Landstingsstyrelsens beslut

Transkript

1 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Revidering och fastställande av miljöaspekter för Landstinget Sörmland Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen fastställer de betydande miljöaspekter, som tagits fram enligt miljöledningsrutinen MR Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att revidera landstingets miljöpolicy i enlighet med de fastställda betydande miljöaspekterna. Ärendebeskrivning För att bygga ett certifierbart miljöledningssystem måste de för verksamheten betydande miljöaspekterna fastställas, d.v.s. de miljöaspekter som har miljöpåverkan. Landstinget Sörmlands betydande miljöaspekter finns förtecknade i bilaga 1 till denna paragraf 9/09 Kommentar Ärendet har beretts av Landstingsstyrelsens strategiska folkhälso- och miljöberedning. Bilagor 1. Tjänsteutlåtandet Revidering och fastställande av miljöaspekter för Landstinget Sörmland 2. Utvärderingsmodell för miljöaspekter 3. Uppdatering av miljöaspekter 4. Protokoll Landstingsstyrelsens strategiska folkhälso- och miljöberedning Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 9 Revider av miljöaspekter\ 9 Revidering och fastställande av SID 1(1) miljöaspekter LF.doc Utskriftsdatum: :09

2 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Protokollsutdrag dokument till Akten Protokollsutdrag, efter fullmäktige, via webbavisering till Landstingsstyrelsens strategiska folkhälso- och miljöberedning Landstingsdirektören ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 9 Revider av miljöaspekter\ 9 Revidering och fastställande av SID 2(2) miljöaspekter LF.doc Utskriftsdatum: :09

3 Lednings- och verksamhetsstöd Bilaga 1 LS 9/09 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Johan Sundqvist Miljöchef Sektionen för miljöstöd Till/ Folkhälso- och miljöberedningen Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Revidering och fastställande av miljöaspekter för Landstinget Sörmland Ärendebeskrivning Grunden för införandet av ett miljöledningssystem enligt ISO lades redan I beslut LF fastställs Landstingets Sörmlands miljöpolicy och målsättningen att införa ett miljöledningssystem enligt ovan. Svenska företag är världsledande i arbetet med certifierade miljöledningssystem. Likaså har ett flertal statliga myndigheter sådana system i funktion. På landstingsnivå så är hela Stockholms Läns Landstings verksamhet miljöcertifierat. Detta gäller även för Landstingen i Uppsala, Jämtland och Jönköping. Bedömningen är att införandet av ett miljöledningssystem i Landstinget Sörmland skulle få flera positiva konsekvenser för verksamheten: 1. Det stöder Landstingets miljöarbete, vilket i sin tur skapar bättre miljö och därigenom höjd livskvalitet för länsinvånarna. 2. En potential för kostnadseffektiviseringar tillvaratas och därigenom hushållas bättre med skattebetalarnas pengar. 3. Landstingets varumärke stärks och därmed dess konkurrenskraft. Syftet med den internationella standarden, inom miljöledningsområdet, ISO är att tillhandahålla delar i ett effektivt miljöledningsarbete, som kan integreras med andra ledningskrav för att underlätta för organisationer att nå både miljömål och ekonomiska mål. Det första steget i att bygga ett certifierbart miljöledningssystem är att fastställa de för verksamheten betydande miljöaspekterna d v s orsaken till miljöpåverkan. Modellen för detta ser ut enligt följande; Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 9 Revider av miljöaspekter. LF\ 9, bil 1 Tjänsteutlåtande Revidering SID 1(1) miljöaspekter.doc Utskriftsdatum: :50

4 Att bygga ett miljöledningssystem från grunden Utvärderingsm odell Miljömål Miljöutredning Miljöaspekter Betydande Miljöaspekter Utvärderingsm odell M iljöla gstiftnin g Utifrån denna modell har följande 9 betydande miljöaspekter fallit ut för Landstinget Sörmland; Energianvändning Transporter Användning av läkemedel Användning av lustgas och narkosgas Användning av kemikalier och produkter Inköp av varor och tjänster (upphandling) Avfall, (konventionellt, special, farligt m.m.) Utbildning (elever, besökare och nyttjare) Vattenanvändning Sektionen för miljöstöds förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår Landstingsfullmäktige besluta enligt följande; Landstingsfullmäktige fastställer de betydande miljöaspekter som tagits fram enligt miljöledningsrutinen MR 3.1. Landstingsfullmäktige ger Sektionen för miljöstöd i uppdrag att revidera Landstingets miljöpolicy i enlighet med de fastställda betydande miljöaspekterna. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 9 Revider av miljöaspekter. LF\ 9, bil 1 Tjänsteutlåtande Revidering SID 2(2) miljöaspekter.doc Utskriftsdatum: :50

5 Bakgrund Syftet med att införa ett miljöledningssystem är naturligtvis främst att främja och underlätta Landstingets miljöarbete. Samtidigt kan man baserat på erfarenheter från miljöledningssystem som har införts i företag och myndigheter peka på de potentiella vinsterna med ett infört miljöledningssystem: 1. Miljöledningssystemet stöder Landstingets miljöarbete genom att skapa ett system för kontinuerliga förbättringar och systematiskt miljöarbete. Detta ska i sin tur skapa bättre miljö och därigenom höjd livskvalitet för länsinvånarna. 2. Tillvarata potential för kostnadseffektiviseringar och därigenom hushålla bättre med skattebetalarnas pengar. Likaså syftar ett miljöledningssystem till att skapa ordning och reda och därmed underlätta ledningens arbete med att leda verksamheten. Det kan konstateras att ett fullt infört miljöledningssystem får positiva effekter på kvalitetsarbetet och på ekonomin. 3. Stärka Landstingets varumärke och därmed dess konkurrenskraft. Ett Landsting med ett strategiskt och framgångsrikt miljöarbete, liksom ett framstående kvalitetsarbete och en väl fungerande, kostnadseffektiv förvaltning skapar högre värde för invånare och näringsliv i länet. Därmed kan Sörmlands Läns attraktionskraft öka. För att kunna beskriva förutsättningarna för, och värdet av, införandet av ett miljöledningssystem i Landstinget Sörmland behöver vi en beskrivning av vad miljöledningssystem är och vad som gör verktyget effektivt. Organisationer av olika slag arbetar alltmer med att uppnå och visa på bra miljöprestanda. Man gör detta genom att minska miljöpåverkan som orsakas av aktiviteter, produkter eller tjänster, i linje med sin miljöpolicy och sina miljömål. Organisationerna gör detta mot bakgrund av allt hårdare lagstiftning, utveckling av nya ekonomiska styrmedel och andra åtgärder som är avsedda att främja miljöskydd. En annan viktig drivkraft är det ökande engagemang som intressenter i form av kunder, medborgare etc. känner inför frågor om miljö och hållbar utveckling. Många organisationer har genomfört miljöutredningar eller miljörevisioner för att utvärdera sin miljöprestanda. Att enbart göra sådana utredningar och revisioner är inte tillräckligt för att en organisation skall vara säker på att dess miljöprestanda uppfyller nuvarande lag- och policykrav och att den kommer att göra detta även i fortsättningen. För att bli verkningsfulla måste resultaten av miljöutredningarna och miljörevisionerna omsättas i ett ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 9 Revider av miljöaspekter. LF\ 9, bil 1 Tjänsteutlåtande Revidering SID 3(3) miljöaspekter.doc Utskriftsdatum: :50

6 strukturerat miljöledningssystem och integreras i det övergripande ledningsarbetet. Syftet med den internationella standarden, inom miljöledningsområdet, ISO är att tillhandahålla delar i ett effektivt miljöledningsarbete, som kan integreras med andra ledningskrav för att underlätta för organisationer att nå både miljömål och ekonomiska mål. Standarder inom miljöområdet, liksom andra internationella standarder, är inte avsedda att användas för att skapa tekniska handelshinder eller skärpa eller ändra de skyldigheter som en organisation har enligt lag. ISO anger kraven på ett miljöledningssystem som gör att en organisation kan utveckla och införa en policy och upprätta mål som tar hänsyn till lagkrav och till betydande miljöaspekter. Standarden kan tillämpas på alla organisationer, oberoende av typ eller storlek och den kan anpassas till geografiska, kulturella och sociala förhållanden. Systemets huvuddelar är följande; Hur arbeta med miljöledningssystem? Ledningens engagemang - Hur skall vi förbättra oss? Miljöutredning - Hur påverkar vi miljön? Miljöbokslut - Vad har vi gjort? Miljörevision - Hur går miljöarbetet? IS O Miljöpolicy - Hur ser vi på miljön? Övergripande miljömål -Vad skall vi prioritera? Miljöprogram - Hur ska vi gå tillväga? Miljöorganisation -Vem gör vad? Genomslagskraften är dock beroende av engagemang på alla nivåer och funktioner inom organisationen, särskilt hos den högsta ledningen. Ett miljöledningssystem gör att en organisation kan upprätta en miljöpolicy och sätta mål för sitt miljöarbete. Miljöledningssystemet gör det också möjligt för en organisation att införa processer för att nå åtaganden i policyn och att genomföra åtgärder för att förbättra organisationens miljöprestanda och kunna visa att organisationen lever upp till miljöledningsstandardens krav. Det övergripande målet för ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 9 Revider av miljöaspekter. LF\ 9, bil 1 Tjänsteutlåtande Revidering SID 4(4) miljöaspekter.doc Utskriftsdatum: :50

7 miljöledningsstandarden är att vara ett stöd i arbetet med miljöskydd och att förebygga miljöföroreningar samtidigt som nödvändig hänsyn tas till socioekonomiska behov. Många organisationer styr sin verksamhet med system av processer som samverkar. Detta kan kallas för ett processbaserat ledningssystem. Miljöledningsstandarden bygger på samma principer dvs. Planera, Genomföra, Följa upp och Förbättra. Eftersom PDCA (eng. Plan-Do-Check- Act) kan tillämpas på alla processer är ett systematiserat miljöledningsarbete förenligt med de överordnade principerna för Landstinget Sörmlands ledningssystem. Det är viktigt att poängtera att miljöledningsstandarden inte anger absoluta krav på miljöprestanda utöver de åtaganden som finns i miljöpolicyn om att följa tillämpliga miljölagar och andra krav som organisationen berörs av, om att förebygga förorening och om ständiga förbättringar. Det kan sålunda inträffa att två organisationer, som bedriver liknande verksamhet, båda uppfyller miljöledningsstandardens krav även om deras miljöprestanda är olika. Att organisationen på ett systematiskt sätt inför metoder för miljöledning kan bidra till att optimera resultaten för alla intressenter. Att en organisation följer miljöledningsstandarden garanterar dock inte i sig att organisationen når de bästa miljöresultaten. För att nå miljömålen bör miljöledningssystemet därför även leda till att organisationen överväger att införa bästa tillgängliga teknik, när detta är lämpligt och ekonomiskt möjligt, samtidigt som hänsyn tas till hur kostnadseffektiva sådana tekniker är. Detaljnivån och komplexiteten i miljöledningssystemet, omfattningen av dokumentation och de resurser som krävs beror bl.a. på omfattningen av systemet, organisationens storlek och typen av aktiviteter, produkter och tjänster. Detta gäller i synnerhet för små och medelstora verksamheter. Uppdatering och revidering av Landstinget Sörmlands betydande miljöaspekter Det första steget i att bygga ett certifierbart miljöledningssystem är att fastställa de för verksamheten betydande miljöaspekterna. Modellen för detta ser ut enligt följande; ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 9 Revider av miljöaspekter. LF\ 9, bil 1 Tjänsteutlåtande Revidering SID 5(5) miljöaspekter.doc Utskriftsdatum: :50

8 Att bygga ett m iljöledningssystem från grunden Utvärderingsmodell Miljömål Miljöutredning Miljöaspekter Betydande Miljöaspekter Utvärderingsmodell Miljölagstiftning Med miljöaspekt avses aktiviteter som har eller kan ha inverkan på miljön d v s omgivningen där organisationen verkar, vilket innefattar luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa. De flesta av Landstingets aktiviteter (delar av verksamheten, tjänster och produkter) har eller kan ha någon miljöpåverkan dvs. de är miljöaspekter. En miljöaspekt som orsakar eller kan orsaka betydande miljöpåverkan kallas för betydande miljöaspekt. De betydande miljöaspekterna ligger till grund för Landstingets miljömålsområden och miljömål, som i sin tur ligger till grund för upprättande av handlingsplaner. För att få reda på inom vilka områden Landstinget har störst miljöpåverkan har det arbetats fram en miljöaspektlista. Detta har skett genom intervjuer och insamlande av basfakta. Miljöaspekterna beskriver vilken miljöpåverkan landstingets förvaltningar och verksamheter har. Därefter har miljöaspekterna värderats för att få fram de mest betydande miljöaspekterna. Kriterier/Bedömning 3 poäng 2 poäng 1 poäng Miljömässiga Miljöaspekten innebär en stor miljöpåverkan Miljöaspekten innebär en medelstor/begränsad miljöpåverkan Miljöaspekten innebär en liten eller ingen miljöpåverkan Stor Medelstor Liten De miljöaspekter som efter värdering får en sammanlagd poäng av 5-6 är betydande och ligger till grund för förslagen på målområden i Miljöprogram Landstingets betydande miljöaspekter ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 9 Revider av miljöaspekter. LF\ 9, bil 1 Tjänsteutlåtande Revidering SID 6(6) miljöaspekter.doc Utskriftsdatum: :50

9 Energianvändning Transporter Användning av läkemedel Användning av lustgas och narkosgas Användning av kemikalier och produkter Inköp av varor och tjänster (upphandling) Avfall, (konventionellt, special, farligt m.m.) Utbildning (elever, besökare och nyttjare) Vattenanvändning Följande aktivteter har också ansetts ha betydande påverkan på miljön: Kommunikation och samverkan Uppföljning Organisation Utbildning (alla verksamheter, all personal och politiker) Miljöaspekterna omfattar följande områden: utsläpp till luft utsläpp till vatten resursförbrukning markförorening buller lokal miljöfråga Sektionen för miljöstöds förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår Landstingsfullmäktige besluta enligt följande; Landstingsfullmäktige fastställer de betydande miljöaspekter som tagits fram enligt miljöledningsrutinen MR 3.1. Landstingsfullmäktige ger Sektionen för miljöstöd i uppdrag att revidera Landstingets miljöpolicy i enlighet med de fastställda betydande miljöaspekterna. Sektionen för miljöstöd Johan Sundqvist Miljöchef Bilagor: Miljöledningsrutin MR 3.1 Miljöaspektsregister MI Utvärderingsmodell för miljöaspekter MI ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 9 Revider av miljöaspekter. LF\ 9, bil 1 Tjänsteutlåtande Revidering SID 7(7) miljöaspekter.doc Utskriftsdatum: :50

10 Bilaga 2 LS 9/09 Utvärderingsmodell för miljöaspekter Författare: Johan Sundqvist Utfärdare: Ansvarig: Johan Sundqvist Reg.nr.: MI System: Miljö Info klass: Internt bruk Giltigt från: Arb.mtr Ändringsmeddelande: Utvärderingsmodell för miljöaspekter Bedömning av de för Landstinget Sörmlands verksamhet betydande miljöaspekterna utgår från nuläget, vilket innebär att miljöaspekter som idag värderas lågt kan komma att framträda som betydande aspekter i framtiden och vice versa. Vid utvärderingarna används två steg. Vid det första steget bedöms aktivitetens miljöpåverkan, denna del är obligatorisk och ger de betydande miljöaspekterna. Vid det andra steget vägs omvärldsfaktorer in, denna del är inte obligatorisk. STEG 1 Kriterier/Bedömning 3 poäng 2 poäng 1 poäng Miljömässiga Miljöaspekten innebär en stor miljöpåverkan Miljöaspekten innebär en medelstor/begränsad miljöpåverkan Miljöaspekten innebär en liten eller ingen miljöpåverkan Stor Medelstor Liten STEG 2 Kriterier/Bedömning 3 poäng 2 poäng 1 poäng Prioritering Stor Medelstor Liten Prioritering innehåller drivkrafter som exempelvis, Stor ekonomisk betydelse för organisationen. Dålig publicitet. Avvikelse gentemot miljölagstiftning som kan medföra rättslig prövning. Avvikelse som indikerar att konflikt med kommande miljölagstiftning kan uppstå i framtiden.

11 Miljöaspektsregister Författare: Johan Sundqvist Utfärdare: Ansvarig: Johan Sundqvist Reg.nr.: MI System: Miljö Info klass: Internt bruk Giltigt från: Arb.mtrl Ändringsmeddelande: Miljöaspektsregister De miljöaspekter som efter värdering får en sammanlagd poäng av 5-6 är betydande. Landstingets betydande miljöaspekter Energianvändning Vattenanvändning Transporter Användning av läkemedel Användning av lustgas och narkosgas Användning av kemikalier och produkter Inköp av varor och tjänster (upphandling) Avfall, (konventionellt avfall, vårdens specialavfall, farligt avfall m.m.) Utbildning (elever, besökare och nyttjare) Följande aktivteter har också ansetts ha betydande påverkan på miljön: Kommunikation och samverkan Uppföljning Organisation Utbildning (alla verksamheter, all personal och politiker) Miljöaspekterna omfattar följande områden: utsläpp till luft utsläpp till vatten resursförbrukning markförorening buller lokal miljöfråga

12 Miljöaspektsregister 1. Energianvändning Aktivitet Värdering Värdering S:A Uppvärmning av lokaler Regionsjukhuset Karsudden /all personal Kylning av lokaler Regionsjukhuset Karsudden /all personal Elanvändning/förbrukning Regionsjukhuset Karsudden Upphandlingsenheten /all personal Användning av reservkraft Regionsjukhuset Karsudden

13 2. Transporter Aktivitet Värdering Värdering S:A Godstransporter Till största delen utförs transporterna av andra entreprenörer Alla berörda verksamheter i samarbete med Upphandlingsenheten Avfallstransporter Till största delen utförs transporterna av andra entreprenörer Regionsjukhuset Karsudden Alla berörda verksamheter i samarbete med Upphandlingsenheten Sjukresor till och från vården (taxi, egen bil, transport av prover, exkl. färdtjänst) Habilitering och hjälpmedel Upphandlingsenheten Hälso- och sjukvården Folktandvården Personalens resor till och från arbetet Användande av egen bil i tjänsten Användande av verksamhetens leasade bilar (konventionella drivmedel) Biladministrationen i samarbete med Upphandlingsenheten Ambulanstransporter Hälso- och sjukvården i samarbete med Upphandlingsenheten Utsläpp till mark

14 Transporter, forts. Aktivitet Värdering Värdering S:A Transport av patient mellan vårdenheter Hälso- och sjukvården Habilitering och hjälpmedel Upphandlingsenheten Användning av hyrbil i tjänsten Biladministrationen i samarbete med Upphandlingsenheten Tjänsteresor med Flyg Användande av verksamhetens leasade bilar (alternativa drivmedel) Biladministrationen i samarbete med Upphandlingsenheten Användandet av traktorer, jordbruks- och skogsbruksmaskiner Sörmlands Naturbruk Regionsjukhuset Karsudden Privata arrendatorer på Hedlandet Tjänsteresor med Tåg Tjänsteresor med Buss

15 3. Användning av läkemedel Aktivitet Värdering Värdering S:A Läkemedelshantering, användning, förskrivning Läkemedelkommittén i samarbete med Apoteket AB Förskrivare Alla berörda verksamheter Användningen av veterinärmedicinska läkemedel Sörmlands Naturbruk Användning av lustgas och narkosgas Aktivitet Värdering Värdering S:A Användning av lustgas Hälso- och sjukvården Folktandvården Övriga berörda verksamheter Användning av narkosgas Hälso- och sjukvården Folktandvården Övriga berörda verksamheter 3 1 4

16 5. Användning av kemikalier och produkter Aktivitet Värdering Värdering S:A Användning av material/produkter innehållande miljöpåverkande ämnen som t.ex. PVC, silver, ftalater, kvicksilver, nonylfenoler Upphandlingsenheten Varuförsörjningen Hyresgäster Entreprenörer Hantering av kemiska produkter Upphandlingsenheten Varuförsörjningen Hyresgäster Entreprenörer 2 3 5

17 6. Avfall Aktivitet Värdering Värdering S:A Hantering av konventionellt avfall (hushållsliknande) Hyresgäster Entreprenörer Hantering av farligt avfall (inklusive elektronik) Alla berörda verksamheter Berörd personal Hyresgäster Entreprenörer Hantering av byggavfall Alla berörda verksamheter Berörd personal Entreprenörer Hantering av vårdens specialavfall Hälso- sjukvården Folktandvården Regionsjukhuset Karsudden Övriga berörda verksamheter Hyresgäster Entreprenörer Hantering av källsorterat avfall (exklusive elektronik) Hyresgäster Entreprenörer

18 7. Upphandling och inköp Aktivitet Värdering Värdering S:A Upphandling och Inköp Upphandlingsenheten Varuförsörjningen Utbildning av elever och besökare Aktivitet Värdering Värdering S:A Utbildning Kultur och utbildnings förvaltningen Forskning och utveckling Aktivitet Värdering Värdering S:A Forskning och utveckling Berörda verksamheter FOU-center Upphandlingsenheten Byggnation och ombyggnad Aktivitet Värdering Värdering S:A Byggnation och ombyggnad Alla berörda verksamheter Entreprenörer Hyresgäster 2 2 4

19 11. Vattenanvändning Aktivitet Värdering Värdering S:A Förbrukning av stora mängder renat vatten (Total förbrukning i landstingets lokaler var år 2007ca m3) Entreprenörer Hyresgäster

20 Miljöledning, aktiviteter att fokusera kring för att nå ett effektivt miljöarbete Organisation Aktivitet Värdering Organisation Politiker Värdering S:A Utbildning Aktivitet Värdering Utbildning Politiker Värdering S:A Kommunikation och samverkan Aktivitet Värdering Kommunikation och samverkan Informationsenheten Värdering S:A Uppföljning Aktivitet Värdering Uppföljning Berörd personal Värdering S:A 3 3 6

21 Bilaga 3 LS 9/09 Uppdatering av miljöaspekter Författare: Johan Sundqvist Utfärdare: Ansvarig: Johan Sundqvist Reg.nr.: MR 3.1 System: Miljö Info klass: Internt bruk Giltigt från: Arb.mtrl Ändringsmeddelande: Uppdatering av miljöaspekter 1. Målsättning Syftet är att hålla verksamhetens miljöaspekter aktuella och att fastställa betydande miljöaspekter. 2. Ansvar Landstingstyrelsen/Landstingsfullmäktige Ansvarar för; Fastställande av betydande miljöaspekter Miljöledningen Ansvarar för; Rapporterar till Landstingsstyrelsen. Rapporterar till Landstingsledningen. Fastställande av miljöaspekter. Miljöchef Ansvarar för; Bedömning och utvärdering av miljöaspekter. Rapportering till miljöledningen. Miljösamordnare/Miljöcontroller Ansvarar för; Att medverka vid bedömning samt utvärdering av miljöaspekter. Ansvarig för förändring i verksamheten Ansvarar för; Inrapportering av nya miljöaspekter i samråd med miljösamordnare, bedömda enligt utvärderingsmodell *MI 3.1.2*, till sektionen för miljöstöd. 3. Indata Förändring av verksamheten. 4. Process 4.1 Utvärdering vid förändring av verksamheten Vid förändring av verksamheten avseende vår miljöpåverkan från tjänster, processer, material och produkter skall detta utvärderas enlig nedan beskriven modell;

22 Utvärderingsmodell Utvärdering av miljöaspekterna sker genom identifiering samt värdering i två steg. Det första steget innebär uteslutande en bedömning av aktivitetens miljöpåverkan. Det andra steget innebär en bedömning av drivkrafter som exempelvis innebär ekonomiska eller legala problem för verksamheten. Upplägget beskrivs nedan; Steg 1. Aktivitet: Den aktivitet som verksamheten utför som kan ha miljöpåverkan. : Den skada på miljön som kan uppkomma på grund av verksamhetens aktivitet. Steg 2. Värdering: Vid samtliga värderingar används en skala 1-3 för miljöpåverkan och 1-3 för kvantitet, där summan 5-6 innebär att aktiviteten ger upphov till en betydande miljöaspekt. Värderingskriterierna redovisas i *MI 3.1.2*. Drivkraft: De myndigheter, organisationer eller intressenter i omvärlden som kan ha direkt eller indirekt påverkan på verksamhetens konkurrenskraft när det gäller miljöfrågor. Utvärderingen, Steg 1, genomförs av ansvarig för förändringen i samråd med respektive förvaltnings miljösamordnare Resultatet vidarebefordras till sektionen för miljöstöd. Miljöchefen bedömer den inkomna utvärderingen. Om så är aktuellt inför miljöchefen den inkomna aspekten/aktiviteten i det befintliga registret vid den årliga uppdateringen. Genomgången dokumenteras i *Pärm/mapp Miljöprotokoll*. I samband med uppdateringen av miljömål *MH 3.3* värderas eventuella drivkrafter enligt steg Årlig uppdatering Miljöchefen går en gång per år, tillsammans med miljösamordnarna, igenom det aktuella miljöaspektsregistret. Vid genomgången läggs förslag på eventuella omvärderingar av miljöaspekter, borttagande av miljöaspekter som åtgärdats och miljöaspekter som bör tillkomma. Genomgången dokumenteras i *Pärm/mapp Miljöprotokoll*. Förslaget till uppdaterat miljöaspektsregister redovisas av miljöchefen för slutlig utvärdering och fastställande av Miljöledningen en gång per år. Beslutet dokumenteras i *Pärm/mapp Miljöprotokoll*. De betydande miljöaspekterna fastställs ytterst av Landstingsstyrelsen och Landstingsfullmäktige. 5. Resultat Aktuellt miljöaspektsregister, *MI 3.1.3*.

23 Lednings- och verksamhetsstöd Bilaga 4 LS 9/09 DATUM DIARIENR LS-LED PROTOKOLL Strategiska Folkhälso- och miljöberedningen Datum: Plats: Landstingskansliet Nyköping Sammanträdesrum 2 (Flyttat fr. Granbergsrummet) Kl Ledamöter: Anmält förhinder: Ylva G. Karlsson (ordf.) Björn Blid Kjell Dahlborg Ann-Sofie Soleby Eriksson Mattias Claesson Marie-Louise Mustaniemi Forslund Michaela Borg Lotta Finstorp Ej anmält förhinder: Sekreterare: Medverkande: Martin Ward FHC Åsa Ranung Johan Sundqvist Martin Ward Johnny Niskanen, Service Sammanträde: Strategiska Folkhälso- och miljöberedningen Godkännande av dagordning Ordförande öppnade mötet. Dagordningen godkändes därpå. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 9 Revider av miljöaspekter. LF\ 9, bil 4, miljöaspekter FoM SID 1(1) PROTOKOLL.doc Utskriftsdatum: :52

24 50 Val av protokolljusterare Michaela Borg valdes tillsammans med ordf. att justera protokollet. 51 Riktlinjer för insatser riktade till befolkning Åsa Ranung gav en uppdatering kring Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland med åtföljande riktlinjer gällande individ/patient, befolkning samt personal Martin Ward föredrog därpå förslag på Riktlinjer för insatser riktade till befolkning. Den principiella utgångspunkten har varit att utgå från verksamheternas grunduppdrag. Uppfattningen är att är att ställda riktlinjer och utmaningar inte ska hamna i konflikt med ordinarie uppdrag utan snarare att den samlade uppsättningen ordinarie uppdrag utgör själva möjligheten för uppfyllande av befolkningsmålet. Förslaget på riktlinjer omfattar en utredning som tydliggör olika verksamheters relation till folkhälsans bestämningsfaktorer. Därpå har utmaningar formulerats med fokus på verksamheternas möjligheter att bidra till mer jämlika förutsättningar till hälsa i befolkningen. Ett särskilt exempel gavs från Kulturverksamheten i landstinget. Utmaningarna för Kulturen handlar till stor del om att få kännedom om de målgrupper som kulturen når, samt utveckla strategier att nå uppenbart underrepresenterade grupper. Implementering och uppföljning av riktlinjerna föreslås kanaliseras i ordinarie strukturen för budget, uppdrag och verksamhetsredovisning. Ambitionen är att undvika extraordinär uppföljning/redovisning som riskerar att tynga verksamheterna. Förslagen på utmaningar för verksamheterna har förankrats via remiss och dialog. Det för FoM presenterade förslaget på riktlinjer omfattade justeringar utifrån remiss-omgången. Folkhälso- och miljöberedningen avsåg ta ärendet vidare till Landstingsstyrelsen med kompletterande redovisning av de ändringar som remiss-omgången innebar. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 9 Revider av miljöaspekter. LF\ 9, bil 4, miljöaspekter FoM SID 2(2) PROTOKOLL.doc Utskriftsdatum: :52

25 52 Revidering av miljöaspekter Miljöchef Johan Sundqvist gav bakgrund samt motiv till behov av revidering av miljöaspekter. Det första steget i att bygga ett certifierbart miljöledningssystem är att fastställa de för verksamheten betydande miljöaspekterna d v s orsaken till miljöpåverkan. Landstingets betydande miljöaspekter: Energianvändning Transporter Användning av läkemedel Användning av lustgas och narkosgas Användning av kemikalier och produkter Inköp av varor och tjänster (upphandling) Avfall, (konventionellt, special, farligt m.m.) Utbildning (elever, besökare och nyttjare) Vattenanvändning Folkhälso- och miljöberedningen föreslår Landstingsstyrelsen att förslå Landstingsfullmäktige att besluta enligt följande: Landstingsfullmäktige fastställer de betydande miljöaspekter som tagits fram enligt miljöledningsrutinen MR 3.1. Landstingsfullmäktige ger Sektionen för miljöstöd i uppdrag att revidera Landstingets miljöpolicy i enlighet med de fastställda betydande miljöaspekterna. 53 Miljöprogram + handlingsplan (inkl remiss-svar) Miljöchef Johan Sundqvist redogjorde för bakgrund, sammanhang samt remiss-synpunkter gällande framtagande av Miljöprogram ( ) samt Handlingsplan. Miljöprogram , är en utveckling av tidigare program samt bygger på landstingets miljöpolicy. Som ett underlag till programmet har alla förvaltningar under 2007 genomfört en gemensam miljöutredning. Genom miljöutredningen har tre miljömålsområden utarbetats som har avgörande betydelse för ett fortsatt effektivt och framgångsrikt miljöarbete. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 9 Revider av miljöaspekter. LF\ 9, bil 4, miljöaspekter FoM SID 3(3) PROTOKOLL.doc Utskriftsdatum: :52

26 Miljömålsområden i Miljöprogram är: A. Effektivt miljöarbete B. Klimatpåverkan C. Kemikalier och läkemedel I Handlingsplan för Landstinget Sörmlands Miljöprogram redovisas åtgärder inom de olika förvaltningarna för att nå de övergripande målen i Miljöprogram Alla förvaltningar utformar, med utgångspunkt från miljömålen i miljöprogrammet samt Handlingsplan för Landstinget Sörmlands Miljöprogram , egna detaljerade mål och handlingsplaner. Miljöprogram samt handlingsplan är en del av Landstinget Sörmlands miljöledningssystem, enligt ISO Syftet med den internationella standarden, inom miljöledningsområdet, ISO är att tillhandahålla delar i ett effektivt miljöledningsarbete, som kan integreras med andra ledningskrav för att underlätta för organisationer att nå både miljömål och ekonomiska mål. Folkhälso- och miljöberedningen föreslår Landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige besluta enligt följande; Landstingsfullmäktige fastställer Miljöprogram för Landstinget Sörmland Landstingsfullmäktige fastställer Handlingsplan för Landstinget Sörmlands Miljöprogram Energi - förbrukning och kostnader Johnny Niskanen Service, Fastigheter gav information om utvecklingen av energiförbrukning och kostnader i landstinget. Värmeförbrukningen har gått ner under åren Elförbrukningen har däremot ökat under samma period. Varför har elförbrukningen ökat? Kraven på bl a komfortkyla har ökat Komforten är av betydelse för vissa verksamheter t ex operation. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 9 Revider av miljöaspekter. LF\ 9, bil 4, miljöaspekter FoM SID 4(4) PROTOKOLL.doc Utskriftsdatum: :52

27 Fläktel har stor besparingspotential Belysning likaså Åtgärdskatalog enligt Service, Fastigheter Energiledningssystem Energibesiktning Politikens möjligheter Besparingskostnad tar hänsyn till ekonomi Besparingskostnad tar inte miljöhänsyn Budget 55 Mötets avslutande Ordföranden avslutade mötet. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 9 Revider av miljöaspekter. LF\ 9, bil 4, miljöaspekter FoM SID 5(5) PROTOKOLL.doc Utskriftsdatum: :52

28 Mötet avslutades. Vid protokollet Martin Ward Justeras Ylva G. Karlsson Michaela Borg ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 9 Revider av miljöaspekter. LF\ 9, bil 4, miljöaspekter FoM SID 6(6) PROTOKOLL.doc Utskriftsdatum: :52