Vad hör vi i media? Segregationen mellan skolor ökar. 1/5 del av eleverna når ej basnivå i läsförståelse. Intresset för NVämnen.
|
|
- Anton Larsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Malin Nilsson, KRC
2 Vad hör vi i media? Segregationen mellan skolor ökar 1/5 del av eleverna når ej basnivå i läsförståelse Intresset för NVämnen sjunker i alla europeiska länder
3 Vad säger eleverna? Tråkigt, nördigt och svårt Onödig kunskap inte kopplad till verkligheten Kul att labba men tråkigt med rapporter
4 NV-ämnen behövs! För landets och individens utveckling För att kunna göra etiska ställningstagande För framtida yrkesval För att förstå vårt samhälle och vår historia Annars.
5 Kemi är ju kul! Vad kan göras? Formativt arbetssätt Öppna laborationer egen planering Språkutveckling Verklighetsnära undervisning
6 Verklighetsnära kemi? Samma verklighet och intresse? Lärarens uppfattning av elevens intresse Intresse = prestation och lärande? Ny syn på ämnet!
7 Äkta intresse?
8 Reflektera över Vilka begrepp är svårast att förstå och kan orsaka missförstånd? Vilka laborationer brukar eleverna ha svårast för? Vilka laborationstekniker är viktiga? Vad förväntas eleven kunna efter avslutad uppgift? Hur kan kollegialt lärande arrangeras?
9 Språkutveckling nytt språk Svårigheter att plocka ut det viktigaste ur en text Svårigheter att läsa instruktioner Vardagliga ord kan orsaka problem Språksvårigheter försvårar lärande
10 Språkutveckling Loggböcker Ordlistor Ta ut information och berätta Självvärdering och kamratbedömning
11 Hur utgår man från elevernas frågeställningar? Utgå från aktuella händelser, Youtubeklipp Tydlig struktur, feedback och revideringsmöjligheter Öppna laborationer eget arbete Utgå från gemensam kunskapsbas och laborationsteknik Katederundervisning, receptlaborationer, prov
12 Youtube som inspiration Best chemistry explosions Matmyter Modell och verklighet Kan detta göras i skolan? Vilka begrepp är viktiga? Varför händer det? Larmrapporter Vad händer i filmen?
13 Exempel på elevfrågeställningar Hur fungerar värktabletter? Varför blir blad gula på hösten? Vad är sockerberoende? Våga fråga! Vad innehåller giftet hos getingar? Hur fungerar en energidryck? Vad händer i kroppen när HIV blir AIDS?
14 Vad är lärarens uppgift? 1. Klargör vilka kunskaper och förmågor uppgiften ska ge 6. Skapa formativa tillfällen för reflektion 7. Utvärdera kontinuerligt undervisningen och elevernas kunskaper 2. Klargör vilka kunskapskrav som är aktuella och hur/när bedömning sker 5. Ge kontinuerlig feedback 3. Ge exempel på hur elevsvar på olika nivåer kan se ut 4. Klargör vilka strukturella ramar arbetet ska ha
15 Hur bedöms praktiskt arbete? 1. Frågeställning och genomförbarhet 6. Tolkning och analys 7. Kommunikation: före, under och efter 2. Planering med hänsyn till yttre förhållanden 5. Flexibilitet och kontinuerligt resonemang 8. Koppling till kända teorier och fakta 3. Säkerhetstänkande: före, under och efter 4. Dokumentation
16 E C A Teoribakgrund Använder till största delen relevanta begrepp i rätt sammanhang Använder relevanta begrepp i rätt sammanhang Använder relevanta och vetenskapliga begrepp i rätt sammanhang Planering och frågeställning Kan med visst stöd av läraren planera ett försök för att besvara frågeställning Kan självständigt planera ett försök för att besvara frågeställningen Kan självständigt och nyanserat planera ett försök för att besvara frågeställning Planering och flödesschema Skapar med stöd ett flödesschema som till största delen är genomförbart Skapar självständigt ett flödesschema som till största delen är genomförbart Skapar självständigt ett flödesschema som till största delen är genomförbart. Reflekterar över alternativa metoder Genomförande Genomför och dokumenterar sitt experiment med visst stöd Genomför och dokumenterar självständigt sitt experiment Genomför och dokumenterar självständigt sitt experiment och reflekterar över metod och kemikalieval Reflektion under och efter försöket Reflekterar med stöd över experimentet, samt över resultatet. Kopplar till största delen resultat till teori Reflekterar över experimentet, samt över resultatet. Kopplar genomgående resultat till teori Reflekterar nyanserat över experimentet, samt över resultatet. Kopplar genomgående resultat till teori
17 Hur ge exempel på praktisk förmåga? Rätta en uppgift framför eleverna Youtube-klipp Skapa/använd bedömningsverktyg tillsammans Utforma en laboration framför eleverna Använda äldre elever Demonstrationslaborationer Grupplaborationer
18 En checklista som hjälp? Påstående: Jag har en frågeställning som är möjlig att besvara med den utrustning och de kemikalier som finns på skolan Jag vet vilken utrustning som ska användas är säker på hur den fungerar Jag har gjort ett flödesschema för alla steg och denna har godkänts av min lärare Jag har tagit hänsyn till säkerheten Jag har tagit hänsyn till alla gruppmedlemmar så att alla är med och förstår varje moment av laborationen Jag har en reservplan om den första inte fungerar Jag har en plan för hur resultaten ska dokumenteras Ja/Nej:
19 Exempel på elevplanering Hur fungerar en kapsel som omger en värktablett? Försöket vi planerar ska testa vid vilket ph hos saltsyra som värktabletten Ipren kapsel löses upp bäst. Vår magsäck innehåller ph 2 av saltsyra och vi vill ta reda på hur snabbt tabletten då löser upp sig. Vi vill även ta reda på om det i böcker eller på internet finns människor som har olika ph i sin mage och om då det kan påverka upptaget. Kan det göra även göra att man har snabbare upptag av mat eller beror det bara på ämnesomsättningen? Vi vill även förstå vad själva Iprenmolekylerna i tabletten binder till. Finns det speciella receptorer i magen eller sker upptaget i tarmen? Vi undrar också hur det går för personer som tar magsyrehämmande medel (som Samarin eller Novalucol) samtidigt som de tar Ipren. Får de ett sämre eller långsammare upptag?
20 Feedback på bakgrund Tips och tankar: Har ni diskuterat på t ex biologin var näringsämnen tas upp i kroppen? Vad är det egentligen som händer kemiskt när tabletten löses upp? Hur betydelsefullt tror ni att ph i magsäcken är? Hur mycket kan det variera? Hur ska ni välja vilka ph ni ska använda i undersökningen? Hur mycket kan ämnesomsättningen variera mellan människor? Beror det på syran i magen (ph) eller är det andra faktorer som spelar in? Hur fungerar magsyrahämmande läkemedel? Hur ska ni bestämma hur mycket av dessa ni ska använda för att se om dessa påverkar lösligheten? Ni planerar mäta upptag hur ska ni göra det? Eller menar ni att ni ska mäta löslighet? Vilken metod använder ni då?
21 Exempel på flödesschema Framställa 5 olika saltsyrelösningar med ph 0,5; 1,0; 2,0; 2,5 och 4,0 Sök information om vilka typer av bindningar i kapseln som löses upp i magen Sök information om alla läkemedelskapslar består av samma ämnen Lösa upp en Iprenkapsel i respektive koncentration och upprepa 3 gånger. Använd tidtagarur Sök information om ph i magsäcken och hur det kan variera mellan människor Resultaten kommer dokumenteras i en tidtabell samt med hjälp av foton Upprepa samma sak fast med 1 Novalucol per test. Sök information om verksamma ämnen i Ipren Resultaten tolkas, sammanfattas och presenteras för klassen i en PP-presentation
22 Feedback på flödesschemat Tips och tankar: Kan det vara bra att ta reda på teorin runt tabletten (kapseln) och olika laborationsmetoder först? Varför valde ni just dessa 5 ph värden? Hur ska ni mäta ph? Varför valde ni att upprepa just tre gånger? Hur tänker ni runt säkerheten före, under och efter laborationen? När i processen ska ni ta foton? Hur gör ni er tidtabell? Hur ska ni mäta löslighet (t ex med hjälp av ögonmått)? Vilka moment tror ni är mest kritiska? Har ni några alternativa planer om något skulle gå fel?
23 Självvärdering efter avslutad laboration Vad lyckades du bäst med? Vilka laborationstekniker tar du med dig? Hittade ni ett bra sätt att dokumentera? Vad är nästa steg? Vilka begrepp var nya? Vad var svårast och varför? Vilka begrepp var viktigast och i vilka sammanhang kan de användas
24 En annan typ av självvärdering Påstående: Skala 1-6 Jag vet hur jag kan ta reda på detta Jag vet hur man mäter ph i en lösning Jag vet vad en neutral lösning är och kan framställa en sådan av en stark syra och bas Jag kan förklara vad som händer då en syra fräter på en yta Jag kan förklara varför vår magsäck innehåller syra och hur kroppens egna celler skyddas från att skadas av denna
25 Feedbacksprotokoll Hur fungerar det? Underlättar givandet av personlig feedback utan att ge för stor arbetsbörda för läraren Gör bedömning till en viktig del redan i planeringsstadiet Klargör de begrepp och aspekter som är kritiska för lärandet Sammanfattar och förklarar de vanligaste felen, missförstånden och svårigheterna Ger respektive elev den del av feedbackprotokollet som gäller dem. Om ytterligare feedback krävs för en specifik elev kan detta enkelt adderas
26 Sambedömning Motsvarade elevernas resultat det förväntade? Fanns det missförstånd som flera elever uppvisade? Vilka moment verkade kritiska för lärande? Gav uppgiften möjlighet att uppnå målen? Fungerade feedbacksprotokollet? Kunde alla nivåer av kunskapskraven uppnås? Kunde ni samla in exempel på olika nivåer?
27 Snabb (och digital) återkoppling Feedback ska gå år båda hållen! Trafikljus och tummen upp mellan ner" Webbenkäter Digitala och självrättande prov Självvärderingar kan se mycket olika ut! Mentometerknappar /appar Wonderwall Exit-lappar
28 Gratis hjälpmedel Tyck till anonymt Names in a hat Socrative.com Voto.se Mentimeter.se
29 Digitala hjälpmedel Digitala, självrättande test Prov, läxförhör, självvärdering De flesta lärplattformar (t ex Fronter) De flesta digitala läromedel Andra quizz så som: Periodiska systemet frågesport eller Quizzes and Tutorials (Ohio state Uni) Chemistry Quizz (Android) snabba frågor/svar Digitala laborationer Att öva hemma eller då labbet inte räcker till Chemist ditt eget hemlabb (för Android och Iphone/Ipad) Lab assistant hjälper eleven att planera en laboration (Ipad) Onlinelabs.in/chemistry för dator eller surfplatta
30 Sätt att utmana tänkandet För- och nackdelar Sortera Samla argument Olikheter och likheter Metoder Vilka bilder/ämnen hör ihop? Etiska ställningstaganden Olika forskningsrapporter Vetenskapligt och ovetenskapligt Varför hör de ihop? Larmrapporter Förr och nu
31 Formativt prov? Provfråga 1 (grundskolan): Om du tänder ett stearinljus och låter det brinna en stund blir det kortare. Vad har hänt med ljuset? Det väger mindre men vad har försvunnit och vad har bildats. Stearin har den kemiska formeln C 17 H 35 COOH. Det sägs ibland att kor bidrar mer till växthuseffekten än bilar. Vad tror du om det? Kan det variera beroende på vilken energikälla bilen använder?
32 Vad förväntar vi oss för svar? Viktiga kunskaper/förmågor: Förstå en förbränningsreaktion Kunna förstå och förklara kolets kretslopp Ha övergripande förståelse för fotosyntesen och cellandningen Kunna skriva en reaktionsformel för reaktionerna (behöver ej vara korrekt balanserad) Viktiga begrepp: Förbränning Växthuseffekt Alternativa bränslen, t ex etanol, biogas Grön koldioxid
33 E C A Begrepp Kan övergripande och till största delen korrekt förklara begreppen växthuseffekt, förbränning, kolets kretslopp. Använder till största delen begreppen i rätt sammanhang Kan genomgående korrekt förklara begreppen växthuseffekt, förbränning, kolets kretslopp. Använder begreppen i rätt sammanhang Kan genomgående korrekt och nyanserat förklara begreppen växthuseffekt, förbränning, kolets kretslopp. Kan använda flera ämnesspecifika begrepp. Använder begreppen i rätt sammanhang Helhetsförståelse Kan med hjälp av begreppen ovan övergripande förklara hur fotosyntes och grön koldioxid hänger ihop med kolets kretslopp. Kopplar ihop förbränningsreaktionen med bildningen av koldioxid. Kan med hjälp av begreppen ovan förklara hur fotosyntes och grön koldioxid hänger ihop med kolets kretslopp. Kopplar ihop förbränningsreaktionen med bildningen av koldioxid, samt kan reflektera över molekylens uppbyggnad Kan med hjälp av begreppen självständigt och nyanserat förklara hur fotosyntes och grön koldioxid hänger ihop med kolets kretslopp. Kopplar ihop förbränningsreaktionen med bildningen av koldioxid, samt kan reflektera över molekylens uppbyggnad Miljöanalys Kan delvis sätta frågeställningen i ett större perspektiv genom att föreslå t ex andra bränsleformer och ställa dessa i förhållande till varandra. Kan sätta frågeställningen i ett större perspektiv genom att föreslå t ex andra bränsleformer, deras utbyte, samt växthuseffekten Kan obehindrat och på ett vetenskapligt sätt sätta in frågeställningen i ett större perspektiv genom att föreslå t ex andra bränsleformer, deras utbyte, samt växthuseffekten
34 Formativt prov del 2 Provfråga 2 (grundskolan): Framför dig har du fyra olika ämnen; en bit kol (C), en bit magnesium (Mg) och en träbit. Tänd eld på dessa ämnen och observera vad som händer. Vad tror du har reagerat och vad har bildats? I bägarna i dragskåpet står två olika vätskor; bensin och etanol. Hur skulle du kunna testa vilket som ger mest energi? Vad vet du om dessa ämnens påverkan på vår miljö?
35 Resultat: Studieteknik Högre betyg Intresse och delaktighet Diskussioner mellan lärare Ny syn på ämnet
36 För att sammanfatta Ska genomsyra hela undervisningen Utmana din kunskapssyn Utgå från öppna, verklighetsnära frågor Arbetet ska underlätta och öka lärande! Chans till revidering Bedöm även det praktiska arbetet Feedback ska gå åt båda hållen
37 Tack för er uppmärksamhet! Om ni har frågor: Om ni vill läsa mer: Digital lärarhandledning, Syntes 1, Gleerups (ISBN ) Digital lärarhandledning, Syntes 2, Gleerups (ISBN ) Handledning för gymnasiearbete i kemi ( Material och kompendier ) Handledning för öppen laboration med ett formativt arbetssätt, åk 6- gymnasiet, Östersjön/salthalt ( Undervisning / Laborationer ) Förslag på ett förbättringsorienterat arbetssätt med verklighetsnära kemi, åk 1 gymnasiet ( Material och kompendier )
38 Alla bilder Bilderna är hämtade från Facebookgruppen I fucking love Science
Vad hör vi i media? Segregationen mellan skolor ökar. 1/5 del av eleverna når ej basnivå i läsförståelse. Intresset för NVämnen.
Malin Nilsson, KRC Vad hör vi i media? Segregationen mellan skolor ökar 1/5 del av eleverna når ej basnivå i läsförståelse Intresset för NVämnen sjunker i alla europeiska länder Vad säger eleverna? Tråkigt,
Läs merHur bedöms laborativ förmåga för ökat lärande? Malin Nilsson, KRC
Hur bedöms laborativ förmåga för ökat lärande? Malin Nilsson, KRC Hur uppfattas kemi? Kemi är Tråkigt Svårt Onödig kunskap Kul att laborera men tråkigt att skriva rapporter Traditionsbunden undervisning
Läs merFormativt arbetssätt höjer betygen och intresset. Malin Nilsson, 21 maj, 2013
Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset Malin Nilsson, 21 maj, 2013 Vad visar internationella studier? PISA, TIMMS, ROSE, IRIS Kemi är inte för mig Varför? Utgångspunkt vad säger eleverna..? Laborationsrapporter
Läs merFo rbra nning ett formativt prov i kemi
Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Innan provet kan eleverna ges en checklista för att värdera om de har förberett sig på det som kommer att tas upp och diskuteras i provet. De får ta ställning till
Läs merFörslag på ett förbättringsorienterat arbetssätt med verklighetsnära kemi
Verklighetsnära kemi? Förslag på ett förbättringsorienterat arbetssätt med verklighetsnära kemi I texten ges exempel på hur man som lärare kan arbeta med förbättringsorienterad kemiundervisning för att
Läs merFormativt arbetssätt höjer betygen och intresset. Malin Nilsson, Tumba gymnasium Kemilektorslänken, KRC
Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset Malin Nilsson, Tumba gymnasium Kemilektorslänken, KRC Kemilektorslänken KVA, Kemisamfundet, Marcus och Marianne Wallenbergs stiftelse Nationellt projekt
Läs merEtt formativt arbetssätt i NVämnen MALIN NILSSON, KRC
Ett formativt arbetssätt i NVämnen MALIN NILSSON, KRC Lågt intresse - fundera över Kunskapssyn Vad står i läroplan och kursplan? Vilka begrepp och laborationer är egentligen viktiga? Våga rensa! Använd
Läs merKol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7
ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merBetyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.
Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till
Läs merArbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet
Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor
Läs merKEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs merWorkshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merFotosyntes i ljus och mörker
Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring
Läs merÄmnesplan i Kemi Treälven
Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår
Läs merPedagogisk planering kemi åk 4
Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merModell och verklighet och Gy2011
Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merKemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47
Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merKemi Kunskapens användning
Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
Läs merVecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Läs merKEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2
LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen
Läs merLivets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs mer1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
Läs merKemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt
Läs merLokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi
Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens
Läs merKemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna
Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin
Läs merENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia
ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs merEtt undersökande arbetssätt
Ett undersökande arbetssätt Utformning Syfte Bedömning Vem är Christofer? Leg lärare i ma/no/tk 4-9 18 år som lärare (fr.om. 12 aug Sundbyskolan, Spånga) Krönikör, recensent för Origo Ingvar Lindkvistpristagare
Läs merFrån vardagsförståelse till kemiska begrepp
Från vardagsförståelse till kemiska begrepp Vivi Ann Långvik, KRC, Stockholms universitet www.krc.su.se David Ausubel: The most important single factor influencing learning is what the learner already
Läs merAtomer och det periodiska systemet
Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts
Läs merTerminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012
Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma
Läs merAREA 41 KEMINS GRUNDER
2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Kemispråket Filmen ger en introduktion till kemins språk. Den galne kemisten utför experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet eller som repetition.
Läs merArbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merLÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94
LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merPlanering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Läs merNO: KEMI. Årskurs
NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merBIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3
Läs merKEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:
7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merPeriodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg
Kemi 4-6 Valkurs NO/Teknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Kemi 2,5 hp Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T5 15 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-10-23 Tid: 09.00 12.00 Hjälpmedel:
Läs merNaturvetenskapsprogrammet Mål för programmet
Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs merI vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.
TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur
Läs merBETYG GYMNASIESKOLAN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BETYG GYMNASIESKOLAN Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i gymnasieskolan. Det kan i sin
Läs merPauli gymnasium Komvux Malmö Pauli
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,
Läs merGymnasiearbete inom kemi för Naturvetenskaps- och Teknikprogrammen
Gymnasiearbete inom kemi för Naturvetenskaps- och Teknikprogrammen Förslag på teman, struktur och bedömning Författare: Malin Nilsson Medförfattare: Vivi-Ann Långvik och Daina Lezdins 1 Innehållsförteckning:
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merLäroplansträff Välkomna
Läroplansträff 2013-11-08 Välkomna Program för förmiddagen 8.30 Kort återblick från förra träffen 8.50 Genomgång i grupper av kap 8 i Hatties bok 9.30 Kaffe 9.50 Vilken effekt har feed-back på elevernas
Läs merHavets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?
"Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.
Läs merKemi 2. Planering VT2016
Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med
Läs merLärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Läs merTemats innehåll och lärande
f l i k 13 Temats innehåll och lärande Temat Matens kemi berör flera innehållsområden i kursplanen för kemi och biologi i Lgr 11. Lgr 11 betonar att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar för att
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merVi är alla källor. Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier.
Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier. Lektionsförfattare: Christina Löfving Till läraren 1. Delar du med dig om din dag? 2. En digital lektion från
Läs merAtt få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
Läs merLPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.
LPP i Kemi ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Hur skriver vi en labbrapport jan 30 14:41 1 Varför läser vi Kemi?
Läs merRiktlinjer för betygssättning. Al-Salamahskolan
Riktlinjer för betygssättning Al-Salamahskolan Ang. terminsbetyg och slutbetyg Punkterna under den här rubriken är endast sammanfattningar av vår styrdokument se skolverkets hemsida Formativa arbetssätt
Läs merPedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Läs merAREA 41 KEMINS GRUNDER
2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Jonföreningar Filmen ger en introduktion till joner och jonföreningar. Den galne kemisten utför ett antal experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet
Läs merVi är alla källor. En digital lektion från Sida 1 av 6
Vi är alla källor Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier. Samtalsuppgiften visar att det kan finnas både positiva och negativa aspekter av att lägga
Läs merFrån frö till planta (F-6)
NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.
Läs merLNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 07 LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Science 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merWorkshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi
Läs merArbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merKURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp
2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se
Läs merBetyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merFörslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merArbetslag Gamma År 8 HT 2018
Arbetslag Gamma År 8 HT 2018 Laborationer: 1. Torrdestillering av trä 2. Molekylbyggen 3. Vad bildas då en alkohol brinner? 4. Alkoholers egenskaper 5. Framställning av estrar (6. framställning av kolvätet
Läs merBiologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet
Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 29 januari 2016 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du beskriver
Läs merSkolverkets moduler. Margareta Ekborg Malmö högskola. Anna Didriksson Malin Edin Angered. Biennalen Okt 2017
Skolverkets moduler Margareta Ekborg Malmö högskola Biennalen Okt 2017 Anna Didriksson Malin Edin Angered Lgr11 Genom undervisningen i no ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att 1. granska
Läs merVatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).
Vatten Vad löser sig i vatten? Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Genomföra systematiska undersökningar i kemi. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och
Läs merLjus snabbare finns inte
Ljus snabbare finns inte En morgon satt jag och tittade på en daggdroppe i gräset. Den blänkte i solen. Plötsligt märkte jag att droppen ändrade färg när jag flyttade huvudet litet. Kan du förklara det?
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merKursplanen i ämnet kemi
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet kemi Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merNATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Läs merMikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium
KORT OM Lärarhandledning: Kort om Mikroplaster Det stora miljöhotet Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium Artikelnummer: KU49918 Ämnen: Biologi/Naturvetenskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9, Gymnasiet
Läs merMedborgardialog med unga
10 Medborgardialog med unga Västsverige växer och nya byggen är ständigt på gång. Det kan handla om att bygga för ett hållbart resande med resor som ger låga koldioxidutsläpp och samtidigt sker på ett
Läs merHUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?
HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? Du kommer med största sannolikhet att skriva rapporter senare i livet (träning!) Om man jobbar som forskare använder man sig av laborationsrapporter när
Läs merLokal pedagogisk planering för årskurs 8
Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad
Läs mer