innehållsförteckning Omslagsbild: Svanen-märkta Turning Torso i Malmö har förnybar fjärrvärme för sin uppvärmning.

Transkript

1 värmerapporten 2015

2 innehållsförteckning Fjärrvärme är Sveriges största miljöprojekt 3 Våra gemensamma värmenät en unik tillgång 4 Energipolitiska mål 10 Fjärrvärme en möjliggörare 11 Vision förflyttning framtid 14 Så får vi en ännu mer effektiv fjärrvärme 18 Internationell utblick 21 Branschfakta 23 Omslagsbild: Svanen-märkta Turning Torso i Malmö har förnybar fjärrvärme för sin uppvärmning. Foto: Mostphotos Värmerapporten ges ut av Svensk Fjärrvärme för att berätta om trender, aktuell forskning och framtidsspaningar i branschen.

3 fjärrvärme är sveriges största miljöprojekt ulrika jardfelt, vd, svensk fjärrvärme: Vill du stoppa klimatförändringarna, minska världens resursanvändning och bygga ett smart energisystem? Då behöver du tänka på värme. I Europa går över 45 procent av energianvändningen till uppvärmning. Trots detta har värmen hittills varit nästan osynlig i klimat- och energidiskussionerna. I Sverige använder vi en mindre andel av energin till uppvärmning än genomsnittet i Europa. En förklaring är fjärrvärmen. Hälften av Sveriges uppvärmning kommer idag från fjärrvärme, en teknik som vi har byggt ut sedan 1940-talet och som nu finns i alla svenska tätorter. Fjärrvärmenätet sprider hett vatten ut i samhället, där det värmer byggnader och varmvattnet som kommer i kranar och duschar. Vattnet hettas upp på olika sätt, i kraftvärmeverk som gör både el och värme eller i värmeverk som bara gör värme. Det kan också göras med spillvärme från industriprocesser eller annan värme som blir över. Hur kan då fjärrvärme hjälpa till med att nå klimatmålen och minska världens resursanvändning? Tack vare utbyggda värmenät kan vi i Sverige ta vara på energin i skogsrester och avfall, och vi kan återanvända restvärme från industrier och datahallar. Utan fjärrvärme skulle stora mängder värme helt enkelt bara släppas ut i atmosfären till ingen nytta. Fjärrvärme är Sveriges största miljöprojekt och den hittills viktigaste förklaringen till vår position som föregångare i klimatarbetet i världen. Framsynta satsningar på en omfattande infrastruktur har gjort detta möjligt, tack vare den flexibilitet som ett gemensamt system innebär. Men det finns mer att göra. Fjärrvärmens vision för år 2030 är Vi värmer varandra med återvunnen energi. Det betyder att branschen går från att producera till att distribuera värme. Vi kommer att öka vår samverkan med kunder och leverantörer och erbjuda mer av individuella lösningar inom det gemensamma systemet. Fjärrvärmens idé är att ta vara på det ingen annan vill ha för att sprida värme till dem som behöver. En viktig pusselbit i en cirkulär ekonomi. I Värmerapporten har vi samlat det du behöver veta om värme och om fjärrvärmens roll i energisystemet, tillsammans med goda exempel och aktuell forskning. Jag hoppas att du ska inspireras och lära dig något nytt som du kan ha nytta av i ditt arbete. Trevlig läsning! 3

4 våra gemensamma värmenät en unik tillgång våra gemensamma värmenät en unik tillgång Varför behöver vi värme? För oss som bor i norra Europa kan svaret tyckas självklart. Bostäder och lokaler behöver värmas upp. Vi behöver varmt vatten för att kunna diska, tvätta och duscha. Vi använder också värme för att laga mat och torka kläder. Utan värme skulle vi inte klara oss. Sverige skulle vara kallt och ogästvänligt. Värme används av industriföretag i tillverkningsprocesser, inom exempelvis pappers-, stål- och kemiindustrin. Uppvärmning är också nödvändigt för att framställa material som papper, järn och plast. Trots att värme är en nödvändighet, är det få som reflekterar över var den kommer ifrån, och många betraktar tillgången på värme som en självklarhet. De gånger vi tänker mest på värmen är när vi saknar den, vilket i dagens Sverige lyckligtvis inte händer särskilt ofta. Omkring en fjärdedel av Sveriges energianvändning går till uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler och industrier. Under de senaste decennierna har uppvärmningen blivit mer hållbar, både ur ett klimat- och miljöperspektiv och sett till energianvändningen. Det finns flera förklaringar till det men i stora drag kan det förklaras av att fjärrvärme och värmepumpar har ersatt direktverkande el och enskilda pannor, ofta oljeeldade. Samtidigt fortsätter uppvärmningens andel av boendekostnaderna att vara låg Värmemarknaden i Sverige, Profu 2014

5 våra gemensamma värmenät en unik tillgång var kommer värmen ifrån? De vanligaste sätten att värma byggnader är idag med fjärrvärme, elvärme, värmepumpar eller biobränslepannor. Elvärme och värmepumpar är vanligt förekommande i småhus. De svarar tillsammans för nästan hälften av omsättningen, i kronor räknat, medan fjärrvärmen levererar mest värme räknat i kilowattimmar och dominerar i flerbostadshus. 1 Över hälften av alla bostäder och lokaler i vårt land är idag anslutna till ett fjärrvärmesystem. Detta är en unik tillgång för Sverige, i de flesta europeiska länder är fjärrvärme inte alls lika vanligt. I ett fjärrvärmesystem produceras värme i form av hett vatten centralt och sprids via ett värmenät till kunderna. Värmenätet finns under oss, som ett stadens blodomlopp fast det som pumpas runt är varmt vatten kilometer rör finns det under Sveriges tätorter. Det varmvatten som sprids används för att värma både byggnaderna och varmvattnet som kommer ur kranen. Det heta vattnet har värmts upp en bit bort från huset, därför kallas det fjärrvärme. Alternativet till fjärrvärme är att värmen produceras lokalt i varje byggnad, exempelvis med eldrivna värmepumpar eller enskilda värmepannor. I tätbebyggda områden har fjärrvärme påtagliga fördelar, inte minst för att den är resurseffektiv och har låg påverkan på miljön merparten av fjärrvärmen kommer idag från förnybar eller återvunnen energi. Leveranssäkerheten är hög och kunderna slipper bekymra sig. Bland Sveriges flerfamiljshus har mer än 90 procent fjärrvärme, bland lokaler är andelen 80 procent och bland småhus 18 procent. 2 I mindre tätbebyggda områden är det svårare att motivera den investering som ett fjärrvärmesystem innebär. Därför är det mindre vanligt med fjärrvärme i småhus. De vanligaste sätten att värma upp Sveriges nästan två miljoner småhus är direktverkande el (28 procent) eller elvärme i kombination med biobränsle (21 procent) småhus värms fortfarande med olja. Bland de övriga småhusen är fördelningen ungefär lika mellan uppvärmning med enbart fjärrvärme eller enbart berg-, jord- eller sjövärmepump 3. Värmemarknaden i Sverige, fördelning mellan uppvärmningsformer, energi 4 Värmemarknaden i Sverige, fördelning mellan uppvärmningsformer, i kronor 5 enskilda uppvärmningsalternativ De bostäder och lokaler som inte är anslutna till fjärrvärme har oftast en egen värmepump eller värmepanna. Med en värmepump går det att utnyttja den värme som finns i omgivningen, till exempel i marken eller luften. Värmepumpar drivs med el men elförbrukningen blir väsentligt mindre än med direktverkande el. Teknikutvecklingen har varit stor och värmepumparna har blivit betydligt effektivare under senare år. I vissa fall har värmepumpar även blivit ett alternativ för flerbostadshus. Direktverkande el och elpannor är uppvärmningsformer där el omvandlas till värme. Allt fler väljer att komplettera elvärmen med antingen biobränsle eller någon form av värmepumpslösning. Det går också att värma genom att elda olika bränslen i en värmepanna. I småhus kan detta vara biobränsle, som ved, pellets, flis, spån eller briketter, men även olje- och gaspannor förekommer fortfarande. 2. Energiläget 2013, Energimyndigheten 3. Energistatistik för småhus 2013, Energimyndigheten 4. Värmemarknaden i Sverige, Profu Värmemarknaden i Sverige, Profu

6 våra gemensamma värmenät en unik tillgång I den hållbara staden är fjärrvärme en viktig del. Till kraftvärmeverket (1) kommer spill från skogen (2) eller avfall som inte kan återvinnas på annat sätt (3), för att eldas och bli el och värme. Även spillvärme från industrier i närheten av staden kan tas in i värmenätet (4). I värmenätet sprids hett vatten som ger värme och varmvatten till husen i staden. 6

7 våra gemensamma värmenät en unik tillgång fjärrvärme tar tillvara resurser som annars går förlorade Den värme som kunderna köper via fjärrvärmesystemet kan vara framställd på olika sätt. En fördel med fjärrvärme är att det går att ta tillvara resurser som annars skulle gå förlorade. Det gör att samhället som helhet kan blir mer energieffektivt. Systemet kan använda spillvärme från närliggande industrier, som annars skulle gå rätt ut i luften. Det är också möjligt att tillvarata rester från skogen, som inte kan användas till annat, och att värma hela städer med biobränsle utan att behöva transportera pellets till varje enskild byggnad. Det finns ett flertal olika bränslen som används vid framställning av fjärrvärme. Biobränsle är det vanligaste och står för 44 procent. Energiåtervinning ur avfall är också en betydande del, 19 procent. Avfallet kan vara allt från byggavfall eller hushållsavfall, till medicinrester. 6 En annan fördel med fjärrvärme är att leverantören kan byta energikälla, vilket gör det möjligt att ställa om till mer miljömässigt bra alternativ utan att varje enskilt hushåll behöver ta beslut. Fjärrvärmebranschen har haft en stadig minskning av fossila bränslen i produktionen sedan 1980-talet. Mer än hälften av fjärrvärmen kommer från kraftvärmeverk som producerar både värme och el. Detta gör att bränslet kan användas mer effektivt. Elproduktionen från biokraftvärme ger ungefär lika mycket förnybar el som vindkraften. Kraftvärmen är också oberoende av vädret och kan ge mer el på vintern när behovet är som störst eftersom det också behövs mer värme då. Att produktionen är tillförlitlig, oavsett årstid och väder, innebär även att elproduktion från kraftvärmeverk spelar en viktig roll för att säkra effektbalansen i elnätet tillsammans med vattenkraft och kärnkraft. värmemarknaden i praktiken många lokala marknader Hela värmemarknaden i Sverige omsätter ungefär 100 miljarder kronor per år och ger ungefär 100 terawatttimmar (TWh) 7. I praktiken består den av många lokala marknader med varierande förutsättningar eftersom värme är svårt att transportera längre sträckor Värmemarknaden i Sverige, Profu

8 våra gemensamma värmenät en unik tillgång Faktorer som påverkar vad olika uppvärmningsalternativ kostar är bland annat klimatet, efterfrågan på värme, elpris och bränslepris samt bebyggelsens omfattning och täthet. Annat som spelar in är om det finns tillgång till spillvärme från industrier och om det finns avfall och rester från skog som kan förbrännas. Det har också betydelse vilka lokala investeringar som har gjorts i fjärrvärme och kraftvärmeverk. För de byggnader som ligger utanför tätorten finns närvärmelösningar eller enskilda uppvärmningsalternativ. Skillnaderna i förutsättningar gör att priset på uppvärmning varierar mellan de lokala marknaderna. Tydligast är kanske detta för fjärrvärmen. John Johnsson, energiexpert, om fjärrvärmens betydelse: utfasningen av oljepannor och elpannor har gjort värmemarknaden mer miljövänlig Enligt John Johnsson, energiexpert på Profu, har utbyggnaden av fjärrvärme i kombination med satsningar på värmepumpar och biobränsle gjort den svenska värmemarknaden mer klimat- och miljövänlig. Genom att fasa ut oljepannor och elpannor har vi fått en mer resurseffektiv uppvärmning med lägre utsläpp av växthusgaser, konstaterar han. Fördelen med fjärrvärme är bland annat att spillvärme från lokala industrier kan återanvändas för att värma upp bostäder och lokaler. Utan fjärrvärmesystem förblir denna resurs outnyttjad, vilket gör det svårare att ställa om till en hållbar energiförsörjning. Egentligen är fjärrvärme en infrastruktur, ett system som möjliggör distribution av värme. Var värmen som pumpas in i systemet kommer ifrån varierar. Därför är det fel att sätta likhetstecken mellan fjärrvärme och en viss värmekälla, förklarar John Johnsson. Han betonar dock att fjärrvärme har sina begränsningar. I småhus är det ofta inte ekonomiskt försvarbart med fjärrvärme, om de inte ligger tätt och i områden med många bostäder. Därför är värmepumpar och biobränsle nödvändiga komplement, säger han. Många kommuner har investerat i fjärrvärme, men förutsättningarna varierar mellan olika delar av landet. Det beror på vilka värmekällor som finns till hands lokalt och vad kommunen har valt att satsa på. Värmemarknaden ser olika ut i olika kommuner, vilket är förklaringen till att priserna för fjärrvärme varierar kraftigt, berättar John Johnsson. Energiomställningen i kombination med energieffektiviseringar i byggnader gör att efterfrågan på värme i Sverige stagnerar och på sikt minskar. För kommuner som investerar i fjärrvärme innebär paradoxalt nog detta att de får svårare att räkna hem kalkylen. Det behövs fler anslutna värmekunder för att kunna sälja lika mycket värme som tidigare, klargör John Johnsson. Hans råd till kommunerna är att fortsätta satsa på fjärrvärme, men att gå försiktigt fram och undvika glädjekalkyler. Om exempelvis elpriserna fortsätter att vara låga kommer elvärme i form av värmepumpar att gynnas, eftersom kalkylen för denna uppvärmningsform förbättras. Trots att fjärrvärme ofta är bättre ur ett miljö- och 8

9 våra gemensamma värmenät en unik tillgång resursperspektiv är det troligt att vissa konsumenter av privatekonomiska skäl väljer att satsa på värmepumpar, avslutar John Johnsson. ökad efterfrågan på kyla Det är inte bara värme som behövs för att vårt samhälle ska fungera, utan också kyla. Trots vårt relativt kalla klimat kan lokaler även behöva kylas för att få ett behagligt inomhusklimat. På ett sjukhus kan det vara livsavgörande att det inte blir för varmt. Maskinvara i datorrum och serverhallar måste ha konstant kyla för att över huvud taget fungera. Kyla behövs även för tillverkningsprocesser inom industrin. Den vanligaste tekniken för att kyla är med enskilda kylaggregat i varje rum eller varje byggnad. Även värmepumpar används för att kyla. Men gemensamma lösningar, som fjärrkyla, har utvecklats och expansionen har gått snabbt i Sverige om man gör en internationell jämförelse. Det beror till stor del på att Sverige haft ambitiösa miljökrav och fasat ut användningen av de ozonnedbrytande ämnena CFC och HCFC, som varit de vanligaste köldmedierna i kylaggregaten. Fjärrkyla bygger på samma idé som fjärrvärme, men den sprider kyla i stället för värme. Kylan kan framställas på olika sätt, till exempel genom att använda kallt vatten från sjöar och vattendrag men man kan även göra kyla av värme. Som regel blir miljöbelastningen och energianvändningen mindre med fjärrkyla jämfört med om småskaliga kylanläggningar används. Fjärrkylan har fortfarande en mindre andel av kylmarknaden i Sverige, även om den stadigt ökar. Fjärrkyla köps främst av kommersiella aktörer, som köpcenter, kontor och sjukhus. Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag räknar med att öka leveranserna av fjärrkyla under de närmaste åren. Redan idag är Stockholm ledande bland världens huvudstäder när det gäller produktion av fjärrkyla, i konkurrens med Paris och Abu Dhabi. 9

10 Energipolitiska mål kräver ett helhetsperspektiv energipolitiska mål kräver ett helhetsperspektiv Tillgången till energi är avgörande för att bygga ett hållbart samhälle men all energiproduktion har också en negativ påverkan på miljön. Sverige vill ligga i framkant och det råder politisk enighet om målet att fortsätta minska utsläppen av växthusgaser. Tre grundpelare för energipolitiken är ekologisk hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Det betyder att vi ska minimera påverkan på miljön, samtidigt som företag och hushåll har pålitlig tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser. Det krävs en balans mellan dessa tre pelare. För att nå den efterfrågade balansen är det nödvändigt att utgå från ett helhetsperspektiv. Det är systemet i stort som måste leverera för att vi ska nå framgång. Därför behövs energisystem som baseras på förnybar och återvunnen energi, ger låga utsläpp av växthusgaser och dessutom har hög resurseffektivitet. Fjärrvärme lever upp till dessa tre krav. hållbarhet fjärrvärmens roll i energipolitiken Utbyggnaden av fjärrvärmen är Sveriges största miljöprojekt och den viktigaste förklaringen till att vi har lyckats sänka koldioxidutsläppen samtidigt som vi ökat tillväxten. Minskningen beror på att det används allt mer förnybar och återvunnen energi i produktionen och att fjärrvärmen ersatt individuell uppvärmning med olja. Kommuner har satsat på att bygga fjärrvärme för att bidra till renare luft, minskade utsläpp av växthusgaser och lägre elförbrukning för uppvärmning. Enligt Naturvårdsverket kommer fjärrvärme fortsätta att spela en central roll för att förverkliga de energipolitiska målen, bland annat genom att bidra till fortsatt låga koldioxidutsläpp för uppvärmning. En viktig aspekt är att återanvända energi för att använda resurserna mer effektivt. Här kan fjärrvärme möjliggöra återanvändning av energi i form av restvärme och genom att ta tillvara energi från avfallsförbränning. Ett annat exempel är kraftvärmen när man gör el och värme samtidigt används bränslet mer effektivt. försörjningstrygghet konkurrenskraft Sveriges energipolitiska mål Sverige EU Andel förnybar energi 50% 20% Andel förnybar energi inom transporter 10% 10% Energieffektivisering (jämfört med år 2008) 20% 20% Minskade utsläpp av växthusgaser (jämfört med år 1990) 40% 20% 10

11 fjärrvärme en möjliggörare fjärrvärme en möjliggörare Eftersom all energianvändning påverkar miljön bör vi inte använda mer energi än nödvändigt. Var och en kan effektivisera sin energianvändning men vi kan också utveckla mer effektiva energisystem. Bland annat genom att återvinna energi i hela samhället och se till att de resurser som finns utnyttjas optimalt. En bra måttstock för resurseffektiviteten i ett energisystem är mängden tillförd primärenergi, i relation till den nytta man får i form av värme, el och transporter. Med primärenergi avses energi som ännu inte har omvandlats av människan. Primärenergin kan komma från vindkraft, solkraft, kärnkraft eller biomassa, men i praktiken kommer huvuddelen av världens primära energi från fossila bränslen som kol, olja och naturgas. 1 plus 1 blir nästan 2 När el och värme görs samtidigt används bränslet mer effektivt. Gör man enbart el i ett kraftverk som eldas med 1 MWh biobränsle får man ut 0,4 MWh el. Eldar man samma mängd biobränsle i ett värmeverk ger det 0,7 MWh fjärrvärme. Ett kraftvärmeverk, som gör el och fjärrvärme samtidigt, ger lika mycket el (0,4) respektive fjärrvärme (0,7) från 1 MWh biobränsle. Då får vi alltså ut totalt 1,1 MWh energi. Om elen dessutom används till att värma dem som bor utanför fjärrvärmenätet med eldrivna värmepumpar kan 0,4 MWh el ge tre gånger mer energi och bli 1,2 MWh värme. Så har 1 MWh biobränsle plötsligt blivit nästan 2 MWh värme. Det kallar vi effektiv resursanvändning! 11

12 fjärrvärme en möjliggörare Vill vi ha ett energieffektivt samhälle bör vi försöka få ut så mycket som möjligt av den tillförda primärenergin. Fjärrvärme är ett sätt att åstadkomma detta. Med utbyggda värmenät är det möjligt att återanvända, lagra och transportera värme till den som behöver den. Ett fjärrvärmesystem är inte knutet till en specifik energikälla, utan det går att använda olika energislag för att värma det heta vattnet vilket skapar utrymme för en successiv övergång till mer miljövänliga alternativ. Den svenska fjärrvärmen är en beskrivning av cirkulär ekonomi i praktiken eftersom den är en gemensam uppvärmningsform som hushållar med resurser, en förutsättning för att skapa hållbara tätorter. Moderna kraftvärmeverk, som producerar både värme och el, är ett annat sätt att få ut mer av den primärenergi som tillförs. När värme och el produceras samtidigt går det att få ut dubbelt så mycket av den tillförda primärenergin, jämfört med om samma mängd värme och el hade producerats var för sig. Tyvärr är det få som känner till vilken betydelse våra gemensamma fjärrvärmesystem har för miljön. I energi- och klimatdebatten är fjärrvärme ingen stor fråga, väsentligt större utrymme ägnas åt olika energikällor som kärnkraft, vindkraft och solenergi. Enligt en undersökning som United Minds genomfört anser 32 procent av Sveriges vuxna befolkning att de har goda kunskaper om hur fjärrvärme fungerar. En större andel, 48 procent, uppger att de har liten kunskap. Detta är några av fjärrvärmens fördelar: Fjärrvärme minskar påverkan på luft och klimat Med gemensam produktion av värme går det att ha effektivare rening, vilket leder till mindre utsläpp av både partiklar och växthusgaser. Fjärrvärme är resurseffektivt Fjärrvärme tillvaratar resurser som annars skulle gå förlorade, rester från skogen, värme från industrier och energiåtervinning ur avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas på annat sätt. Fjärrvärme är pålitligt och smidigt Fjärrvärme verkar utan att synas. Nätet levererar värme tryggt och säkert året runt, utan att kunderna behöver bekymra sig. Slitaget på ledningarna under marken är litet och driftsäkerheten mycket hög. 12

13 fjärrvärme en möjliggörare tre goda exempel Scan minskar sin klimatpåverkan med fjärrvärme I sin slakterianläggning i Kristianstad har Scan ersatt den tidigare gasolpannan med fjärrvärme. Värmen i fjärrvärmesystemet kommer från biobränsle och i viss utsträckning från gas. För Scan är bytet till fjärrvärme ekonomiskt fördelaktigt, men även för miljön är det en god investering. Företaget räknar med att minska sina utsläpp av växthusgaser med cirka ton per år. Kemira Kemi står för 30 procent av fjärrvärmen i Helsingborg Kemira Kemi marknadsför sitt industriområde i Helsingborg under namnet Industry Park of Sweden. De företag som etablerar sig i området erbjuds ett plug in-koncept som bland annat innebär att deras spillvärme tillvaratas och levereras till Öresundskrafts fjärrvärmenät. Detta har gjort Kemira Kemi till en av Sveriges största leverantörer av restvärme och företaget står för cirka 30 procent av all fjärrvärme i Helsingborgs kommun, motsvarande gigawattimmar (GWh) per år. Fjärrvärme möjliggör passivhus ovan polcirkeln I Kiruna är det på grund av långa och kalla vintrar extra fördelaktigt med välisolerade hus. Detta är bakgrunden till ett pågående projekt som handlar om att bygga och utrusta världens nordligaste passivhus. Huset ska värmas med fjärrvärme för att minimera användningen av el och dessutom kommer det att producera egen energi med solceller, som gör det delvis självförsörjande av hushållsel. De aktörer som driver projektet är Kiruna kommun, NCC, Tekniska Verken i Kiruna AB och Luleå tekniska universitet. göteborg visar vägen till energismarta städer För att påskynda omställningen av Europas städer till fossilbränslefria och resurssnåla samhällen har EU startat ett antal projekt under namnet Smart Cities. Ett sådant projekt är projektet Celsius, som leds av Göteborg Energi tillsammans med Göteborgs stad. I projektet medverkar inledningsvis fem europeiska städer: Göteborg, London, Rotterdam, Köln och Genua. Städerna ska utbyta kunskaper om fjärrvärme och fjärrkyla samt utveckla och demonstrera smarta energilösningar där de drar nytta av sina fjärrvärmesystem. Avsikten är att hjälpa andra städer i Europa att utveckla och optimera sin fjärrvärme. Omfattningen på Göteborgs fjärrvärmenät är med europeiska mått unikt. Det började utvecklas redan 1952, för mer än 60 år sedan. Idag är värmenätet cirka 120 mil långt, från Ale i norr till Askim i söder. Detta är några av fjärrvärmens fördelar: Fjärrvärme minskar behoven av investeringar i elnätet Utan fjärrvärme skulle Sveriges årliga elanvändning öka, liksom effektbehovet, för att klara kalla vinterdagar. Det skulle leda till ytterligare påfrestningar på ett elnät som redan idag har stora behov av att rustas upp. El skulle då användas till uppvärmning, istället för att ersätta mer miljö- och klimatpåverkande alternativ på andra områden, där det skulle göra mer nytta. Till exempel kan elbilar ersätta transporter som drivs med fossila bränslen. Inom fjärrvärmen produceras dessutom lika mycket el genom kraftvärmen som vindkraften ger varje år. Fjärrvärme är oberoende av framtidens bränslen Ett fjärrvärmesystem är inte beroende av en viss energikälla. Det går att byta till andra energikällor, om de visar sig vara bättre för miljö och klimat, utan att investeringen går förlorad. Att investera i ett fjärrvärmesystem är att investera i framtidens förnybara energiförsörjning. Öppen fjärrvärme möjliggör cirkulär ekonomi Öppen fjärrvärme innebär att fjärrvärmeföretagen samarbetar med sina kunder för att skapa smarta och resurseffektiva energilösningar. Kunderna kan inte bara ta emot värme från systemet, de kan också leverera värme till systemet eller kyla för den delen. De blir både konsumenter och producenter, vilket är till nytta för alla inblandade parter. 13

14 vision förflyttning framtid vision förflyttning framtid Ulrika Jardfelt om fjärrvärmens roll i framtiden: vi behöver gå från att producera till att flytta värme Fjärrvärmens vision för 2030 är "Vi värmer varandra med återvunnen energi". Ulrika Jardfelt, vd i Svensk Fjärrvärme, berättar om tankarna bakom: Vi lever i en tid där vi överutnyttjar jordens naturresurser. Den så kallade Overshoot Day infaller allt tidigare under året, resten av året lånar vi av kommande generationers resurser. När vi tittade på utvecklingen framåt såg vi att fjärrvärme kan spela en viktig roll för att använda resurserna mer effektivt. Tack vare värmenäten kan vi ta vara på överskottsvärme som uppstår i samhället och förflytta den dit där den behövs, säger hon. Fjärrvärme introducerades i Sverige redan på 1940-talet, men det var först på 1970-talet som tekniken byggdes ut i större skala. Då var utmaningarna dels att trygga värmeförsörjningen, dels att minska luftföroreningarna i städerna. Med utbyggda fjärrvärmenät kunde miljonprogramsområdena erbjuda det som kallades centralvärme. Efter hand som enskilda pannor ersattes av en gemensam panna med bra rening, blev luften allt bättre. I spåren av oljekrisen började fjärrvärmebranschen leta efter nya bränslen. Det blev biobränsle, främst rester från skogs- och pappersindustrin, samt avfall som kunde förbrännas. Men fjärrvärmeleverantörerna började även göra upp avtal om att ta hand om spillvärme från industrin, värme som tidigare hade gått ut i luften, förklarar Ulrika Jardfelt. I dag, när naturresurserna börjar tryta, är utmaningen att värma med så låg resursanvändning som möjligt. Vi behöver gå från att producera värme, till att förflytta värme från den som har överskott till den som har underskott. Värmenäten är en del av lösningen för att bygga ett hållbart samhälle, säger Ulrika Jardfelt. Hon pekar ut tre förflyttningar som branschen behöver göra för att förverkliga sin vision: Den första är att gå från one-size-fits-all till skräddarsytt. Vi behöver bli bättre på att lösa enskilda kunders behov. Det kräver att vi kan visa att fjärrvärme är en individuell tjänst trots att den är ett gemensamt system. Den andra förflyttningen är från värmeproducent till värmeleverantör. Det handlar om att bli bäst på att förflytta värmemängder till rätt kund i rätt ögonblick. Det innebär att vi måste ändra fokus från vår egen produktion till att leta upp värme som redan finns, och ibland låta konsumenten vara producent. Det i sin tur kräver att vi tar rätt strategiska beslut om teknik och affärsmodeller så att vi klarar av att ta emot värme från flera leverantörer och energikällor samtidigt, förklarar Ulrika Jardfelt. Den tredje förflyttningen kallar hon för "från själv-är-bäste-dräng till aktiv samverkan". Fjärrvärmebranschen behöver vara på tårna och aktivt bjuda in kunder, leverantörer och olika energi- och samhällsaktörer, för att tillsammans med dem skapa genuint hållbara energisystem. Vi måste helt enkelt bli bättre på att lyssna och samarbeta, säger Ulrika Jardfelt. 14

15 vision förflyttning framtid Det gäller särskilt i relation till kunderna, både för att hitta de bästa lösningarna för framtiden och för att stärka kundens ställning. En viktig del är förtroendet för fjärrvärmens prissättning och stabil prisutveckling. Tillsammans med kundorganisationerna Sabo och Riksbyggen har vi därför utvecklat Prisdialogen - mellan kunder och fjärrvärmeföretag. Det är en modell som bygger på lokal dialog och central prövning av prisförändringar. Per Holm, SABO, om Prisdialogen: vi vill öka förtroendet för fjärrvärmebolagens prissättning Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen för flerbostadshus. Enligt Per Holm på Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO, finns det tydliga fördelar med fjärrvärme: det är driftsäkert och miljövänligt. Men en kritik som många av SABOs medlemsföretag framfört är att det är svårt att förutspå prisutvecklingen. Därför har vi startat Prisdialogen, ett branschsamarbete för att stärka kundens ställning och samtidigt öka förtroendet för fjärrvärmebolagens prissättning, berättar Per Holm. Modellen har tagits fram av Riksbyggen, SABO och Svensk Fjärrvärme. Den bygger på att fjärrvärmebolagen ansöker om medlemskap och tar initiativ till samrådsmöten med kunderna för att diskutera prisförändringar. Tanken är att öka delaktigheten och transparensen och därmed stärka kundens ställning, förklarar Per Holm. Kundernas förtroende för fjärrvärmebolagen är en förutsättning för branschens utveckling. Per Holms råd till bolagen är att de ska bli bättre på att behandla kunderna som kunder. Historiskt har det funnits mindre goda exempel på detta, det har funnits en kultur där kunderna tagits för givna. Men det sker en positiv utveckling och Prisdialogen är ett sätt att påverka, säger Per Holm. Allmännyttiga bostadsföretag finns i samtliga landets kommuner. Över 90 procent av de allmännyttiga bostäderna värms med fjärrvärme. SABOs medlemsföretag är ofta den största kunden och bör därför vara viktiga för fjärrvärmebolagen att lyssna på, tycker Per Holm. Vi vill vara med och ta ansvar för en positiv utveckling på värmemarknaden. Transparens och delaktighet är betydelsefulla verktyg för att vinna kundernas förtroende, förklarar han. En av fjärrvärmebolagens utmaningar är, enligt Per Holm, att fortsätta att utvecklas. Det är viktigt att bolagen inte slumrar in, att de fortsätter anstränga sig för att förbättra för kunderna. Vi vill hjälpa till och driva på för att stärka kundens ställning och därmed öka förtroendet för fjärrvärme som uppvärmningsform. visionen i praktiken Revolution under marken i Landskrona Sedan början av 1980-talet har det pågått en tyst revolution under marken i Landskrona. Kommunens fjärrvärmenät är sedan 2005 sammankopplat med grannen Helsingborg i norr. Nu projektleder Landskrona Energi en 15

16 vision förflyttning framtid ny ledning till Lund för att även knyta an till grannarna i söder. Syftet är optimerad energiproduktion, konkurrenskraftiga priser och miljömässig hållbarhet. Den nya kraftvärmeanläggningen Energiknuten knyter ihop den västskånska regionens fjärrvärmenät, och illustreras dessutom på ett tänkvärt sätt. Anläggningens skorsten Non CO2 är designad av konstnären Carl F. Reuterswärd för att symbolisera minskade utsläpp av växthusgaser. Förbättrad kunddialog i Gävle Gävle Energi brukade kommunicera med sina kunder främst genom fakturor och utskick om prisändringar, men under senare tid har en förändring skett. Inom ramen för bolagets initiativ Ambassadörskapet erbjöds 800 företagskunder personliga besök under Huvuddelen tackade ja, vilket lett till naturligare kundrelationer men också bidragit till nya insikter som påverkat företagets produktutveckling. Vårt förhållningssätt idag är att all produktutveckling sker tillsammans med kunden, skriver marknadschefen Malin Eriksson. Samarbete med stora miljövinster för Sundsvall Genom ett samarbete mellan Sundsvall Energi och SCA minskar användningen av fossila bränslen för Sundsvalls fjärrvärmeproduktion radikalt. I stället ska värmenätet förses med förnybar energi från Östrands massafabrik och Ortvikens pappersbruk. Samarbetet beräknas minska oljeanvändningen med 25 miljoner liter olja per år och minska utsläppen av växthusgaser med över ton per år. Det är ungefär lika mycket växthusgaser som personbilar släpper ut. Öppen Fjärrvärme en handelsplats för värme Smarta fjärrvärmenät är inte längre någon avlägsen vision, de första försöken har redan sjösatts. Bland annat levererar Bahnhofs datahallar i Stockholm sin restvärme till Fortum Värmes fjärrvärmenät. Det innebär att stockholmarna delvis blir uppvärmda av den värme som uppstår när de surfar på sina datorer. Men det är inte bara datahallar som kan leverera värme. Fortum Värme har nu utvecklat konceptet Öppen Fjärrvärme till en handelsplats, så att kunder som har värme över kan leverera in till värmenätet i Stockholm. På webbplatsen oppenfjarrvarme.se kan alla se dagsaktuellt pris för den mängd värme de kan leverera. vem värmer vem? Runt om i Sverige gör värmenäten att vi kan värma varandra. Eftersom fjärrvärmen använder lokala resurser ser det olika ut på olika platser. Vem värmer egentligen vem? Här är några exempel: I Borås värms gågatorna av flanörernas skräp Borås Energi och Miljö AB Ryaverket I Borås är ovanligt många gator uppvärmda på vintern. Detta är möjligt tack vare värmeslingor som är knutna till fjärrvärmenätet. Fjärrvärmen kommer från skogsflis, bioolja och avfall till exempel från stadens papperskorgar sådant som annars skulle gått till spillo. Men stadens verkliga 16

17 vision förflyttning framtid miljösymbol är en av världens största värmeackumulatorer som kan lagra 85 villors årsförbrukning av värme. Tack vare den kan Borås undvika fossila bränslen under perioder då energianvändningen är hög. Färg ger varm miljö i Finspångs kulturhus Finspångs Tekniska Verk I Finspång lackerar SSAB plåt för olika användningsområden. Värmen från processen återanvänds av Finspångs Tekniska Verk för att värma bostäder och offentliga lokaler. Totalt får ungefär 900 fastigheter värme och varmvatten via fjärrvärme. Restvärme från SSABs färgbeläggningsprocesser bidrar till att värma upp såväl idrottare på Arena Gosvad som bokälskare på Finspångs bibliotek och dansare i kulturhuset. I Jokkmokk värms banklokaler med flis Jokkmokks Värmeverk AB Jokkmokks värmeverk har en fastbränslepanna på 17 megawatt (MW), som svarar för nästan all värmeproduktion i kommunen. Den eldas för närvarande med massavedsflis. Fjärrvärmenätet täcker nästan hela samhället och värmeverket försörjer i stort sett alla fastigheter hos AB Jokkmokkshus med värme och varmvatten. Det gäller även kommunens industrilokaler och förvaltningsbyggnader samt många privata industrier och hyresfastigheter, däribland den fastighet på Berggatan 9 där Sparbanken Nord har sitt kontor. Rester från skogen värmer racerförare Tekniska verken i Linköping AB Katrineholm Ett ombyggt mejeri i Katrineholm värms med fjärrvärme. I byggnaden har NIKA Racing sina lokaler. Rickard Rydell är en av de racerförare som finns i föreningens stall. Fjärrvärmen i Katrineholm produceras till stor del av träbränsle som är förnybar energi. Eftersom merparten av bränslena hämtas inom regionen minskar dessutom importberoendet. I Säffle värmer smörpapper upp verkstäderna Värmevärden AB Säffle Fjärrvärme AB Värmevärden levererar fjärrvärme till elva kommuner i Mellansverige. I Säffle används bland annat spillvärme från smörpapperstillverkaren Nordic Paper. Via rör i marken sprids upphettat vatten för att värma kommunens bostadsbolag och verkstadsföretag. Nyköping: Rivningshus värmer nya bostäder Vattenfall AB Värme Nyköping och Idbäcksverket Idbäcksverket producerar fjärrvärme till hela 95 procent av Nyköpings invånare. Genom att använda resurser som annars skulle gått till spillo blir uppvärmningen resurseffektiv. Det som används är nästan uteslutande biobränsle, främst returträ och skogsflis men också trä från traktens rivningshus. 17

18 så får vi en ännu mer effektiv fjärrvärme så får vi en ännu mer effektiv fjärrvärme Ett fjärrvärmesystem uppstår inte av sig självt, det krävs samverkan mellan företag, politiker och andra intressenter. Poängen med fjärrvärme bygger på en gemensam infrastruktur som hela samhället kan dra nytta av. Energiförsörjningen i Sverige styrs i stor utsträckning av politiska beslut. Politiken har efterfrågat energieffektiva lösningar med låg miljö- och klimatpåverkan, och fjärrvärmebranschen har svarat upp efter bästa förmåga. På några områden finns det skäl att se över de spelregler som tillämpas idag för att fjärrvärmen ska kunna fortsätta att utvecklas och vara en del i den hållbara staden. Det gäller inte minst följande tre områden: 1. boverkets byggregler borde minska energianvändningen Energikraven i Boverkets byggregler för nybyggen är utformade för att minska energianvändningen, men i ett viktigt avseende får de snarast motsatt effekt. Reglerna sätter mätpunkten vid husgränsen istället för att mäta husets verkliga energianvändning sett till hela energisystemet. Det gynnar egna värmepumpar, på bekostnad av gemensamma lösningar som fjärrvärme. Med en värmepump går det att få ut tre gånger så mycket värme, mätt i k Wh, som den tillförda elen som kommer in genom väggen. Därmed går det leva upp till energikraven i byggreglerna även om man bygger ett hus som använder mycket värme. Byggherren kan pressa sina kostnader genom att isolera mindre eller välja mindre energisnåla fönster. Byggnaden som ska stå i närmare hundra år blir därmed inte särskilt energisnål och dessutom låst vid en viss tekniklösning för sin uppvärmning. Om du har en gemensam lösning, till exempel fjärrvärme eller en värmepumpsanläggning tillsammans med dina grannar, behöver byggnaden vara bättre isolerad för att nå energikraven. Detta trots att uppvärmningen kan ha lägre miljöpåverkan och vara mer effektiv, sett till hela energisystemet. Om värmepumpen sitter utanför husväggen räknas energin från den som köpt energi". Sitter den däremot i huset räknas bara den el som går åt till att driva värmepumpen, inte hur mycket energi som faktiskt används. Energikraven i Boverkets byggregler bör ändras för att undvika att energibesparande åtgärder på en gemensam nivå missgynnas. Byggreglerna bör utformas så att de uppmuntrar minskad energianvändning och energieffektiva byggnader, inte så att de gynnar vissa uppvärmningsformer framför andra. 18

19 så får vi en ännu mer effektiv fjärrvärme 2. skattebefrielse för egen vindkraft ger inte mer förnybar el Tanken med elcertifikatsystemet är att gynna byggandet av den mest lönsamma förnybara energiproduktionen vilket är klokt och rimligt. Samtidigt är egenproducerad el från vindkraft, som produceras av aktörer som inte yrkesmässigt producerar just el, befriad från energiskatt oavsett hur mycket som produceras och används. Skattebefrielsen har lett till att kommersiella aktörer som fastighetsbolag investerar i vindkraft för egen förbrukning och även använder elen för uppvärmning med värmepumpar i sina fastigheter. Sympatiskt kan tyckas, men det leder inte till att det blir mer av förnybar el. Det styrs nämligen av målet i elcertifikatssystemet. Resultatet är i stället att det byggs mer vindkraft av stora elanvändare eftersom den får en extra subvention och att förnybar el från exempelvis bioeldade kraftvärmeverk missgynnas. Den så kallade Nettodebiteringsutredningen har föreslagit att skattebefrielsen för egenproducerad vindkraft ska begränsas, på samma sätt som för annan egenproducerad el. En utredning visar också att skattebefrielsen strider mot EUs statsstödsregler, så det är hög tid att åtgärda detta. 3. energiåtervinning ur avfall är en insats för klimat och miljö All konsumtion leder till avfall. För att spara på naturens resurser är det viktigt att minimera uppkomsten av avfall. Därefter ska så mycket som möjligt av avfallet återanvändas och återvinnas. Det avfall som inte går att återanvända eller återvinna på annat sätt kan energiåtervinnas, det vill säga användas som bränsle i ett kraftvärmeverk som ger el och fjärrvärme. Genom att använda det som annars skulle gå till spillo minskar användningen av primärenergi, det vill säga den energi som finns i själva naturresursen, som olja, kol eller träbränsle. På så vis sparar vi på naturresurserna. I Sverige har vi förbud mot att deponera brännbart och organiskt avfall. 19

20 så får vi en ännu mer effektiv fjärrvärme Detta avfall får alltså inte läggas på soptipp. I Europa däremot, deponeras mycket av avfallet och det leder till stora miljöproblem eftersom deponierna läcker växthusgaser. I Sverige har vi möjlighet att ta hand om en del av det avfallet i våra kraftvärmeverk. På så sätt hjälper vi länder som inte kan ta hand om sitt avfall själva att lösa ett problem. Men ett krav som ställs är att de skaffar sig teknik för sopsortering, eftersom det avfall vi tar emot måste vara sorterat på förhand. Detta uppmuntrar dem att bli bättre på avfallshantering. Genom att importera och energiåtervinna avfall kan Sverige alltså göra klimat- och miljönytta, samtidigt som vi sprider vår teknik och kunskap till andra länder. Bland miljödebattörer finns ofta en negativ syn på avfallsförbränning. Det talas om att det i framtiden inte ska finnas något avfall alls. Vi är dock inte där ännu avfallsbergen i Europa fortsätter att växa. EU siktar på att alla länder ska återvinna 70 procent av avfallet till år Det är ett bra och ambitiöst mål, men vad ska ske med de återstående 30 procenten? Om de läggs på deponi blir det fortsatt en stor miljöpåverkan. Alternativet är att energiåtervinna det till el och värme. Avfallsförbränning med effektiv rening behövs, både för att ta hand om det som blir kvar av vårt eget avfall i Sverige, när vi återanvänt och återvunnit det som går, och för att hjälpa andra länder som inte har en lika utvecklad avfallshantering. Synen på energiåtervinning av avfall behöver bli mer nyanserad, så att vi inte avstår från investeringar som är bra för miljön i föreställningen att vi i en nära framtid ska kunna ändra våra vanor så mycket att inget avfall uppstår. 20

21 internationell utblick internationell utblick Sverige ligger långt framme när det gäller fjärrvärmeteknik, men vi är inte helt ensamma om att ha ett väl utbyggt fjärrvärmesystem. Även i Danmark, Finland, Polen och de baltiska staterna står fjärrvärme för en stor del av värmemarknaden. Det finns andra länder som inte har så stor andel fjärrvärme men som gör omfattande investeringar för framtiden. Inte minst gäller detta Kina. Svensk Fjärrvärme stod i september 2014 värd för ett internationellt symposium om fjärrvärme och fjärrkyla, The 14th International Symposium on District Heating and Cooling (DHC14). Syftet var att föra samman forskare från olika länder för att dela de senaste forskningsresultaten och utbyta erfarenheter. Symposiet hölls första gången 1987 och har sedan dess vuxit från att vara en angelägenhet för främst de nordiska länderna, till att bli den viktigaste internationella mötesplatsen för alla som forskar om fjärrvärme och fjärrkyla. En tydlig slutsats från årets symposium var att satsningar på fjärrvärme och fjärrkyla har stor betydelse för att världen ska kunna nå de uppsatta klimatmålen. Enligt Paul Voss, vd i den europeiska branschorganisationen Euroheat & Power, har det på senare tid börjat lossna i Europa. Tidigare nämndes värme över huvud taget inte i de EU-dokument som behandlar energi- och klimatmål, trots att 45 procent av energianvändningen går till uppvärmning. Men allt oftare talas det nu om uppvärmningens betydelse. Fjärrvärme lyfts fram som en lösning både för att minska utsläppen av växthusgaser och för att enskilda länder ska kunna trygga sin egen energiförsörjning. För första gången i EUs historia kommer det under våren 2015 att hållas en särskild konferens om värme i EU-kommissionens regi. International Energy Agency, IEA, som bland annat tar fram analyser av energiutvecklingen i världen, gör också en fördjupad analys med särskild inriktning på uppvärmning. england den snabbast växande fjärrvärmemarknaden i europa Den snabbast växande marknaden för fjärrvärme i Europa just nu finns i England. Den engelska fjärrvärmeverksamheten är liten, den utgör cirka två procent av landets totala värmemarknad. Men bara under förra året projekterades för 150 nya fjärrvärmenät. Engelsmännen är innovativa när det gäller att finna nya värmekällor för 21

22 internationell utblick dessa nät. Ett exempel är Londonförorten Islington, där ambitionen är att återanvända restvärme från en elstation. I Birmingham ska värmen från stadens kanaler utnyttjas och i Allerdale spillvatten från gruvor. I Cardiff och Exeter ska avfall användas och i flera andra städer tittar man på energi lagrad i jordskorpan (så kallad geotermisk energi). Noterbart är att engelsmännen redan i planeringsstadet utgår från att fjärrvärme är ett steg i övergången till mer förnybara energikällor. 8 kina Uppvärmningen av bostäder i Kina sker i stor utsträckning med koleldade pannor, vilket leder till omfattande utsläpp. På vissa orter finns fjärrvärme, men denna baserar sig som regel på gammal rysk teknik och det vanligaste bränslet är kol. De kinesiska myndigheterna har insett att åtgärder behöver vidtas för att minska utsläppen och satsar därför på fjärrvärme. Mellan 1997 och 2012 ökade ytan i Kina som täcks in av fjärrvärmesystem med 13 procent per år. Tyvärr är de kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk som byggs i landet fortfarande gjorda för koleldning, men den ökade miljömedveten har gjort att en hel del intressant forskning görs kring alternativa lösningar. Huvudtalare på DHC14 var professor Lin Fu från Tsinghua-universitetet i Peking. Hans forskning går ut på att använda spillvärme från industrin i ett omfattande supernät för fjärrvärme. Lin Fu har kartlagt förekomsten av industriell spillvärme i norra Kina och funnit att det finns en enorm outnyttjad potential. Den utbyggnad av fjärrvärmenätet som han föreslår skulle ge stora miljövinster och dessutom vara ekonomiskt fördelaktig. sverige i kina Det finns även svenskar som är engagerade i fjärrvärmeprojekt i Kina. Professor Sven Werner och Mei Gong, universitetslektor i energiteknik, båda från Högskolan i Halmstad, genomförde under 2014 ett projekt inom forskningsprogrammet Fjärrsyn för att kartlägga den kinesiska utvecklingen inom fjärrvärmeområdet. Klart är att Kina är på väg att bli världsledande inom fjärrvärme, vilket förhoppningsvis kan öppna vägen för framtida samarbetsprojekt med Sverige. I Kina sker en snabb urbanisering, och för att möta behoven byggs helt nya städer med fokus på hållbarhet. Det svenska byggkonsultföretaget Sweco är inblandat i flera sådana projekt. I deras förslag till hållbara stadslösningar är fjärrvärme en viktig pusselbit. Ett av dessa projekt går under namnet Tangshan Bay Eco-city. Det är ett samarbete mellan Sweco, staden Tangshan samt Sveriges ambassad i Peking. Området som byggs ska bli en Sino-Swedish Demo Area där hållbar svensk stadsbyggnad ska visas upp. I planen ingår ett centraliserat system för fjärrvärme och fjärrkyla baserat på bland annat energiåtervinning av avfall. Alla elektriska pumpar ska drivas med förnybar el. Vatten ska värmas upp med solfångare, som ett komplement till avfallsförbränningen. I framtiden ska också spillvärme från industrier och geotermiska tillgångar kunna användas, för att ytterligare öka energieffektiviteten Uppgifter från Combined Heat & Power Association, CHPA: 9. Mer information om Swecos fjärrvärmeprojekt i Sverige och i utlandet: Mer information om svenska energi- och miljöteknikföretag i Kina:

23 branschfakta branschfakta Svensk Fjärrvärme är en branschorganisation för Sveriges fjärrvärmeföretag, som producerar och distribuerar fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla. Idag består branschorganisationen av cirka 140 företag. De står för 98 procent av den levererade fjärrvärmen i Sverige. De flesta medlemsföretag är kommunalt ägda. Det gäller dock inte tre av de fyra största, Vattenfall, EO.N och Fortum Värme samägt med Stockholm stad, eller de lite mindre företagen Rindi och Statkraft. De privata företagen står för en tredjedel av leveranserna. Till organisationen är också ett 60-tal andra företag knutna, bland annat leverantörer och konsulter som är verksamma i fjärrvärmebranschen. Branschen omsätter cirka 33 miljarder (en procent av BNP) och investerar cirka sju miljarder årligen. Svensk Fjärrvärmes medlemmar levererar omkring 50 TWh värme per år och fjärrvärmen har drygt halva marknaden för värme och varmvatten. Genom kraftvärmeproduktion levererar Svensk Fjärrvärmes medlemmar även cirka 12 TWh el årligen. Andelen fjärrvärme är idag drygt 90 procent i flerbostadshus, 80 procent i lokaler och 18 procent i småhus. Fjärrvärme finns i 285 av Sveriges 290 kommuner och är den billigaste uppvärmningsformen i de flesta av dem. Den svenska fjärrvärmebranschen sysselsätter omkring personer och har cirka kilometer ledningar. foto Sid 3 Ulrika Jardfelt, Vd i Svensk Fjärrvärme. Foto: Jan Hoglund Sid 4 Gamla gatan i Stockholm vinter. Mostphotos Sid 5 Mikael Dubois Sid 6 Illustration Prime Sid 7 Element. Mostphotos Sid 8 John Johnsson. Foto: Per Hanstorp Sid 9 Mostphotos Sid 10 Jan Hoglund Sid 11 Illustration Prime Sid 12 Cyklist i Norra Hamnen Helsingborg. Foto: Cecilia Lundgren Kiruna bygger Sveriges nordligaste passivhus. Foto: Kiruna kommun Sid 14 Ulrika Jardfelt, Vd i Svensk Fjärrvärme. Foto: Håkan Flank Sid 15 Per Holm, SABO Sid 16 Energiknuten. Foto: Landskrona Energi Kyrka i Sundsvall. Mostphotos Sid 17 Ackumulatortanken. Foto: Borås Energi och Miljö Rickard Rydell, racerförare. Foto: NIKA Racing Sid 19 Modernt hus, efter Hållbarheten; Malmö. Foto: E.ON Västerås vid SKRAPAN. Mostphotos Sid 20 Mostphotos Sid 21 Den internationella forskningskonferensen DHC14. Foto: Morten Valestrand Sid 22 Professor Lin Fu, Tsinghua-universitetet i Peking. Foto: Morten Valestrand 23