Eftersom det är en lagidrott förväntar sig spelarna att någon bestämmer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Eftersom det är en lagidrott förväntar sig spelarna att någon bestämmer"

Transkript

1 QuickTime och en -dek om prim erare k räv s för att k unna s e bilden. Eftersom det är en lagidrott förväntar sig spelarna att någon bestämmer En kartläggning av kunskaperna rörande träningsmetodik inom svensk pojkishockey Henrik Lundgren & Johan Göransson Idrottsvetenskap, Examensarbete Vårterminen 2011 Handledare: Tobias Stark Examinator: Per Göran Fahlström

2 QuickTime och en -dek om prim erare k räv s för att k unna s e bilden. SAMMANFATTNING Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011 Henrik Lundgren & Johan Göransson Eftersom det är en lagidrott förväntar sig spelarna att någon bestämmer En kartläggning av kunskaperna rörande träningsmetodik inom svensk pojkishockey. Sammanfattning Den här studien gör en kartläggning av Svensk ungdomsishockey på A-pojk/ U-16 nivå. Den har ett komparativt syfte där breddverksamheter jämförs med elitverksamheter. Detta för att skapa en generell bild av ungdomsishockeyn i Sverige samt kartlägga kunskaperna angående ishockeyns träningsmetodik från olika synvinklar. Vi har använt oss av i huvudsak en kvantitativ metod i form av enkäter till spelarna vilka vi kompletterat med hjälp av en kvalitativ metod i form av ledarintervjuer. Den teoretiska utgångspunkten har varit begränsad då vi genomför en komparativ studie inom ett område som till stor del är outforskat. I resultatet framgår stora skillnader mellan bredd- och elitverksamheterna främst vad gäller ambition och resurser. Det går även att urskilja mindre skillnader gällande kunskaperna angående träningsmetodik och förutsättningar för sitt idrottsutövande. Svenska ishockeyförbundets mål om mer individualisering i träningen har enligt oss inte nått ut i föreningarna och deras spelarutbildning. Antal sidor: 76 Sökord: Ishockey, ungdomsidrott, träningsmetodik, förening

3 Since it is a team sport the players expect someone to be in charge A survey of knowledge regarding training methods in Swedish youth hockey. Abstract This study makes a survey of Swedish youth hockey at the age of 13-15/youth-16 level. It has a comparative view between Elite- and non-elite clubs. The purpose is to create an overall picture of youth hockey in Sweden and to identify knowledge about ice hockey training methods from different angles. We have used mainly a quantitative method in the form of surveys with the players which we complemented with a qualitative approach in the form of interviews with the coaches. The theoretical basis has been limited since we perform a comparative study in an area that is relatively unexplored. The results show large differences between the non-elite and the elite clubs mainly in terms of ambition and resources. It is also possible to distinguish smaller differences regarding knowledge about training methods and conditions for their participation in sports. Swedish Ice Hockey Association's goals that includes more individualization of training has according to us not reached out to the clubs and their player education. No of pages: 76 Key words: Ice hockey, Youth sports, Training methods, Club Tack till! Alla lag, spelare och ledare som frivilligt tagit sig tid att delta i vår studie. Toyota center metro autogruppen för välbehövlig sponsring.

4 INLEDNING 1 SYFTE 2 BAKGRUND 3 TIDIGARE FORSKNING 3 UNGDOMSIDROTTENS RIKTLINJER 3 TEORI 5 FYSIOLOGISKA RIKTLINJER 5 ATT PRESTERA 6 IDROTTSLIG UTVECKLING 8 PROFESSIONALISERING 10 METOD 11 FORSKNINGSSTRATEGI 11 ENKÄTUTFORMNING 11 LEDARINTERVJUER 11 URVAL 12 UNDERSÖKNINGSGRUPP 12 GENOMFÖRANDE 13 ÖVERFÖRBARHET 14 RESULTAT 15 ELITVERKSAMHETERNA ENKÄTREDOVISNING 16 LEDARNAS SYNPUNKTER ELITVERKSAMHETERNA 34 BREDDVERKSAMHETERNA ENKÄTREDOVISNING 36 LEDARSYNPUNKTER BREDDVERKSAMHETERNA 48 SAMMANFATTNING AV RESULTAT 49 ELITFÖRENINGARNA 49 BREDDFÖRENINGARNA 56 ANALYS 63 VILKA KUNSKAPER ANSER LEDARNA ATT SPELARNA BESITTER OM TRÄNINGSMETODIK? VAD KAN SÄGAS OM FÖRENINGENS BETYDELSE? 63 VILKA KUNSKAPER ANSER SPELARNA ATT DE BESITTER OM TRÄNINGSMETODIK? SKILJER SIG KUNSKAPERNA HOS SPELARNA BEROENDE PÅ VILKEN FÖRENING MAN TILLHÖR? 65 VAD KAN SÄGAS OM DEN SVENSKA U-16 ISHOCKEYSPELAREN? 69 VAD KAN SÄGAS OM SPELARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SITT IDROTTSUTÖVANDE? 74 REFERENSER 76 BILAGOR

5 Inledning Svensk ishockey har en vision. Visionen innebär att vara bäst i världen, man ska leda utvecklingen av ishockeyn. För detta krävs de bäst utbildade ledare, spelare och funktionärer. Svenska ishockeyförbundet är en enad organisation med starka föreningar. 1 På flera håll osar det om optimism kring svensk ishockey, man står under förändring med ny förbundskapten för Tre kronor vilket hittills utåt sett bidragit till mer samarbete, en annan typ av ishockey och en anda att vilja framåt. Den största förändringen ser man dock inte i det vi skrivit ovan. Pär Mårts (Tre kronors nya förbundskapten) förespråkar jaget före laget. Alla spelare i ett lag är individer och måste därför få utrymme att vara sig själva och göra det dem är bra på. Det handlar om att hela tiden utmana sig själv och slå personliga rekord. 2 Med denna syn medföljer ett stort ansvar, inte bara på landslagsnivå. Ishockey - Sverige måste även dem följa efter. Det handlar framförallt om att få föreningar och dess ungdomsledare att utbilda spelarna i att ta eget ansvar för sin idrott, utveckling samt prestation. Ishockey - Sverige måste skapa individer och inte lag byggen som tidigare varit största fokus inom svensk ishockey. Hockeyakademin är ett projekt som är initierat av Svenska ishockeyförbundet för att höja nivån på svensk barn-, ungdoms- och juniorishockey. Detta innebär en samling hockeykonsulenter som ska verka nära föreningarna för att kvalitetssäkra utbildningen. Syftet med projektet är alltså att ishockeyutbildningen i Sverige alltid ska börja i Världens bästa ungdomsverksamhet och fortsätta upp till seniorålder. 3 Vi vill fokusera på just ungdomsishockey och det sista året som ungdomsspelare eftersom det är här vi kan utvärdera utbildningen man har blivit delgiven som barn och ungdom innan man ska ta klivet upp till juniorishockeyn. I denna uppsats fokuserar vi på just individen som en del av den föreningen man tillhör. Vilken utbildning erbjuds man, vad tar man till sig i utbildningen, vilka förutsättningar ges och vilken syn har man på sig själv och sitt idrottsutövande

6 Syfte Syftet med studien är att göra en kartläggning av kunskaperna rörande träningsmetodik inom svensk pojkishockey. Vi kommer även att ge ett komparativt inslag där pojkishockeyspelare från bredd- och elitverksamheter jämförs. Studiens mer precisa frågeställningar är: Vilka kunskaper anser ledarna att spelarna besitter angående träningsmetodik? Vad kan sägas om föreningens betydelse? Vilka kunskaper anser spelarna att de besitter angående träningsmetodik? Skiljer sig kunskaperna beroende på vilken förening man tillhör? Vad kan sägas om den svenska U-16 spelaren som tillhör en elitförening/breddförening? Vad kan sägas om spelarnas förutsättningar för sitt idrottsutövande? 2

7 Bakgrund Tidigare forskning Vad vi kunnat finna är det inga större avhandlingar eller forskningsrapporter som berör vårt område. Med vårt område menar vi med andra ord som syftet antyder pojkishockeyspelares kunskaper om träningsmetodik. Eller kunskaper gällande träningsmetodik överhuvudtaget i relation till ishockey. Däremot är det främst tre större avhandlingar som har lagt fokus på området ishockey. Till att börja med har Per Göran Fahlström gjort en omfattande studie om rekrytering, arbete och ledarstil hos ishockeycoacher. Främst försöker Fahlström beskriva och förstå vad det innebär att bli och vara coach inom ishockeyn. 4 Josef Fahlén skrev 2006 en doktorsavhandling vilken främst behandlade svensk elitishockeys organisation. Syftet med Fahléns avhandling är att redogöra för hur, varför och med vilka konsekvenser svensk ishockey har förändrats med tiden. Med andra ord behandlar han områden som exempelvis sport management, professionalism och organisation inom svensk ishockey. 5 Den senaste avhandlingen som skrivits med ishockey som huvudfokus är Tobias Starks Folkhemmet på is. Rent konkret är syftet med Starks avhandling att beskriva och analysera ishockeyns framväxt i Sverige utifrån ett nationellt perspektiv mellan åren Stark menar även att han vill problematisera och få en nyans över det svenska ishockeyförbundets egna historieberättelser och dess centrala delar. Han vill genom detta sträva efter att öka förståelsen för idrotten ishockey i Sverige som en samhällsföreteelse och hur ishockeyn i sig har bidragit till skapandet av nationell identitet. 6 Som synes ovan har ingen av dessa avhandlingar behandlat varken ungdomsishockeyn eller träningsmetodik i relation till ishockey. Vi kan heller inte hitta några vetenskapliga rapporter vilka direkt behandlar detta område. Ungdomsidrottens riktlinjer I dokumentet Ishockeyn vill görs en kort sammanfattning om hur svenska ishockeyförbundet vill att svensk ishockey ska se ut. Man redogör för om hur och vad man tycker att ishockeyföreningar ska fokusera på i sitt arbete. Man skriver att ungdomsishockey bör handla om principer som lekfullhet och allsidig träning. Men framförallt måste man i träning av ungdomar ta hänsyn till att dem utvecklas olika fort. Man ställer även upp ett antal mål, där ett av målen innebär att föreningar ska arbeta mot att få ungdomarna att ta eget ansvar för att kunna påverka sitt idrottande. Ett annat mål man tar upp är det faktum att spelarna ska lära sig om kost och rätt träning för att leva ett sunt liv. 7 Enligt riksidrottsförbundets Idrotten vill är definitionen av ungdomsidrott all idrott som bedrivs i åldrarna mellan 13 och 20 år. Under denna tid sker en differentiering beroende på vilken ambitionsnivå de aktiva har med sin idrott. Flertalet föreningar bedriver 4 Fahlström, P G, Fahlén, Josef, Stark, Tobias,

8 tävlingsverksamhet där ambitionen skall avgöra vilket/vilken lag/grupp man tillhör. En del av dessa ungdomar vill satsa mot en hög idrottslig nivå. I de flesta fall kan detta kategoriseras som elitnivå. Majoriteten av ungdomarna väljer dock att utöva idrotten mer som en hobby. Vilket vi kan kategorisera som breddnivå. 8 Om det är ambitionen eller prestationen som avgör vilken nivå man vill satsa på låter vi vara osagt i detta fall. Riksidrottsförbundet har i Idrotten vill satt upp riktlinjer för hur man vill att bredd- respektive elitidrott för ungdomar ska bedrivas. När det gäller breddidrotten har man kommit fram till följande: 9 o Idrott för ungdom upp till 18 år ska följa FN:s barnkonvention o I den successiva övergången mellan barn- och ungdomsidrott måste hänsyn tas till individernas olika behov vad gäller förutsättningar och utvecklingstakt o Övergången mellan breddidrott och tävlingsinriktad elitidrott ska ske successivt både mellan bredd och elit samt tvärtom o Idrottsrörelsen ska i en större utsträckning fokusera på breddidrotten, där tränings- och tävlingsformer utvecklas utefter flickor och pojkars behov o Ungdomarnas egna erfarenheter och synpunkter ska användas när det gäller ledning av tränings- och tävlingsverksamhet o Ledare inom ungdomsidrotten ska om viljan finns få möjligheter att fördjupa sina kunskaper både inom träningsplanering av den egna idrotten samt om flickor och pojkars fysiska, psykiska och sociala utveckling o Ledarskap ska ses som en naturlig del av idrottsutbildningen hos ungdomar för att stimulera och förbereda för framtida eventuella ledaruppdrag. Vad gäller tävlingsinriktad elitidrott har man gjort riktlinjerna lite annorlunda: o Idrott för ungdom upp till 18 år ska följa FN:s barnkonvention o Alla flickor och pojkar som har talangen och ambitionen att göra en seriös elitsatsning ska få möjligheter att göra detta under socialt trygga former. o Övergången mellan breddidrott och tävlingsinriktad elitidrott ska ske successivt både mellan bredd och elit samt tvärtom o Tävlingsverksamheten för både flickor och pojkar ska utformas så att den stimulerar till långsiktig och kvalitativ utveckling inom idrotten och motverka utslagning i alla dess former o Ledare inom ungdomsidrotten ska om viljan finns få möjligheter att fördjupa sina kunskaper både inom träningsplanering av den egna idrotten samt om flickor och pojkars fysiska, psykiska och sociala utveckling o Möjligheten att kombinera studier på gymnasial nivå med sin elitsatsning ska utvecklas ytterligare genom att gymnasieverksamheten knyts närmare till stödsystemet för den elitinriktade idrotten o Ungdomar som satsar på tävlingsinriktad elitidrott ska ges möjlighet att få kunskaper om de faktorer som påverkar deras idrottande och få eget inflytande i frågor som rör dessa faktorer o Den svenska ungdomsidrotten ska utvecklas enligt idrottens etiska värderingar vad gäller regler, doping etc

9 Teori Fysiologiska riktlinjer I dagsläget genomförs ett generellt träningspass på följade sätt i en slumpmässigt utvald svensk förenings ungdomssektion. Samling 60 minuter före isträningen, dessa 60 minuter innehåller en tio minuters lång genomgång av träningen som genomförs av tränaren för att de aktiva ska ha en vetskap om de moment/övningar som skall genomföras på isen. Uppvärmning sker individuellt eller i grupp och genomförs under cirka 20 min från 50 minuter innan isträningen till 30 minuter innan. Isträningarna varierar i längd och genomförs i 50 min eller 80 minuters pass. Efter is passet skall en ner värmning genomföras innehållande lätt joggning och stretching. Undersökningar har gjorts hur länge varje spelare är aktiv under ett 50 minuters pass i ett lag innehållande 20 spelare, där korta övningar/moment genomförs. Det man kom fram till var att varje spelare ägnade sig åt ca 4 minuter effektivt utförande per träning. 11 Kjell-Åke Gustavsson 12 menar att det stora träningsproblemet i ishockey är att det är så mycket som skall tränas såväl fysiskt som tekniskt och taktiskt. Dels är det ett tidsmässigt problem eftersom tävlingssäsongen tenderar att bli längre och längre samtidigt som matchfrekvensen ökar, vilket i sin tur även medför att mycket tid går till resor. Dels är det ett fysiologiskt problem ur två aspekter. Det går inte att träna för hårt om spelarna skall hinna återhämta sig mellan matcherna. Det är omöjligt att utveckla maximal kapacitet på alla fysiska grundegenskaper, om man med max menar vad som kunde uppnås om endast en faktor prioriterades i träningen och utvecklades till högsta möjliga nivå inom de arvsmässiga förutsättningarna. Anledningen till att det är omöjligt är att tiden inte räcker till eftersom ytterligare utveckling från en redan förhållandevis hög utgångsnivå fordrar en stor specifik träningskvantitet och dessutom kan utveckling av en fysisk egenskap inverka negativt på en annan egenskap. Mot bakgrund av detta är det lätt att inse nödvändigheten av att göra de rätta prioriteringarna av träningsinnehållet för att få optimal balans mellan olika träningsfaktorer. Grunden för optimal prestationsutveckling är därför kunskap om kravprofilen för idrotten ishockey och hur olika träningsmedel och metoder skall användas för att uppnå bästa möjliga resultat. 13 Med andra ord gör detta att träningskvalitén är av största vikt, eller som Eric Lindros en välmeriterad NHL spelare och landslagsman uttrycker sig; It's not necessarily the amount of time you spend at practice that counts; it's what you put into the practice. 14 Det såkallade Fysprojektet som Svenska Ishockeyförbundet startade 1988, ligger till grund för Svenska ishockeyförbundets utbildningsmaterial gällande fysisk träning. Projektet startades med anledningen av att de Svenska juniorlandslagstränarna upplevde att de svenska spelarna var fysiskt underlägsna spelare i motståndarlagen från Europas toppnationer samt Canada och USA. Detta ledde till att en arbetsgrupp fick i uppdrag att kartlägga den fysiska standarden på Sveriges elitjuniorer och utarbeta riktlinjer för hur den fysiska träningen bör bedrivas. 15 Dessa riktlinjer är under ständig utveckling i takt med den svenska idrottsforskningen. Många ishockeyföreningar arbetar efter dessa riktlinjer idag, och har med 11 JS1-Utbildning, Segeltorpshallen 9-11/ Elithockeystudien delrapport 2 av Kjell-Åke Gustavsson

10 dessa i sin förenings styrdokument. På senare år har Svenska Ishockeyförbundet insett vikten av individens utveckling. Det finns ishockeytränare som menar att ishockeyn är en individuell idrott. Följande reflektion kommer från ishockeytränaren Lasse Falk; Kom ihåg vad jag sa. Det här är en individuell sport. Var och en måste sköta sina egna uppgifter om laget ska lyckas. 16 Denna insikt ledde till att det säsongen 2001/2002 startades diskussioner mellan Svenska ishockeyförbundet och Ishockeyligan. Diskussionen blev sedan bakgrunden till ett projekt där ett Sommar-Camp som var individuellt anpassat skulle anordnas, målgruppen var Sveriges bästa juniorhockeyspelare. Projektet syfte var; o att ge varje spelare avstamp för en individuell utvecklingsplan, o att utveckla idéerna kring utformning av individuella utvecklingsplaner, o att medvetandegöra och uppmuntra den enskilde spelaren att ta ansvar för och reflektera över sin egen träning och utveckling o och att erbjuda lovande juniorspelare, både killar och tjejer, en individuellt utformad spetsutbildning i Sverige. 17 Vid det så kallade Hockey Convention år 2005 som är en samlingsplats för olika typer av ledare inom ishockeyn, sa man att framtidsscenariot för ishockeysporten var, mer individuell utveckling och specialisering av spelare. 18 Ingvar Carlsson menade att träningen måste bli betydligt mer individuell utifrån spelarens roll i laget. 19 Denna utveckling att individualisera ishockeyn har Sveriges ledande ungdomsföreningar föreningar tagit fasta på, de vill säga Elit föreningar. Citat som; lyckas varje enskild individ prestera sitt yttersta i alla lägen kommer även laget nå framgång. 20 Går att återfinna i föreningarnas styrdokument. Men på de flesta håll har utveckling av utbildningen för den enskilda individen, stått stilla i ishockey Sverige. Att prestera Förmågan att prestera något inom idrott bör inte förväxlas med det man verkligen presterar, med andra ord innebär den verkliga idrottsliga prestationsförmågan det man utefter sina förutsättningar som individ kan uppnå medan den idrottsliga prestationen är det man verkligen uppnår. Den idrottsliga prestationsförmågan beror till stor del på medfödda anlag, hur man har tränat samt vilka erfarenheter man har av tävling. Att ha en förmåga att prestera är viktig, men det är det man presterar som räknas inom idrott. 21 Träning under en lång period är en viktig del i att skapa sig en idrottslig prestationsförmåga, tränar man på fel saker blir träningen bortkastad tid. Tränar man däremot rätt har man skapat sig förutsättningar för att öka sin prestationsförmåga och därmed även förutsättningar att göra den verkliga prestationen bättre. 22 Det som påverkar prestationsförmågan är dels mentala, sociala och psykologiska aspekter. Men det finns främst fyra faktorer som genom sitt samspel i en hög grad påverkar den Annerstedt & Gjerstet, Annerstedt & Gjerstet,

11 allmänna fysiska prestationsförmågan. Dessa fyra är träning, kost, vila/sömn och det genetiska arvet. Träningen, kosten och vilan måste förhålla sig i jämvikt med varandra för att prestationsförmågan skall nå den maximala nivån samtidigt påverkar även genetiken och sätter begränsningar för vad varje individ kan uppnå. Ju mer man tränar, desto mer mat bör man äta och desto mer vila behöver man. Det är just detta samspel som gör prestation till en balansgång. 23 Att träningen, kosten och vilan är viktig för prestationsförmågan framgår tydligt, men vi vill även tillägga uppvärmningen. Uppvärmning har visat sig ha en positiv effekt både på prestationsförmågan samt prestationen i sig. Den påverkar både fysiologiska faktorer och psykologiska faktorer samt medverkar till skadeförebyggande processer. 24 Som ishockeyn på elitnivå ser ut i dag räcker inte teknisk talang och spelförståelse utan spelarna måste även ha en bra fysik, rätt attityd, mod och vinnarinstinkt. 25 Den prestationsbestämmande fysiska kapaciteten och hälsotillståndet, kan beskrivas enligt följande, kroppskonstitution, såsom längd, vikt, muskelmassa, och kroppsfett. Hälsotillståndet, kan beskrivas som att man ska ha ett bra allmäntillstånd, med det menas att man ska hålla för hård träning. En hockeyspelare ska även ha goda värden gällande de fem fysiska grundegenskaperna som är styrka, snabbhet, uthållighet, rörlighet, koordination. Figur 1. Fysiska grundegenskaper, K-Å Gustavsson 26 En punkt som inte ingår i den specifika krav- och kapacitetsanalysen för ishockey men utgör viktiga bakgrundsfaktorer för att skapa en helhetsbild och en god prestation samt utveckling hos individen är sociala faktorer (allmänna och idrottsspecifika). Ett bra och fungerande vardagsliv som skapar tilltäckligt med tid till idrottsträning är viktigt för en god utveckling som ishockeyspelare, ett fungerande samspel med arbete/skola, familj, vänner, boende, och ekonomi är nödvändigt. Andra faktorer är idrottsmiljön, hur träningsanläggningar samt träningsmöjligheterna ser ut på orten eller i föreningen. Samt föreningens stödfunktioner kring laget, vid resor, vid skador eller vid uppkomsten av problem. Gruppklimat i laget 23 Broholmer m.fl, Annerstedt & Gjerstet, K-Å Gustavsson, K-Å Gustavsson,

12 påverkar även individens prestation, såsom träningskultur i laget, och lagsammanhållning har stor betydelse för individens utveckling. 27 Utöver fysiken och de sociala faktorerna finns det två prestationsbestämmande faktorer. Den psykiska kapaciteten, med den menas spelarens mod, smärttolerans, självdisciplin, ambition/drivkraft att utveckla den idrottsliga prestationsförmågan, självförtroende, vinnarinstinkt, social kompetens, spelförståelse och taktisk disciplin. 28 Samt en spelares tekniska skicklighet, såsom klubbteknik, skridskoåkning, skott, passningar. Ishockeytekniken skall ses som ett verktyg/hjälpmedel för att lösa spelsituationer. Utvecklingen sker från en biomekanisk idealteknik i inlärningsstadiet till en personlig stil i tillämpade spelsituationer. Det tekniska utförandet är inget självändamål eftersom det inte delas ut stilpoäng för utförandet utan det som eftersträvas är en ändamålsenlig teknik som bland annat tillåter stor kraftutveckling i relation till minsta möjliga energiförbrukning. 29 Högberg menar att kunskap är ett nyckelord och ledstjärna i varje individs utveckling samt prestation. Att om man som aktiv innehar kunskap om rätt förutsättningar för träning, rätt kunskap för att träna, och en förståelse för vad som är viktigt efter träning, kan man ta mer ansvar för sin egen utveckling. 30 Annerstedt och Gjerstet menar även dem att en del i träningsprocessen är medvetenheten om varför man tränar samt hur man bör träna för att maximera effekterna av träningen och därmed öka prestationsförmågan. Vi kan därmed konstatera kunskaperna/medvetenheten om träning är en vital del för prestationen inom all idrott, så även ishockey. 31 Nationalencyklopedin beskriver medvetenhet som ett begrepp vilket innebär en mer fördjupad insikt om/av något samtidigt som det innebär att ha någonting klart för sig, d v s hur man gör något och varför man gör det. Kunskap eller närmare bestämt kunnande beskrivs i sin tur som något man lagrat i minnet vilket man faktiskt kan omsätta i handlande. 32 Idrottslig utveckling När det handlar om träning hos ungdomar, vilket i detta fall är målgruppen, är det viktigt att ta hänsyn till den enskilda individens fysiska mognadsnivå. Den biologiska åldern är således det man bör fokusera på när det kommer till träning, d v s den fysiska utvecklingen hos varje individ. 33 I många fall inom Idrotts-Sverige handlar elitverksamheter om att selektera och rangordna spelare och på det sättet få ett slagkraftigt lag med en maximal individutveckling. Tomas Peterson skriver i en artikel om selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll om det faktum att man i många fall letar efter talang, men det man verkligen hittar är fysisk mognad. 34 Han drar slutsatsen att en majoritet av de som når elitläger/landslag eller liknande verksamheter går att relatera till fysisk mognad. De flesta spelarna är födda på det första halvåret och därmed troligtvis även mer fysiskt utvecklade än de som är födda på andra halvåret. Han jämför även fotbollen med ishockeyn där de som 27 K-Å Gustavsson, K-Å Gustavsson, K-Å Gustavsson, J-O Högberg, Annerstedt & Gjerstet, Nationalencyklopedin, ordbok, tillgängliga: Annerstedt & Gjerstet, Peterson,

13 spelar tv-pucken till en stor majoritet (över 70%) är födda på det första halvåret. 35 Därmed kan det konstateras att ungdomars träning bör vara individanpassad då ett helhetsperspektiv kan skapa fel träning för vissa enskilda individer samt rätt träning för andra. Målet måste alltid vara att alla individer ska ges förutsättningar att träna på rätt saker utefter deras egen biologiska ålder. 36 Arne Rosendahl Hansen har gjort ett kompendium med en modell (PoP, se figur 2) som utgår ifrån individens/idrottarens nuvarande nivå, (Present level the athlete s level now ) utefter den nivån, fastställer man utmaningar och delmål vilket leder till en ständig utveckling hos den aktive. Utvecklingen sker genom delmål till det långsiktiga målet, att kunna konkurera med dagens världselit (Present top level the long term goal ). Den handlar om att hela tiden ta sig till en ny nivå i prestationen. Modellen beskriver även den framtida idrottsutveckling (Next generation level future development ) detta steg tolkar vi som att dagens topprestationer/resultat kan ses som otillräckliga i framtiden då idrotterna samt prestationerna är under ständig utveckling, träningsmetoder utvecklas och idrottsforskningen gör framsteg. 37 Figur 2. Kompendium. Progression of Performance Peterson, Annerstedt & Gjerstet, Rosendahl, Hansen, Rosendahl, Hansen,

14 Heinilä har utvecklat en teori som behandlar elitidrottens utveckling, och kan till viss del förklara elitidrottens utveckling.(se figur 3) Denna teori utgår ifrån att kraven för att vinna har höjts successivt inom idrott. Detta har medfört att tävlingsresultaten i de flesta idrotter blir bättre och konkurrensen om framgång blir allt hårdare (Heinilä 1982:12(3) s ). Enligt Heinilä är det främst tre faktorer som styr utvecklingen: 39 Totaliseringen av idrotten Det ökande värdet av framgång Tävlingsspiralen. Figur 3. Totaliseringsteorin. Heinilä(1982) 40 Professionalisering Idrotten i allmänhet men ishockeyn i synnerhet har de senaste 20 åren stått för en utveckling vilken leder allt mer mot professionalisering. Inte bara i de högsta nationella ligorna utan även lägre ligor visar en tendens där den ekonomiska faktorn blir allt viktigare. Fahlström skriver; 41 Idrotten, spelarna och coacherna lever i en värld där resultaten blir allt viktigare och allt oftare kan värderas i pengar. Att vara ansvarig för utveckling och resultat i den världen innebär naturligtvis en stor press på coacherna. Det är in i den världen de socialiseras som spelare och det är i den världen de skall försöka stanna kvar som coacher. 42 Tilläggas bör även att pressen som blir på coacherna i många fall överförs på spelarna, presterar inte spelaren det som förväntas av honom är han/hon minst lika pressad som coacherna. 39 Granberg & Korhonen, Granberg & Korhonen, Fahlström, P G, Fahlström, P G,

15 Metod Forskningsstrategi I vårt arbete med insamling av data har vi i första hand använt oss av en kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning. Med kvantitativ forskning menar Bryman en strategi där kvantifiering betonas vid insamlandet av analys och data. Främst är det tre faktorer som skiljer den kvantitativa forskningen från dess motsats kvalitativ forskningsstrategi. 43 Kvantitativ forskning innehåller ett vad Bryman benämner deduktivt synsätt där vikt främst läggs på prövning av befintliga teorier. Den har även ett mer naturvetenskapligt sätt att gå till väga samt utgör en mer yttre och objektiv verklighet i sitt synsätt. 44 Som komplement till vår enkät har vi även använt oss av intervjuer vilket enligt Bryman skulle kategoriseras som en kvalitativ forskningsmetod. Detta innebär alltså att man lägger mer vikt vid orden som sägs än vid den ovan beskrivna kvantifieringen. Här läggs vikten istället vid hur de intervjuade individerna tolkar och uppfattar sin verklighet ur ett socialt sammanhang. 45 Enkätutformning Spelarenkäten (se bilaga 1) som vi valde att framställa utformades främst efter tre olika huvudteman. Vi fokuserade på dels på bakgrunden till spelarnas ishockey, hur familjesituationen ser ut samt hur idrottsutövandet överlag ser ut hos den enskilda spelaren och hans familj. Vi fokuserade även på det allmänna ishockeyutövandet i relation till träningsmetodik, där exempelvis antal träningspass, ambitionsnivå och medvetenhet kring sin ishockey togs upp. Vi avslutade enkäten med ett enkelt kunskapstest för att kunna ställa kunskaperna angående ishockeyns träningsmetodik i relation till medvetenheten. Ledarintervjuer I vår delstudie av ledarna använde vi oss av semistrukturerade intervjuer (se bilaga 2) vilket innebär att vi använde oss av en intervjuguide som behandlar diverse öppna frågor. Detta medför enligt Bryman att ledarna vi intervjuade hade en förhållandevis stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. 46 Vi behövde därmed inte hålla oss till frågornas specifika ordning enligt intervjuguiden utan kunde även anknyta till det den intervjuade personen säger, men i bakgrunden fanns alltid vår intervjuguide med. Tonvikten ligger därmed på hur den intervjuade personen uppfattar frågorna som ställts och vad denna person anser vara av vikt i sina svar. Denna intervjuform har vi använt för att det skapar en större frihet i intervjuerna vilket kan medföra mer utförliga svar och därmed mer information i insamlandet av data. 43 Bryman, Bryman, Bryman, Bryman,

16 Intervjuguiden (se bilaga) utformades i första hand utefter enkätens utformning. Men den berör även tränarens bakgrund, utbildningsnivå samt tränarens syn på föreningen han är delaktig i och arbetar för. Med andra ord är tanken att intervjuerna ska fungera som ett komplement till enkäten där vi får en annan synvinkel från ett annat perspektiv av verksamheten. Urval Vår vilja var att försöka genomföra en nationell undersökning angående träningsmetodik inom pojkishockeyn för att återknyta till syftet och dess frågeställningar. Vi fokuserar på just ungdomsishockey och det sista året som ungdomsspelare eftersom det är här vi kan utvärdera utbildningen man har blivit delgiven som barn och ungdom innan man ska ta klivet upp till juniorishockeyn. Detta innebär att de deltagande spelarna är mellan 13 och 15 år gamla och benämns inom ishockeyn som A-pojk/U-16. Vi ansåg att det lättaste sättet att genomföra detta skulle vara genom att samla alla lag på en och samma plats vilket effektiviserar insamlandet av data. Utefter denna tanke kontaktade vi lag vilka skulle delta i en turnering. I det här fallet handlade det om en turnering för elitsatsande pojkishockey lag runt om i Sverige. Under turneringens gång genomförde vi enkätundersökningarna samt tränarintervjuer med totalt sex elitsatsande 16 års lag. Vi valde att utesluta några lag eftersom detta stärker anonymiteten hos de deltagande lagen. Tillskillnad från de elitsatsande lagen hittade vi ingen turnering som var passande hos breddverksamheternas lag. Därför genomförde vi enkätundersökningar och intervjuer i samband med dessa lags träningar. Den geografiska spridningen var även här nationell, i första hand handlade det om tillgänglighet och samarbetsvilja i valet av lag. Så länge de uppfyllde kraven om att verka som en breddverksamhet. Undersökningsgrupp Undersökningsgruppen bestod av totalt 188 spelare som alla svarade på varsin enkät. Spelarnas ålder varierade mellan 13 och 15 år. Sex stycken elitsatsande lag och fyra stycken breddverksamheter har deltagit. Deltagarantalet skiljer sig från lag till lag, med en lägsta notering vid 15 deltagare och en högsta notering vid 22 deltagare. Av spelarna i Elitföreningarna, är 29 % födda mellan januari och mars, 36 % mellan april och juni, 27 % mellan juli och september och 8 % mellan oktober och december. Av spelarna utövar 88 % enbart ishockey och övriga utövar en mängd olika idrotter men golf är återkommande. Av spelarna i Elitföreningarna bor 91 % med båda sina föräldrar. Av spelarna bor 11 % i lägenhet, 76 % i villa och 13 % i radhus. Föräldrarnas utbildningsnivå skiljer sig mellan lagen men till störst del är båda föräldrarna högskoleutbildad. Av spelarna har 96 % syskon, av dessa idrottar 83 %. Syskonen utövar en mängd olika idrotter men till största del utövar syskonen ishockey. Av spelarna har 75 % någon annan i 12

17 familjen som spelar eller har spelat ishockey. Av dessa 75% har 68 % en bror som spelar eller spelat, 58 % har en far som spelar eller spelat, 4 % har en syster som spelar eller spelat och 28 % har fler än en i familjen som spelar eller spelat ishockey. Av de spelare som tillhör en elitförening och genomförde undersökningen deltog 65 % i Tv- Pucken. Det är även spelare födda 1996 som genomfört undersökning, dessa spelare spelar inte TV- Pucken förens nästa säsong 2011/2012. Detta medför att en större del än 65 % av de spelare födda 1995 deltog i TV- Pucken än vad resultatet visar. Av spelarna i Breddföreningarna, är 12 % födda mellan januari och mars, 24 % mellan april och juni, 39 % mellan juli och september och 25 % mellan oktober och december. Av spelarna utövar 65 % enbart ishockey och övriga utövar en mängd olika idrotter men innebandy och fotboll är återkommande. Av spelarna i Breddföreningarna bor 85 % med båda sina föräldrar. Av spelarna bor 15 % i lägenhet, 67 % i villa och 18 % i radhus. Föräldrarnas utbildningsnivå skiljer sig mellan lagen men till störst del är båda föräldrarna gymnasieutbildad. Av spelarna har 83 % syskon, av dessa idrottar 65 %. Syskonen utövar en mängd olika idrotter men till största del utövar syskonen fotboll och innebandy. Av spelarna har 49 % någon annan i familjen som spelar eller har spelat ishockey. Av dessa 49 % har 63 % en bror som spelar eller spelat, 49 % har en far som spelar eller spelat och 12 % har fler än en i familjen som spelar eller spelat ishockey. Av de spelare som tillhör en breddförening och genomförde undersökningen deltog 4 % i Tv- Pucken. Det är även spelare födda 1996 som genomfört undersökning, dessa spelare spelar inte TV- Pucken förens nästa säsong 2011/2012. Detta medför att en större del än 4 % av de spelare födda 1995 deltog i TV- Pucken än vad resultatet visar. Vad gäller intervjuerna vi genomförde varierade det kraftigt mellan professionella och ideella ledare. Några hade stora ansvarsområden såsom ungdomsansvarighet medan några mer fungerade som enbart tränare. Vi genomförde totalt sex ledarintervjuer med fyra ledare från elitverksamheter medan två tillhörde breddverksamheterna. Genomförande Som redan nämnts ovan genomfördes enkätundersökningen av elitlagen under en turnering för elitsatsande verksamheter medan breddverksamheterna svarade på enkäter i samband med träning. Bryman menar att en studies reliabilitet sätts på prov om den genomförs på nytt med samma metod. Ger studien ett liknande resultat kan den värderas som pålitlig. 47 Som vi ser det är vår studie till största del pålitlig. Spelarna har i detta fall fyllt i enkäterna i en omgivning där enskildhet var omöjlig att genomföra. Enkäterna har fyllts i sittande vid bord i mindre grupper samt i omklädningsrum i större grupp. Detta faktum kan ha påverkat främst kunskapstest delen av vår enkät då vi med egna observationer kunnat konstatera att man på vissa håll samarbetat i besvarandet av dessa frågor. De resterande frågorna i enkäten är personliga och kan bara utvärderas av den enskilda 47 Bryman,

18 spelaren och har därför med stor sannolikhet inte kunnat påverkas av någon annan spelare. Ledarna har inte varit närvarande vid presentationen samt insamlandet av enkäten. Intervjuerna har genomförts på olika sätt då tillgängligheten varit en avgörande faktor. Alla intervjuer har genomförts enskilt mellan intervjuare och intervjuobjekt samt en observatör vilken tagit del av samtalet och flikat in vid eventuella oegentligheter eller oklarheter i den intervjuades svar. Reliabiliteten i detta fall kan konstateras som hög men samtidigt innebär tolkningar på detta sätt alltid en viss felmarginal. Överförbarhet Studien har inneburit en stor nationell utspridning på deltagarna där det enda kravet har varit elitsatsande verksamheter samt breddverksamheter inom ishockeyn. Den stora spridningen av deltagarna påvisar att undersökningen inte fokuserar på något lokalt utan får en mer nationell spridning. Detta medför att studien mycket väl kunde ha genomförts även på andra lag/verksamheter i Sverige med ett liknande resultat. Bryman menar att överförbarhet innebär att resultatet kan överföras i andra sammanhang än det man studerat. Om studien har en hög överförbarhet kan den även tillämpas på dem som inte deltagit i studien. 48 Vi anser därmed att vår undersökning mycket väl kan tillämpas på andra spelare runt om i Sverige med ett liknande resultat. Tilläggas bör dock att studien i första hand är anpassad till idrotten ishockey. 48 Bryman,

19 Resultat Resultatet kommer först att redogöras lag för lag med en början av de deltagande elitverksamheterna följt av de deltagande breddverksamheterna. I slutet kommer en sammanfattning att göras vilken mer direkt behandlar våra frågeställningar utefter bredd- och elitverksamheterna. Resultatets huvudområden bygger på den enkät spelarna fyllt i, hur dem uppfattar sitt idrottsutövande, vilket vi sedan sammanställt lag för lag och räknat ut ett snittvärde. Det är snittvärdet för berörda lag vi utgår ifrån i framställning av resultatet. Det kunskapstest som genomfördes innehöll 7 stycken frågor med alternativen sant eller falskt. Vi kommer även att redogöra för resultatet av våra ledarintervjuer. Följande områden kommer att behandlas: Spelaren Där spelarens motivationsnivå, samt hur denne ser på sitt idrottsutövande belyses Föreningen Där de förutsättningar som föreningen skapar samt det kunskapstest vi genomförde belyses Förutsättningar Där föräldrarnas delaktighet, familjeförhållanden och skola tas upp Ledarnas synpunkter Hur ledarna ser på spelarnas kunskaper samt föreningsförhållanden. 15

20 Elitverksamheterna enkätredovisning Elitförening A Föreningen Elitförening A, bedriver fem träningspass i veckan, och man genomför fysiska tester flera gånger per säsong, dock inte regelbundna. Man genomför individuella samtal mellan spelare och ledare enstaka gånger per säsong. Teoripass genomförs nästan aldrig. Spelarna tycker att deras tränare är 3,6 på en skala mellan 1-5 där 1 represterar dålig, och 5 utmärkt. Spelarnas uppfattning om sina tränare varierar mellan skalans samtliga värden. Spelarna trivs 4,3 med sin förening enligt samma skala. Spelarnas uppfattning om sin förening skiljer sig mellan skalans samtliga värden.(se diagram 1 & 2) På det genomförda kunskapstestet hade Elitförening A ett snitt på 4,8 antal rätt av 7 möjliga. Diagram 1. Elitförening A. Träningsmängd fysiktester och teori Diagram 2. Eliförening A. Trivsel med tränare och förening Spelaren Spelarna i Elitförening A: 26 % är födda mellan januari och mars, 26 % mellan april och juni, 33 % mellan juli och september och 13 % mellan oktober och december.(se diagram 3) Av spelarna utövar 86 % enbart ishockey, 14 % utövar även golf. Diagram 3. Elitförening A. Födelseperiod i kvartal. 16

21 Spelarna har en hög motivationsnivå, 4,5 på en 5 gradig skala där 1 represterar att man enbart spelar för att det är roligt och 5 representerar att man i framtiden vill ha ishockey som yrke.(se diagram 4) Av spelarna vill, eller ska 93 % gå på ett hockeygymnasium. Man rankar sig själv som ishockeyspelare med stor spridning inom laget, men med ett snittvärde på 3,7 där 1 represterar sämre än medel i sin åldersgrupp och 5 bland dem bästa i Sverige i sin åldersgrupp. Man anser sig ha en stor talang i laget med ett snittvärde på 4,0 där 1 represterar ingen talang och 5 stor talang.(se diagram 4) Av spelarna deltog 40 % i Tv- Pucken. Diagram 4. Elitförening A. Upplevd motivation, ranking och talang Spelarna uppfattar sin träningsmängd som lagom, 2,9 i snittvärde på en 5 gradig skala där 1 representerar för lite träning, och 5 representerar för mycket träning. Spelarna bedriver ett till två pass i veckan på egen hand utöver den ledarledda verksamheten. Samtliga spelare bedriver styrketräning med vikter. Styrketräningen bedrivs i begränsad utsträckning, 2,0 på en femgradig skala där 1 represterar aldrig, och 5 representerar fem pass i veckan eller mer. Spelarna värmer till största del alltid upp inför träning och match, Snitt värde 4,0 där 1 är aldrig, och 5 är alltid.(se diagram 5) På en skala 1 till 5, där 1 är mindre viktigt och 5 väldigt viktigt, bedömer spelarna kosten i förhållande till sitt idrottsutövande som 4,4. På frågan, i vilken utsträckning dem anpassar kosten utefter sitt idrottsutövande blir svaret 3,8. Deras återhämtning efter träning och match bedöms som 3,6.(se diagram 5) Diagram 5. Elitförening A. Upplevd kost, återhämtning och uppvärmning 17

22 Spelarna i Elitförening A, trivs enlig skalan 1=Dåligt, 5=Utmärkt, 3,3 med sin roll i laget. Sin speltid under match bedömer spelarna som 3,9. De trivs 4,4 med sina lagkamrater. Sina kunskaper gällande fysiskträning bedömer spelarna enligt samma skala som 3,8. Samt kunskaper gällande ishockey teori som 3,7.(se diagram 6) Diagram 6. Elitförening A. Upplevd nöjdhet och kunskap. Förutsättningar Samtliga spelare i Elitförening A bor med båda sina föräldrar. Av spelarna bor 18% i lägenhet, 67% i villa och 15% i radhus. Föräldrarnas utbildningsnivå skiljer sig men till störst del är både mor och far högskoleutbildade. På en fyragradig skala bedömer spelarna sina föräldrars delaktighet i deras idrottsutövande som 3,0. På en femgradig skala bedömer spelarna de förutsättningar som föräldrarna skapar för deras idrottsutövande som 4,8. På frågan vilka förutsättningar deras skola ger för deras idrottsutövande, blir snittvärdet 4,1 på en femgradigskala. Samtliga av spelarna har syskon, av dessa idrottar 80 %. Syskonen utövar en mängd olika idrotter men till största del utövar syskonen ishockey. Av spelarna har 86 % någon annan i familjen som spelar eller har spelat ishockey. Av dessa 86 % har 61 % en bror som spelar eller har spelat, 54 % har en far som spelar eller har spelat, och 15 % har både en far och en bror som spelar eller har spelat ishockey. På frågan hur viktig idrott är i deras familj bedömer spelarna de som 3,2 på en fyrgradig skala. 18

23 Elitförening B Föreningen Elitförening B, bedriver sex träningspass i veckan, och man genomför fysiska tester flera gånger per säsong, dock inte regelbundna.(se diagram 7) Man genomför regelbundet individuella samtal mellan spelare och ledare. Teoripass genomförs även de regelbundet. Spelarna tycker att deras tränare är 3,8 på en skala mellan 1-5 där 1 represterar dålig, och 5 utmärkt. Spelarnas uppfattning om sina tränare varierar mellan skalans samtliga värden. Spelarna trivs 4,1 med sin förening enligt samma skala. Spelarnas uppfattning om sin förening skiljer sig mellan skalans samtliga värden.(se diagram 8) På det genomförda kunskapstestet hade Elitförening B ett snitt på 4,4 antal rätt av 7 möjliga. Diagram 7. Elitförening B. Träningsmängd fysiktester och teori Diagram 8. Eliförening B. Trivsel med tränare och förening Spelaren Spelarna i Elitförening B: 45 % är födda mellan januari och mars, 31 % mellan april och juni, 18 % mellan juli och september och 4 % mellan oktober och december.(se diagram 9) Av spelarna utövar 90 % enbart ishockey, 10 % utövar även golf. Diagram 9. Elitförening B. Födelseperiod i kvartal. 19

24 Spelarna har en hög motivationsnivå, 4,6 på en 5 gradig skala där 1 represterar att man enbart spelar för att det är roligt, och 5 representerar att man i framtiden vill ha ishockey som yrke.(se diagram 10) Samtliga av spelarna i Elitförening B vill, eller ska gå på ett hockeygymnasium. Man rankar sig själv som ishockeyspelare högt med ett snittvärde på 4,0 där 1 represterar sämre än medel i sin åldersgrupp, och 5 bland dem bästa i Sverige i sin åldersgrupp. Man värderar sin talang väldigt olika i laget med ett snittvärde på 3,8 där 1 represterar ingen talang och 5 stor talang.(se diagram 11) Av spelarna deltog 63 % i Tv- Pucken. Diagram 10. Elitförening B. Upplevd motivation, ranking och talang Spelarna uppfattar sin träningsmängd som 3,5 i snittvärde på en 5 gradig skala där 1 represterar för lite träning, och 5 represterar för mycket träning. Spelarna bedriver ett till två pass i veckan på egenhand utöver den ledarledda verksamheten. Samtliga spelare bedriver styrketräning med vikter. Styrketräningen bedrivs i ganska stor utsträckning, 3,6 på en femgradig skala där 1 represterar aldrig, och 5 representerar fem pass i veckan eller mer. Spelarna värmer till största del alltid upp inför träning och match, Snitt värde 4,2 där 1 är aldrig, och 5 är alltid.(se diagram 11) På en skala 1 till 5, där 1 är mindre viktigt och 5 väldigt viktigt, bedömer spelarna kosten i förhållande till sitt idrottsutövande som 4,7. På frågan, i vilken utsträckning dem anpassar kosten utefter sitt idrottsutövande blir svaret 4,3. Deras återhämtning efter träning och match bedöms som 4,6.(Se diagram 11) Diagram 11. Elitförening B. Upplevd kost, återhämtning och uppvärmning 20

25 Spelarna i Elitförening B, trivs enlig skalan 1=Dåligt, 5=Utmärkt, 4,2 med sin roll i laget. Sin speltid under match bedömer spelarna som 4,0. De trivs 4,4 med sina lagkamrater. Sina kunskaper gällande fysiskträning bedömer spelarna enligt samma skala som 4,0. Samt sina kunskaper gällande ishockey teori som 3,2. (se diagram 12) Diagram 12. Elitförening B. Upplevd nöjdhet och kunskap. Förutsättningar Av spelarna i Elitförening B bor 82 % med båda sina föräldrar. Av spelarna bor 7% i lägenhet, 86 % i villa och 7 % i radhus. Föräldrarnas utbildningsnivå skiljer sig men till störst del är både mor och far gymnasieutbildade. På en fyragradig skala bedömer spelarna sina föräldrars delaktighet i deras idrottsutövande som 3,3. På en femgradig skala bedömer spelarna de förutsättningar som föräldrarna skapar för deras idrottsutövande som 4,7. På frågan vilka förutsättningar deras skola ger dem för deras idrottsutövande, blir snittvärdet 4,2 på en femgradigskala. Av spelarna har 95% syskon, av dessa idrottar 80 %. Syskonen utövar en mängd olika idrotter men till största del utövar syskonen ishockey. Av spelarna har 68 % någon annan i familjen som spelar eller har spelat ishockey. Av dessa har 47 % en bror som spelar eller har spelat, 80 % har en far som spelar eller har spelat, och 27 % har både en far och en bror som spelar eller har spelat ishockey. På frågan hur viktig idrott är i deras familj bedömer spelarna de som 3,5 på en fyrgradig skala. 21

26 Elitförening C Föreningen Elitförening C, bedriver sex träningspass i veckan, och man genomför regelbundna fysiktester. Man genomför individuella samtal mellan spelare och ledare dock inte regelbundna. Teoripass genomförs.(se diagram 13) Spelarna tycker att deras tränare är 3,6 på en skala mellan 1-5 där 1 represterar dålig, och 5 utmärkt. Spelarnas uppfattning om sina tränare varierar mellan skalans samtliga värden. Spelarna trivs 3,7 med sin förening enligt samma skala. Spelarnas uppfattning om sin förening skiljer sig mellan skalans samtliga värden.(se diagram 14) På det genomförda kunskapstestet hade Elitförening C ett snitt på 4,3 antal rätt av 7 möjliga. Diagram 13. Elitförening C. Träningsmängd fysiktester och teori Diagram 14. Eliförening C. Trivsel med tränare och förening Spelaren Spelarna i Elitförening C: 36 % är födda mellan januari och mars, 36 % mellan april och juni, 17 % mellan juli och september och 11 % mellan oktober och december.(se diagram 15) Av spelarna utövar 70 % enbart ishockey, övriga utövar en bred variation av andra idrotter så som skidåkning, bandy och golf. Diagram 15. Elitförening C. Födelseperiod i kvartal. 22

27 Spelarna har en motivationsnivå, med ett snittvärde på 3,9 på en 5 gradig skala där 1 representerar att man enbart spelar för att det är roligt, och 5 representerar att man i framtiden vill ha ishockey som yrke. Av spelarna i Elitförening C vill, eller ska 88 % gå på ett hockeygymnasium. Man rankar sig själv som ishockeyspelare med ett snittvärde på 3,0 där 1 represterar sämre än medel i sin åldersgrupp, och 5 bland dem bästa i Sverige i sin åldersgrupp. Man värderar sin talang väldigt olika i laget med ett snittvärde på 3,1 där 1 represterar ingen talang och 5 stor talang. (se diagram 16) Av spelarna deltog 76 % i Tv- Pucken. Diagram 16. Elitförening C. Upplevd motivation, ranking och talang Spelarna uppfattar sin träningsmängd som 3,4 i snittvärde på en 5 gradig skala där 1 representerar för lite träning, och 5 representerar för mycket träning. Spelarna bedriver två till tre pass i veckan på egenhand utöver den ledarledda verksamheten. Av spelare bedriver 95 % styrketräning med vikter. Styrketräningen bedrivs med ett snittvärde 3,0, på en femgradig skala där 1 representerar aldrig, och 5 representerar fem pass i veckan eller mer. Spelarna värmer till största del alltid upp inför träning och match, snitt värde 4,0 där 1 är aldrig, och 5 är alltid. På en skala 1 till 5, där 1 är mindre viktigt och 5 väldigt viktigt, bedömer spelarna kosten i förhållande till sitt idrottsutövande som 4,4. På frågan, i vilken utsträckning dem anpassar kosten utefter sitt idrottsutövande blir svaret 4,2. Deras återhämtning efter träning och match bedöms som 4,3.(se diagram 17) Diagram 17. Elitförening C. Upplevd kost, återhämtning och uppvärmning 23

28 Spelarna i Elitförening C, trivs enlig skalan 1=Dåligt, 5=Utmärkt, 3,5 med sin roll i laget. Sin speltid under match bedömer spelarna som 3,5. De trivs 4,5 med sina lagkamrater. Sina kunskaper gällande fysiskträning bedömer spelarna enligt samma skala som 3,3. Samt sina kunskaper gällande ishockey teori som 3,8.(se diagram 18) Diagram 18. Elitförening C. Upplevd nöjdhet och kunskap. Förutsättningar Av spelarna i Elitförening C bor 88 % med båda sina föräldrar. Av spelarna bor 11 % i lägenhet, 84 % i villa och 5 % i radhus. Föräldrarnas utbildningsnivå skiljer sig men till störst del är både mor och far högskoleutbildade. På en fyragradig skala bedömer spelarna sina föräldrars delaktighet i deras idrottsutövande som 3,4. På en femgradig skala bedömer spelarna de förutsättningar som föräldrarna skapar för deras idrottsutövande som 4,3. På frågan vilka förutsättningar deras skola ger för deras idrottsutövande, blir snittvärdet 3,7 på en femgradigskala. Av spelarna har 88 % syskon, av dessa idrottar 70 %. Syskonen utövar en mängd olika idrotter men till största del utövar syskonen ishockey. Av spelarna har 52 % någon annan i familjen som spelar eller har spelat ishockey. Av dessa har 77 % en bror som spelar eller spelat, 33 % har en far som spelar eller spelat, och 11 % har både en far och en bror som spelar eller spelat ishockey. På frågan hur viktig idrott är i deras familj bedömer spelarna de som 3,6 på en fyrgradig skala. 24

29 Elitförening D Föreningen Elitförening D bedriver sex träningspass i veckan, och man genomför fysiktester dock inte regelbundna. Man genomför individuella samtal mellan spelare och ledare dock inte regelbundna. Teoripass genomförs.(se diagram 19) Spelarna tycker att deras tränare är 3,9 på en skala mellan 1-5 där 1 represterar dålig, och 5 utmärkt. Spelarnas uppfattning om sina tränare varierar mellan skalans samtliga värden. Spelarna trivs 4,2 med sin förening enligt samma skala. Spelarnas uppfattning om sin förening skiljer sig mellan skalans samtliga värden.(se diagram 20) På det genomförda kunskapstestet hade Elitförening D ett snitt på 4,8 antal rätt av 7 möjliga. Diagram 19. Elitförening D. Träningsmängd fysiktester och teori Diagram 20. Eliförening D. Trivsel med tränare och förening Spelaren Spelarna i Elitförening D: 31 % är födda mellan januari och mars, 23 % mellan april och juni, 39 % mellan juli och september och 7 % mellan oktober och december.(se diagram 21) Samtliga av spelarna utövar enbart ishockey. Diagram 21. Elitförening D. Födelseperiod i kvartal. 25

30 Spelarna har en motivationsnivå, med ett snittvärde på 4,5 på en 5 gradig skala där 1 representerar att man enbart spelar för att det är roligt, och 5 representerar att man i framtiden vill ha ishockey som yrke.(se diagram 22) Av spelarna i Elitförening D vill, eller ska 88 % gå på ett hockeygymnasium. Man rankar sig själv som ishockeyspelare med ett snittvärde på 3,4 där 1 representerar sämre än medel i sin åldersgrupp, och 5 bland dem bästa i Sverige i sin åldersgrupp. Man värderar sin talang väldigt olika i laget med ett snittvärde på 3,7 där 1 represterar ingen talang och 5 stor talang.(se diagram 22) Av spelarna deltog 64 % i Tv- Pucken. Diagram 22. Elitförening D. Upplevd motivation, ranking och talang. Spelarna uppfattar sin träningsmängd som 3,4 i snittvärde på en 5 gradig skala där 1 represterar för lite träning, och 5 represterar för mycket träning. Spelarna bedriver ett till två pass i veckan på egenhand utöver den ledarledda verksamheten. Samtliga av spelare bedriver styrketräning med vikter. Styrketräningen bedrivs med ett snittvärde 3,1 på en femgradig skala där 1 represterar aldrig, och 5 representerar fem pass i veckan eller mer. Spelarna värmer till största del alltid upp inför träning och match, Snitt värde 4,8 där 1 är aldrig, och 5 är alltid. På en skala 1 till 5, där 1 är mindre viktigt och 5 väldigt viktigt, bedömer spelarna kosten i förhållande till sitt idrottsutövande som 4,4. På frågan, i vilken utsträckning dem anpassar kosten utefter sitt idrottsutövande blir svaret 4,1. Deras återhämtning efter träning och match bedöms som 4,5.(se diagram 23) Diagram 23. Elitförening D. Upplevd kost, återhämtning och uppvärmning 26

31 Spelarna i Elitförening D, trivs enligt skalan 1=Dåligt, 5=Utmärkt, 4,0 med sin roll i laget. Sin speltid under match bedömer spelarna som 4,0. De trivs 4,4 med sina lagkamrater. Sina kunskaper gällande fysiskträning bedömer spelarna enligt samma skala som 3,8. Samt sina kunskaper gällande ishockey teori som 3,8.(se diagram 24) Diagram 24. Elitförening D. Upplevd nöjdhet och kunskap. Förutsättningar Av spelarna i Elitförening D bor 94 % med båda sina föräldrar. Av spelarna bor 6 % i lägenhet, 82 % i villa och 12 % i radhus. Föräldrarnas utbildningsnivå skiljer sig men till störst del är modern högskoleutbildad och fadern gymnasieutbildad. På en fyragradig skala bedömer spelarna sina föräldrars delaktighet i deras idrottsutövande som 3,5. På en femgradig skala bedömer spelarna de förutsättningar som föräldrarna skapar för deras idrottsutövande som 4,5. På frågan vilka förutsättningar deras skola ger för deras idrottsutövande, blir snittvärdet 4,1 på en femgradigskala. Av spelarna har 94 % syskon, av dessa idrottar 81 %. Syskonen utövar en mängd olika idrotter men till största del utövar syskonen fotboll. Samtliga av spelarna har någon annan i familjen som spelar eller har spelat ishockey. Av dessa har 76 % en bror som spelar eller spelat, 52 % har en far som spelar eller spelat, och 28 % har både en far och en bror som spelar eller spelat ishockey. På frågan hur viktig idrott är i deras familj bedömer spelarna de som 3,4 på en fyrgradig skala. 27

32 Elitförening E Föreningen Elitförening E bedriver sex träningspass i veckan, och man genomför fysiska tester dock inte regelbundna. Man genomför individuella samtal mellan spelare och ledare vid enstaka tillfällen. Teoripass genomförs vid enstaka tillfällen.(se diagram 25) Spelarna tycker att deras tränare är 2,3 på en skala mellan 1-5 där 1 represterar dålig och 5 utmärkt. Spelarnas uppfattning om sina tränare varierar mellan skalans samtliga värden. Spelarna trivs 3,5 med sin förening enligt samma skala. Spelarnas uppfattning om sin förening skiljer sig mellan skalans samtliga värden.(se diagram 26) På det genomförda kunskapstestet hade Elitförening E ett snitt på 4,4 antal rätt av 7 möjliga. Diagram 25. Elitförening E. Träningsmängd fysiktester och teori Diagram 26. Eliförening E. Trivsel med tränare och förening Spelaren Spelarna i Elitförening E: 37 % är födda mellan januari och mars, 37 % mellan april och juni, 16 % mellan juli och september och 10 % mellan oktober och december.(se diagram 27) Samtliga av spelarna utövar enbart ishockey. Diagram 27. Elitförening E. Födelseperiod i kvartal. 28

33 Spelarna har en motivationsnivå, med ett snittvärde på 4,5 på en 5 gradig skala där 1 representerar att man enbart spelar för att det är roligt, och 5 representerar att man i framtiden vill ha ishockey som yrke.(se diagram 28) Av spelarna i Elitförening E vill, eller ska 95 % gå på ett hockeygymnasium. Man rankar sig själv som ishockeyspelare med ett snittvärde på 3,6 där 1 represterar sämre än medel i sin åldersgrupp, och 5 bland dem bästa i Sverige i sin åldersgrupp. Man värderar sin talang väldigt olika i laget med ett snittvärde på 3,8 där 1 representerar ingen talang och 5 stor talang.(se diagram 28) Av spelarna deltog 52 % i Tv- Pucken. Diagram 28. Elitförening E. Upplevd motivation, ranking och talang Spelarna uppfattar sin träningsmängd som 2,9 i snittvärde på en 5 gradig skala där 1 represterar för lite träning, och 5 represterar för mycket träning. Spelarna bedriver ett till två pass i veckan på egenhand utöver den ledarledda verksamheten. Samtliga av spelare bedriver styrketräning med vikter. Styrketräningen bedrivs med ett snittvärde 2,3 på en femgradig skala där 1 represterar aldrig, och 5 representerar fem pass i veckan eller mer. Spelarna värmer till största del alltid upp inför träning och match, Snitt värde 4,1 där 1 är aldrig, och 5 är alltid. På en skala 1 till 5, där 1 är mindre viktigt och 5 väldigt viktigt, bedömer spelarna kosten i förhållande till sitt idrottsutövande som 4,5. På frågan, i vilken utsträckning dem anpassar kosten utefter sitt idrottsutövande blir svaret 4,1. Deras återhämtning efter träning och match bedöms som 3,7.(se diagram 29) Diagram 29. Elitförening E. Upplevd kost, återhämtning och uppvärmning 29

34 Spelarna i Elitförening E, trivs enlig skalan 1=Dåligt, 5=Utmärkt, 3,4 med sin roll i laget. Sin speltid under match bedömer spelarna som 3,5. De trivs 4,6 med sina lagkamrater. Sina kunskaper gällande fysiskträning bedömer spelarna enligt samma skala som 3,8. Samt sina kunskaper gällande ishockey teori som 3,5.(se diagram 30) Diagram 30. Elitförening E. Upplevd nöjdhet och kunskap. Förutsättningar Av spelarna i Elitförening E bor 90 % med båda sina föräldrar. Av spelarna bor 10 % i lägenhet, 64 % i villa och 26 % i radhus. Föräldrarnas utbildningsnivå skiljer sig men till störst del är modern högskoleutbildad och fadern gymnasieutbildad. På en fyragradig skala bedömer spelarna sina föräldrars delaktighet i deras idrottsutövande som 3,4. På en femgradig skala bedömer spelarna de förutsättningar som föräldrarna skapar för deras idrottsutövande som 4,0. På frågan vilka förutsättningar deras skola ger för deras idrottsutövande, blir snittvärdet 3,8 på en femgradigskala. Samtliga av spelarna har syskon, av dessa idrottar 84 %. Syskonen utövar en mängd olika idrotter men till största del utövar syskonen ishockey. Av spelarna har 63 % någon annan i familjen som spelar eller har spelat ishockey. Av dessa har 75 % en bror som spelar eller spelat, 75 % har en far som spelar eller spelat, 8 % har en syster som spelar eller spelat och 58 % har fler i familjen som spelar eller spelat ishockey. På frågan hur viktig idrott är i deras familj bedömer spelarna de som 3,3 på en fyrgradig skala. 30

35 Elitförening F Föreningen Elitförening F bedriver sex träningspass i veckan, och man genomför regelbundna fysiska tester. Man genomför individuella samtal mellan spelare och ledare vid enstaka tillfällen. Teoripass genomförs vid enstaka tillfällen.(se diagram 31) Spelarna tycker att deras tränare är 2,9 på en skala mellan 1-5 där 1 represterar dålig, och 5 utmärkt. Spelarnas uppfattning om sina tränare varierar mellan skalans samtliga värden. Spelarna trivs 3,7 med sin förening enligt samma skala. Spelarnas uppfattning om sin förening skiljer sig mellan skalans samtliga värden.(se diagram 32) På det genomförda kunskapstestet hade Elitförening E ett snitt på 4,7 antal rätt av 7 möjliga. Diagram 31. Elitförening F. Träningsmängd fysiktester och teori Diagram 32. Eliförening F. Trivsel med tränare och förening Spelaren Av spelarna i Elitförening F är ingen född mellan januari och mars, 62 % mellan april och juni, 38 % mellan juli och september och ingen mellan oktober och december.(se diagram 33) Av spelarna utövar 87 % enbart ishockey och övriga utövar även golf. Diagram 33. Elitförening F. Födelseperiod i kvartal. 31

36 Spelarna har en motivationsnivå, med ett snittvärde på 4,5 på en 5 gradig skala där 1 represterar att man enbart spelar för att det är roligt, och 5 representerar att man i framtiden vill ha ishockey som yrke. Av spelarna i Elitförening F vill, eller ska samtliga gå på ett hockeygymnasium. Man rankar sig själv som ishockeyspelare med ett snittvärde på 3,9 där 1 represterar sämre än medel i sin åldersgrupp, och 5 bland dem bästa i Sverige i sin åldersgrupp. Man värderar sin talang väldigt olika i laget med ett snittvärde på 3,8 där 1 represterar ingen talang och 5 stor talang.(se diagram 34) Av spelarna deltog 93 % i Tv- Pucken. Diagram 34. Elitförening F. Upplevd motivation, ranking och talang. Spelarna uppfattar sin träningsmängd som 3,4 i snittvärde på en 5 gradig skala där 1 represterar för lite träning, och 5 represterar för mycket träning. Spelarna bedriver två till tre pass i veckan på egenhand utöver den ledarledda verksamheten. Samtliga av spelare bedriver styrketräning med vikter. Styrketräningen bedrivs med ett snittvärde 3,0 på en femgradig skala där 1 represterar aldrig, och 5 representerar fem pass i veckan eller mer. Spelarna värmer till största del alltid upp inför träning och match, Snitt värde 4,1 där 1 är aldrig, och 5 är alltid. På en skala 1 till 5, där 1 är mindre viktigt och 5 väldigt viktigt, bedömer spelarna kosten i förhållande till sitt idrottsutövande som 4,4. På frågan, i vilken utsträckning dem anpassar kosten utefter sitt idrottsutövande blir svaret 4,2. Deras återhämtning efter träning och match bedöms som 3,8.(se diagram 35) Diagram 35. Elitförening F. Upplevd kost, återhämtning och uppvärmning. 32

37 Spelarna i Elitförening F trivs enlig skalan 1=Dåligt, 5=Utmärkt, 3,9 med sin roll i laget. Sin speltid under match bedömer spelarna som 3,6. De trivs 4,2 med sina lagkamrater. Sina kunskaper gällande fysiskträning bedömer spelarna enligt samma skala som 4,2. Samt sina kunskaper gällande ishockey teori som 4,1. (se diagram 36) Diagram 36. Elitförening F. Upplevd nöjdhet och kunskap. Förutsättningar Av spelarna i Elitförening F bor 93 % med båda sina föräldrar. Av spelarna bor 12 % i lägenhet, 76 % i villa och 12 % i radhus. Föräldrarnas utbildningsnivå skiljer sig men till störst del är båda föräldrarna högskoleutbildad. På en fyragradig skala bedömer spelarna sina föräldrars delaktighet i deras idrottsutövande som 3,6. På en femgradig skala bedömer spelarna de förutsättningar som föräldrarna skapar för deras idrottsutövande som 4,7. På frågan vilka förutsättningar deras skola ger för deras idrottsutövande, blir snittvärdet 3,9 på en femgradigskala. Samtliga av spelarna har syskon, av dessa idrottar samtliga. Syskonen utövar en mängd olika idrotter men till största del utövar syskonen ishockey. Av spelarna har 84 % någon annan i familjen som spelar eller har spelat ishockey. Av dessa har 61 % en bror som spelar eller spelat, 53 % har en far som spelar eller spelat, 15 % har en syster som spelar eller spelat och 29 % har fler i familjen som spelar eller spelat ishockey. På frågan hur viktig idrott är i deras familj bedömer spelarna de som 3,8 på en fyrgradig skala. 33

38 Ledarnas synpunkter Elitverksamheterna Vi frågade ledarna om deras erfarenhet, inom elitverksamheterna påvisade man en bred erfarenhet dels som tränare och dels som spelare. Med andra ord hade man en bred erfarenhet av idrotten ishockey både som aktiv och som ledare. Jag har arbetat 10 år som tränare främst på ungdomssidan, i dagsläget är jag anställd av föreningen där jag spenderar 50% med kansliuppgifter och 50% med laget. Jag har tränat ungdomslag i 11 år. Har stannat kvar på ungdomssidan medvetet för att jag känner att det är där jag ska vara. Jag har spelat 19 år på högsta elitnivå med flera år i elitserien samt några i NHL. Ledarna fick även frågan om hur mycket tid som läggs ner på laget, här varierade det mellan minst 20 och 40 timmar i veckan. Beroende på vad man har för andra uppdrag inom föreningen. Jag är anställd inom föreningen så 40 timmar i veckan lägger jag ner minst på laget och diverse planering. Jag lägger ner ungefär 20 timmar per vecka på laget, sen har jag även andra uppgifter inom föreningen. Som följdfrågor kom naturligt att ta upp vad man fokuserar på med laget, flera av de intervjuade ledarna menade att hård träning och viljan att vinna är viktiga faktorer inom en elitverksamhet. En av ledarna väljer att lägga fram det enligt följande: Fokuserar på att lära mina spelare att vinna, hantera förluster, fostra bra människor, för alla blir ju trots allt inte ishockeyspelare tillslut. Spelarna måste lära sig att träna hårt, äta rätt och jag vill ge dem en bra värdegrund inte bara inom ishockeyn utan i livet. Men framförallt handlar det ju om att vinna till varje pris, det är ju trots allt elitidrott vi sysslar med. I ledarnas arbete kommer även föreningen in, majoriteten av de tillfrågade ledarna menar att föreningen till stor del påverkar deras arbete som tränare/ledare, dels genom stöttning och dels genom styrdokument och policys. Föreningen har ju genom styrdokument kommit överens om hur tränarna ska agera och hantera laget, det jag har ansvar för och kontroll över är främst den personliga utvecklingen hos varje spelare. Föreningen har ett stort inflytande på mitt sätt att jobba, beslut tas gemensamt inom föreningen med en röd tråd från a-laget och neråt. Vi har tränarmöten varje vecka där vi diskuterar verksamheten men även enskilda spelare. Föreningen påverkar mer ju äldre du blir som spelare, det är olika mycket påverkan vid olika tillfällen men styrdokument finns och dom bör man ju rätta sig efter. Vi har fyra killar som arbetar helt och hållet med både spelar- och tränarutveckling. När vi tar upp det komplexa idrottsbegreppet talang menar alla av de intervjuade ledarna inom elitverksamheten att den verkliga talangen är viljan och orken att träna, exempelvis svarar man: En talang upptäcker man redan från början, men den verkliga talangen är att ha viljan att träna. 34

39 Jag tycker att det innefattar en mängd olika saker, men främst handlar det om att orka träna ofta och mycket och sen tillgodose sig den mängd träning man lägger ner. Tror i många fall att det handlar om att träna långt mycket mer än timmar. När man får frågan om vad som egentligen skiljer en elitförening från en breddförening handlar svaren främst om ambitionsnivån, föreningens vilja och de resurser man har. Två av de tillfrågade ledarna svarar som följer: Vad föreningen vill med verksamheten framförallt, vi rekryterar spelare redan när dem är 15 år, med andra ord plockar spelare från närområdet. Elitverksamheten i sig startar när spelarna är 14. Vi är längre fram i utbildningen och kan därför gå snabbare fram och ställa högre krav på våra spelare och ledare. Tillsist tog vi upp hur ledarna ser på deras spelares kunskaper angående träningsmetodik samt hur stort ansvar man tycker spelarna tar själva för sin egen utveckling. Här varierar det kraftigt där någon ledare menar att nivån är hög medan någon tar upp en lägre nivå av både kunskap samt ansvarstagande. Det går inte att se något tydligt mönster i ledarnas svar men exempelvis svarar man enligt följande: Jag skulle säga att kunskapsnivån är medel bra, det är väldigt varierande från spelare till spelare. Vad gäller ansvar är det väldigt blandat faktiskt, det varierar kraftigt men eftersom det är en lagsport tror jag spelarna förväntar sig att någon bestämmer. Spelarnas nivå är bra tycker jag. Mina spelare har förstått att man måste träna mycket. När det kommer till ansvar är det väldigt varierande, en del är målmedvetna och en del är bara där för att ha kul, jag tror faktiskt att det till stor del har med svensk idrottskultur att göra. 35

40 Breddverksamheterna enkätredovisning Breddförening A Föreningen Breddförening A bedriver fyra träningspass i veckan, och man genomför fysiska tester flera gånger per säsong. Man genomför individuella samtal mellan spelare och ledare enstaka gånger per säsong. Teoripass genomförs nästan aldrig.(se diagram 37) Spelarna tycker att deras tränare är 2,9 på en skala mellan 1-5 där 1 representerar dålig, och 5 utmärkt. Spelarnas uppfattning om sina tränare varierar mellan skalans samtliga värden. Spelarna trivs 2,9 med sin förening enligt samma skala. Spelarnas uppfattning om sin förening skiljer sig mellan skalans samtliga värden.(se diagram 38) På det genomförda kunskapstestet hade Breddförening A ett snitt på 3,9 antal rätt av 7 möjliga. Diagram 37. Breddförening A. Träningsmängd fysiktester och teori. Diagram 38. Breddförening A. Trivsel med tränare och förening Spelaren Spelarna i Breddförening A: 5 % är födda mellan januari och mars, 22 % mellan april och juni, 45 % mellan juli och september och 28 % mellan oktober och december.(se diagram 39) Av spelarna utövar 56 % enbart ishockey. Diagram 39. Breddförening A. Födelseperiod i kvartal. 36

41 Spelarna har en motivationsnivå, 3,8 på en 5 gradig skala där 1 represterar att man enbart spelar för att det är roligt, och 5 representerar att man i framtiden vill ha ishockey som yrke. Av spelarna vill, eller ska 61 % gå på ett hockeygymnasium. Man rankar sig själv som ishockeyspelare med stor spridning inom laget, men med ett snittvärde på 3,6 där 1 representerar sämre än medel i sin åldersgrupp, och 5 bland dem bästa i Sverige i sin åldersgrupp. Man värderar sin talang i laget med ett snittvärde på 3,4 där 1 represterar ingen talang och 5 stor talang.(se diagram 40) Av spelarna deltog 5 % i Tv- Pucken. Diagram 40. Breddförening A. Upplevd motivation, ranking och talang Spelarna uppfattar sin träningsmängd som 4 i snittvärde på en 5 gradig skala där 1 represterar för lite träning, och 5 represterar för mycket träning. Spelarna bedriver två till tre pass i veckan på egen hand utöver den ledarledda verksamheten. Av spelarna bedriver 56 % styrketräning med vikter och 44 % utan vikter. Styrketräningen bedrivs i utsträckningen, 2,1 på en femgradig skala där 1 representerar aldrig, och 5 representerar fem pass i veckan eller mer. Spelarna värmer till största del upp inför träning och match, Snitt värde 3,7 där 1 är aldrig, och 5 är alltid. På en skala 1 till 5, där 1 är mindre viktigt och 5 väldigt viktigt, bedömer spelarna kosten i förhållande till sitt idrottsutövande som 3,9. På frågan, i vilken utsträckning dem anpassar kosten utefter sitt idrottsutövande blir svaret 3,9. Deras återhämtning efter träning och match bedöms som 3,6.(se diagram 41) Diagram 41. Breddförening A. Upplevd kost, återhämtning och uppvärmning. 37

42 Spelarna i Breddförening A trivs enligt skalan 1=Dåligt, 5=Utmärkt, 3,3 med sin roll i laget. Sin speltid under match bedömer spelarna som 3. De trivs 3,6 med sina lagkamrater. Sina kunskaper gällande fysiskträning bedömer spelarna enligt samma skala som 4,5. Samt sina kunskaper gällande ishockey teori som 4,1.(se diagram 42) Diagram 42. Breddförening A. Upplevd nöjdhet och kunskap. Förutsättningar Av i Breddförening A bor 89 % med båda sina föräldrar. Av spelarna bor 5 % i lägenhet, 90 % i villa och 5 % i radhus. Föräldrarnas utbildningsnivå skiljer sig men till störst del är modern högskoleutbildade och fadern gymnasieutbildad. På en fyragradig skala bedömer spelarna sina föräldrars delaktighet i deras idrottsutövande som 2,5. På en femgradig skala bedömer spelarna de förutsättningar som föräldrarna skapar för deras idrottsutövande som 4,1. På frågan vilka förutsättningar deras skola ger för deras idrottsutövande, blir snittvärdet 3,1 på en femgradigskala. Av spelarna har 83 % syskon, av dessa idrottar 71 %. Syskonen utövar en mängd olika idrotter men till största del utövar syskonen fotboll. Av spelarna har 56 % någon annan i familjen som spelar eller har spelat ishockey. Av dessa 56 % har 70 % en bror som spelar eller spelat, 50 % har en far som spelar eller spelat, och 20 % har både en far och en bror som spelar eller spelat ishockey. På frågan hur viktig idrott är i deras familj bedömer spelarna de som 2,6 på en fyrgradig skala. 38

43 Breddförening B Föreningen Breddförening B, bedriver fyra träningspass i veckan, och man genomför fysiktester någon enstaka gång per säsong. Man genomför sällan individuella samtal mellan spelare och ledare. Teoripass genomförs nästan aldrig.(se diagram 43) Spelarna tycker att deras tränare är 3,1 på en skala mellan 1-5 där 1 represterar dålig, och 5 utmärkt. Spelarnas uppfattning om sina tränare varierar mellan skalans samtliga värden. Spelarna trivs 3,2 med sin förening enligt samma skala. Spelarnas uppfattning om sin förening skiljer sig mellan skalans samtliga värden.(se diagram 44) På det genomförda kunskapstestet hade Breddförening B ett snitt på 3,7 antal rätt av 7 möjliga. Diagram 43. Breddförening B. Träningsmängd fysiktester Diagram 44. Breddförening B. Trivsel med tränare och förening. Spelaren Spelarna i Breddförening B, är 14 % födda mellan januari och mars, 10 % mellan april och juni, 53 % mellan juli och september och 23 % mellan oktober och december.(se diagram 45) Av spelarna utövar 68 % enbart ishockey. Diagram 45. Breddförening B. Födelseperiod i kvartal. 39

44 Spelarna har en motivationsnivå, 3,7 på en 5 gradig skala där 1 representerar att man enbart spelar för att det är roligt, och 5 representerar att man i framtiden vill ha ishockey som yrke. Av spelarna vill, eller ska 67 % gå på ett hockeygymnasium. Man rankar sig själv som ishockeyspelare med stor spridning inom laget, men med ett snittvärde på 3,7 där 1 represterar sämre än medel i sin åldersgrupp, och 5 bland dem bästa i Sverige i sin åldersgrupp. Man värderar sin talang i laget med ett snittvärde på 3,6 där 1 represterar ingen talang och 5 stor talang.(se diagram 46) Av spelarna deltog 10 % i Tv- Pucken. Diagram 46. Breddförening B. Upplevd motivation, ranking och talang Spelarna uppfattar sin träningsmängd som, 3,8 i snittvärde på en 5 gradig skala där 1 represterar för lite träning, och 5 represterar för mycket träning. Spelarna bedriver ett till två pass i veckan på egenhand utöver den ledarledda verksamheten. Av spelarna bedriver 65 % styrketräning med vikter och 35 % utan vikter. Styrketräningen bedrivs i utsträckningen, 1,5 på en femgradig skala där 1 represterar aldrig, och 5 representerar fem pass i veckan eller mer. Spelarna värmer upp inför träning och match med ett snittvärde på 3,4 där 1 är aldrig, och 5 är alltid. På en skala 1 till 5, där 1 är mindre viktigt och 5 väldigt viktigt, bedömer spelarna kosten i förhållande till sitt idrottsutövande som 4,2. På frågan, i vilken utsträckning dem anpassar kosten utefter sitt idrottsutövande blir svaret 3,7. Deras återhämtning efter träning och match bedöms som 4,0.(se diagram 47) Diagram 47. Breddförening B. Upplevd kost, återhämtning och uppvärmning. 40

45 Spelarna i Breddförening B, trivs enlig skalan 1=Dåligt, 5=Utmärkt, 3,5 med sin roll i laget. Sin speltid under match bedömer spelarna som 3,6. De trivs 4,1 med sina lagkamrater. Sina kunskaper gällande fysiskträning bedömer spelarna enligt samma skala som 4,1. Samt sina kunskaper gällande ishockey teori som 4,1.(se diagram 48) Diagram 48. Breddförening B. Upplevd nöjdhet och kunskap. Förutsättningar Av spelarna i Breddförening B bor 86 % med båda sina föräldrar. Av spelarna bor 8 % i lägenhet, 72 % i villa och 20 % i radhus. Föräldrarnas utbildningsnivå skiljer sig men till störst del är modern gymnasieutbildad och fadern högskoleutbildad. På en fyragradig skala bedömer spelarna sina föräldrars delaktighet i deras idrottsutövande som 2,8. På en femgradig skala bedömer spelarna de förutsättningar som föräldrarna skapar för deras idrottsutövande som 3,9. På frågan vilka förutsättningar deras skola ger för deras idrottsutövande, blir snittvärdet 3,7 på en femgradigskala. Av spelarna har 84 % syskon, av dessa idrottar 65 %. Syskonen utövar en mängd olika idrotter men till största del utövar syskonen ishockey. Av spelarna har 62 % någon annan i familjen som spelar eller har spelat ishockey. Av dessa 62 % har 60 % en bror som spelar eller spelat, 50 % har en far som spelar eller spelat, och 10 % har både en far och en bror som spelar eller spelat ishockey. På frågan hur viktig idrott är i deras familj bedömer spelarna de som 2,5 på en fyrgradig skala. 41

46 Breddförening C Föreningen Breddförening C, bedriver fyra träningspass i veckan, och man genomför fysiktester någon enstaka gång per säsong. Man genomför sällan individuella samtal mellan spelare och ledare. Teoripass genomförs nästan aldrig.(se diagram 49) Spelarna tycker att deras tränare är 3,5 på en skala mellan 1-5 där 1 represterar dålig, och 5 utmärkt. Spelarnas uppfattning om sina tränare varierar mellan skalans samtliga värden. Spelarna trivs 2,8 med sin förening enligt samma skala. Spelarnas uppfattning om sin förening skiljer sig mellan skalans samtliga värden.(se diagram 50) På det genomförda kunskapstestet hade Breddförening C ett snitt på 3,4 antal rätt av 7 möjliga. Diagram 49. Breddförening C. Träningsmängd fysiktester Diagram 50. Breddförening C. Trivsel med tränare och förening Spelaren Spelarna i Breddförening C: 20 % är födda mellan januari och mars, 62 % mellan april och juni, 6 % mellan juli och september och 12 % mellan oktober och december.(se diagram 51) Av spelarna utövar 74 % enbart ishockey. Diagram 51. Breddförening C. Födelseperiod i kvartal. 42

47 Spelarna har en motivationsnivå, 3,6 på en 5 gradig skala där 1 represterar att man enbart spelar för att det är roligt, och 5 representerar att man i framtiden vill ha ishockey som yrke. Av spelarna vill, eller ska 57 % gå på ett hockeygymnasium. Man rankar sig själv som ishockeyspelare med stor spridning inom laget, men med ett snittvärde på 3,9 där 1 represterar sämre än medel i sin åldersgrupp, och 5 bland dem bästa i Sverige i sin åldersgrupp. Man värderar sin talang i laget med ett snittvärde på 3,8 där 1 represterar ingen talang och 5 stor talang.(se diagram 52) Av spelarna deltog 5 % i Tv- Pucken. Diagram 52. Breddförening C. Upplevd motivation, ranking och talang Spelarna uppfattar sin träningsmängd som, 3,1 i snittvärde på en 5 gradig skala där 1 represterar för lite träning, och 5 represterar för mycket träning. Spelarna bedriver ett till två pass i veckan på egenhand utöver den ledarledda verksamheten. Av spelarna bedriver 37 % styrketräning med vikter och 63 % utan vikter. Styrketräningen bedrivs i utsträckningen, 1,8 på en femgradig skala där 1 represterar aldrig, och 5 representerar fem pass i veckan eller mer. Spelarna värmer upp inför träning och match med ett snittvärde på 3,7 där 1 är aldrig, och 5 är alltid. På en skala 1 till 5, där 1 är mindre viktigt och 5 väldigt viktigt, bedömer spelarna kosten i förhållande till sitt idrottsutövande som 4,3. På frågan, i vilken utsträckning dem anpassar kosten utefter sitt idrottsutövande blir svaret 3,5. Deras återhämtning efter träning och match bedöms som 3,8.(se diagram 53) Diagram 53. Breddförening C. Upplevd kost, återhämtning och uppvärmning. 43

48 Spelarna i Breddförening C, trivs enlig skalan 1=Dåligt, 5=Utmärkt, 3,6 med sin roll i laget. Sin speltid under match bedömer spelarna som 3,1. De trivs 4,2 med sina lagkamrater. Sina kunskaper gällande fysiskträning bedömer spelarna enligt samma skala som 3,9. Samt sina kunskaper gällande ishockey teori som 3,9.(se diagram 54) Diagram 54. Breddförening C. Upplevd nöjdhet och kunskap. Förutsättningar Av spelarna i Breddförening C bor 93 % med båda sina föräldrar. Av spelarna bor 14 % i lägenhet, 62 % i villa och 24 % i radhus. Föräldrarnas utbildningsnivå skiljer sig men till störst del är båda föräldrarna gymnasieutbildade. På en fyragradig skala bedömer spelarna sina föräldrars delaktighet i deras idrottsutövande som 2,9. På en femgradig skala bedömer spelarna de förutsättningar som föräldrarna skapar för deras idrottsutövande som 4,0. På frågan vilka förutsättningar deras skola ger för deras idrottsutövande, blir snittvärdet 3,9 på en femgradigskala. Av spelarna har 93 % syskon, av dessa idrottar 42 %. Syskonen utövar en mängd olika idrotter men till största del utövar syskonen fotboll. Av spelarna har 42 % någon annan i familjen som spelar eller har spelat ishockey. Av dessa 42 % har 53 % en bror som spelar eller spelat, 59 % har en far som spelar eller spelat, och 12 % har både en far och en bror som spelar eller spelat ishockey. På frågan hur viktig idrott är i deras familj bedömer spelarna de som 2,6 på en fyrgradig skala. 44

49 Breddförening D Föreningen Breddförening D, bedriver fyra träningspass i veckan, och man genomför fysiktester någon enstaka gång per säsong. Man genomför sällan individuella samtal mellan spelare och ledare. Teoripass genomförs enstaka gånger per säsong.(se diagram 55) Spelarna tycker att deras tränare är 3,3 på en skala mellan 1-5 där 1 represterar dålig, och 5 utmärkt. Spelarnas uppfattning om sina tränare varierar mellan skalans samtliga värden. Spelarna trivs 3,4 med sin förening enligt samma skala. Spelarnas uppfattning om sin förening skiljer sig mellan skalans samtliga värden.(se diagram 56) På det genomförda kunskapstestet hade Breddförening D ett snitt på 3,6 antal rätt av 7 möjliga. Diagram 55. Breddförening D. Träningsmängd fysiktester. Diagram 56. Breddförening D. Trivsel med tränare och förening. Spelaren Spelarna i Breddförening D, är födda 13 % mellan januari och mars, 28 % mellan april och juni, 32 % mellan juli och september och 27 % mellan oktober och december.(se diagram 57) Av spelarna utövar 74 % enbart ishockey. Diagram 57. Breddförening D. Födelseperiod i kvartal. 45

50 Spelarna har en motivationsnivå, 3,1 på en 5 gradig skala där 1 represterar att man enbart spelar för att det är roligt, och 5 representerar att man i framtiden vill ha ishockey som yrke. Av spelarna vill, eller ska 36 % gå på ett hockeygymnasium. Man rankar sig själv som ishockeyspelare med stor spridning inom laget, men med ett snittvärde på 3,7 där 1 represterar sämre än medel i sin åldersgrupp, och 5 bland dem bästa i Sverige i sin åldersgrupp. Man värderar sin talang i laget med ett snittvärde på 3,9 där 1 represterar ingen talang och 5 stor talang.(se diagram 58) Av spelarna deltog ingen i Tv- Pucken. Diagram 58. Breddförening D. Upplevd motivation, ranking och talang. Spelarna uppfattar sin träningsmängd som, 3,1 i snittvärde på en 5 gradig skala där 1 represterar för lite träning, och 5 represterar för mycket träning. Spelarna bedriver ett till två pass i veckan på egenhand utöver den ledarledda verksamheten. Av spelarna bedriver 56 % styrketräning med vikter och 44 % utan vikter. Styrketräningen bedrivs i utsträckningen, 2,1 på en femgradig skala där 1 represterar aldrig, och 5 representerar fem pass i veckan eller mer. Spelarna värmer upp inför träning och match med ett snittvärde på 3,6 där 1 är aldrig, och 5 är alltid. På en skala 1 till 5, där 1 är mindre viktigt och 5 väldigt viktigt, bedömer spelarna kosten i förhållande till sitt idrottsutövande som 4,1. På frågan, i vilken utsträckning dem anpassar kosten utefter sitt idrottsutövande blir svaret 3,8. Deras återhämtning efter träning och match bedöms som 3,7.(se diagram 59) Diagram 59. Breddförening D. Upplevd kost, återhämtning och uppvärmning. 46

51 Spelarna i Breddförening D, trivs enlig skalan 1=Dåligt, 5=Utmärkt, 2,9 med sin roll i laget. Sin speltid under match bedömer spelarna som 2,8. De trivs 4,4 med sina lagkamrater. Sina kunskaper gällande fysiskträning bedömer spelarna enligt samma skala som 4,3. Samt sina kunskaper gällande ishockey teori som 3,8.(se diagram 60) Diagram 60. Breddförening D. Upplevd nöjdhet och kunskap. Förutsättningar Av spelarna i Breddförening D bor 73 % med båda sina föräldrar. Av spelarna bor 22 % i lägenhet, 45 % i villa och 23 % i radhus. Föräldrarnas utbildningsnivå skiljer sig men till störst del är båda föräldrarna gymnasieutbildade. På en fyragradig skala bedömer spelarna sina föräldrars delaktighet i deras idrottsutövande som 2,3. På en femgradig skala bedömer spelarna de förutsättningar som föräldrarna skapar för deras idrottsutövande som 3,8. På frågan vilka förutsättningar deras skola ger för deras idrottsutövande, blir snittvärdet 3,5 på en femgradigskala. Av spelarna har 74 % syskon, av dessa idrottar 76 %. Syskonen utövar en mängd olika idrotter men till största del utövar syskonen innebandy. Av spelarna har 37 % någon annan i familjen som spelar eller har spelat ishockey. Av dessa 37 % har 73 % en bror som spelar eller spelat, 33 % har en far som spelar eller spelat, och 6 % har både en far och en bror som spelar eller spelat ishockey. På frågan hur viktig idrott är i deras familj bedömer spelarna de som 2,2 på en fyrgradig skala. 47

52 Ledarsynpunkter breddverksamheterna Vi frågade ledarna om deras erfarenhet, inom breddverksamheterna påvisade man en varierande erfarenhet dels som tränare och dels som spelare. Av de intervjuade ledarna hade en nyligen börjat som ledare och en annan hade följt samma lag under en femårsperiod. Det här är andra säsongen jag är tränare, jag var tidigare spelare i föreningen. Jag har en son i föreningen, började väl som tränare när han började ishockey och har därefter följt med laget under dryga fem år nu. Ledarna fick även frågan om hur mycket tid som läggs ner på laget, den ena ledaren menade att han ungefär ägnade 20 timmar i veckan på laget. Den andra påvisade liknande tendenser. Jag lägger ca 20 timmar i veckan på laget, har aldrig riktigt räknat, men eftersom det är helt ideellt är det svårt att göra mer. Som följdfrågor kom naturligt att ta upp vad man fokuserar på med laget, enligt en av ledarna handlar det mycket om fostran, kamratskap och att ha kul. Den andra ledaren pratade istället om att skapa ett livslångt intresse för ishockey. Exempelvis sa en av ledarna: Vi vill att alla ska spela lika mycket, det ska vara roligt att komma hit blir ju lite som ett andra hem liksom, det är bättre att dom är här än ute på stan. I ledarnas arbete kommer även föreningen in, vad gäller breddverksamheterna menar ledarna att föreningens policy och styrdokument till stor del påverkar deras arbete. Men det är i de fall vi undersökt upp till tränaren enskilt att leda/träna laget på sitt sätt. Användandet av styrdokument varierar med andra ord i utsträckning. Vi har ju policys och styrdokument i föreningen, men framförallt har vi en föräldragrupp som stöttning när det blir problem på något sätt. När vi tar upp idrottsbegreppet talang menar de intervjuade ledarna inom breddverksamheterna att talang är något man ser från början, exempelvis svarar man: En talang är en spelare som har lätt för sig och inte behöver träna i samma mängd som andra. Man ser ju om någon är duktig, det handlar väl mest om att man har det lättare än andra att lära sig. När man får frågan om vad som egentligen skiljer en breddförening från en elitförening handlar svaren främst om en varierande ambitionsnivå. En av de tillfrågade ledarna svarar som följer: Vi har duktiga spelare, men den största skillnaden från en elitklubb är nog att de har mer jämnhet vad gäller motivationen. Jag menar här är klyftan stor mellan toppen och botten på ett annat sätt än i en elitklubb. Tillsist tog vi upp hur ledarna ser på deras spelares kunskaper angående träningsmetodik samt hur stort ansvar man tycker spelarna tar själva för sin egen utveckling. De intervjuade ger här liknande svar där man menar att spelarnas kunskapsnivå och ansvarstagande skiljer sig stort från spelare till spelare. Vissa av spelarna kan mycket tycker jag, medan andra är mindre intresserade. Det går väl lite hand i hand med vad man vill med ishockeyn. 48

53 Sammanfattning av resultat Elitföreningarna Vilka kunskaper anser ledarna att spelarna besitter om träningsmetodik? Vad kan sägas om föreningens betydelse? Under ledarintervjuerna tog vi upp hur ledarna ser på deras spelares kunskaper angående träningsmetodik samt hur stort ansvar man tycker spelarna tar själva för sin egen utveckling. Här varierar det kraftigt där någon ledare menar att nivån är hög medan någon tar upp en lägre nivå av både kunskap samt ansvarstagande. Det går inte att se något tydligt mönster i ledarnas svar men exempelvis svarar man enligt följande: Jag skulle säga att kunskapsnivån är medel bra, det är väldigt varierande från spelare till spelare. Vad gäller ansvar är det väldigt blandat faktiskt, det varierar kraftigt men eftersom det är en lagsport tror jag spelarna förväntar sig att någon bestämmer. Spelarnas nivå är bra tycker jag. Mina spelare har förstått att man måste träna mycket. När det kommer till ansvar är det väldigt varierande, en del är målmedvetna och en del är bara där för att ha kul, jag tror faktiskt att det till stor del har med svensk idrottskultur att göra. Det som kan utläsas om föreningarna och dess betydelse är att Elitföreningarna bedriver 5 till 7 träningspass i veckan, och man genomför regelbundna fysiska tester. Man genomför individuella samtal mellan spelare och ledare i varierad utsträckning. Teoripass genomförs i skiljd utsträckning.(se diagram 61) Spelarnas uppfattning om sina tränare skiljer sig kraftigt i samtliga lag. Snittvärdet på Elitföreningarnas tränare är 3,3 på en skala mellan 1-5 där 1 represterar dålig, och 5 utmärkt. Spelarna i elitföreningarna trivs 3,9 med sin förening enligt samma skala.(se diagram 62) Diagram 61. Elitföreningarna. Träningsmängd, fysiktester, teori och individuella samtal. 49

54 Diagram 62. Elitföreningarna. Trivsel med tränare och förening. Vilka kunskaper anser spelarna att de besitter om träningsmetodik? Spelarna i elitföreningarna bedömer sina kunskaper gällande fysiskträning som 3,8 på en femgradig skala där 1 är dåligt och 5 är utmärkt. Enligt samma skala bedömer spelarna sina kunskaper gällande ishockey teori som 3,7.(se diagram 63) Diagram 63. Elitföreningarna. Kunskaper fysisk träning och Teori. 50

55 Skiljer sig kunskaperna hos spelarna beroende på vilken förening man tillhör? På det genomförda kunskapstestet hade spelarna tillhörande elitföreningarna ett snitt på 4,5 antal rätt av 7 möjliga. Inga stora variationer i antal rätt mellan de olika lagen, en lägsta notering vid 4,3 och en högsta vid 4,8 antal rätt i snitt.(se diagram 64) Diagram 64. Elitföreningarna. Kunskapstest antal rätt i snitt. 7 Kunskapstest antal rätt i snitt Elitförening A Elitförening B Elitförening C Elitförening D Elitförening E Elitförening F Snittvärde Elit Vad kan sägas om den Svenska U-16 Ishockeyspelaren som tillhör en elitförening? Av spelarna i Elitföreningarna, är 29 % födda mellan januari och mars, 36 % mellan april och juni, 27 % mellan juli och september och 8 % mellan oktober och december.(se diagram 65) Av spelarna utövar 88 % enbart ishockey och övriga utövar en mängd olika idrotter men golf är återkommande. Diagram 65. Elitföreningarna. Födelseperiod i kvartal. Födelsedatum Elit 1:a kvart 2:a kvart 3:e kvart 4:e kvart 51

56 Spelarna har en motivationsnivå med ett snittvärde på 4,4 på en 5 gradig skala där 1 representerar att man enbart spelar för att det är roligt, och 5 representerar att man i framtiden vill ha ishockey som yrke. Av spelarna i Elitföreningarna vill eller ska 94 % gå på ett hockeygymnasium. Man rankar sig själv som ishockeyspelare med ett snittvärde på 3,6 där 1 representerar sämre än medel i sin åldersgrupp, och 5 bland dem bästa i Sverige i sin åldersgrupp. Man värderar sin talang väldigt olika i lagen med ett snittvärde på 3,7 där 1 represterar ingen talang och 5 stor talang.(se diagram 66) Av de spelare som tillhör en elitförening och genomförde undersökningen deltog 65 % i Tv- Pucken. Det är även spelare födda 1996 som genomfört undersökning, dessa spelare spelar inte TV- Pucken förens nästa säsong 2011/2012. Detta medför att en större del än 65 % av de spelare födda 1995 deltog i TV- Pucken än vad resultatet visar. Diagram 66. Elitföreningarna. Upplevd motivation, ranking och talang. 52

57 Spelarna uppfattar sin träningsmängd som 3,3 i snittvärde på en 5 gradig skala där 1 represterar för lite träning, och 5 represterar för mycket träning. Spelarna bedriver ett till tre pass i veckan på egenhand utöver den ledarledda verksamheten. Av spelare bedriver 99 % styrketräning med vikter. Styrketräningen bedrivs med ett snittvärde 2,8 på en femgradig skala där 1 representerar aldrig, och 5 representerar fem pass i veckan eller mer.(se diagram 67) Diagram 67. Elitföreningarna. Upplevd träningsmängd, styrketräning och egen träning. Spelarna värmer till största del alltid upp inför träning och match, snitt värde 4,2 där 1 är aldrig, och 5 är alltid. På en skala 1 till 5, där 1 är mindre viktigt och 5 väldigt viktigt, bedömer spelarna kosten i förhållande till sitt idrottsutövande som 4,5. På frågan, i vilken utsträckning dem anpassar kosten utefter sitt idrottsutövande blir svaret 4,1. Deras återhämtning efter träning och match bedöms som 4,1.(se diagram 68) Diagram 68. Elitföreningarna. Upplevd kost, återhämtning och uppvärmning. 53

58 Spelarna i elitföreningarna, trivs enligt skalan 1=Dåligt, 5=Utmärkt, 3,8 med sin roll i laget. Sin speltid under match bedömer spelarna som 3,8. De trivs 4,4 med sina lagkamrater enligt samma skala.(se diagram 69) Diagram 69. Elitföreningarna Trivsel med roll, speltid och lagkamrater. Vad kan sägas om spelarnas förutsättningar för sitt idrottsutövande? Av spelarna i Elitföreningarna bor 91 % med båda sina föräldrar. Av spelarna bor 11 % i lägenhet, 76 % i villa och 13 % i radhus.(se diagram 70) Föräldrarnas utbildningsnivå skiljer sig mellan lagen men till störst del är båda föräldrarna högskoleutbildad. Diagram 70. Elitföreningarna. Hemförhållanden. Av spelarna har 96 % syskon, av dessa idrottar 83 %. Syskonen utövar en mängd olika idrotter men till största del utövar syskonen ishockey. Av spelarna har 75 % någon annan i familjen som spelar eller har spelat ishockey. Av dessa 75% har 68 % en bror som spelar eller spelat, 58 % har en far som spelar eller spelat, 4 % har en syster som spelar eller spelat och 28 % har fler än en i familjen som spelar eller spelat ishockey. På en fyragradig skala bedömer spelarna sina föräldrars delaktighet i deras idrottsutövande som 3,3. På en femgradig skala bedömer spelarna de förutsättningar som föräldrarna skapar för deras idrottsutövande som 4,5.(se diagram 71) På frågan vilka förutsättningar deras skola ger för deras idrottsutövande, blir snittvärdet 3,9 på en femgradigskala. På frågan hur viktig idrott är i deras familj bedömer spelarna de som 3,5 på en fyrgradig skala.(se diagram 72) 54

59 Diagram 71. Elitföreningarna. Hemförhållanden2. Diagram 72. Elitföreningarna. förutsättningar. 55

60 Breddföreningarna Vilka kunskaper anser ledarna att spelarna besitter angående träningsmetodik? Vad kan sägas om föreningens betydelse? Under ledarintervjuerna tog vi upp hur ledarna ser på deras spelares kunskaper angående träningsmetodik samt hur stort ansvar man tycker spelarna tar själva för sin egen utveckling. De intervjuade ger här liknande svar där man menar att spelarnas kunskapsnivå och ansvarstagande skiljer sig stort från spelare till spelare. Vissa av spelarna kan mycket tycker jag, medan andra är mindre intresserade. Det går väl lite hand i hand med vad man vill med ishockeyn. Det som kan sägas om föreningarna och dess betydelse är att Breddföreningarna bedriver 4 träningspass i veckan, och man genomför inte regelbundna fysiktester. Man genomför individuella samtal mellan spelare och ledare i varierad utsträckning. Teoripass genomförs i skiljd utsträckning.(se diagram 73) Spelarnas uppfattning om sina tränare skiljer sig kraftigt i samtliga lag. Snittvärdet på Breddföreningarnas tränare är 3,2 på en skala mellan 1-5 där 1 representerar dålig, och 5 utmärkt. Spelarna i breddföreningarna trivs 3,1 med sin förening enligt samma skala.(se diagram 74) Diagram 73. Breddföreningarna. Träningsmängd, fysiktester och teori. 56

61 Diagram 74. Breddföreningarna. Trivsel med tränare och förening. Vilka kunskaper anser spelarna att de besitter angående träningsmetodik? Sina kunskaper gällande fysiskträning bedömer spelarna i breddföreningarna som 4,2 på en femgradig skala där 1 är dåligt och 5 utmärkt. Enligt samma skala bedömer spelarna sina kunskaper gällande ishockey teori som 3,9.(se diagram 75) Diagram 75. Breddföreningarna. Kunskaper fysisk träning och Teori. 57

62 Skiljer sig kunskaperna hos spelarna beroende på vilken förening man tillhör? På det genomförda kunskapstestet hade spelarna tillhörande breddföreningarna ett snitt på 3,7 antal rätt av 7 möjliga. Inga stora variationer i antal rätt i snitt, en lägsta notering vid 3,4 och en högsta notering vid 3,9 antal rätt i snitt.(se diagram 76) Diagram 76. Breddföreningarna. Kunskapstest antal rätt i snitt. Vad kan sägas om den Svenska U-16 Ishockeyspelaren som tillhör en breddförening? Av spelarna i Breddföreningarna, är 12 % födda mellan januari och mars, 24 % mellan april och juni, 39 % mellan juli och september och 25 % mellan oktober och december.(se diagram 77) Av spelarna utövar 65 % enbart ishockey och övriga utövar en mängd olika idrotter men innebandy och fotboll är återkommande. Diagram 77. Breddföreningarna. Födelseperiod i kvartal. 58

63 Spelarna har en motivationsnivå, med ett snittvärde på 3,5 på en 5 gradig skala där 1 represterar att man enbart spelar för att det är roligt, och 5 representerar att man i framtiden vill ha ishockey som yrke. Av spelarna i Breddföreningarna vill, eller ska 55 % gå på ett hockeygymnasium. Man rankar sig själv som ishockeyspelare med ett snittvärde på 3,7 där 1 represterar sämre än medel i sin åldersgrupp, och 5 bland dem bästa i Sverige i sin åldersgrupp. Man värderar sin talang väldigt olika i lagen med ett snittvärde på 3,7 där 1 represterar ingen talang och 5 stor talang.(se diagram 78) Av de spelare som tillhör en breddförening och genomförde undersökningen deltog 4 % i Tv- Pucken. Det är även spelare födda 1996 som genomfört undersökning, dessa spelare spelar inte TV- Pucken förens nästa säsong 2011/2012. Detta medför att en större del än 4 % av de spelare födda 1995 deltog i TV- Pucken än vad resultatet visar. Diagram 78. Breddföreningarna. Upplevd motivation, ranking och talang. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Breddförening A Breddförening B Breddförening C Breddförening D Snittvärde Bredd Motivation Ranking Talang 59

64 Spelarna uppfattar sin träningsmängd som 3,5 i snittvärde på en 5 gradig skala där 1 represterar för lite träning, och 5 represterar för mycket träning. Spelarna bedriver ett till tre pass i veckan på egenhand utöver den ledarledda verksamheten. Av spelare bedriver 53 % styrketräning med vikter och 47 % utan vikter. Styrketräningen bedrivs med ett snittvärde 1,8 på en femgradig skala där 1 represterar aldrig, och 5 representerar fem pass i veckan eller mer.(se diagram 79) Diagram 79. Breddföreningarna. Upplevd träningsmängd, styrketräning och egen träning. Spelarna värmer upp inför träning och match, med ett snittvärde 3,6 där 1 är aldrig, och 5 är alltid. På en skala 1 till 5, där 1 är mindre viktigt och 5 väldigt viktigt, bedömer spelarna kosten i förhållande till sitt idrottsutövande som 4,1. På frågan, i vilken utsträckning dem anpassar kosten utefter sitt idrottsutövande blir svaret 3,7. Deras återhämtning efter träning och match bedöms som 3,7.(se diagram 80) Diagram 80. Breddföreningarna. Upplevd kost, återhämtning och uppvärmning. 60

65 Spelarna i breddföreningarna, trivs enlig skalan 1=Dåligt, 5=Utmärkt, 3,3 med sin roll i laget. Sin speltid under match bedömer spelarna som 3,1. De trivs 4,0 med sina lagkamrater. (se diagram 81) Diagram 81. Breddföreningarna Trivsel med roll, speltid och lagkamrater. Vad kan sägas om spelarnas förutsättningar för sitt idrottsutövande? Av spelarna i Breddföreningarna bor 85 % med båda sina föräldrar. Av spelarna bor 15 % i lägenhet, 67 % i villa och 18 % i radhus.(se diagram 82) Föräldrarnas utbildningsnivå skiljer sig mellan lagen men till störst del är båda föräldrarna gymnasieutbildad. Diagram 82. Breddföreningarna. Hemförhållanden. Av spelarna har 83 % syskon, av dessa idrottar 65 %. Syskonen utövar en mängd olika idrotter men till största del utövar syskonen fotboll och innebandy. Av spelarna har 49 % någon annan i familjen som spelar eller har spelat ishockey. Av dessa 49 % har 63 % en bror som spelar eller spelat, 49 % har en far som spelar eller spelat och 12 % har fler än en i familjen som spelar eller spelat ishockey. 61

66 På en fyragradig skala bedömer spelarna sina föräldrars delaktighet i deras idrottsutövande som 2,6. På en femgradig skala bedömer spelarna de förutsättningar som föräldrarna skapar för deras idrottsutövande som 4,0.(se diagram 83) På frågan vilka förutsättningar deras skola ger för deras idrottsutövande, blir snittvärdet 3,6 på en femgradigskala. På frågan hur viktig idrott är i deras familj bedömer spelarna de som 2,5 på en fyrgradig skala.(se diagram 84) Diagram 83. Breddföreningarna. Hemförhållanden2. Diagram 84. Breddföreningarna. förutsättningar. 62

67 Analys Vilka kunskaper anser ledarna att spelarna besitter om träningsmetodik? Vad kan sägas om föreningens betydelse? I dokumentet Ishockeyn vill görs en kort sammanfattning om hur svenska ishockeyförbundet vill att svensk ishockey ska se ut. Man ställer även upp ett antal mål, där ett av målen innebär att föreningar ska arbeta mot att få ungdomarna att ta eget ansvar för att kunna påverka sitt idrottande. 49 Utfallet av ledarintervjuerna visar att det är väldigt varierat inom lagen vad gäller både kunskapsnivå och eget ansvarstagande hos spelarna. Ledarna menar att kunskapsnivån är medel eller bra överlag. Ansvarstagandet varierar kraftigare där vissa ledare menar att denna punkt beror på vad man vill med sitt ishockeyutövande. Tydliga skillnader mellan breddverksamheterna och elitverksamheterna kan utläsas. Breddverksamheterna påvisar att de har större kunskapsklyftor mellan spelarna samt stora klyftor i ansvarstagandet. Kjell-Åke Gustavsson menar att träningsanläggningar samt hur träningsmöjligheterna ser ut på orten eller i föreningen påverkar individens prestation. Påverkar gör även gruppklimat i laget såsom träningskultur och lagsammanhållning. 50 Detta får med andra ord stor betydelse för individens utveckling. Elitföreningarna bedriver ett till tre fler träningspass i veckan än breddverksamheterna, man fokuserar mer på fysiktester och teori. Individuella samtal bedrivs även de i högre utsträckning än i breddverksamheterna. (se diagram 85 & 86) Spelarna i elitföreningarna är mer nöjda både med sin tränare samt förening än vad spelarna i breddverksamheterna är.(se diagram 87 & 88) Det som kan sägas om föreningens betydelse är att förutsättningarna är annorlunda beroende på vilken typ av förening man tillhör och vilken typ av resurser föreningen tillhandahåller. Elitföreningarna påvisar i vår undersökning en högre grad av resurser samt professionalisering av organisationen K-Å, Gustavsson,

68 Diagram 85. Elitföreningarna. Analys, träningsmängd, Fysiktester, teori och individuella samtal. Diagram 86. Breddföreningarna. Analys, träningsmängd, Fysiktester, teori och individuella samtal. 64

69 Diagram 87. Elitföreningarna. Analys. Trivsel med tränare och förening. Diagram 88. Breddföreningarna. Analys. Trivsel med tränare och förening. Vilka kunskaper anser spelarna att de besitter om träningsmetodik? Skiljer sig kunskaperna hos spelarna beroende på vilken förening man tillhör? Både spelarna i elitföreningarna och breddföreningarna bedömer sina kunskaper gällande träningsmetodik som höga, breddverksamheterna bedömer sina kunskaper som högre än elitverksamheternas.(se diagram 89 & 90) Att de spelare som tillhör elitföreningarna har en högre kunskapsnivå gällande fysiskträning anser vi inte som konstigt på något sätt, men att man uppvisar en medvetenhet i värderingen av sina kunskaper då man värderar sina kunskaper som lägre än breddspelarnas anser vi är anmärkningsvärt. Har elitspelarna uppnått ett inlärningsstadium där man insett sin verkliga kunskap? Högberg menar exempelvis att kunskap är ett nyckelord och ledstjärna i varje individs utveckling samt prestation. Att om man som aktiv innehar kunskap om rätt förutsättningar för träning, rätt kunskap för att träna, och en förståelse för vad som är viktigt efter träning, kan man ta mer ansvar för sin egen 65

70 utveckling. 51 Annerstedt och Gjerstet menar i sin tur att en del i träningsprocessen är medvetenheten om varför man tränar samt hur man bör träna för att maximera effekterna av träningen och därmed öka prestationsförmågan. 52 Vi kan därmed konstatera kunskaperna/medvetenheten om träning är en vital del för prestationen inom all idrott, så även ishockey. Nationalencyklopedin beskriver medvetenhet som ett begrepp vilket innebär en mer fördjupad insikt om/av något samtidigt som det innebär att ha någonting klart för sig, d v s hur man gör något och varför man gör det. 53 Har elitspelarna lärt sig så pass mycket att man kommit till insikten att det är mycket man inte behärskar? Kan det vara så att elitföreningarnas tränare styr träningen så pass mycket att det inte lämnar utrymme för spelarnas egen inlärning. I likhet med vad en av elitledarna har för uppfattning; eftersom det är en lagsport tror jag spelarna förväntar sig att någon bestämmer. Vilket kan medföra att spelarna anser att de inte behärskar att utforma sin egen fysiska träning och inte får den kunskap utvecklingen kräver. Eller kan det vara så att elitspelarna har funnit en förebild i sina ledare som uppvisar en hög kunskapsnivå gällande fysiskträning och att det är denna nivå spelarna jämför sig med? Svaret låter vi vara osagt, men vår övertygelse är att elitspelarna har en större förståelse av kravprofilen inom ishockey, genom att man jämför sig och har förebilder med en högre kunskapsnivå i sin näromgivning förening vilket leder till att man värderar sina kunskaper som lägre i förhållande till dessa förebilder. Diagram 89. Elitföreningarna. Analys. Kunskaper angående fysik och teori. 51 Högberg, Annerstedt & Gjerstet, Nationalencyklopedin, ordbok, tillgängliga:

71 Diagram 90. Breddföreningarna. Analys. Kunskaper angående fysik och teori. Det genomförda kunskapstestet (se diagram 91 & 92) visade skillnader mellan breddföreningarna och elitföreningarna. Breddföreningarna hade ett lägre antal rätt per spelare och med stora skillnader mellan spelarna, spelare inom samma breddförening hade mellan två och sju rätt. Detta stärks av de genomförda ledarintervjuerna där ledarna för breddföreningarna beskrev stora skillnader mellan spelarna. Elitföreningarnas spelare var mer jämna i antal rätt per spelare med vissa toppar men inte med lika stora dalar som i breddföreningarna. Det fanns tydligare mönster i elitspelarnas svar än i breddföreningarnas, om detta återspeglar den utbildning man erbjudits eller om det går hand i hand med spelarens motivationsnivå låter vi vara osagt. Men anmärkningsvärt är dock att 74 % av de spelare som genomförde kunskapstestet ansåg att all träning bör bedrivas som ett lag. Trots att Svenska ishockeyförbundet och i stort sett samtlig litteratur kring ungdomsidrott exempelvis Annerstedt och Gjerset förespråkar en mer individanpassad träning. 54 Individanpassningen är viktigt ur den aspekten att spelarna har så pass olika fysiologiska förutsättningar för träning, och kräver därmed individuell anpassning för bästa möjliga resultat. Det är även viktigt ur den aspekten då framtiden går emot en mer rollspecifik ishockey, där spelarna blir mer specialiserade på vissa moment eller färdigheter som man utvecklar bäst genom individuell träning. 55 Är detta något som vi är dåliga på inom Svensk ishockey? Förståligt hade det varit om det fanns skillnader mellan elitföreningarna och breddföreningarna. Flertalet av elitföreningarna har anställda tränare som har bättre förutsättningar att lägga mer tid på att individanpassa träningen än de ideella breddföreningsledarna. Men några sådana skillnader går inte att finna i resultatet. 54 Annerstedt & Gjerstet, K-Å Gustavsson,

72 Diagram 91. Elitföreningarna. Analys. Kunskapstest antal rätt i snitt. Diagram 92. Breddföreningarna. Analys. Kunskapstest antal rätt i snitt. 68

73 Vad kan sägas om den Svenska U-16 Ishockeyspelaren? Flertalet av elitspelarna är födda på det första halvåret, medan breddspelarna är till största del födda på det andra halvåret.(se diagram 93) Tomas Peterson skriver i en artikel om selektionsoch rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll om det faktum att man i många fall letar efter talang, men det man verkligen hittar är fysisk mognad. Han drar slutsatsen att en majoritet av de som når elitläger/landslag eller liknande verksamheter går att relatera till fysisk mognad. 56 De flesta spelarna är födda på det första halvåret och därmed troligtvis även mer fysiskt utvecklade än de som är födda på andra halvåret. Han jämför även fotbollen med ishockeyn där de som spelar tv-pucken till en stor majoritet (över 70%) är födda på det första halvåret. 57 I detta fall påvisar vår undersökning att de spelare som tillhör en elitförening till största del är födda på det första halvåret. Har elitföreningarna i sin selektion av spelare möjligtvis sökt efter talang men funnit fysiskt mognad? Konstateras kan att i detta fall att när man är född på året visar sig vara generellt sett viktigt för en elitförening. Diagram 93. Analys. Födelsekvartal elit- och breddföreningar. Elitspelarna har en högre motivationsnivå än breddspelarna, men man rankar sig likvärdigt som hockeyspelare och man anser sig ha likvärdig talang i relation till breddspelarna.(se diagram 94 & 95) Enligt Riksidrottsförbundets Idrotten vill sker under tiden som ungdomsidrottare en differentiering beroende på vilken ambitionsnivå de aktiva har/vill ha med sin idrott. Flertalet föreningar bedriver tävlingsverksamhet där ambitionen skall avgöra vilket/vilken lag/grupp man tillhör. En del av dessa ungdomar vill satsa mot en hög idrottslig nivå. I de flesta fall kan detta kategoriseras som elitnivå. Majoriteten av ungdomarna väljer dock att utöva idrotten mer som en hobby. Vilket vi kan kategorisera som breddnivå. 58 I detta fall tar vi fasta på ambitionen vilket kan likställas med motivationen. Det som skiljer en elitspelare från en breddspelare är i detta fall motivationen, vilket går i linje med Idrotten vill och dess tankar angående ambition. Vi kan anta att spelarna i elitverksamheterna tillhör just en elitförening p g a den höga ambitionsnivån/motivationen. Det faktum att man rankar sig likvärdigt vad gäller talang och ranking kan till stor del bero på medvetenheten/insikten om sig själv vilket vi skrivit om ovan. 56 Peterson, Peterson,

74 Detta kan även ses som ett tecken på att Svenska ishockeyförbundets nivåanpassade seriesystem fungerar, man får möta likvärdigt motstånd och tävla med de som befinner sig på samma nivå, både ur en prestations samt motivations synpunkt. Men man kan även se på det som en negativ företeelse på så sätt att elitspelarna har en mer nedtryckt syn på sin prestation. Svaret finns bara hos spelarna som genomfört undersökningen men vår övertygelse är att spelarna har jämfört sig med den miljö de är medvetna om, spelarna har med andra ord rankat sig med de spelare som tillhör föreningar på samma nivå och som tävlar i samma serier. Sin talang bedömde nästan samtliga spelarna som likvärdig med sin ranking, vad detta tyder på är svår tolkat. Man kan antingen se det som att spelarna anser att sin talang är starkt förknippad med sin ranking/prestation. Eller så ser spelarna sin talang som ett resultat av sin ranking/prestation. Vi låter detta vara osagt då inget svar finns att ge, men är enligt oss ett väldigt intressant samband. Diagram 94. Elitföreningar. Analys. Upplevd motivation, ranking och talang. Diagram 95. Breddföreningar. Analys. Upplevd motivation, ranking och talang. 70

75 Breddspelarna uppfattar sin träningsmängd som högre i jämförelse med elitspelarna. Detta tror vi är starkt förknippat med ambitionen/motivationen vilket vi skrivit om ovan. Elitspelarna bedriver styrketräning i betydligt högre utsträckning än breddspelarna. Vad gäller styrketräningen handlar det mycket om resurser vilket även det tagits upp ovan. Breddföreningarna har i flera fall inte tillgång till lokaler samt tränare med tillräcklig kunskap att utbilda spelarna vad gäller styrketräningen. Elitspelarna bedriver även egen träning i större utsträckning än breddspelarna. Återigen vill vi lyfta fram motivationen/ambitionen med ishockeyn som en avgörande faktor. Därmed är detta resultat föga förvånande.(se diagram 96 & 97) Diagram 96. Elitföreningar. Analys. Uppfattning om träningsmängd, styrketräning och egen träning. Diagram 97. Breddföreningar. Analys. Uppfattning om träningsmängd, styrketräning och egen träning. 71

76 I dokumentet Ishockeyn vill görs en kort sammanfattning om hur svenska ishockeyförbundet vill att svensk ishockey ska se ut. Ett mål man tar upp är det faktum att spelarna ska lära sig om kost och rätt träning för att leva ett sunt liv. 59 Elitspelarna värderar kosten och återhämtningen som högre och mer betydande i förhållande till sin idrott än breddspelarna. Vad detta beror på låter vi vara osagt, men kan det vara en tendens som påvisar en bredare utbildning inom elitföreningarna?(se diagram 98 & 99) Diagram 98. Elitföreningar. Analys. Kost, återhämtning och uppvärmning. Diagram 99. Breddföreningar. Analys. Kost, återhämtning och uppvärmning

77 Elitspelarna trivs bättre med sin roll i laget än spelarna i breddverksamheterna. Elitspelarna trivs även bättre med sin spel tid under match och med sina lagkamrater än spelarna i breddföreningarna.(se diagram 100 & 101) Vad detta beror på är svårt att tyda, då man kan tro att toppningar och konkurrens mellan spelarna inom elitföreningarna borde inverka negativt på dessa värden. Det kan vara så att de motiverade spelarna i breddföreningarna är missnöjda med de mindre motiverade spelarna i föreningen. De motiverade spelarna tycker de ska få mer speltid än de mindre motiverade, vilket medför ett större missnöje inom breddföreningarna. Detta är bara spekulationer men som vi tror är befogade antaganden utifrån våra egna erfarenheter av tränaruppdrag. Diagram 100. Elitföreningar. Analys. Trivsel med roll i laget, speltid och lagkamrater. Diagram 101. Breddföreningar. Analys. Trivsel med roll i laget, speltid och lagkamrater. 73

Elittränarutbildning 2014

Elittränarutbildning 2014 Elittränarutbildning 2014 Vikten av varierad träning i ung ålder - avgörande för vem som lyckas eller inte? Roger Forsberg 1 Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka om det läggs för stor

Läs mer

Studier av ungdomsidrott

Studier av ungdomsidrott Stuider av ungdomsidrott version 5 Sidan 1 (5) Studier av ungdomsidrott En sammanfattning av fyra studier av ungdomsidrott Bakgrund När idrottande barn närmar sig tonåren börjar det dyka upp en hel del

Läs mer

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG Hur nöjda är ni med läget just nu inom de olika områdena? Läs igenom utgångspunkterna på sid 4-6 innan ni påbörjar skattningen. Tänk på! Det är viktigt

Läs mer

Norrbottens Ishockeyförbund

Norrbottens Ishockeyförbund DISTRIKTSLAGSVERKSAMHET Verksamhet och målsättning Innehåll Bakgrund och syfte Övergripande inriktning Målsättning U 14 Målsättning U 15 Målsättning U 16 Övrigt Bilaga 1: Verksamhetsplaner för U 14 U 16

Läs mer

Förbättra kommunikationen mellan målvakt och backar. Torbjörn Johansson

Förbättra kommunikationen mellan målvakt och backar. Torbjörn Johansson Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Förbättra kommunikationen mellan målvakt och backar Torbjörn Johansson Handledare Ulf Engman 2011-05-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Sid.3 2. Bakgrund Sid. 4 3.

Läs mer

MÅLDOKUMENTET. Ishockeyn Vill. SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET Utvecklings- och Landslagsavdelningen M Å L D O K U M E N T

MÅLDOKUMENTET. Ishockeyn Vill. SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET Utvecklings- och Landslagsavdelningen M Å L D O K U M E N T MÅLDOKUMENTET Ishockeyn Vill SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET Utvecklings- och Landslagsavdelningen INNEHÅLL Sid 3 Sid 4 Presentation Ishockey för barn Ishockey för ungdom Ishockey för juniorer Sid 5 Sid 6 Ishockey

Läs mer

Läroplan för handbollslinjen vid Solvalla Idrottsinstitut

Läroplan för handbollslinjen vid Solvalla Idrottsinstitut Läroplan för handbollslinjen vid Solvalla Idrottsinstitut Handbollslinjen vid Folkhälsan utbildning Ab Solvalla idrottsinstitut är resultatet av ett samarbete mellan FHU, Finlands handbollsförbund och

Läs mer

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa DELTAGARHÄFTE Idrottsledare för barn och ungdom re rn och ungdom tt pröva en gränsöverskridande ildning. Utbildningen har fått namgande kunskaper i att leda barn kussioner om etikfrågor och idrotkontakter

Läs mer

Lärande mål struktur för Sverige. Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner

Lärande mål struktur för Sverige. Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner Lärande mål struktur för Sverige Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner Arbetsfält Den utbildade tränaren kan arbeta i ett av de nedanstående fälten Prestation Utveckling Elit Generella

Läs mer

Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01-

Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01- Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01- Allmänt Rockneby IK Ungdom ska bedriva fotbollsverksamhet så att den utvecklar människor på ett positivt sätt. Det gäller såväl fysiskt som psykiskt, socialt

Läs mer

U L F Tränarutbildning

U L F Tränarutbildning INNEHÅLL sid Utbildningsstegen 4:1 Tränarlegitimationer 4:6 Övergångar från gamla Stegen 4:7 Fortbildningskurser 4:8 Tränarrapport 4:9 4:1 UTBILDNINGSSTEGEN En förteckning över alla kurser i Sverige hittar

Läs mer

LIDINGÖIDROTTEN VILL

LIDINGÖIDROTTEN VILL LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte

Läs mer

Lösningsfokuserat ledarskap i praktiken Thomas Paananen

Lösningsfokuserat ledarskap i praktiken Thomas Paananen Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Lösningsfokuserat ledarskap i praktiken Thomas Paananen Handledare: Anders Lundberg 2014-04-17 1 Sammanfattning Syftet med detta arbete är att visa på hur det går att

Läs mer

Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01-

Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01- Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01- Allmänt Rockneby IK Ungdom ska bedriva fotbollsverksamhet så att den utvecklar u på ett positivt sätt. Det gäller såväl fysiskt som psykiskt, socialt och kulturellt.

Läs mer

Vansinnigt Viktiga Vägval. En plan för arbete med Föreningens framtid.

Vansinnigt Viktiga Vägval. En plan för arbete med Föreningens framtid. Vansinnigt Viktiga Vägval. 1 2 3 4 En plan för arbete med Föreningens framtid. Tillsammans mot framtidens idrott Med ett gott stöd av SISU Idrottsutbildarna Örebro kan din förening ta ett helhetsgrepp

Läs mer

Strategi för att uppnå Junior & Elitverksamhetens vision och mål.

Strategi för att uppnå Junior & Elitverksamhetens vision och mål. Innehåll Verksamhetsplan Junior- och Elitverksamheten vid Sölvesborgs GK...3 Vision...3 Målsättning t o m 2015...3 Strategi för att uppnå Junior & Elitverksamhetens vision och mål....3 Värdegrund...4 Handlingsplan

Läs mer

Röda tråden. - så fungerar vår förening

Röda tråden. - så fungerar vår förening Röda tråden - så fungerar vår förening K FUM Örebro Basket 1 Inledning Röda tråden är en vägledning för alla i vår förening och handlar om hur vi vill att vår barn- och ungdomsverksamhet ska bedrivas.

Läs mer

Föräldrautbildning. Handledning. Svenska Ishockeyförbundet

Föräldrautbildning. Handledning. Svenska Ishockeyförbundet Föräldrautbildning Handledning Svenska Ishockeyförbundet Välkommen! Ni står inför den stimulerande uppgiften att genom Idrottslyftet genomföra utbildningen: Ishockeyns - Föräldrautbildning. Den här handledningen

Läs mer

VERKSAMHETEN NU. Detta är vi, 2015 700-750 spelare

VERKSAMHETEN NU. Detta är vi, 2015 700-750 spelare VERKSAMHETEN NU Detta är vi, 2015 700-750 spelare Dunungarna 2011-2014 (40 barn + föräldrar) Träningsgrupper: (450 spelare) Flickor 10, 09, 08, 07, 06, 05, 04, 03, 01/02, 99/00, DJ Pojkar 10, 09, 08, 07,

Läs mer

Säsongsplanering. Gemensamt för alla ungdomslagen Sportsligt:

Säsongsplanering. Gemensamt för alla ungdomslagen Sportsligt: Värnamo Hockey/Värnamo GIK Säsongsplanering Ledare för ungdomslag i Värnamo Hockey skall i god tid planera sitt lags verksamhet inför en ny säsong. Denna planering sammanställs och utdelas till spelare

Läs mer

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:

Läs mer

Axvalls IF utbildningsplan för ungdomsverksamheten

Axvalls IF utbildningsplan för ungdomsverksamheten Axvalls IF utbildningsplan för ungdomsverksamheten AIF:s utbildningsplan är framtagen av tränarrådet och godkänd av fotbollssektion samt styrelsen 080302. Axvalls IF målsättning med ungdomsverksamheten

Läs mer

Anvisningar för barnoch ungdomsidrott. Beslutades av Riksidrottsstyrelsen 2014-05-23

Anvisningar för barnoch ungdomsidrott. Beslutades av Riksidrottsstyrelsen 2014-05-23 Anvisningar för barnoch ungdomsidrott Beslutades av Riksidrottsstyrelsen 2014-05-23 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Träning och tävling... 3 Intention livslångt intresse... 4 Intention allsidighet...

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

UTBILDNINGSMALL Ungdom Mål och metoder per åldersgrupp

UTBILDNINGSMALL Ungdom Mål och metoder per åldersgrupp UTBILDNINGSMALL Ungdom Mål och metoder per åldersgrupp 6-9 år Lek med boll, från 8 år 5-manna fotboll MÅL: - Stimulera spelaren till aktivitet genom lek med boll. Tycka fotboll är det roligaste som finns!

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Verksamhetspolicy för IFK ARBOGA IBK

Verksamhetspolicy för IFK ARBOGA IBK Verksamhetspolicy för IFK ARBOGA IBK 1. Förord: En grundförutsättning för all verksamhet är att alla vet hur den fungerar, vem som gör vad och vilka riktlinjer som gäller. Styrelsen har tillsammans med

Läs mer

LEDARSKAP UNDER TIME OUT

LEDARSKAP UNDER TIME OUT Svenska Ishockeyförbundet Eltkurs LEDARSKAP UNDER TIME OUT AV: Erik Vikström Handledare: Thomas Gradin Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Inledning sid 3 2. Bakgrund sid 4 3. Syfte och frågeställning

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

LHC Ledarprogram 2015-2016. Magnus Hävelid Torbjörn Lindblom

LHC Ledarprogram 2015-2016. Magnus Hävelid Torbjörn Lindblom LHC Ledarprogram 2015-2016 Magnus Hävelid Torbjörn Lindblom Presentation Att prata är lätt men att vinna är svårt. Ledarskap är svårt, särskilt i stressade och avgörande situationer där du ska leva upp

Läs mer

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy Åre SLK Fotboll Klubben för ALLA! Klubbpolicy Fotboll Att spela fotboll innebär att du är med i världens största idrott. Fotboll spelas över hela världen och själva bollen är kanske världens populäraste

Läs mer

Ledarskap Coaching. "Coaching av unge utøvere i et langtidsperspektiv

Ledarskap Coaching. Coaching av unge utøvere i et langtidsperspektiv Ledarskap Coaching "Coaching av unge utøvere i et langtidsperspektiv 1 Utveckling av unga utövare Coaching Talang Coachens roll Arbetssätt - Coaching filosofi - Kierkegaard Coachens utveckling Coachingens

Läs mer

LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST

LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST MOVEMENT SYSTEMS LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST MOVEMENT IS THE ESSENCE OF PERFORMANCE Som Licensierad 1080 Performance Specialist kommer du ha en unik förmåga att kunna analysera och förstå funktionell

Läs mer

NATIONELLT GODKÄND IDROTTSUTBILDNING HANDBOLL

NATIONELLT GODKÄND IDROTTSUTBILDNING HANDBOLL NATIONELLT GODKÄND IDROTTSUTBILDNING HANDBOLL VAD VILL DU? Vill du gå en gymnasieutbildning och samtidigt göra en elitsatsning på handboll så är det dig vi vill satsa på. Du får personlig individuell utveckling

Läs mer

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014.

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. I texten markeras ny text med fet stil och understruket = ny text föreslagen av styrelse, och delvis med inkomna motioner som grund. Kursiverad överstruken

Läs mer

Att leda ett lag. Christer Dreberg. Handledare: Ulf Engman 2011-05-12

Att leda ett lag. Christer Dreberg. Handledare: Ulf Engman 2011-05-12 Att leda ett lag Christer Dreberg Handledare: Ulf Engman 2011-05-12 1 Sammanfattning Att leda ett lag är ett väldigt brett område. Jag har valt att söka efter grunder för att nå framgång. Hur stort inflytande

Läs mer

Barn- och ungdomsriktlinjer och bestämmelser inom fotbollen på Åland

Barn- och ungdomsriktlinjer och bestämmelser inom fotbollen på Åland Barn- och ungdomsriktlinjer och bestämmelser inom fotbollen på Åland Vem är barn och ungdomsansvarig på förbundet? Catrin Häggblom- ÅFF:s styrelse Hur skall denna policy kommuniceras ut till medlemsföreningar,

Läs mer

Ledarskap och motivation

Ledarskap och motivation Svenska ishockeyförbundet Elitkurs Ledarskap och motivation av Lars-Peter Skogfält Handledare: Göran Lindblom 2011-05-12 Sammanfattning Syftet med detta utvecklingsarbete är att ta reda på om vi som ledare

Läs mer

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015 Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga Datum: februari Bakgrund, syfte och sammanfattning av resultat I idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill betonas att barn- och ungdomsidrotten, i enlighet

Läs mer

NVGF projektplan för juniorutveckling 2013

NVGF projektplan för juniorutveckling 2013 NVGF Juniorprojektet 2013 Sida 1 (8) NVGF projektplan för juniorutveckling 2013 Allmänt I samband med Norr- och Västerbottens golfförbunds planeringskonferens i Piteå den 21-22 november 2009 tog ordförande

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning?

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Management Då är det här rätt utbildning för dig... 40 sp CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID

Läs mer

KONSTÅKNINGEN VILL 2013-2014 Konståkningens verksamhetsidé och riktlinjer Antagen på Förbundsstyrelsemötet 20 april 2013

KONSTÅKNINGEN VILL 2013-2014 Konståkningens verksamhetsidé och riktlinjer Antagen på Förbundsstyrelsemötet 20 april 2013 KONSTÅKNINGEN VILL 2013-2014 Konståkningens verksamhetsidé och riktlinjer Antagen på Förbundsstyrelsemötet 20 april 2013 1 Innehåll 4 SVENSK KONSTÅKNING FRAMGÅNGSRIK IDROTT 5 VERKSAMHETSIDÉ 6 VÄRDEGRUND

Läs mer

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Suzanne Werner IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrottsskador Traumatiska skador Överbelastningsskador IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrott

Läs mer

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013 Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2012 2013 STOCKHOLM AUGUSTI 2011 ANDRÈN & HOLM BILD: Bilbbyrån & Helena Björck För riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut

Läs mer

HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL

HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL Spelarutbildningsplan 3-manna 6-7 år Skapat: 2013-09-04 Version:2014-09-30 Spelarutbildningsplan IF Mölndals Fotboll I IF Mölndal Fotboll vill vi skapa vinnare. I IF

Läs mer

Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009

Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009 Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram Antagen av RF-stämman 2009 Innehållsförteckning Inledning 2 Idrottens verksamhetsidé, vision och värdegrund 4 Bra i idrott och bra idrott

Läs mer

Idrotten vill. en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009

Idrotten vill. en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009 Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram Antagen av RF-stämman 2009 Innehållsförteckning Inledning 2 Idrottens verksamhetsidé, vision och värdegrund 4 Bra i idrott och bra idrott

Läs mer

Segrar föreningslivet?

Segrar föreningslivet? Segrar föreningslivet? En studie av svenskt föreningsliv under 30 år bland barn och unga Magnus Åkesson RF 150325 The Capital of Scandinavia Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare

Läs mer

Ishockeyns Föräldrautbildning Svenska Ishockeyförbundet

Ishockeyns Föräldrautbildning Svenska Ishockeyförbundet Ishockeyns Föräldrautbildning Svenska Ishockeyförbundet Inledning Hela vår svenska idrottsrörelse bygger på, och är Helt beroende av, ideella krafter. Ishockeyn är inget undantag. Ni föräldrar har en otroligt

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

UTVECKLINGSTRAPPAN 1 BAKGRUND OCH SYFTE 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 UTVECKLINGSTRAPPA BESKRIVNING

UTVECKLINGSTRAPPAN 1 BAKGRUND OCH SYFTE 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 UTVECKLINGSTRAPPA BESKRIVNING UTVECKLINGSTRAPPAN 1 BAKGRUND OCH SYFTE Syftet med utvecklingstrappan är att definiera vilka utvecklingsstadier som finns för en svensk rullstolstennisspelare idag. Målet är att kunna lära sig mer om vad

Läs mer

Lärgruppsplan. Simlinjen. svensk simnings utvecklingstrappa SISU IDROTTSBÖCKER

Lärgruppsplan. Simlinjen. svensk simnings utvecklingstrappa SISU IDROTTSBÖCKER Lärgruppsplan Simlinjen svensk simnings utvecklingstrappa SISU IDROTTSBÖCKER SIMLINJEN är simningens utvecklingstrappa och utgör grunden för svensk simning. Boken belyser vilka färdigheter individen bör

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

SÅ HÄR BEDRIVER VI UNGDOMSVERKSAMHETEN I. en skrift som redovisar vilja och inriktning för ungdomsverksamheten i Stehags AIF. Ver1.

SÅ HÄR BEDRIVER VI UNGDOMSVERKSAMHETEN I. en skrift som redovisar vilja och inriktning för ungdomsverksamheten i Stehags AIF. Ver1. 2008 SÅ HÄR BEDRIVER VI UNGDOMSVERKSAMHETEN I en skrift som redovisar vilja och inriktning för ungdomsverksamheten i Stehags AIF Ver1.0-2008-01-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 1. PRESENTATION... 3

Läs mer

Du kan se en föreläsning kring SIU samt beställa hela SIU-dokumentet via Svenska innebandyförbundets hemsida www.innebandy.se

Du kan se en föreläsning kring SIU samt beställa hela SIU-dokumentet via Svenska innebandyförbundets hemsida www.innebandy.se Tränarutbildning SIU Förkortningen ovan står för Svensk Innebandys Utvecklingsmodell. Det är en modell som lanserades under fjolåret och som kommer att ligga till grund för den nya utbildningsstrukturen

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Verksamheten 2012/13 Gästriklands Ishockeyförbund Innehållsförteckning Verksamhetsidé, värdegrund och vision Prioriterade verksamhetsområden med målsättningar och aktiviteter Ekonomisk plan Förslag till

Läs mer

En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och balans.

En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och balans. 1. Innebandyspelaren 1.1 De två grundpelarna hos en innebandyspelare: Fysik Spelsinne En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och

Läs mer

Då är det här rätt utbildning för dig...

Då är det här rätt utbildning för dig... Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Då är det här rätt utbildning för dig... CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN

Läs mer

Clemensnäs Hockeys policy för ungdoms-juniorhockeyn i föreningen

Clemensnäs Hockeys policy för ungdoms-juniorhockeyn i föreningen 2008-02-06 Clemensnäs Hockeys policy för ungdoms-juniorhockeyn i föreningen Mål Föreningen ska bedriva en ungdomsverksamhet med syfte att ge våra ungdomar möjlighet att utöva ishockey på föreningens villkor

Läs mer

Katrineholms Innebandy

Katrineholms Innebandy Katrineholms Innebandy MÅL Katrineholms Innebandy ska vara ett attraktivt idrottsalternativ för spelare, föräldrar och ledare där laggemenskapen sätts i centrum samtidigt som individen tillåts att utvecklas

Läs mer

EXAMINATIONSARBETE ETU

EXAMINATIONSARBETE ETU Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2012 LEIF STRÖMBERG EXAMINATIONSARBETE ETU ISHOCKEY COACHEN OCH MEDIA Handledare: Göran Pegenius INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida nr 1 Inledning 3 2 Bakgrund 3 3 Sammanfattning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Idrottens Elittränarutbildning, ETU Kursplan 2013-2015

Idrottens Elittränarutbildning, ETU Kursplan 2013-2015 Idrottens Elittränarutbildning, ETU Kursplan 2013-2015 Ett utbildningsprogram för elittränare/elitcoacher SISU Idrottsutbildarna i samarbete med RF genomför Idrottens ETU 2013-15. Nytt för i år är möjlighet

Läs mer

TRÄNARUTBILDNINGAR INOM SVENSKA TRIATHLONFÖRBUNDET

TRÄNARUTBILDNINGAR INOM SVENSKA TRIATHLONFÖRBUNDET TRÄNARUTBILDNINGAR INOM SVENSKA TRIATHLONFÖRBUNDET 22 december 2003 Sammanfattning Denna skrift är framtagen för att förmedla Svenska Triathlonförbundets syn på tränarutbildningar. Skriften beskriver den

Läs mer

Ett utbildningsprogram för tränare på elitförberedande nivå samt tränare på elitnivå.

Ett utbildningsprogram för tränare på elitförberedande nivå samt tränare på elitnivå. Idrottens Elittränarutbildning, ETU Kursbeskrivning 2016-2017 Ett utbildningsprogram för tränare på elitförberedande nivå samt tränare på elitnivå. SISU Idrottsutbildarna genomför i samarbete med RF Idrottens

Läs mer

R I D S P O R T E N V I L L

R I D S P O R T E N V I L L RIDSPORTEN VILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vet du vad Ridsporten Vill? 3 Du är en del av svensk ridsport 4 Till ridklubben är alla välkomna! 6 Ridsport ska vara roligt! 8 Ansvar engagerar och utvecklar 10 Ryttare

Läs mer

Talangselektering. idrottens utmaning. Stockholmsidrottens. Barn- och Ungdomsforum. 23-24 november, 2013. PG Fahlström, Linnéuniversitet

Talangselektering. idrottens utmaning. Stockholmsidrottens. Barn- och Ungdomsforum. 23-24 november, 2013. PG Fahlström, Linnéuniversitet Talangselektering idrottens utmaning Stockholmsidrottens Barn- och Ungdomsforum 23-24 november, 2013 PG Fahlström, Linnéuniversitet Min bakgrund Tränare/Coach/Utbildare Idrottsvetare: forskare, lärare

Läs mer

Utbildningsplan. - en möjlighet till positiv framtidsutveckling

Utbildningsplan. - en möjlighet till positiv framtidsutveckling Utbildning - en möjlighet till positiv framtidsutveckling 1 2 Västergötlands Ishockeyförbund Utvecklingskommittén Innehållsförteckning Idrottsutbildning Spelarutbildning Ledarutbildning Kunskapsbas Utbildningsmaterial

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Innehåll. Riktlinjer för respektive årskull U9 U10 U11 U12 U13 U14 U15 U16

Innehåll. Riktlinjer för respektive årskull U9 U10 U11 U12 U13 U14 U15 U16 MEDIAINFORMATION RIKTLINJER DJURGÅRDENS 2014/2015 IF UNGDOM Innehåll Föreningsmål Vision Riktlinjer Spelide Träning Nivåanpassning Närvaro Seriespel Cupspel Träningsmatcher Uppflyttning/Nedflyttning av

Läs mer

Spelarutveckling Tips från coachen. Föräldramöte 13 maj 2015 Magnus Ennerberg, KLTK

Spelarutveckling Tips från coachen. Föräldramöte 13 maj 2015 Magnus Ennerberg, KLTK Spelarutveckling Tips från coachen Föräldramöte 13 maj 2015 Magnus Ennerberg, KLTK Bakgrund Informationen i presentationen utgår från tre delar: - Tränarerfarenhet(över 14.000 timmar på banan) - Utbildningar(3

Läs mer

Steget från Div 1 till elitspelare är det möjligt? Håkan Åhlund

Steget från Div 1 till elitspelare är det möjligt? Håkan Åhlund Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Steget från Div 1 till elitspelare är det möjligt? Håkan Åhlund Handledare: Johan Andersson Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Sammanfattning Steget från div 1 till elitspelare

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat

Läs mer

www.ridsport.se Idéprogram för Svenska Ridsportförbundet

www.ridsport.se Idéprogram för Svenska Ridsportförbundet www.ridsport.se Ridsporten VILL Idéprogram för Svenska Ridsportförbundet Innehållsförteckning Vet du vad Ridsporten Vill?...2 Du är en del av svensk ridsport...4 Till ridklubben är alla välkomna!...6 Ridsport

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

VI VILL. En skrift om Åmåls Sportklubb. Syftet med denna skrift

VI VILL. En skrift om Åmåls Sportklubb. Syftet med denna skrift VI VILL En skrift om Åmåls Sportklubb Syftet med denna skrift Skall föreningar/klubbar som har ett stort utvecklingsansvar för många människor arbeta kortsiktigt utan medveten förankring? Säkert svarar

Läs mer

Fotboll på Gymnasiet. Nationell- samt lokalt idrottsalternativ

Fotboll på Gymnasiet. Nationell- samt lokalt idrottsalternativ Fotboll på Gymnasiet Nationell- samt lokalt idrottsalternativ Tibble Gymnasium NIU Nationell idrottsutbildning (NIU) i fotboll på Tibble Gymnasium, rekommenderat av Svenska Fotbollsförbundet. Samarbetet

Läs mer

Svenska Muaythai förbundets rekommendationer gällande utbildningar

Svenska Muaythai förbundets rekommendationer gällande utbildningar Svenska Muaythai förbundets rekommendationer gällande utbildningar Svenska muaythai förbundet arrangerar grenspecifika utbildningar för sina medlemsklubbar i 2 steg. Därutöver finns ett steg 3 som riktar

Läs mer

Ett arbete om att skapa fler målchanser med ett aktivt backspel

Ett arbete om att skapa fler målchanser med ett aktivt backspel Svenska ishockeyförbundet Elittränarutbildning Aktivt backspel Ett arbete om att skapa fler målchanser med ett aktivt backspel Författare Niklas Gällstedt Handledare Göran Lindblom Aktivt backspel Sammanfattning

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Målsättning ideologi för HIK Innebandy

Målsättning ideologi för HIK Innebandy ideologi för HIK Innebandy Policy riktlinjer för ledare, spelare, ungdom, junior I detta dokument framgår riktlinjer för våra lag såsom ledare, aktiva och spelare. Det som står skrivet i dokumentet är

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Danderydsmodellen. Ett hockeysamarbete över motorvägen. Säsongen 2005-2006, BJ och U16

Danderydsmodellen. Ett hockeysamarbete över motorvägen. Säsongen 2005-2006, BJ och U16 1 DE Hockey Stocksunds IF Säsongen 2005-2006, BJ och U16 2 Ishockey i Danderyd Sedan mitten på 1940-talet har det spelats ishockey i Danderyd. Först ut på isen var Enebybergs IF, tätt följd av Danderyds

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Golfens Utveckling Rekrytering Utbildning i Lundsbrunn GK inom Grönt ljus GURU Idrottsprogram för Lundsbrunn Golfklubb 2010-2013

Golfens Utveckling Rekrytering Utbildning i Lundsbrunn GK inom Grönt ljus GURU Idrottsprogram för Lundsbrunn Golfklubb 2010-2013 Golfens Utveckling Rekrytering Utbildning i Lundsbrunn GK inom Grönt ljus GURU Idrottsprogram för Lundsbrunn Golfklubb 2010-2013 (Revideras 2013) INNEHÅLLSFÖRTECKNING GOLF ÄR IDROTT! Inledning... 3 Bakgrund

Läs mer

Måldokument Svenska Styrkelyftförbundet 2014-2018

Måldokument Svenska Styrkelyftförbundet 2014-2018 Måldokument Svenska Styrkelyftförbundet 2014-2018 VISION Svensk styrkelyft - Idrotten som lyfter Svensk Styrkelyft ska sträva mot att utveckla alla individer på alla nivåer. Vi ska arbeta för att utveckla

Läs mer

GRÖNT LJUS JUNIORVERKSAMHET SOM GER RESULTAT. Golfdistriktsförbunden. Golfklubb, styrelse, junior- och elitkommitté, ledare och tränare

GRÖNT LJUS JUNIORVERKSAMHET SOM GER RESULTAT. Golfdistriktsförbunden. Golfklubb, styrelse, junior- och elitkommitté, ledare och tränare Golfklubb, styrelse, junior- och elitkommitté, ledare och tränare GRÖNT LJUS juniorverksamhet som ger resultat. JUNIORVERKSAMHET SOM GER RESULTAT Golfdistriktsförbunden 2 svenska golfförbundet Fakta Grönt

Läs mer

TYRINGE HOCKEY. VI SKA UTBILDA EGNA SPELARE www.tsos.com

TYRINGE HOCKEY. VI SKA UTBILDA EGNA SPELARE www.tsos.com TYRINGE HOCKEY VI SKA UTBILDA EGNA SPELARE www.tsos.com VI HAR EN STOLT TRADITION GRUNDLÄGGANDE MÅL OCH POLICY Tyringe SoS bildades 1936 och har genom åren fostrat många duktiga spelare. Föreningen är

Läs mer

Idrottens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-05

Idrottens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-05 Idrottens himmel och helvete Samtalsplan 2014-03-05 Om programserien När Sveriges idrottsföreningar är som bäst erbjuder de barn och ungdomar gemenskap och lustfyllt idrottande. Utbildningsradions (UR)

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsidé Vision Bowlingsporten ska vara framgångsrik, kul, socialt engagerande och tillgänglig för alla. Bowling en sport för alla En idrott alla kan

Läs mer

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-23 KFN-2014/344.387 1 (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats 08-535 317 37 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om

Läs mer

HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL

HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL Spelarutbildningsplan 5-manna 8-9 år Skapat: 2013-09-04 Version:2014-09-30 Spelarutbildningsplan IF Mölndals Fotboll I IF Mölndal Fotboll vill vi skapa vinnare. I IF

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Katrinebergs folkhögskola. Kursmål. Linje: Idrottsledarskap och Hälsa. Kursplan, se nedan

Katrinebergs folkhögskola. Kursmål. Linje: Idrottsledarskap och Hälsa. Kursplan, se nedan Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Idrottsledarskap och Hälsa Kursen syftar på samhällsnivå till att höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället samt bidra till ökade förutsättningar för deltagarna

Läs mer

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Tove Rinnan Oktober 2010 Barn har rätt att komma till tals Barn har rätt enligt art 12 i barnkonventionen att komma

Läs mer