2010/2011. Bergbackagården Solkattens förskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Bergbackagården Solkattens förskola Ingeborg Bergvall Biträdande förskolechef Norra förskoleenheten

2 Sid 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning System för kvalitetsarbete Områden som ska kvalitetsredovisas Barn i behov av särskilt stöd Förskolans arbete med matematik Sammanställning av förskolans prioriterade åtgärder för utveckling

3 Sid 3 (10) 1. Inledning Barn & Ungdom, Gävle genomförde en stor organisationsändring under detta läsår med start 1/ Gävle kommuns förskolor delades då upp i åtta förskoleenheter med en chef för förskolan och åtta förskolechefer samt biträdande förskolechefer. Det innebär att de flesta förskolor bytte direktansvarig chef vid årsskiftet. På Norra förskoleenheten fick Agneta Lindbergh tjänst som förskolechef och Ingeborg Bergvall tjänst som biträdande förskolechef. Jag som är Ingeborg Bergvall - har direktansvar för Solkattens förskola, Trödje förskola och Milbogården. Agneta Lindbergh har ansvar för Bergbackagården, Ickorrbacken och Varvaterrassen samt övergripande ansvar för hela Norra förskoleenheten. Vi vill ha insyn i varje del av den geografiskt stora förskoleenheten, därav indelningen. Den pedagogiska verksamheten har bedrivits enligt de åtgärder för utveckling som togs fram föregående år. De åtgärderna var bland annat att ta fram en Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Detta arbete pågår. En arbetsgrupp med representanter från samtliga förskolor i Norra förskoleenheten och Stigslund/Strömsbro förskoleenhet och biträdande förskolecheferna arbetar med sina respektive planer, som ska vara klara 31 december 2011 och gälla för ett år framåt. Under året har ett arbete påbörjats med pedagogisk dokumentation kring barns lärande tillsammans med uppdragspedagog Anita Kiuttu. Detta arbete kommer att fortsätta under kommande år tillsammans med Anita och förskolans pedagogiska utvecklingsledare Eva Wimark. Under kommande år blir matematik ett prioriterat mål i Norra förskoleenheten där även genusperspektivet i matematikarbetet är en åtgärd för utveckling. Under våren kommer enhetens förskolor att fokusera också på barns språkutveckling. Ett nytt kvalitetssystem med ny handlingsplan för förskolan införs av Barn och Ungdom vilken ska implementeras under hösten. I handlingsplanen blir det mer fokus på tydliga målområden och pedagogisk dokumentation. Under kommande år behöver mer fokus läggas på arbete med värdegrunden - diskussioner på arbetsplatsträffar, planeringsdagar och förskolans verksamhetsplanering. Under våren har samtliga pedagoger deltagit i implementeringstillfällen av den reviderade Läroplan som träder i kraft den 1 juli 2011 tillsammans med förnyad Skollag där förskolan nu ingår. 3

4 Sid 4 (10) 2. System för kvalitetsarbete Individnivå: Utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare varje termin. Ett nytt underlag tas fram av Barn och Ungdom, att använda inför utvecklingssamtalen. Den pedagogiska dokumentationen som ska spegla varje barns lärande och utveckling, ska ligga till grund för samtalen. Detta arbete ska ske inom kommunens samtliga förskolor under hösten. Gruppnivå: Förskolorna har haft ett Se Barnet-team som har träffats en gång varje månad under hösten. Under våren har man bildat ett Elevvårdsteam där träffar tillsammans med Områdesteam ägt rum var sjätte vecka. Förskolans arbetslag bedriver kontinuerligt kvalitetsarbete på arbetslagsmöten, verksamhetsplanering, arbetsplatsträffar och planeringsdagar, där man arbetar med planering, uppföljning, muntliga och skriftliga reflektioner och analys utifrån observationer med bl.a. kamera samt utvärdering. Organisationsnivå: Solkatten fick under vårterminens början en pedagogisk utvecklingsledare, Eva Wimark. På Bergbackagården är det nu klart att Anna-Karin Åström är pedagogisk utvecklingsledare. De ingår i Norra förskoleenhetens utvecklingsgrupp som också samarbetar med Stigslund/Strömsbros förskoleenhet sedan våren Ledare för gruppen är Britt Nilheim, biträdande förskolechef och Anita Kiuttu, uppdragspedagog. Under tre heldagar har de arbetat med implementeringen av den reviderade Läroplanen för förskolan och den nya Skollagen under vilken förskolan ingår och vilken träder i kraft från 1 juli I höst kommer gruppen att träffas tre dagar. Vid första tillfället ska ett nytt kvalitetsverktyg presenteras och senare implementeras hos samliga arbetslag. Ett nytt kvalitetssystem införs av Barn & Ungdom och förskoleenhetens kvalitetsarbete kommer att förändras med mer fokus på tydliga målområden och pedagogisk dokumentation. Under 2010/2011 har kvalitetsarbetet utförts enligt föregående chefs riktlinjer: Tid avsatt varje vecka för uppföljning, reflektion och analys, utvärdering och planering. Avdelningsmöten 1 gång/månad med tid för pedagogiska frågor Planeringsdagar med pedagogiska frågor och praktiskt arbete Föräldramöten med olika innehåll. Utvecklingssamtal Inför Kvalitetsredovisningen träffas en grupp pedagoger och skriver tillsammans. 4

5 Sid 5 (10) 3. Områden som ska kvalitetsredovisas 3.1 Barn i behov av särskilt stöd. Bergbackagården Uttern har haft en språkgrupp. De har observerat barns språk och arbetat med barnens språkutveckling bl.a. genom att läsa böcker och spela spel. Personal har fördelats så att särskilt vuxenstöd har funnits för barn som varit i behov av detta, t.ex. vid utflykter. Här har den vuxne hjälpt barn att ta kontakt med kamraterna genom att leka lekar, förklarat och stöttat. Solkatten Specialpedagog och tal- och språkpedagog har konsulterats för att ge pedagogerna redskap att stärka barn i behov av särskilt stöd. Talpedagogen har varit på förskolan vid några tillfällen under perioden. Hon har t.ex. gett tips till pedagogerna att arbeta med spel och även andra övningar, för att stimulera utvecklandet av ljuden i barnens språkutveckling. Förskolans pedagoger har sett en positiv utveckling i hur barn uttalar ljuden. Barnen har vid behov indelats i mindre grupper. Teach-schema har använts, för att barn i behov av detta tydligt ser strukturen över dagen. Resor görs till Habiliteringen varje vecka för bad i bl.a. motorisk träningssyfte. Sjukgymnast har varit inkopplad som också varit med vid utformande av en handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd. Hörcentralen har besökt förskolan och utifrån deras råd har förskolan sökt och beviljats investeringsmedel för inköp av ljuddämpade bord och stolar. Under våren har några pedagoger utbildats i TAKK Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Medel för behovsprövade individresurser har tilldelats Solkatten för att möjliggöra extraordinära insatser. Dessa har använts till extra vuxenresurs i arbetslaget, för att öka deras möjlighet till arbete runt barn i behov av särskilt stöd. Arbetet med Elevvårdsplanen I förskolan integreras elevvårdsplanens steg 1 och steg 2 till stor del. Arbetslaget genomför åtgärder och en pedagogisk kartläggning innan eventuella ärenden lyfts till steg 3 förskolans elevvårdsteam. Här har höst- och vårtermin sett olika ut. Under hösten har förskolans Se Barnetrepresentanter träffats en gång/månad och adjungerat in Områdesteamet (specialpedagog, tal-/språkpedagog) vid behov. Även annan kompetens ur områdesteamet kan adjungeras. Januari 2011 förändrades det arbetet så att Bergbackagårdens och Solkattens Elevvårdsteam (f.d. Se Barnet-teamet) var sjätte vecka haft träffar med förskolechef och Områdesteam, som nu alltid ingår. Det har varit positivt att ha möten med regelbundenhet, där man har tid att lyfta ärenden eller konsultera i olika frågor. Barn namnges ej utan vårdnadshavares samtycke. Elevvårdsteamet samråder med områdesteamet om eventuella åtgärder, 5

6 Sid 6 (10) som pedagogerna kan arbeta vidare med i förskolan för att ge barn rätt stöd. Vid behov kan ärenden lyftas till steg 4 multikompetenta teamet för konsultation. Inför hösten kommer vårt Elevvårdsteam att byta namn till Elevhälsoteam enligt riktlinjer från Barn & Ungdom, för att skapa en röd tråd genom hela verksamheten 1 16 år. Vi kommer att behålla formen med regelbundna tider och dagar tillsammans med Områdesteamet men enligt liggande förslag ska representanterna vara förskollärare. Barnskötare ska utifrån kompetens delta i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Bergbackagården och Solkatten ska, tillsammans med övriga förskolor på enheten, kompetenshöjas i skrivning av den pedagogiska kartläggning som ska göras för barn i behov av särskilt stöd. Den reviderade planen för Elevhälsoarbetet ska implementeras hos all personal. En samsyn i vår förskoleenhet kring barn i behov av särskilt stöd saknas och kommer att diskuteras vidare. 3.2 Förskolans arbete med matematik Bergbackagården Uppdragspedagog Anita Kiuttu har stöttat oss pedagoger i vårt arbete med pedagogisk dokumentation av förskolans temaarbeten Kråkan och Vatten/Fisk. Vi har läst litteratur som anknyter till vårt arbete. De yngsta barnen har undersökt vatten varmt och kallt, mätt med måttsatser, plaskat, hällt och öst med olika stora och små kärl samt experimenterat med bubblor och isbitar. De äldre barnen har i temat Kråkan räknat antal och arbetat med lägesord (Kråkmamman - var är hon?). De har spelat spel och arbetat med förståelse för att tre på tärningen är lika mycket som tre kottar. Pedagoger och barn har gjort räknesagor vid matbordet, t.ex. med ärtor, vilket blev mycket uppskattat av barnen. Bergbackagårdens äldsta barn har haft ett Vatten- och Fiskprojekt. De har utforskat 1 meter ; använt färdiga repstumpar att mäta med, t.ex. gäddan. Former; barnen har letat mönster på fiskar m.m. och fotograferat med kamera. Antal; hur många ränder, fenor etc., storleksordning; barnen har mätt sin egen längd. Vid utflykt till Salthars var barnen nyfikna på vattnet, de observerade och utforskade platsen. Upptäckter de gjorde: spår/mönster i sanden, ringar på vattnet, liv i vattnet, svampar och insekter, spår/mönster på stenar. 6

7 Sid 7 (10) Resultat: De mål som satts har inte varit mätbara, vilket blir en förbättringsåtgärd inför kommande arbetsår. Pedagogerna har strävat efter att ge de yngsta barnen upplevelser med vatten, som de sedan kan känna igen. Pedagogerna har sett att alla barn som jobbat med tema Kråkan kan: 2 st. Pedagogerna har sett att de äldsta barnen blivit medvetna om vad 1 meter är och hör att barnen använder matematiska begrepp. Upptäckterna vid Salthars ledde till att barnen gjorde egna mönster och fotograferade mönster på gården, hade egna teorier om hur spåren i stenarna hade blivit till, matematiska begrepp och former introducerades, t.ex. ringarna på vattnet blev cirklar. Solkatten Material vi använt: Mattespel, spel, sorteringsmaterial, mattepussel. etc. När har vi arbetat med matematik? I leken i vardagen, i olika aktivitetsgrupper och på samlingar. Hur har vi arbetat med matematik? Förskolans yngsta barn har under året intresserat sig för och börjat använda fler matematiska termer som t.ex. över-under, tung-lätt, full-tom, stor-liten, bredvid och mittemot. Barnen visar att de förstår när vi pedagoger använder orden, t.ex. titta under bordet. Förskolans äldre barn: I spel lär sig barnen se sambandet mellan siffran och antal, mängd. Med pärlor lär sig barnen att följa ett mönster och även att göra egna symetriska mönster. I byggen gör barnen egna konstruktioner, och bygger efter ritningar. Här lär de sig att de måste ha olika storlekar för att det ska gå ihop. Barnen har en egen affär där de handlar, vid mellanmålet har vi för det mesta en affär där barnen handlar utifrån en prislista. Där lär de sig också delar, de kan välja mellan hel, halv eller en fjärdedel. Barnen har även lärt sig att växla pengar, och vet hur mycket de ska få tillbaka när de handlar. Under höstterminen använde vi oss mycket av sagan Bockarna Bruse, där vi fått in många begrepp: liten-stor, först-sist, under-över. Barnen leker sagan mycket själva utan oss vuxna och vi både hör och ser att de lärt sig de olika begreppen, då de används i rätt sammanhang. När vi sitter i sandlådan och leker med t.ex. hinkar så pratar vi om hur tung-lätt hinkarna är när de hällt sand eller vatten i dem. Vi har spelat spel med färger och former. Vi har mätt och jämfört olika längder, vi har utgått från en meter. Vi har använt plastband. Vi har mätt med oss själva, pinnar, kottar - hur många går det på en 7

8 Sid 8 (10) meter? Hur många gånger går 1-metersbandet runt armen, runt låret etc.? Är pinnen lika lång som mig, är den längre eller kortare? Vi har byggt med klossar - hur högt kan vi bygga? På våra utflykter har vi byggt en koja, hur långa pinnar behöver vi? Hur många behöver vi? Vi plockade svampar där vi också pratade om stor liten form på svampen. Vi har byggt snökoja - hur stora snöklumpar behövs? Vilken form behöver vi för att bygga kojan? För att visa tid, vi har använt timglas vid olika aktiviteter (10 min.), mest vid datorn, tittat på klockan, hur många varv och var ska visarna stå? Under vårterminen har barnen pratat mycket om tid: - Vilken tid ska jag gå hem? Vi har pratat om olika former: kvadrat, cirkel, triangel. Vi har ritat, klippt, arbetat med lera och räknat de olika formerna. Vi har gjort STORA former och små former. Vi har upptäckt att barnen ser och benämner former i vardagliga situationer, när vi t.ex. läser en bok, vid matbordet och på olika förpackningar. Resultat: Vi ser att de flesta - alla blivande 6-åringar - klarar siffran och kan koppla mängden till siffran. De klarar delar, skiljer på en hel, en halv och en fjärdedel. De flesta barnen känner igen de vanligaste formerna: cirkel, kvadrat, rektangel, triangel. Alla har begreppen stor-liten, lång-kort, hög-låg, etc. Många klarar att lägga ihop och dra ifrån. Vi ser stor skillnad från höstterminens start till vårterminens slut. Byggkonstruktion och pärlbyggnad har förändrats, vi ser en medveten tanke bakom konstruktionerna. Barnen diskuterar och hjälper varandra. Vi tycker att vi uppnått det vi ville i matematiken. 8

9 Sid 9 (10) 4. Sammanställning av förskolans prioriterade åtgärder för utveckling Ny struktur och nytt system för kvalitetsarbete införs med början hösten Ansvar: Förskolechef. Ny struktur för utvecklingsledare och arbetslag införs. Utvecklingsledare har möten varje måndag och samtliga förskolors pedagoger arbetar med verksamhetsutveckling måndagar Ansvar: Förskolechef. Handlingsplan (f.d. arbetsplan) ska upprättas efter gemensam mall. Ansvar: Förskolechef och biträdande förskolechef. Pedagogisk dokumentation. Fortsatt arbete med pedagogisk dokumentation av barns lärande, med stöd av uppdragspedagog Anita Kiuttu. Ansvar: Förskolechef och biträdande förskolechef samt utvecklingsledare. Värdegrundsarbete; återkommande på arbetsplatsträffar, planeringsdagar och verksamhetsplanering samt kontinuerligt ha med de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem, i det pedagogiska arbetet. Ansvar: Förskolechef, biträdande förskolechef, pedagogisk utvecklingsledare, förskollärare/arbetslag. Matematik ska vara i fokus under höstens arbete på Norra förskoleenheten. Boken Små barns matematik ska läsas och diskuteras i varje arbetslag. Olika insatser för kompetenshöjning ska genomföras, alla ska ha kännedom om målen i matematik för skolans läsår 3 och tagit del av skolans resultat. Ansvar: Förskolechef och biträdande förskolechef samt utvecklingsledare. Språk är en viktig del i förskolan och förskolan ska fokusera på det arbetet under våren. Alla pedagoger ska ha kännedom om målen i svenska i skolans läsår 3 och ha tagit del av skolans resultat. Ansvar: Förskolechef och biträdande förskolechef samt utvecklingsledare. TAKK = tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Kompetenshöjning via tal/språkpedagog till alla pedagoger ska ske. Klart juni Ansvar: Förskolechef, biträdande förskolechef samt pedagogisk utvecklingsledare. Genus/jämställdhet; fokus på matematik. Vad ser vi där, kring flickor och pojkar? Ansvar: Utvecklingsledare/arbetslag 9

10 Sid 10 (10) Elevhälsoteam; (tidigare EVT) arbetsgången ska förtydligas enligt Planen för Elevhälsoarbete. Ansvar: Förskolechef och biträdande förskolechef samt EHT-representanterna. Ny Likabehandlingplan och Plan mot kränkande behandling ska upprättas, klart 31/ Ansvar: Biträdande förskolechef samt ansvariga pedagoger. Barnolycksfall; all personal ska genomgå utbildning under hösten. SBA-utbildning (SBA=systematiskt brandskyddsarbete) ska genomföras under våren. Ansvar: Biträdande förskolechef Forum för samråd; vänt till föräldrar, ska införas på varje förskola i enheten. Ansvar: Förskolechef och biträdande förskolechef. 1-16årsperspektivet; gemensamma överskolningsrutiner förskola förskoleklass ska införas. Ansvar: Förskolechef och rektor på Norra enheten. Tack för att Du tog dig tid att läsa vår Kvalitetsredovisning! Om Du har frågor så hör gärna av dig till: Ingeborg Bergvall, biträdande förskolechef Norra förskoleenheten ingeborg.bergvall@gavle.se Agneta Lindbergh, förskolechef Norra förskoleenheten agneta.lindbergh@gavle.se 10