Varför har antalet arbetsskadeärenden minskat så dramatiskt?

Transkript

1 LO-TCO R ät tssk ydd Årsredovisning

2 Varför har antalet arbetsskadeärenden minskat så dramatiskt? För åtta år sedan, 2003, hade LO-TCO Rättsskydd 670 ärenden som handlade om arbetsskador hade vi bara 144 arbetsskadeärenden. Är det ingen som blir sjuk av jobbet längre? Nej, så enkel är inte förklaringen. Kring 2003 påbörjades en utveckling som har lett till stora förändringar av vår verksamhet. Samtidigt som arbetsskadeärendena började minska började antalet sjukförsäkringsärenden öka kraftigt. Låt mig friska upp minnet lite. Vid den tiden pågick en livlig debatt om det påstådda fusket i sjukförsäkringen och Försäkringskassans praxis skärptes. Lite senare, 2008, kom så de drastiska lagändringarna som gjorde att många människor blev utförsäkrade hade vi endast 144 arbetsskadeärenden och det är framförallt arbetssjukdomarna som har minskat, olycksfallen ligger på samma nivå som tidigare. Har då arbetsmiljön blivit så bra att ingen blir sjuk av jobbet längre? Nej, Arbetsmiljöverkets statistik visar inga tecken på det. Det totala antalet arbetsskador ökade från 2010 till 2011 och särskilt illa ser det ut i bemanningsbranschen där antalet anmälningar nästan har dubblerats på ett år. Har Försäkringskassan blivit så mild i sina bedömningar att vi jurister inte längre behöver ta strid för medlemmarna? Nej, en ny lagstiftning 2002 skulle visserligen göra det lättare att 670

3 få ersättning men Försäkringskassan tillämpar inte de mildare bevisreglerna på rätt sätt så den lagändringen har inte haft någon effekt. Har medlemmarna och deras fackförbund gett upp? Ja, kanske. När vi pratar med förbunden så förmedlar de att det finns en stor uppgivenhet. Varför anmäla när man ändå inte får någon ersättning?. Det upplevs vara svårare att få rätt, än vad det faktiskt är. En del av missmodet har nog vuxit fram ur den vanmakt som många har känt under klappjakten på sjuka i sjukförsäkringen. Det nya kravet på ansökan som infördes den 1 januari 2003 har också påverkat. Då flyttades initiativet att pröva arbetsskador från Försäkringskassan till individen. Det innebar större krav på den enskilde att själv motivera varför hon eller han ska ha ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Det är en tråkig utveckling, på flera sätt. Att anmäla en arbetsskada och få rätt till livränta betyder oerhört mycket för den enskilde. I vissa fall handlar det om miljontals kronor under en livstid. Varje anmälan är också viktig för arbetsmiljön, utan anmälningar kan farliga och sjukdomsframkallande arbetsplatser fortsätta sin verksamhet och orsaka fler skador. Vi måste helt enkelt bli bättre på att upptäcka arbetsskadorna och att anmäla dem. Det är anledningen till att vi ägnar en stor del av årsredovisningen åt arbetsskador. Är du förtroendevald hittar du tips på vad just du kan göra på sidorna 8 9. Till sist några ord om vad som har hänt för övrigt under Antalet arbetsrättsärenden ligger på samma nivå som tidigare år. Men här har Arbetsdomstolen givit arbetsgivarna större möjligheter att trixa med turordningsreglerna, vilket gör det svårare för facket att slåss för rättssäkerheten. Vi hade ett sådant fall under 2011 och jag tror att det kommer fler framöver. I mina ögon är inte problemet med LAS att lagen är för stark utan att den är för svag! Antalet sjukförsäkringsärenden minskade under 2011 i jämförelse med året innan. Men det beror framförallt på att 2010 var ett exceptionellt år. Då gav den drastiska lagändringen från 2008, som begränsade antalet dagar kraftigt, fullt utslag och många människor ställdes utan försörjning. Flera hundra av dem mötte vi till slut här på LO-TCO Rättsskydd. Dan Holke, VD och chefsjurist Text 144 3

4 Hur påverkar förändringarna i arbetslivet viljan och förmågan att anmäla arbetsskador? I samband med industrialiseringen växte nya och stora arbetsplatser fram och under en lång period hade Sverige många företag med flera tusen anställda. Idag är arbetsmarknaden mer uppstyckad i många mindre arbetsplatser. Det gör det fackliga arbetet tuffare. Det är långt ifrån alla arbetsplatser som har klubbar och fackligt förtroendevalda, eller ens medlemmar, vilket gör det svårt att upptäcka arbetsskador. Möjligheterna att påverka och samarbeta med arbetsgivaren när det gäller arbetsmiljön blir också lidande när den fackliga närvaron på arbetsplatserna minskar. Innehållet i arbetet och arbetsmiljön har förändrats. Under en period försvann många tunga och monotona jobb i tillverkningsindustrin utomlands, men på senare år har monotona jobb blivit vanligare igen. Att arbeta vid löpande band är fortfarande vanligt bland leverantörer som ägnar sig åt legotillverkning, det vill säga tillverkar mindre delar till exempelvis en bil. Samtidigt har stressen och pressen i många branscher ökat. I vissa delar av arbetslivet finns de tunga jobben kvar och har aldrig lämnat landet, äldrevården är ett sådant exempel. Det bidrar till att göra arbetsmiljöfrågorna komplexa och svåra att få grepp om. Stora 4

5 Rörligheten på arbetsmarknaden är stor. Tidigare var det inte så konstigt att ha ett och samma jobb under hela yrkeslivet, idag är det vanligare med många olika jobb. Det gör att sambanden mellan arbete och arbetsskada i form av arbetssjukdom inte blir lika tydliga. Vilket jobb var det egentligen som orsakade skadan? Tryggheten på jobbet påverkar viljan att anmäla. Sedan början av 1990-talet har vi i Sverige fastnat på en hög nivå när det gäller tillfälliga anställningar, med procent av arbetskraften. Vissa branscher är mer drabbade än andra, restaurangbranschen är en av dem. Organisationsgraden i de här grupperna är ofta låg, vilket gör att facket har svårt att komma in på många arbetsplatser. Att vara tillfälligt anställd skapar också osäkerhet på många vis och att ta upp frågor om arbetsmiljö och arbetsskador med arbetsgivaren kan vara förknippat med oro och rädsla. Dessutom är kunskapen om vilka rättigheter man har som anställd hos denna grupp antagligen ganska liten. I den offentliga debatten har arbetsmiljön och arbetsskadorna länge fått stryka på foten. Samtidigt har regeringen lagt ner Arbetslivsinstitutet och dragit ner på Arbetsmiljöverkets anslag, vilket har gjort arbetsmiljöfrågorna ännu mer osynliga. De upprörda känslorna i den allmänna debatten har under senare år riktats mot regeringens nedskärningar i sjukförsäkringen, helt naturligt eftersom reglerna har gjort livet så svårt för så många. Ingen har riktigt orkat ta tag i frågan om varför det är så få som anmäler arbetsskador idag. I tidningarna kan man möjligen läsa indignerade artiklar om dramatiska arbetsplatsolyckor, men ett vårdbiträde som har slitit ut ryggen på grund av tunga lyft i äldrevården får sällan rubriker eller skriverier. Nu är det dags att göra alla arbetsskador mer synliga. Små 5

6 Vad är en arbetsskada? Vad är det för skillnad på olycka och sjukdom? Den grundläggande tanken i arbetsskadeförsäkringen är att vi solidariskt ska ta ansvar för de skador och sjukdomar som människor kan få i arbetslivet och att det inte är rimligt att den enskilde själv ska bära hela kostnaden. Det är nödvändigt och ligger i vårt gemensamma intresse att även vissa farliga jobb blir utförda. Försäkringen har två delar, dels den statliga delen som ger livränta och dels den kollektivavtalsreglerade delen som ger ersättning för sveda och värk, lyte och men. Livräntan täcker skillnaden mellan sjukpenning eller sjukersättning och tidigare lön. Man kan också få livränta som kompenserar en lönesänkning om man tvingas byta jobb på grund av arbetsskadan. Den del av försäkringen som hänger ihop med kollektivavtalet ger oftast ersättning i form av engångsbelopp. Storleken på beloppet beror på hur funktionsnedsatt man har blivit av arbetsskadan och i vilken ålder man har drabbats. För en ung människa kan den totala ersättningen från båda systemen uppgå till flera miljoner kronor. Arbetsskadorna delas in i olycksfall och sjukdomar. Olycksfall sker plötsligt medan arbetssjukdomar utvecklas långsamt. Arbetssjukdomarna kan vara svårare att bevisa än olyckorna, eftersom det tar längre tid för symptomen att utvecklas. Det kan till exempel handla om en elektriker som har värk efter att under en lång tid ha arbetat med armarna i en onaturlig ställning över huvudet. Eller ett vårdbiträde som har slitit ut ryggen efter att i åratal ha lyft och hjälpt äldre människor i Skador 6

7 och ur sängen. Eller en tjänsteman som har blivit utbränd efter att ha tagit stort ansvar och arbetat för mycket. Ett mycket ovanligt arbetsskadeärende här på LO-TCO Rättsskydd är konstigt nog vårdbiträdet som har slitit ut ryggen. Överlag ser vi få anmälningar om belastningsskador inom kvinnodominerade yrken. Ger det en rättvis bild av hur det ser ut i verkligheten, ute på arbetsplatserna? Nej, det finns inget som tyder på att arbetsmiljön inom typiska kvinnodominerade branscher som barnomsorgen och äldreomsorgen har blivit så mycket bättre att det skulle kunna förklara att den sortens ärenden nästan helt har försvunnit hos oss. Antagligen beror avsaknaden på anmälningar på det vi har beskrivit tidigare uppgivenhet och bristande tilltro att det går att få rätt. Vi har också, genom våra ärenden, sett att det är lättare för tjänstemannen eller elektrikern att få rätt till ersättning än vad det är för vårdbiträdet. Hur kommer det sig? Vad vi kan se har det med yrke, bransch, kön, avsaknaden av forskning inom kvinnodominerade yrken och typ av arbetssjukdom att göra. Ur detta perspektiv är det en nackdel för vårdbiträdet i äldre omsorgen att hon arbetar i en kvinnodominerad bransch. Hon har svårare att få ersättning än till exempel kvinnor som arbetar inom byggindustrin där det finns fler män anställda. Går skillnaderna att förändra? Ett första steg är att vara uppmärksam på orättvisorna. Nästa steg är att anmäla, hellre för ofta än inte alls, i synnerhet när det gäller misstänkta arbetssjukdomar i kvinnodominerade branscher. Slutligen måste vi se till att lagändringen 2002 tillämpas som det var tänkt så att fler får ersättning och den strukturella könsdiskrimineringen upphör. Sjukdomar 7

8 Är du förtroendevald i facket? Gör så här för att hjälpa en medlem att anmäla arbetsskada! Stötta medlemmen som vill anmäla sin arbetsskada och se till att få en prövning. Tidigare kunde Försäkringskassan ta initiativet till att pröva skadan men idag vilar hela initiativet på individen. Rent formellt ska hon eller han informera arbetsgivaren om arbetsskadan och arbetsgivaren ska göra en anmälan till Försäkringskassan. Men du som är fackligt förtroendevald eller skyddsombud kan också se till att anmälan görs till Försäkringskassan som sedan skickar anmälan vidare till Arbetsmiljöverket. 8

9 Gör det möjligt att överklaga. Hjälp till att göra en detaljerad anmälan. Beskriv utförligt hur skadan eller sjukdomen har uppstått. Om det till exempel handlar om en belastningsskada, beskriv noga vad som har lyfts, hur mycket det väger, hur ofta under en dag, under hur lång tid. Det är mycket viktigt vad som står i den ursprungliga anmälan. Det är för det mesta här det brister och kompletteringar efteråt uppfattas ofta som efterkonstruktioner av Försäkringskassan. Om det finns andra som blivit skadade eller sjuka på arbetsplatsen, eller om det har gjorts någon tidigare utredning av arbetsmiljön, ta med detta i anmälan. Om medlemmen får avslag av Försäkringskassan undersök möjligheterna att få rättshjälp av förbundet och juridiskt stöd av LO-TCO Rättsskydd. För att få rättshjälp krävs en ansökan från den lokala fackliga organisationen till förbundet. När rättshjälpen beviljats gör juristerna en bedömning av möjligheterna att vinna ett överklagande och kompletterar med bland annat relevant forskning (om det finns) och annat som kan styrka sambanden mellan arbete och arbetsskada. Första instans för att överklaga är förvaltningsrätten, nästa steg är kammarrätten och sista instans är Högsta förvaltningsdomstolen. Lycka till! 9

10 Rätt omplacera "visselblåsare" Vid Södertälje sjukhus förflyttades en av Kommunals medlemmar, Peter, från sin tjänst som undersköterska vid intensivvårdsavdelningen (IVA) till en motsvarande tjänst vid den geriatriska avdelningen. Förflyttningen gjordes på grund av att vissa problem uppstått på arbetsplatsen efter att Peter i TV uttalat att det på IVA förekom uttalanden och händelser som han upplevde som rasistiska. Kommunal ansåg att det inte fanns så kallade vägande skäl för förflyttningen. Arbetsdomstolen konstaterar att de motsättningar som uppstått på IVA huvudsakligen hade sitt ursprung i att Peter gjort uttalanden i media. Domstolen säger att det är av största vikt att eventuella missförhållanden på en arbetsplats kommer fram och att arbetstagare upplever att de, utan rädsla för repressalier, kan använda sina grundlagsfästa fri- och rättigheter. Det är därför, enligt domstolen, allvarligt om arbetstagare som utnyttjar dessa rättigheter drabbas av negativa följdverkningar av arbetsrättslig art. Trots detta kom domstolen fram till att det fanns vägande skäl för att omplacera Peter. Skälet är att domstolen anser att IVA är en så kallad högriskmiljö och att det i sådana miljöer finns ett betydligt mindre utrymme för att acceptera problem inom en personalgrupp än annars. Domstolen finner att det fanns sådana motsättningar på IVA att det var försvarligt att vidta en personalförflyttning. Eftersom Peter enligt domstolen har drabbats av en förtroendekris, bland annat då han spelat in möten med dold mikrofon, var det rätt att just Peter förflyttades. Domen innebär att Arbetsdomstolen slår fast att i känsliga arbetsmiljöer, som domstolen benämner högriskmiljöer, är yttrandefriheten mer begränsad än annars. Det innebär att den som arbetar och slår larm i sådana miljöer löper större risk att bli omplacerad, trots att det är just i sådana miljöer som det är viktigast att det finns anställda som vågar slå larm. Det är ett motsägelsefullt budskap som är svårt att förstå logiken i. Peter har med hjälp av Kommunal och med ombud från oss anmält sitt fall till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg. Vi menar att domen innebär ett brott mot den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och att staten är ansvarig för att det inte finns ett tillräckligt bra skydd för yttrandefriheten i Sverige. Föräldraledighet och semester från arbetssökande gav fortsatt SGI-skydd Direkt efter en sex veckor lång föräldraledighet under pågående arbetslöshet tog Per, medlem i Livsmedelsarbetareförbundet, fem veckors semester från arbetssökandet. Försäkringskassan ansåg att Pers SGI-skydd upphörde när föräldrapenningen upphörde. Med SGI menas sjukpenninggrundande inkomst. Om en arbetslös försäkrad även efter en längre period föräldraledighet kunde tillåtas att behålla sin SGI skapades i praktiken ett nytt SGI-skydd på grund av semester menade Försäkringskassan (i Pers fall totalt 11 veckors frånvaro från arbetssökandet). I sådant fall var det inte längre fråga om ett godtagbart avbrott i arbetssökandet menade kassan och ville noll-klassa den försäkrade. Såväl förvaltningsrätten som kammarrätten och även Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har nu kommit fram till att Per ska få behålla SGI-skyddet. 10

11 Slipper betala tillbaka kr Ulf, medlem i Lärarförbundet, har haft mellanskillnadslivränta på grund av en arbetsskada från 1988 och tillsvidare från Försäkringskassan har under de år som gått inte undersökt om Ulf fortfarande gör en inkomstförlust i sitt nya arbete och om övriga villkor för att ha rätt till livränta fortfarande föreligger. Först år 2009 kontrollerade Försäkringskassan Ulfs nuvarande inkomster jämfört med vad han skulle ha tjänat i sitt tidigare arbete. Ulfs tidigare arbete finns inte kvar. Därför räknade kassan upp den tidigare inkomsten med generella lönepåslag inom aktuellt avtalsområde och fann att Ulf felaktigt fått livränta på motsvarande cirka kr. Förvaltningsrätten konstaterar att den utredning som kassan gjort ger ett osäkert resultat då man inte har kunnat ta hänsyn till eventuella löneglidningar, eller annan eventuell inkomst vid jämförelsen med den faktiska inkomsten efter skadan. Förvaltningsrätten bedömer att Ulf inte heller borde ha insett att utbetalningarna var felaktiga. Med utgångspunkt i dessa omständigheter bedömer förvaltningsrätten att det finns särskilda skäl för att medge eftergift för hela återkravet. Försäkringskassan överklagade domen men kammarrätten gav inte prövningstillstånd. Utländska arbetstagare fick ersättning tack vare facket Bloggande polis fick behålla jobbet Under ett års tid bloggade en polis under sin fritid som den fiktiva personen "Farbror Blå" och berättade påhittade historier om poliser. Sommaren 2010 avskedades han från sin anställning i staten. Avskedandet motiverades med att han skadat allmänhetens förtroende för polisen. Staten påstod också att bloggen medfört samarbetssvårigheter. Polisförbundet drev ärendet till Arbetsdomstolen som ogiltigförklarade avskedandet och tilldömde polismannen kr i allmänt skadestånd. Arbetsdomstolen konstaterar att staten inte lyckats bevisa att det skulle ha funnits några samarbetssvårigheter. Arbetsdomstolen hänvisar till den grundlagsfästa yttrandefriheten och säger att om det uppstått följder av polismannens användande av yttrandefriheten, som till exempel förtroendeförlust, så får staten tåla det. Yttrandefriheten innebär att även åsikter som inte arbetsgivaren tycker om får framföras. Enligt Arbetsdomstolen har avskedandet inneburit en allvarlig kränkning av polismannens yttrandefrihet. GS Facket för skogs-, trä och grafisk bransch förde framgångsrikt talan i Arbetsdomstolen för ett tiotal polska skogplanterares räkning mot det lettiska bemanningsföretaget Sia Rent A Pro. Tvisten gällde rätt till lön och andra ersättningar för utfört arbete under perioden maj-juli 2008 och allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtal, semesterlag och kvittningslag. Arbetsdomstolen dömde ut lön och ersättningar till de berörda arbetstagarna på sammanlagt drygt kr samt allmänt skadestånd på sammanlagt kr till arbetstagarna och förbundet. När domen meddelats kontaktades GS Facket av Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet som upplyste om att deras medlemsföretag Sia Rent A Pro inte längre bedrev någon verksamhet i Sverige. Företaget hade inte för avsikt att betala och inte heller att medverka till att bolaget försattes i konkurs så att medlemmarna skulle kunna få lönegarantiersättning. GS Facket vidtog då åtgärder för att försätta Sia Rent A Pro i konkurs i Lettland. Konkursen ledde till att arbetstagarna fick så kallad gränsöverskridande lönegaranti som i huvudsak motsvarar de utdömda beloppen när det gäller löner och ersättningar. 11

12 3,3 miljoner i förlikning om turordningsbrott SEKO ansåg att Relacom AB bröt mot turordningsreglerna när bolaget 2007 sade upp drygt trettio medlemmar på grund av arbetsbrist. Förbundet väckte talan i Arbetsdomstolen och yrkade på allmänt och ekonomiskt skadestånd till medlemmarna. Parterna tvistade i frågan om det fanns en avtalsturlista eller inte. Det fanns en lista över berörda arbetstagare och företaget hävdade att listan var en avtalsturlista, medan facket hävdade att den inte var det. Arbetsdomstolen ansåg att SEKO inte haft för avsikt att avtala om en annan turordning än lagen och gav förbundet rätt. Därefter träffade parterna en förlikning som innebär att ett trettiotal arbetstagare får dela på 3,3 miljoner kronor. Högsta förvaltningsdomstolen godkänner belastningsskada Kammarrätten avslog Försäkringskassans överklagande av arbetsskada Ann arbetade som polis i yttre tjänst. Vid ett ingripande 2004 mot en man som gjorde våldsamt motstånd skadade hon vänster hand. Tummen smärtade och hon fick en svullnad och senknut på ovansidan av handen. Hon hade inte haft några sådana besvär tidigare. Vid ett nytt ingripande 2006 skadade hon handen/tummen på nytt. En operation 2007 medförde ingen förbättring. Anns besvär gjorde att hon inte kunde arbeta i yttre tjänst och hon förlorade därför vissa lönetillägg. Försäkrings kassan avslog arbetsskada med motiveringen att någon säker diagnos inte kunnat sättas på besvären i tummen/handen. Den kollektivavtalade delen av för säkringen godtog dock samband och man betalade ersättning som motsvarande 4 procent medicinsk invaliditet ( kr). Hon fick dessutom ärrersättning efter operationen med kr. Vi överklagade Försäkringskassans beslut till förvaltningsrätten som godkände skadan. Men Försäkringskassan överklagade och fick prövningstillstånd. Kammarrätten fann dock att överklagandet skulle avslås och förvaltningsrättens dom skulle gälla. Kammarrätten noterade att tre specialister i handkirurgi och även en professor i ortopedi hade uttalat sig för ett samband. Ann fick livränta för förlusten av lönetilläggen som var ca kr/mån. Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, (tidigare Regeringsrätten) har slagit fast att en elektrikers skulderbesvär är en arbetsskada. Domen är den första från högsta instansen som gäller belastningsskada enligt 2002 års nya arbetsskadelag. När axelskadan visade sig hade Axel arbetat som elektriker i ungefär fyra år. Under långa stunder var han tvungen att arbeta med armarna över huvudet och han hade använt vibrerande handverktyg, bland annat skruvdragare och slagborrmaskin. Diagnosen för Axels skulderbesvär har skiftat, men bestämdes till slut till skuldermyalgi (ospecifika skulderbesvär). Försäkringskassan menade att detta bara var en symptomdiagnos och att inga objektiva fynd fanns på röntgen, vilket skulle tala emot ett samband. Kassan ansåg också att det inte fanns tillräckliga vetenskapliga bevis för samband mellan arbete och myaligi och att fyra års exponering var för kort. Högsta förvaltningsdomstolen anser tvärtom att kunskaperna enligt den medicinska forskningen är tillräckliga. Det går visserligen inte att med säkerhet slå fast sambandet mellan Axels arbete och skadan, men 2002 års arbetsskadelag kräver heller inte full bevisning. HFD framhåller också att syftet med lagändringen 2002 var att det skulle bli lättare att få en belastningsskada godkänd. Mot bakgrund av de vetenskapliga bevisen, faktorerna i arbetet, sjukdomsutvecklingen och att det inte finns några andra förklaringar till besvären dömer HFD till Axels fördel. Hans skada godkänns som arbetsskada. Ekonomiskt innebär det en livränta på drygt kr/mån fram till 65 års ålder och ett engångsbelopp på kr i retroaktiv livränta. Han får också ersättning för sveda, värk och invaliditet från TFA, den kollektivavtalade delen i försäkringen. 12

13 Årsredovisning för verksamhetsåret 20 Styrelsen och verkställande direktören för LO-TCO Rättsskydd AB får härmed avge årsredovisning för FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten LO-TCO Rättsskydd AB ägs till 90% av Landsorganisationen i Sverige samt till 10% av TCO. Av årets totala omsättning avser 1,1% (1,7%) försäljning till LO, vilket också utgör den försäljning som skett inom koncernen. Antalet nyanmälda ärenden uppgick till (1.534). Anställda hos LO-TCO Rättsskydd AB har såsom ombud i 174 (208) fall ingivit stämningsansökan eller svaromål inför domstol. Dessutom har inom bolaget handlagts ett stort antal mål angående försättande i konkurs och lönegaranti. Flertalet socialförsäkringsmål har överklagats till förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen. I 20 (21) av Arbetsdomstolens 49 (61) refererade domar under 2011 har någon av Rättsskyddsbolagets jurister varit ombud. 23 (16) brottmål har handlagts av bolagets jurister, i flera fall som offentlig försvarare. I ärenden som avslutats under året har direkt utverkats tkr ( tkr) i ersättning för de fackliga organisationerna och deras medlemmars räkning. 27 (26) omfattande rättsutredningar har gjorts. Dessutom har Rättsskyddsbolaget i övrigt biträtt med omfattande rådgivning i arbets- och socialförsäkringsrättsliga spörsmål. Bolaget har anordnat flera egna seminarier för förbundens anställda och förtroendevalda. Anställda vid bolaget har också medverkat vid ett stort antal kurser och konferenser som föreläsare. Framtiden Antalet inkomna ärenden till bolaget har under året minskat på försäkringsrättsenheten och varit oförändrat på arbetsrättsenheten Vi bedömer att verksamheten kommer att ha samma omfattning under 2012 som under Alla LO-förbund utom ett anlitar regelbundet bolaget. Samtliga TCO-förbund och vissa Saco-förbund anlitar bolagets försäkringsrättsenhet. Ett antal TCO-förbund anlitar regelbundet även arbetsrättsenheten. Bolagets verksamhet präglas av stabilitet och vi bedömer därför att några större förändringar av verksamheten inte kommer att ske de närmaste åren. Resultat och ställning Bolagets verksamhet ska bedrivas till självkostnadspris, dvs. utan vinstsyfte. Bolaget redovisar för året ett mindre underskott, vilket var förutsatt i budget. Soliditeten är mycket god 74% (74%) vid årets utgång. För bolagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultaträkning, balansräkning och noter. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel. Balanserad vinst ,26 Årets resultat , ,89 Styrelsen föreslår att ,89 kronor balanseras i ny räkning. 13

14 RESULTATRÄKNING Not tkr tkr Rörelsens intäkter Nettoomsättning Förändring av pågående arbete för annans räkning Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat

15 BALANSRÄKNING Tillgångar Anläggningstillgångar Not tkr tkr Materiella anläggningstillgångar Maskiner Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Pågående arbete för annans räkning Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar moderorganisation Aktuella skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

16 EGET KAPITAL OCH SKULDER Not tkr tkr Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital, antal aktier med kvotvärde 100 kr Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Övriga avsättningar Summa avsättningar Kortfristiga skulder Leverantörsskuld Skulder till koncernbolag Klientmedelsskuld 25 - Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter: Inga Inga Ansvarsförbindelser 12 Pensionsavtal Pensionsavtal 16

17 NOTER TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING Not 1. Redovisningsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år. Moderorganisation som upprättar koncernredovisning är Landsorganisationen i Sverige, , Stockholm. Pågående arbeten/intäkter Inkomster och utgifter från uppdrag på löpande räkning resultatredovisas i den takt uppdraget utförs och faktureras. Ofakturerat arbete vid årets slut värderas till aktuellt försäljningspris. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning skall erläggas till eller erhållas från Skatteverket. Kortfristiga fordringar Fordringarna upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: Maskiner och inventarier Datorer 5 år 4 år Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar som är avsedda för långsiktigt innehav redovisas till anskaffningsvärde. Har en finansiell tillgång på balansdagen ett lägre värde än det bokförda värdet skrivs tillgången ned till detta lägre värde om det kan antas att värdenedgången är bestående. Soliditet Det egna kapitalet i procent av balansomslutningen. Not 2. Ersättning till revisorer Öhrlings PricewaterhouseCoopers (revision och revisionsnära rådgivning) (andra uppdrag än revisionsuppdraget) 10 Summa

18 Not 3. Personal Medelantalet anställda, med fördelning på kvinnor och män har uppgått till Kvinnor Män Totalt för bolaget Löner och ersättningar har uppgått till Styrelsen och verkställande direktören Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader (varav för verkställande direktören 332 tkr år 2011 och 321 tkr år 2010) Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Övriga personalkostnader Summa För verkställande direktören finns ett trygghetsavtal som innebär två års tjänstgöringsfri uppsägningstid vid uppsägning från arbetsgivarens sida. Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid 2,58% 3,55% Varav långtidssjukfrånvaro 0,90% 1,88% Kvinnor 2,95% 4,08% Män 1,90% 2,53% Anställda i åldersgruppen: 29 år eller yngre 0,00% 0,00% år 1,15% 1,16% 50 år eller äldre 4,54% 7,03% Not 4. Maskiner Ingående anskaffningsvärde Inköp 376 Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan

19 Not 5. Inventarier Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Not 6. Bokslutsdispositioner Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enlig plan Förändring av periodiseringsfond Summa Not 7. Aktuell skatt för året (varav skatteeffekt av schablonränta på periodiseringsfond) (7) Skatt på tidigare års resultat 0 1 Summa Not 8. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetald hyra Övriga förutbetalda kostnader Summa Not 9. Kortfristiga placeringar Marknadsvärde Bokfört värde Värdepappersfonder Marknadsvärde Bokfört värde Aktieobligationer Värdepappersfonder

20 Not 10. Eget kapital Aktiekapital Belopp vid årets ingång Belopp vid årets utgång Reservfond Belopp vid årets ingång Belopp vid årets utgång Fritt eget kapital Belopp vid årets ingång Årets resultat Belopp vid årets utgång Not 11. Obeskattade reserver Periodiseringsfond tax Periodiseringsfond tax Periodiseringsfond tax Överavskrivningar Summa Not 12. Övriga avsättningar Bolaget är bundet av ett pensionsavtal mellan KFO och FTF vilket bland annat ger arbetstagare rätt att gå i pension vid 62 års ålder. När en anställd utnyttjar den möjligheten är bolaget skyldigt att betala en pensionspremie till KP, vilken beräknas i förhållande till den anställdes lön. Avsättning för pensionsförpliktelser i balansräkningen uppgår till tkr. 20

21 Not 13. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna semesterlöner Sociala avgifter och löneskatt Övriga upplupna kostnader Summa STOCKHOLM DEN 23 MARS 2012 Per Bardh Ordförande Kjell Ahlberg Lenita Granlund Gunnar Johanson Sten-Ove Niklasson Ronny Wenngren Jenny Wentzel Arbetstagarrepresentant Tommy Andersson Sven-Olof Hellman Lise-Lotte Lenberg Veli-Pekka Säikkälä Martin Wästfelt Dan Holke Verkställande direktör Susanna Gideonsson Helena Johansson Ella Niia Lasse Thörn Anne Alfredson Arbetstagarrepresentant Min revisionsberättelse har lämnats den 29 mars Ulrika Granholm Dahl Auktoriserad revisor 21

22 REVISIONSBERÄTTELSE Till årsstämman i LO-TCO Rättsskydd AB, org.nr Rapport om årsredovisningen Jag har reviderat årsredovisningen för LO-TCO Rättsskydd AB för år Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av bolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för LO TCO Rättsskydd AB för år Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 29 mars 2012 Ulrika Granholm Dahl Auktoriserad revisor 22

23 STYRELSEN Styrelsen har under 2011 bestått av följande personer: Ordinarie ledamöter Per Bardh, ordförande LO, Kjell Ahlberg LO, Ronny Wenngren Elektrikerna, Tommy Andersson GS-facket, Veli-Pekka Säikkälä IF Metall, Lasse Thörn LO, Lenita Granlund Kommunal, Ella Niia Hotell- och Restaurang, Susanna Gideonsson Handels, Sven-Olof Hellman SEKO, Lise-Lotte Lenberg LO, Sten-Ove Niklasson Transport, Helena Johansson TCO, Martin Wästfelt Unionen, Gunnar Johanson ST, Jenny Wentzel personalrepresentant, Anne Alfredsson personalrepresentant. Suppleanter Sofie Rehnström LO, Bo Abrahamsson LO, Mikael Johansson Målarna, Jan Granvik Musikerna, Christer Persson IF Metall, Renée Andersson LO, Johan Ingelskog Kommunal, Gerald Lindberg Livs, Hans Ölund Fastig hets, Torbjörn Johansson Byggnads, Claes-Mikael Jonsson LO, Matts Jutterström Pappers, Åsa Forsell TCO, Susanne Forssman Unionen, Kerstin Pettersson Vårdförbundet, Eva Wrangsell personalrepresentant, Annika Ewerblad personalrepresentant. ORGANISATION LO-TCO Rättsskydd styrs av LO- och TCO-förbunden. nittio procent av aktierna ägs av LO. Resterande tio procent äger TCO. LO-TCO Rättsskydd ger juridisk service åt LO, TCO, förbunden och deras medlemmar. Mer än tre miljoner medlemmar kan, efter beslut om rättshjälp från det egna förbundet, få juridiskt stöd i rättsliga angelägenheter som har anknytning till arbetet. Arbetsutskott Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott som, tillsammans med VD, svarar för den övergripande förvaltningen. AU bestod under 2011 av ordförande Per Bardh, vice ordförande Lenita Granlund, Ronny Wenngren, Helena Johansson, Veli- Pekka Säikkälä, VD Dan Holke och personalens representant Anne Alfredsson. Försäkringsrättsenheten Försäkringsrättsenheten arbetar med ärenden inom socialförsäkrings- och skadeståndsrätt. Det innebär i huvudsak tvister som rör lagen om arbetsskadeförsäkring och lagen om allmän försäkring. Många ärenden gäller också medlemmar som är missnöjda med ersättningen från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA). Arbetsrättsenheten Arbetsrättsenheten tar sig an alla tvister som har samband med arbetet, i första hand arbetsrättsliga tvister men även rättstvister inom bland annat straffrätten, konkursrätten, avtalsrätten och associationsrätten. ARBETSRÄTTSENHETEN FÖRSÄKRINGSRÄTTSENHETEN Ledningsgrupp Ledningsgruppen samordnar den löpande verksamheten. Den bestod under 2011 av VD Dan Holke, chefen för arbetsrättsenheten Sussanne Lundberg, chefen för försäkringsrättsenheten Claes Jansson, ekonomichefen Lena Agneby Boström och chefssekreterare/it-ansvarig Ingalill Brandt. STYRELSE Enhetschef 17 Förbundsjurister 4 Sekreterare ARBETSUTSKOTT VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR (Chefsjurist) Enhetschef 22 Förbundsjurister 5 Sekreterare ADMINISTRATION Chefssekreterare/ IT-ansvarig Ekonomichef Ekonomiassistent 23

24 miljoner till medlemmarna NYANMÄLDA ÄRENDEN 2011 UNDER HANDLÄGGNING AVSLUTADE ÄRENDEN 2011 UTVERKAD ERSÄTTNING (tkr) LO - förbunden Byggnads Elektrikerna Fastighets GS - facket Handels Hotell - och Restaurang IF Metall Kommunal Livs LO Musikerna Målarna Pappers SEKO Transport Summa SACO-förbunden Civilekonomerna Sveriges Ingenjörer Lärarnas Riksförbund Officersförbundet Tandläkarförbundet Veterinärförbundet Jusek Farmacevtförbundet Fartygsbefälsföreningen Psykologförbundet Akademikerförbundet SSR Summa

25 TCO-förbunden NYANMÄLDA ÄRENDEN 2011 UNDER HANDLÄGGNING AVSLUTADE ÄRENDEN 2011 UTVERKAD ERSÄTTNING (tkr) TCO Farmaciförbundet Finansförbundet Folkhögskolan Försvarsförbundet FTF Journalistförbundet Vision Lärarförbundet Polisförbundet Skogs- och Lant ST Teaterförbundet Tull-Kust Unionen Vårdförbundet Yrkesmusiker Summa Övriga LO-TCO Biståndsnämnd Förbundsavdelningar Ledarna Sjöbefälsförbundet Summa TOTALT

26 ARBETSRÄTTSENHETEN Enhetschef 17 Förbundsjurister 4 Sekreterare FÖRSÄKRINGSRÄTTSENHETEN Enhetschef 22 Förbundsjurister 5 Sekreterare STYRELSE ARBETSUTSKOTT VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR (Chefsjurist) ADMINISTRATION Chefssekreterare/ IT-ansvarig Ekonomichef Ekonomiassistent 26

27 Vi som jobbar här våren 2012 Lena Agneby Boström Anne Alfredson Henric Ask Tom Aspengren Ingela Atterhult Annki Berg Agneta Bern Ingalill Brandt Kerstin Burman Ulrika Edebrink Phillip Eldon Bo Ericson Magnus Eriksson Annika Ewerblad Maria Fridolin Ellinor Gudmundsson Lars Henriksson Jeanette Herrström Dan Holke Lena Isenstam Claes Jansson Laura Kemppainen Stefan Kjellström Susanna Kjällström Ulf Lejonklou Joakim Lindqvist Sussanne Lundberg Mattias af Malmborg Camilla Morath Jörgen Nilsson Inger Nordström Gunvor Nyström Mari-Louise Näsholm Anneli Ohlsson Anderbjörk Annett Olofsson Angelin Olsson de Groat Julia Pietrek Anne Rajmic Robert Sjunnebo Mikael Sjöberg Lise-Lotte Sjöstedt Eric Sundberg Jimmie Söndergaard Georg Thullberg Lena Törnros Bo Villner Linda Wallin Jenny Wentzel Eva Wrangsell Malin Wulkan Tina Åström Evalena Ödman Olov Östensson Elizabeth Östman

28 Besöksadress: Olof Palmes gata 29, 7 tr, Box 1155, Stockholm, tel