Remiss om regionalt trafikförsörjningsprogram

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Ekman KS 2012/0430 Klicka här för att ange text. Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss om regionalt trafikförsörjningsprogram för Kalmar län Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott antar kommunledningskontorets yttrande från den 7 augusti 2012 som sitt och överlämnar det till Landstinget i Kalmar län som Kalmar kommuns remissyttrande över regionalt trafikförsörjningsprogram för Kalmar län. Bakgrund Kalmar kommun har fått Regionalt trafikförsörjningsprogram för Kalmar län för yttrande. Den 1 januari 2012 trädde en ny lag om kollektivtrafik (SFS 2010:1065) i kraft. Nya lagen innebär bland annat att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna regelbundet fastställer mål för den regionala kollektivtrafiken i ett trafikförsörjningsprogram samt fatta beslut om trafikplikt. Lagen innebär att regionala kollektivtrafikmyndigheter ersätter de tidigare länsvisa trafikhuvudmännen. I Kalmar län innebär detta att sedan årsskiftet 2011/12 är landstinget regional kollektivtrafikmyndighet. Trafikförsörjningsprogrammet pekar ut strategi och mål som berör den regionala kollektivtrafiken. Programmet redovisar även rekommenderade åtgärder som bidrar till att målen kan nås. Grundtanken i strategin är att satsa på stråktrafik för arbets- och studieresor, där kort restid och hög turtäthet ska ge nöjda kunder, hög tillgänglighet, ökat resande och regional utveckling. Ett andra ben i strategin är en mer yttäckande närtrafik som komplement till stråktrafiken. Kommunledningskontoret har upprättat ett förslag till yttrande över trafikförsörjningsprogrammet. Kommunledningskontoret Mark- och planeringsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax Anna.Ekman@kalmar.se

2 KS 2012/ (2) Anna Ekman Namnförtydligande 2 planeringsarkitekt Ange titel Bilagor Yttrande från kommunledningskontoret Regionförbundets förslag till yttrande Regionalt trafikförsörjningsprogram för Kalmar län

3 Yttrande Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman KS 2012/0430 Landstinget i Kalmar län Remiss om regionalt trafikförsörjningsprogram för Kalmar län Trafikförsörjningsprogrammet för Kalmar län är ett viktigt verktyg för kollektivtrafikens utveckling i länet och ett första steg mot en mer samlad syn på vår framtida kollektivtrafik. Kalmar kommun instämmer i den föreslagna huvudinriktningen med satsning på stråktrafik kompletterad med anropsstyrd närtrafik. Trafikförsörjningsprogrammet beskriver dock endast på ett övergripande plan den framtida utvecklingen av kollektivtrafiken i länet. För att dessa mål och strategier ska få genomslag behövs mer konkreta strategier och åtgärder som beskriver hur vi tillsammans ska arbeta med frågan. Det är även viktigt att programmets principer ger utrymme för lokala anpassningar och främjar utvecklingen i hela länet. I samband med att landstinget övertog huvudmannaskapet för länets kollektivtrafik var kommunerna och landstinget överens om att landstingsskatten skulle höjas för att kompensera utfallet av skatteväxlingen. Nivån i skatteväxlingen skulle öka motsvarande en nettokostnad på 100 miljoner kronor. Kalmar kommun vill att landstinget tydligt redovisar i förslaget till regionalt trafikförsörjningsprogram hur denna nivåhöjning genomförs. Övriga synpunkter Samverkan på tjänstemannanivå Det nära samarbetet mellan kommun och KLT är viktigt, vilket vi är positiva till att Trafikförsörjningsprogrammet belyser. Viktigt med tidiga dialoger i frågorna kring utvecklingen av Kalmar. I figur 2 hänvisas strategiska frågor till beredningsprocessen för samrådet av Trafikförsörjningsprogrammet. Till vardagssamverkan hänvisas frågor såsom tidtabeller, hållplatser och försäljning. I vardagssamverkan bör även frågor av strategisk betydelse finnas, då tillräckligt utrymme inte finns i det mer formella forumet för trafikrådet. Vardagssamverkan bör vara av ett vidare begrepp än det som beskrivs i figuren. Kommunledningskontoret Mark- och planeringsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax Anna.Ekman@kalmar.se

4 2 (5) Regional strategi med lokal effekt och nationell räckvidd (2.1) Den strategiska delen i programmet blickar mot 2021 som slutår för att samordnas tidsmässigt med planeringsperioderna för transportinfrastruktur. Detta innebär att programmet sträcker sig nio år. Detta är en relativt kort tidsperiod, och bör ha utblickar längre fram i tiden då kollektivtrafiken är strukturbildande. Trafikförsörjningsprogrammet bör inom kort kompletteras med en framtida regional buss- och/eller tågstrategi likt strategiarbetet i Skåne som blickar cirka 30 år framåt samt en mer specifik strategi för utveckling av kollektivtrafiken i Kalmar stadstrafik. Men även strategier för hur hela resan-perspektivet ska bli ett framgångskoncept, inte minst kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik. Kunderna (3.3) Enkelheten för resenärerna lyfts som viktigt i programmet. Åtgärder behövs för att göra kollektivtrafiken enklare, en tydligare linjestruktur är ett sätt, men vad kan göras mer? Man ska inte behöva vara påläst för att resa kollektivt, hur enkelt kan kollektivtrafiken göras för att attrahera fler resenärer? Detta skulle kunna belysas mer i programmet. Speciellt med tanke på figur 9 och 10 som är väldigt intressanta, 20 procent av alla bilresor hade kunnat ske med kollektivtrafiken då skälen varit subjektiva. Detta är en intressant målgrupp att arbeta vidare med. Hur kan dessa resenärer få en positivare attityd kring kollektivtrafik? Information och marknadsföring är en viktig del exempelvis av produktutbud, Nattstopp, Närtrafiken, evenemang. Förutsättningar för framgång (6.4) Statusen för kollektivtrafiken behöver höjas för att kunna ta marknadsandelar från bilen. En höjd status kan vara ett framgångskoncept med ett nytänk som sticker ut. Detta är ett framgångskoncept för såväl kunden som samhället, hur kan vi skapa innovativa lösningar för att gynna kollektivtrafiken? Hur skulle en unik kollektivtrafik se ut i Kalmar län? Framgångsfaktorer samhälle (6.4.2) Devisen tänk tåg-kör buss är en bra utgångspunkt. Vid övergång mot ett stråktänk är det viktigt att kopplingar till stråken i form av matarlinjer och anslutande transportinfrastruktur fungerar, hela-resande-perspektivet är viktigt. Ett gott och tidigt samarbete mellan kommunen och KLT är viktigt för att hitta bra lösningar för hur kommunen kan gynna kollektivtrafiken i stadsmiljön för att skapa varaktighet i strukturen och planlägga för ett större resandeunderlag. I de mest centrala områdena i stadsmiljön, exempelvis Kvarnholmen kan dock kommunen inte garantera en god framkomlighet för busstrafiken. Stråktrafik och närtrafik huvudinriktning (6.5) Tydligheten i materialet ökar om analysen som gjorts kring indelningen av stråktrafiken redovisats i programmet. Gäller indelningen av stråktyperna både stads- och regiontrafik? Vad är hög/låg marknadsandel och stort/litet resande. Siffror behövs för att kunna ställa det i relation till något och jämföra över tiden. Kan både gälla dagens resande såväl det potentiella, att vi på olika plan arbetar för att ett stråk ska bli starkare eller starkt. Ifall detta underlag saknas är det i hög tid att ta fram detta för att kunna göra uppföljningar. Starka stråk (6.5.1)

5 3 (5) Under rubriken Starka stråk behövs följande förtydligas: - Vad menas med: direkt från stadskärna/innerstad till stadskärna/innerstad. Att det endast är ett stopp i varje stad/by? - Vilka är eller kan utvecklas till starka stråk? - Vad menas med restidskvot gentemot bilen just över 1 eller mindre? Tydligare med ett fast tal. I framtida strategiarbete vore det intressant att se tillgänglighet till regionala centra och universitetsstäder samt delregionala centrum utefter antal resmöjligheter och restid för att få en bild över hur tillgängligheten ser ut idag, för att sedan koppla detta till målbilden. Likt Region Skånes Strategi för busstrafiken från Koppling stads- och regionbusstrafik saknas Trafikförsörjningsprogrammet ska omfatta all regional kollektivtrafik och beskriva hur trafiken hänger ihop i ett sammanhängande system utifrån ett hela resan-perspektiv för resenären. Kopplingen mellan stadstrafik och regional kollektivtrafik är därför av strategisk vikt att belysa. I Trafikförsörjningsprogrammet nuvarande utformning finns inte den framtida stadstrafiken med och inte hur denna kopplas till den regionala kollektivtrafiken. De två bilderna behöver läggas ihop så att vi får en helhetsbild om hur hela kollektivtrafiksystemet hänger ihop. Kopplingen mellan dessa olika trafiktyper ger även intressanta bytespunkter. Restid (7.1) Bra med utgångspunkt vad gäller turtäthet, men kan finnas fler parametrar än invånarantal såsom exempelvis besöksmål och arbetsplatser och kommunens ambitioner med utveckling av byarna. Målet med en restid under 45 minuter gynnar de längre resande jämfört med de byar som ligger nära huvudorten, då blir strävan om en kortare restid mindre då målet enklare uppfylls. Skulle den ytterligare kunna delas in? Exempelvis beroende på vilket stråk byn ligger utmed? Turtäthet (7.2) I detta kapitel står det att för orter med fler än invånare ska det vara minst timmestrafik (mellan 18 och 24 dubbelturer/vardag). Detta innebär att huvudorterna Högsby, Torsås och Mörbylånga inte omfattas av minst timmestrafik. Förslaget att orter med fler än 2000 invånare ska ha timmestrafik bör kompletteras med att även de kommunhuvudorter med färre invånare ska ha samma trafikstandard. I programmet beskrivs turtätheten för vardagar, men turtätheten för lör-, sönoch heldagar saknas och bör därför kompletteras med detta. Enligt figur 24 är målbilden för Rinkabyholm, Ljungbyholm och Trekanten varannantimmestrafik. Upplägget som KLT tidigare presenterat för Kalmar visar att de två förstnämnda får stadstrafik under Otydligt vad figuren visar. Till vad är det punkterna ska ha timmes- eller varannantimmestrafik? Är det endast resande till regionala målpunkter exklusive stadstrafiken, detta bör förtydligas eller kompletteras med stadstrafiken för att ge helhetsbilden. Turtätheten till Trekanten är idag bättre än målbilden. Innebär målbilden en försämring för Trekanten? Detsamma gäller Lindsdal och Färjestaden som har stadstrafik idag.

6 4 (5) Mer kartbilder för ökad tydlighet För att få en heltäckande bild över hur kollektivtrafiken ser ut i Kalmar län saknas en del kartmaterial. Dels stråken över medelstark- och svag trafik (i remisshandlingen visas endast de starka stråken). Men även hur många resor som sker i de olika relationerna och hur stor kollektivtrafikens marknadsandel ser ut i länet. All busstrafik (både stads- och regionbuss) bör klassas i starka stråk, medelstarka stråk och svaga stråk och visas på kartor. På så vis blir samordningsvinsterna tydligare mellan de olika trafikslagen (tåg, stadsbuss- eller regionbusstrafik). Tillgänglighet (7.6) I programmet beskrivs att bytespunkter och linjer ska bli fullt tillgängliga för alla. Valet av viktiga strategiska bytespunkter behöver KLT och Kalmar kommun diskutera vidare då de är starkt kopplade till den framtida utvecklingen av Kalmar. Vad är KLT:s ambition med bytespunkt? Vi har vid tidigare tillfälle sett en lista på bytespunkter; Daléngatan/Mejeriet, Fölehagsvägen, Hotell Brofästet, Kalmar C, Skogsrået, Skvallertorget och Stallgärdsgatan/Skällbyallén. Varför är just dessa platser valda? Kalmar kommun ser exempelvis Hansa City (Smålands mötesplats) som en viktig bytespunkt. Kommunen och KLT behöver ha en nära dialog kring anpassning av hållplatserna, på så vis kan vi även bland annat samköra anpassningen med planerade kommunala åtgärder. Vem gör vad vid ett sådant arbete och vem bekostar? Finns det en prioriteringslista kring vilka som ska åtgärdas först? Jämställdhet Män och kvinnor resor olika i kollektivtrafiken. Generellt sett reser män färre men längre resor i kollektivtrafiken, medan kvinnor reser fler kortare resor. Det transportpolitiska funktionsmålet handlar om tillgängliga resor. Trafikförsörjningsprogrammet beskriver nuläge och målbild om tillgänglighet för funktionshindrade, men saknar till stor del tillgängligheten till kollektivtrafiken för män respektive kvinnor. Hur kan kollektivtrafiken svara upp mot kvinnor respektive mäns transportbehov? Reseprodukter och reseservice (7.10) När kommer biljettsystem som dels fungerar i driften, dels underlag för uppskattningar av resmönster och resvanor? I programmet står att Möjlighet bör finnas till uppkoppling mot internet under resan. För att kunna ta större marknadsandelar från bilen gäller det att kunna erbjuda bland annat bra komfort, då bland annat internetuppkoppling och mobiltäckning så att resenärerna kan vara uppkopplade under hela resan. Målbilden för internetuppkoppling bör istället för bör omformuleras till ska. Åtgärder för att nå målen (8) Det är viktigt att vi har en gemensam syn på de åtgärder vi behöver göra för att kunna nå uppsatta mål. Trafikförsörjningsprogrammet beskriver de planerade insatserna över de kommande åren vilket ger en samlad och prioriterad bild över allt som är på gång. Men vad innebär huvudaktör respektive medaktör, ansvarsmässigt och ekonomiskt?

7 5 (5) Synpunkter på listan över planerade insatser: Innebär det att kännetecknen för starkt stråk på sträckorna Kalmar-Karlskrona och Kalmar-Växjö kommer att vara uppfyllt till ? Och att restiden Kalmar-Växjö är under en timme? Planering för hela resan! (9.1) Kopplingen mellan cykel och kollektivtrafiken behöver stärkas kraftigt i satsningen på hela-resan-perspektivet. Därigenom kan en ny kundgrupp nyttja kollektivtrafiken, som får en större räckvidd än om resenärerna är hänvisade till gång eller med bil till och från hållplatserna. Komforten för cyklisten vid knutpunkter är av stor betydelse, med exempelvis säkra, funktionella och välkomnande cykelparkeringar. Möjligheterna för resenärer att ta med sig cykel på bussen/tåget har potential genom att förenklas och utökas. Besöksnäring och kollektivtrafik Besöksnäringen är en lokal och regional styrka i Kalmar län. Bättre kommunikationer såväl till regionen som mellan de regionala besöksmålen är viktigt för att besöksnäringen ska kunna utvecklas både som näring och besöksmål, och därmed skapa tillväxt. En intressant kundgrupp är besökande, hur kan kollektivtrafiken tillgodose deras behov på resande mellan besöksmålen? Även här är en stärkt koppling mellan kollektivtrafik och cykel en viktig framgångsfaktor. Anna Ekman Namnförtydligande 2 Planeringsarkitekt

8 D-nr 2012/ Kommunstyrelsen Regionalt trafikförsörjningsprogram för Kalmar län Regionförbundets Primärkommunala nämnd (PKN) diskuterade vid sitt sammanträde den 13 juni 2012 det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Kalmar län. PKN föreslår kommunerna att i sina yttranden kring det regionala trafikförsörjningsprogrammet beakta nedanstående synpunkter. I samband med att landstinget övertog huvudmannaskapet för länets kollektivtrafik var kommunerna och landstinget överens om att landstingsskatten skulle höjas för att kompensera utfallet av skatteväxlingen. Nivån i skatteväxlingen skulle öka motsvarande en nettokostnad på 100 miljoner kronor. PKN vill att landstinget tydligt redovisar i förslaget till regionalt trafikförsörjningsprogram hur denna nivåhöjning genomförs. I den nya kollektivtrafiklagen används endast begreppet regional kollektivtrafik. För att vara tydlig i länets regionala trafikförsörjningsprogram bör man dock använda lokal trafik för vissa resor inom en kommun. PKN anser att det är viktigt att programmet och fastställda principer ger utrymme för lokala anpassningar och främjar utvecklingen i hela länet. Därför måste också passagerarrantalet tillåtas variera mellan olika områden I kapitel 6.5 Stråktrafik och närtrafik huvudinriktning (s.37) står följande: Gemensamma grunddrag för stråktrafiken är att trafikeringen sker på riksvägar och större länsvägar, längden på det enskilda stråket är minst km, stoppen mellan ändpunkterna är få, linjesträckningen är alltid den samma ( Tänk tåg kör buss ), komfort- och servicenivå är högre än i övrig linjetrafik samt hög turtäthet. En avvikelse i form av omväg eller ett nytt hållplatsstopp måste ge fler nya resor/resenärer än som tappas på restidsförlängningen. PKN föreslår följande tillägg: Stopp ska göras vid samtliga kommuners huvudorter och andra strategiska hållplatser som kollektivtrafiklinjen passerar, detta ska gälla såväl buss- som tågtrafik. Det bör också utvecklas en väl fungerande matartrafik till dessa hållplatser. Detta för att möjliggöra pendling för orter som ligger längs linjestreckningen

9 (2) I kapitel 7.2 Turtäthet (s.42) står följande: Minst timmestrafik (mellan 18 och 24 dubbelturer/vardag). Orter med fler än invånare. Detta förslag innebär att huvudorterna Högsby, Torsås och Mörbylånga inte omfattas av minst timmestrafik. Förslaget att orter med fler än 2000 invånare ska ha timmestrafik bör kompletteras med att även de kommunhuvudorter med färre invånare ska ha samma trafikstandard. PKN anser att samtliga kommuners huvudorter ska vara med. Bland annat för att öka möjligheterna till inflyttning i länet. Kent Ingvarsson ordförande PKN Tomas Kronståhl vice ordförande PKN

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76