organ för sveriges facköversättarförening nr årgång facköversättaren Linus Olsson:

Transkript

1 organ för sveriges facköversättarförening nr årgång facköversättaren Linus Olsson: Språkekvilibrist Hur snabbt kan man med fler översätta språk i en sikte roman? FOTO: Istock DET PRESENTATION ÄR BALLT ATT AV VARA SFÖ:S BALT STYRELSE 2 MASKINÖVERSÄTTNING 10 LAGRA DATA PÅ ETT DAGSLÄGET GENOMTÄNKT VENTILERAT SÄTT 126

2 Nr Årgång 25 Innehållet får gärna återges om källan anges. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Styrelsen har ordet styrelsen@sfoe.se Kansli Postadress SFÖ Vasagatan Stockholm Tel: Öppettider: mån fre Lunchstängt: E-post: info@sfoe.se Webbplats: PlusGiro Bankgiro Redaktion Ansvarig utgivare Ingrid Olsson Chefredaktör Kerstin Orsén Tolvmansvägen 8 B Huddinge Tel: E-post: redaktor@sfoe.se Övriga redaktionsmedlemmar Brett Jocelyn Epstein, Mats D Linder, Tricia Nilsson, Björn Olofsson, Britt-Marie Seex, Christian Swärdshammar och Gisela Weltzin Thunberg Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto Gisela Weltzin Thunberg Tryck Trydells tryckeri Prenumeration Pris för år 2014 SEK 225:- + moms Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: Utgivningsplan 2014 Nr Manusstopp Utgivning 1 14 januari 20 februari 2 10 mars 16 april 3 21 maj 25 juni 4 7 juli 27 augusti 5 12 september 20 oktober 6 10 november 15 december Det är ballt att vara balt hurra vad jag är glad att jag är svensk! Det sägs att var femte invånare i Sverige har utländsk härkomst. Här avses de personer som är födda utomlands eller där minst en av föräldrarna är födda utrikes. Undrar hur många det kan vara i vår översättarskara som hör hit, säkert en mycket högre siffra. Jag råkar vara en sådan invånare. Som född och uppvuxen i Sverige med utländska föräldrar har jag fått förmånen att få uppleva två kulturer på nära håll. Därför kan det ibland upplevas av äkta svenskar att jag är lite för rakt på sak. Jag får ofta höra att jag säger saker som alla tänker, men inte vågar säga. En anledning är säkert att jag är flyktingbarn och uppfostrad i andan Goda människors tystnad är farligare än onda människors ondska. FÖR exakt 25 år sedan bildades en 650 km lång mänsklig kedja av ca 2 miljoner människor, där man under 15 minuter höll varandra i händerna för att förena Tallinn, Riga och Vilnius i en manifestation för självständigheten. Känslan var obeskrivlig och manifestationen kom även med i Guinness Rekordbok! Ungefär vid samma tid fanns det också en ung kvinna som lämnade sitt hemland på andra sidan jordklotet och flyttade hit till Sverige, och som sedermera har blivit en av mina bästa väninnor. Samma höst pågick planerandet av att skapa en översättarförening (och det ska vi fira nästa år!) var ett magiskt år för många. Kommer du ihåg vad du gjorde hösten 1989? Själv startade jag mitt företag med en liten ettåring vid min sida, min dåvarande man och jag byggde ett nytt hus och vi flyttade till idyllen på Orust. Vad vill jag då säga med allt det här? Jo, att vi kommer från skilda världar, kämpar för olika saker, ser saker och ting på olika sätt, men det är ändå likheterna som förenar oss och vår strävan mot samma mål. Nu när det har varit val, ser vi en tendens till att gapet mellan blocken krymper för varje år och partierna närmar sig allt mer varandra. Detta fenomen skulle jag även vilja se inom SFÖ och det är på gång (hoppas jag). Det jag främst vill se är att våra associerade medlemmar ska få kunna göra sin röst hörd på årsmötena och bli styrelseledamöter. Varför detta inte godtogs på förra årsmötet i Jönköping är mig helt obegripligt. Varför utesluta denna grupp? Du som röstade emot, hur tänkte du då? Lämna gärna in ditt argument här i FÖ, för jag förstår inte! IssN X 2 Sveriges facköversättaren Facköversättarförening 5/14

3 Det har också varit en hel del turbulens kring företagsmedlemmarnas vara eller icke vara. Att utesluta en sådan viktig grupp vore en katastrof enligt min mening kommunikation är viktigt i alla led endast så kommer man fram till en bra lösning. Tänk om vi slängde ut en familjemedlem ur huset varje gång den hade en annan åsikt eller inte gjorde som vi sa, det skulle ju inte gå (även om man skulle ha stor lust ibland). Som nätverksansvarig har jag ansvaret för våra interna grupper. Vi fungerar precis som ett samhälle, fast i mindre skala. I vår förening ska alla känna sig välkomna och grundidén är att ingen ska sitta där ensam på sin kammare, utan vi ska vara som en enda stor familj. I en familj bör alla hjälpas åt, eller hur? Det är ju inte meningen att bara ett fåtal och oftast samma personer ska dra det tunga lasset. Ett bra sätt är då att engagera sig i någon av de grupper som redan finns till buds. Säkert hittar du något som kan passa och intressera dig eller varför inte starta en ny grupp? HUR går det då med våra SFÖ-träffar? I mitten av 90-talet var vi ett 20-tal vid varje träff och numera dyker det upp ca 4 5 personer (då talar jag om Göteborg). Är vi för stressade? Har de sociala medierna tagit över? Hör gärna av er till mig, så kanske vi kan få igång en dialog. Tycker du till exempel att vi ska lägga ner träffarna eller har du några nya fräscha idéer som kan ge inspiration? Mayday, mayday! Vi behöver nya eldsjälar, de gamla börjar dö ut! Hieronymusdagen är dock ett evenemang som folk är intresserade av att delta i. Det har fått ett nytt uppsving. I nästa nummer får du läsa om årets evenemang i Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå, som vi anordnat tillsammans med våra kompisar i FAT. Önskar dig en härlig fortsättning på hösten och som sagt hör av dig vi behöver dig! Loole Hagberg Nätverksansvarig och styrelseledamot Styrelsen informerar styrelsen@sfoe.se Medlem eller inte? Det är frågan Hösten är här och hela samhället har vaknat till liv efter sommaren med febril aktivitet detsamma gäller förstås inom vår ständigt aktiva förening! Här följer ett utdrag ur vad som avhandlades på styrelsens septembermöte. Arsmötet gav styrelsen i uppgift att undersöka möjligheterna för SFÖ att bli medlem i paraplyorganisationen EULITA. Så har nu skett, och styrelsens slutsats är följande: för det första är det en ganska smal organisation, som vänder sig specifikt till juridiska översättare, och därför skulle ett medlemskap där gynna en relativt liten andel av våra medlemmar. För det andra behöver vi vara aktiva i den föreningen om det ska vara någon vits att vara med, och det blir en ganska stor kostnad för SFÖ att skicka en representant till deras möten. För det tredje är det en omfattande ansökningsprocedur med många handlingar som skulle behöva översättas. Sammantaget gör detta att vi ifrågasätter värdet av ett sådant medlemskap. Styrelsen fick även i uppdrag av årsmötet att undersöka vilka konsekvenser det skulle få att ha associerade medlemmar i styrelsen, i synnerhet med tanke på att denna medlemskategori i dagsläget inte har rösträtt på föreningens årsmöten. Hos styrelsen har det väckt tankegången att det kanske helt enkelt är dags att överväga att införa rösträtt även för associerade medlemmar. Styrelsen betraktar detta som en stor och viktig fråga och vill gärna veta vad medlemmarna tycker. Skriv till styrelsen@sfoe.se och gör din röst hörd! Vidare har styrelsen beslutat att ändra kriterierna för associerat medlemskap så att en person som har examen från en facköversättarutbildning på universitet eller högskola hädanefter kan bli associerad medlem direkt efter avslutade studier. Även en översättare som är auktoriserad translator ska anses kvalificerad för associerat medlemskap inom den språkkombination som auktoriseringen gäller, utan att behöva ange referenser. Bakgrunden till denna förändring är att den som har examen från en facköversättarutbildning rimligen bör kunna betraktas som en professionell, kvalificerad översättare (om än på nybörjarnivå), och detta gäller naturligtvis i än högre grad för en auktoriserad translator. Vår nya kassör Christina Norrman fortsätter tillsammans med Victoria Amanius arbetet med att effektivisera och förbättra rutinerna på kansliet, med syftet att hela föreningsmaskineriet ska fungera så smidigt som möjligt och att Victoria ska ha en vettig arbetssituation och kunna använda sin arbetstid på ett sätt som är till mesta möjliga nytta för medlemmarna. En konsekvens av effektiviseringen väntas bli att fakturorna på medlemsavgiften kommer att skickas ut i januari istället för i december, detta för att slippa en omständlig periodisering i bokslutet. Christina och Victoria har även haft ett möte med SFÖ:s nya revisor Mikael Jennel från Baker Tilly och ser optimistiskt på det nya samarbetet. Några av styrelsens medlemmar har, som tidigare meddelats, bildat en arbetsgrupp tillsammans med representanter för Språkföretagen för att arbeta specifikt med upphandlingsfrågor, det vill säga verka för bättre upphandlingar inom översättningsbranschen, med rimligare villkor, ökat fokus på kvalitet och så vidare. Gruppen arbetar nu på att ta fram en broschyr med goda råd till upphandlare, som ska vara färdig till den 20 november för att då kunna delas ut på EU-seminariet Undersättning och övertolkning kvalitetssäkring vid upphandling av tolk- och översättartjänster. Broschyren kommer naturligtvis även att kunna delas ut vid andra relevanta evenemang framöver och även skickas ut till inköpare som efterfrågar råd och stöd kring upphandling av översättningstjänster. Fortsatt trevlig höst önskar styrelsen! facköversättaren 5/14 3

4 PORTRÄTTET Språkekvilibrist med fler språk i sikte Det var någonting annorlunda med Linus Olsson. Tricia Nilsson träffade honom på en tolkkurs i Uppsala där han rörde sig fritt bland Europas och Mellanösterns språkgrupper. Nu har hon intervjuat honom om hans stora språkintresse och översättning. Linus Olsson fick full pott i en klasstävling om betydelsen av gammaldags rättssvenska uttryck. Och han hade planer att ta rättstolkprovet i två språk: persiska och dari. Han väcker intresse. Och jag är inte ensam, flera medlemmar i SFÖ har frågat om honom. Kanske för att det är ytterst få svenska översättare från Mellanösterns språk, kanske för att han kan sex språk från Mellanöstern och tre europeiska språk vid den unga åldern 40 år. Hur kommer det sig? Jag lärde mig persiska på 90-talet genom att vara med i något så exotiskt som den iranska pingströrelsen. Jag gick en kurs på Medborgarskolan i Göteborg på 8 x 3 timmar. Med den kursen som grund lärde jag mig flytande persiska i Göteborg på två år genom självstudier. Sedan lärde jag mig det kyrilliska alfabetet och vips så kunde jag läsa tadzjikiska som är en nypersisk dialekt. Jag beställde en tadzjikisk bibel från Slaviska missionen. Min favoritbokhandel i Göteborg på den tiden hette Khayyam Books. Där köpte jag böcker om olika iranska Hur svårt kan det vara att lära sig drygt 30 nya tecken?" språk och dialekter, och började även lära mig azerbajdzjanska som är ett turkiskt språk med stora persiska inslag. Internet var fortfarande litet. Mellan 1999 och 2006 körde jag in alla böcker i garderoben och talade bara persiska i vissa undantagsfall, och fokuserade istället på engelska. Så LiNUs provade på ett vanligt yrke att undervisa i engelska och franska på gymnasienivå. Men hans hjärta var någon annanstans. Jag hade egentligen ingen passion för att undervisa i dessa språk på den nivån. Rättningshögarna växte och jag blev less på det. Så började jag under 2007 att blogga lite om mitt intresse för orientaliska språk och upptäcktes av några översättare (Ambjörn Madegård, Jaroslav Suk, och Johan Olofsson). Dessa har jag att tacka för att jag kunde komma igång så smidigt som översättare. De har förresten hjälpt många in i branschen. När jag tog upp persiskan igen kändes det som om jag inte glömt ett enda ord. Den satt liksom i ryggmärgen. Att Olsson har en fallenhet för språk är svårt att undgå. Att det blev flera Mellanösternspråk säger han bero till stor del på omständigheterna i Sverige. Det är lätt att tro att man valt något fast det i själva verket var ren miljöpåverkan. Det finns ju en halv till en miljon människor från muslimska länder i Sverige. HAN kallar sig för filolog och gillar att fördjupa sig i nya språk, men det lönar sig inte: De senaste fem åren har jag varit tvungen att koncentrera mig på de språk jag arbetar professionellt med eftersom jag försökt ta olika auktorisationer som översättare och tolk. Jag är lite trött på att vara tvungen att fokusera. Man tjänar mest pengar på att kunna ett fåtal språk riktigt bra, men det är roligare att lära sig nya språk. Hoppar man från tuva till tuva kan man lära sig tiotals olika språk hyfsat bra, men vill man bli riktigt bra så får man fokusera på ett eller två. Det har Olsson lyckats med genom att bli Sveriges enda auktoriserade översättare från persiska till svenska, auktoriserad tolk mellan persiska och svenska och utbildad tolk i arabiska. Bara ett fåtal av SFÖ:s medlemmar jobbar som både översättare och tolk. Tolkning berikar ens språk väldigt mycket. Man tvingas lära sig hundratals 4 facköversättaren 5/14

5 PORTRÄTTET Linus uppfattar iranier som exceptionellt socialt begåvade. Linus Olsson botaniserar i en persisk bokhandel. nya ord och uttryck. Under tolkningen kommer man i kontakt med talspråk och dialekter på ett intensivare sätt än när man översätter. Det är trevligt att träffa folk också. Och det märks att Linus är social och rör sig över kulturgränser. Han delar gärna med sig av sin favoritmusik från Mellanöstern och ser olika fördelar med vissa kulturer, som Irans: Flera av mina bästa vänner är iranier, och just den nationaliteten uppfattar jag som exceptionellt socialt begåvad. Jag gillar den iranska lyhördheten och känsligheten. Man är artig fast man har släppt mycket av den ansträngda taarofen (artighetskulturen). De är lätta att ha att göra med. En del iranska kvinnor brukar kalla mig för azizam (vännen/ honey) vilket känns lite väl intimt om man inte har en kärleksrelation. Det är väl en lite oväntad kulturkrock antar jag. Det kanske är exiliransk kultur? Men det betyder inte att Linus kommer att nöja sig med några enstaka språk. Han har inget favoritspråk: Innan jag började jobba som översättare med de här språken upplevde jag att jag hade en klocka i mig med olika språk istället för siffror, och en visare som stannade på olika språk, ibland en vecka, ibland en månad. Persiska, gileki, arabiska, sorani, azeriska, etc. En del närbesläktade språk får man på köpet när man lär sig ett språk. Via azerbajdzjanskan kan man ganska snabbt tillägna sig till exempel turkiska och uzbekiska Det är även fascinerande att se släktskapet mellan olika indoeuropeiska språk, som europeiska språk och kurdiska och persiska. Jag vill gärna forska och undervisa i orientaliska språk och skriva någon lärobok kanske. Just nu, emellertid, kommer Linus att fortsätta med översättning. Jag gillar friheten man har, och att man hela tiden kan utvecklas vidare, säger han. Samtidigt inser han nackdelarna med sitt yrke. Jag skulle vilja slippa hamna i samma kategori (frekventa språk) i upphandlingar, som exempelvis tyska. Tyska är mycket lättare att lära sig och texterna är till stor del bearbetningsbara i olika översättningsverktyg. Därför anlitar byråerna mig bara om de måste, eftersom mina språk inte kan följa med priserna nedåt tillsammans med till exempel tyska, i takt med att översättningen automatiseras. Trots det merarbetet som exotiska språk betyder, tycker Linus att de är väl värda mödan. Han har några tips om man vill börja läsa dessa, till exempel att inte vara rädd för ett annorlunda alfabet. Alfabetet är ett av de minsta hindren, men verkar ändå vara det som är mest avskräckande. Tänk efter: Hur svårt kan det vara att lära sig drygt 30 nya tecken? Vill man lära sig ett annorlunda språk kan man gå via ett annat närbesläktat. Skaffa dig bra ordböcker som visar hur orden används, genom exempelmeningar. Det är också bra att försjunka i ordböcker om man har den nördigheten. Fakta Tricia Nilsson Namn: Linus Olsson. Källspråk: svenska, persiska, dari, arabiska, engelska, sorani, tadzjikiska, azerbajdzjanska. Målspråk: svenska, engelska, dari, persiska. Inriktning: Juridik. Bäst med att översätta: Att kunna arbeta under restid. Värst med jobbet: Det kan vara svårt att ta helt ledigt. Fritid: Gillar att resa. facköversättaren 5/14 5

6 MASKINÖVERSÄTTNING Henry Ford Building. Auditoriet. Maskinöversättning dagsläget ventilerat i Berlin Proceedings från FIT-kongressen i Berlin 2014 är två luntor på vid pass tusen sidor och en ansenlig del handlar om maskinöversättning (MT) och en annan om modern teknik för översättare. Uppenbart är att MT som produktionsfaktor har kommit in från kylan och skaffat sig en plats i språksvängen. Utvecklingsarbetet är intensivt och drivs av stor efterfrågan från textproducenter och översättningsbyråer. Det finns två tydliga utvecklingsspår: Det ena är inriktat på språkanalys och regelbaserad översättning och har ännu sin tyngdpunkt i den akademiska världen. Det andra spåret arbetar med statistik och stora datamängder. Sistnämnda spår är för närvarande dominerande bland kommersiella och praktiskt fungerande lösningar, men de flesta talare som diskuterade ämnet ser framför sig en utveckling där regelbase- rad MT integreras med statistik och ger den dumma statistiken intelligent stöd. Här är klassikern Systran en intressant föregångare, och mycket är på gång inom det området. Öppna och slutna MT-system Dagens fungerande MT-lösningar är av två typer. Den ena är allmänt tillgängliga MT-motorer som Google Translate (GT) och Bing med flera. Här finns ingen styrning eller filtrering och ingen av användaren påverkbar kvalitetskontroll. Användaren får vad motorn behagar leverera, det går fort, det är billigt och det är tillgängligt för alla översättare (och alla andra också). Resultatet når, åtminstone inom en del ämnesområden, en nivå som totalt sett sparar tid i projektet. Den andra typen är skal till översättningsmotorer (ofta baserade på open source-produkten Moses, se statmt.org/moses/) som köps av stora textproducenter och översättningsbyråer och som kopplas till deras egna, skyddade databaser med kontrollerat innehåll. Sådana databaser kan inte komma i närheten av de datamängder som GT och Bing förfogar över, men innehållet i dem kan styras på ett helt annat sätt. En sådan lösning skiljer sig inte principiellt från ett avancerat CAT-verktyg med ett mega-tm, och vi kan mycket riktigt konstatera att CAT och MT blir allt mer integrerade. En tung representant för denna utvecklingstrend är SDL:s Language Cloud (samexisterar med eller ska möjligen ersätta BeGlobal med liknande funktionalitet) som är tillgängligt för användare av Trados Studio. I det sammanhanget bör nämnas en ny term i branschen, PE Post Editing (låt oss nära en from förhoppning att termen efterredigering sätter sig, men jag tvivlar). 6 facköversättaren 5/14

7 MASKINÖVERSÄTTNING Beklagligt för oss frilansare är att dessa slutna MT-motorer är så dyra i inköp, anpassning och underhåll att de är reserverade för företag med stor produktion. Language Cloud finns för all del att få gratis (om man har Studio, annars kostar det 10 $ per månad) för den enklaste och ostyrbara varianten, men det är tydligt att SDL lägger det mesta krutet på byråkunder och storföretag. Den inriktningen ligger i linje med en annan tendens på marknaden, att frilansande översättare i allt större utsträckning vallas att arbeta i byråernas system. Förutom att det ställer krav på konstant snabb internetkommunikation begränsas översättarens val av arbetsmetod och möjligheter att bygga och använda egna databaser. En viktig aspekt på offentligt tillgängliga MT-motorer, inklusive den öppna versionen av SDL:s Language Cloud, är som bekant (bristande) sekretess. Vi tillställer MT-leverantören källtexten (normalt inte översättningen) vilket innebär att metoden endast kan användas för redan offentligt material eller med särskilt tillstånd av beställaren. Röster från scenerna Ännu så länge är inte MT särskilt utbrett i frilanskretsar. Under rubriken Wer hat Angst vor MÜ? presenterade Peter Schmitt intressant statistik. Av tillfrågade översättare i 19 länder 2014 använder 11 procent MT i någon omfattning. 65 procent av dessa använder GT och gör det till övervägande del för Daniel Kluvanec (till höger) föreläser. att skapa en utgångspunkt för vidare översättning. Mer förvånande är att 20 procent av de som använder MT uppgav att de i princip levererar rå maskinöversatt text till sina kunder. Daniel Kluvanec från världens största översättningsbyrå Europeiska kommissionens generaldirektorat för översättning höll en spännande föreläsning om MT-teknikens utveckling inom EU:s institutioner och i vilken riktning man strävar där. Kommissionen har använt Systran redan sedan 1970-talet, men dagens FoU är baserad på Moses. Kommissionens MT-tjänst, MT@EC med 552 språkpar, lanserades i juli 2013 och ska facköversättaren 5/14 7

8 MASKINÖVERSÄTTNING FIT-kongress i Berlin FIT-kongressen hålls vart tredje år sommaren 2014 i för svenska översättare relativt närbelägna Berlin. Platsen var det vackra Freie Universität, som då det begav sig var nav för såväl 68-rörelsen som protesterna mot Berlinmuren. BDÜ hade hand om de praktiska arrangemangen och inget felade i vare sig servicegrad eller attityd. De flitiga simultantolkarna fick stående ovationer för sina insatser. Matköerna kunde bli långa men det må vara förlåtligt med själar på plats. Under de tre dagarna betades runt 100 programpunkter av inom översättningens och tolkningens områden. Kvaliteten på föreläsningarna var... varierande... men med lite stalltips om talare och ämnen gick det att kryssa sig fram i programmet med god behållning. Tyngdpunkten låg på ny teknik särskilt maskinöversättning, post-editing och kopplingen mellan dessa tekniker och CAT-verktyg. Detta understryks av kongressens titel: Man vs. Machine. Även översättarutbildning, etiska frågor och frågor om tolkars och översättares situation i konfliktdrabbade områden fick stort utrymme. En resolution om dessa frågor antogs med acklamation och finns att läsa på cirka tio SFÖ-medlemmar fanns på plats i Berlin: Irene Elmerot och Sven Borei stod för uppskattade föreläsningar. Mer om kongressens innehåll i separata artiklar i detta och följande nummer av Facköversättaren. BO Immateriella rättigheter, någon? Jobbar några av er med översättning av immateriella rättigheter eller intellectual property rights? Rätt så snårigt ämne, eller hur? Den Europeiska kommissionen har nyligen publicerat en rapport om översättning och immateriella rättigheter. Den heter Studies on translation and multilingualism, Translation and intellectual property rights. Du hittar den på: studies/translation_intellectual_ property_en.pdf Rapporten är på engelska och det är rätt gedigen läsning. Tricia Nilsson göras tillgänglig för alla EU-institutioner och medlemsstaternas administrationer. Kluvanec framhöll att en organisation med en så massiv textproduktion som EU måste identifiera olika kvalitetsnivåer det är inte rimligt att lösa hela översättningsbehovet med HT (Human Translation). MTPE (Machine Translation+Post Editing) ger oftast fullt godtagbar kvalitet, och rå (oredigerad) MT kan också komma i fråga för många uppgifter där det bara handlar om att ge översiktlig förståelse. Översiktlig förståelse räcker dock inte för litteratur och andra texter som kan ha dubbla bottnar och bära information mellan raderna. Virginia Kwok från Hongkong satte tonen för sitt anförande med orden Literature is that which expresses what language cannot express; Science is that which classifies what language cannot classify; Machine translation is that which makes unclear what language has made clear. Kwok konstaterar icke desto mindre att MT har kommit långt och understundom kan försvara sin plats även i en litterär översättares verktygslåda. Världens totala litterära produktion ökar och litterära översättare kan få en del av grovjobbet gjort med hjälp av MT, för att kunna koncentrera sig mera på det konstnärliga finliret att, som Tomáš Svoboda från Prag konstaterade, leta efter de där ovanliga och slagkraftiga uttryckssätten som aldrig blir aktuella när statistisk MT arbetar. Vi kan alltså notera viss utrotningsrisk för originella vändningar och illfundiga ordlekar och det finns en fara för att MT gör språket mer konservativt och mindre produktivt. Dagsläget Svoboda gav förmodligen en bra sammanfattning av dagsläget med slutklämmen i sitt anförande: Det handlar inte om ett paradigmskifte under de närmaste 5 till 10 åren, men väl om en utvecklingsoch konsolideringsprocess. Översättningsuppdragen blir mer fragmenterade, leveranstiderna kortare. CAT-verktygen kommer efter hand att flytta från översättarnas datorer och in i molnet, för att där gå i symbios med MT-tekniken. Behovet av högkvalitativ mänsklig översättning kommer att bestå, marknaden för högvolymöversättning av enklare brukstext förskjuts från människa till maskin och den nya yrkesrollen efterredigerare etableras. Björn Olofsson Många besökare samlades i foajén i Henry Ford Building. 8 facköversättaren 5/14

9 Building bridges between people, languages, countries and cultures Nya WordFinder är abonnemangsbaserat och fyllt av applikationer och funktioner från att hitta rätt ord och översättning i din dator, via webbläsaren eller i mobil och surfplatta, till att grammatikgranska hela din text. Nya WordFinder är kompatibelt med de ledande CAT-verktygen och precis som tidigare kan du skapa dina egna lexikon. Flexibelt är det också du kan nämligen i samma fönster ha lexikon som du tidigare köpt men valt att inte abonnera på tillsammans med lexikon du abonnerar på års- eller månadsbasis. Det innebär helt enkelt en oslagbar valfrihet för dig! Fler än användare har redan upptäckt att WordFinder är den optimala lösningen, däribland en stor mängd frilansöversättare över hela världen. Nyfiken? Gå in på och prova GRATIS i 10 dagar. facköversättaren 5/14 9

10 EFTERREDIGERING Så kallad efterredigering av maskinöversatta texter kommer enligt all expertis att utgöra en allt större del av många översättares vardag. Kan vi hoppas på att datorerna så småningom blir ett viktigt hjälpverktyg för detta, liksom de har blivit det i själva översättningsarbetet? Om det talade Sharon O Brien på FIT-konferensen på basis av hennes samarbete med Joss Moorkens. Kan datorerna hjälpa till att göra maskinöversättning mer användbar? Post editing eller efterredigering men vad vore då förredigering när kan man redigera en översättning om inte efteråt? har blivit det nya surrordet (buzzword) i och med att maskinöversättning (MT) tycks dels bli allt mer utvecklad, dels användas allt mer*. Vad är det som krävs för att datorerna ska bli bra på att hjälpa oss med den uppgiften? Sharon O Brien och Joss Moorkens, båda från Dublin City University, har studerat det, och i Berlin berättade Sharon O Brien om intressanta rön. Det är tydligen rätt vanligt att översättningsbyråer erbjuder kunderna tjänsten efterredigering (men i vilken omfattning den också efterfrågas och används fick vi inte veta). Det är också vanligt framgick det i andra diskussioner att somliga översättare menar att efterredigerare och översättare är helt skilda yrken. Den inställningen förstår jag inte riktigt: varje översättare efterredigerar ju sina egna översättningar, och många granskar även andra översättares 10 facköversättaren 5/14

11 verk, även om det kan vara så att inte alla gillar sådant arbete eller passar för det. Hur som helst tycks många översättare även de som annars inte har något emot redigeringsarbete ogilla efterredigering, detta av framför allt två skäl: Många av de maskinöversatta texterna framstår som ointelligenta, vilket gör dem extra motbjudande att korrigera. Efterredigering är mer krävande (och ofta mindre stimulerande) än vanlig översättning. O Brien & Moorkens invände mot den första punkten att samma slags ointelligenta fel faktiskt är mycket vanliga även i människoproducerade översättningar, t.ex. böjnings- och genusfel, interpunktionsfel och rena skrivfel medan MT faktiskt är mer pålitlig när det gäller konsekvens (t.ex. terminologi) och sällan gör skrivfel. Vad gäller den andra punkten är det förvisso så att efterredigering kräver att man läser såväl käll- som måltext för att sedan eventuellt korrigera den senare, till skillnad från när man först läser källtexten och sedan producerar måltexten. Denna skillnad gör att många menar att det till och med kan vara mer tidskrävande att efterredigera även en ytligt sett hygglig maskinöversatt text än att översätta den utan MT-hjälp. Faktum är dock att flera undersökningar visar att det i allmänhet går fortare att efterredigera MT-översatta texter än att översätta dem från början. Ett problem är förstås att efterredigeraren trots det torde få sämre betalt per timme än om hen hade gjort själva översättningen. (Det kan ju också hända att slutresultatets kvalitet blir lägre; om detta är det ont om data.) Men vad krävs då för att efterredigeraren ska få bättre stöd av datorn i sitt arbete? För det första kan man konstatera att det finns efterredigering och efterredigering: dels den som består i att man får en hel MT-översatt text för redigering, dels den som innebär att MT är integrerad i ett CAT-verktyg och att man alltså för varje segment kan få ett MT-förslag ifall minnet/minnena inte har något tillräckligt bra att komma med. För det förra fallet finns ett antal verktyg i olika stadier av utveckling (t.ex. iomegat, Matecat, CasMaCat) men än så länge tydligen inte värst intressanta för praktiskt arbete. I det senare fallet har man ju alla CAT-verktygets faciliteter till förfogande och då blir frågan hur de kan anpassas för att bli bättre för just detta ändamål. Det är detta som Sharons & Joss undersökning främst gick ut på. De frågade 403 personer och fick fullständiga svar av 231, vilka sedan låg till grund för redovisningen. Det visade sig att väldigt många av de funktioner som skulle vara till hjälp för efterredigering i själva verket handlade om att avhjälpa befintliga brister i de program som används. Det handlar om sådant som rena programfel, långa reaktionstider, användarovänlig presentation på skärmen, bristande kompatibilitet, dåliga möjligheter till anpassning. Allt väl bekant för de flesta CAT-användare men mindre intressant i just efterredigeringsperspektiv. För det senare var det framför allt två funktioner som man önskade. Den ena gällde tydligare och mer komplett redovisning av uppgifter om översättningens ursprung, datum och liknande uppgifter som är relevanta för bedömningen av översättningens relevans. Den andra handlade om funktioner för att på ett någorlunda intelligent sätt dynamiskt fortplanta ändringar till motsvarande ställen i den övriga texten. Helst skulle sådana funktioner också inbegripa inlärningsförmåga, så att gjorda ändringar nästa gång görs automatiskt. Självklart krävs för detta både en avsevärd intelligens men också adekvata kontrollfunktioner. (Det bör påpekas att sådana inlärningsfunktioner finns i flera MT-tillämpningar som är integrerade i CAT-verktyg och är en högst aktuell komponent i utvecklingen av denna integrering.) Exempel på funktioner som O Brien & Moorkens hade föreslagit och som de flesta av respondenterna skulle välkomna är: ändring av stora bokstäver till små och omvänt återinförande av interpunktion som har gått förlorad i MT-processen flyttning av formateringstaggar så att de hamnar rätt tillägg/borttagning av blanksteg som har försvunnit/tillförts i MT-processen anpassning av numerus anpassning av genus/genusböjning flyttning av satsdelar så att de stämmer med källtextens konventioner O Brien & Moorkens kommer nu att gå vidare med att tillämpa några av dessa funktioner (om de klarar av det blir jag imponerad!) och sedan testa dem på efterredigerare. Huruvida ens det kommer att göra översättarna vänligare stämda mot MT återstår dock att se; O Brien & Moorkens kunde konstatera att skepsisen överlag fortfarande är mycket stor. Men det visste vi ju. Mats Dannewitz Linder * Låt oss ändå komma överens om att kalla den här typen av syssla för efterredigering så har vi i alla fall en bestämd term, om än något oegentlig. EFTERREDIGERING FIT delar ut många priser På FIT-konferensen i Berlin fick följande personer och institutioner priser: Astrid Lindgren Prize för översättning av barnlitteratur: Ms Julia Lydia Calzadilla Nunez, nominerad av Cuban Association of Translators and Interpreters (ACTI) "Aurora Borealis" Prize för framstående översättning av skönlitteratur: Prof. Xu Yuanchong, nominerad av Translators' Association of China (TAC) "Aurora Borealis" Prize för framstående översättning av facklitteratur: Ms Metella Paterlini, nominerad av Italian Association of Translators and Interpreters (AITI) Karel Capek Medal för översättning från språk med begränsad spridning: Ms Kari Kemény, nominerad av Norwegian Association of Literary Translators (NO) FIT Prize för bästa tidskrift: ITI Bulletin, utgiven av Institute of Translators and Interpreters. Hedersomnämnande gick till nyhetsbrevet InformATIO, utgivet av Association of Translators and Interpreters of Ontario (ATIO) FIT Prize för bästa webbplats: delades mellan och webbplatserna för Institute of Translation and Interpreting (UK) och Universitas (Österrike) FIT Prize för framstående prestationer inom teknisk och vetenskaplig översättning (nytt för 2014): Md Svetla Moutafova, nominerad av Bulgarian Translators' Association FIT Prize för framstående tolkning (nytt för 2014): Dorothy Charbonneau, nominerad av Association of Translators and Interpreters of Ontario (ATIO) Pierre-François Caillé minnesmedalj för bidrag till professionen på internationell nivå: Bente Christensen, nominerad av Norwegian Association of Literary Translators (NO) Mats D Linder facköversättaren 5/14 11

12 CERTIFIERING En certifiering från ATA vad är den värd? Kommentarer från två ATA-certifierade översättare för språkkombinationen engelska till svenska. Nu när möjligheten att bli certifierad översättare via ATA har funnits ett tag, tänkte vi höra med två av dem som tagit tillfället i akt och blivit certifierade, vad de tycker om den här möjligheten. Vi har bara intervjuat de som blivit certifierade i vår vanligaste språkkombination, engelska till svenska. Svaren är en sammanställning av flera svar. 1. Har du märkt någon skillnad i typ av kunder, eller antalet kunder som har efterfrågat dina tjänster sedan du blev certifierad? Svar 1: Jag har fått fler förfrågningar, framför allt från USA. Svar 2: Jag fick ganska många förfrågningar direkt efter att jag blev certifierad och en ledde till en bestående relation. Jag hade förmodligen inte fått dessa förfrågningar om jag inte hade varit certifierad. 2. Var finns de flesta av dina kunder (i vilket land) och har du märkt någon skillnad sedan du certifierades? Svar 1: De flesta av mina kunder finns utanför Sverige, i Europa. Efter certifie- ringen är det flera kunder i engelskspråkiga länder (USA, Kanada, Storbritannien, Australien) än tidigare som har kontaktat mig. Jag har väldigt få kunder i Sverige och där har jag inte märkt någon skillnad sedan certifieringen. Svar 2: De flesta av mina kunder finns i Europa, med tyngdpunkt på Skandinavien och de tyskspråkiga länderna. Jag ser certifieringen som en kvalitetsstämpel och är glad att jag gjorde provet eftersom jag har lång översättarerfarenhet, men aldrig har gått någon översättarutbildning. 3. Vad tyckte du om certifieringsprovet? Var det svårt, lagom, för lätt? Svar 1: Det var ganska lagom. Det visar ganska väl någon slags allmän översättningskompetens. Svar 2: Eftersom jag (tack och lov!) gjorde provcertifieringen innan jag gjorde det riktiga certifieringsprovet var jag förberedd på hur provet skulle vara, att det tog så lång tid att manuellt slå i ordböcker, att skriva läsligt och samtidigt redigera för hand osv. Provet var inte enkelt, eftersom det i mångt och mycket handlar om bedömning/intryck av en översättning och inte bara om rena felaktigheter, men jag hade nog trott att det skulle vara ännu svårare. (se fotnot) 4. Vad är ditt allmänna intryck av ATA:s certifiering och att ha blivit certifierad? Svar 1: Det känns bra att vara certifierad. Det är en kvalitetsstämpel på mitt arbete. Jag skulle väldigt gärna vilja bli auktoriserad translator via Kammarkollegiet, men så länge de bara erbjuder texter inom ekonomi och juridik, som inte alls är mina kompetensområden, känns det inte möjligt för min del. Svar 2: Det här är ett bra sätt att visa vad man kan. Utanför Sverige är det kanske ännu viktigare att ha diplom och olika certifieringar och jag har haft mer nytta av certifieringen vid prisförhandlingar med nya kunder utanför Sverige. I Sverige har jag mest haft glädje av certifieringen när jag har deltagit i upphandlingar tillsammans med en kollega. 5. Skulle du rekommendera andra att ta provet? Svar 1: Ja absolut. Svar 2: Återigen, en certifiering är en kvalitetsstämpel på översättarens arbete. Jag ångrar absolut inte att jag gjorde den! Men eftersom branschen är så ledsamt prispressad och alltför många slutkunder inte verkar prioritera kvalitet på översättningar i första hand utan pris, så kan man förstås ställa sig frågan om det är värt kostnaden och besväret att göra ATA-certifieringen. Vill du veta mer om certifieringen?du hittar mer information om ATA och ATA:s certifiering på webbplatsen under Certification. På webbplatsen kan du ansöka om medlemskap, beställa ett övningsprov, hämta blanketter samt registrera dig för provet. Tess Whitty Birgitta Swärm och Anna Hermerén är två SFÖ-medlemmar som har certifierats via American Translators Association (och svarat på frågorna). Fotnot: Nu erbjuds också examenstillfällen där man använder dator och tangentbord och har tillgång till elektroniska ordböcker i USA och även utanför USA inom en snar framtid. 12 facköversättaren 5/14

13 What I like about Specialerbjudande för SFÖ-medlemmar på l Speed, I feel like everything is faster l Easier access to help and resources l Automatic concordance search l The new look, it just looks pretty! l The new default Termbase Viewer position l Quick Merge l Adding files from the target language Nora Diaz Freelance Translator - Mexico Join the conversation #Studio2014 Easier, smarter, faster enjoy translation Purchase or upgrade to SDL Trados Studio 2014 today /sdltrados facköversättaren 5/14 13

14 SFÖ:S STYRELSE 2014 Hallå där, Christina Norrman! Facköversättaren ställer fem frågor till Christina Norrman som nyligen valdes in i SFÖ:s styrelse. Ekonomi och kultur. Några av Christina Norrmans översättningsområden. Hur ser du på SFÖ? Det är viktigt att det finns en sammanslutning, dels eftersom många är ensamarbetare och behöver kollegor att lyfta vardagens problem med och dels för att jag tycker att det är viktigt att få översättningsinköpare att bli medvetna om hur viktigt det är med kvalitet. Google translate räcker inte. Det ryktas att du gör ett enastående arbete med att städa i SFÖ:s komplicerade redovisningsstruktur. Vilken är din viktigaste uppgift i styrelsen? På posten som kassör tycker jag det är att tillsammans med Victoria på kansliet försöka rationalisera administrationen och vara kansliet behjälplig så gott jag kan. Med min bakgrund som ekonom hoppas jag kunna göra en insats. Vad hoppas du kunna åstadkomma inom SFÖ? Till nästa årsmöte vill jag att det kanske ska vara lite lättare att följa vad medlemsavgifterna har använts till. Vad skulle du vilja utveckla inom SFÖ på sikt? Jag har inga egna stora strategitankar, men tycker att föreningen har en viktig uppgift i att nå ut till andra än medlemmarna så att fler blir medvetna om vad en facköversättare gör i samhället i stort. Tillsammans med övriga styrelsen vill jag också arbeta för att SFÖ ska bli en mer demokratisk organisation där alla medlemmar har samma möjlighet att påverka. Hur kom det sig att du blev facköversättare? Det är en lång historia. Jag har alltid haft ett språkintresse men såg ingen annan möjlighet att försörja mig på det än att bli lärare och det ville jag inte bli. Läste istället internationell ekonomi med fransk inriktning. Det ledde till att jag arbetade med ekonomi och finans i ett större företag under 15 år. I någon form av 40-årskris ville jag prova på något annat. Gick till slut facköversättareutbildningen i Göteborg. På den vägen är det. Jag trivs oerhört bra. Synd bara att jag inte kom på det tidigare. Kerstin Orsén SFÖ:s styrelse 2014 Fakta Namn: Christina Norrman Översätter: Från franska och engelska till svenska. Inriktning: Diverse främst mot ekonomi och kultur. Facköversättare sedan: 7 år, de senaste två åren på heltid. Aktuell som: Nyinvald i SFÖ:s styrelse som kassör och vice ordförande, finans. Kopplar av med: Springer en del, läser och går på teater och bio, umgås med vänner och familj. Styrelsen är vald av årsmötet i maj 2014 med mandat till maj Vill du ta kontakt med någon i styrelsen finns kontaktuppgifter på sfoe.se/sidor/ sfos-styrelse aspx Översta raden: Larissa Ekonoja (med adjungerad styrelsemedlem!), Loole Hagberg, Ingrid Olsson Mellanraden: Björn Olofsson, Christina Norrman, Karin Ahlman Toyama, Chris Kleinman Nedre raden: Ingrid Simko, Charlotte Sjögren, Sofia Malmgård 14 facköversättaren 5/14

15 NYHETER Av översättare för översättare Budapest 14 Den 2 3 maj anordnades en internationell, fristående konferens för frilansöversättare i Budapest. Arrangören var en ungersk frilansöversättare, Csaba Bán. Jag fick höra talas om konferensen via sociala medier och tyckte att en resa till Budapest skulle vara spännande. Att det sedan sammanföll med SFÖ-konferensen helgen efter motiverade min resa över Atlanten ännu mer. Den tre dagar långa konferensen inleddes med ett examenstillfälle för den mycket populära ATA-certifieringen på torsdag morgon och på eftermiddagen höll Marta Stelmaszak och Valeria Aliperta från London sin berömda halvdagarskurs The Freelance Box, även kallad MBA for translators, full av inspiration och praktiska tips om företagsamhet och entreprenörskap för översättare. Fredagen fortsatte med fler presentationer inom företagandets tecken. Exempel på innehållet var frilansarnas situation i affärsvärlden, att odla sitt varumärke, SEO, webbsidor, PR, förhandlingar och copywriting. Söndagen fokuserade mer på översättningsämnen, såsom specialisering, CAT-verktyg, transkreation, vidareutbildning och säkerhet i molnet. Några populära diskussionsteman under hela konferensen var specialisering, sociala medier, för- ändringar inom branschen och vidareutbildning. Vad är utlåtandet om denna konferens då? Jag har varit på många konferenser inom översättningsbranschen, både stora och små, och denna steg genast till toppen som en av de bästa. Den var välarrangerad, med ett innehåll som frilansöversättare genast kunde ta till sig och börja använda och med väl utvalda talare. De mer underhållningsbetonade arrangemangen var av hög klass. Första kvällen åkte vi på middagskryssning på floden Donau med ungersk mat, dans och sång. Andra kvällen hölls en fin middag på en kulturhistorisk restaurang i centrala Budapest och några av oss fortsatte till en av de berömda badanläggningarna efteråt för ett nattklubbsevenemang i mineralpoolerna. En ytterst unik upplevelse! Tyvärr var det som var en fördel för mig, att den inföll nära inpå SFÖ-konferensen, kanske en nackdel för många översättare i Sverige, men jag kan varmt rekommendera den nästa gång den hålls. Och det blir garanterat en nästa gång; återkopplingen har varit enormt positiv och arrangören Chaba Bán, är redan inspirerad inför nästa konferens. Tess Whitty Rapport från Siffernisse får numera drygt unika besökare (totalt över besök) per år i jämn ström något lägre sommartid. 87 procent av besökarna sitter vid en dator, till övervägande del PC. Därav ser vi att Mac fortfarande har svårt att slå igenom i vår bransch, och att det kan vara dags att anpassa sidan även till fånar och paddor som många använder idag. stora skärmar har blivit billiga och andelen skärmstorlekar under 1000 x 1200 pixlar är nästan försumbar. Mer förvånande är att hela 41 procent av besökarna kör Crome, 23 procent Firefox och endast 12 procent Explorer. Att 60 procent av våra besökare kommer via Google är inte så konstigt. Därefter följer Cecilia Falks hemsida med 5 procent och Högskoleverket med samma andel. Näst största sökmotorn är Bing, med endast 1 procent. Vad har våra besökare då sökt på? 24 procent har sökt direkt på SFÖ. Näst mest använda söktermen är översättarutbildning. Att startsidan är den mest besökta är uppenbart. Därifrån får vi förmoda att många har gått vidare till sökmaskinen, men det går inte att utläsa ur statistiken. Näst mest besökta sidan är Medlemskap i SFÖ vilket bådar gott för föreningens framtid! BO Copernic Desktop Search marknadens bästa program för att leta efter filer och mejl i den egna datorn har lanserats i version 4. Gratisalternativet av version 4 har tyvärr en begränsning på indexerade filer, vilket låter mycket, men i praktiken inte räcker långt. Se därtill till att ladda ner version 3.7 som fortfarande ligger på nätet, och som i gratisversionen Home inte har denna begränsning. Fullversion 4.1 kostar 50 dollar. BO facköversättaren 5/14 15

16 UTBLICK Seminarier och strömavbrott i Accra en inblick i Ghanas språk- och översättarliv Iår gick resan till Ghana. Bästa sättet att trivas på plats är att leta efter kollegor på olika översättarportaler, som jag sedan kan träffa på resmålet. Det verkade dock först smått omöjligt att hitta kollegor i Ghana, jag letade och mailade och skrev förfrågningar på sociala medier, men ingen svarade. Till slut fick jag tips om att kolla med Anne-Marie Colliander-Lind, eftersom hon arbetar för Översättare utan gränser. Då blev det napp! På omvägar fick jag kontakt med två kollegor som sedan oktober 2013 har en ghanansk filial till översättningsbyrån Cetra (som grundades av en tjeck i USA). Kontorsliv En fredag i slutet av maj blir det SFÖt-shirt på, och jag beger mig till Cetras kontor i stadsdelen Osu i centrala Accra. Anukware Adzima och Vivian Vod- zogbe tar emot mig med öppna armar och franska kindpussar. (Annars är det normalt i Ghana att hälsa på folk med en särskild handskakning som innefattar fingerknäppning jag lyckas aldrig riktigt få till den där, så jag är väldigt tacksam för deras västifierade hälsning.) Deras lilla kontor rymmer varsitt skrivbord och en garderob, samt den viktiga luftkonditioneringen, förstås. I ett tropiskt land där det alltid är runt 28 grader i skuggan behövs luftkonditionering för att orka jobba från 9 till 17. Språkkombinationer och organisationer Värmen i landet gör att de flesta inte äter lunch, utan bara tar något att dricka, så vi åker till ett kafé en bit bort för att få i oss lite vätska och prata översättning. Anukware konstaterar att så vitt han vet, så finns det ingen annan etablerad översättningsbyrå i Ghana, och i hela Afrika (undantaget Egypten) känner han bara till att ett annat stort bolag från USA har etablerat ett kontor i Sydafrika. De är alltså verkligen pionjärer på översättarmarknaden (läs gärna i Facköversättaren nr 5, 2012, om en liknande situation i Sydafrika). Anukware översätter från engelska, franska och spanska till sitt förstaspråk, ewe, medan Vivian översätter från ewe, franska och spanska till engelska, och båda projektleder andra uppdrag för bolaget. Vivian är bäst på franska och Anukware bäst på spanska, och de är väldigt nöjda med att därför kunna korrläsa varandras översättningar. De har båda till en del utbildat sig utomlands, och det var när Anukware var i USA som han kom i kontakt med tjecken Jiři Stejskal och det amerikanska bolaget Cetra, under tiden han läste översättningsvetenskap och utbildade blivande översättare. När han erbjöds en fast tjänst på Cetra (!) tackade han nej med argumentet att han faktiskt hade lovat sina universitetsprofessorer att återvända till Ghana. Så det fick bli en ghanansk filial till Cetra i stället. Kunskaperna om vad som ingår i översättarutbildningen tog Anukware med sig till Accra och nu håller han och Vivan i en seminarieserie för etablerade och nyblivna översättare, där de har föredrag om allt från hur man sköter sin bokföring till hur man hanterar översättningsverktyg. Av prisskäl har de rekommenderat sina översättare att använda Wordfast, eftersom det företaget har ett mycket fördelaktigt pris för kunder i låglöneländer. Själva använder de SDL:s produkter inom Cetra, samt jobbar med ett intranät mellan kontoren i olika länder, men ser inga problem med att översättarna använder olika verktyg. I Ghana finns i dagsläget ingen rikstäckande organisation för översättare eller tolkar, men kollegorna på Cetra är mycket intresserade av att starta en, eftersom det fanns en tidigare, men den inte längre fungerar. Vi diskuterar för- och nackdelar med organisationer, men konstaterar att två stora och viktiga fördelar dels att få en sökbar databas med kunniga översättare och dels att kunna ordna fortbildningskurser på ett bättre sätt. Jag lovar att skicka dem FIT:s lista över etablerade yrkesetiska koder, när FIT-kommittén för standarder har arbetat fram den. På så sätt kan kollegorna i Ghana dra nytta av sådant som vi andra redan har kommit fram till, och kopiera de delar som passar dem till sin framtida förening. Ett bra sätt att utnyttja vår internationella organisation! Vilka språk efterfrågas? Jag frågar hur de får tag på nya översättare, och Vivian berättar att de dels gör 16 facköversättaren 5/14

17 som alla andra, det vill säga letar på översättarorganisationers söksidor och på internationella översättarportaler, dels håller regelbunden kontakt med översättar- och språkinstitutionerna i Ghana, och håller seminarier och workshops för språkstudenter för att hitta nya förmågor. Av alla de språk som talas i olika delar av Afrika så är nog swahili det som efterfrågas mest av våra kunder, säger Anukware, följt av hausa, igbo, yoruba och afrikaans. Därefter kommer twi och ewe, och i övrigt efterfrågas bland annat zulu, amhariska och somaliska oftast. Utöver dem är förstås kolonialspråken engelska, franska och arabiska vanliga till- eller frånspråk, tillägger Vivian. Praktiska problem och lösningar Det största problemet för frilansande översättare (och många andra) är strömförsörjningen i landet. Ända sedan 1960-talet har mer än hälften av landets elektricitet kommit från dammen i Voltafloden, men numera används så mycket elektricitet att försörjningen är problematisk, trots att det även finns tre värmekraftverk och en (alltför liten) del solenergi i landet. Dessutom är många ledningar gamla och det går långsamt att byta ut dem, och därtill finns det fortfarande många fattiga som tjuvkopplar in sig på elnätet och orsakar problem. Därutöver brann nyligen ett av de tre värmekraftverken. Av denna orsak har de i landet ett fenomen som de kallar power sharing. Varje dag är det någon del av landet som får strömmen medvetet avstängd, och detta strömavbrott flyttas efter några timmar till en annan del av landet. Det gör att det kontor eller den hemarbetande frilansare som saknar en extra generator eller egen elförsörjning på annat sätt kan få problem. Givetvis är folk vana men om det blir strömavbrott och ens mobiloperatör samtidigt krånglar (även stora bolag har problem emellanåt) så kan det ju bli problem med leveransen. Därför har de flesta ghananer två SIM-kort till sina mobiler, från olika operatörer, så att de kan välja den vars nät för tillfället fungerar. Som europé och svensk slås jag väldigt av hur folk lär sig hantera ständiga strömavbrott. Skräddare och sömmerskor sitter med handdrivna maskiner från förra och förrförra seklet, mat kokas alltid på gasspis, de drycker som kan frysas läggs först i frysen och ställs sedan in i kylen (så kan de hålla kylen kall om elen bryts) med flera exempel. Skulle Sverige drabbas av ett sådant elavbrott som vi var med om en dag i Ghana, 8 timmar i en hel stad, så skulle vi få betydligt större problem. Ghanas största språk Ghana ligger i Västafrika, på undersidan av "utbuktningen" av kontinenten. De har tretton officiella språk i landet, varav två (fante och twi) ofta räknas som dialekter av samma språk (akan). Engelska fungerar som lingua franca och används även av till exempel politiska kandidater när det är valdebatter i media, för att dels nå ut till så många som möjligt, dels inte stöta sig med dem som pratar ett annat inhemskt språk än de själva. Av de dryga 24 miljoner som bor i landet räknas strax under hälften till akan-talare, som förstaspråk, och ungefär 14 procent till ewe-talare. Det största av akanspråken är twi (uttalas ungefär 'tshvi'), med språket fante hack i häl. Dessa språk talas även i det västra grannlandet Elfenbenskusten, eftersom de nuvarande gränserna är ett resultat av kolonialismen och inte av traditionella bosättningsplatser. Ewe talas istället i det östra grannlandet Togo, utöver att det främst talas i sydöstra Ghana. Båda de största språken har, lite som svenska och norska med flera språk, så kallade toner som gör att likadant stavade ord kan betyda helt olika saker. På svenska är ett klassiskt exempel ande respektive and i bestämd form (anden), där det vi kallar grav och akut accent skiljer orden åt. I akanspråken räknar man dock med tre olika toner, grovt sett, och även för en svensk är det väldigt svårt att skilja vissa ord åt. Såväl akan som ewe har även nasalljud. Varken toner eller nasalljud återges i skrift, men ofta är vokaler som följs av n eller m nasaliserade. På resan besökte jag såväl akan-dominerade som ewe-dominerande landsändar. Ett tips för den språkintresserade som vill åka till Ghana är att så snart som möjligt hitta de fåtal lexikon och kursböcker som finns, för att öva lite. På universitetscampuset i huvudstadsstadsdelen Legon hittade jag det bästa utbudet. Den som vill kan givetvis söka på brittiska/amerikanska, franska eller tyska bokhandlares webbplatser i förväg också. Irene Elmerot Länkar för den som vill veta mer: Om twi-språk på Wikipedia: Om ewe-språk på Wikipedia: En twikurs (med fokus på tonerna) i mp3-format: Content.php?page=Twi Översättare utan gränser (Translators without Borders) UTBLICK Våra kollegor Anukware och Vivian på sitt kontor i Accra, Ghanas huvudstad. Sverige har en del i Ghanas historia genom fortet vi byggde och då kallade Carolusburg, men som numera heter Cape Coast Castle. Strömavbrott en del av vardagen. Ursprungligen svenskbyggda Cape Coast Castle från borggården. Ursprungligen svenskbyggda Cape Coast Castle, med ett antal kvarlämnade kanonkulor. facköversättaren 5/14 17

18 SFÖ-NYTT FIT-kalender En av fördelarna med att ingå i FIT (Fédération Internationale des Traducteurs) är att SFÖs medlemmar kan delta i evenemang som FIT och våra systerorganisationer runtom i världen ordnar till rabatterat pris. Varför inte besöka din favoritstad eller upptäcka ett nytt land, samtidigt som du utvecklar dina språkkunskaper eller lär dig något nytt om vårt yrke? Hela kalendern hittar du på samt hos respektive systerorganisation. Några axplock: ATA 55th ANNUAL CONFERENCE 5 8 nov 2014 Chicago, IL, USA Det är inte för sent om du bokar nu! Nästan 2000 deltagare, 175 sessioner, speed networking, CV-utbyte och mycket mer. Rabatterad early bird konferensavgift om du anmäler dig innan 3 oktober. Skriv ATA Chicago Promo i Youtube-webbläsaren för att kolla på en spännande film med teasers om konferensen. Övriga evenemang 4:e Nordic Translation Industry Forum nov 2014 Helsingör, Danmark Att översätta eller inte översätta? är bara en av många frågor som tas upp under NTIF:s 4:e forum, som siktar på att samla representanter från språkbranschen i Norden och Baltikum för att diskutera och utbytta erfarenheter om branschutveckling och övriga frågor i just vår region. The Freelance Box workshop 28 nov 2014 Derby, England Hitta inspiration och ta ditt företag till nästa nivå med denna workshop om affärskunskaper för frilansare. Med en kurskostnad på endast ca 650:- har du pengar över att uppleva allt Derby och East Midlands har att erbjuda. Boktipset Brett Jocelyn Epstein, bj@awaywithwords.se Språkreferensböcker Den här gången handlar det om allmänna språkreferensböcker och skrivreferensböcker. B J Epstein listar några favoriter. På svenska tycker jag bäst om Språkriktighetsboken. Jag fick boken i julklapp i 2005 och jag njuter fortfarande av att läsa den. Boken är fylld av kapitel om utelämningar (alltså kommer att eller bara kommer?), ordföljd (ordföljd brukar vara olika i huvudsats och bisats, men ska det alltid vara så?), bestämdhet (jag är översättare eller jag är en översättare?), prepositioner (som är svåra i de flesta språk till exempel, säger man på eller i Filippinerna?), kongruens (familjen var glad eller familjen var glada?), pronomen (kan man säga hen eller den om man vill vara könsneutral?), och mycket mer. Om man har en fråga om svenska språket, så tycker jag att man ska kolla i Språkriktighetsboken. Om det inte finns ett svar där, blir jag förvånad. Själv tycker jag om att läsa ett par sidor då och då bara för att lära mig något nytt. Annika Ursprungs Lilla grammatikhjälpredan är bara 20 sidor och är mycket grundläggande när det gäller innehållet men den innehåller användbar information för oss som inte har svenska som modersmål. Dessutom förklarar Ursprung vad till exempel dativ, sättsadverbial, predikat eller andra grammatiktermer betyder. På engelska kan jag rekommendera Modern English Usage av H.W. Fowler. Denna bok är inte alls lika rolig att läsa som Språkriktighetsboken enligt min åsikt och dessutom är typsnittet mycket litet i mitt exemplar, men det finns mycket H.W. Fowler intressant information om stavning, uttal, grammatik och hur man ska använda det engelska språket. Är det she knit yesterday eller she knitted yesterday (båda går bra, enligt Fowler)? Vad är skillnaden mellan simile och metaphor och allegory? Visste du att doubtless inte betyder utan tvekan nu, men kanske? Sedan kan man läsa 13 sidor om that och the och hur man använder dem, eller 8 sidor om which. Om man korrekturläser på engelska eller bara vill veta lite mer om hur man ska skriva på engelska så tycker jag om Chicago Manual of Style (och visst, det finns MLA Handbook eller Harvard style bland annat också, men Chicago-guiden innehåller mer än 700 sidor och är både längre och utförligare än andra böcker). Boken beskriver vilka korrläsningsmärken man ska använda och när man ska använda kolon på engelska och vilka ord ska skrivas med stora bokstäver (World War 1, men inte the two world wars eller the western front) och hur man kan skriva en referenslista. Chicago-guiden beskriver hur man gör papper ( Rags to be made into paper are first sorted and unsuitable ones thrown out. Seams are opened, anything that doesn t belong in paper, like buttons, is removed, and the rags are chopped into small pieces. ) och hur böcker blir till och hur detta har ändrats genom tiderna (letterpress, gravure, four-colour process, mechanical binding). Ja, Chicago-guiden är kanske en konstig blandning, men alltid intressant att skumma genom. Har ni några tips på bra referensböcker? I så fall, hör gärna av er! B.J. Epstein 18 facköversättaren 5/14

19 RÄLIGA PÅ WASHING- TONPOST LLE LÅNGBENT I LUFTEN MÅNGLAR AKRONYM- BOARD BOK- STAVSLED UT- TRYCKTE STÅR STYRANDE BAKOM I KORT STATION SFÖ-NYTT Studentspalten Kontakt: Lars Jansson, calle1896@hotmail.com, Jonatan Botin, jonatanbotin@gmail.com Svär vi mer nu än förr? Tja, det är inte så lätt att veta. Svordomar har alltid funnits som en del av språket, både det talade och det skrivna. Det är nog mer vanligt att uttrycka sig med svordomar muntligen än skriftligen och i dag får man säkert höra mer av fuck och shit än man fick för ett 10-tal år sedan. Då var svordomar som fan och satan mera vanliga. Svordomars bruk var av många ansedda som brist på ord det vill säga ett klenare ordförråd. Den allmänna meningen var att ju fler svordomar en person vräkte av sig, desto mindre var bildningen hur mycket en person läst, av tidningar, böcker, och annat. Det var också så att svordomar förekommer bland fattigt folk än bland bättre bemedlade. Den senare kategorin kunde kanske sträcka sig till mon dieu medan de fattiga hade ett fylligare språkbruk i just detta avseende. Tittar man på typen av svordomar var det fulare att missbruka Guds namn jämfört med att använda diaboliska svordomar som fan, satan, etc. Det har skrivits mycket om bruket av svordomar och det har också gjorts många undersökningar av hur och hur ofta de används, både muntligt och skriftligt. Listan kan göras lång. Går man tillbaka till 1700-talet har forskaren Ulla Stroh-Wallin från Uppsala universitet konstaterat att man i teaterpjäser på den tiden kunde få höra den tidens fula ord som skam och raggen (djävul) och pocker (eg. koppor). Lite längre tillbaka, på 1600-talet, var enligt en annan forskare, Erik Falk, allmänna ord som tjuv och skälm vanliga i Uppsala. För att inte tala om universitetsvärlden där man kunde hitta mer riktade förolämpningar som kofot (förstaterminsstudent) och pennal (pennskrin). Erik Falk fann att bland studenter var ordet hundsfott (hundfitta) ett populärt okvädningsord. På den tiden var i vissa kretsar svordomar mer kränkande än vad de skulle vara idag. Till exempel kunde en professor som förolämpades ta mindre illa upp än en rådman. Idag är den här typen av skällsord verkligen mycket främmande ord som bälghund (storätare), långhäger (övermodig person), sakramentskona (sedeslös kvinna), skinnbracka (girig hantverkare), belialsman (djävul), matljugare (snyltgäst) och mashund (snåljåp) används inte (väl) och långt minde vet man vad de betyder. Ska man titta lite på vad som skrivs så har en amerikansk undersökning från Brigham Young University i Utah av populära ungdomsböcker visat att en modern bok innehåller i medeltal 38 svordomar. Undersökningen omfattade 40 ungdomsromaner och i 35 av böckerna ingick allt från en till nästan 500 svordomar. Undersökningen nämner inte på hur många sidor men man får väl anta att sidor är normalt för de undersökta böckerna. De som gjorde undersökningen räknade ut att genomsnittsläsaren konfronterades med 7 svordomar per timme. Som översättare kommer man förmodligen inte i kontakt med svordomar annat än vid skönlitterära översättningar. Facköversättningar är befriade från sådana problem såvida det inte är en översättning av en ordbok eller en faktabok. Det kan i så fall vara en grannlaga uppgift att hitta rätt ord för en svordom på vilket målspråk som helst. Lars Jansson Källor: Brigham Young University, Utah. Mass communication and society. Falk, Erik Verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala, Uppsala universitet 2011 Språk-Institutet för språk och folkminnen, Stroh-Wallin, Ulla Svordomarna blir allt grövre, mars 2014, Medlemsnytt Vi är nu 1131 medlemmar! Vi önskar följande medlemmar välkomna i SFÖ: Helene Porsander, Löderup Eva-Lotta Ljung, Hägersten Wiveka Bonnerius Angelini, Bagarmossen Selma Leinenweber, Strasbourg Philip Mattsson, Borås Elisabeth Prudic, Vällingby Elin Rosén, Malmö DE VILL EJ UT- SÄTTA SIG FÖR RISK BETAL- NINGS- BLANKETT HUVUD- ÖPPEN BLÅS- BEKLÄD- STEG ÄR OFTA OCKSÅ K ÅKOMMA NADEN? I HOPP EN MORALISK V MED- FRÅGA FÖDD NÄR MAN TAR STÄLLNING TAGET ÄR TIM- MOT NÅGOT (OBE- BUKTU I HÄRSKAD VID VISIT I OCH DEMONSTRERAR TAPPAT) F A T T N I N G E N TIMBUKTU DET GENOM ATT MÅLA VISSA SPISAR GRAM- MATISK KROPPSDELAR. KO- GIB- FORM BEIGE STÄ- BON Ä T E R D A T A M DRAR ÄR SNÖ- BOLLS- UN F D I A B A S E N STUNDER T Ö I G A I US FÖRR T HADE EJ MADAME E S P O R T A V I FLOD I S E L F I E FISKAR KASSAN HAR VISSA SKO- G BOX SOM A D R E S S STORLEK V E K L I N G DEN PÅ- SYN I TRÄFFAS MES BÄR SKYN? I PLUGG I N I A N B BÄR P BESVÄR RESULTATET LINDA NÄR MAN TAR EN BLEV LINDA BILD PÅ SIG SJÄLV DAGHEM U F O MED OFTA MED K R U B B O R BARN MOBILTELEFON OCH LÄGGER UT I FUKTFE- KO- SAK NOMEN MAMMA SOCIALA MEDIER. UPPEL- ÄR SLIS- I M M A M U DANDE D O N KIG I MUN ELDSJÄL SOM SJUTTON I DET DUMMY U L E A R FAST KAN M D F T Y ADRESS INDELAS S VÄRRE SKUMT I EROR SKE SMAK- T W E R K A F E G A SNOBB E S T E T SPEL- TILLITEN MAG- HAR PLATS KÄNSLA A N I BIKINI T A R E N A T R O N DUMHET KOKOS- KAN KÄLLAN ALLA N Ö T E N FEL T A ONKEL S A DET HÄR SAM ORDET FICK FÄSTE NÄR STICK- FÅR LAG USA:S OFFENTLIGA STOFF KORT SOM G A R N PÅ TÅ LAGER S T U P FÖRVALTNING BÖRJADE NÄRMA ÄR KRAFSA HETTE EN SIG RUINENS MYCKET MED RIM QUENSEL OSCAR BRANT. MJUK WILDS FÖR R A F S A BLEV KA- I S A MARK DORIAN IGENOM PAT PLAN HÖJDARE REKADE SJÖBERG RYSSAR LUST O S T P A T R I K STOCK- K G B BE- H SJUKA RÄTTA! TOMT ÄR BARA BÅG- S M A R T P L Å S T E R BUBBEL R FIL S Å TIDS- Y FRÅGA MILD N Ä R D LIDER E U R O P A V Ä G LIDANDE KNAPP BUSKBENÄMNING FÖRBAND K R A V BLIR ETT K N LÄNGD T R Y SÖKA UPP BARN OCH MÄRKS VISS UNGDOMAR PÅ MAT MED N Ä T V A N D R A INTERNET FÖR ATT GE DEM STÖD. HAND- GÅ I BOK CLINCH M A N U A L MED M Ö T A TREND DÄR STORFÖRETAG MARKNADSFÖR MASSTILLVERKADE PRODUKTER SOM SMÅSKALIGA OCH LOKALA. BAGARNS BELOPP? SVARTA GULDET UTÖVAS NÄR MAN TÄVLAR FRAMFÖR DATORN I OLIKA SPEL. SLÅR SNÅR I VÅR EN SLAGS DANS DÄR MAN SKAKAR PÅ STJÄRTEN TILLS SKINKORNA TYCKS UPPHÄVA GRAVITATIONEN. VILLKORSORD EN HETER STURE FÅLLA SOM SAMLAR IN INFORMATION OCH SKICKAR DEN TILL LÄKARE ELLER VISAR DEN I MOBIL- TELEFONEN. Nyordskrysset nr 4/14 Vinnare i dragningen av de rätta inskickade lösningarna är Eliza Åkeson och Eva-Carin Gustafsson. Kryssredaktionen gratulerar till ett presentkort på en nätbokhandel och önskar trevlig läsning. Kryssred Nästa nummer Manusstopp senast den 10 november En ny välmatad tidning kommer i din brevlåda den 15 december. Bulls facköversättaren 5/14 19

20 Posttidning B Retur till: Sveriges Facköversättarförening Vasagatan 36, Stockholm SFÖ-konferens 2015 Eskilstuna om natten. Platsen för SFÖ:s jubileumskonferens Foto: EskILsTUNA Convention BUREAU Sov gott i Eskilstuna Ser du redan fram emot jubileumskonferensen i Eskilstuna den 8 10 maj 2015? Det gör vi också! Ännu dröjer det lite innan konferensgruppen börjar avslöja godbitar ur programmet, men du som vet att du med all säkerhet kommer att vilja åka på konferensen oavsett kan redan nu boka in dig på något av de utvalda hotellen: Elite Stadshotellet, vårt tjusiga konferenshotell där dagsprogrammet och lördagens festligheter går av stapeln, Comfort Hotel som ligger alldeles vägg i vägg, alternativt Best Western Plaza eller City Hotell som också ligger inom bekvämt gångavstånd från konferenslokalen. Mer info om priser och bokning hittar du på under Konferenser Konferens De bästa rummen går först, så välkommen att boka in dig för några nätters god sömn under konferensen om du kan slita dig från det trevliga umgänget med alla kollegor, vill säga. Vi ses i Eskilstuna! Konferensgruppen 20 facköversättaren 5/14