Kärlek och relationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kärlek och relationer"

Transkript

1 Kärlek och relationer FAKTAFILM I Kärlek och relationer diskuteras olika typer av relationer och hur normer och förväntningar påverkar synen på kärleksrelationer. Filmen presenterar olika relationsbildningar på ett likvärdigt sätt och vill bredda synen på kärlek och relationer och tar även upp vänskapsrelationer och kk-relationer. När det i skolan talas om relationer är det viktigt att skapa ett inkluderande klimat där heteronormen utmanas och du som lärare bör därför påpeka att kärleken kan vara samkönad eller olikkönad, öppen eller monogam. Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Övningar för högstadiet: Hem och konsumentkunskap, Biologi, Historia, Religionskunskap, Samhällskunskap, Svenska Övningar för gymnasiet: Religionskunskap 1, Naturkunskap 1a1 Speltid: 10 min Produktionsland: Sverige Svensk version: Filmo/Cinebox, 2014 Ansvarig utgivare: Mia Lund Arnell/Ann Nordström Filmnr: 1612 Kategorier: Jämlikhet & Jämställdhet, Kärlek, Medier & Gestaltning, Normer & Ideal, Könsroller, Nu & Då, Relationer

2 HÖGSTADIET: Hem och konsumentkunskap för högstadiet I kursplanen för Hem och konsumentkunskap 7-9 ges det utrymme att reflektera och utveckla kunskap om jämställdhet samt arbetsfördelning i hemmet. Ur kursplanen - centralt innehåll Miljö och livsstil Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv. 1. Vad tror du gör en vänskaps- eller kärleksrelation till en bra sådan? 2. Vad är ditt bästa tips på hur en kan få en rättvis arbetsfördelning mellan olika familjemedlemmar? 3. Vad finns det för fördelar och nackdelar med att bo själv, med kompisar eller med partner/partners? 1. Ge eleverna i uppdrag att gå in på SCB och undersök hur mycket tid män respektive kvinnor lägger på hemarbete. Låt eleverna diskutera varför det är skillnad och varför sker ingen snabbare förändring när vi vet om att det är orättvist fördelat i de flesta hemmen. Dela sedan in eleverna och låt dem göra nyhetsprogram eller rollspel där statistiken tas upp och experter kommer till studion och ger sina bästa tips på hur hemarbetet kan fördelas mer jämlikt. Material för rollspel: Dator Material för tv-program: Dator, kamera/mobiltelefon för inspelning, gratisprogrammet Movie Maker för PC och Imovie för mac. Gratis musik Fler mammor än pappor är hemma och är föräldralediga och fler kvinnor än män jobbar deltid. Låt eleverna läsa statistik och diskutera de ekonomiska konsekvenserna i nuläget och i framtiden. Statistik finns att hämta på scb.se. Material: Dator

3 3. Dela in eleverna i par eller grupper och ge dem i uppgift att läsa och undersöka olika typer av våld, såsom våld i nära relationer och på vilka olika sätt våldet kan ta sig uttryck och vikten av att anmäla. Eleverna kan också bjuda in en ungdomsjour/tjejjour/kvinnojour eller liknande för att berätta mer om ämnet. Material: Dator, kurslitteratur Biologi för högstadiet Kursplanen för Biologi 7-9 ger utrymme till att undervisa om metoder för säkrare sex, förebygga könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kursplanen ger också i uppdrag att diskutera sexualitet, identitet, jämställdhet, relationer samt kärlek och ansvar med eleverna. Ur kursplanen - centralt innehåll Kropp och hälsa Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv. 1. Vem förväntas vara kär och fnittrig och kan alla par pussas i korridoren? 2. Vad är skillnaden mellan kärlek och vänskap? 3. Tycker du det är skillnad på kärlek på film och i böcker mot kärlek som du tänker dig? 1. Skriv upp ordet Kärlek på tavlan och låt eleverna fritt associera till ordet. För att övningen inte ska riskera att bli normativ måste du som lärare aktivt ställa följdfrågor och i viss mån ifrågasätta om eleverna blir heteronormativa. Material: Whiteboardpenna 2. Låt eleverna diskutera olika sätt att göra slut på; sms, chatt, telefon eller öga mot öga. Låt sedan eleverna i par eller grupper göra en kort seriestripp över bra och mindre

4 bra sätt att göra slut. Avsluta med att presentera seriestripparna och diskutera nedanstående frågor; - Kan en fortsätta att vara vänner? - Måste en göra slut för att en slutar att ha sex eller för att en vill ha sex med någon annan? - Kan en behöva göra slut på en vänskap? Material: Penna, papper, färgpennor Ämnesövergripande övning Övning för följande skolämnen: Svenska, Biologi Ge eleverna i uppdrag att se en film som innehåller en kärleks- och/eller vänskapsrelation, exempelvis Brokeback Mountain, Boy s dont t cry eller Hipp Hipp Hora. Eleverna diskuterar sedan de olika relationerna i filmen i smågrupper. Övningen avslutas med att varje elev själv skriver hur hen tycker att filmen skulle ha slutat eller ett slut som personen själv tycker verkar rimligt med fokus på hur relationerna utvecklats under filmen. Material: Projektor, dator, film Historia för högstadiet I kursplanen för Historia 7-9 ges det utrymme att diskutera kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. Detta öppnar upp för att arbeta med preventivmedlens betydelse, kvinnorörelsen eller hbtq-personers levnadsvillkor under talet. Ur kursplanen - centralt innehåll Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

5 1. Hur tror du det skulle vara att stanna hemma med barn och ta hand om hushållet istället för att jobba eller studera? Skulle du vilja leva så, varför eller varför inte? Hur stor roll spelar ekonomin? 2. På vilket sätt tror du det påverkar jämställdheten om en person är hemma med barn och tar hand om hushållet och en tjänar pengar? 3. Hur tror du synen på kärlek har förändrats genom historien? 1. För homo- och bisexuella personer har det historiskt varit svårt att få leva tillsammans med den en älskat av samma kön. Låt eleverna göra en podcast, kortfilm eller text och uppmärksamma år där homo- och bisexuella fått rättigheter att visa sin kärlek, ingå partnerskap, ingå äktenskap och bilda familj. På exempelvis rfsl.se går det att hitta information. Material för Podcast: Dator, USB-mic, För PC gratisprogrammet Audacity som går att klippa i. För Mac finns Garageband där en också kan redigera. Material för film: Dator, kamera/mobiltelefon för inspelning, gratisprogrammet Movie Maker för PC och Imovie för mac. Gratis musik freesound.org/ Material för skriftligt arbetet: Dator, ev kurslitteratur, penna, papper 2. Låt eleverna undersöka viktiga årtal kring kvinnors rättigheter så som exempelvis äganderätt, myndighet, rätten att säga nej till att ha sex med sin man och rätten att ansöka om skilsmässa. Diskutera sedan i grupper hur du tror det påverkade förhållandet mellan man och kvinna. Material: Dator, ev kurslitteratur, penna, papper 3. Låt eleverna undersöka hur samhället såg på oäkta barn under första hälften av 1900-talet, vad hände med kvinnorna och hur bemöttes barnen i samhället? Hur såg samhället på sex innan äktenskapet? Låt eleverna spela in en podcast, ett tv-program eller rollspel på ämnet där en programledare bjuder in experter. Grupperna skriver manus och samlar fakta tillsammans. Material för Podcast: Dator, ev kurslitteratur USB-mic, För PC gratisprogrammet Audacity som går att klippa i. För Mac finns Garageband där en också kan redigera. Material för film: Dator, ev kurslitteratur, kamera/mobiltelefon för inspelning, gratisprogrammet Movie Maker för PC och Imovie för mac. Gratis musik

6 org/, Material för rollspel: Dator alt. kurslitteratur, penna, papper Religionskunskap för högstadiet Kursplanen för Religionskunskap 7-9 säger att undervisningen ska ge eleverna kunskap om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Detta samtidigt som kursplanen också öppnar upp för att diskutera hur livsfrågor skildras i populärkulturen samt konflikter i sekulära och pluralistiska samhällen. Ur kursplanen - centralt innehåll Religion och samhälle Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet. Identitet och livsfrågor Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen. Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. 1. Tror du att religiositet påverkar synen på sexualitet, kärlek, relationer och sex? 2. Hur tror du kristendomen har påverkat synen på sex, sexualitet och kärlek i Sverige? 3. Hur tycker du oftast att sex, sexualitet och kärlek skildras i populärkulturen? 1. Låt eleverna diskutera hur de tycker böcker och film framställer kärlek och relationer. Ge eleverna i uppdrag att fundera över om populärkulturens bild av kärlek och relationer går emot eller stämmer överrens med olika religiösa åskådningar. Eleverna väljer en religion eller en riktning inom en religion och redovisar sina tankar i en text. Material: Kurslitteratur alt. dator, papper, penna

7 2. Låt eleverna undersöka i vilka religioner det förespråkas sexuell avhållsamhet, celibat och vem som det förespråkas för. Vad vill en uppnå med celibatet? Är det samma inom alla religioner och riktningar eller skiljer sig argumenten åt? Sammanfatta elevernas svar gemensamt på tavlan. Material: Kurslitteratur, dator, whiteboardpenna, penna, papper Samhällskunskap för högstadiet I kursplanen för Samhällskunskap 7-9 framgår det att en ska diskutera bland annat jämlikhet, jämställdhet, identitet, sexualitet och medierepresentation. Detta möjliggör arbete med normer och föreställningar kring kön och sexualitet, sexuella rättigheter och ohälsa kopplat till starka hetero- och funktionsnormer. Ur kursplanen - centralt innehåll Individer och gemenskaper Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Information och kommunikation Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet. 1. På vilket sätt tror du normer och föreställningar kring kärlek och förhållanden påverkar dig och andra unga? 2. I filmen talas det om heteronormen (en norm som utgår ifrån att kvinnor är feminina,

8 män är maskulina och att dessa åtrår varandra och förväntas vilja leva i monogam tvåsamhet). Kan du komma på egna exempel där du tycker heteronormen syns? 3. Tror du att det finns olika förväntningar på tjejer och killar i kärleksförhållanden och i kompisrelationer? 1. Låt eleverna bli journalister. Be dem skriva ett reportage kring rätten att inte giftas bort och rätten att själv välja partner. I reportaget är det viktigt att det framgår vilka rättigheter en har som individ och vad en ska göra om en själv eller någon annan riskerar att giftas bort. Bra information finns exempelvis på webbplatsen Material: Dator, papper, penna 2. Låt eleverna enskilt eller i par välja en relationsnorm som lyfts upp under filmen, exempelvis tvåsamhetsnorm eller heteronorm, och diskutera vilka konsekvenser den får för enskilda individer och för samhället. Eleverna kan presentera sina tankar genom en insändare/debattartikel/podcast. Material för Podcast: Dator, ev kurslitteratur USB-mic, För PC gratisprogrammet Audacity som går att klippa i. För Mac finns Garageband där en också kan redigera. Material för insändare/debattartikel: Dator, ev kurslitteratur Svenska för högstadiet Kursplanen för Svenska 7-9 visar på många olika sätt att integrera sexualitet och identitet i ämnet. Det ges möjlighet att arbeta med identitet, uttryck av känslor, åsikter och kunskaper samt med skönlitteratur som belyser människors olika livsvillkor. Ur kursplanen - centralt innehåll Berättande texter och sakprosatexter Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.

9 Ämnesövergripande övning Övning för följande skolämnen: Svenska, Biologi Ge eleverna i uppdrag att se en film som innehåller en kärleks- och/eller vänskapsrelation, exempelvis Brokeback Mountain, Boy s dont t cry eller Hipp Hipp Hora. Eleverna diskuterar sedan de olika relationerna i filmen i smågrupper. Övningen avslutas med att varje elev själv skriver hur hen tycker att filmen skulle ha slutat eller ett slut som personen själv tycker verkar rimligt med fokus på hur relationerna utvecklats under filmen. Material: Projektor, dator, film

10 GYMNASIET: Religionskunskap 1 för gymnasiet Religionskunskap 1 säger att undervisningen ska ge eleverna kunskap om hur olika religioner och livsåskådningar förhåller sig i frågor om kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Ämnesplan - centralt innehåll Religionskunskap 1 Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet. Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser. 1. På vilket sätt tror du att religiositet påverkar synen på kärlek, relationer och sex? 2. Hur tror du kristendomen har påverkat synen på sex och kärlek i Sverige? 3. Hur tror du vårt mångkulturella samhälle påverkar synen på kärlek, relationer och sex i Sverige? 1. Skriv upp orden Tro & Sexualitet på tavlan och be eleverna associera kring dem. Kom gärna med input och ställ frågor kring hur de uppfattar området i medier, i filmer eller i läroböcker. Material: Whiteboardpenna 2. Låt eleverna välja en person (död eller levande) eller karaktär som alla känner till. Ge sedan eleverna tid att sitta och fundera över varför hen har en viss personlighet eller värderingar. Hur spelar faktorer som tro, kön, könsidentitet, socioekonomisk bakgrund, funktionsförmåga och sexuell läggning in? Eleven ska sedan skriva en text kring vilka faktorer hen menar spelar störst roll i identitetsskapandet. Material: Dator, penna, papper

11 Naturkunskap 1a1 för gymnasiet Naturkunskap 1a1 ger utrymme till att undervisa om säkrare sex, förebygga könssjukdomar, oönskade graviditeter, lust och relationer. Detta samtidigt som ämnet också ska behandla kritisk granskning av budskap och normer i medier utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Ämnesplan - centralt innehåll Naturkunskap 1a1 Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa. 1. Hur mycket och på vilket sätt tror du vi påverkas av mediernas bild av kärlek? 2. Upplever du att det finns förväntningar på att människor ska vilja leva på speciella sätt, bilda par, bo och skaffa familj på? I så fall, hur påverkar det individens fria vilja? 3. Vad är ditt bästa tips på att få en jämställd och rättvis kompis- eller kärleksrelation? Låt eleverna diskutera olika sätt att göra slut på, sms, chatt, telefon eller öga mot öga. Låt sedan eleverna i par eller grupper göra en kort seriestripp över bra och mindre bra sätt att göra slut. Avsluta med att presentera seriestripparna och diskutera nedanstående frågor; - Kan en fortsätta att vara vänner? - Måste en göra slut för att en slutar att ha sex eller för att en vill ha sex med någon annan? - Kan en behöva göra slut på en vänskap? Material: penna, färgpennor, papper 2. Skriv upp ordet Kärlek på tavlan och låt eleverna fritt associera till ordet. Skriv sedan Vänskap och låt eleverna fritt associera till ordet. Samtala sedan kring vad som är likt och olikt kring de olika orden. Diskutera sedan i helklass eller mindre grupper vilka normer som finns när det kommer till kärlek och vilka normer som är knutna till vänskap. Har dessa förändrats och i så fall hur? Material: Whiteboardpenna

12 1. Tror du föreställningar om vad som anses manligt och kvinnligt spelat roll när människor väljer motionsform eller idrott? 2. Idag ser vi sällan personer med olika funktionsnedsättningar i mediebruset, om det skulle ändras och vi såg flera olika typer av kroppar, med och utan funktionsnedsättning, tror du då människor skulle förändra sin syn på hur en kropp bör ser ut och fungera? 3. I en del idrottssammanhang råder det starka machoideal, en ska vara tuff och hård, och kommentarer som spela inte som en kärring och tjejkast hörs ofta. På vissa platser förekommer det inkilningsriter som är både kränkande och obehagliga. Har ni själva upplevt detta i verkligheten eller hört om andra som fått vara med om det? Vad kan vi göra åt det? 1. Låt eleverna gå in på Svenska idrottsförbundet och läsa statistik om kvinnor och mäns idrottande och motionerade. Ge eleverna i uppgift att diskutera hur vi kan uppmuntra alla att själva utan normer och förväntningar välja en idrott/motionsform som en vill utöva. Samla alla tips på tavlan. Material: Dator, whiteboardpenna 2. Både skolidrotten och föreningsidrotten är ofta könsindelad genom lag, omklädningsrum och tävlingar. Ge eleverna i uppdrag att söka information på umo.se, rfslungdom. se eller transformering.se och ta fram förslag på hur skol- och föreningsidrotten på ett bättre sätt kan inkludera transungdomar. Avslutningsvis kan förbättringsförslagen sammanfattas och mailas ut inom skolan och till föreningsidrotten i kommunen. Material: Dator 3. Låt eleverna titta på umo.se:s film Om funktionalitet och diskriminering i serien Du har rätt att behandlas rättvist. Ge sedan eleverna i uppdrag att läsa diskrimineringslagstiftningen och diskutera filmen i mindre grupper och samtala om hur skolidrotten, föreningsidrotten och motionsidrotten kan vara tillgängliga för alla på lika villkor. Grupperna presenterar sina tankar för varandra avslutningsvis. Material: Dator, utskrift på diskrimineringslagen

13 Naturkunskap 1a1 för gymnasiet Naturkunskap 1a1 ger utrymme till att undervisa om säkrare sex, förebygga könssjukdomar, oönskade graviditeter, lust och relationer. Detta samtidigt som ämnet också ska behandla kritisk granskning av budskap och normer i medier utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Ämnesplan - centralt innehåll Naturkunskap 1a1 Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa. 1. Tror du livet blir annorlunda beroende på om en är född i en biologisk tjej- eller killkropp? Varför eller varför inte? 2. Många föräldrar klär sina barn i färger som associeras med antingen en pojke eller flicka. Varför är det viktigt att visa ett barns könstillhörighet? För vem är det viktigt, barnet eller föräldern? 3. Studier visar på att pojkar och flickor, män och kvinnor bemöts och behandlas på olika sätt, hur upplever du att det påverkar dig? 1.Ge eleverna i uppgift att undersöka vad DSD (Disorder of Sexual Development) är och hur många barn som årligen föds med detta. Be också eleverna att fundera över varför det bara går att vara kvinna eller man i juridiska handlingar, så som pass och personnummer när inte alla barn föds som pojke eller flicka. Material: Dator 2. Låt eleverna utforska hur manlighet och kvinnlighet konstrueras genom kroppsspråk och hur de tror att det påverkar självbilden. Låt eleverna testa att gå på ett stereotypt manligt eller kvinnligt sätt, ge eleverna i uppdrag att sitta bredbent eller ihop med benen. - Hur känns det ena och det andra? - Vems kropps får ta plats i rummet? - Vilka andra typer av könsmarkörer kan eleverna komma på i kroppsspråket och hur yttrar sig dessa?

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mot min vilja DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mot min vilja är en berättelse om förväntningar kring sex, lust och olust. Filmen problematiserar det machoideal som får killar att känna press på att ständigt vilja

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Killen bredvid DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Vad är sex? DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Vad är sex? problematiserar bilden av sex som endast vaginalt penetrerande samlag och vidgar perspektiven. Berättelsen tar också upp oro över samlagsdebuten, förväntningar

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

Får man bli kär i vem fan som helst?

Får man bli kär i vem fan som helst? Får man bli kär i vem fan som helst? DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Får man bli kär i vem fan som helst? berättar Anna om tonårsförälskelse, ovilja att definiera sin sexuella läggning och heteronormativitet bland

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min kropp och jag FAKTAFILM I filmen Min kropp och jag belyser vi kroppen i relation till skönhetsideal, normen om funktionsfullkomlighet och föreställningar om manligt och kvinnligt. Temat behandlar även

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Jag vill inte vara hemlig längre

Jag vill inte vara hemlig längre Jag vill inte vara hemlig längre DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Kortfilmsberättelsen Jag vill inte vara hemlig längre handlar om Ann-Christine, hennes transidentitet och längtan efter att få leva ut sitt sanna

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Sex och lust FAKTAFILM Filmen Sex och lust fokuserar på att belysa hur lust och kåthet finns med människan genom hela livet och inte är beroende av personens kön, ålder, könsuttryck eller funktionsförmåga.

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Sexuella rättigheter FAKTAFILM Sexuella rättigheter belyser hur synen på kön, sex och jämställdhet har förändrats över tid och hur dagens sexuella rättigheter kommit till. Filmen ger ett historiskt perspektiv

Läs mer

Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan

Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan Tommy Eriksson Lärare, konsult och sexualupplysare Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan

Läs mer

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

(14) Sex och samlevnad i grundskolans styrdokument

(14) Sex och samlevnad i grundskolans styrdokument 1 (14) Sex och samlevnad i grundskolans styrdokument 2 (14) Innehåll Inledning... 3 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet... 4 1. Skolans värdegrund och uppdrag... 4 Förståelse och

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna.

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Tommy Eriksson Undervisningsråd, Skolverket Sex och samlevnad varför?

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Cirka 8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

06 KOPPLING TILL LÄROPLANEN Koppling till läroplanen

06 KOPPLING TILL LÄROPLANEN Koppling till läroplanen Koppling till läroplanen Här kan du som lärare läsa om hur Okej?-materialet och dess övningar kan kopplas till det centrala innehållet och målen i kursplanerna. Målen som presenteras här är ett urval,

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

pbu=l`e=p^jibsk^a=f= pqvoalhrjbkqbk=omnn=

pbu=l`e=p^jibsk^a=f= pqvoalhrjbkqbk=omnn= pbu=l`e=p^jibsk^a=f= pqvoalhrjbkqbk=omnn= = = = = i êçéä~å=ñ ê=öêìåçëâçä~åi=ñ êëâçäéâä~ëëéå= çåü=ñêáíáçëüéããéíi=iöê=nn= = dóãå~ëáéíë= ãåéëéä~åéê=ñ ê= Öóãå~ëáÉÖÉãÉåë~ãã~= ãåéå=ë~ãí= ÄáçäçÖá= Eva West Institutionen

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Religionskunskap. Ämnets syfte

Religionskunskap. Ämnets syfte Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen #SEX I SKOLAN En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen KNOW IT OWN IT! Rätten till bra sex- och samlevnadsundervisning! Vad är en rektorshearing? Syftet med rektorshearingen är i första

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen? Hur och varför utför man vissa ritualer och handlingar inom kristendomen? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen? Det här ska vi lära oss i det här arbetsområdet

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Arbetsområde: Min tid - min strid

Arbetsområde: Min tid - min strid Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Identitet - vilka är du?

Identitet - vilka är du? Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är

Läs mer

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3 Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3 Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt

Läs mer

Samhällskunskap/Identitet

Samhällskunskap/Identitet Underlag för lektionsplanering - identitet Ämne/arbetsområde Samhällskunskap/Identitet Årskurs 7-9 Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala

Läs mer

NORMKRITISK SKOLA. Sexualitet och identitet är en del av skolans helhet. Fyra principer i din undervisning

NORMKRITISK SKOLA. Sexualitet och identitet är en del av skolans helhet. Fyra principer i din undervisning NORMKRITISK SKOLA Alla våra 29 filmer och vårt metodmaterial, är baserat på vad styrdokumenten föreskriver i det ämne som du undervisar i. Poängen är att göra det enklare och roligare för dig och dina

Läs mer

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista Här hittar du nyckelbegrepp som återkommer i Lås Upp. Bisexuell: En person som har förmågan att vara känslomässigt

Läs mer

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Läroplanens avsnitt om värdegrund och uppdrag Större delen av innehållet i läroplanens (Lgr 11) inledande avsnitt om skolans värdegrund

Läs mer

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sluta tafsa Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42516 Ämnen: Religion, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 20 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

Att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen

Att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen Att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen Stefanie Luthman, Skolinspektionen Tommy Eriksson, Folkhälsomyndigheten Teresa Fernández Long, Skolverket Skolan som hälsofrämjande arena En hälsofrämjande

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Sex och samlevnad i gymnasieskolans styrdokument

Sex och samlevnad i gymnasieskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (11) Sex och samlevnad i gymnasieskolans styrdokument 2011-11-17 2 (11) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 1 SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPGIFTER... 5 Grundläggande värden... 5 Förståelse

Läs mer

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Jag vill inte Lärarmaterial

Jag vill inte Lärarmaterial sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Dina och Isak. De har varit tillsammans länge och Isak har flyttat in till Dina. Dina älskar Isak och tycker att de har det

Läs mer

Vad är det vi då ska prata om?!

Vad är det vi då ska prata om?! Vad är det vi då ska prata om?! Varför får man morgonstånd? Vad är kärlek, hur känns det? Varför är fittan våt? Kan man ha sex vid mens? Var sitter klitoris? Hur onanerar man? Kan man runka för mycket?

Läs mer

Förebyggande arbete mot diskriminering

Förebyggande arbete mot diskriminering Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Nolhaga förskola Läsår 2018/2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera vilka risker det

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer