Stiftelsen för främjande av lokal utveckling (PRODEL)

Transkript

1 Stiftelsen för främjande av lokal utveckling (PRODEL) Finansiella rapporter 31 december och rapport från de oberoende revisorerna. Översättning: Sten Ström, VidaMera Rapporten har översatts i sin helhet från det spanska originalet. En översättning av de separata rapporterna för Infrastrukturfonden finns också tillgänglig, liksom en sammanställning på svenska. Beloppen har omräknats från nicaraguanska córdobas (NIO) till USAdollars (USD) enligt de officiella kurserna den 31 december respektive. Kompletterande information för svenska läsare lämnas i noter. 1

2 Stiftelsen för främjande av lokal utveckling (PRODEL) Finansiella rapporter 31 december och Innehåll Rapport från de oberoende revisorerna. 34 Balansräkning... 5 Resultaträkning.. 6 Rapport över nettoförändringar i kapitalet 7 Kassaflödesanalys.. 8 Noter till redovisningsrapporterna 925 sida Noter och tilläggsupplysningar: Verksamhetens natur Redovisningsprinciper Växelkursreglering Noter till balansräkningen Noter till resultaträkningen Mål och policy för hantering av finansiella risker Analys av löptider för finansiella tillgångar och skulder Policy för kapitalhantering Sid

3 Rapport från de oberoende revisorerna Till Styrelsen för Stiftelsen för främjande av lokal utveckling, PRODEL 1 Vi har granskat bifogade finansiella rapporter avseende Stiftelsen för främjande av lokal utveckling, PRODEL (hädanefter benämnd Stiftelsen ). De omfattar en balansräkning per den 31 december samt en resultaträkning, en rapport över förändringar i eget kapital och en kassaflödesanalys för det räkenskapsår som avslutades nämnda datum, liksom en sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper och andra förklarande noter. Stiftelsens redovisningsrapporter per den 31 december granskades av andra revisorer, som lämnade en revisionsberättelse utan invändningar den 12 februari. Ledningens ansvar för de finansiella rapporterna Stiftelsens ledning är ansvarig för att upprätta och presentera de finansiella rapporterna i enlighet med internationell standard för redovisningsinformation 2. Detta ansvar innefattar: att utforma, genomföra och upprätthålla en intern kontroll som är relevant för att finansiella rapporter skall kunna upprättas och presenteras på ett rimligt sätt, fria från materiella fel oavsett om sådana skulle bero på bedrägeri eller misstag; besluta om och tillämpa lämpliga bokföringsprinciper och utföra redovisningsmässiga uppskattningar som är anpassade till omständigheterna. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att göra ett uttalande om dessa finansiella rapporter på basis av vår granskning. Vi har genomfört vår granskning enligt internationell revisionsstandard 3. Denna standard innebär att vi uppfyller etiska krav, och att vi planerar och genomför granskningen så att rimlig säkerhet uppnås om huruvida de finansiella rapporterna är fria från materiella felaktigheter. En revision innefattar metoder för att skaffa granskningsmässiga belägg för belopp och övrig information i de konsoliderade redovisningsrapporterna. Det valda tillvägagångssättet beror av revisorenas bedömning, inklusive en utvärdering av riskerna för att väsentlig information presenteras på ett felaktigt sätt, oavsett om detta skulle bero på bedrägeri eller misstag. Då denna riskvärdering genomförs tar revisorn hänsyn till den interna kontroll som är relevant för att redovisningsdokumenten skall ha upprättats och presenterats på ett rimligt sätt av redovisningsenheten. Syftet med detta är att utforma en granskning som är anpassad efter omständigheterna, men inte att göra något uttalande om huruvida Stiftelsens interna kontroll är ändamålsenlig. En revision innefattar även att utvärdera lämpligheten i de redovisningspolicies som tillämpas av Stiftelsen och de uppskattningar som gjorts av ledningen, liksom den samlade presentationen av de finansiella dokumenten. 1 PRODEL: Fundación para la Promoción del Desarrollo Local 2 IFRS och IAS, se Not 2 3 IAS, International Auditing Standards, utfärdade av IFAC, International Federation of Accountants 3

4 Vi bedömer att den granskning vi genomfört är tillräcklig för att kunna göra ett revisionellt uttalande. Uttalande Enligt vår bedömning ger de nämnda redovisningsdokumenten i allt väsentligt en rättvisande bild av Stiftelsens för lokal utveckling (PRODEL) ställning per den 31 december, samt dess finansiella resultat och kassaflöde för det räkenskapsår som avslutades nämnda datum i enlighet med internationell standard för redovisningsinformation. Ernst & Young Nicaragua S.A. Gonzalo de Jesús Marin Jiménez Auktoriserad revisor Medlem Nr 1817 Den 18 februari 2011 Managua, Nicaragua 4

5 Stiftelsen för Främjande av Lokal Utveckling (PRODEL) BALANSRÄKNING Per 31 december och Belopp i USA dollars. USD 1 = NIO 21, ,8405 Noter TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar 6 Likvida medel Finansiella tillgångar som innehas till förfall Lånefordringar Övriga fordringar Aktier och andelar Byggnader och utrustning Övriga tillgångar Summa tillgångar SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder 11 Låneskulder Upplupna kostnader och övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Långfristiga låneskulder Pensionsskulder Summa skulder Eget kapital 14 Ursprungligt kapital Donationskapital Kapitalreserv Övriga reserver Ackumulerat överskott Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Poster inom linjen Bifogade noter utgör en integrerad del av redovisningshandlingarna 5

6 Stiftelsen för Främjande av Lokal Utveckling (PRODEL) RESULTATRÄKNING Per 31 december och Belopp i USA dollars. USD 1 = NIO 21, ,8405 Noter 16 Finansiella intäkter Finansiella kostnader ( ) ( ) Finansiella nettointäkter före valutajusteringar Intäkter (kostnader) av valutajusteringar 17 Intäkter av valutajusteringar Kostnader för valutajusteringar ( ) ( ) Finansiellt bruttoresultat Avsättningar för kreditförluster ( ) ( ) Finansiellt nettoresultat Administrationskostnader ( ) ( ) 10 Nedskrivning av andel i delägt bolag ( ) Nedskrivning av fordran BANEX ( ) Övriga verksamhetsintäkter (kostnader) ( ) Extraordinära intäkter Årets resultat Bifogade noter utgör en integrerad del av redovisningshandlingarna 6

7 Stiftelsen för Främjande av Lokal Utveckling (PRODEL) FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL Per 31 december och Belopp i USA dollars. USD 1 = NIO 21,8825 för hela denna sida. Detta gör att siffrorna för inte stämmer med Balansräkningen. Saldo 31/ Saldo 31/12 Saldo 31/12 Noter 22 Årets resultat Bidrag till infrastrukturprogrammet Överfört till kapitalreserv 50% Årets resultat Årets resultat Bidrag till infrastrukturprogrammet Överfört till kapitalreserv 50% Årets resultat Ursprungligt kapital Donationsk apital Kapitalreserv Övriga reserver Ackumulerat överskott ( ) ( ) ( ) ( ) Årets resultat ( ) ( ) SUMMA ( ) ( ) Bifogade noter utgör en integrerad del av redovisningshandlingarna 7

8 Stiftelsen för Främjande av Lokal Utveckling (PRODEL) KASSAFLÖDESANALYS Per 31 december och Belopp i USA dollars. USD 1 = NIO 21, ,8405 Löpande verksamhet Årets resultat Justeringar för ickekassaflödespåverkande poster: Avskrivningar Andel av förlust i delägt bolag Justering av placeringar till verkligt värde ( ) Justering av pensionsskuld Nedskrivning av fordon och utrustning Avsättning för kreditförluster (Ökning) minskning av lån till kreditportföljer ( ) Minskning (ökning) av övriga fordringar ( ) (Ökning) minskning av räntefordringar (63 980) Minskning av övriga tillgångar Nettoökning av finansiella skulder Ökning (minskning) av övriga skulder ( ) Betalning av pensionsskuld (8 466) (1 697) Minskning (ökning) av upplupna räntekostnader Ökning av placeringar ( ) ( ) ( ) Bidrag till infrastrukturfonden ( ) ( ) Kassaflöde från löpande verksamheten (90 677) Investeringsverksamhet Anskaffning av utrustning (71 193) (37 753) Kassaflöde från investeringsverksamhet (71 193) (37 753) Finansieringsverksamhet (Minskning) ökning av likvida medel ( ) Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Bifogade noter utgör en integrerad del av redovisningshandlingarna 8

9 PRODEL Stiftelsen för Främjande av Lokal Utveckling NOTER Per 31 december och (belopp i USA dollars) 1. Verksamhetens natur Stiftelsen för främjande av lokal utveckling (PRODEL fortsättningsvis kallad Stiftelsen ) är en organisation utan vinstsyfte, som bildats i enlighet med Republiken Nicaraguas lagar. Dess säte är Managua i Nicaragua. Stiftelsens huvudsakliga verksamhet består i att tillhandahålla krediter som finansierar verksamheten i mikro, små och medelstora företag och som avser finansiella, kommersiella, jordbruks, fiske, eller industriaktiviteter; dessutom bostadsförbättringar eller andra personliga behov. Stiftelsens huvudsyfte är att förbättra levnadsvillkoren för stadsbefolkning med låga inkomster genom att förmedla resurser (egna eller från andra) som används till att förbättra bostadsförhållanden, stödja mikroföretag eller investera i grundläggande samhällsservice på ett uthålligt sätt och med deltagande av målgrupperna. Stiftelsens konkreta ändamål är: 1) Att tillhandahålla såväl lån som gåvomedel för att befolkningen skall få tillgång till teknisk rådgivning, organisationslösningar och finansiella tjänster i syfte att stimulera bostadslösningar, mikroföretag och basal samhällsservice 2) Att förmedla pengar, direkt eller via andra, till små och medelstora företag i syfte att dessa ska öka sina intäkter och sin produktivitet, liksom mikrokrediter till bostadsförbättringar Den konsoliderade årsredovisningen per den 31 december godkändes av ledningen den 17 januari Stiftelsen är befriad från inkomstskatt i enlighet med vad som stadgas i Republiken Nicaraguas Lag om rättvisa skatter. 2. Redovisningsprinciper som ligger till grund för de finansiella dokumenten 2.1 Internationella redovisningsnormer Stiftelsen för främjande av lokal utveckling (PRODEL) har upprättat de finansiella dokumenten per den 31 december i enlighet med internationella normer om finansiell information. 2.2 Värderingsprinciper och funktionell valuta De konsoliderade finansiella redovisningsdokumenten per den 31 december för Stiftelsen för främjande av lokal utveckling, PRODEL, har upprättats på basis av historiska anskaffningsvärden, förutom de finansiella tillgångar som innehas till förfall, vilka värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Beloppen är uttryckta i nicaraguanska córdobas 4. 4 I dessa dokument har beloppen omräknats till USAdollars enligt officiell kurs på balansdagen 9

10 3. Förändrade redovisningsprinciper De redovisningspolicies som antagits av Stiftelsen för upprättandet av de finansiella redovisningsdokumenten per den 31 december överensstämmer med dem som användes för årsredovisningen med följande undantag: År antog Stiftelsens följande förändringar i de internationella redovisningsstandarderna (IFRS) 5 och nya tolkningar som publicerats under året: IFRS 2 om aktierelaterade ersättningar: betalningstransaktioner som baseras på likvida aktier, i kraft sedan 1 januari IFRS 3 om företagssammanslagningar (reviderad) och IAS 6 27 koncernredovisning och separata finansiella rapporter (modifierad), i kraft sedan 1 juli inklusive konsekvensändringar i IFRS 7, IAS 21, IAS 28, IAS 31 och IAS 39 IAS 39 om finansiella instrument: värdering och redovisning av säkrade poster; juli Ändringar i IFRS; april Antagandet av dessa reviderade normer och tolkningar har inte inneburit någon materiell påverkan på Stiftelsens finansiella dokument. Förändringar i IFRS I april utgav IASB 7 ett antal ändringar av sina normer, främst i syfte att åtgärda bristande konsistens och tydliggöra formuleringarna. För varje norm utgavs ett antal övergångsregler. Antagandet av ändringarna har resulterat i ändringar i Stiftelsens redovisningspolicies, men hade ingen inverkan på Stiftelsens finansiella utveckling. Andra ändringar av IFRS som medförde följdändringar i följande normer hade ingen effekt på Stiftelsens redovisningspolicies eller finansiella utveckling: IFRS 2 om aktierelaterade ersättningar IFRS 8 om segmenterad rapportering IAS 1 om presentation av finansiella dokument IAS 7 om kassaflödesanalys IAS 17 om uthyrning IAS 38 om immateriella tillgångar IAS 36 om nedskrivningar IAS 39 om värdering och redovisning av finansiella instrument Utgivna normer som ännu inte trätt i kraft De normer som utgivits men ännu inte trätt i kraft då de finansiella dokumenten upprättades räknas upp nedan. Stiftelsen kommer att tillämpa dessa normer då de träder i kraft, men förväntar sig inte att de får någon effekt på den ekonomiska ställningen eller finansiella utvecklingen: IAS 24 Upplysningar om närstående (reviderad) IAS 32 om finansiella instrument: presentation och klassificering av utfärdade rättigheter 5 IFRS: International Financial Reporting Standards 6 IAS: International Accounting Standards 7 IASB International Accounting Standards Board 10

11 IFRS 9 om finansiella instrument: klassificering och värdering IFRIC 19 Betalning av skuld med kapitalrelaterade instrument Ändringar i IFRS (utgivna i maj ) 4. Sammanfattning av de viktigaste redovisningsprinciperna 4.1 Valuta, transaktioner i utländsk valuta och omräkning i de finansiella dokumenten Funktionell valuta och valuta i de finansiella dokumenten Nicaraguas officiella valuta är den nicaraguanska córdoban. På grund av detta och trots att större delen av de finansiella tillgångarna och skulderna är avtalade i USAdollar har Stiftelsen beslutat att córdoban skall vara den funktionella valutan 8. Dessutom sätts merparten av priserna vid försäljning och inköp av varor och tjänster i córdobas, och medelsflödena från den löpande verksamheten sker i denna valuta, som också används för regleringar av banksektorn, där Stiftelsen verkar, liksom i den ekonomiska miljön i stort i Nicaragua Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta, dvs. alla andra än den funktionella valutan, bokförs till växelkursen på transaktionsdagen. Då ställningen och verksamhetens resultat fastställs värderar Stiftelsen de tillgångar och skulder som hålls i utländsk valuta till den växelkurs som gällde på värderingsdagen, och gör nödvändiga justeringar. De resulterande växelkursdifferenserna tas upp i resultaträkningen för den period då de uppstår Omräkning av rapporteringsvaluta i de finansiella dokumenten Eftersom Stiftelsens bokföring sker i nicaraguanska córdobas, trots att USAdollar utgör den vanligaste valutan, har de tillgångar och skulder som avtalas i USAdollar omräknats till nicaraguanska córdobas med hjälp av den växelkurs som rådde då de finansiella dokumenten upprättades. Ickemonetära poster som värderas till historiskt anskaffningsutgift har dock omräknats till den växelkurs som rådde vid den ursprungliga transaktionen. Beloppen i denna översatta årsredovisning är dock uttryckta i USAdollars. 4.2 Likvida medel Likvida medel och liknande tillgångar utgörs av kontanta medel och kortfristiga placeringar som vid upprättandet av balansräkningen förfaller inom tre månader efter anskaffningen. Dessa finansiella tillgångar värderas till verkligt värde med förändringar i resultaträkningen utan avdrag för sådana transaktionskostnader som kan uppstå vid försäljning eller liknande. I den konsoliderade kassaflödesanalysen visar Stiftelsen likvida medel och likande tillgångar netto för eventuella övertrasseringar. 4.3 Finansiella instrument och andra finansiella tillgångar Vid anskaffningen tar Stiftelsen upp sina finansiella tillgångar till verkligt värde plus kostnader som direkt kan hänföras till transaktionen, utom de finansiella tillgångar som tas upp till verkligt värde med differenser via resultaträkningen utan hänsyn till sådana kostnader. Första gången de tas upp hänför Stiftelsen sina finansiella tillgångar till följande tre kategorier: a) finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via 8 Växelkurs mellan USD och NIO: se Not 5 11

12 resultaträkningen b) utlåning och fordringar c) placeringar värderade till det belopp som utbetalas på förfallodagen. Denna ursprungliga klassificering revideras av Stiftelsen i slutet av varje räkenskapsår. Köp och försäljning av finansiella tillgångar tas upp av Stiftelsen på det datum då varje transaktion genomförs. Med kontraktsdag avses det datum då Stiftelsen gör ett åtagande om att köpa eller sälja en finansiell tillgång. Stiftelsens finansiella tillgångar inkluderar kontanter, kortfristiga banktillgodohavanden, fordringar, placeringar som innehas till förfall och placeringar som kan avyttras samt placeringar i kapitalinstrument eller derivatainstrument. Verkligt värde. Det verkliga värdet av en placering som omsätts på en organiserad finansiell marknad bestäms utifrån de priser som noteras på denna marknad för handel som genomförts på balansdagen. För sådana investeringar för vilka det inte finns någon aktiv finansiell marknad bestäms det verkliga värdet med hjälp av olika värderingstekniker. Sådana tekniker innefattar marknadstransaktioner som nyligen genomförts mellan intresserade och informerade parter, som agerar under villkor av ömsesidigt oberoende; referens till verkligt värde på andra finansiella instrument som väsentligen är likartade; och diskontering av likviditetsflöden eller andra värderingsmodeller. Upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet beräknas med hjälp av effektivräntemetoden minus eventuellt förväntad värdeminskning. Beräkningen tar hänsyn till eventuella premier eller rabatter vid anskaffningen, och innefattar transaktionskostnader och arvoden som ingår som en integrerad del av den effektiva räntan Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen De finansiella tillgångar som anskaffas i syfte att de skall säljas inom en snar framtid tas upp i redovisningen till verkligt värde utan avdrag för de kostnader som kan uppstå då de säljs eller avyttras. Vinster eller förluster som uppstår vid handel med dessa tillgångar tas upp i resultaträkningen för det år då de inträffar Utestående fordringar Utestående fordringar är finansiella tillgångar som inte bestäms av en fast eller bestämbar amorteringsplan och inte noteras på en aktiv marknad. De tas initialt upp till respektive fordringsbelopp. Därefter bokförs de av Stiftelsen till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av den effektiva räntan minus en förväntad värdeminskning. Vinster och förluster tas upp i resultaträkningen då fordringarna avskrivs, skrivs ned på grund av värdeminskning eller amorteras. Det förväntade återvinningsvärdet för de utestående fordringarna analyseras periodiskt, och för de fordringar som klassificeras som osäkra bokförs en förväntad värdeminskning via periodens resultaträkning. Fordringar som konstaterats vara värdelösa skrivs ned, samtidigt som den tidigare gjorda avsättningen för befarad förlust återförs. 12

13 4.3.3 Finansiella tillgångar som hålls till förfall De finansiella tillgångar som inte har en fast eller bestämbar amorteringsplan och definierad förfallodag klassificeras som placeringar som hålls till förfall när Stiftelsen har den bestämda avsikten och förmågan att behålla dem till förfallodagen. Sedan de bokförts för första gången värderas de finansiella tillgångar som hålls till förfall till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden. Vinster eller förluster tas upp i resultaträkningen när det finansiella instrumentet avyttras eller har minskat i värde, liksom vid amortering. 4.4 Placeringar i kapitalinstrument Placeringar i kapitalinstrument som inte har ett marknadspris, noterat på en aktiv marknad, och vars verkliga värde inte kan bestämmas på ett tillförlitligt sätt, värderas av Stiftelsen till anskaffningskostnad efter det första redovisningstillfället. 4.5 Finansiella tillgångars värdeminskning Då balansräkningen upprättas utvärderar Stiftelsen om det finns objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar skulle kunna ha minskat i värde. En finansiell tillgång eller grupp av tillgångar anses ha minskat i värde om, och endast om, det finns objektiva belägg för detta som ett resultat av en eller flera händelser, som inträffat efter det att den finansiella tillgången togs upp i redovisningen för första gången, och att den identifierade händelsen har en påverkan på tillgångens eller tillgångsgruppens framtida kassaflöde som går att uppskatta på ett tillförlitligt sätt. Belägg för värdeminskning kan innefatta indikeringar på att gäldenärerna har betydande finansiella problem, uppvisar förseningar i betalningen av ränta eller amortering, en sannolikhet för att gäldenärerna befinner sig i likvidation eller annan typ av finansiell omstrukturering och när tillgänglig information indikerar en minskning som går att uppskatta av Stiftelsens kassaflöden beroende på att kontraktsvillkoren inte kunnat uppfyllas Värdeminskning för finansiella tillgångar som redovisats till upplupet anskaffningsvärde. När Stiftelsen konstaterat en förlust, orsakad av en värdeminskning i finansiella tillgångar som bokförts till upplupet anskaffningsvärde, beräknas förlustens storlek till skillnaden mellan bokfört värde och nuvärdet av framtida kassaflöden, diskonterade med tillgångens ursprungliga effektivränta. Förlusten minskar tillgångens bokförda värde och tas upp i resultaträkningen under det år den inträffade Värdeminskning för finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål När en minskning av verkligt värde har konstaterats för en finansiell tillgång som innehas för handelsändamål, och detta skett direkt mot resultatet på basis av objektiva belägg för värdeminskningen, elimineras den ackumulerade förlusten av Stiftelsen. Förlusten redovisas i resultaträkningen för perioden, även om den finansiella tillgången inte blivit nedskriven i balansräkningen. Den värdeminskning som på så sätt eliminerats och tagits upp i periodens resultaträkning utgörs av skillnaden mellan anskaffningskostnaden och det verkliga värdet minus eventuell värdeminskning som tagits upp tidigare i resultaträkningen. 13

14 4.5.3 Värdeminskning för finansiella tillgångar som bokförts till anskaffningskostnad När Stiftelsen fastställer att en förlust uppstått i form av värdeminskning för ett egetkapitalinstrument vars pris inte noteras på en aktiv marknad, beräknas förlustens storlek som skillnaden mellan tillgångens bokförda värde och nuvärdet av framtida kassaflöden, diskonterade med marknadens aktuella avkastning på liknande finansiella tillgångar med avdrag för redan bokförd värdeminskning för tillgången. Förlusten tas upp i resultaträkningen för det år då den inträffade. 4.6 Nedskrivning av finansiella tillgångar Stiftelsen gör en nedskrivning av finansiella tillgångar då de kontraktsenliga rättigheterna till kassaflöden från tillgångarna upphör, eller då den finansiella tillgången avyttras och Stiftelsen på så sätt avhänder sig tillgångens inneboende risker och nytta och därmed avstår från de kontraktsenliga rättigheterna till kassaflöden från tillgången, eller när Stiftelsen har tagit på sig en kontraktsenlig skyldighet att betala de kassaflöden, som den behållit kontraktsenliga rättigheter att erhålla, till en eller flera mottagare. 4.7 Byggnader och utrustning Byggnader och utrustning bokförs initialt till anskaffningskostnaden minus eventuell ackumulerad avskrivning och värdeminskning. Dessa kostnader inkluderar kostnaden för att ersätta delar av anläggningen eller utrustningen när denna kostnad uppstår om den uppfyller villkoren för att tas upp i redovisningen. Utgifter för reparationer och underhåll som inte uppfyller dessa villkor tas upp som kostnader under det år då de uppstår. Avskrivning beräknas enligt en linjär avskrivningsplan utifrån beräknad livslängd för varje tillgångsslag. Restvärdet för de tillgångar som avskrivs liksom ekonomisk livslängd och avskrivningsmetoder revideras årligen av ledningen, och justeras vid behov vid slutet av varje räkenskapsår. Den ekonomiska livslängden för olika tillgångsslag: Byggnader och installationer Möbler och kontorsutrustning Datorer Fordon Beräknad livslängd: 20 år 5 år 2 år 8 år En utrustnings eller byggnadskomponent skrivs ned då den avyttras eller när Stiftelsen inte längre förväntar sig framtida nytta av dess användning. Eventuell vinst eller förlust av att tillgången förs bort från balansräkningen, beräknad som skillnaden mellan bokfört nettovärde och försäljningslikviden, tas upp i resultaträkningen för det år då transaktionen äger rum. 4.8 Placeringar i delägda bolag Placeringar i delägda bolag bokförs enligt kapitalandelsmetoden. Som delägda bolag räknas företag där Stiftelsen har ett betydande inflytande men som inte är ett dotterbolag eller utgör en andel i ett gemensamt företag. 14

15 Enligt kapitalandelsmetoden bokförs en placering i ett delägt bolag initialt till anskaffningskostnaden; därefter ökas eller minskas det bokförda beloppet med Stiftelsens andel av företagets resultat från anskaffningsdagen. Utdelningar som Stiftelsen erhåller från företaget bokförs som en ökning av placeringsbeloppet. Vid behov tar Stiftelsen i sitt resultat upp justeringar som baseras på dess andel av ändringar i företagets resultat. Icke realiserade vinster eller förluster av transaktioner mellan Stiftelsen och det delägda bolaget elimineras innan Stiftelsens andel av bolagets resultat redovisas. Det mervärde som uppstod då bolagsandelen anskaffades är inkluderat i placeringens bokförda värde och avskrivs inte. Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden bestämmer Stiftelsen varje år om det är nödvändigt att ta upp någon värdeminskning hänförlig till nettoplaceringen i ett delägt bolag. De delägda bolagen har samma räkenskapsår som Stiftelsen, och tillämpar samma redovisningsprinciper då de finansiella dokumenten upprättas. 4.9 Värdeminskning för övriga tillgångar Vid stängningen av varje bokföringsperiod gör Stiftelsen en översyn av det bokförda värdet för andra tillgångar än finansiella i syfte att identifiera en värdeminskning då fakta eller omständigheter indikerar att de bokförda värdena skulle kunna överstiga återvinningsvärdet. Stiftelsen gör en värdering av tillgångarna eller de delar som genererar kassaflöde till återvinningsvärdet, definierat som det högre av det verkliga värdet minus försäljningskostnader respektive nyttjandevärdet. De justeringar som görs på detta sätt bokförs via resultaträkningen under det år då översynen görs Finansiella skulder Initialt tar Stiftelsen upp finansiella skulder till verkligt värde plus kostnader som direkt kan hänföras till transaktionen. Sedan de tagits upp i redovisningen värderas de finansiella skulderna till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av den effektiva räntan 9. Stiftelsen tar upp vinster och förluster under den period då den finansiella skulden skrivs ned eller amorteras. De finansiella skulderna inkluderar certifikat, låneskulder, leverantörskulder och övriga skulder Certifikat och låneskulder Låneskulder tas initialt upp till verkligt värde vid de respektive tillfällen då de avtalas, inklusive hänförbara transaktionskostnader. Därefter tas dessa finansiella skulder upp till det upplupna anskaffningsvärdet med hjälp av effektivräntemetoden. Stiftelsen redovisar vinster och förluster via resultaträkningen för den period då den finansiella skulden nedskrivs eller amorteras Nedskrivning av finansiella skulder Stiftelsen gör en nedskrivning av finansiella skulder då skulden har betalats eller annullerats, eller då kraven har upphört att gälla. När en finansiell skuld har ersatts av en annan finansiell skuld för Stiftelsen bort den ursprungliga skulden och tar upp en ny finansiell skuld. Eventuella skillnader på grund av ett sådant utbyte av finansiella skulder tas upp i resultaträkningen för den period då de uppstår. 9 Den effektiva räntan beräknas på nuvärdet av alla betalningar som kredittagaren skall göra enligt avtalet 15

16 4.12 Redovisning av intäkter Stiftelsen mäter de intäkter som hänför sig till den ordinarie verksamheten med hjälp av det verkliga värdet på motprestationen som erhålls eller kommer att erhållas Ränteintäkter Intäkter från avkastning på finansiella instrument redovisas i proportion till den tid som förflutit, och beräknas på det månatliga medelvärdet av utbetalt lånebelopp utifrån den effektiva räntesatsen. Intäkter av räntor inkluderas i finansiella intäkter i resultaträkningen allt eftersom de blir upplupna Pensionsskulder Skuld för pensionsförmåner redovisas av Stiftelsen via resultaträkningens verksamhetsdel för att finansiera avgångsvederlag för personal som lämnar sin anställning, pensioneras eller avskedas, vilket krävs enligt Nicaraguas gällande arbetsrätt. Vederlaget uppgår till en månadslön per tjänsteår för de första tre åren, och 20 arbetsdagar för därpå följande tjänsteår. Inget avgångsvederlag kan dock vara mindre än en eller mer än fem månadslöner. Stiftelsen bokför en skuld månadsvis för att täcka framtida utbetalningar av sådana vederlag med hänsyn tagen till nuvärdet av de framtida skyldigheterna. Detta nuvärde beräknas aktuariskt utifrån uppgifter från oberoende experter Bedömningar, uppskattningar och väsentliga antaganden i redovisningen Upprättandet av redovisningsdokumenten innebär att ledningen måste göra bedömningar, uppskattningar och väsentliga antaganden som påverkar de redovisade intäkterna, kostnaderna, tillgångarna och skulderna liksom eventualförpliktelserna på balansdatum Uppskattningar och antaganden De viktigaste antaganden som avser framtida händelser eller andra källor till uppskattningar som kan variera vid tidpunkten då redovisningsdokumenten upprättas, och som till sin natur riskerar att orsaka väsentliga justeringar av följande års tillgångsoch skuldbelopp i balansräkningen är: Värdeminskning för ickefinansiella tillgångar Enligt Stiftelsens mening finns det ingen indikation på att någon av dess ickefinansiella tillgångar skulle ha drabbats av värdeminskning på balansdagen. Varje år, liksom när någon indikation på värdeminskning identifieras, genomför Stiftelsen en utvärdering av de anskaffade tillgångarnas övervärde liksom av immateriella tillgångar med obestämbar livslängd. Övriga ickefinansiella tillgångars värde utvärderas då det finns indikationer på att bokförda värden inte är återvinningsbara Bedömningar Stiftelsen bedömer att den inte har ett bestämmande inflytande över placeringen i Prodel Microfinance Fund S.A., trots att den innehar 99,1% av aktierna, eftersom dess aktieinnehav, enligt beslut i detta företag, inte är röstberättigat. 16

17 5. Växelkursregleringar Stiftelsens bokföring sker i córdobas, Republiken Nicaraguas officiella valuta men USAdollar är den viktigaste utländska valutan för Stiftelsens transaktioner. Den officiella växelkursen för córdobas gentemot USAdollar ändras dagligen utifrån en tabell som publiceras månadsvis av Nicaraguas Centralbank (BCN). Den 31 december och var denna officiella växelkurs NIO 21,8825 respektive NIO 20,8405 för USD 1. Det finns en fri valutamarknad som fungerar via kommersiella banker, finansinstitut och växelkontor som godkänts av Nicaraguas Centralbank. På denna marknad styrs växelkursen av utbud och efterfrågan. Nedan visas en sammanfattning av tillgångar och skulder i utländsk valuta, uttryckta i USAdollar per den 31 december: Summa finansiella tillgångar Summa finansiella skulder ( ) ( ) Nettotillgångar Likvida medel Inhemsk valuta (banker) Kontanter Utländsk valuta (banker) Stiftelsen uppbär räntor på kontanter som deponerats i bank enligt dagsräntesatser som bestäms av dessa banker. Övriga likvida medel utgörs av insättningscertifikat med högst tre månaders löptid; användningen beror på Stiftelsens behov av kontanter, och den ränta som uppbärs varierar mellan 0,75% och 1,0%. Den 31 december och fanns inga restriktioner i fråga om användningen av tillgängliga kontanter och övriga likvida medel. 17

18 7. Finansiella tillgångar som innehas till förfall Till anskaffningsvärde Kapitalbelopp Amortering och obligationer 10 Terminscertifikat Bancentro Deriavataoperationer på kontantmarknaden Upplupen avkastning Amortering och obligationer Terminscertifikat Bancentro Deriavataoperationer på kontantmarknaden Till verkligt värde med förändringar via resultaträkningen: Obligationer 12,50% Obligationer 13,625% Obligationer 12% Upplupen avkastning Obligationer 12,50% Obligationer 13,625% Obligationer 12% (19 950) Placeringarna kan överlåtas inom högst ett år från upprättandet av de finansiella dokumenten. Den 31 december och ligger deriavatapapper och obligationer som säkerhet för låneskulder avseende deriavataoperationer på kontantmarknaden 8. Lånefordringar, netto Fonden för Lokal Utveckling SERFIGSA Financiera FAMA BANEX S.A. Fundación León 2000 PRESTANIC Fundación para la Promoción y Desarrollo Cooperativa 20 de Abril R.L. Fondo de Desarrollo de la Mujer Fundación José Nieborowski Cooperativa Avance R.L. Centro de Promoción y Desarrollo Local PROEXITO I hela noten avses med obligationer BPI: Bonos de Pago por Indemnización 18

19 Las Sabanas kommun Cooperativa La Unión R.L. San Lucas kommun Asociación Alternativa para el Desarrollo Integral de las Mujeres Räntefordringar Avgår: befarad kreditförlust ( ) ( ) Enligt undertecknade kontrakt skall lånefordringarna återbetalas i dollar, utom sammanlagt USD (USD år ) som skall återbetalas i córdobas. Följande uppställning visar hur befarade kreditförluster ändrats: Ingående saldo vid årets början Belopp via resultaträkningen Utgående saldo vid slutet av året Byggnader och utrustning (USD kurs per 31 december för samtliga belopp) Anskaffningsvärde eller verkligt värde Ing. saldo Anskaffningar Avyttringar Utg saldo Anskaffningar Avyttringar Utg saldo Byggnader och mark Fordon (14 852) (15 427) Datorer (2 000) Möbler och utrustning (181) (2 376) Summa (15 033) (19 803) Ackumulerad avskrivning Ing. saldo Årets avskrivn Avyttringar Utg saldo Årets avskrivn Avyttringar Utg saldo (8 202) (10 012) (1 799) (152) (67) (8 354) (11 877) Bokfört nettovärde Utg saldo Utg saldo Ing saldo

20 Följande tabell visar olika tillgångsslags historiska anskaffningsvärde: Den 31 december : Byggnader Anskaffningsvärde Ack. avskrivning Bokfört värde och mark (42 595) Fordon (18 349) Datorer (83 402) Utrustning (65 334) Summa ( ) Anskaffningsvärde Ack. avskrivning Bokfört värde Byggnader och mark (30 177) Den 31 december : Fordon (21 196) Datorer (84 319) Utrustning (57 603) Summa ( ) Aktier och andelar Stiftelsen äger 95,10% av aktiekapitalet (utan rösträtt) i Prodel Microfinance Fund S.A. vars huvudsakliga verksamhet består i stöd till mikro, små och medelstora företag. Här följer en sammanfattning av detta bolags finansiella information: Andel av balansräkningen: Tillgångar Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Nettotillgångar Andel av resultaträkningen: Intäkter Nettounderskott (7 545) ( ) Låneskulder Banco Centroamericano de Integración Económica BCIE Fordringsägare i derivataoperationer UN Habitat Räntesats 5,80% 1,27% 6,00% Löptid Dec 2016 Apr 2011 Jun 2020 Säkerhet Inteckning i portföljen obligationer Härav: löptider ett år Långfristiga låneskulder

21 Följande förfalloperioder gäller för låneskulderna: < 31 december < 31 december 2011 < 31 december 2012 < 31 december 2013 < 31 december 2014 < 31 december 2015 < 31 december 2016 < 31 december 2017 < 31 december 2018 < 31 december 2019 < 31 december Upplupna kostnader Skatter och andra avdrag Överlåtna garantier Semesterlöneskuld Julbonus Arbetsgivaravgift Övriga upplupna kostnader Upplupna kostnader genererar inte några räntor eller rabatter vid tidig betalning, och heller inte dröjsmålsräntor. Den normala löptiden är 45 dagar efter det att balansräkningen upprättats, och alla kostnader skall betalas i córdobas. 13. Pensionsskulder m. m. Saldo vid årets början Plus pensionsavsättningar Minus avskrivning/betalning mot provisioner Saldo vid slutet av året (13 319) (7 811) Eget kapital Ursprungligt kapital Det ursprungliga donationskapitalet består av likvida medel, egendom och rättigheter som erhållits från Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) för genomförandet av de två första faserna i Programmet för lokal utveckling vid tiden då Stiftelsen bildades. Ytterligare donationskapital Detta kapital utgörs av donationer som erhölls år 2008 genom att den kapitalskuld och de upplupna räntor som Stiftelsen hade från Sida kapitaliserades genom den tredje ändringen 11 av avtalet mellan Sida och PRODEL. 11 Under hade Sida utbetalat c:a MSEK 60 som villkorslån; detta omvandlades 2008 till eget kapital 21

22 Kapitalreserv Stiftelsen tillämpar som praxis att överföra 50% av årets resultat till en kapitalreserv för att säkerställa sitt rörelsekapital. 15. Poster inom linjen Erhållna garantier Förvaltade infrastrukturmedel Förvar av medel för garanti HabitatPRODEL De förvaltade medlen för infrastruktur motsvarar ickeåterbetalningspliktiga medel som erhållits av Sida plus bidrag som lämnats ur Stiftelsens årliga överskott för finansiering av projekt i kommuner samt teknisk rådgivning till de kommunala förvaltningarna och till de boende i berörda kvarter. 16. Intäkter och kostnader, netto Intäkter Från bankdepositioner Från tillfälliga placeringar Från långfristiga placeringar Från lånefordringar Ersättningar Kostnader För skyldigheter gentemot finansinstitutioner För övriga skyldigheter Summa nettointäkter 17. Finansiella intäkter och kostnader Intäkter Från likvida medel Från finansiella instrument (till anskaffningsvärde) Från finansiella instrument (till verkligt värde) Från lånefordringar Från långfristiga certifikat Från långfristiga placeringar i aktier Kostnader Från skyldigheter gentemot finansinstitutioner Från övriga skyldigheter Summa finansiella nettointäkter ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) (86 264) ( )

23 18. Administrationskostnader Personalkostnader 12 Externa tjänster Transporter och kommunikation Underhåll av byggnader Allmänna kostnader Institutionsutveckling Mål och policy för hantering av finansiella risker Stiftelsens viktigaste finansiella instrument är likvida medel, lånefordringar, låneskulder och övriga skulder. Det grundläggande syftet med dessa finansiella instrument är att finansiera Stiftelsens verksamhet. Stiftelsen har även andra finansiella tillgångar och skulder av olika slag som uppkommer direkt ur verksamheten. De främsta riskerna, som kan få en jämförelsevis stor effekt på dessa finansiella instrument, är växelkursrisker, likviditetsrisker, ränterisker och kreditrisker. Stiftelsens ledning hanterar dessa risker med stöd av ledningsgruppen, som analyserar riskerna och gemensamt föreslår policies för hur de ska hanteras i Stiftelsekoncernen. Styrelsen går igenom och beslutar om policies för hantering av riskerna, som beskrivs i det följande: Växelkursrisk Som ett resultat av de operationer som Stiftelsen gör i utländska valutor är verksamheten exponerad för växelkursrisker när dess tillgångar och skulder är utställda i utländsk valuta. Därför är den periodiska värderingen beroende av gällande kurser på de finansiella marknaderna, främst USAdollar. Växelkursrisken består i att växelkursdifferenser tas upp som intäkt eller kostnad som ett resultat av att växelkurserna varierar mellan den funktionella valutan och verksamhetsvalutan i de olika länder där Stiftelsen verkar och respektive utländska valuta. Som visas i Not 5 beror den maximala risken på hur stor del av nettotillgångarna som hålls i utländsk valuta. Följande känslighetsanalys visar effekten för Stiftelsens ekonomiska redovisning av en rimlig variation i växelkursen för córdoba: Variation i växelkursen +5% 5% Effekt på resultaträkningen ( ) Effekt på Eget kapital ( ) 12 Varav styrelse och ledning (): USD Avse kapacitetshöjning av personal i mikrofinansinstitutioner och av egen personal 23

24 + 5% 5% ( ) ( ) Likviditetsrisk Stiftelsen följer upp sin likviditet på daglig basis för att säkerställa att de likvida tillgångarna är större än de kortfristiga skulderna. Då tas hänsyn till löptiden för de finansiella tillgångarna, och periodiskt görs prognoser över kassaflödet i syfte att i god tid upptäcka en möjlig brist eller överskott i jämförelse med verksamhetens behov. Följande tabell visar de finansiella skuldernas löptider utifrån betalningsåtaganden: Låneskulder Övr. skulder Avista < 3 mån mån år > 5 år Summa Låneskulder Övr. skulder Ränterisk Stiftelsen förvaltar stora skuldbelopp, framför allt bestående av banklån som kan vara utsatta för variationer i räntesatserna. Stiftelsen hanterar denna risk genom att löpande utvärdera räntesatsernas utveckling på de nationella och internationella marknaderna för att avgöra med en rimlig säkerhet vilka risker som är förknippade med skuldernas finansiella kostnader och, såvitt möjligt, minimera effekterna av sådana risker. Följande känslighetsanalys visar effekten för Stiftelsens ekonomiska redovisning av en rimlig variation i den genomsnittliga räntesatsen: Variation i räntesatsen +1% 1% + 1% 1% Effekt på resultaträkningen 0 (0) (14 015) Effekt på Eget kapital 0 (0) (14 015) Kreditrisk Ledningen har fastställt policies för kreditgivning. Denna policy utvärderas med avseende på betalningsförmåga, historiska data och referenser för varje nuvarande och potentiell klient. Exponeringen för kreditrisker övervakas ständigt i form av hur låntagarnas betalningsbeteende utvecklas. Den 31 december respektive fanns ingen väsentlig koncentration av kreditrisk, och den maximala exponeringen framgår av bokförda belopp enligt Not 7. När det gäller kreditrisk för andra finansiella tillgångar visas den maximala risken för var och en av dem med dess bokförda saldon. 24

25 20. Analys av löptider för finansiella tillgångar och skulder Likvida medel Finansiella tillgångar som hålls till förfall Lånefordringar till klienter Övriga fordringar Låneskulder Upplupna kostnader och övriga skulder Pensionsskulder Netto Likvida medel Finansiella tillgångar som hålls till förfall Lånefordringar till klienter Övriga fordringar Låneskulder Upplupna kostnader och övriga skulder Pensionsskulder Netto < 12 månader ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) > 12 månader ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Policy för kapitalhantering Det viktigaste målet för Stiftelsens hantering av sitt kapital är att säkerställa att en solid skuldkvot och sunda finansiella kapitalkvoter vidmakthålls så att verksamheten kan stödjas och intäkterna maximeras. Stiftelsen förvaltar sin kapitalstruktur med hänsyn tagen till den ekonomiska miljö i vilken verksamheten bedrivs. Kapitalpolicyn har inte ändrats på några väsentliga punkter under räkenskapsåren eller. Stiftelsens tillsyn över kapitalet grundas främst på kvoten mellan nettoskulderna (låneskulder plus leverantörskulder och övriga skulder minus likvida medel) och summan av nettoskulderna och kapitalet (det ursprungliga kapitalet, donationskapitalet och övriga delar av det Egna kapitalet); enligt Stiftelsens policy skall denna kvot skall hållas över 20%. 25

26 Låneskulder Plus: Leverantörskulder och övriga skulder Minus: likvida medel = Nettoskuld Ursprungligt kapital Donationskapital Övriga delar av Eget kapital Summa Eget kapital Kapital och nettoskulder Kvot mellan nettoskulder och nettokapital ( ) ,7% ( ) ,1% **** 26