ÖVERSIKTSPLAN för NYNÄSHAMNS KOMMUN. Samrådsredogörelse 2. Bilaga till utställningshandling STOCKHOLM NYNÄSHAMN GRÖDBY LANDFJÄRDEN SEGERSÄNG

Transkript

1 ... STOCKHOLM STORA VIKA GRÖDBY SUNNERBY-SPÅNGBRO ÖSMO... SEGERSÄNG LANDFJÄRDEN NYNÄSHAMN..... Samrådsredogörelse 2 ÖVERSIKTSPLAN för NYNÄSHAMNS KOMMUN Bilaga till utställningshandling...

2 v Samrådredogörelsen innehåller en redovisning av de olika synpunkter som kommit in under samrådet samt kommunens kommentarer och ställningstagande. BAKGRUND Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen ska ange hur mark- och vattenområden är avsedda att användas och hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. Den för Nynäshamns kommun nu gällande översiktsplanen antogs 1991 och aktualitetsförklarades Därefter har ett antal fördjupade översiktsplaner tagits fram. I april 2006 fick miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag 1 av kommunstyrelsen att ta fram ett program för översiktsplan för Nynäshamns kommun. Programmet var på samråd under januari och februari I oktober 2007 fick förvaltningen i uppdrag att utarbeta en samrådshandling utifrån programsamrådsredogörelsen och beslut om inriktning. HUR SAMRÅD BEDRIVITS Kommunstyrelsen beslöt i oktober 2009 att godkänna samrådshandling Översiktsplan för Nynäshamns kommun 2010, enligt PBL 4 kap 3, samt miljöbedömningen, enligt PBL 4 kap 2a, för samråd. 2 Handlingarna har skickats ut i brev enligt remisslista upprättad Sista dag för yttrande sattes till den 31 januari Parallellt med samrådet har samrådshandlingarna varit utställda på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i nämndhuset samt på biblioteket i Nynäshamn. Samrådet har också annonserats i Nynäshamnsposten. Nedan följer en samrådredogörelse, enligt PBL 4 kap 4, i vilken en sammanställning och sammanfattning av inkomna yttranden med kommentarer redovisas. Samrådsmöte Tre samrådsmöten har hållits under november 2009 till januari Första mötet hölls i Nynäshamn, Folkets hus, den 11 november Cirka personer deltog i samrådet. Deltagarna framförde att: Översiktsplanen hade en väl kraftig befolkningstillväxt som utgångspunkt. Prognoserna får ofta skrivas om efteråt. Hur kopplas utbyggnad av dagis och skolor till den kraftiga befolkningsökningen? Varför pratar man inte mer om att skapa jobb inom KS

3 kommunen? Det ansågs att för mycket fokus läggs på pendling. Utbildningsnivån i kommunen diskuterades. Finns möjlighet till högskolefilial? Man önskar mer marknadsföring av kommunen. Även förstärkning på turistindustri, upplevelse industri. Förslag att satsa på alternativ energiproduktion, parallell drogs till Samsö kommun, Danmark. Det efterfrågades politikerdeltagande vid möten om översiktsplanen. Andra mötet hölls i Ösmo, Folkets hus, den 7 december Cirka 15 personer deltog i samrådet. Deltagarna framförde att: Frågor om bergtäktsplanen och den föreslagna bergtäkten i Väggarö och bevarande av Väggarö by. Planprocessen som pågår för Ösmo centrum mm, togs upp. Frågor om elljusspåret söder om centrum, om eventuell fornpark i området, mer bostäder i centrum och flytt av busshållplatserna i centrum. Önskemål om cykelväg mellan Ösmo och Sorunda. Tredje mötet hölls i Sorunda bygdegård, den 18 januari Cirka 30 personer deltog i samrådet. Deltagarna framförde att: Man efterfrågade en miljökonsekvensbeskrivning. Man ansåg att planen förespråkar en våldsam befolkningsökning som ifrågasattes. Man efterfrågade en parallell landsbygdsutveckling. Det ansågs vara för stor koncentration på utveckling av tätorter i kommunen. Bergtäktplan och VA-plan efterfrågades. Bergtäkten i Väggarö diskuterades. Kartan över bergtäkterna är för oprecis. GC-väg genom Väggarö går inte ihop med bergtäkten där, pga tung trafik. Varför görs inte en ny naturinventering som är kommuntäckande? Politiskt beslut i MSN att inte göra det. Viktigt att värna den biologiska mångfalden. Kompletterande inventeringar genomförs vid detaljplaneläggning. Hur lägger man ut GC-vägar mellan orter på landsbygden? I första hand längs större vägar. Pengar finns inte till allt, leder till prioritering. Man bygger mer hållbart när man bygger i kollektivtrafiknära lägen. Fråga hur många hushåll som krävs för en busslinje/ viss täthet i busstrafiken? Enligt Nynäshamns kommuns samhällsbyggnadsprogram permanentas cirka 50 fritidshus per år i kommunen. Får inte verksamheter på landsbygden utvecklas? ÖP:en stödjer inte detta. Ska kommunalt VA kopplas ihop med Haninge? Norrut från Grödby? Vad händer med VA vid utbyggnad i Haninge vid Hemfosa? Prioritering av utbyggnad av GC-vägar. Listan uppdateras varje mandatperiod? Borde inte ÖP ha längre perspektiv? Hur kopplas ÖPen till miljömålen? Nynäshamns tysta miljöer borde sparas. Hur gör man det? Vad tycker politikerna om de tysta miljöerna? E4 syd, kommer den att bli av? Önskas mer dialog om omflyttning av människor, urbanisering hur hållbart är det? Man ansåg att det är förkastligt att grunda sitt ställningstagande om hållbart samhälle på gammal teknik (bilberoende). Det saknas enligt flera faktaunderlag för detta. STÄLLNINGSTAGANDE Förvaltningens bedömning är att samrådsförslaget kan ligga till grund för det fortsatta planarbetet för Översiktsplan för Nynäshamns kommun. I det fortsatta arbetet ska följande frågor ytterligare uppmärksammas: Bostadsförsörjning Masshantering (bergtäkt) Vattenfrågorna, bl a enligt vattendirektivet Grönstruktur och tysta områden Risker och skyddszoner Tung trafik och farligt godstransporter i kommunen Vindkraft Stadsbyggnadsvisioner och landsbygdsutveckling Kopplingen till bl a miljömål och andra planer Tidsperspektivet för planeringen Kartmaterialet

4 INNEHÅLL Yttranden Totalt har 46 yttranden lämnats in under samrådstiden. Varje yttrande redovisas i sin helhet, följt av kommunens kommentar. Yttranden har kommit in från: STATLIGA ORGAN Länsstyrelsen Stockholms län... 6 Länsstyrelsen Västmanlands län...14 Vägverket Region Stockholm...14 Sjöfartsverket...18 Banverket...20 Försvarsmakten...21 Vattenfall Eldistribution AB TeliaSonera Access AB...23 REGIONALA ORGAN Regionplanekontoret...24 SL AB KOMMUNER Haninge kommun KOMMUNALA ORGAN Södertörns Brandförsvarsförbund...31 Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund...33 SRV Återvinning AB VA-avdelningen, tekniska enheten Socialförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Avdelningen Lov och tillsyn, Miljö- och samhällsbyggnadförvaltningen Detaljplanering, avdelningen Planering och hållbar utveckling, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen... 39

5 POLITISKA ORGANISATIONER Nynäshamns arbetarekommun...43 Folkpartiet i Nynäshamn...43 Sorundanet...43 Moderaterna och Kristdemokraterna i Nynäshamn...48 Centerpartiet...50 Vänsterpartiet i Nynäshamn...51 Miljöpartiet de Gröna i Nynäshamn...53 INTRESSEFÖRENINGAR, SAMMANSLUTNINGAR M FL Nynäshamns Naturskyddsförening...56 Natviks samfällighetsförening...58 Sorunda hembygdsförening...59 Nynäshamns ornitologer...59 Hyresgästföreningen...59 Villaägarna i Nynäshamn...59 Företagarna i Nynäshamn...60 Stockholms handelskammare...60 Elöverkänsligas Förening i södra Storstockholm...61 PRIVATPERSONER Jan Ullberg...66 Kristina Skärborn-Lundberg...66 Ulla Laiho...66 Caroline Ankarcrona...67 Bo Persson...69 Mary Söderholm...69 Per Ranch...70 Sören och Lena Lindqvist...71 Cecilia Sahlström...73 Rolf Wahlstedt...73 EXPLOATÖRER Nynäs Gods och Vidbynäs gård...76

6 Statliga organ Länsstyrelsen i Stockholms län Ett förslag till ny översiktsplan för Nynäshamns kommun har kommit till Länsstyrelsen för samråd enligt 4 kap. 3 plan- och bygglagen (PBL). Gällande översiktsplan antogs i juni Länsstyrelsen har remitterat samrådshandlingen till Vägverket, Region Stockholm, Banverket, Samhälle o planering, Sjöfartsverket, Svenska Kraftnät AB, Vattenfall Eldistribution AB, Försvarsmakten/HK, Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Södermanlands län. Inkomna yttrande bifogas, bilaga 1-7. Länsstyrelsen har valt att disponera yttrandet så att först redovisas vissa övergripande synpunkter om planförslaget och därefter redovisas synpunkterna i huvudsak utifrån planförslagets disposition. Allmänt om planförslaget Förslaget till översiktsplan tar på ett ambitiöst sätt utgångspunkt i visioner, inriktning och strategier för hållbar utveckling av kommunen. Energi- och klimatfrågorna liksom betydelsen av att minska utsläppen genomsyrar flertalet av förslaget till översiktsplanens avsnitt om framtidens mark- och vattenanvändning. Länsstyrelsen anser dock att vissa delar av planförslaget behöver vidarebearbetas för att översiktsplanen ska bli ett bra underlag för kommunen och myndigheter i den efterföljande fysiska planeringen och tillståndsprövningen. Det är angeläget att det av den kommande översiktsplanen tydligt framgår vad som är kommunens rekommendationer och riktlinjer för mark- och vattenanvändningen och för bebyggelseutvecklingen, vilka ska ge ett stöd för avvägning mellan olika allmänna intressen och i lokaliseringsfrågor. Planförslagets kartmaterial behöver bearbetas och vidareutvecklas för att svara upp mot textavsnitten och för att planen som helhet ska bli ett användbart beslutsunderlag. Länsstyrelsen anser att avsnittet om riksintressen behöver utvecklas. Det måste gå att identifiera områden av riksin- tresse och det behöver förtydligas hur kommunen avser att tillgodose de olika riksintressena. För att ge överblick och möjlighet att se sammanhang bör översiktsplanen kompletteras med en sammanfattande kartredovisning där grunddragen i den avsedda användningen av kommunens mark- och vattenområden framgår. Översiktsplanens koppling till övriga mål och planer I förslaget till översiktsplan redovisas på ett bra sätt hur förslaget till översiktsplan förhåller sig till övergripande planer och program som bl.a. till den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, vilken antogs den 11 maj 2010 av Landstingsfullmäktige. Det är bra att översiktsplanen följer upp den regionala planens förhållningssätt till markanvändning och lokalisering, vilka Länsstyrelsen anser utgör ett uttryck för vad som är lämplig samordning av mark- och vattenanvändningsfrågor med mellankommunal räckvidd. Det gäller för bland annat frågor om bebyggelsestruktur, grönstruktur, infrastruktur, teknisk försörjning och bostadsförsörjning. Det är även bra att den nya översiktsplanen relateras till gällande översiktsplan och att det tydligt framgår vilka fördjupningar av översiktsplanen som bedöms vara aktuella och vilka som föreslås upphöra att gälla i och med att den nya översiktsplanen antas, samt även att det framgår vilka nya fördjupningar som det framkommit behov av. Det ska tydligt framgå av kommunfullmäktiges protokoll vilka fördjupningar av översiktsplan som ska fortsätta att gälla efter antagandet av den nya översiktsplanen. Befolkning och boende Länsstyrelsen anser att översiktsplanens inriktning mot en långsiktigt hållbar utveckling där kommunens utbyggnad i första hand avses ske genom förtätning och utbyggnad i orter med möjligheter till god kollektivtrafikförsörjning är positiv. Länsstyrelsen kan konstatera att kommunens ambition att växa från till ca invånare till år 2017 väl tillgodoser ambitionen i RUFS 2010, där det för Nynäshamns kommun alternativ låg anges Samrådsredogörelse

7 invånare och för alternativ hög anges invånare år I översiktsplanen sägs dock att kommunens fram-tidsvision om ytterligare invånare till år 2035 knappast kommer att nås. I förslaget till översiktsplan framhålls att den viktigaste faktorn för att öka invånarantalet är ett ökat bostadsbyggande. I planförslaget saknas dock uppgifter om vilket bostadsbyggande kommunen planerar för under planperioden. RUFS 2010 redovisar att det i Nynäshamns kommun behövs ett årligt bostadstillskott på mellan lägenheter fram till 2030 för att motsvara i RUFS 2010 angivna befolkningstal. I förslaget till översiktsplan framhålls behovet av ett varierat utbud av bostäder vad gäller läge, hustyper och upplåtelseformer och att olika typer av bostäder finns tillgängliga i kommunens alla delar. Länsstyrelsen anser detta vara en god ambition och inriktning för bostadsbyggandet under planperioden. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning redovisas för närvarande i kommunens samhällsbyggnadsprogram, vilket revideras årligen. Översiktsplanen hänvisar till detta program och nämner endast kortfattat behovet av ytterligare bostäder. Det vore en fördel om översiktsplanen kunde redovisa en mer långsiktig strategi för boendeplaneringen. För att kunna ha en god planberedskap är det viktigt att göra en analys av vilka behov av bostäder som kommer att finnas framöver och hur efterfrågan kommer att se ut. Det vore även önskvärt om det finns strategier för hur kommunen avser att arbeta med det befintliga bostadsbeståndet och olika boendemiljöer. I förslaget till översiktsplan står att planen ska kompletteras med det årligen uppdaterade samhällsbyggnadsprogrammet. Det vore bra med en redovisning som tydligare visar hur kopplingen mellan översiktsplanen och samhällsbyggnadsprogrammet ser ut. Riksintressen och andra skyddade områden Enligt Länsstyrelsens uppfattning behöver avsnittet om riksintressen och skyddade områden utvecklas så att det tydligare framgår vad som gäller för olika typer av riksintressen och även för vissa skyddade områden. Länsstyrelsen anser att det behöver förtydligas hur kommunen avser att tillgodose de olika riksintressena. I förslaget till översiktsplan finns endast en mer generell skrivning om att kommunen avser tillgodose riksintressena. De olika kartorna som redovisar områden av riksintressen och olika skyddade områden bör kompletteras och förses med namn på platser och områden och de områden som nämns i texten bör kunna återfinnas på respektive karta. Det är angeläget att komma ihåg att översiktsplanen utgör beslutsunderlag även för myndigheter utanför kommunen, vilka inte har samma lokalkännedom. De olika intressena är överlag rätt knapphändigt beskrivna och i flera fall hänvisas till att Länsstyrelsen har fullständiga beskrivningar. Beskrivning av de värden och funktioner som utgör riksintresse och som ska beaktas bör framgå av översiktsplanen för att planen ska kunna utgöra ett användbart beslutsunderlag för efterföljande planering och tillståndsprövning. I de fall man inte vill tynga planen med omfattande textmaterial bör det finnas en tydlig hänvisning, till aktuellt underlag och var det finns tillgängligt t.ex. genom en webbadress. Kartan på sid. 25 redovisar en sammanläggning av samtliga riksintressen, men utan att de olika riksintressena kan särskiljas. En samlad kartredovisning av vilka områden som är av riksintresse i en kommun har sitt värde i en översiktsplan, men då underförutsättning att det tydligt framgår vilka områden som berörs av respektive riksintresse. I förslaget till översiktsplan står det felaktigt att riksintresseområden omfattas av förordnande enlig 12 kap. 4 PBL. Det är endast totalförsvarets riksintressen som omfattas av sådant förordnande och detta för att det ska vara möjligt att även pröva om bygglovärenden är förenlig med totalförsvarets intressen. Kulturmiljövård Bland områden av riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 miljöbalken (MB) nämns inte Stora Vika utan endast bostadsområdet Marsta. Industri-anläggningarna ingår som en del av riksintresset som utgörs Karta-Oaxen- Stora-Vika där såväl produktionsanläggningar som bostäder motiverar riksintresset. Naturvård Det anges felaktigt att det finns sex områden av riksintresse för naturvård. Det finns fem sådana områden. De angivna riksintressena Öja-Landsortsdjupen och Södra Torö-Järflotta ingår i riksintresset Stockholms yttre skärgård och ska inte redovisas som separata områden. Samrådsredogörelse 7

8 När det gäller riksintresseområdet Muskån-Hammersta- Häringe behöver beskrivningen utvecklas för att översiktsplanen ska bli ett bra beslutsunderlag. Se Länsstyrelsens rapport 2001:15 Områden av riksintresse Naturvård och Friluftsliv. Natura 2000 I Nynäshamns kommun finns nio Natura 2000-områden: Käringboda Reveln-Kolguskär Morakärren Järflotta Slätmossen Borgberget Engården Koholmen Gunnarstenarna Därutöver ligger delar av Natura 2000-området Häringe- Hammersta i Nynäshamns kommun Tillhörande karta bör kompletteras med namn på områdena och texten kan lämpligen kompletteras med uppgifter var man kan få mer information om områdena, vilket finns på Länsstyrelsens webbplats stockholm under Natur och friluftsliv och på Naturvårdsverket webbplats. Det bör lämpligen framgå att Natura 2000 är EU:s gemensamma nätverk av värdefulla naturområden och att Sverige har åtagit sig att bevara områdenas naturvärden. Dessa områden har ett särskilt starkt lagskydd, vilket bör framgår av översiktsplanen. Natura 2000-områdena av riksintresse enligt 4 kap.1 och 8. Vidare omfattas Natura 2000-områdena av 7 kap. 27, 28 och 28a miljöbalken. Tillstånd krävs för att bedriva verksamhet och vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett sådant område. Tillstånd får inte ges till verksamheter och åtgärder som kan skada den livsmiljö eller medföra störningar för den art som avses skyddas. Länsstyrelsen är prövningsmyndighet. Friluftsliv Avsnittet om friluftsliv behöver justeras så att det framgår att stora delar av kommunens kust och skärgård ingår i riksintresseområdet för friluftsliv Stockholms skärgård yttre delen. Se Länsstyrelsens rapport 2001:15 Områden av riksintresse Naturvård och Friluftsliv. Kartan på sid. 30 omfattar såväl områden av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6 MB och Kust- och skärgårdsområdet som är av riksintresse enligt 4 kap. 1, 2 o 4 MB. Tillhörande kartan bör ändras så att avgränsningen av de olika typerna av riksintressen framgår eller så att riksintresseområden redovisas på två separata kartor Yrkesfisket Stora delar Nynäshamns vattenområden är av riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap. 5 MB, vilket också framgår av förslaget till översiktsplan. En viktig förutsättning för att fisket ska kunna bedrivas inom ett avgränsat havsområde är att det finns hamnar där det finns landningsmöjligheter och som kan tillhandahålla service för fiskefartygen. Av Fiskeriverkets rapport framgår att Nynäshamn och Torö är utpekade som hamnar av riksintresse för yrkesfisket, vilket inte har uppmärksammats i förslaget till översiktsplan. Det är angeläget att fiskets intressen uppmärksammas och beaktas vid planeringen och den närmare utformningen av hamnområdena. Översiktsplanen bör kompletteras med uppgifter om dessa fiskehamnar och hur kommunens avser att tillgodose riksintresset. Uppgifter om områden av riksintresse för yrkesfisket finns på Sjöfart Länsstyrelsen gör bedömningen att såväl Nynäshamns hamn som den planerade hamnen i Norvik är av riksintresse för sjöfart och att detta bör framgå av översiktsplanen. Länsstyrelsen har påtalat detta i yttrande över trafikverkens remiss av den nyligen genomförda översynen av riksintressen för trafikslagens anläggningar och framhållit att den redovisade funktionsbeskrivning för Nynäshamns hamn är missvisande och behöver förtydligas så att det klart framgår att såväl Nynäshamn med Gotlands trafiken som Norvik med sitt speciella djuphamnsläge är hamn av riksintresse. Avsikten är att till Norvik flytta den hamnverksamhet som nu finns vid Containerterminalen i Värtahamnen, vilken idag är av riksintresse för sjöfart. Länsstyrelsen hänvisar i övrigt till Sjöfartsverkets yttrande där verket har lämnat synpunkter på behovet av samordning och hänsynstagande till sjöfartens intressen vid fortsatt planering och tillståndprövning. Se bilaga 4. 8 Samrådsredogörelse

9 Energiförsörjning och vindkraft I Nynäshamns kommun finns två områden av riksintresse för vindkraft till havs vilka också redovisas i förslaget till översiktsplan. I planförslaget framhålls att områdena är att betrakta som utredningsområden. Såväl Sjöfartsverket som Försvarsmakten har i sina yttranden tagit upp risken för framtida konflikter vid en vindkraftsetablering i dessa områden. Länsstyrelsen delar såväl Sjöfartsverket, Försvars maktens som kommunens synpunkt att det finns det finns flera frågor som måste utredas ytterligare innan en vindkraftsetablering kan ske. Länsstyrelsen vill även här påminna om att det enligt miljöbalkens 3 kap. 10 ska ske en avvägning mellan olika oförenliga riksintressen inom samma område så att företräde ges åt det intresse som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt, samt att om området eller del av detta behövs för en anläggning för totalförsvaret skall försvarsintresset ges företräde. Totalförsvaret För närvarande pågår en större översyn av totalförsvarets riksintressen. Försvarsmakten fattade den 17 februari 2010 ett beslut om översynen av riksintressen för totalförsvarets militära del enligt 3 kapitlet 9 MB. Beslutet har delgetts Länsstyrelsen och består enbart av en förteckning över intresseområden. Beslutet kommer att kompletteras länsvis med värdebeskrivningar och kartredovisningar. Länsstyrelsen kommer då att vidarebefordra infor mationen till berörda kommuner. Som en följd av Försvarsmaktens översyn kommer Länsstyrelsen att se över gällande förordnande enligt 12 kapitlet 4 plan- och bygglagen. Försvaret påtalar i sitt yttrande över förslaget till översiktsplan att det på land finns tre områden av riksintresse för totalförsvaret. Detta är Grindsjöns skjutfält, Askö skjutfält och Muskö örlogshamn varav de två sist nämnda områdena ligger i grannkommuner men att Nynäshamns kommun berörs av omgivningspåverkan från verksamheten och att kartan och beskrivningen på sid. 34 behöver uppdateras. I övrigt hänvisas till Försvarsmaktens yttrande, bilaga 7. Naturmiljöer Det finns 10 naturreservat i Nynäshamns kommun. Länsstyrelsen anser att översiktsplanen för att bli ett informativt och ett mer fullödigt beslutsunderlag bör kompletteras med en förteckning över gällande naturreservat och att namnen på naturreservaten framgår av kartan på sid. 35. Det ger möjlighet att söka mer information och faktauppgifter om respektive naturreservat. Det bör lämpligen även framgå att Ören är ett kommunalt naturreservat. Skyddad natur skulle vara en mer rättvisande rubrik för detta avsnitt eftersom naturmiljöer mera generellt behandlas längre fram i förslaget till översiktsplan. Det är även lämpligt att biotopskyddsområden och naturvårdsavtal bildade av Skogsstyrelsen framgår av översiktsplanen. De är av större betydelse än naturminnena eftersom de täcker större yta. Hållbar ortsstruktur i en växande kommun Länsstyrelsen är positiv till kommunens intentioner att styra utveckling främst till orter med förutsättningar för ett gott serviceutbud i kollektivtrafiknära lägen. Det stämmer väl med intentionerna i RUFS 2010 om en tätare region med utbyggnad främst i anslutning till befintliga bebyggelseområden med god kollektivtrafik. Länsstyrelsen delar uppfattningen att orterna Nynäshamn, Ösmo och Segersäng, vilka ligger i anslutning till pendeltågslinjen och har förutsättningar för god kollektivtrafikförsörjning, bör prioriteras i första hand för den framtida utbyggnaden i kommunen. Landfjärden, Sunnerby-Spångbro, Grödby och Stora Vika pekas ut som lokala utvecklingsorter. Dessa orter har dock ett betydligt sämre läge ur kollektivtrafiksynpunkt. De är enligt Länsstyrelsens uppfattning mindre lämpliga för större utvecklingsområden och bör i första hand planeras för kompletterande bebyggelsetillskott utifrån det samhällsbehov som finns på orten. Länsstyrelsen anser att en viktig aspekt som bör vägas in i bedömningen av en mer långsiktig utveckling av Nynäs hamns stad är hur förutsättningarna för både bostäder, industri och hamnverksamhet planmässigt ska hanteras. Det är angeläget att kommunen i översiktsplanen (eller i en fördjupning) tar ställning till hur stadens centrum med såväl bostäder som personinten - siva centrumverksamheter kan utvecklas med bibehållna utvecklingsmöjlig heter för raffinaderiet och den närliggande hamnen. Samrådsredogörelse 9

10 Det är bra att det i översiktsplanen görs en mer detaljerad redovisning för de olika orterna. Översiktsplanen skulle dock vinna i tydlighet och användbarhet för efterföljande planering och tillståndprövning om de ortsvisa redovisningarna, såväl i text som på karta, kompletterades med redovisning av vilka intressen och värden som ska beaktas och tydligare riktlinjer för fortsatta utveckling. De värdefulla natur- och kulturområden som nu omnämns i anslutande textavsnitt bör lämpligen även framgå av tillhörande kartor och de områdesnamn som finns i texten måste kunna återfinnas på kartorna. Landfjärden berörs t.ex. av flera områden av riksintresse. Vidare bör de starka vattenskyddsintressen som finns vid Grödby och Sunnerby- Spångbro redovisas. Se vidare under Vattenskydd i detta yttrande. Bevarande av kulturbebyggelsen och landskapet Från regional synpunkt är det viktigt att så långt möjligt lokalisera ny bebyggelse till områden som redan idag har god kollektivtrafik. Det är då viktigt att översiktsplanen även ger tydlig vägledning för bebyggelseutveckling på landsbygden och särskilt för bebyggelse vars lokalisering ska prövas vid förhandsbesked eller bygglov. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning av att ny bebyggelse bör lokaliseras i anslutning till befintliga bebyggelsegrupper och att en utspridning av bebyggelsen bör undvikas. Förslaget till översiktsplan innehåller övergripande allmänna riktlinjer som utgår från hänsyn till kulturhistorisk värdefull bebyggelse, landskapskaraktär samt varsam förtätning av byar på landsbygden. Som stöd för dessa riktlinjer hänvisas till olika planeringsunderlag vars innehåll inte närmare preciseras. Länsstyrelsen anser att intentionerna är bra men att det kan behövas en mer utförlig och geografiskt mer konkret vägledning för att översiktsplanen ska kunna bli ett tillräckligt bra stöd för kommunens bygglovprövning i dessa landsbygdsområden och även för överprövande myndigheter i enskilda ärenden. Jordbruket behandlas på ett bra sätt i förslaget till översiktsplan. Det är positivt att den kvarvarande jordbruksmarken ses som en resurs för livsmedelsproduktion och för att bevara kulturmiljöer i form av öppna landskap och att det anges som en riktlinje att Jordbruksmark ska bevaras för livsmedelsproduktion. Det är även positivt att det sägs att det är viktigt att landsbygden och skärgården bevaras och hålls levande. Utveckla natur- och vattenmiljöer Värdefulla naturområden I förslaget till översiktsplan sägs att naturområden som är viktiga för rekreations-syften ska bevaras. Det framgår dock inte vilka dessa värdefulla områden är och var det finns. Översiktplanen bör kompletteras och förtydligas så att dessa värdefulla områden kan identifieras och att man sedan vid behov kan gå vidare till olika planeringsunderlag för att få mer detaljerad information om värdena. Länsstyrelsen anser att även områden som är värdefulla ur naturvårdssynpunkt bör uppmärksammas och värnas. Tysta områden I avsnittet redovisas en karta över s.k. tysta områden. Länsstyrelsen anser att det kan vara lämpligt att vidareutveckla text och kartmaterial och prioritera och ta ställning till vilka av alla dessa redovisade områden som är viktigast och lämpligast att slå vakt om. Vattenmiljöer Länsstyrelsen delar uppfattningen att det är av största vikt att värna kommunens vattenmiljöer, vilket framhålls i planförslaget. Avsnittet om vatten behöver dock utvecklas så att t.ex. vattenkvaliteten i de olika vattendrag framgår och vilka vattenmiljöer som är särskilt värdefulla. Redovisning bör även lämpligen kompletteras med avrinningsområden. Miljökvalitetsnormer för vatten Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) trädde i kraft år 2000 och har implementerats i svensk lagstiftning genom Miljöbalkens 5 kap., Förordningen (SFS 2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön samt flera föreskrifter från Naturvårdsverket och SGU. Direktivet syftar till att åstadkomma en bra vattenkvalitet och en långsiktigt hållbar användning av vatten. Efter att samrådshandlingen tagits fram har Vattendelegationen den 16 december 2009 antagit förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vattenförekomsterna inom Norra Östersjöns vatten distrikt. Det innebär att det för de större sjöarna, vattendragen, kustvattnet och grundvattnet för första gången har fastställts kvalitetskrav för vattenmiljöerna (d.v.s. miljökvalitets normer). Myndigheter och kommuner ska också genomföra nödvändiga åtgärder för att uppnå miljö- 10 Samrådsredogörelse

11 kvalitetsnormerna. Miljökvalitetsnormerna finns publicerade i Stockholms läns författningssamling (01FS 2010:65). Vattenmyndighetens beslut om miljökvalitetsnormer m.m. finns tillgängligt på myndighetens webbplats: amnen/norra+ostersjon/samverkan_och_samrad/ Formella_samrad/Beslut_2009b.htm Uppgifter om enskilda vattenförekomster finns i databasen VISS ( Alla ytvattenförekomster har bedömts med avseende på ekologisk och kemisk status och alla grundvattenförekomster med kemisk och kvantitativ status. Förslagsvis kan kommunens vattenförekomster, nuvarande status samt miljökvalitetsnorm redovisas i kartbilagor till översiktsplan. Av översiktsplan ska enligt 4 kap. 1 PBL framgå hur kommun avser att följa gällande MKN. Översiktsplanen bör ta utgångspunkt i åtgärdsprogrammet och redovisa hur miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna ska följas och ge närmare vägledning för bland annat detaljplaneringen. Om efterföljande planläggning bedöms kunna påverka vattenförekomster i en annan kommun bör även det behandlas i planen. Marin miljö Av förslaget till översiktsplan framgår att fördjupning av översiktsplanen för kustområdena/kustplanen, vilken tagits fram gemensamt med Haninge kommun, inte bedöms aktuell och föreslås upphöra att gälla i och med antagandet av den nya översiktsplanen. Den marina miljön behandlas mycket knapphändigt i det remitterade förslaget till översiktsplan och översiktsplanen kan lämpligen kompletteras med de beskrivningar, förhållningssätt och riktlinjer för den marina miljön som nu återfinns i Kustplanen. Strandskydd Den ändrade lagstiftningen om strandskydd från 2009 innebär att strandskydd normalt återinträder då detaljplaner ändras inom mark- och vattenområde 100 m från strandlinjen. Det kan övervägas om det finns anledning att i översiktsplanen behandla principer för strandskydd vid detaljplaneändringar för att ge vägledning för hanteringen. Effektivare transporter och hållbart resande Länsstyrelsen anser det bra att kommunen prioriterar ett hållbart resande. Länsstyrelsen ser liksom Vägverket positivt på att gång- och cykeltrafiken ges hög prioritet och att de oskyddade trafikanternas säkerhet lyfts fram. I plan förslaget redovisas riktlinjer för gång- och cykeltrafik. Det saknas dock uttalade riktlinjer för bil- och kollektivtrafiken. Det vore önskvärt att riktlinjerna för effektivare transporter och hållbart resande var mer baserade på behovsanalys och med koppling till faktisk markanvändning. I förslaget till översiktsplanen finns ingen tillståndsbild eller behovsanalys av trafiksituationen idag och det kan därför vara svårt att förstå vilka tillstånd man avser att förändra och förbättra. Det vore önskvärt om riktlinjerna för framtida trafikförsörjning utgår från en analys av dagens tillstånd och baseras på en behovsanalys och med koppling till den faktiska markanvändningen. T.ex. hur ser färdmedels fördelning och bilanvändningen ut? Hur ser det ut i de olika kommundelarna? Utifrån detta skulle man kunna ange riktlinjer för fortsatt inriktning om vad som behöver förändras. Det är positivt att frågan om platser för fritidsbåtar och småbåtshamnar tas upp i förslaget till översiktsplan. Länsstyrelsen stöder förhållningssättet att båtplatser för fritidsboende i möjlig mån samordnas i gemensamma mindre anläggningar och att förläggningen ska ske till mindre känsliga miljöer för att härigenom minska strandpåverkan. Som framhålls kan härigenom värdefulla stränder sparas och inte splittras upp samtidigt som behovet av båtplats tillgodoses. Utan att ha den övergripande bild som översiktsplanen ger är det svårt att i enskilda ärenden bedöma behov och lämplighet för bryggor och småbåtshamnar. En kartläggning av lämpliga platser för sådana gemensamma bryggor för fritidsbåtar skulle därför vara ett värdefullt komplement till översiktsplanen. Hushållning med resurser Berg och grus Redovisningen i förslaget till översiktsplan vad gäller masshantering bör utvecklas. Avsnittet behöver bearbetas så att det tydligare framgår vilka täkter som finns idag och vilka framtida möjliga täkter som finns och så att text och kartredovisning överensstämmer. Översiktsplanen bör med hänsyn till verksamheternas stora omgivnings påverkan Samrådsredogörelse 11

12 även redovisa befintliga och möjliga masshanterings- och mellanlagringsplatser. Av RUFS 2010 framgår att det finn två ballastanläggningar av regional betydelse i Nynäshamns kommun, nämligen en ny lokalisering under prövning för bergtäkt vid Väggarö och en för återvinning vid Kalvö. Dessa anläggningar bör redovisas i översiktsplanen. Vattenskydd Redovisningen av vattenskyddsområdena behöver ses över. Även här behöver kartmaterialet kompletteras för att det ska möjligt att identifiera de olika skyddsområdena. Vidare saknas det föreslagna primära skyddsområdet vid Älby, och vattenskyddsområdet vid Oxnögård bör redovisas. Grundvattentäkten Gorran är särskilt viktig då den nyttjas för vattenförsörjning från Marsta i söder till Grödby i norr i ett distributionssystem från Sunnerby vattenverk. Det finns i dagsläget ingen reservvattentäkt om vattentäkten skulle bli obrukbar. Stora delar av grundvattenresursen täcks av grus och sand ända upp till markytan och är mycket sårbar. Grödby anges i planförslaget som en lokal utvecklingsort. Det bör uppmärk-samma i översiktsplanen att de där föreslagna utvecklingsområdena kan vara i konflikt med vattenskyddsområdet Gorran. Vattenskyddsområdet är under revidering och enligt föreslagen avgränsning ligger föreslagna utvecklingsområden inom den sekundära skyddszonen. En eventuell exploatering inom områden inom en sekundär skyddszon måste ske med en hög ambitionsnivå vad gäller dagvattenhanteringen och tillräckliga skyddsåtgärder måste vidtas för att inte äventyra vattenskyddet och detta bör framgå av översiktsplanen. Även Sunnerby-Spångbro anges som en lokal utvecklingsort. Även här kan de föreslagna utvecklingsområdena vara i konflikt med vattenskyddsintresset. Utvecklingsområdet norr om Sunnerby ligger inom föreslagen primär skyddszon. Det kan behöva övervägas om en omdisposition är möjlig för att bättre tillgodose vattenskyddsintresset. Vattenskyddsintresset måste ses ur ett hållbarhetsperspektiv och därmed bör man i möjligaste mån undvika en förtätning i en primär skyddszon. Vattenskyddsintresset är ett starkt allmänt intresse som ska beaktas och det är angeläget att det tydligt framgår av översiktsplanen som underlag för fortsatt planering. Vindkraft I förslaget till översiktsplan finns en omfattande redovisning av förutsättningar och riktlinjer för vindkraft. Länsstyrelsen har inga invändningar i sak. Möjligen skulle avsnittet kunna kortas ned något och vissa delar skulle t.ex. kunna föras till en av kommunen antagen vindkraftspolicy eller liknande dokument för att härigenom uppnå en bättre balans mellan översiktsplanens olika avsnitt. Det bör då givetvis finnas en tydlig hänvisning i översiktsplanen till det mer detaljerade materialet. I en säker framtid Risker för översvämning I förslaget till översiktsplan har framtidens havsvattennivåer utifrån ett 100-årsvattenstånd beräknats med ett lågt och ett högt scenario baserat på IPCC:s värdering 2007, vilket ger 0,60 m.ö.h. till 1,30 m.ö.h. och även ett scenario baserat på. Deltakommitténs bedömning, vilket ger 1,71 m.ö.h. Dagens årsvattenstånd beräknas uppgå till 0,68 m.ö.h. och i förslaget till översiktsplan redovisas de områden där det utifrån dessa havsnivåer finns risk för översvämning. Länsstyrelsen konstaterar dock att nya forskarrön indikerar att havsnivåerna kan komma att höjas betydligt mer än vad som redovisades i IPCC:s värdering 2007 och än vad som anges i förslaget till översiktsplan. Den förväntade permanenta höjning av Östersjöns havsnivå anges i RUFS 2010 vara mellan + 0,5 m till + 1,1 m och det temporära högvattenflödet ytterligare + 1,4 m, vilket ger en sammanlagd havsnivåhöjning (permanent höjning plus tillfällig variation minus landhöjing) på + 1,9 m till + 2,5 m. För Stockholms län har Länsstyrelsen för avsikt att ge Statens Geotekniska Institut (SGI) i samarbete med Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI), i uppdrag att göra en översiktlig bedömning och analys av riskområden för ras, skred, erosion och översvämning (sjöar, vattendrag, hav) i dagens klimat och med framtida klimatförändringar. Uppdraget avser områden med befintlig bebyggelse och infrastruktur samt, i så stor utsträckning som möjligt, även kommande exploateringsområden. Det innefattar även beskrivningar av framtida klimat på kort och lång sikt. Uppdraget ska slutredovisas före årsskiftet. Det är bra att i översiktsplanen ange riktlinjer om att tillräckliga säkerhetsmarginaler ska tillämpas för tillkom- 12 Samrådsredogörelse

13 mande ny bebyggelse inom områden där det finns risk för översvämning. Det kan även vara bra att utveckla riktlinjer utifrån vilken typ av bebyggelse det gäller och hur stor risken för översvämning är. T.ex. bör samhällsviktiga funktioner inte lokaliseras till områden där det finns viss risk för översvämning. I de fall man avser att använda översvämningshotad mark till annat än vad som rekommenderas bör riskanalyser göras och åtgärder vidtas så att konsekvenserna av höga flöden begränsas. Miljöfarliga och farliga verksamheter Det är endast Raffinaderiet Nynäs Refining AB som redo visas som farlig verksamhet i förslaget till översiktsplan. Övriga farliga verksamheter framgår endast översiktligt på en karta. Översiktsplanen bör kompletteras med beskriv-ningar i text eller i en lista med förklaringar av övriga farliga verksamheter. Nynäs Refining AB och den kommande nya LNG-anläggningen räknas som s.k. Seveso-verksamhet enligt Sevesolagstiftningen och klassas som farlig verksamhet enligt 2 kap. 4 i Lagen om skydd mot olyckor. En Sevesoverksamhet bedöms utgöra en större risk än andra farliga verksamheter. Översiktsplanen bör förutom beskrivning av de olika verksamheterna lämpligen kompletteras med ev. framtida utbyggnadsområden för de större anläggningarna så att förutsättningarna för detaljplanering och tillståndsprövning i omgivande områden tydliggörs. Önskade skyddsavstånd kan med fördel redovisas. Även bensinstationer utgör farlig verksamhet och bör redovisas. Frågan om skyddsområden aktualiserades i samband med detaljplanen för kvarteret Telegrafen 16 där Länsstyrelsen i utställningsyttrandet, daterat , framhöll att den större bostadsutbyggnad som planen rymmer inte är förenlig med en långsiktig utveckling av raffinaderi, hamnverksamhet och trafik med farligt gods med avseende på skydd för människors hälsa och säkerhet. Risk- och säkerhetsfrågor bör uppmärksammas även när det gäller sjöfarten. Den nya hamnen samt LNGterminalen kommer med all sannolikhet att leda till en ökad sjöfart. Länsstyrelsen anser att det är angeläget att i översiktsplanen uppmärksamma och redovisa den ökade sjötrafiken då det i anslutning till farleder med tung sjötrafik är viktigt att beakta olika riskaspekter vid efterföljande planering för t.ex. bostäder och anläggningar för fritidsbåtar. Farligt gods Såväl väg 73 som väg 225 är primära transportleder för farligt gods och väg 539 är sekundär transportleder för farligt gods, vilket bör redovisas på karta tillsammans med lämpliga skyddsavstånd. Det är även bra om de leder som används för farliga godstransporter utanför det rekommenderade vägnätet redovisas på karta med angivande av skyddsavstånd. I planförslaget på sid. 112 redovisas rekommenderade skyddsavstånd i samband med detaljplanering och övrig planering. Det är något otydligt vad som menas med verksamhet för farligt gods i detta stycke, då riskbilden kan se olika ut för de verksamheter som generar farligt gods. Bedömningen av exempelvis bensin-stationer och LNG-anläggning skiljer sig åt. Riskanalyser ska alltid göras i samband med detaljplanering inom 150 meter från transportvägar med farligt gods, vilket innebär att risksituationen ska bedömas och beskrivas av kommunen eller annan aktör med kunskap om området. MKN Redovisningen av gällande miljökvalitetsnormer (MKN) behöver kompletteras. Skrivningarna om MKN och buller behöver ses över då det förefaller vara en hopblandning mellan riktvärden för trafikbuller och MKN för omgivningsbuller. Avgränsning av områden där s.k. avstegsfall för buller ska gälla kan inte ske vad gäller MKN. Den möjligheten har tagits fram och kan tillämpas när det gäller de nationella riktvärdena för trafikbuller för att klara en godtagbar ljudmiljö för bostäder i regionens centrala och kollektivtrafiknära områden. Se vidare Länsstyrelsens rapport 2007:23. Länsstyrelsens synpunkter vad gäller MKN-vatten redovisas under Utveckla natur- och vattenmiljöer i detta yttrande. Buller Det är positivt att det under avsnittet om MKN sägs att ny bebyggelse inte tillåts i områden som utsätts för ljudnivåer över rekommenderade värden. I Stockholms län är trafikbuller är en av de vanligaste förekommande miljöstörningarna som ska beaktas vid framför allt planering för bostäder och det är angeläget att dessa förutsättningar uppmärksammas tidigt i detaljplaneringen. Länsstyrelsen Samrådsredogörelse 13

14 anser att med hänsyn till bullerfrågans stora betydelse i efterföljande planering så bör översiktsplanen lämpligen kompletteras med ett avsnitt om trafikbuller där de nationella riktvärden för trafikbuller framgår liksom kommunens riktlinjer för hur bullerstörningarna ska beaktas. Länsstyrelsen delar Vägverkets synpunkt att det även är bra om det i översiktsplanen framgår hur bullersituationen ser ut i kommun idag. Länsstyrelsen delar uppfattningen om att orterna Nynäshamn, Ösmo och Segersäng bör prioriteras för den framtida utbyggnaden av kommunen då de har tillgång till god kollektivtrafik och service. De anser att övriga orter är mindre lämpliga för större utvecklingsområden bland annat för att vissa utpekade utvecklingsområden står i konflikt med vattenskyddsområden. I vissa fall förbättras dock möjligheterna att skydda vattentäkterna då utbyggnad i dessa områden möjliggör att enskilda avlopp kopplas på kommunalt VA. I utställningshandlingen kommer det tydliggöras vad som är kommunens rekommendationer och riktlinjer för framtida mark- och vattenanvändning. Kartmaterialet kommer att bearbetas och tydliggöras samt en plankarta tas fram. Även redovisningen av riksintressena och hur dessa ska tillgodoses tydliggörs till utställningsskedet. Det är av viktigt att underlagsmaterialet som länsstyrelsen tillhandahåller om riksintressena är uppdaterat för att redovisningen i översiktsplanen ska bli korrekt. Kopplingen mellan Samhällsbyggnadsprogrammet och översiktsplanen kommer att tydliggöras och bostadsfrågorna att tas upp mer utförligt i utställningsskedet. Ett arbete för att ta fram en strategi för hur Nynäshamns stad, industri och hamn ska kunna utvecklas pågår och kommer att finnas med till utställningsskedet. Vattendirektivets åtgärdsprogram är nu antaget och till utställningen kommer avsnitten om vatten att vara utförligare. Redovisningen av miljökvalitetsnormerna för vatten och buller kommer att kompletteras med en nulägesbeskrivning. Till utställningshandlingen kommer en lägstanivå för byggnation och tydligare riktlinjer för hur översvämningsrisker ska hanteras. Kommunen noterar länsstyrelsens förtydligande om att nya forskarrön indikerar att havsnivåerna kan komma att höjas betydligt mer än vad som redovisades i under lagen till den av kommunen utförda Översiktlig klimatoch sårbarhetsanalys naturolyckor och att kommunen bör ta höjd för dessa nya rön. Även transportleder för farligt gods och skyddsavstånd till miljöfarliga- och farliga verksamheter och andra riskobjekt kommer att redovisas tydligare. Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län, som även är vattenmyndighet för Norra Östersjöns vattendistrikt, har tagit del av Nynäshamns kommuns förslag till översiktsplan. Vattenmyndigheten kommer att fastställa miljökvalitetsnormer och Åtgärdsprogram enligt 5 kap miljöbalken för utpekade vattenförekomster under 2009, vilket kan komma att påverka kommunens översiktplan och verksamhet. Målet är att uppnå God kemisk och ekologisk vattenstatus inom så många vattenområden som möjligt, och att inget vatten får försämras. Vattenmyndigheten noterar att miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram, vilka ska beaktas enligt PBL, endast finns nämnda i kommunens förslag till översiktplan. Även om miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammet ännu inte är fastställda, så kommer de att utgöra en förutsättning för den kommunala planeringen och vattenmyndighetens samrådsunderlag ger en god indikation på vad som kan vara aktuellt för kommunen att beakta. Översiktsplanen bör därför behandla frågorna. Vattenmyndigheten hänvisar i övriga frågor till Länsstyrelsen i Stockholms län, som är den statliga myndighet som skall beakta miljökvalitetsnormer m m i sitt yttrande över översiktsplanen. De av Vattenmyndigheten fastställda miljökvalitetsnormerna och åtgärder enligt åtgärdsprogrammet kommer att behandlas i utställningshandlingen Översiktsplan Nynäshamns kommun. Vägverket region Stockholm Vägverket Region Stockholm har mottagit samrådsförslag till översiktsplan för Nynäshamns kommun för yttrande. Länsstyrelsen har begärt en redogörelse av synpunkter från Vägverket Region Stockholm. Vägverket yttrade sig över programförslaget Allmänt om planförslaget Många planer pågår i Nynäshamns kommun för bostäder 14 Samrådsredogörelse

15 handel/service och arbetsplatser vilket väntas leda till en ökad inflyttning till kommunen. Befolkningen förväntas stiga till invånare år 2019 vilket är en ökning med personer på ca 10 år. Inriktningen för översiktplanen är en hållbar ortsstruktur, förtätning och utbyggnad i de orter där kollektivtrafiken är god och där utbyggnaden medför ökat resandeunderlag som kan stärka servicen ytterligare. Samtidigt bibehålls jordbruksmark och naturområden för livsmedelsproduktion och rekreation. Vägverket anser att kommunen har en bra utgångspunkt för översiktsplanen, och vill betona vikten av förtätning och exploatering av områden med god kollektivtrafik, främst områden i närheten av pendeltågsstationer. Hållbar ortsstruktur Planförslaget anger att utvecklingen främst ska styras till orter med förutsättningar för gott serviceutbud i kollektivtrafiknära lägen. Prioriterade utvecklingsorter längs pendeltågets sträckning är Nynäshamn, Ösmo och Segers äng. Lokala utvecklingsorter som bedöms ha förutsättningar för en väl fungerande kollektivtrafik är Landfjärden, Sunnerby - Spångbro, Grödby och Stora Vika. Förtätning av redan bebyggd mark bör uppmuntras liksom effektivt markytnyttjande närmast stationer och centrala busshållplatser. Genom utvecklade resecentrum skall byten mellan trafikslag underlättas, samt gång- och cykelvägar skall knytas samman hållplatserna och bebyggelsen. Kommunen fokuserar även på att det skall finnas möjlighet till parkering för pendlare, för både cykel och bil, i när anslutning till stationerna. Vägverket ser mycket positivt på riktlinjerna för den framtida mark- och vattenanvändningen. Vägverket instämmer i att lokalisering av bostäder och verksamheter är en väldigt viktig aspekt för att stärka förutsättningarna för ett hållbart transportsystem. I arbetet med att utveckla markanvändningen krävs det ett nära samarbete mellan Vägverket och kommunen med tanke på områdenas påverkan på omkringliggande vägnät. Det är mycket viktigt att kommunen i ett tidigt skede tar kontakt med Vägverket om förutsättningar för planerade exploateringar och möjliga åtgärder på statlig väg, så att eventuella svårigheter kan lösas så tidigt som möjligt. Kommunen anger att trafikfrågorna inom Nynäshamns stad behöver utredas vidare, bl.a. för att öka andelen cyklister och tydliggöra fördelningen av trafiken. Kommunen planerar även att ta fram en fördjupad översiktsplan (FÖP) för området. Vägverket ser positivt på att kommunen planerar att ta fram en FÖP för området och därmed även kan utreda bl.a. trafikfrågorna vidare. I Ösmo planeras ny detaljplan för de centrala delarna att tas fram. Det är av största vikt att bebyggelse- och trafikplaneringen samordnas. Vägverket vill påpeka, med hänsyn till de resurser som normalt finns inom länsplanen för att åtgärda exempelvis anslutningar till allmänna vägar, att kommunen sannolikt måste räkna med att exploateringar skall kunna bära de kostnader som erfordras i samband med nyexploatering. Såsom framkomlighetsoch trafiksäkerhetshöjande åtgärder för både bil-, buss, gång- och cykeltrafikanter. I Segersäng bedöms det finnas goda förutsättningar för komplettering och utveckling av bebyggelsen, utifrån bl.a. närheten till kollektivtrafik. I och med närheten till Segersäng pendeltågsstation är det viktigt att underlätta möjligheterna att åka kollektivt. Detta görs med fördel bl.a. genom att anlägga pendelparkering för både cykel och bil vid Segersängs pendeltågsstation. Väg 546 anges vara i stort behov av förbättringar. Vägverket har vid tidigare exploateringar i Segersäng påtalat behov av åtgärder på väg 546. Om kommunen planerar att exploatera ytterligare i området är det av största vikt att trafikfrågorna beaktas i tidigt skede och redovisar konsekvenser för trafiken i området och på omkringliggande vägnät. Vad gäller de lokala utvecklingsorterna ser Vägverket positivt på att kommunen väljer att ta fram FÖP för närområdena Sunnerby - Spångbro och Grödby samtidigt. Det är positivt att kommunen tar ett helhetsgrepp över områdena. I planen anges att fler fritidshus kommer att utnyttjas året runt och att alltfler kommer att välja att bosätta sig permanent i området. Vägverket anser att kommunen i samband med markexploateringar eller detaljplaner som inbegriper permanentning av områden även bör beakta nödvändiga åtgärder i väginfrastrukturen på samma sätt som andra infrastrukturanläggningar, exempelvis VA. Vi anser även kommunens förslag att samordna befint liga utfarter mot länsvägarna och ej tillåta nya enskilda anslutningar är ett bra förslag. Vägverket ser positivt på att gång- och cykeltrafiken ges hög prioritet och att de oskyddade trafikanternas säkerhet ges stor betydelse i planeringen. Vägverket anser att det Samrådsredogörelse 15

16 kommunala gång- och cykelnätet mellan kommundelar och andra målpunkter såsom idrottsanläggningar, offentliga inrättningar etc, bör redovisas i översiktsplanen, liksom de regionala cykelstråken. Nynäshamnstråket, delen Nynäshamn - Haninge (överordnat) är redovisat på kartan men ej ösmostråket (underordnat), delen Ösmo - Nynäshamn. En stor del av kommunens befolkning pendlar till arbeten i andra kommuner. Det är positivt att kommunen aktivt väljer att arbeta för att bygga nya reseterminaler i anslutning till pendeltågsstationerna för att på så vis underlätta nyttjandet av kollektivtrafiken. Det framgår dock inte av planförslaget om de befintliga parkeringarna i Nynäshamns kommun täcker dagens behov av infartsparkering. Möjliga och lämpliga områden för framtida utökningar bör redovisas. Satsningar bör även genomföras för att underlätta tillgängligheten till busstrafik. Detta kan bl.a. göras genom att se till att adekvata cykelparkeringar finns vid viktiga busshållplatser. Riksintressen Vägverket genomför för närvarande en översyn av riksintressen. Förslag till nya riksintressen kommer att sändas på remiss till kommunerna under våren. Väg 73 är utpekad som väg av riksintresse och har en viktig funktion både som ett regionalt stråk mellan Stock holm och Nynäshamn och som en interregional förbindelse för trafiken mellan Stockholm och Gotland. Den är också en viktig länk mellan Sverige och Östersjöstaterna genom förbindelsen med Nynäshamns hamn. Arbeten pågår med ny väg 73 för att åstadkomma en hög säkerhet och framkomlighet genom utbyggnad till fyrfältig motorvägsstandard och ett parallellt lokalt vägnät för långsamtgående fordon, lokaltrafik, bussar, gående och cyklister. Första etappen, mellan Gryt och Fors, och andra etappen, mellan Överfors och Gryt, öppnades år Den sista etappen mellan Älgviken och Överfors planeras öppna december Arbetsplan för väg 259, Södertörnsleden, pågår i dagsläget. Leden kommer att bli utpekad som väg av riksintresse. Södertörnsleden binder samman de viktiga transportvägarna som finns i södra stockholmsregionen, E4/E20 och riksväg 73, och knyter samman den södra länsdelens regionala kärnorna. Leden har stor betydelse för näringslivet och kommer att skapa bättre förutsättningar för bostadsbyggande på Södertörn, öka tillgängligheten, förbättra trafiksäkerheten och miljöförhållandena mm. Nynäshamns hamn är av riksintresse och kommunen anger att hamnens tillväxt är av yttersta betydelse för kommunens utveckling och framtida attraktionskraft, vilket då även ställer stora krav på omkringliggande infrastruktur. Övriga statliga vägar Väg 225 är en primär länsväg och utgör förbindelsen mellan Nynäshamnområdet och europavägarna E4 och E20 i Södertälje. I förslag till ny infrastrukturplan för Stockholms län år inryms inte utpekade åtgärder på väg 225. Vi vill dock påpeka att i arbetet med den nya länstransportplanen har viktiga åtgärdspaket identifierats, vilka avser att rikta insatser på att effektivisera eller säkerställa användandet det befintliga transportsystemet. Exempelvis finns behov av smärre åtgärder i samband med att nya bostäder byggs, som är viktiga för att skapa goda funktioner för bl.a. framkomlighet och trafiksäkerhet. Vilka åtgärder som kan komma att genomföras kommer att beslutas från år till år. Det finns stora behov i hela länet varför kommunen trots detta kan behöva ta hänsyn till tidigare kommentar, att kommande exploateringar sannolikt måste kunna bära de kostnader som erfordras i samband med den tillkommande bebyggelsen. Vägverket och kommunen bör i gemensam arbetsgrupp se över prioriterade punktåtgärder på väg 225. Vi anser det viktigt att arbetet fortsätter i samarbete mellan Vägverket och kommunen för att erhålla en gemensam syn, liksom att förbereda arbetet inför ny planperiod. På sida 77 visas en bild över bl.a. planerade trafikplatser. Vägverket vill påpeka att vi för närvarande inte har några planer på ny trafikplats på väg 225 vid Ösmo. Norvikudden I samband med den eventuella exploateringen av Norvik anläggs ett industrispår från den nya hamnverksamheten för att sedan ansluta till Nynäsbanan. Vägverket ser positivt på att ett industrispår kommer att uppföras och att den goda tillgången till järnvägsnätet genom Nynäsbanan tas tillvara. Den föreslagna hamnen vid Norvik kommer dock att innebära en kraftig trafikalstring. Vägverket för avtalsdiskussioner med Stockholms Hamnar angående 16 Samrådsredogörelse

17 projektet, men anser det även viktigt att kommunen och Vägverket har en fortsatt dialog och samarbete för att erhålla möjliga och tillfredsställande lösningar. Kommunen har i diskussioner tillsammans med Vägverket uttryckt önskemål om fyra körfält vidare från Älgviken mot trafikplats Norvik, vilket då även innebär ett utbyggnadsbehov av ny trafikplats vid Kalvö. Vägverket har konstaterat att önskemålet inte inryms i förslag till ny långsiktig infrastrukturplan för Stockholms län, varför en utbyggnad därav inte är möjlig under kommande period. Utökat byggnadsfritt avstånd Vägverket vill även i detta skede nämna att längs med väg 225 och väg 73 gäller utökat byggnadsfritt avstånd till 30 meter från vägområdet, enligt Länsstyrelsens beslut från Byggnadsförbudet gäller där detaljplan saknas. Inom dessa områden är det naturligtvis olämpligt att ge någon form av bygglovsbefrielse. Farligt gods För transport av farligt gods på vägar och gator i Stockholms län finns ett rekommenderat vägnät. De rekommenderade vägarna utgörs av primära och sekundära transportleder. Väg 73 och väg 225 är primära transportleder för farligt gods. I översiktsplanen nämns att farligt gods transporteras även utanför de utpekade transportlederna, varför risker ska beaktas även längs dessa anslutningsvägar. Önskvärt vore om översiktplanen redovis ade vilka målpunkter som finns för farligt gods inom kommunen. Avses bebyggelse eller verksamheter lokaliseras närmare än 100 meter från primär transportled för farligt gods och om risk föreligger ska en riskbedömning vara ett av underlagen vid den fortsatta planeringen. Vindkraft Vägverket håller för närvarande på att ta fram nya riktlinjer för anläggande av vindkraftverk. Nuvarande riktlinjer anger likväl att vindkraftverk ska placeras och utformas på ett från trafiksäkerhetssynpunkt acceptabelt sätt. Risk för att is eller andra nedfallande delar sprids över långa avstånd och bör övervägas vad gäller skyddsavstånd till allmänna vägar. Kommunen kommer att tillhandahålla Vägverkets krav angående avstånd till vägområde när de nya riktlinjerna är framtagna. Transporter av delar till vindkraftverk är långa och vissa mycket tunga och därför krävs dispens från Vägverket för att få köra på det allmänna vägnätet. Vi rekommenderar att man tidigt i planeringen beaktar lämpliga transportvägar och utreder möjligheterna till att få dispens för de planerade transporterna. Detta kan vara avgörande faktorer för att klara transporterna. Större ombyggnader av vägskäl samt förstärkning av vägar kan krävas. Behov av ombyggnader m.m. skall tidigt utredas tillsammans med Vägverket. Vid behov av åtgärder och transporter på enskilda vägnätet måste dessutom planering ske tillsammans med de enskilda vägföreningarna. Vägverket har ingen möjlighet att inrymma kostnader för eventuella åtgärder i sin budget. Buller och luftföroreningar Vägverket anser att de riktvärden som finns för trafikbuller och som anges i regeringens proposition 1996/97:53 ska följas vid planering av ny bebyggelse. Vägverket är positiv till att kommunen explicit uttrycker att ny bebyggelse inte kommer att uppföras i områden som utsätts för ljudnivåer över rekommenderade nivåer. Vägverket anser dock att det tydligare bör illustreras var det finns luftföroreningsproblem samt mer detaljerat hur bullersituationen ser ut i kommunen. Slutligen Avslutningsvis ser Vägverket positivt på att alternativa ressätt lyfts fram i översiktsplanen. Att arbeta transportslagsövergripande och att förverkliga alternativa färdsätt till bilen är en förutsättning för att nå miljömålen och i förlängningen åstadkomma en robustare samhällsutveckling för kommande generationer. Kommunen är medveten om de stora brister på väg 546 vid Segersäng och dessa kommer att beaktas vid eventuell ytterligare exploatering. Även i omvandlingsområden kommer nödvändiga åtgärder av väginfrastrukturen, i områdena liksom på omkringliggande vägnät, att beaktas. Kommunen anser det vara ett viktigt arbete att se över prioriterade punktåtgärder på väg 225 i den av Vägverket föreslagna gemensamma arbetsgruppen. Vid pendeltågsstationen Segersäng finns pendelparkering både för cykel och bil. Kommunen strävar efter att utbudet av pendelparkeringar, vid samtliga stationer och hållplatser, ska möta efterfrågan. Redovisningen av gång- och cykelnätet ska ses över till utställningshandlingen. Samrådsredogörelse 17

18 Eventuella luftföroreningsproblem, buller och målpunkter för farligt gods kommer att redovisas tydligare. Kommunen ser fram emot att ta del av de nya riktlinjer för anläggande av vindkraftverk som Vägverket tar fram. Sjöfartsverket Sjöfartsverket har ett samlat ansvar för sjöfartssektorn och arbetar för ett tillgängligt sjötransportsystem, hög transportkvalitet, säker sjöfart, god miljö, regional utveckling och ett jämställt transportsystem. Från och med den 1 januari 2009 arbetar den nya myndigheten Transportstyrelsen med tillsyn, tillstånd och normgivning bl.a. för sjöfarten. Frågor som rör sjöfart bör därför fortsättningsvis tillställas både Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. Sjöfartsverket är sektorsmyndighet för sjöfarten, och har som sådan ansvaret för framkomlighet, tillgänglighet och säkerhet i svenska farleder och farvatten samt för sjöfartens riksintresseanspråk. Sjöfartsverket yttrar sig över de förslag till planändringar som bedöms kunna påverka sjöfarten. I Sjöfartsverkets uppdrag ingår att bevaka sjöfartens transportleder och terminaler inklusive anslutningar så att de ej försämras vare sig till framkomlighet, tillgänglighet eller säkerhet. Även det mindre tonnagets samt fritidsbåtarnas intresse skall beaktas. Transporterna av landets export och import för industrin samt försörjningen av varor är viktiga samhällsfunktioner som måste säkerställas på ett kostnadseffektivt sätt. Synpunkter på översiktsplanen Sjöfartsverket har tagit del av rubricerad översiktsplan och vill framföra följande: Sjöfartsverket yttrar sig ej över de projekt som utvisades i översiktsplanen som pågående planarbete utan förutsätter att dessa samråtts och godkänts tidigare samt att alla tillstånd beviljats. Det bör tydligt betonas att både Nynäshamns hamn med dess oljeterminal samt färjetrafik och tillhörande farleder 501 samt 521 utpekades som riksintresse för sjöfarten Dessa är områden med hög prioritet för sjöfarten och har speciella funktioner för Sveriges sjötransportsystem. Det är viktigt att planerade åtgärder ej inkräktar på sjöfarten eller försämrar sjöfartens framkomlighet, tillgänglighet eller säkerhet. Utvisade planer är ej så detaljerade eller konkreta som önskvärt är för att kunna avge ett reserva- tionslöst yttrande om eventuell påverkan för sjöfarten. De planerade lokaliseringarna bör i senare samråd redovisas i en detaljerad sjökortsbild eller i shape-format för att relationen till sjöfartsstråk, farleder, kajer och sjösäkerhetsanordningar tydligt skall framgå. Samråd måste därför tas med Sjöfartsverket när planerna bearbetats ytterligare och konkretiserats. Den sjöfart som också kan beröras är mindre yrkes- fiske- och fritidsbåtar, vars rutter är svåra att bedöma och förutsäga. Denna bedömning görs lämpligast genom att tillfråga lokala fritids- samt kommersiella båtorganisationer och registrerade yrkesfiskare. I det fall sjömätningar utförs i området bör resultatet av dessa rapporteras till Sjöfartsverket, Norrköping, for uppdatering av djupdatabas och sjökort. För eventuella förändringar av befintlig utmärkning för sjöfarten såsom nyetablering, indragning eller flyttning, skall tillstånd sökas hos Transportstyrelsen. Ansökan görs i första hand på Transportstyrelsens hemsida och i andra hand med post till Sjötrafiksektionen, Box 653, Norrköping. Sjöfartsverket rekommenderar att bryggorna i eventuella fritidsbåthamnar förses med reflexer och belysning för att göras synliga för båttrafiken. Vid planering av eventuella fasta belysningspunkter skall hänsyn tas så att dessa ej bländar sjöfarande eller påverkar funktionen på de ljuspunkter som är avsedda för sjöfartens säkra navigation. Före anläggningsarbeten påbörjas som kan påverka sjöfarten, skall detta i god tid meddelas till Sjöfartsverket, Ostkustens sjötrafikområde, samt UFS-redaktionen, Sjöfartsverket Norrköping, för att informeras till sjöfarten via ordinarie kontaktvägar. Alla eventuella förändringar av strandlinje och bottentopografi, såsom muddringsoch tippningsområdena, eller andra objekt redovisade i sjökort, skall efter slutförande sjömätas och geodetiskt bestämmas enligt sjömätningsstandard S 44 samt rapporteras till Sjöfartsverket för införande i sjökort. Vid eventuellt fortsatt planarbete med vågkraft, förutsätter Sjöfartsverket att planer samråds i ett senare skede dvs. när planerna bearbetats ytterligare och konkretiserats. I planarbetet skall hänsyn tas så att eventuella fasta belysningspunkter eller hinderljus ej bländar sjöfarande eller påverkar funktionen på de ljuspunkter som är avsedda för säker navigation. Samråd bör i dessa fall ske med Sjöfartsverket, Ostkustens sjötrafikområde, Sjöfartsverket har i samarbete med Transportstyrelsens Sjöfartsavdelning tagit fram en handledning, Vägledning vid projektering och riskanalys av vindkraftsetableringar utmed svenska kusten, som bifogas, se bilaga Samrådsredogörelse

19 Synpunkter på vindkraftsetablering I planen utpekas vissa områden som lämpliga för etableringar av havsbaserade eller kustnära vindkraftverk. Kartmaterialet där de föreslagna områdena för vindkraft utvisas är ej så detaljerat som önskvärt är för att kunna avge ett reservationslöst yttrande om eventuell påverkan för sjöfarten. Sjöfartsverket förutsätter att dessa etableringar kommer att samrådas i ett senare skede. De planerade lokaliseringarna bör i kommande samrådsunderlag redovisas i en detaljerad sjökortsbild eller i shape-format för att relationen till sjöfartsstråk, farleder, kajer och sjösäkerhetsanordningar tydligt skall framgå. Kabelförbindelse med land bör redovisas med koordinater och samrådas när förläggningsalternativen fastställts. Följande områden redovisas som riksintresseområden för vindkraft: Ost om fyren Landsorts Bredgrunds vid Seborgund och Inre/Yttre Karvasen Syd om fyren Landsorts Bredgrunds, Ost om Landsorts angöringsboj. Beträffande det östra området, vill Sjöfartsverket framföra följande: En RAIS analys (period 01/9-01/ ) av fartygsrörelserna i området, se bilaga 2, visar att frekvent sjötrafik passerar i omedelbar närhet av det aktuella området. Ett säkerhetsavstånd bör därför reserveras mellan de perifera verken i en vindkraftpark och närmaste sjötrafikstråk dvs. de riksintresseklassade farlederna 501 och 511, se bilaga 3 i det fall etableringar planeras i det aktuella området. Eventuella vindkraftverk skall lokaliseras så att dessa ej påverkar funktionen eller hindrar fyrsektorerna på Landsorts, Landsorts Bredgrund, Gunnarsstenarnas, Skrapans samt Vikstens NV fyrar eller andra närbelägna sjösäkerhetsanordningar. Vindkraftverk till sjöss skall förses med hinderljus för sjöfarande i enlighet med internationella rekommendationer från sjöfartsorganisationen IALA, Recommendation Utformning av dessa skall ske i samråd med Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. Speciell vikt bör i enlighet med dessa anvisningar läggas vid utmärkningen av de verk som utgör hörnpunkter. Vindkraftverkens planerade positioner och höjden på tillhörande hinderljus bör i ett senare skede samrådas med Sjöfartsverket, Norrköping och med Sjöfartsverket, Ostkustens sjötrafikområde, Sjöfartsverket rekommenderar att hinderljus för såväl sjöfart som flyg synkroniseras för att skapa en tydligare bild av parkens omfattning för navigatören. Sjöfartsverket rekommenderar att de vindkraftverk som är lokaliserade närmast respektive sjöfartsstråk, förutom föreskrivna hinderljus, förses med en indirekt fasadbelysning på den nedre delen av tornet. Detta kommer att utgöra ett ytterligare skydd mot påsegling, då navigatörens möjlighet att optiskt bestämma sin position relativt vindkraftverket kraftigt förbättras. Beträffande det södra området, vill Sjöfartsverket framföra följande: En RAIS analys (period 01/9-01/ ) av fartygs rörelserna i området, se bilaga 2 och 3, visar att sjötrafik frekvent korsar det aktuella området i flera riktningar t.ex. NW-SO, NO-SW samt W-O. Sjöfartsverket vill starkt betona att det aktuella området ligger inom området utpekat som riksintresse för sjöfarten. Med hänsyn till ovanstående avstyrkes etablering av vindkraftverk i det aktuella området, dvs, syd om Landsorts Bredgrunds fyren och Ost om Landsorts angörings boj. Sjöfartsverket vill påminna om att med stöd av Sjötrafikförordningen 3 kap 4 kan vindkraftaktören avkrävas att omedelbart vidta åtgärder om sjöfarten riskerar att vilse ledas. Det kan till exempel inträffa om det visar sig att kraftverken stör fartygens positioneringssystem eller radarövervakning i området, eller att flyghinderbelysningen stör sjöfartens fyrljus. Yttrande Sjöfartsverket har utöver ovan anförda synpunkter i nuläget intet övrigt att erinra mot den föreslagna översiktsplanen för Nynäshamns kommun, utan återkommer med mer detaljerade synpunkter på respektive område när planerna i senare skede konkretiserats. I handläggningen av detta ärende, som avgjorts av tf chefen för Sjöfart och samhälle Tage Edvardsson har deltagit tf chefen för Enheten för infrastruktur Ulf Svedberg, nautiske driftledaren vid Ostkustens sjötrafikområde Susanne Tolppola, samt nautiske handläggaren vid Enheten för infrastruktur Tomasz Krzynski, föredragande. Samrådsredogörelse 19

20 Kommunen noterar att Sjöfartsverket avstyrker etablering av vindkraft i de utpekade områdena av riksintresse för vindkraft på grund av att de står i konflikt med riksintresse för sjöfarten. Sjöfartsverket kommer att beredas tillfälle att yttra sig även i senare planeringsskede. Banverket Riksintressen Nynäsbanan, som går mellan Älvsjö och Nynäshamn, är en järnväg av riksintresse. Banans funktion är av regional betydelse för gods-, regional- och lokaltåg. Hamnen i Nynäshamn är utpekad som en hamn av riksintresse. Planer finns på att bygga en hamn med containerterminal i Norvik. Nynäsbanan är även av riksintresse med anledning av anslutningarna till hamnarna. Exploatering nära järnvägen får inte påverka möjligheterna till drift, underhåll och framtida utveckling av järnvägsanläggningen. För mer information om riksintressen, se rapporten Beskrivning av järnvägens riksintressen som finns att ladda ned på fliken Järnvägen i samhället, fysisk planering. Stationer I planen anges att i kollektivtrafiken möts människor och genom utvecklade resecentrum ska byten mellan trafikslagen underlättas. Gång- och cykelvägar ska knyta samman hållplatserna och bebyggelsen. Det ska finnas möjlighet till parkering för pendlare, för cykel och bil, i nära anslutning till stationerna. Banverket håller med om detta och tycker att det är mycket positivt att kommunen vill utveckla sina resecentrum. Banverket vill också liksom i tidigare yttrande ( ) angående utvecklingsplaner för hamnområdet betona värdet av dessa planer och möjligheten att utnyttja den kollektivtrafik som finns. Banverket deltar gärna i det fortsatta arbetet med att utveckla området. Ny bebyggelse Enligt planen ska kommunens utveckling styras till orter med förutsättningar för ett gott serviceutbud i kollektivtrafiknära lägen. Banverket tycker att det är mycket positivt att kommunen vill utöka kollektivtrafikunderlaget och att kommunen ser betydelsen av att invånarna har tillgång till god kollektivtrafik Vid lokalisering av ny bebyggelse bör buller- och vibrationsstörningar samt risker med transporter av farligt gods beaktas, se nedan. På grund av bland annat dessa omständigheter anser Banverket att det generellt inte bör tillkomma ny bebyggelse inom 30 meter från järnvägen. Buller och vibrationer Buller från järnvägen påverkar omgivningen. Hur långt från järnvägen beror på omständigheterna, exempelvis höjdläge i förhållande till järnvägen och täthet. Buller kan påverka omgivningen flera hundra meter från järnvägen. Därför är det viktigt att beakta bullerstörningar vid ny bebyggelse nära järnvägen. I planen står det att kommunen inte ska bebygga områden som är utsatta för buller. Banverket anser att det är viktigt att de riktlinjer för buller och vibrationer som finns inte överskrids vid ny bebyggelse. Mer information om Banverkets riktlinjer finns i rapporten Järnvägen i samhällsplaneringen (se under rubriken Övrigt i detta yttrande). Det är också viktigt att bullerutredningar grundar sig på rimliga prognoser för framtida trafik. Banverket bistår gärna med sådant underlag. Farligt gods Som kommunen skriver i planen så ska farligt gods kunna transporteras på Nynäsbanan genom Nynäshamns kommun. Riskerna med transporter av farligt gods måste därmed beaktas vid lokalisering av ny bebyggelse i närheten av järnvägen. Banverket och Räddningsverket har tagit fram broschyren Säkra järnvägstransporter av farligt gods som finns att tillgå på under fliken Säkerhet. Där anges att det normalt inte ska finnas någon bebyggelse inom 30 meter från järnvägen (spårmitt på närmsta spår) på grund av att detta utrymme erfordras för eventuella räddningsinsatser. Verksamhet som inte är störningskänslig och där människor endast tillfälligtvis vistas, t.ex. parkering, garage och förråd, kan dock finnas inom 30 meter från järnvägen. Utökad tågtrafik på Nynäsbanan Idag går det inga godståg på Nynäsbanan i Nynäshamns 20 Samrådsredogörelse