Tillväxtverket - Temagrupper entreprenörskap och företagande. Norra Mellansverige

Transkript

1 Tillväxtverket - Temagrupper entreprenörskap och företagande Norra Mellansverige Stockholm 24 januari 2011

2 Sammanfattning Kontigo har genomfört sammanlagt 16 st intervjuer med projektledare för projekt i Norra Mellansverige. Intervjuerna har analyserats utifrån en särskilt framtagen modell som syftar till att tydliggöra projektens målgrupp, fas/dimension i entreprenörskapsprocessen, hur projektgenomförandet har påverkats av med- och motkrafter samt måluppfyllelse. Kontigos huvudsakliga slutsatser från analysen av projektportföljen i Norra Mellansverige är, Projektportföljen inkluderar projekt som riktar sig mot samtliga av de målgrupper som identifierats genom modellen (dvs. egenföretagare, anställda, arbetssökande samt stödsystemet). En majoritet av de projekt som riktar sig mot egenföretagare eller anställda har fokuserat på utbildningsinsatser med syftet att höja individens kompetens och konkurrenskraft mer generellt. Kartläggningen har i mindre utsträckning visat på några tydliga exempel på utbildningsinsatser som syftar till att uppmuntra till egenföretagande bland anställda eller mer renodlade affärsutvecklingsutbildningar och kurser för att öka kunskaperna om företagande och entreprenörskap mer specifikt. Samtliga projekt har upplevt med och motkrafter av olika slag. Konjunkturförändringar under projekttiden är en gemensam motkraft för både programområde 1 och 2. Tidsbrist hos projektdeltagare är specifikt för PO1 och socialförsäkringssystemet är exempel på en motkraft för projekt inom PO2. Gemensamma medkrafter för båda programområdena har exempelvis varit en flexibilitet i genomförandet samt sedan tidigare upparbetade kontaktnät. Vi har haft svårt att se tydliga exempel från projekten att man faktiskt uppnått en ökad entreprenöriell förmåga (eller i förlängningen nya eller växande företag och ökad integration på arbetsmarknaden). Detta kan dock till stor del bero på fördröjningseffekter och vi kommer med hjälp av analysmodellen att analysera detta vidare i steg 2. Förstudie 2 (20) Kontigo AB

3 Innehåll Sammanfattning...2 Innehåll Inledning Bakgrund Syftet med rapporten Material Rapportens disposition Modell för att analysera projektportföljen Analysmodellen Analysmodellens steg och komponenter Hur hänger nya/växande företag samman med integration på arbetsmarknaden? Målgrupper Egenföretagare Anställd Arbetssökande Stödstrukturer Entreprenörskapsprocessens skeden Motivation och intresse Kompetens Verktyg/Metod Entreprenöriell förmåga Med- och motkrafter för ökad entreprenöriell förmåga Medkrafter Motkrafter Skillnader mellan programområden Slutdiskussion Slutsatser Hur går vi vidare? Förstudie 3 (20) Kontigo AB

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Tillväxtverket har fått ansvaret för tematiska gruppen Entreprenörskap och företagande som ska utveckla och sprida kunskap om hur entreprenörskap och företagande kan användas för integration på arbetsmarknaden. Kontigo AB har fått i uppdrag av Tillväxtverket att inom ramen för två olika studier genomföra en fördjupad kartläggning samt, i ett nästa steg, fält- och temastudier av ett urval ESF projekt för att fånga upp lärdomar kring detta. Resultatet ska kunna fungera som ett stöd för aktörer som arbetar med att utveckla satsningar kring entreprenörskap och företagande kopplat till att öka integreringen och förhindra utslagning från arbetsmarknaden. Inom ESF Programområde 1 (Kompetensförsörjning) syftar projekten till att stödja både individen och företaget/organisationen. Genom kompetensutveckling ska projekten stärka individernas förmåga att klara en omställning och strukturomvandling och samtidigt stärka företagens konkurrenskraft genom mer kompetenta individer och en mer kompetent organisation. Inom Programområde 2 (Ökat arbetskraftsutbud) ser projekten annorlunda ut såtillvida att målgruppen i första hand är individer står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden. I många fall handlar det om personer som tidigare har varit föremål för olika arbetsmarknadspolitiska insatser och som t.ex. varit sjukskrivna under en längre tid. De ESF projekt som ska studeras inom ramen för Kontigos uppdrag återfinns både inom PO 1 och inom PO 2 i två NUTSregioner: SE06 Norra Mellansverige och SE 09 Småland och Öarna. Kontigo färdigställde i oktober 2010 ett PM som presenterade resultaten från en kartläggning av projekten i Norra Mellansverige baserat på skriftlig information från ESF:s projektdatabas, en enkät som skickades ut till projektledarna för projekten samt på inledande intervjuer med partnerskapet samt representanter för ESF-rådet. För en beskrivning av de projekt som ingår i Kontigos portföljsanalys i Norra Mellansverige samt för en beskrivning av regionen hänvisar vi till vårt PM daterat den 4 oktober 2010 som återfinns som bilaga till denna rapport. 1.2 Syftet med rapporten Med utgångspunkt i projektportföljen för regionen gör Kontigo i denna rapport en övergripande analys av hur, och i vilken utsträckning, projekten använder sig av entreprenörskap och företagande för att öka integreringen på arbetsmarknaden. Analysen baseras på en modell för att beskriva projektlogiken bakom och genomförandet och måluppfyllelsen i projekten som presenteras i rapporten. Denna analysmodell kommer även att användas i de kommande fallstudierna för att besvara Till- Förstudie 4 (20) Kontigo AB

5 växtverkets frågeställningar. Modellen tar sin utgångspunkt i såväl forskning som Kontigos tidigare studier och analyser av stöd till entreprenörskap och innovationer. 1.3 Material Kontigo har inför detta PM genomfört sammanlagt 16 st kvalitativa telefonintervjuer med projektledare för de projekt i regionen som valts ut av Tillväxtverket i Norra Mellansverige samt för projektet TreFas och förstudieprojektet Kooperativ Sally, som Kontigo identifierade som intressanta för studien i den första etappen. 1.4 Rapportens disposition Rapporten är disponerad enligt följande, I kapitel 2 beskriver vi den framtagna analysmodellen. I kapitel 3 beskrivs projektens olika målgrupper. Kapitel 4 beskriver projektens genomförande, utifrån de olika steg eller faser som beskrivits i analysmodellen. Kapitel 5 beskriver med- och motkrafter för genomförandet av projekten. Vi avslutar sedan rapporten med en sammanfattande och framåtsyftande slutdiskussion Förstudie 5 (20) Kontigo AB

6 2 Modell för att analysera projektportföljen I detta kapitel beskrivs logiken bakom den analysmodell som tagits fram för att analysera projekten. 2.1 Analysmodellen I Kontigos analysmodell kategoriseras projekten inledningsvis utifrån den huvudsakliga målgrupp som projektet vänder sig. Analysmodellen bygger sedan på ett antal faser eller dimensioner, inom vilka insatser och aktiviteter genomförs som slutligen förväntas leda till en ökad entreprenöriell förmåga hos individer eller företag. 1 I modellen antas vidare att en ökad entreprenöriell förmåga kan leda till att nya företag startar, eller att redan existerande företag kan växa. Detta möjliggör integrering på arbetsmarknaden för individer som tidigare stått utanför och stärker redan existerande företags plats på arbetsmarknaden. Kontigo menar även att detta har en nära koppling till tillväxt, vilket beskrivs mer i detalj nedan. Syftet med modellen är att tydliggöra vilken målgrupp projekten vänder sig till, i vilken fas i entreprenörskapsprocessen projekten verkar samt att genomförandet påverkas av med- och motkrafter. Modellen ger sedan ett underlag att i en fördjupad analys göra jämförelser mellan projekt sett till i vilken utsträckning de lyckats uppnå entreprenöriell förmåga och för att dra slutsatser kring vilka projekt som förefaller ha en fungerande modell. Det kan då t.ex. handla om att inrikta sig mot en viss målgrupp i en viss fas och/eller att hantera olika med- och motkrafter på bästa sätt. 2.2 Analysmodellens steg och komponenter Målgrupper 1 1 Det kan diskuteras i vilken utsträckning som delarna i modellen bör ses som dimensioner som är ömsesidigt beroende av varandra eller som faser som följer på varandra. Vi har dock valt att beskriva modellen mer som en linjär utvecklingsmodell för att kunna synliggöra vad de olika faserna innebär. Förstudie 6 (20) Kontigo AB

7 Inom ESF Programområde 1 (Kompetensförsörjning) syftar projekten till att stödja både individen och företaget/organisationen. Genom kompetensutveckling ska projekten stärka individernas förmåga att klara en omställning och strukturomvandling och samtidigt stärka företagens konkurrenskraft genom mer kompetenta individer och en mer kompetent organisation. Inom Programområde 2 (Ökat arbetskraftsutbud) ser projekten annorlunda ut såtillvida att målgruppen i första hand är individer står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden. I många fall är handlar det om personer som tidigare har varit föremål för olika arbetsmarknadspolitiska insatser och som t.ex. varit sjukskrivna under en längre tid. I vår analysmodell har vi klassat målgrupperna i följande fyra kategorier, Egenföretagare Anställda Arbetssökande Stödstrukturer (för ökat entreprenörskap och integration på arbetsmarknaden) Det förväntade utfallet av ett projekt står givetvis i nära relation till vilken huvudsaklig målgrupp projektet vänder sig till. Intresse/motivation Ett första steg mot att öka den entreprenöriella förmågan hos den utpekade målgruppen är att öka intresset för entreprenörskap eller företagande eller stimulera motivationen för att engagera sig i aktiviteter som syftar till att stärka den entreprenöriella förmågan. Det kan här röra sig om främjande åtgärder som motverka fördomar mot entreprenörskap, lyfta fram goda exempel och förebilder och på ett konkret sätt synligöra för individer hur de kan ha nytta av att stärka sin entreprenöriella förmåga. Kunskap/kompetens När man väl fångat en målgrupps intresse eller motivation för entreprenörskap och företagande (i dess olika former) är nästa steg insatser som syftar till att höja kunskapen och kompetensen hos målgruppen inom områden som är relevanta för att nå detta mål. Kontigo uppfattar att företagande och entreprenörskapsfrågor inom PO 1 kan vara knutna till kompetensutvecklingsarbetet på olika sätt. Det kan här röra sig om kompetensutveckling som främjar ett entreprenöriellt tänkande i företag, som en del i att öka individernas kompetens och därmed förmåga i att delta i företagens framtida utveckling. Detta skulle exempelvis kunna handla om kompetensutveckling för att hantera att strukturomvandlingen ställer allt högre krav på att fler inom företaget behöver delta i en sälj- och/eller utvecklingsorienterad pro- Förstudie 7 (20) Kontigo AB

8 cess. Det skulle också kunna handla om kompetensutveckling som driver på de anställdas engagemang i att utveckla nya idéer inom ramen för företaget. Det kan även handla om kompetensutveckling som syftar till att öka individernas entreprenöriella förmåga. I kristider kan ett mål med kompetensutvecklingen vara att ge individer i olika företag med arbetsbrist en ökad entreprenöriell kompetens. Detta i syfte att individerna ges förutsättningar att kunna lämna företagen för ett eventuellt framtida eget företagande. Kontigo uppfattar vidare att företagande och entreprenörskapsfrågor även inom PO 2 kan vara knutna till kompetensutvecklingsarbetet på olika sätt. Detta kan exempelvis ske genom att berörda aktörer, t.ex. Arbetsförmedlingen, vidgar synen på vem som kan vara anordnare av praktikplatser eller liknande. För den berörda målgruppen har offentlig sektor ofta fungerat som en sysselsättningsplats. Här tänker man nu att aktörer inom den sociala ekonomin skulle kunna ta ett större ansvar. I samband med detta skulle även sociala företag kunna startas. Syftet med detta skulle vara både att leverera en tjänst eller vara som marknaden inte klarar och att samtidigt bistå dessa individer med en meningsfull sysselsättning. Genom att särkskilt fokusera på skapandet av nya företag eller entreprenörer kan de kompetenshöjande insatserna öka möjligheterna att skapa nya former av sysselsättning för målgruppen, exempelvis inom sociala företag eller kooperativ. Verktyg/metoder Aktiviteter inom denna fas inriktar sig på att utveckla och erbjuda konkreta verktyg och metoder för att få individer eller företag att bli mer entreprenöriella. Detta kan inkludera t.ex. coachning, personlig rådgivning eller skapandet av stödjande nätverk. Medkrafter och motkrafter Med- och motkrafter innebär faktorer som påverkar ett projekts genomförande och måluppfyllelse antingen positivt eller negativt. Det kan här röra sig både om interna faktorer som ligger inom själva projektet och på externa faktorer. Målet Ökad entreprenöriell förmåga Målet för projekten är enligt Kontigos analysmodell en ökad entreprenöriell förmåga för de individer och företag som deltagit. Entreprenöriell förmåga kan tolkas relativt brett och behöver alltså inte betyda att en deltagare ska vara redo att starta ett nytt företag. Det kan, som tidigare nämnts, lika gärna handla om att ett företags anställda blir mer kreativa och intraprenöriella, vilket stärker företagets plats på marknaden. 2.3 Hur hänger nya/växande företag samman med integration på arbetsmarknaden? Syftet med denna studie är främst att undersöka hur entreprenörskap och företagande kan användas som ett verktyg för att öka integrationen och förhindra utslagning Förstudie 8 (20) Kontigo AB

9 på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att nämna hur vi ser på förhållandet mellan just en ökad integration på arbetsmarknaden och nya och växande företag och tillväxt. En satsning på entreprenörskap inom ESF-projekt är, främst, en satsning på individernas möjlighet att delta och bidra efter sin egen förmåga. Ett projekt som syftar till att skapa sociala företag har ofta som sitt huvudsakliga mål att genom företagandet integrera personer som står långt från arbetsmarknaden. Dessa företag återinvesterar huvudsakligen sina vinster i den egna verksamheten drivs främst för att skapa en delaktighet för medarbetarna. Även om dessa företag inte alstrar någon ekonomisk vinst påverkar de ändå tillväxten positivt då det erbjuder en sysselsättning för personer som tidigare var beroende av ekonomiskt stöd. Vi utgår i vår analysmodell därför från att syftet för ett projekt som använder just entreprenörskap som ett verktyg (istället för andra typer av insatser) är att öka benägenheten hos individer att starta nya företag i olika former eller stärka redan existerande företag, och på längre sikt även påverka tillväxten positivt. Förstudie 9 (20) Kontigo AB

10 3 Målgrupper Inom ramen för tidigare PM presenterades de projekt som bedrevs inom de två programområdena. I dessa beskrivningar inkluderades även en beskrivning av de målgrupper som dessa projekt riktade sig till. Här följer en mer detaljerad beskrivning som tar sin utgångspunkt i enskilda projektbeskrivningar samt information som framkommit under intervjuerna. 3.1 Egenföretagare Hela 12 av 14 projekt inom programområde 1 har som syfte att genom olika insatser öka konkurrenskraften hos enskilda företag. Majoriteten av dessa insatser handlar om att kompetensutveckla personalen, så målgruppen kan sägas vara tudelad. Projekten riktar sig till företagens ägare och ledning genom att de bygger på att väcka intresse och engagemang från dem, samt att de i några fall betonar olika former av företagssamverkan genom etableringen av nätverk, gemensamma plattformar, träffar och liknande. De specifika aktiviteterna berör dock i stor utsträckning den anställda personalen. Det finns dock exempel på projekt som på ett tydligare sätt riktar sig specifikt till ägarna av företag. Till exempel riktar sig sju av projekten i stor utsträckning till småoch soloföretagare. Dessa projekt är Kompetensutveckling företag kommunövergripande, Kompetensutveckling Rättviksföretag 2 genomförande, Kompetensutveckling Skönhet-Hälsa 2, Lokala taxibolag i utveckling, Nätverk och kompetensförsörjning genomförande, Kompetenspåfyllning Torsby samt Genomförande Företagarna i Mora. Även i dessa projekt är kompetensutveckling ett viktigt inslag, men i dessa fall anpassad både till företagare och anställda. Projekten riktar sig i fyra fall specifikt till företag i stålindustrin. Dessa är Smartare samarbete, starkare framtid, Kompetensutveckling varseldrabbade i Gävleborg, AIG:s framtida kompetens samt Västra Värmland. Övriga projekt riktar sig till några specifika lokala företag eller det lokala näringslivet generellt. 3.2 Anställd Som beskrivits tidigare så överlappar målgrupperna ägare och anställda i hög grad i de projekt som är inriktade på att kompetensutveckla anställda i privata företag. Samtliga 14 projekt inom programområde 1 har som huvud- eller delmål med projektet att kompetensutveckla anställd personal. Målgruppen anställda kan därefter delas in i två undergrupper anställda och varslade. De projekt som riktar sig direkt till varseldrabbade syftar framförallt till att förbättra omställbarheten för individen på arbetsmarknaden eller minska risken för arbetslöshet. Därmed kan de sägas vara mer inriktade mot att förbättra förutsättningarna för individen snarare än för företagen, även om de ena målet inte kan sägas utesluta det andra. Projekten som riktar sig till varseldrabbade är samma fyra projekt som riktar Förstudie 10 (20) Kontigo AB

11 sig mot företag inom Stålindustrin. Dessa fyra projekt är också de som har störst finansiering bland projekten inom programområde Arbetssökande Inom programområde 2 har fyra projekt kartlagts; Five Fem nya möjligheter för kompetensutveckling hos människor och ökad samverkan med företag samt Work Factory/Unga som vill!, Trefas samt förstudien Kooperativ Sally. Målgruppen för dessa projekt är arbetssökande ungdomar mellan år respektive år, arbetssökande som befinner sig i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas samt utrikes födda kvinnor som är arbetssökande. Dessa projekt knyter även an till den följande målgruppen stödstrukturer. 3.4 Stödstrukturer De projekt som nämns ovan riktar sig till arbetssökande i första hand. Men i samtliga projekt finns en metodutvecklande del som har en stark koppling till de stödstrukturer som berörs i målgruppens fall. Specifikt handlar det i dessa fall om Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten som finns med som samverkansparter och som ska kunna ta del och lära av resultaten i de ovan nämnda projekten. Förstudie 11 (20) Kontigo AB

12 4 Entreprenörskapsprocessens skeden I detta avsnitt beskrivs genomförandet utifrån de olika faser eller dimensioner som projekten arbetar inom för att öka den entreprenöriella förmågan. Beskrivningarna görs generellt samt med illustrerande exempel. 4.1 Motivation och intresse Två projekt inom programområde 2 Five och Work Factory, har varit de som tydligast inriktats på den inledande fasen motivation och intresse. Deltagarna, som utgörs av arbetssökande ungdomar, har i samråd med projektledningen förmedlats av Arbetsförmedlingen och i viss utsträckning via Socialtjänsten. I projektet Work Factory var målet från början att nå fler av de mer svåra fallen via socialtjänsten, men det blev tydligt efterhand att det krävdes andra resurser för att hantera de personerna för att kunna erbjuda något utöver de mest grundläggande insatserna. Merparten av deltagarna kom istället från Arbetsförmedlingen och valdes mer medvetet ut utifrån deras förmåga att ta till sig insatserna. Ett huvudsyfte för dessa båda projekt har handlat om att motivera ungdomarna genom en rad olika metoder. Inledningsvis har det handlat om att upparbeta en grundläggande motivation för att fortsätta det mer krävande arbetet i processens senare skede. Detta har skett genom gruppövningar, handledning i kontakten med Arbetsförmedlingen och kommunikationskurser. I projektet Work factory har man också haft inspirationsinslag i form av föreläsningar och seminarier där personer som arbetat sig upp trots svåra förutsättningar berättat om hur de gått tillväga. Ytterligare ett inslag i dessa båda projekt har varit ett utbyte med Arbetsförmedlingen kring hur man bäst motiverar och handleder arbetssökande ungdomar. Eftersom en stor andel av projekten arbetar med kompetensutvecklande insatser riktade till anställda i privata företag har en viktig förutsättning för att överhuvudtaget kunna bedriva arbetet i denna fas varit att väcka företagens intresse och engagemang för att arbeta med frågan. Företagens intresse har väckts på olika sätt, men en viktig utgångspunkt som i stort sett samtliga projekt har haft är att aktiviteter och insatser utformats efter företagens och de anställdas behov. Av det skälet har flera projekt föregåtts av förstudier som syftat till att kartlägga behov hos målgruppen och förankra projektidén hos företagen. 4.2 Kompetens De projekt som arbetat inom denna fas i entreprenörskapsprocessen erbjuder såväl generellt som projektspecifikt ett brett utbud av utbildningar, kurser och seminarier i kompetensutvecklande syfte. Eftersom de insatser som erbjudits i stor utsträckning varit utformade efter företagens och de anställdas individuella behov har utbudet blivit väldigt varierat. Förstudie 12 (20) Kontigo AB

13 I projektet Kompetensutveckling Skönhet -hälsa 2 har exempelvis de flesta deltagare främst varit intresserade av vidareutbildningar inom sina specifika yrkesområden. Projektet Kompetensutveckling varseldrabbade i Gävleborg har erbjudit ett helt spektrum av kurser från grundläggande kurser i CV-skrivande och kompetensinventering samt validering, till specifika utbildningar som är nära relaterade till individens yrkesroll och tidigare kunskap. Ett viktigt inslag i det projektet samt i projektet Västra Värmland har varit att arbeta med mer entreprenörskapsorienterad kompetens, eller medarbetarutveckling. Genom kurser, seminarier och övningar har man arbetat för att individen ska se sin roll och betydelse för företaget på ett tydligare sätt, och samtidigt försökt motivera de anställda till att ta egna initiativ genom att peka på det gemensamma ansvaret för företagets framtida utveckling. Liknande kompetensutvecklande insatser med en tydlig koppling till entreprenörskap har genomförts i projektet Genomförande Springwire som syftat till att höja kompetensen hos personalen för att de ska kunna bli mer flexibla inom organisationen, samt för att företaget ska kunna befordra dem till högre tjänster istället för att rekrytera externt. Generellt så har kurser i sälj- och marknadsföring varit efterfrågade, liksom språkutbildningar. I de specifika projekten går det också att urskilja vissa tydliga profileringar. Projekt som riktat sig till anställda i verkstadsindustrin har i hög grad erbjudit tekniska utbildningar och praktiska kurser i maskinunderhåll och liknande. Tjänsteföretagen, som ofta är små, har varit mer intresserade av kurser kopplade till bokföring, datakunskap, marknadsföring och liknande. 4.3 Verktyg/Metod Endast ett fåtal projekt har arbetat med tydliga verktyg och metoder som syftar till att stärka individens entreprenöriella förmåga. Flera projekt har dock arbetat med metodutveckling mer generellt som en del av projektet. Två exempel på den senare typen av projekt är desamma som togs upp i föregående avsnitt om motivation och intresse, Five och Work Factory. Projektet Five har genom fem olika metoder försökt ge ungdomar såväl som relevanta stödstrukturer de verktyg som behövs för att förbättra deras chanser att etablera sig på arbetsmarknaden. Metoderna appliceras i samband med att deltagaren ska finna eller har fått en praktikplats. Den första metoden, strategisk påverkan, har handlat om att i kontinuerlig dialog med Arbetsförmedlingen utveckla och anpassa de arbetssätt man använder i kontakten med ungdomarna och i förmedlingen av kontakter ut i arbetslivet. Här ska projektet framförallt bidra med ytterligare kontaktytor i näringslivet. Den andra metoden, ungdomsmentor, har gått ut på att ge varje deltagare får en kontaktperson från yrkeslivet som kan fungera som inspiration och stöd i vägen mot sysselsättning. När deltagaren funnit en lämplig praktikplats så ska en handledare stötta individen. Ett valideringssystem utgör en fjärde metod. Dess funktion är att kvalitetssäkra, utvärdera och inventera hur individen utvecklat sin kompetens och förmåga genom praktik. En femte metod utgörs av att arbeta för samverkan mellan PO1 och PO2 i samband med praktik, dvs. att arbetsgivare uppmuntras kompetensut- Förstudie 13 (20) Kontigo AB

14 veckla praktikanten eller lärlingen inom ramen för andra projekt eller satsningar som är riktade mot dess personal. Som nämndes i föregående avsnitt så har två av projekten Västra Värmland och Kompetensutveckling varseldrabbade i Gävleborg på ett medvetet och tydligt sätt arbetat med att ge anställda verktyg för att utveckla entreprenörskapet på arbetsplatsen. Konkret har detta skett genom att tydligare arbeta utifrån lagbaserade perspektiv och stärka det gemensamma ansvarstagandet bland de anställda för företagets verksamhetsutveckling. De anställda har uppmuntras att ta egna initiativ i större utsträckning och engagera sig för att säkra företagets framtida konkurrenskraft. Insatserna har anpassats för att försöka bryta den traditionella synen på den anställdas roll i företaget att man bara ska göra sitt jobb och inte gå utanför sin yrkesroll även i de fall där det kan vara nyttigt för företaget och arbetslaget. Det bakomliggande argumentet för att införa det här synsättet, eller verktyget, har varit att säkra inte bara företagets ställning och konkurrenskraft, utan därmed också trygga individens anställning. 4.4 Entreprenöriell förmåga De projekt som arbetat med att ta fram verktyg och förändra synsätt kring den anställdas roll i företaget rapporterar att de delvis lyckats att bryta de normer kring den anställdas roll och uppgift i företaget som varit förhärskande, i synnerhet i den tyngre industrin. Även om det tagit tid och kraft att förändra synsättet menar några intervjupersoner att både företagen och de anställda förstår värdet i ett förändrat synsätt och ett större gemensamt ansvarstagande för företagets utveckling. Huruvida det har lett till att ge de anställda en utökad entreprenöriell förmåga eller ej är svårt att säga inom ramen för denna kartläggning. Dessutom så kan det finnas en fördröjning mellan faserna motivation och intresse, kompetens, verktyg och metoder och entreprenöriell förmåga som gör att det i nuläget är för tidigt att mäta eller uppskatta konkreta resultat vad gäller de anställdas förmåga. Förstudie 14 (20) Kontigo AB

15 5 Med- och motkrafter för ökad entreprenöriell förmåga 5.1 Medkrafter En medkraft som flera projektledare lyfter fram är att det finns ett stort intresse från företagens sida av att samarbeta och delta i de nätverk som upprättas inom ramen för projekten. Detta lyfts exempelvis fram som en drivkraft för de företag som deltagit i projektet Kompetensutveckling Skönhet och hälsa 2 där företagen under projekttiden gick samman och gemensamt anordnade en sport och hälsomässa. Vidare är ett etablerat samarbete mellan företag och lokala offentliga instanser, t.ex. kommunala näringslivskontor, något som lyfts fram som en viktig medkraft. Detta är fördelaktigt oavsett projektägare. Är det kommunen som driver ett projekt är det ofta avgörande med goda näringslivskontakter för att kunna hitta praktikplatser och för att nå ut till målgrupperna. En medkraft för att motivera företagen att delta tycks även vara att ESF:s tolkning av accepterad kompetensutbildning är relativt bred och företagen kan välja ganska fritt bland kurser som de, efter en inledande analys, anser att de behöver. Oftast väljer företagen utbildningar och kurser som ligger inom deras specifika branschområde eller generella utbildningar i datakunskap eller bokföring. Utbildningar som är tydligt orienterade mot affärsutveckling, långsiktig strategisk planering har inte varit särskilt efterfrågade, utan det är framförallt kortsiktiga behov som relaterar till praktiska utmaningar av olika slag som företagen och de anställda vill uppfylla. (Frågan om denna typ av kurser som är bäst för att öka den entreprenöriella förmågan återstår dock att besvara). Detta tydliga fokus på behovsstyrda insatser utifrån företagens och de anställdas perspektiv har varit en viktig medkraft för projekten. Ytterligare en medkraft som rapporterats av några projektansvariga och -ledare är styrkan i att arbeta med den här typen av insatser inom ramen för ESF-projekt. En projektledare med stor vana av att arbeta med kompetensutveckling för näringslivet menade att den flexibilitet och fokus på utveckling som man har haft har varit lärorikt och motiverande, samtidigt som det varit en tydlig skillnad mot det hårt planstyrda och resultatorienterade arbete han tidigare bedrivit gentemot näringslivet. Den stora flexibiliteten har också varit en viktig medkraft för att kunna möta företagens verklighet och anpassa utbildningsplaner och liknande till den. En tydlig medkraft är även projektägare som har en vana av att driva liknande projekt och som har ett förtroende från andra regionala aktörer. Detta underlättar både administrationen och man kan använda sig av upparbetade kontakter både vad gäller rekrytering av deltagare och samverkan med andra aktörer och organisationer. (På samma sätt är det en motkraft att projektägaren inte har denna erfarenhet i bagaget). En regelbunden och personlig kontakt med deltagande företag anges som en betydelsefull medkraft av flera skäl. Utan en kontinuerlig avstämning riskerar företagen att Förstudie 15 (20) Kontigo AB

16 tappa intresse för projektet, i synnerhet under perioder med hög efterfrågan då det är vanligt att produktion snarare än kompetensutveckling prioriteras. Dessutom måste insatserna vara relativt flexibla, både vad gäller inriktning och tidplanering, och även här krävs en god kommunikation. Flera projektledare rapporterar att utbildningsplaner och lärarbokningar och liknande har fått ändras flera gånger för att möta förändrade förutsättningar. 5.2 Motkrafter En av de mest frekvent nämnda faktorerna som haft en negativ inverkan på projektens måluppfyllelse är tidsbrist hos företagen. De flesta företag som deltar i ESFprojekt är små, ofta enmansföretag, och har svårt att avsätta tid till exempelvis kompetensutveckling. Det är även svårt att hitta tider för träffar och kurstillfällen som passar alla. I några projekt har man löst detta genom att ha mycket individuellt stöd. Man har även förlagt aktiviteterna till kvällstid eller helger. I projektet Kompetensutveckling Rättviksföretag 2 har man exempelvis genomfört en grundkurs i datakunskap som genomförs helt anpassat efter företagens tidschema. Ett sätt att hantera de logistiska utmaningar som kan uppstå om företag ska skicka anställda på utbildning har varit att placera kurstillfällen på eller i anslutning till arbetsplatsen. På så sätt har tidsåtgången för transporter minimerats och en vanlig tröskel överbryggats. I ett projekt har man även genomfört datakurser på distans per telefon. En annan motkraft som lyfts av flera projektledare är en rådande bruksmentalitet som innebär fördomar mot egenföretagande och en misstro mot att gå från att vara anställd (exempelvis inom de större industrierna) till att bli egen företagare. Flera projektledare pekar på att dåligt självförtroende generellt är en faktor som påverkar deltagarna negativt och håller dem tillbaka. Det kan handla om en ovana att uttrycka sig skriftligt vilket skapar en ovilja att bland annat författa de lägesrapporter som är obligatoriska i projektet, bristande kunskaper eller helt enkelt dålig självkänsla orsakad av en längre tids frånvaro från arbetslivet. (Här är arbetet med empowerment viktigt för att minska effekterna av denna motkraft). Det faktum att tolkningen av vad som kan räknas som relevant kompetensutveckling är relativt bred inom ESF-projekt kan också ses som en motkraft vad gäller att få företag att välja kompetensutveckling som verkligen syftar till att öka den entreprenöriella förmågan på ett tydligt sätt. Många väljer vidareutbildning inom sitt specifika område, så som kurser inom en speciell massageform. Endast ett fåtal deltagare väljer kurser med en nära koppling till affärsutveckling. Vad gäller nätverksbyggande projekt för företag i syfte att stärka deras situation på arbetsmarknaden ses det som en motkraft om dessa är för olika varandra vad gäller typ av verksamhet, då de har svårt att se nyttan med samverkan. Det har även uppfattats som en motkraft att företagen är allt för spridda geografiskt. Projektet TreFas är ett matchningsprojekt som erbjuder deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas sysselsättning inom den sociala ekonomins ideella organisationer, ekonomiska föreningar eller sociala företag. En motkraft som lyfts fram inom Förstudie 16 (20) Kontigo AB

17 detta projekt är att ett projektdeltagande i praktiken inte är ett frivilligt ställningstagande. Deltagarna blir hänvisade till projektet av Arbetsförmedlingen, och om de vägrar att delta får de ingen fortsatt ersättning. Detta innebär att de i vissa fall känner sig tvingade att delta, vilket givetvis påverkar motivationen negativt. Vidare kan regelsystemet kring Jobb- och utvecklingsgarantin vara begränsande för att få till stånd företagsstarter och entreprenörer inom ett projekt som vänder sig personer som är långtidsarbetslösa. Inom fas 3 måste verksamheten nämligen vara tydligt samhällsnyttig och andra typer av företagande förväntas man ha fått till stånd i de tidigare faserna. För en person som får en entreprenöriell nytändning genom ett projekt som TreFas och vill använda ersättningen för att utveckla ett företagande är alltså utbudet av godkända verksamheter begränsade. I förstudien för projektet Kooperativ Sally, som syftar till att ge arbetslösa kvinnor med utomnordisk bakgrund sysselsättning genom bildande av kooperativ, har man lokaliserat ett flertal motkrafter som antas påverka det framtida genomförandet negativt. Exempel på detta är bristande språkkunskaper även hos många som varit i Sverige en längre tid samt begränsande regler kring hur flyktingmottagandet ser ut. Dessa regler innebär ett antal steg som samtliga nyanlända måste gå igenom (SFI, praktik etc) för att få rätt till kommunalt ersättningsbidrag. Detta gör att alla de som är intresserade av och hellre vill delta i ett projekt av denna typ inte har möjlighet att göra det. I några projekt, i synnerhet de som drivits av privata eller ideella aktörer gentemot små- och enmansföretag, upplever man att de regler som finns kring administration och redovisning inte har varit anpassade till de förhållanden som de arbetar utifrån. Dessutom har några kriterier och krav upplevts som direkt irrelevanta för den målgrupp man vänt sig till specifikt berörs i dessa fall kraven kopplade till jämställdhet och tillgänglighet. Avslutningsvis kan sägas att ett flertal projekt tycks ha upplevt en utmaning i att de planerades i anslutning till finanskrisen vilket gjorde att det fanns ett stort intresse för deltagande bland både företag och myndigheter. När den ekonomiska situationen vänt och många upplever att finanskrisens verkningar är över hade flera projekt svårt att få gehör både från privata och offentliga aktörer när det väl var dags att genomföra projektet. 5.3 Skillnader mellan programområden Flera av de ovan identifierade medkrafterna är giltiga för projekt som riktar sig mot målgrupper inom båda programområdena. En väl fungerande organisation sett till erfarenhet, upparbetade kanaler kring information och beslut samt med ett upparbetat nätverk pekas exempelvis ut som en medkraft inom båda programområdena. En annan gemensam medkraft tycks vara ett flexibelt arbetssätt som i stor utsträckning kan anpassas efter deltagarnas önskemål. Ett intresse från företagens sida av att sinsemellan träffas och samarbeta är dock en medkraft som är specifik för PO1. Förstudie 17 (20) Kontigo AB

18 Vad gäller motkrafter är svårigheten för deltagande företag att avsätta tid, av förklarliga skäl, specifikt för PO1. De struktur- och systemhinder som lyfts som motkrafter gäller däremot i viss utsträckning båda programområdena. Ett PO1-projekt ville upplåta kvarvarande utbildningsplatser till arbetssökande från Arbetsförmedlingen, men där satte upphandlingsregler stopp för ett samarbete till projektledningens såväl som Arbetsförmedlingens frustration. Svårigheter kopplade till socialförsäkringssystemet och regler kring ordningen vid flyktingmottagande gäller däremot framförallt för PO2. Utmaningen i att flera projekt planerades i anslutning till finanskrisen och sedan skulle genomföras i ett annat ekonomiskt läge är en motkraft som tycks vara giltig för båda programområdena. Förstudie 18 (20) Kontigo AB

19 6 Slutdiskussion 6.1 Slutsatser De projekt som undersökts i kartläggningen riktar sig mot samtliga av de i analysmodellen identifierade målgrupperna, egenföretagare, anställd, arbetssökande samt, om än mer indirekt, stödstrukturen. En majoritet av projekten som riktar sig mot egenföretagare eller anställda har fokuserat på utbildningsinsatser med syftet att höja individens kompetens och konkurrenskraft mer generellt. Kartläggningen har i mindre utsträckning visat på exempel på utbildningsinsatser som syftar till att uppmuntra till egenföretagande bland anställda eller mer renodlade affärsutvecklingsutbildningar och kurser för att öka kunskaperna om företagande och entreprenörskap mer specifikt. Enligt de projektledare som vi talat med verkar det heller inte ha funnits någon större efterfrågan av denna typ av utbildningar bland deltagarna som främst har varit intresserade av vidareutbildning inom sina specifika branschområden. Samtliga av de projekt som studerats har upplevt olika typer av med- och motkrafter. Några av dessa är gemensamma för projekt inom de båda programområdena och några är mer tydligt kopplade till det enskilda programområdet. Det har, i den inledande kartläggningen och i intervjuer med projektledare varit svårt att identifiera tydliga exempel på att eller hur projektet har lett till ökad entreprenöriell förmåga bland deltagarna, företagsstarter eller, i förlängningen ökad integration och konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Detta kan dock till stor del bero på att effekterna kan ha en viss fördröjning. Några projektledare menar att projekten har haft som resultat att fler har fått jobb. Det är dock svårt att påvisa exakt hur sambanden ser ut i entreprenörskapsprocessen och i förhållande till de med- och motkrafter som påverkat projekten. Trots att det nämns som en viktig komponent i projektplanerna verkar det inom flertalet projekt faktiskt inte ha funnits något större fokus just på entreprenörskap och företagande som ett verktyg för att öka konkurrenskraften och integrationen på arbetsmarknaden. Endast ett fåtal projekt har kunnat beskriva exakt hur entreprenörskap och företagande har varit en tydlig del i genomförandet. För de projekt som riktar sig till egenföretagare som målgrupp följer en inriktning mot entreprenörskap och företagande dock mer naturligt, även om man inte arbetat med frågorna uttryckligen. Projekten har i stort följt den projektplan som satts upp initialt. Det är dock viktigt att nämna att de projekt som tycks ha lyckats bäst menar att de goda resultaten till stor del beror på att ESFs regler tillåtit ett flexibelt arbetssätt och med hög anpassningsförmåga till deltagarna. Förstudie 19 (20) Kontigo AB

20 6.2 Hur går vi vidare? I steg 2 ska fältstudier, eller fördjupade studier, av projekt genomföras med fokus på att försöka besvara de övergripande frågeställningar som presenteras i anbudsunderlaget. Kontigo har, efter avslutandet av en första kartläggning beslutat sig för att genomföra fördjupade studier av följande projekt, - Kompetensutveckling Skönhet-Hälsa 2, PO1 - Smartare samarbete, starkare framtid, PO1 - Kompetensutveckling varseldrabbade i Gävleborg, PO1 - Trefas, PO2 - Five, PO2 Detta innebär en viss förändring från det ursprungliga urval som presenterades i december 2010, vilket beror på att ny information framkommit i de avslutande intervjuerna. Kontigo har för avsikt att besvara frågorna genom att använda sig av den analysmodell som presenterats i denna rapport. Modellen är tänkt att möjliggöra jämförelser mellan de valda projekten sett till i vilken utsträckning de lyckats uppnå entreprenöriell förmåga bland sina deltagare (i den mån detta redan går att utläsa) och för att kunna föra en diskussion och dra slutsatser kring vilka projekt som förefaller ha en fungerande projektmodell samt undersöka vilka de kritiska faktorerna är för att, med entreprenörskap och företagande som verktyg på bästa sätt dra nytta av medkrafter och motverka motkrafter i projektets genomförande för att öka chanserna att skapa ökad integrering och konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Förstudie 20 (20) Kontigo AB