Kärlek och relationer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kärlek och relationer"

Transkript

1 Kärlek och relationer FAKTAFILM I Kärlek och relationer diskuteras olika typer av relationer och hur normer och förväntningar påverkar synen på kärleksrelationer. Filmen presenterar olika relationsbildningar på ett likvärdigt sätt och vill bredda synen på kärlek och relationer och tar även upp vänskapsrelationer och kk-relationer. När det i skolan talas om relationer är det viktigt att skapa ett inkluderande klimat där heteronormen utmanas och du som lärare bör därför påpeka att kärleken kan vara samkönad eller olikkönad, öppen eller monogam. Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Övningar för högstadiet: Hem och konsumentkunskap, Biologi, Historia, Religionskunskap, Samhällskunskap, Svenska Övningar för gymnasiet: Religionskunskap 1, Naturkunskap 1a1 Speltid: 10 min Produktionsland: Sverige Svensk version: Filmo/Cinebox, 2014 Ansvarig utgivare: Mia Lund Arnell/Ann Nordström Filmnr: 1612 Kategorier: Jämlikhet & Jämställdhet, Kärlek, Medier & Gestaltning, Normer & Ideal, Könsroller, Nu & Då, Relationer

2 HÖGSTADIET: Hem och konsumentkunskap för högstadiet I kursplanen för Hem och konsumentkunskap 7-9 ges det utrymme att reflektera och utveckla kunskap om jämställdhet samt arbetsfördelning i hemmet. Ur kursplanen - centralt innehåll Miljö och livsstil Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv. 1. Vad tror du gör en vänskaps- eller kärleksrelation till en bra sådan? 2. Vad är ditt bästa tips på hur en kan få en rättvis arbetsfördelning mellan olika familjemedlemmar? 3. Vad finns det för fördelar och nackdelar med att bo själv, med kompisar eller med partner/partners? 1. Ge eleverna i uppdrag att gå in på SCB och undersök hur mycket tid män respektive kvinnor lägger på hemarbete. Låt eleverna diskutera varför det är skillnad och varför sker ingen snabbare förändring när vi vet om att det är orättvist fördelat i de flesta hemmen. Dela sedan in eleverna och låt dem göra nyhetsprogram eller rollspel där statistiken tas upp och experter kommer till studion och ger sina bästa tips på hur hemarbetet kan fördelas mer jämlikt. Material för rollspel: Dator Material för tv-program: Dator, kamera/mobiltelefon för inspelning, gratisprogrammet Movie Maker för PC och Imovie för mac. Gratis musik Fler mammor än pappor är hemma och är föräldralediga och fler kvinnor än män jobbar deltid. Låt eleverna läsa statistik och diskutera de ekonomiska konsekvenserna i nuläget och i framtiden. Statistik finns att hämta på scb.se. Material: Dator

3 3. Dela in eleverna i par eller grupper och ge dem i uppgift att läsa och undersöka olika typer av våld, såsom våld i nära relationer och på vilka olika sätt våldet kan ta sig uttryck och vikten av att anmäla. Eleverna kan också bjuda in en ungdomsjour/tjejjour/kvinnojour eller liknande för att berätta mer om ämnet. Material: Dator, kurslitteratur Biologi för högstadiet Kursplanen för Biologi 7-9 ger utrymme till att undervisa om metoder för säkrare sex, förebygga könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kursplanen ger också i uppdrag att diskutera sexualitet, identitet, jämställdhet, relationer samt kärlek och ansvar med eleverna. Ur kursplanen - centralt innehåll Kropp och hälsa Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv. 1. Vem förväntas vara kär och fnittrig och kan alla par pussas i korridoren? 2. Vad är skillnaden mellan kärlek och vänskap? 3. Tycker du det är skillnad på kärlek på film och i böcker mot kärlek som du tänker dig? 1. Skriv upp ordet Kärlek på tavlan och låt eleverna fritt associera till ordet. För att övningen inte ska riskera att bli normativ måste du som lärare aktivt ställa följdfrågor och i viss mån ifrågasätta om eleverna blir heteronormativa. Material: Whiteboardpenna 2. Låt eleverna diskutera olika sätt att göra slut på; sms, chatt, telefon eller öga mot öga. Låt sedan eleverna i par eller grupper göra en kort seriestripp över bra och mindre

4 bra sätt att göra slut. Avsluta med att presentera seriestripparna och diskutera nedanstående frågor; - Kan en fortsätta att vara vänner? - Måste en göra slut för att en slutar att ha sex eller för att en vill ha sex med någon annan? - Kan en behöva göra slut på en vänskap? Material: Penna, papper, färgpennor Ämnesövergripande övning Övning för följande skolämnen: Svenska, Biologi Ge eleverna i uppdrag att se en film som innehåller en kärleks- och/eller vänskapsrelation, exempelvis Brokeback Mountain, Boy s dont t cry eller Hipp Hipp Hora. Eleverna diskuterar sedan de olika relationerna i filmen i smågrupper. Övningen avslutas med att varje elev själv skriver hur hen tycker att filmen skulle ha slutat eller ett slut som personen själv tycker verkar rimligt med fokus på hur relationerna utvecklats under filmen. Material: Projektor, dator, film Historia för högstadiet I kursplanen för Historia 7-9 ges det utrymme att diskutera kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. Detta öppnar upp för att arbeta med preventivmedlens betydelse, kvinnorörelsen eller hbtq-personers levnadsvillkor under talet. Ur kursplanen - centralt innehåll Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

5 1. Hur tror du det skulle vara att stanna hemma med barn och ta hand om hushållet istället för att jobba eller studera? Skulle du vilja leva så, varför eller varför inte? Hur stor roll spelar ekonomin? 2. På vilket sätt tror du det påverkar jämställdheten om en person är hemma med barn och tar hand om hushållet och en tjänar pengar? 3. Hur tror du synen på kärlek har förändrats genom historien? 1. För homo- och bisexuella personer har det historiskt varit svårt att få leva tillsammans med den en älskat av samma kön. Låt eleverna göra en podcast, kortfilm eller text och uppmärksamma år där homo- och bisexuella fått rättigheter att visa sin kärlek, ingå partnerskap, ingå äktenskap och bilda familj. På exempelvis rfsl.se går det att hitta information. Material för Podcast: Dator, USB-mic, För PC gratisprogrammet Audacity som går att klippa i. För Mac finns Garageband där en också kan redigera. Material för film: Dator, kamera/mobiltelefon för inspelning, gratisprogrammet Movie Maker för PC och Imovie för mac. Gratis musik freesound.org/ Material för skriftligt arbetet: Dator, ev kurslitteratur, penna, papper 2. Låt eleverna undersöka viktiga årtal kring kvinnors rättigheter så som exempelvis äganderätt, myndighet, rätten att säga nej till att ha sex med sin man och rätten att ansöka om skilsmässa. Diskutera sedan i grupper hur du tror det påverkade förhållandet mellan man och kvinna. Material: Dator, ev kurslitteratur, penna, papper 3. Låt eleverna undersöka hur samhället såg på oäkta barn under första hälften av 1900-talet, vad hände med kvinnorna och hur bemöttes barnen i samhället? Hur såg samhället på sex innan äktenskapet? Låt eleverna spela in en podcast, ett tv-program eller rollspel på ämnet där en programledare bjuder in experter. Grupperna skriver manus och samlar fakta tillsammans. Material för Podcast: Dator, ev kurslitteratur USB-mic, För PC gratisprogrammet Audacity som går att klippa i. För Mac finns Garageband där en också kan redigera. Material för film: Dator, ev kurslitteratur, kamera/mobiltelefon för inspelning, gratisprogrammet Movie Maker för PC och Imovie för mac. Gratis musik

6 org/, Material för rollspel: Dator alt. kurslitteratur, penna, papper Religionskunskap för högstadiet Kursplanen för Religionskunskap 7-9 säger att undervisningen ska ge eleverna kunskap om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Detta samtidigt som kursplanen också öppnar upp för att diskutera hur livsfrågor skildras i populärkulturen samt konflikter i sekulära och pluralistiska samhällen. Ur kursplanen - centralt innehåll Religion och samhälle Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet. Identitet och livsfrågor Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen. Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. 1. Tror du att religiositet påverkar synen på sexualitet, kärlek, relationer och sex? 2. Hur tror du kristendomen har påverkat synen på sex, sexualitet och kärlek i Sverige? 3. Hur tycker du oftast att sex, sexualitet och kärlek skildras i populärkulturen? 1. Låt eleverna diskutera hur de tycker böcker och film framställer kärlek och relationer. Ge eleverna i uppdrag att fundera över om populärkulturens bild av kärlek och relationer går emot eller stämmer överrens med olika religiösa åskådningar. Eleverna väljer en religion eller en riktning inom en religion och redovisar sina tankar i en text. Material: Kurslitteratur alt. dator, papper, penna

7 2. Låt eleverna undersöka i vilka religioner det förespråkas sexuell avhållsamhet, celibat och vem som det förespråkas för. Vad vill en uppnå med celibatet? Är det samma inom alla religioner och riktningar eller skiljer sig argumenten åt? Sammanfatta elevernas svar gemensamt på tavlan. Material: Kurslitteratur, dator, whiteboardpenna, penna, papper Samhällskunskap för högstadiet I kursplanen för Samhällskunskap 7-9 framgår det att en ska diskutera bland annat jämlikhet, jämställdhet, identitet, sexualitet och medierepresentation. Detta möjliggör arbete med normer och föreställningar kring kön och sexualitet, sexuella rättigheter och ohälsa kopplat till starka hetero- och funktionsnormer. Ur kursplanen - centralt innehåll Individer och gemenskaper Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Information och kommunikation Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet. 1. På vilket sätt tror du normer och föreställningar kring kärlek och förhållanden påverkar dig och andra unga? 2. I filmen talas det om heteronormen (en norm som utgår ifrån att kvinnor är feminina,

8 män är maskulina och att dessa åtrår varandra och förväntas vilja leva i monogam tvåsamhet). Kan du komma på egna exempel där du tycker heteronormen syns? 3. Tror du att det finns olika förväntningar på tjejer och killar i kärleksförhållanden och i kompisrelationer? 1. Låt eleverna bli journalister. Be dem skriva ett reportage kring rätten att inte giftas bort och rätten att själv välja partner. I reportaget är det viktigt att det framgår vilka rättigheter en har som individ och vad en ska göra om en själv eller någon annan riskerar att giftas bort. Bra information finns exempelvis på webbplatsen Material: Dator, papper, penna 2. Låt eleverna enskilt eller i par välja en relationsnorm som lyfts upp under filmen, exempelvis tvåsamhetsnorm eller heteronorm, och diskutera vilka konsekvenser den får för enskilda individer och för samhället. Eleverna kan presentera sina tankar genom en insändare/debattartikel/podcast. Material för Podcast: Dator, ev kurslitteratur USB-mic, För PC gratisprogrammet Audacity som går att klippa i. För Mac finns Garageband där en också kan redigera. Material för insändare/debattartikel: Dator, ev kurslitteratur Svenska för högstadiet Kursplanen för Svenska 7-9 visar på många olika sätt att integrera sexualitet och identitet i ämnet. Det ges möjlighet att arbeta med identitet, uttryck av känslor, åsikter och kunskaper samt med skönlitteratur som belyser människors olika livsvillkor. Ur kursplanen - centralt innehåll Berättande texter och sakprosatexter Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.

9 Ämnesövergripande övning Övning för följande skolämnen: Svenska, Biologi Ge eleverna i uppdrag att se en film som innehåller en kärleks- och/eller vänskapsrelation, exempelvis Brokeback Mountain, Boy s dont t cry eller Hipp Hipp Hora. Eleverna diskuterar sedan de olika relationerna i filmen i smågrupper. Övningen avslutas med att varje elev själv skriver hur hen tycker att filmen skulle ha slutat eller ett slut som personen själv tycker verkar rimligt med fokus på hur relationerna utvecklats under filmen. Material: Projektor, dator, film

10 GYMNASIET: Religionskunskap 1 för gymnasiet Religionskunskap 1 säger att undervisningen ska ge eleverna kunskap om hur olika religioner och livsåskådningar förhåller sig i frågor om kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Ämnesplan - centralt innehåll Religionskunskap 1 Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet. Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser. 1. På vilket sätt tror du att religiositet påverkar synen på kärlek, relationer och sex? 2. Hur tror du kristendomen har påverkat synen på sex och kärlek i Sverige? 3. Hur tror du vårt mångkulturella samhälle påverkar synen på kärlek, relationer och sex i Sverige? 1. Skriv upp orden Tro & Sexualitet på tavlan och be eleverna associera kring dem. Kom gärna med input och ställ frågor kring hur de uppfattar området i medier, i filmer eller i läroböcker. Material: Whiteboardpenna 2. Låt eleverna välja en person (död eller levande) eller karaktär som alla känner till. Ge sedan eleverna tid att sitta och fundera över varför hen har en viss personlighet eller värderingar. Hur spelar faktorer som tro, kön, könsidentitet, socioekonomisk bakgrund, funktionsförmåga och sexuell läggning in? Eleven ska sedan skriva en text kring vilka faktorer hen menar spelar störst roll i identitetsskapandet. Material: Dator, penna, papper

11 Naturkunskap 1a1 för gymnasiet Naturkunskap 1a1 ger utrymme till att undervisa om säkrare sex, förebygga könssjukdomar, oönskade graviditeter, lust och relationer. Detta samtidigt som ämnet också ska behandla kritisk granskning av budskap och normer i medier utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Ämnesplan - centralt innehåll Naturkunskap 1a1 Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa. 1. Hur mycket och på vilket sätt tror du vi påverkas av mediernas bild av kärlek? 2. Upplever du att det finns förväntningar på att människor ska vilja leva på speciella sätt, bilda par, bo och skaffa familj på? I så fall, hur påverkar det individens fria vilja? 3. Vad är ditt bästa tips på att få en jämställd och rättvis kompis- eller kärleksrelation? Låt eleverna diskutera olika sätt att göra slut på, sms, chatt, telefon eller öga mot öga. Låt sedan eleverna i par eller grupper göra en kort seriestripp över bra och mindre bra sätt att göra slut. Avsluta med att presentera seriestripparna och diskutera nedanstående frågor; - Kan en fortsätta att vara vänner? - Måste en göra slut för att en slutar att ha sex eller för att en vill ha sex med någon annan? - Kan en behöva göra slut på en vänskap? Material: penna, färgpennor, papper 2. Skriv upp ordet Kärlek på tavlan och låt eleverna fritt associera till ordet. Skriv sedan Vänskap och låt eleverna fritt associera till ordet. Samtala sedan kring vad som är likt och olikt kring de olika orden. Diskutera sedan i helklass eller mindre grupper vilka normer som finns när det kommer till kärlek och vilka normer som är knutna till vänskap. Har dessa förändrats och i så fall hur? Material: Whiteboardpenna

12 1. Tror du föreställningar om vad som anses manligt och kvinnligt spelat roll när människor väljer motionsform eller idrott? 2. Idag ser vi sällan personer med olika funktionsnedsättningar i mediebruset, om det skulle ändras och vi såg flera olika typer av kroppar, med och utan funktionsnedsättning, tror du då människor skulle förändra sin syn på hur en kropp bör ser ut och fungera? 3. I en del idrottssammanhang råder det starka machoideal, en ska vara tuff och hård, och kommentarer som spela inte som en kärring och tjejkast hörs ofta. På vissa platser förekommer det inkilningsriter som är både kränkande och obehagliga. Har ni själva upplevt detta i verkligheten eller hört om andra som fått vara med om det? Vad kan vi göra åt det? 1. Låt eleverna gå in på Svenska idrottsförbundet och läsa statistik om kvinnor och mäns idrottande och motionerade. Ge eleverna i uppgift att diskutera hur vi kan uppmuntra alla att själva utan normer och förväntningar välja en idrott/motionsform som en vill utöva. Samla alla tips på tavlan. Material: Dator, whiteboardpenna 2. Både skolidrotten och föreningsidrotten är ofta könsindelad genom lag, omklädningsrum och tävlingar. Ge eleverna i uppdrag att söka information på umo.se, rfslungdom. se eller transformering.se och ta fram förslag på hur skol- och föreningsidrotten på ett bättre sätt kan inkludera transungdomar. Avslutningsvis kan förbättringsförslagen sammanfattas och mailas ut inom skolan och till föreningsidrotten i kommunen. Material: Dator 3. Låt eleverna titta på umo.se:s film Om funktionalitet och diskriminering i serien Du har rätt att behandlas rättvist. Ge sedan eleverna i uppdrag att läsa diskrimineringslagstiftningen och diskutera filmen i mindre grupper och samtala om hur skolidrotten, föreningsidrotten och motionsidrotten kan vara tillgängliga för alla på lika villkor. Grupperna presenterar sina tankar för varandra avslutningsvis. Material: Dator, utskrift på diskrimineringslagen

13 Naturkunskap 1a1 för gymnasiet Naturkunskap 1a1 ger utrymme till att undervisa om säkrare sex, förebygga könssjukdomar, oönskade graviditeter, lust och relationer. Detta samtidigt som ämnet också ska behandla kritisk granskning av budskap och normer i medier utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Ämnesplan - centralt innehåll Naturkunskap 1a1 Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa. 1. Tror du livet blir annorlunda beroende på om en är född i en biologisk tjej- eller killkropp? Varför eller varför inte? 2. Många föräldrar klär sina barn i färger som associeras med antingen en pojke eller flicka. Varför är det viktigt att visa ett barns könstillhörighet? För vem är det viktigt, barnet eller föräldern? 3. Studier visar på att pojkar och flickor, män och kvinnor bemöts och behandlas på olika sätt, hur upplever du att det påverkar dig? 1.Ge eleverna i uppgift att undersöka vad DSD (Disorder of Sexual Development) är och hur många barn som årligen föds med detta. Be också eleverna att fundera över varför det bara går att vara kvinna eller man i juridiska handlingar, så som pass och personnummer när inte alla barn föds som pojke eller flicka. Material: Dator 2. Låt eleverna utforska hur manlighet och kvinnlighet konstrueras genom kroppsspråk och hur de tror att det påverkar självbilden. Låt eleverna testa att gå på ett stereotypt manligt eller kvinnligt sätt, ge eleverna i uppdrag att sitta bredbent eller ihop med benen. - Hur känns det ena och det andra? - Vems kropps får ta plats i rummet? - Vilka andra typer av könsmarkörer kan eleverna komma på i kroppsspråket och hur yttrar sig dessa?

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mot min vilja DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mot min vilja är en berättelse om förväntningar kring sex, lust och olust. Filmen problematiserar det machoideal som får killar att känna press på att ständigt vilja

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Killen bredvid DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Vad är sex? DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Vad är sex? problematiserar bilden av sex som endast vaginalt penetrerande samlag och vidgar perspektiven. Berättelsen tar också upp oro över samlagsdebuten, förväntningar

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

Får man bli kär i vem fan som helst?

Får man bli kär i vem fan som helst? Får man bli kär i vem fan som helst? DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Får man bli kär i vem fan som helst? berättar Anna om tonårsförälskelse, ovilja att definiera sin sexuella läggning och heteronormativitet bland

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min kropp och jag FAKTAFILM I filmen Min kropp och jag belyser vi kroppen i relation till skönhetsideal, normen om funktionsfullkomlighet och föreställningar om manligt och kvinnligt. Temat behandlar även

Läs mer

Tre kondomer och en bedövad käke

Tre kondomer och en bedövad käke Tre kondomer och en bedövad käke DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Tre kondomer och en bedövad käke berättar en ung man om sina möten med skolungdomar som sex- och samlevnadsinformatör. Under informationspassen

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Jag vill inte vara hemlig längre

Jag vill inte vara hemlig längre Jag vill inte vara hemlig längre DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Kortfilmsberättelsen Jag vill inte vara hemlig längre handlar om Ann-Christine, hennes transidentitet och längtan efter att få leva ut sitt sanna

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Sex och lust FAKTAFILM Filmen Sex och lust fokuserar på att belysa hur lust och kåthet finns med människan genom hela livet och inte är beroende av personens kön, ålder, könsuttryck eller funktionsförmåga.

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Sexuella rättigheter FAKTAFILM Sexuella rättigheter belyser hur synen på kön, sex och jämställdhet har förändrats över tid och hur dagens sexuella rättigheter kommit till. Filmen ger ett historiskt perspektiv

Läs mer

Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan

Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan Tommy Eriksson Lärare, konsult och sexualupplysare Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan

Läs mer

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna.

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Tommy Eriksson Undervisningsråd, Skolverket Sex och samlevnad varför?

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

06 KOPPLING TILL LÄROPLANEN Koppling till läroplanen

06 KOPPLING TILL LÄROPLANEN Koppling till läroplanen Koppling till läroplanen Här kan du som lärare läsa om hur Okej?-materialet och dess övningar kan kopplas till det centrala innehållet och målen i kursplanerna. Målen som presenteras här är ett urval,

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen #SEX I SKOLAN En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen KNOW IT OWN IT! Rätten till bra sex- och samlevnadsundervisning! Vad är en rektorshearing? Syftet med rektorshearingen är i första

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

Identitet - vilka är du?

Identitet - vilka är du? Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

NORMKRITISK SKOLA. Sexualitet och identitet är en del av skolans helhet. Fyra principer i din undervisning

NORMKRITISK SKOLA. Sexualitet och identitet är en del av skolans helhet. Fyra principer i din undervisning NORMKRITISK SKOLA Alla våra 29 filmer och vårt metodmaterial, är baserat på vad styrdokumenten föreskriver i det ämne som du undervisar i. Poängen är att göra det enklare och roligare för dig och dina

Läs mer

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3 Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3 Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt

Läs mer

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Läroplanens avsnitt om värdegrund och uppdrag Större delen av innehållet i läroplanens (Lgr 11) inledande avsnitt om skolans värdegrund

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Religioner och andra livsåskådningar

Religioner och andra livsåskådningar Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sluta tafsa Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42516 Ämnen: Religion, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 20 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation

Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation Homo- och bisexuella samt transpersoner och människor med queer identitet eller livstil (hbtq-personer) löper större risk

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Vad är det vi då ska prata om?!

Vad är det vi då ska prata om?! Vad är det vi då ska prata om?! Varför får man morgonstånd? Vad är kärlek, hur känns det? Varför är fittan våt? Kan man ha sex vid mens? Var sitter klitoris? Hur onanerar man? Kan man runka för mycket?

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet Religion Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Förmågor Bedömningskriterier Elevens ansvar delaktighet Ritualer

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet för planen Genna Gronwald (förskolechef) s mål är att aktivt arbeta

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Identitet, sexualitet och jämställdhet - att arbeta med och möta nyanlända elever i skolan

Identitet, sexualitet och jämställdhet - att arbeta med och möta nyanlända elever i skolan Identitet, sexualitet och jämställdhet - att arbeta med och möta nyanlända elever i skolan Teresa Fernández Long Undervisningsråd, Skolverket Program 09.15 Att arbeta med sexualitet, identitet och jämställdhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17 I samarbete med enhetens Likabehandlingsgrupp, Nina Holmberg specialpedagog och Andrea Skoglund förskolechef. Varför

Läs mer

Machofabriken i åk 7-9: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i åk 7-9: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i åk 7-9: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på hur

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: GYMNASIET LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i gymnasieskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i gymnasieskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (11) Sexualitet, genus och relationer i gymnasieskolans styrdokument 2 (11) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 1 SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPGIFTER... 5 Grundläggande värden...

Läs mer

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom upp uppfinningar, bildandet av fackföreningar och

Läs mer

Jag vill inte Lärarmaterial

Jag vill inte Lärarmaterial sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Dina och Isak. De har varit tillsammans länge och Isak har flyttat in till Dina. Dina älskar Isak och tycker att de har det

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Mer än kompis? LÄRARMATERIAL OKEJ?

Mer än kompis? LÄRARMATERIAL OKEJ? 2 Mer än kompis? Mei Film 2: Mer än kompis? Det här är den film som passar bäst till mellanstadiet. Den tar upp frågor som vi vet att många unga undrar över, nämligen: hur blir en ihop med någon? Hur säger

Läs mer

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2. Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV ATT FÅ VARA SIG SJÄLV om livsstilar, identitet normer och grupptillhörighet. Mikael C. Svensson LIVSSTIL Livsstil är hur livet levs, vad man tycker om och livsinnehåll som man väljer själva, men som delas

Läs mer

Kunskapsbakgrund Växthuset

Kunskapsbakgrund Växthuset Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Diskrimineringsombudsmannen, DO DO Tryck Tabergs tryckeri, Taberg, 2012 Kunskapsbakgrund Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Min mens har hoppat över tre månader, jag har inte haft sex så jag är ju inte med barn. Men varför kommer den inte? Om man mår dåligt och inte vill prata

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar

Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola Sexualitet vad är det? Hur minns du din egen ungdomstid? Vad tänker

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

HANDLEDNING PERFECT GIRL

HANDLEDNING PERFECT GIRL HANDLEDNING PERFECT GIRL TILL PEDAGOGEN Perfect Girl är en kortfilm på fyra minuter utan dialog eller dramatisk handling. Detta gör att den är lämplig att använda som diskussionsunderlag eller introduktion

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan 2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag

Läs mer

Barn för bjudet Lärarmaterial

Barn för bjudet Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De

Läs mer