till gemensamma författare! 28 Också mycket av diskussionen om styrning verkar föras i olika fora fristående från varandra. Diskussionen bland ekonomer förefaller föras i olika tidskrifter för Accounting, medan styrning av verksamheter som system med fokus på kvalitet, statistiska metoder etc. förefaller föras i helt andra tidskrifter. Kan det då vara så att de flesta ekonomer som idag alltmer kommit att dominera agendan i staten när det gäller styrning har en syn på styrning som utgår från redovisning och finansiering med fokus bl.a. på just finansiell kontroll och möjlighet att utkräva ansvar samtidigt som man inte tar del av de alternativa modeller som systemtänkandet innebär och som baseras på delvis diametralt motsatta grundantaganden jämfört med de som resultatstyrningen baseras på? Resultatstyrningens utformning bör mot ovanstående bakgrund mera vara en fråga för respektive sakområdesprofession i samspel med bl.a. experter på styrning, vilket då innefattar såväl ekonomer som t.ex. organisations- och beteendevetare. Att utforma en styrning som skapar goda förutsättningar, möter förståelse och acceptans samt leder till tjänster av hög kvalitet levererade på ett effektivt sätt kräver många olika kompetenser. Behovet av en breddad dialog kring styrningen understryks också av Westrup som refererar delar av den svenska forskningsdebatten kring motsättningen mellan den hierarkiskt uppbyggda ekonomiska styrningen som har ekonomiskt ansvar som utgångspunkt och behovet av samverkan mellan verksamheter med näraliggande eller överlappande uppgifter. Det kan gälla stöd till personer med sammansatta behov, något som inte låter sig hanteras 28 Lindgren, Lena: Utvärderingsmonstret, Studentlitteratur (2008). 17

18 i den hierarkiska organisationen (t.ex. kunskapsutbyte och samverkan mellan skola och socialtjänst kring elever med social problem.) Hon citerar bl.a. Hjern som hävdar att styrsystemen inte är gjorda för tjänsteverksamhet utan är hämtade från vad som fungerar i traditionell verkstadsmekanisk industri. 29 Det finns då en risk att det ekonomiska styrsystemet blir självmotverkande och inte tar människors behov som en självklar utgångspunkt. En slutsats av forskningen kring socialt komplexa verksamheter som t.ex. förskola, äldreomsorg och geriatrisk vård tycks vara att i sådana verksamheter måste olika aktörer som representerar olika legitima normsystem få föra dialog kring verksamheten och dess uppdrag utifrån olika perspektiv i syfte att nå fram till gemensamma föreställningar kring verksamhetens mål och arbetsformer. De går inte att styra effektivt utifrån ett administrativt, hierarkiskt styrideal. Resultatmätning och uppföljning i dessa typer av verksamhet måste omfatta annat än enbart enkla parametrar som t.ex. betyg eller kostnad per barn. Sådana mått kan dessutom sällan kopplas till övergripande mål och strategier i lagstiftning, förordningar, läroplaner etc. Resultaten är med andra ord svåra att förutsäga, svåra att mäta och svåra att koppla till övergripande mål. Detta stämmer också väl överens med forskningen internationellt om resultatstyrning (performance management) i offentlig verksamhet. Det är i själva verket en av de tydliga, generella slutsatser som kan dras av den internationella forskningen på området Bygger dagens styrning på fel logik? Som framgått kan man hävda att mål- och resultatstyrningens utformning bygger på en industriell produktionslogik. Kopplingen till industriell produktionslogik är emellertid inte problemfri. Den privata marknadens logik och offentlig sektor Den tillverkande industrins produktion ska tillgodose kundernas efterfrågan. Värdet för kunden bestäms av marknaden genom prismekanismen. Försäljningssiffror och marknadsandelar utgör relevanta mått på yttre effektivitet och hur denna utvecklas över tiden. Detta innebär också att prestationer (antal sålda bilar, telefoner etc.) blir adekvata mått på resultat. Som en följd av detta kan företaget fokusera mera på den inre effektiviteten (produktiviteten): kan produkten tillverkas billigare till samma kvalitet, och 29 Westrup, ibid. 30 De Bruijn, ibid. 18

19 därmed ge ökade marginaler eller sänkta priser och ökade marknadsandelar? Kan produktionstiden kortas för att minska time to market och nå en konkurrensfördel? I styrningen av offentlig sektor tillämpas i princip samma logik. I stället för bilar producerar det offentliga prestationer i form av beslut, utbetalningar, åtgärdsprogram, rådgivning, inspektioner, operationer etc. Resultat redovisas också ofta som antal avgjorda ärenden, antal utfärdade intyg, antal personer i olika åtgärdsprogram, antal dömda brottslingar och antal operationer. Detta speglar, som Riksrevisionen konstaterat, vad myndigheterna har gjort, inte vad åtgärderna har lett till. Redovisning av prestationer blir därmed sällan ett relevant mått på resultat i en offentlig verksamhet. Möjligheten att tillämpa den privata sektorns logik i offentlig verksamhet har också alltmer ifrågasatts inom forskningen: 31 Perhaps the most fundamental question is whether private sector notions of performance measurement and accountability are applicable in the public sector. Offentlig sektor ska tillgodose medborgarnas och företagens (kollektiva och individuella) behov. Det saknas dock en marknad där prismekanismen bestämmer värdet för medborgare och företag av de tjänster som produceras. Ofta är det i själva verket oklart om det skapas något värde och i så fall vilket värde som skapas. Man kan naturligtvis hävda att värdet bestäms politiskt. Den politiska processen blir dock närmast jämförbar med företagens marknadsundersökningar. Den säger inget i de enskilda fallen. Därmed blir också diskussionen i offentlig sektor om inre effektivitet och produktivitet ofta missvisande. Om en offentlig verksamhet gör fel saker blir det då bättre om det görs på ett effektivare sätt? Medan det i privat sektor blir viktigt att fokusera på inre effektivitet är det i offentlig sektor viktigare att fokusera på den yttre effektiviteten, även om det finns stora svårigheter förknippat med detta. En mekanism, utöver den demokratiska processen, som i offentlig sektor delvis kompenserar marknadsmekanismen är professionen. Tjänsten produceras i samspel mellan den som tillhandahåller tjänsten och den enskilde medborgaren. I många offentliga verksamheter som t.ex. arbetsförmedling, polisverksamhet, skola och vård är avsikten att den som tillhandahåller tjänsten genom sin professionella kompetens ska säkerställa att värde skapas för den enskilde. Även detta är dock en trubbig mekanism. Som Margetta påpekar är offentlig verksamhet uppgiftsstyrd, dvs. man har ett uppdrag som ska utföras. Det är uppdraget, inte kunderna som är ut- 31 Ittner and Larcker (1998) citerade i Catasús, Bino och Grönlund, Anders (2005), ibid. 19

20 gångspunkten. 32 Inom ramen för uppdraget och tillgängliga resurser, ska sedan medborgarnas och företagens behov tillgodoses. För att detta ska fungera på ett optimalt sätt krävs att de offentliga aktörerna dels tydliggör för medborgarna var gränserna går för vilka tjänster de kan erbjuda, dels blir bättre på att ta reda på medborgarnas behov, krav och förväntningar så att tjänsterna kan utformas på bästa sätt givet uppdraget. Dessutom behövs kundnöjdhetsmätningar och mätningar av brukarupplevd kvalitet. Detta i sig är dock inte tillräckligt. Från produktionsperspektiv till medborgarfokus Medborgarfokus har i staten varit en förvaltningspolitisk ledstjärna i åtminstone ett decennium. Många myndigheter arbetar också förtjänstfullt med att förbättra service och att utforma tjänster i dialog med medborgare och företag. Vad som däremot inte uppmärksammats tillräckligt är att fokuseringen på medborgare och företag kräver en annan logik än dagens, som har ett produktionsperspektiv på verksamheten och betraktar den inifrån och ut: varje myndighet utför vissa prestationer (output) i sitt stuprör. De följs upp på vad de som enskilda myndigheter har åstadkommit. Uppföljningen avser i stor utsträckning just prestationer, vilket är ett rent produktionsperspektiv. Den logik som tillämpas är som nämnts i princip den privata marknadens logik. Tillämpad i offentlig sektor leder det till att utformningen av de tjänster som produceras bestäms av hur det offentliga är organiserat snarare än av vilka behov som ska tillgodoses. Resultatet blir att helhetsperspektiv saknas vilket leder till fragmentering och att ansvarsutkrävande försvåras. Detta diskuteras ofta i den allmänna debatten. Så t.ex. tog Dagens Nyheter upp frågan i anslutning till den nationella psykiatrisamordnaren Anders Miltons rapport om vården av psykiskt sjuka. DN betvivlar att de föreslagna åtgärderna är tillräckliga: 33 Kommuner och landsting, öppenvård och slutenvård, rättspsykiatri och fångvård, socialtjänst och terapier - ansvaret för den själsliga hälsan är så utspritt att det knappast kan spåras. Sedan långt tillbaka har samhällets insatser för behövande medborgare organiserats efter principen: Du kan bara ha ett behov i taget. Det vill säga du är sjuk en uppgift för landstinget. Du behöver hjälp i hemmet en uppgift för kommunen. Du har drogproblem en uppgift för alkoholistvården. Du ser syner, lider av tvångsföreställningar en uppgift för den öppna psykiatrin. Offentlig verksamhet betalas från samma börsar, nämligen våra. För oss är det mindre viktigt vilken budget en insats ska belasta än att den blir gjord. Ett medborgar- och företagsperspektiv innebär att istället betrakta verksamheten utifrån och in, dvs. ur medborgarens eller företagets perspektiv. Det blir då medborgaren (företagets) behov som kommer i fokus. Psykiatriex- 32 Margetta, Joan (2005), Vad är Management egentligen? Svenska förlaget. 33 Ledare i Dagens Nyheter den 28 november

Styrning för ökad effektivitet. Calona - 18 mars 2009. 3. Styrning. Processer 2. Vårt sätt att tänka styr resultaten

Styrning för ökad effektivitet. Calona - 18 mars 2009. 3. Styrning. Processer 2. Vårt sätt att tänka styr resultaten Styrning för ökad effektivitet Calona - 18 mars 2009 Lars Stigendal lars@stigendal.se Tel: 0709-603753 3. Styrning Processer 2. Kunder - dem verksamheten är till för 1. Vårt sätt att tänka styr resultaten

Läs mer

Backspegel med redovisning av reflektion och erfarenhetsutbyte

Backspegel med redovisning av reflektion och erfarenhetsutbyte Block I 22-23 augusti 2012 Dag 1 Förutsättning för en effektiv styrning Presentation/introduktion Varu- och tjänsteproduktion: Skilda produktionslogiker konsekvenser för styrning Mycket av den kunskap

Läs mer

2007:12. Styrning för ökad effektivitet

2007:12. Styrning för ökad effektivitet 2007:12 Styrning för ökad effektivitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 7 1 VERKSAMHETSSTYRNINGENS LOGIK 17 1.1 Begrepp och utgångspunkter 17 1.2 Införandet av resultatstyrning 28 1.3 Styrfilosofi:

Läs mer

Vad kan lean och systemsyn innebära för effektivitet och kundnöjdhet i offentlig sektor?

Vad kan lean och systemsyn innebära för effektivitet och kundnöjdhet i offentlig sektor? Vad kan lean och systemsyn innebära för effektivitet och kundnöjdhet i offentlig sektor? Föreläsning vid Innovationskonferensen - den 18 september 2012 - Kontaktuppgifter: Jakob Brandt 072-714 03 98 jakob.brandt@social.ministry.se

Läs mer

Lean i offentlig verksamhet

Lean i offentlig verksamhet Lean i offentlig verksamhet Erfarenheter och tankar med utgångspunkt i Länsstyrelsen utvecklingsarbete Kontaktuppgifter: Magnus Langendoen Tfn 090-10 82 69 magnus.langendoen@lansstyrelse.se Vad ska jag

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Införande av systemsyn

Införande av systemsyn Författningssamling i Införande av systemsyn riktlinje Beslutad av kommundirektören 2016-06-16 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Införande av systemsyn Dokumenttyp Riktlinje Omfattar Kommunen Kommunala

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Blueprint Ekonomistyrning - orsak och verkan Traditionell ekonomistyrning tar sin utgångspunkt i en företagsmodell där en viss mängd input ger en viss mängd output.

Läs mer

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015 Åtgärdsarbetet en presentation av första delen 8 april 2015 Resultatet av fas 1 - det här berättar vi idag Bakgrund historien Uppgiften Vad nulägesanalysen visar Slutsatser Ekonomisk beräkning utifrån

Läs mer

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Dnr 882/2012-010 INNEHÅLL 1. Bakgrund... 1 1.1 En sammanhållen process... 1 2. Aktiviteter

Läs mer

Lean Healthcare. Vi kan inte lösa problem med samma sorts tänkande som vi använde när vi skapade dem. Albert Einstein. Strategiska staben. ver 1.

Lean Healthcare. Vi kan inte lösa problem med samma sorts tänkande som vi använde när vi skapade dem. Albert Einstein. Strategiska staben. ver 1. Lean Healthcare Strategiska staben ver 1.5 Vi kan inte lösa problem med samma sorts tänkande som vi använde när vi skapade dem Albert Einstein Några tidiga resultat Ablation: 44% kapacitetsökning + frigjord

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration. Dir. 2010:117

Kommittédirektiv. Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration. Dir. 2010:117 Kommittédirektiv Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration Dir. 2010:117 Beslut vid regeringssammanträde den 4 november 2010 Sammanfattning För att öka effektiviteten

Läs mer

22. Prioritera uppföljning och analys! KOMMEK 2014

22. Prioritera uppföljning och analys! KOMMEK 2014 22. Prioritera uppföljning och analys! KOMMEK 2014 Peter Lönn Vice stadsdirektör i Göteborgs stad Sven-Martin Åkesson Konsult inom ledning och styrning Andreas Brandin Affärsområdeschef på Stratsys Malin

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43

Yttrande över remiss om betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete SOU 2015:43 Yttrande 1 (6) Datum 2015-10-05 Beteckning 101-23920-2015 Miljö- och energidepartementet Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43 M2015/1539/S Sammanfattning

Läs mer

Samhällets legitima intressen vs. verksamhetens excellens Foto: Elisabet Ahlqvist, KB

Samhällets legitima intressen vs. verksamhetens excellens Foto: Elisabet Ahlqvist, KB Samhällets legitima intressen vs. verksamhetens excellens Foto: Elisabet Ahlqvist, KB Elisabet Ahlqvist Nationell bibliotekssamverkan SOU 2005:110 Jämförelsevis Kvalitet är inte ett enkelt entydigt begrepp

Läs mer

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

PBS och styrning för ökad effektivitet Sammanfattning av VERVA:s rapport om styrning av offentlig verksamhet

PBS och styrning för ökad effektivitet Sammanfattning av VERVA:s rapport om styrning av offentlig verksamhet PBS och styrning för ökad effektivitet Sammanfattning av VERVA:s rapport om styrning av offentlig verksamhet Hans-Åke Scherp Läsanvisningar För den som ingår i PBS-nätverket eller har kunskap om det lärandeperspektiv,

Läs mer

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. 2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori

Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet ulf.lundstrom@edusci.umu.se Disposition Om projektet Syfte

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Kommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014

Kommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Kommittédirektiv Utveckling i staten genom systematiska jämförelser Dir. 2014:120 Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda hur utveckling och effektivisering

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00

Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkande från Utredningen av tillsyn över socialförsäkringsområdet (SOU 2008:10) Sammanfattning Försäkringskassan delar utredningens uppfattning

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Gemensam idé Idéns kvalitet Värden vi levererar Generella effekter

Gemensam idé Idéns kvalitet Värden vi levererar Generella effekter Gemensam idé Lärande organisationer utvecklas ur en medveten och gemensamt accepterad organisations- och verksamhetsidé. Genom idén finner vi de gemensamt nödvändiga motiven för det kontinuerliga lärandet.

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Logistik och processorientering?

Logistik och processorientering? Lagerstyrningsakademin.se Logistik och processorientering? Stig-Arne Mattsson För att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet på en alltmer konkurrensutsatt marknad har det blivit allt viktigare att snabbt

Läs mer

Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka

Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka Policy Diarienummer: KS2016/0383 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Ekonomiberedningen Beslutad

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER?

EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER? EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER? Professor Stefan Tengblad Lektor Nomie Eriksson 13 november 2013 Bild 1 NY BOK: ATT UTVECKLA

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Logistik och Transport, Chalmers Tek- Patrik Jonsson Stig-Arne Mattsson niska Högskola Lagerstyrning handlar principiellt om att fastställa kvantiteter

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan 1 Föräldraorganisationen BARNverkets yttrande över Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan Dnr U2015 1888 S A. Sammanfattning av BARNverkets synpunkter Varför rektorernas arbetssituation

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN JOHAN MOBERG RAMBÖLL MANAGEMENT AGENDA 01 Vad är Lean för något och passar det oss? 02 Arbete med Lean i praktiken ett

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden?

Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden? Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden? Svensk förening för Glesbygdsmedicin den 7 april 2016 Agneta Karlsson Statssekreterare Vården står inför stora utmaningar Allt fler äldre med kronisk sjukdom

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017 Furuliden Omsorgsnämndens verksamhetspolicy Livskvalitet Hela livet Vision Livskvalitet Hela livet Värdegrund Människan bär med sig en önskan

Läs mer

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 181 Riktlinje 2014-12-08 Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2013/0558 Beslutad av kommunstyrelsen den 10 januari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011 och den 8

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet

Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2004-11-25 (Formalia reviderad 2014-06-02) Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman:

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL POLICY 1 (5) Datum Bertil Wiman 2006-05-29 0589-87020, 073-7657020 bertil.wiman@arboga.se REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Antaget av Kommunfullmäktige 2006-08-31, 81 Syfte med reglementet 1 Syfte Detta

Läs mer

Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd

Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd Kristina Folkesson Löner och yrkesvillkor 2015 03 06 Sida 1 Yrkesråd försörjningsstöd Avslutande rapport Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd Inledning Visions yrkesråd för personal inom

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Kvalitetspolicy 4 Värderingar 5 Arbetssätt 6 Ordlista 7 2/7 Inledning Syftet med kvalitetsutveckling

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva februari 2006 6:1 REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Inledning 1 Syftet Detta reglemente syftar till att säkerställa att såväl den politiska som den professionella

Läs mer

Beslut på bättre grund.

Beslut på bättre grund. Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling

Läs mer

Reglemente Fastställd i Kommunfullmäktige 13-06-17

Reglemente Fastställd i Kommunfullmäktige 13-06-17 1 Reglemente Fastställd i Kommunfullmäktige 13-06-17 Innehållsförteckning - Syfte med reglemente. 1 Syfte... Sid 3 - Organisation av intern kontroll 2 Kommunstyrelsen... Sid 3 3 Nämnderna... Sid 3 4 Förvaltningschef...

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Landstingets revisorer

Landstingets revisorer 1 (5) Datum Vår beteckning Ekonomistaben 2016-05-31 LK/160509 Handläggare och telefon Ert datum Er beteckning Veronica Hedlund Lundgren, 054-61 41 38 2016-02-18 Rev/15019 Landstingets revisorer Svar på

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program FÖRFATTNINGSSAMLING Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-14, 274 1 Personalpolitiskt program Norrtälje kommun 2012-12-18 2 Personalpolitiken Det kommunala uppdraget formas genom

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

AFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland

AFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland AFFÄRSPLAN 2001 LandstingsService i Östergötland 2 Innehållsförteckning Omvärldsanalys 3 Vision 3 Affärsidé 3 Strategiska mål 4 Operativa mål 4 Strategi 4 Ekonomistyrning 5 Grundläggande värderingar 5

Läs mer

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping Linköpings kommun linkoping.se Inledning Socialkontorets uppdrag är att informera, utreda, besluta om och följa upp enskilda människors rättigheter och

Läs mer

Styrsystem för Växjö kommun

Styrsystem för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-09 Styrsystem för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Uvecklingschefen Dokumentnamn Styrsystem för Växjö kommun - antaget 2011-04-19 Fastställd/Upprättad

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Författare: Emma Bohlin & Madeleine Bonander

Författare: Emma Bohlin & Madeleine Bonander Författare: Emma Bohlin & Madeleine Bonander Bakgrund Sjukvården har länge präglats av tydlig funktionell styrning och tydliga silos, vilka bland annat orsakar långa kötider och onödigt höga kostnader

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Att tänka nytt för att göra nytta om perspektivskiften i offentlig verksamhet

Att tänka nytt för att göra nytta om perspektivskiften i offentlig verksamhet Att tänka nytt för att göra nytta om perspektivskiften i offentlig verksamhet SOU 2013:40 Den nytänkande generaldirektören Daniel Den ondsinte Dr. Kontroll Förvaltningspolitiskt intresserade statsminister

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin

Läs mer