Systematiskt brandskyddsarbete

Transkript

1 STOCKHOLMS BRANDFÖRSVAR PM SID 1 (13) Systematiskt brandskyddsarbete BAKGRUND...2 LAGSTIFTNING...2 DEN ENSKILDES SKYLDIGHETER...3 BRANDSYN HAR ERSATTS AV TILLSYN...3 INNEHÅLL SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE...4 OMFATTNING AV DOKUMENTATIONEN...4 ÄGARE - NYTTJANDERÄTTSHAVARE BRANDSKYDDSPOLICY BYGGNADS- OCH VERKSAMHETSBESKRIVNING BRANDSKYDDSBESKRIVNING RISKINVENTERING BRANDSKYDDSORGANISATION UTBILDNING BRANDSKYDDSREGLER KONTROLLSYSTEM UPPFÖLJNING...12 BRANDSKYDDSREDOGÖRELSE...13 YTTERLIGARE INFORMATION...13 B OX 1328, STOCKHOLM, BESÖKSADRESS: MALMSKILLNADSGATAN 64 T FN: , FAX: , ORGN R : PG: , BG: , E-POST: BRAND@ BRAND. STOCKHOLM. SE

2 SID 2 (13) Bakgrund I Stockholm, Solna/Sundbyberg och Lidingö inträffar årligen ca 900 byggnadsbränder, dvs nästan tre bränder om dagen. Konsekvenserna av dessa bränder är att ca 10 personer omkommer, ungefär lika många skadas allvarligt och ca 100 personer skadas lindrigt. Förutom skador på människors liv och hälsa medför bränderna betydande konsekvenser för egendom, kulturhistoriska värden och miljö. För att undvika att brand uppkommer och får större omfattning behöver systematiskt brandskyddsarbete pågå kontinuerligt under hela byggnadens användningstid. Lagstiftning Från och med har Lag om skydd mot olyckor ersatt den tidigare Räddningstjänstlagen från Till lagen hör en förordning om skydd mot olyckor. Statens Räddningsverk har även givit ut föreskrifter och allmänna råd kopplade till den nya lagen. Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Förordning om skydd mot olyckor (SFS 2003:789) Statens räddningsverks föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet (SRVFS 2003:10) Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om - skriftlig redogörelse för brandskyddet (SRVFS 2004:4) - systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) 2 kap. Enskildas skyldigheter Skyldigheter för ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar 2 Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Lagen om skydd mot olyckor innebär bl a förändringar i hur det förebyggande arbetet mot brand skall bedrivas. Intensionen med lagen har varit att tydliggöra den enskildes ansvar för brandskyddet. Det är alltid ägare eller nyttjanderättshavare som är ansvariga för brandskyddet i en byggnad eller anläggning. Åtgärderna skall vidtas för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Åtgärderna kan vara av teknisk karaktär (t ex brandlarm, brandsläckare) eller organisatorisk karaktär (t ex utbildning och kontroll).

3 SID 3 (13) Lagen om skydd mot olyckor ställer inte högre krav på nivån på brandskyddet än tidigare lagstiftning. Det tydliggjorda ansvaret för ägare och nyttjanderättshavare förväntas dock medföra att kraven uppfylls i större utsträckning. Den enskildes skyldigheter För att uppfylla kravet på ett skäligt brandskydd samt att kunna redogöra för detta förutsätts att varje verksamhet bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete. Systematiskt brandskyddsarbete innebär att man på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar och följer upp brandskyddsarbetet i en organisation. Det systematiska brandskyddsarbetet liknar i många avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet som också skall bedrivas på alla arbetsplatser. Därför kan eventuella befintliga system (t ex kvalitetssäkringssystem) även nyttjas för brandskyddsarbetet. Det systematiska brandskyddsarbetet skall i de allra flesta fall dokumenteras. Exempel på dokument är kontrollinstruktioner, checklistor, brandskyddsbeskrivning, tillbudsrapportering och utbildningsplaner. Även protokoll från tillsyner och revisioner samt tillstånd kan ingå. Dokumenten samlas lämpligen på ett ställe, t ex i en pärm. Alla som är verksamma i anläggningen bör ha tillgång till brandskyddsdokumenten. Det är utifrån denna dokumentsamling som det praktiska arbetet utgår. Dokumentationen kan även vara i digital form. Det finns flera kommersiella verktyg för systematiskt brandskyddsarbete på marknaden. Till de flesta verktygen finns även utbildningar att köpa. Brandsyn har ersatts av tillsyn Till och med har brandförsvaret gjort regelbunden brandsyn på i princip alla verksamheter utom bostäder, kontor och mindre arbetsplatser. Intervallet mellan brandsynerna har varierat mellan ett och sex år. Vilka objekt som skulle brandsynas och med vilket intervall var fastslaget i Räddningstjänstförordningen samt en särskild föreskrift om frister. Nu har brandsynebegreppet försvunnit

4 SID 4 (13) och ersatts av tillsyn. Tillsynen riktas mot den enskilde och ska kontrollera att denne uppfyller kraven (2 kap 2 ) i Lag om skydd mot olyckor. Skillnaden är att det nu är upp till kommunen att prioritera verksamheter och besluta om former för tillsynsverksamheten i det kommunala handlingsprogram som tagits fram för skydd mot olyckor. Grundtanken är att systematiskt brandskyddsarbete skall hålla brandskyddsnivån på en hög och jämn nivå över tiden och att de som har ett skäligt brandskydd och arbetar systematiskt och kontinuerligt inte behöver tillsynas i samma omfattning som tidigare. Systematiskt brandskyddsarbete är till för verksamheten. Brandskyddsdokumentet är ett styrmedel för brandskyddsarbetet. Det är de olika åtagandena i brandskyddsarbetet som förbättrar och underhåller brandskyddet. Innehåll systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete innebär, som sagt, att man på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar och följer upp brandskyddsarbetet i en organisation. Arbetet kan läggas upp på många olika sätt. Stockholms brandförsvar har valt att dela in det systematiska brandskyddsarbetet i nio moment. Omfattningen av de nio momenten kan variera efter de behov som finns i verksamheten. Omfattning av dokumentationen En förutsättning för att arbeta systematiskt är att dokumentera. Stockholms brandförsvar anser att dokumentationen bör innehålla alla nedanstående delar. Däremot kan omfattningen av varje del skilja sig mellan en stor och komplicerad verksamhet jämfört med en liten och enklare verksamhet. Det är den som ansvarar för brandskyddet, det vill säga ägaren eller nyttjanderättshavaren, som avgör dokumentationens omfattning. Vid kommunens tillsyn kommer bland annat dokumentationens omfattning att granskas.

5 SID 5 (13) Ägare - nyttjanderättshavare För att underlätta det systematiska brandskyddsarbetet bör ansvarsfördelningen mellan ägare, nyttjanderättshavare och eventuella entreprenörer gällande brandskyddet klargöras och eventuellt regleras i avtal. 1. Brandskyddspolicy I en policy formuleras mål och syften med brandskyddsarbetet. Policyn skall gälla hela verksamheten och därför måste denna antas av den som är ansvarig för verksamheten. Policyn kan innehålla såväl övergripande mål som delmål för verksamheten. Detta för att tydliggöra inriktningen med arbetet. Även mål för specifika delar av verksamheten kan formuleras i policyn. Ett exempel på en enkel policy kan se ut så här: Brandskyddspolicy för Utestället AB Inom vår verksamhet skall vi aktivt arbeta för ett brandskydd som skyddar liv, hälsa och egendom och som främjar vårt företag såväl internt som externt. Arbetet ska bedrivas genom: - aktivt ledarskap - delegerat ansvar - egenkontroller - 2. Byggnads- och verksamhetsbeskrivning För att underlätta starten av det systematiska brandskyddsarbetet är det lämpligt att klargöra hur byggnaden faktiskt ser ut. Byggnadsbeskrivningen består av en byggnadsritning samt ett dokument som visar byggnadens utformning, byggnadsmaterial samt läge. Verksamhetsbeskrivningen är ett dokument som beskriver den verksamhet som bedrivs inom byggnaden. 3. Brandskyddsbeskrivning Tekniska brandskyddsinstallationer i byggnaden ska beskrivas. Syftet med brandskyddsbeskrivningen är att få kunskap om vilka brandskyddsinstallationer som finns i anläggningen, var de finns, hur dessa fungerar och samverkar. Brandskyddsbeskrivningen är en förutsättning för att veta vilka installationer och områden som ska kontrolleras och underhållas. Beskrivningen kan se olika ut beroende på vilken typ av anläggning den berör. Ritningar där det byggnadstekniska brandskyddet framgår är ett bra underlag. Finns olika brandtekniska system i byggnaden kan ritningen behöva kompletteras med beskrivande text. För byggnader uppförda eller ändrade efter 1994 skall det finnas en brandskyddsdokumentation upprättad av arkitekt eller brandskyddskonsult, där byggnadens brandskydd framgår.

6 SID 6 (13) I den tekniska brandskyddsbeskrivningen skall det t ex finnas information om det byggnadstekniska brandskyddet i form av: Brandavskiljande konstruktioner (brandcellsgränser) Brandtekniska klasser på dörrar, fönster och övriga konstruktioner Utrymningsvägar Brandskyddsinstallationer som: Brandlarm Utrymningslarm Brandgasventilation (rökluckor eller brandgasfläktar) Nödbelysning Utrymningsskyltar Inomhusbrandposter Handbrandsläckare Automatisk vattensprinkler 4. Riskinventering Syftet med en riskinventering är att identifiera ämnen, aktiviteter eller teknisk utrustning som kan orsaka en brand eller förvärra följderna av en brand. Riskerna skiljer sig självklart mellan olika verksamheter. För att underlätta riskinventeringen kan följande rubriker vara användbara: Risk för uppkomst av brand Risk för brandspridning Utrymningsproblematik Hantering av brandfarlig och explosiv vara

7 SID 7 (13) När riskinventeringen är genomförd och resultatet visar på att åtgärder bör vidtas, är det lämpligt att upprätta en handlingsplan. I handlingsplanen struktureras vad som skall åtgärdas, när det skall ske, vem som skall åtgärda samt en uppföljning på att bristerna faktiskt åtgärdats. 5. Brandskyddsorganisation Det yttersta ansvaret för brandskyddet åligger den som är ansvarig för verksamheten. Denne brandskyddsansvarige kan till sin hjälp skapa en brandskyddsorganisation som har till uppgift att planera, utföra och följa upp brandskyddsarbetet. Brandskyddsorganisationen kan bestå av en eller flera funktioner/personer med olika arbetsuppgifter. Organisationen anpassas efter den övriga verksamhetens behov. Nedan ges exempel på organisationer och funktioner. Det är viktigt att det finns en namngiven person som är brandskyddsansvarig, i övrigt kan organisationen utformas och funktionerna benämnas efter egna önskemål. VD tillika Brandskyddsansvarig Brandskyddskontrollant Brandskyddskontrollant VD Brandskyddsansvarig Brandskyddskontrollant Brandskyddskontrollant Brandskyddskontrollant Brandskyddskontrollant Brandskyddskontrollant Brandskyddskontrollant Brandskyddskontrollant Brandskyddskontrollant För den lilla verksamheten med ett fåtal anställda kan den brandskyddsansvarige utgöra hela brandskyddsorganisationen. För en medelstor verksamhet kan organisationen kompletteras med brandskyddskontrollanter och för den stora verksamheten med många anställda och flera avdelningar kan det vara nödvändigt att det på varje funktion är flera personer som delar på arbetsuppgifterna eller utövar funktionen på sina respektive avdelningar eller enheter. Förslag på roller, ansvar, befogenheter mm: VD, förvaltningschef eller motsvarande antar brandskyddspolicyn och är ytterst ansvarig för brandskyddet. Kan delegera ansvar och befogenheter till brandskyddsansvarig. Brandskyddsansvarig ska tillse att policyn och dess efterverkningar i form av utbildningar, instruktioner, regler, rutiner etc följs. Det är också den brandskyddsansvarige som ser till att övriga personer i brandskyddsorganisationen får de delegationer och befogenheter som de behöver för att fullgöra sina uppgifter. Brandskyddsansvarig skall också hantera tillbudsrapportering av brandtillbud så att verksamheten hela tiden arbetar för att dra lärdom av inträffade händelser.

8 SID 8 (13) Brandskyddskontrollanten följer upp att de olika delarna i brandskyddet fungerar. Det kan t ex vara utrymningsvägar, brandlarmsanläggningar, utrymningsskyltar och handbrandsläckare. För att underlätta arbetet kan ett antal kontrollblad upprättas som beskriver de funktioner, anläggningar och den utrustning som skall kontrolleras. Föreståndare och ställföreträdande föreståndare brandfarlig vara Om det hanteras brandfarlig eller explosiv vara i verksamheten i sådana mängder att ett tillstånd krävs, skall det finnas en föreståndare och en ställföreträdande föreståndare. Dessa har särskilt ansvar enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor och ingår självklart i brandskyddsorganisationen. För att klargöra ansvarsförhållande görs en beskrivning av de olika funktionerna med arbetsuppgifter, ansvarsområden och befogenheter. Den skall också innehålla de delegationer som behövs. Ett exempel på en delegation kan se ut såhär: Till brandskyddskontrollant på Utestället AB delegeras Anders Andersson (tel 7070) Brandskyddskontrollanten ska tillse att brandskyddsanläggningar i hus A som finns upptagna i brandskyddspärmen kontrolleras enligt upprättade kontrollblad med föreskrivna tidsintervall. Brandskyddskontrollanten har rätt till tillträde till alla delar av anläggningen som krävs för att fullgöra kontrollerna. Eventuella fel och brister skall omgående rapporteras till brandskyddsansvarige. Brandskyddsorganisationen och dess uppgifter ska vara kända av alla inom verksamheten. Det är inte bara funktionerna/personerna i brandskyddsorganisationen som skall arbeta med brandskyddet. Målet, som också är formulerat i brandskyddspolicyn, är att alla som finns i verksamheten aktivt skall arbeta för att upprätthålla brandsäkerheten. 6. Utbildning Utbildning och övning är en viktig del av det systematiska brandskyddsarbetet. För att kunna arbeta med att förhindra bränder och att begränsa skadorna vid bränder krävs kunskap om brandorsaker, brandskyddsinstallationer, hur man initierar utrymning, hur man hanterar en handbrandsläckare osv. Möjligheten att utrymma på ett betryggande sätt är avgörande för personskyddet. Generellt gäller att det ska finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar, dvs en brand får bara blockera en av utrymningsvägarna. En annan förutsättning för att en utrymning skall bli lyckosam är att de som normalt befinner sig i byggnaden är medvetna om var och hur de skall ta sig ut. Det ska vara känt för alla var utrymningsvägarna finns, hur utrymningslarmet låter, var

9 SID 9 (13) återsamlingsplatsen finns etc. För att detta skall fungera krävs återkommande genomgångar och övningar. I verksamheter där utrymningssäkerheten är beroende av personalens agerande i händelse av brand, t ex vårdverksamheter där patienter behöver assistans för att kunna sätta sig i säkerhet, är det särskilt viktigt att personalen har utbildning och rutiner för detta. Ovanstående gäller även vikarier eller personal från andra avdelningar. De bör också informeras om var man fortlöpande kan hitta dokumentationen om brandskyddet eller uppdatera sin egen kunskap. I brandskyddsdokumenten bör ingå en inventering av organisationens utbildningsbehov, utbildningsplaner samt en sammanställning av genomförda utbildningar. Inventeringen av utbildningsbehovet bör ta upp vilka som skall genomgå olika typer av utbildningar samt när och hur ofta de skall göra det. Det är ofta nödvändigt att personer med olika uppgifter både har en grundläggande brandskyddsutbildning och specialutbildning för t ex brandlarmsanläggningar, heta arbeten, föreståndare för brandfarlig vara etc. Inventering av utbildningsbehov Brandskyddsansvarig Personalkategori Brandskyddskontrollant Berörd personal Övrig personal Anläggningsskötare Föreståndare brandfarlig vara Utbildningsinsats Omgående information till nyanställda och vikarier om företagets brandskydd. Genomgång av X X X X X X brandskyddspärm. Utbildning i allmän brandkunskap. Skall återkomma vart 4:e år. X X X X X X Utbildning om systematiskt brandskyddsarbete. X Utbildning "Heta arbeten". Skall återkomma vart 4:e år. X Utbildning "Automatiskt brandlarm". X X Utbildning för brandskyddsombud. Utbildning för brandskyddsansvarig. X Utbildning "Föreståndare brandfarlig vara". X X Utrymningsövning. Skall återkomma varje år. X X X X X X

10 SID 10 (13) I utbildningsplanerna kan utbildningens syfte, omfattning, program och ansvarig beskrivas. Utbildningsplan - Utrymningsövning Syfte Samtliga anställda skall ha god kunskap om hur de ska agera vid en utrymningssituation Omfattning Ca 1 timme, utbildningen genomförs en gång om året För nyanställd personal skall nedanstående information ges i samband med introduktionen på arbetsplatsen Program Praktisk utrymningsövning Genomgång av utrymningsplaner Aktivering av utrymningslarmet Hur låter utrymningslarmet Vart leder utrymningsvägarna Hur öppnas utrymningsdörrarna Var är återsamlingsplatserna lokaliserade Rutiner på återsamlingsplatsen Ansvarig Oden Löfqwist För att kunna följa upp vilka som deltagit och när, bör en sammanställning över genomförda utbildningar upprättas. 7. Brandskyddsregler Det är viktigt att ta fram regler, instruktioner och rutiner för brandskyddet som ska gälla för verksamheten. Syftet med regler är att tydliggöra vad som är tillåtet och inte tillåtet inom verksamheten, för att förhindra uppkomst och spridning av brand. Brandskyddsreglerna ska ses som en hjälp för ökad säkerhet och trygghet. De bör formuleras och kommuniceras så att man inte kan göra personliga tolkningar om vad som är tillåtet, både för personal men framför allt för vikarier och besökare. Exempel på enkla instruktioner kan se ut såhär: Brandskyddsregel för dörr i brandcellsgräns För att begränsa brandspridning inom byggnaden skall dörrar i brandcellsgränser hållas stängda. Dörrarna får inte ställas upp med kilar eller liknande. Dörrar i brandcellsgränser som måste stå öppna skall vara försedda med en automatisk dörrstängningsfunktion som aktiveras med hjälp av det automatiska brandlarmet. Brandskyddsregel för utrymningsvägar och trapphus För att underlätta utrymning får inte möbler och utrustning placeras så att den fria bredden blir mindre än bredden i utrymningsdörren. För att förhindra uppkomst av brand samt begränsa brandspridning får inget brännbart material finnas i utrymningsvägarna. Brandskyddsregel för förvaring av brännbart material utomhus För att förhindra anlagd brand och brandspridning är det inte tillåtet att lämna brännbartmaterial intill fasader och under skärmtak. Brandskyddsregel för rökning Rökning är endast tillåten utomhus på anvisad plats.

11 SID 11 (13) 8. Kontrollsystem För att brandskyddet fortlöpande skall fungera måste det genomföras kontroller och regelbundet underhåll. Utrymningsvägar, rökluckor, branddörrar o s v måste fungera för att personerna som befinner sig i byggnaden ska kunna utrymma på ett betryggande sätt och för att egendomsskadorna ska bli så begränsade som möjligt. Det är viktigt att upprätta dokument så att kontroll- och underhållsarbetet sker på samma sätt varje gång oavsett vem som utför kontrollen. För att få en bättre överblick och för att se var de enskilda kontrollplatserna är, kan det vara lämpligt att använda sig av brandskyddsritningen. Brandskyddsritningen gör att det är lätt att se det inritade brandtekniska brandskyddets förhållande till varandra och de risker som finns i verksamheten. En checklista som beskriver vilka kontroller som ska utföras bör tas fram. På checklistan sker också registrering av utförd kontroll samt noteringar om eventuella brister. Även kontrollinstruktioner tas fram. Dessa bör medfölja vid kontrollronden så att man vid behov kan få reda på hur kontrollen ska genomföras på ett korrekt sätt. Exempel på en kontrollinstruktion: Kontrollinstruktion Dörr i brandcellsgräns med självstängare Syfte Hindra brand- och brandgasspridning mellan brandceller. (Hindra att brandgaserna sprids via en öppen eller trasig dörr.) Funktion Dörren är normalt stängd och stängs automatiskt efter det att den öppnats. Provningsintervall En gång var tredje månad. Resultat för att bli godkänd 1. Dörrstängaren ska orka stänga dörren helt. (Du får inte hjälpa till!) 2. Låskolven ska gå in i slutblecket. 3. Kontrollera att dörren är hel och sluter tätt så att det inte finns någon springa. 4. Dra i dörren utan att tycka ner handtaget. Dörren ska inte gå upp! Alla instruktioner måste hela tiden hållas aktuella. Nya kan tillkomma lika väl som att inaktuella instruktioner tas bort.

12 SID 12 (13) Med hjälp av dessa dokument ska den som kontrollerar brandskyddet alltså veta: vad som ska kontrolleras hur det ska kontrolleras hur man ska åtgärda hur man ska rapportera Om det vid kontrollronderna framkommer att det finns brister måste det finnas ett rapporteringssystem så att de som har uppdraget att åtgärda bristen får kännedom om detta. På samma sätt måste den brandskyddsansvarige få vetskap om identifierade brister så att denne kan följa upp att bristerna åtgärdas vid lämpligt tillfälle. Revisionsbesiktningar av t ex brandlarm, sprinkler och el utförs oftast av externa experter. En annan viktig del är att alla brandtillbud rapporteras internt. Detta för att dra lärdom av händelsen och kunna vidta åtgärder för att förhindra att den upprepas. 9. Uppföljning Brandskyddsarbetet ska bedrivas systematiskt och kontinuerligt för att uppnå lagen om skydd mot olyckors målsättning. De olika momenten ska följas upp, utvärderas och vid behov förändras så att det gagnar verksamheten och brandskyddet. Brandskyddsorganisationen ska fungera. Personal ska ha genomgått planlagd utbildning. Instruktioner och rutiner ska vara relevanta och den tekniska brandskyddsbeskrivningen uppdaterad efter ombyggnationer eller förändringar. Kontroller ska vara genomförda och brister åtgärdade. Tillbudsrapportering ska sammanställas.

13 SID 13 (13) Uppföljningen av det systematiska brandskyddsarbetet sker oftast årligen och resultatet redovisas för ledningen. Vid uppföljningen bör samtliga personer med uttalade ansvarsområden inom brandskyddsorganisationen delta. För vissa moment som kontroll och underhåll med tillbudsrapportering kan uppföljning behöva ske oftare. Brandskyddsredogörelse Från och med den 1 mars 2005 skall statusen för det systematiska brandskyddsarbetet för vissa byggnader och anläggningar årligen redovisas till kommunen (brandförsvaret). För de byggnader eller anläggningar som omfattas av Räddningsverkets föreskrift om brandskyddsredogörelse (SRVFS 2003:10) är ägaren i alla situationer, utom då det rör sig om farlig verksamhet, den som är juridiskt ansvarig för att redogörelsen lämnas in till kommunen. Mer information om brandskyddsredogörelsen finns på brandförsvarets hemsida, Ytterligare information Mer information om systematiskt brandskyddsarbete finns på: Brandförsvarets hemsida Räddningsverkets hemsida Svenska brandskyddsföreningens hemsida Stockholms brandförsvar tillhandahåller mer djupgående utbildningar i Systematiskt brandskyddsarbete och även i hur kontrollerna skall utföras ( Brandskyddskontrollantsutbildning ). Se mer under Utbildningar på Dessutom tillhandahåller ett flertal kommersiella företag information och produkter för systematiskt brandskyddsarbete.