Innehåll. Miljöpartiets Jämställdhetskommitté Författare: Maria Skalin, jämställdhetssamordnare, Miljöpartiets riksorganisation.

Transkript

1

2 Innehåll Inledning och bakgrund kvinnors politiska representation... 3 Könsvarvade listor... 6 Miljöpartiets kvinnorepresentation i kommuner... 6 Kommunala toppositioner... 8 Ordförande och vice ordförande i kommunala facknämnder... 9 Miljöpartiet i landstingen domineras av kvinnor Riksdagen fler kvinnor men män på tyngsta posterna Sammanfattning - Miljöpartiet mer jämställt än genomsnittet Referenser Artiklar, litteratur och rapporter Internet Övrigt Miljöpartiets Jämställdhetskommitté 2011 Författare: Maria Skalin, jämställdhetssamordnare, Miljöpartiets riksorganisation. 2

3 Inledning och bakgrund kvinnors politiska representation Hur jämställt är Miljöpartiet de gröna (MP)? Hur ser könsfördelningen inom MP ut i riksdagen och dess utskott, i landstingen/regionerna samt i kommunerna? Denna rapport kartlägger kvinnors representation i Miljöpartiet avseende tyngre politiska förtroendeuppdrag efter valet 2010 och presenteras vid ett seminarium på partikongressen i maj Rapporten har tagits fram på uppdrag av Miljöpartiets jämställdhetskommitté i syfte att utveckla Miljöpartiets interna jämställdhetsarbete med avseende på kvinnors och mäns representation. I valet 2010 gick Miljöpartiet kraftigt framåt och många miljöpartister tog plats i folkvalda församlingar på samtliga politiska nivåer. Vid valet 2010 fick Miljöpartiet cirka 7 procent av rösterna, en ökning med drygt 2 procentenheter 1 i kommunvalet, vilket bland annat innebar många nya kommunalråd- och nämndordförandeposter. På riksnivå är MP tredje största parti och innehar bland annat posten som andre vice talman. Kartläggningen omfattar samtliga politiska nivåer där MP är invalda: 259 kommuner, 14 landsting/regioner samt riksdagen 2. Uppdragen som gruppledare, kommunalråd, ordförande och vice ordförande i kommunala facknämnder, ordförande eller vice ordförande i kommunfullmäktige och kommunstyrelse samt landstingsråd omfattas också. Rapporten jämför kvinnors representation i MP med genomsnittet i de folkvalda församlingarna. Tidigare statistik har visat att Miljöpartiet har en högre representation av kvinnor bland sina förtroendevalda jämfört med övriga partier 3. Det finns flera skäl att studera social representativitet bland förtroendevalda. Inom forskningen lyfts ofta argument som att kvinnor har andra erfarenheter än män och därigenom förbättrar beslutsfattandet (resursargument). Vidare har kvinnor ofta andra intressen än män som inte blir tillgodosedda om kvinnor inte deltar i beslutsfattandet (intresseargument). Slutligen, rättviseargumentet handlar om att det är orättvist och odemokratiskt om kvinnor inte representeras bland de folkvalda. Det finns också stöd i forskningen för att kvinnor gör andra politiska prioriteringar än män vilket påverkar den förda politiken. Det handlar också om väljarnas möjligheter att påverka politiska beslut genom att representanterna har liknande erfarenheter. 4 Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att "kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv". Målet antogs av riksdagen 2006 i bred majoritet över partigränserna. Huvudmålet preciseras i fyra delmål, varav delmål ett lyder: Jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. En könsfördelning där andelen kvinnor och andelen män ligger mellan 40 och 60 procent brukar betraktas som jämställd. Tidigare forskning har visat att kvinnor, unga och äldre samt utrikes födda är underrepresenterade bland förtroendevalda i kommunerna. Kvinnor är bättre representerade bland yngre politiker än bland äldre. En stor ökning av andelen kvinnor i politiken skedde i samband med 1994 års val. Sedan dess har dock endast små förändringar skett vad gäller andelen kvinnor i kommunfullmäktige. Vid 2006 års val minskade andelen 1 Valmyndigheten, resultat kommunvalet 2006 (MP 4,9 procent) 22 Interna uppdrag såsom regionordförande, ordförande för lokalavdelningar etc. omfattas inte. 3 Detsamma gäller Vänsterpartiet. 4 Hernes,

4 kvinnor som totalt sett valdes in i landets kommunfullmäktigen med en tiondels procentenhet. Det är visserligen en blygsam minskning, men likafullt första gången sedan 1930 som andelen invalda kvinnor i de lokala församlingarna sjönk. Förra mandatperioden var andelen förtroendevalda kvinnor lägre än 40 procent i 110 av landets 290 kommuner. Inte i någon kommun är andelen högre än 60 procent. I fem kommuner var andelen förtroendevalda kvinnor förra mandatperioden 50 procent eller mer: Ockelbo, Köping, Skinnskatteberg, Solna och Hällefors. Högst är den i Ockelbo där andelen förtroendevalda kvinnor uppgår till 52 procent. I Eksjö är kvinnorna sämst representerade och utgör endast 24 procent av de förtroendevalda. Sedan valen 1994 är andelen nominerade kvinnor som blir valda större än motsvarande andel bland nominerade män. Med andra ord är jämställdheten något bättre bland de folkvalda än bland de nominerade, bland de sistnämnda är andelen kvinnor 41 procent. 5 Föregående mandatperiod uppgick andelen kvinnor bland kommunpolitiker till 42 procent, trots att kvinnor utgör drygt hälften av befolkningen 6. Nuvarande mandatperiod är siffran 43 procent kvinnor, en liten ökning med en procentenhet. År hade MP högst kvinnorepresentation i kommunerna med 48 procent, samma andel som nuvarande mandatperiod. Tabell 1 visar andelen kvinnor och män bland rikspartierna i kommunfullmäktige sedan förra valet. 7 Tabell 1. Valda kommunfullmäktige ledamöter 2010 Partier Antal ledamöter kvinnor män Socialdemokraterna % 51 % Miljöpartiet % 52 % Vänsterpartiet % 54 % Folkpartiet % 57 % Centerpartiet % 57 % Kristdemokraterna % 60 % Moderaterna % 61 % Sverigedemokraterna % 81 % Totalt 43 % 57 % Tabellkommentar: Valmyndigheten.se Valresultat Moderaternas och Sverigedemokraternas kvinnorepresentation uppnår inte den andel som definieras som jämställd (minst 40 procent av varje kön). Bland förtroendevalda i landstingen återfinns liknande mönster avseende social representativitet. Kvinnor är dock inte underrepresenterade i landstingen i lika hög grad som i kommuner. Som visas i denna rapport är kvinnor dock i klar majoritet bland Miljöpartiets landstingspolitiker. 5 Förtroendevalda i kommuner och landsting 2007, SCB 2008:51 6 Ibid: 8. År 2003 var andelen kvinnor i KF 41 procent. 7 Valmyndigheten, valresultat 2010, Kommun, ålder och kön: 4

5 Tyngre politiska uppdrag innehas i högre grad av män. en kvinnor sjunker högre upp i hierarkierna där mer makt är samlad. Förra mandatperioden var 39 procent av alla kommunstyrelseledamöter kvinnor 8. Bland Miljöpartiets kommunstyrelseledamöter är andelen kvinnor betydligt högre 9. en kvinnor och män varierar också mellan olika politiska sakområden, det är fler kvinnor i nämnder som ansvarar för så kallade mjuka politikområden, såsom vård och omsorg. Män är överrepresenterade i tekniska nämnder och andra hårda verksamheter. Antalet uppdrag per förtroendevald är ungefär lika stor bland kvinnor som bland män. År 2007 var det genomsnittliga antalet uppdrag per förtroendevald man 1,61 och kvinna 1, Det är en något högre andel män än kvinnor som kandiderar i två på varandra följande val. Det är även en något högre andel män än kvinnor som blir invalda till kommunfullmäktige två val i rad. Av dem som valdes in i kommunfullmäktige år 2002 lämnade nästan var femte kvinna - 19 procent sitt uppdrag innan mandatperiodens slut (motsvarande siffra bland män var 15 procent). Bland de yngre är det främst kvinnor som av olika orsaker avslutar sitt uppdrag före mandatperiodens slut. Det kan också konstateras att småbarnsföräldrar hoppar av sina politiska uppdrag i något högre grad än övriga (men det tycks snarare bero på yngre ålder än på förekomsten av småbarn). Även att få barn under mandatperioden ökar benägenheten att sluta, i synnerhet bland kvinnor. Bland unga och utrikes födda är sannolikheten för avhopp ännu större. Unga, kvinnor, utrikes födda och ej gifta hoppar av i högre grad än äldre, män, inrikes födda och gifta, generellt sett. Huruvida detta är giltigt också för MP har inte undersökts i denna rapport. Sammanfattningsvis kan noteras att det i många fall är de grupper som är underrepresenterade bland kommunpolitiker som också är mest benägna att lämna sina uppdrag i förtid. Detta bidrar således ytterligare till att försämra den sociala representativiteten. Det är inte givet hur social representativitet för enskilda partier ska studeras. Peder Nielsen (2001) framhåller åtminstone tre tänkbara måttstockar: partiets medlemmar, partiets väljare och hela väljarkåren. Om den första och andra måttstocken skulle användas för MP skulle underrepresentationen av kvinnor bli större än vad som skulle vara fallet för den tredje måttstocken, hela väljarkåren. Bland Miljöpartiets medlemmar är nämligen 53 procent kvinnor och 47 procent män. I takt med att antalet partimedlemmar i MP ökat kraftigt de senaste åren blir det kanske enklare att motivera att de ska utgöra en måttstock för representativitet 11. Partiets väljare skulle kunna motiveras som jämförelsegrupp då det är väljarna som röstat fram partiets företrädare. Samtidigt blir måttstocken problematisk om partiet vill nå ut till nya väljargrupper 12. MP:s kärnväljare är unga och kvinnor i samtliga åldersgrupper. Vid valet år 2006 var 63 procent av Miljöpartiets väljare kvinnor. Bland unga förstagångsväljare mellan år är 69 procent kvinnor procent av samtliga ordförandeposter i kommunerna innehades av kvinnor (KF). MP har ingen KF-ordförande. 9 Enligt Miljöpartiets uppdragsregister är 35 av MP:s 76 kommunstyrelseledamöter kvinnor och 41 är män. 10 SCB 2008: Miljöpartiets uppdragsregister SCB 2007: Regeringsskifte. Väljare och valet 2006, Valforskningsprogrammet, Göteborgs Universitet 5

6 Könsvarvade listor Miljöpartiet har sedan bildandet 1981 tillämpat principen om könsvarvade listor, med varannan kvinna och varannan man. Det har varit ett viktigt medel för att få in fler kvinnor i politiken, men används också för att öka männens representation i partiet. Denna princip har varit mycket framgångsrik och i dag använder även andra partier könsvarvade listor 14. De flesta avdelningar inom Miljöpartiet har arbetsordningar för hur listorna ska utformas. Det finns inga riksregler med krav om hur det ska gå till och hur listorna ska se ut, till exempel könsvarvade listor, eftersom varje del i organisationen är självständig. Det finns avdelningar som har parvis könsvarvade listor eller helt könsvarvade listor, samt andra där provvalsresultat och liknande följs, utan hänsyn till kön. Enligt Miljöpartiets riksorganisations stadgar ( 17 Förtroendevalda) ska varje organ i riksorganisationen bestå av minst 40 procent av varje kön, men sträva efter minst 50 procent kvinnorepresentation (principen om könskvotering) 15. Hur ser nu Miljöpartiets kvinnorepresentation ut i kommuner, landsting och riksdagen? Miljöpartiets kvinnorepresentation i kommuner Som framgick av tabell 1 är 48 procent av MP:s kommunfullmäktigeledamöter kvinnor och 52 procent män. MP:s kvinnorepresentation i kommunerna är således fem procentenheter högre än genomsnittet för samtliga partier. 16 Inför valet 2010 var andelen kvinnor av Miljöpartiets 3280 anmälda kandidater 49 procent 17. Tabell 2 visar emellertid att 56 procent av de som toppade partiets vallistor var män och 44 procent kvinnor. 18 Det är således en klart lägre andel kvinnor som är förstanamn jämfört med den totala andelen kvinnor på MP:s listor. I 42 kommuner avviker gruppledarens kön från förstanamnet på MP:s vallista. I 23 kommuner var förstanamnet på listan en man, men en kvinna är nu gruppledare. I 17 kommuner var en kvinna förstanamn, men gruppledaren man. Miljöpartiet fick 7,1 procent av rösterna i kommunalvalen och erhöll sammanlagt 686 kommunfullmäktigemandat 19. Enligt partiets valutvärdering ingår MP i den styrande majoriteten i över 100 kommuner 20. Tabell 2 visar att bland Miljöpartiets 271 gruppledare i kommunfullmäktige är 45 procent kvinnor och 55 procent män. I 12 kommuner tillämpas delat gruppledarskap, i de flesta fall mellan en man och en kvinna, men i ett fall mellan två kvinnor Socialdemokraterna införde varannan damernas på listorna inför valet 1994 vilket bidrog till en kraftig ökning av andelen kvinnor i politiken. 15 Riksorganisationens stadgar, 16 Valmyndighetens webbplats: 17 Valmyndigheten: 18 MP hade anmälda listor i 270 kommuner som toppades av 151 män och 119 kvinnor. 19 I tio av landets 290 kommuner fick MP över tio procent av rösterna: Kalix 16,6, Stockholm 13,9, Lund 13, Uppsala 12,1, Gnesta 11,2, Mölndal 10,4, Sundbyberg 10,3, Partille 10,3, Solna 10,1 och Alingsås 10 %. (Utvärdering av valrörelsen) 20 Wåhlstedt 2011, Utvärdering av valrörelsen. 21 Miljöpartiets uppdragsregister. Några kommuner tillämpar två lokala språkrör, men omfattas ej av denna kartläggning. 6

7 Tabell 2. Könsfördelning i kommunfullmäktige, förstanamn på vallistor och gruppledare i Miljöpartiet Antal ledamöter i Förstanamn på Gruppledare kommunfullmäktige vallista antal antal Kvinnor % % % Män % % % Delat ledarskap 12 kommuner Totalt Tabellkommentar: Källa: Miljöpartiets uppdragsregister. 259 kommuner, (av Sveriges 290 kommuner är 29 s.k. vita kommuner (ingen MPrepresentation i KF) och i två kommuner s.k. tom stol. Samtliga siffror i tabell 2 visar på en relativt jämn könsfördelning i Miljöpartiet på kommunnivå. en kvinnor och män är inom ramen för vad som anses jämställt (minst 40 procent av varje kön). en kvinnor bland kommunfullmäktigeledamöter 48 procent - är exakt samma som andelen kvinnor bland MP:s kommunalråd (tabell 3). I samtliga kategorier är dock män i majoritet och kvinnor når inte upp till minst 50 procent. Miljöpartiet har 42 kommunalråd fördelat på 35 kommuner. I sju av dessa kommuner har MP två kommunalråd, en kvinna och en man. 21 av kommunerna är så kallade majoritetskommuner. Av kommunalråden är 48 procent kvinnor och 52 procent män. I tabell 3 visas MP:s könsfördelning bland kommunalråd jämfört med genomsnittet. Skillnaden visas som differens i procentenheter. År 2006 var andelen kvinnor bland samtliga partiers kommunalråd endast 33 procent. en kvinnor bland MP:s kommunalråd nuvarande mandatperiod är 15 procentenheter över andelen kvinnor bland samtliga kommunalråd. Tabell 3. Miljöpartiets könsfördelning kommunalråd år 2010 jämfört med genomsnittet år 2006 Antal MP-kommunalråd MP-kommunalråd kommunalråd Differens i procentår 2010 år 2010 totalt år 2006* enheter Kvinnor % 33 % + 15 Män % 67 % - 15 Totalt 42 Tabellkommentar: Källa: Miljöpartiets uppdragsregister, SOU 2007: 108, Kön, makt och statistik, Valmyndigheten.se. *uppgifter för nuvarande mandatperiod ej tillgängliga. Differens i procentenheter mellan MP:s ledamöter i förhållande till genomsnittet. I 13 kommuner är kommunalrådet kvinna och i 15 kommuner man. I sju kommuner en kvinna och en man. 7

8 Kommunala toppositioner Flera forskare har pekat på en vertikal arbetsfördelning mellan könen, innebärande att de ledande positionerna är förbehållna män. Enligt Raaum (1995) innebär denna hierarkiska marginalisering att underrepresentationen av kvinnor förstärks ju högre upp i den politiska hierarkin. Tidigare forskning kring förtroendevalda i kommuner har visat att denna typ av statusmönster innebär att kvinnor är underrepresenterade i högstatusorgan och i högstatuspositioner. År 2007 var andelen kvinnor i kommunstyrelser i genomsnitt 39 procent. Av ordförandeposterna i kommunerna innehades endast 31 procent av kvinnor. Även vice ordförandeposter är främst förbehållna män (62 procent) 22. Miljöpartiet har totalt 68 kommunstyrelseledamöter, varav 54 procent är män och 46 procent är kvinnor. Det innebär att andelen kvinnor bland MP:s kommunstyrelseledamöter år 2010 är sju procentenheter över genomsnittet från år MP har ingen kommunfullmäktige- eller kommunstyrelseordförandepost. Tabell 4 visar könsfördelningen för Miljöpartiets kommunstyrelseledamöter och vice ordförandeposter i kommunstyrelse samt kommunfullmäktige. Tabell 4. Könsfördelning Miljöpartiets kommunala presidieposter (vice ordförande och 2:a vice ordförande i kommunfullmäktige och kommunstyrelse) Antal ledamöter i kommunstyrelsen Vice ordförande KS Vice ordförande KF Andre vice ordförande KS/KF Kvinnor % 1 33 % 1 14 % 2 29 % Män % 2 67 % 6 86 % 5 71 % Totalt Tabellkommentar: Källa: Miljöpartiets uppdragsregister. 4 kvinnor och 13 män innehar presidiepost som vice ordförande eller andra vice ordförande i kommunstyrelse eller kommunfullmäktige. I tre kommuner (Gnesta, Nyköping och Sundbyberg) har MP vice ordförandeposten i kommunstyrelsen, varav en kvinna och två män. I Borlänge och Södertälje har MP posten som andre vice ordförande i KS. I Degerfors, Falun, Finspång, Heby, Nyköping, Strängnäs och Värmdö innehar MP vice ordförandeposten i kommunfullmäktige. Endast i Nyköping innehas posten av en kvinna. I Göteborg, Jokkmokk, Karlstad, Sundsvall och Uppsala innehar MP posten som andre vice ordförande i KF. I tre kommuner är miljöpartister vice ordförande i kommunstyrelsen, vilket förmodligen är den mäktigaste kommunalpolitiska positionen i denna kartläggning. Två av dessa innehas av män och en av en kvinna, motsvarande 67 respektive 33 procent. I sju kommuner innehar MP posten som vice ordförande i kommunfullmäktige, av dessa är sex män och en kvinna. Det motsvarar 86 procent män och 14 procent kvinnor. Vidare är en miljöpartist andre vice ordförande i kommunfullmäktige i fem kommuner, i en av en kvinna och i fyra av män. De två posterna som andre vice ordförande i kommunstyrelsen innehas av en man och en kvinna. Andre vice ordförandeposterna är sammanslagna i kolumnen längst till höger och visar att andelen kvinnor är 29 procent och andelen män 71 procent. Om samtliga av MP:s sjutton kommunala presidieposter slås samman är könsfördelningen endast 24 procent kvinnor och hela 76 procent män. Det är således en klar övervikt av män som innehar MP:s kommunalpolitiska topposter. 22 SCB 2008:

9 Ordförande och vice ordförande i kommunala facknämnder År 2007 utgjorde kvinnor i genomsnitt 44 procent av de förtroendevalda som hade uppdrag i kommunala facknämnder. Som nämndes inledningsvis är kvinnor överrepresenterade i nämnder som har hand om vård och omsorgsfrågor och sociala frågor (58 procent kvinnor), medan män är överrepresenterade i nämnder som har hand om tekniska frågor (71 procent män) 23. Miljöpartiet svingar ordförandeklubban i 43 kommunala facknämnder, 44 procent av ordförandena är kvinnor och 56 procent är män. Det kan vara vanskligt och förstärka förutfattade meningar om politikområden men för att jämföra med ovanstående resultat har 24 av dessa 43 nämnder kategoriseras som hårda och 19 nämnder som mjuka. Tabell 5 visar könsfördelningen för ordförande och vice ordförande i facknämnder i antal och andelar uppdelat på hårda och mjuka politikområden. Tabell 5. Könsfördelning Miljöpartiets ordförande- eller viceordförande uppdrag i kommunala facknämnder uppdelat efter politikområde Ordförande i facknämnder Vice ordförande i facknämnder Antal Hårda nämnder Mjuka nämnder Antal Hårda nämnder Mjuka nämnder Kvinnor % 50 % 37 % % 30 % 50 % Män % 50 % 63 % % 70 % 50 % Totalt Tabellkommentar: Avser kommunala facknämnder. Kommunala bolag, beredningar, utskott och kommittéer, stadsdelsnämnder ej inkluderade. Kategoriserade som hårda nämnder: miljö, bygg, teknik, trafik, renhållning, fastighet, stadsbyggnad. Kategoriserade som mjuka nämnder: kultur, bildning, fritid, vård, omsorg, samhälle, social, barn, arbetsliv, äldre, utbildning och överförmyndarnämnden. Källa: MP:s uppdragsregister. Tabell 5 visar att bland Miljöpartiets ordförande i hårda facknämnder är 50 procent män och 50 procent kvinnor. När det gäller ordföranden i mjuka facknämnder är 63 procent män och 37 procent kvinnor. Det är således en högre andel kvinnor bland ordföranden i hårda nämnder, jämfört med i mjuka. Något som tydligt skiljer sig från genomsnittet och könsfördelningen mellan facknämnder i stort. Bland Miljöpartiets 42 vice facknämndsordförande är 40 procent kvinnor och 60 procent män. Uppdelat i hårda politikområden är endast 30 procent av vice ordföranden kvinnor och 70 procent män. I nämnder som hanterar mjuka politikområden är 50 procent av MP:s vice ordförande kvinnor. en kvinnor och män i hårda respektive mjuka nämnder är mer jämt fördelade bland ordföranden än bland vice ordföranden. Dock är lika många kvinnor som män vice ordförande i mjuka nämnder. Motsvarande andel bland samtliga partier har ej tagits fram för denna kartläggning. Tabellen visar också att andelen män bland MP:s ordförande och vice ordförande i facknämnder är klart större än andelen kvinnor. en kvinnor på 44 procent befinner sig inom spannet för vad som anses jämställt, men når aldrig över 50 procent. 23 SCB 2008: 60 9

10 Miljöpartiet i landstingen domineras av kvinnor En tydlig skillnad mellan kommuner och landsting är att kvinnor inte är underrepresenterade i samma utsträckning i landstingen som i kommunerna. Med ett lite längre tidsperspektiv kan en kraftig ökning av andelen kvinnor i landstingsfullmäktige noteras. Könsfördelningen i landstingsstyrelser är också generellt jämnare än i kommunstyrelser. Redovisning efter position visar en jämnare könsfördelning i landstingen än i kommunerna beträffande ordförandeposterna. Det kan konstateras att kvinnor inte bara är bättre representerade i landstingen än i kommunerna, utan även att det finns mindre tydliga könsmönster i landstingen. Dock var andelen kvinnor i facknämnder som rör vård, omsorg, kultur, fritid och turism drygt 50 procent år Detta kan jämföras med endast 32 procent kvinnor i nämnder som rör teknik, miljö, trafik och fastighetsfrågor. Samtidigt bör det framhållas att även i landstingen är kvinnor underrepresenterade, endast 41 procent av ordförandeposterna i landstingen innehas av kvinnor. 24 I landstingsvalet år 2010 fick MP i genomsnitt 6,9 procent av rösterna och partiet erhöll sammanlagt 103 landstingsfullmäktigemandat. en kvinnor är 59 procent och 41 procent män 25. Miljöpartiet ingår i majoritet i 16 av de 20 landstingen 26. Tabell 6 visar könsfördelningen bland MP:s landstingsledamöter, landstingsråd samt vice ordförande i regionala nämnder. Bland landstingsstyrelseledamöter är i genomsnitt 47 procent kvinnor 27. I MP är dock andelen kvinnor i landstingsstyrelser 62,5 procent (tabell 6). MP innehar två vice ordförandeposter i landstingsstyrelser som innehas av kvinnor. Vidare har MP en post som andre vice ordförande i regionfullmäktige, vilken innehas av en man. 28 MP har 18 landstingsråd varav 61 procent är kvinnor och 39 procent män. en MP-kvinnor som är landstingsråd eller ledamöter i landstingsstyrelser är därmed nästa exakt lika stor som andelen kvinnor bland ledamöterna i landstingen. Tabell 6. Könsfördelningen i Miljöpartiet i landstingen ledamöter i landstingen Antal regionråd / landstingsråd Ledamot landstingsstyrelsen Kvinnor 59 % % 10 62,5 % Män 41 % 7 39 % 6 37,5 % Totalt Tabellkommentar: Källa: Miljöpartiets uppdragsregister. MP har landstingsråd i 14 län och ledamot i LS i 15 län: Dalarnas län, Gotland, Gävleborg, Jämtland, Kalmar, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland (ledamot LS) Västmanlands, Västra Götaland, Örebro. Tre delade ledarskap, två län mellan en kvinna och en man, ett län mellan två kvinnor. 24 SCB 2008: År 2003 var andelen kvinnor 56 procent och år procent, 26 Utvärdering av valrörelsen: SCB 2008:65 28 Miljöpartiets uppdragsregister. 10

11 Av Miljöpartiets 63 anmälda listor till landstingsvalet toppades 68 procent av kvinnor och 32 procent av män. Tio av landstingen hade flera listor varav några toppades av män och några av kvinnor. Två län vars listor toppades av en man respektive en kvinna har delat ledarskap, i ett fall av två kvinnor och i ett annat av en man och en kvinna. I nio län tillämpades helt könsvarvade listor, i några län var endast de översta namnen varvade efter kön. I ett par län toppades vallistorna av tre kvinnor, på några listor var två män i topp. I ytterligare några län fanns några könsvarvade listor och några som inte var det. 29 Tabell 7 visar könsfördelningen bland MP-ledamöter i landstingsfullmäktige år 2010 jämfört med genomsnittet år Genomsnittet för samtliga partier i landstingsfullmäktige är 48 procent kvinnor, vilket gör att MP är 11 procentenheter över genomsnittet. Tabellen visar också könsfördelningen bland nuvarande MP-landstingsråd jämfört med genomsnittet. en kvinnor bland MP:s landstingsråd är 15 procentenheter över genomsnittet för samtliga partier år Tabell 7. Miljöpartiets könsfördelning år 2010 jämfört med genomsnittet år 2006 MPledamöter i landstingen år 2010 ledamöter i landstingen totalt år 2010 Differens i procentenhet er MPlandstingsråd år 2010 landstingsråd totalt år 2006* Kvinnor 59 % 48 % % 46 % +15 Differens i procentenheter Män 41 % 52 % % 54 % - 15 Totalt antal Tabellkommentar: Källa: Miljöpartiets uppdragsregister. 14 län: Dalarnas län (kvinna), Gotland (man), Gävleborg (kvinna), Jämtland (kvinna), Kalmar (kvinna), Norrbotten (kvinna), Skåne (man/kvinna), Stockholm (man), Södermanland (kvinna), Uppsala (man), Västerbotten (man), Västmanlands (kvinna/man) Västra Götaland (kvinna), Örebro (kvinna/kvinna). Tre delade ledarskap, två län mellan en kvinna och en man, ett län mellan två kvinnor. * Nuvarande mandatperiod ej tillgänglig. 29 Valmyndigheten.se, Valsedlar. 23 av kvinnor och 20 av män. 11

12 Riksdagen fler kvinnor men män på tyngsta posterna Miljöpartiet har sedan det senaste valet 25 ledamöter, varav 14 kvinnor och 11 män. Miljöpartiet har därmed den högsta andelen kvinnor - 56 procent - jämfört med totala andelen i riksdagen på endast 45 procent. Tabell 8 visar att andelen kvinnor bland MP:s riksdagsledamöter är betydligt högre än genomsnittet. Tabell 8. Miljöpartiet jämfört med riksdagens genomsnitt år 2006 och 2010 MPledamöter 2006 riksdagsledamöter totalt 2006 Differens i procentenheter MP-ledamöter 2010 riksdagsledamöter totalt 2010 Kvinnor 53 % 47 % % 45 % + 11 Differens i procentenheter Män 47 % 53 % % 55 % -11 Totalt antal 19 ledamöter 349 ledamöter ledamöter Tabellkommentar: Källa: Valmyndigheten.se, Valresultat 2010 Förra mandatperioden var andelen kvinnor i MP sex procentenheter över genomsnittet i riksdagen. Nuvarande mandatperiod skiljer det hela 11 procentenheter mellan MP och riksdagens genomsnittliga kvinnorepresentation. en kvinnor i riksdagen totalt minskade med två procentenheter efter valet 2010, medan andelen kvinnor i MP ökade med tre procentenheter. Orsaken till att andelen kvinnor i riksdagen sjönk var främst Sverigedemokraternas inträde (andelen kvinnor i SD är 15 procent). År 2002 (ej i tabellen) var andelen kvinnor i riksdagen 45 procent jämfört med Miljöpartiets 59 procent kvinnor. Miljöpartiet har således haft en betydligt högre kvinnorepresentation jämfört med övriga riksdagspartier över tid. I riksdagen har Miljöpartiet till skillnad från övriga partier - alltid två gruppledare: en kvinna och en man. Detta gör att könsfördelningen bland partiets gruppledare och språkrör alltid är numerärt jämställd 30. Tabell 9 visar vidare att MP har 16 ordinarie utskottsplatser, varav 62,5 procent innehas av kvinnor och 37,5 procent av män. Bland 1:e ersättarna är 50 procent kvinnor och 50 procent män. Av 2:e ersättarna är 62,5 procent kvinnor och 37,5 procent män. Männen har således en något lägre andel av utskottsplatserna jämfört med kvinnorna i MP:s riksdagsgrupp, även om andelen kvinnor i gruppen totalt vägs in. 30 Enligt partiets stadgar ska kongressen välja två jämställda språkrör. Språkrören ska vara en kvinna och en man. 12

13 Tabell 9. Kvinnor och män Miljöpartiet riksdagsuppdrag ledamöter i riksdagen Gruppledare Ordförande/vice ordförande 2:e vice talman utskottsledamöter Kvinnor 56 % ,5 % 50 % 1:e ersättare utskott Män 44 % ,5 % 50 % Totalt Tabellkommentar: Källa: Miljöpartiets tyngsta poster i riksdagen, den som andre vice talman, ordförande i konstitutionsutskottet, ledamot i riksbanksfullmäktige samt ledamot i Nordiska rådet innehas av män. En kvinna innehar posten som vice ordförande i näringsutskottet. MP:s ledamot i riksdagsstyrelsen är kvinna. 31 Därmed innehas fyra av MP:s sex tyngsta poster i riksdagen av män. Flera forskare har visat att det tycks finnas en form av horisontell arbetsfördelning mellan könen inom politiken, vilket innebär att kvinnor och män har förtroendeuppdrag inom olika typer av politiska sakområden. Lena Wängnerud (1996) har studerat hur riksdagsledamöter placeras i utskott. Hon fann att kvinnor är relativt väl representerade i kultur- och socialutskotten, medan kvinnor är kraftigt underrepresenterade i finans-, trafik-, närings-, försvars- och skatteutskotten. Det har dock delvis ändrats de senaste 10 åren 32. Vissa forskare kopplar mjuka politikområden till svaga värden, och hävdar att den horisontella arbetsfördelningen handlar om en marginalisering där kvinnor trängs ut av mer inflytelserika män till nämnder som har mindre makt. Det kan givetvis ifrågasättas om de mjuka områdena verkligen har mindre makt då större delen av till exempel kommunernas verksamhet ligger inom den mjuka sektorn 33. Oavsett är det av intresse att studera om den horisontella arbetsfördelning som tidigare forskning pekat på, även återfinns i Miljöpartiet. Som visats ovan (tabell 5) finns inga tydliga tendenser för en sådan arbetsfördelning mellan könen bland MP:s ordförande i kommunala facknämnder. Ett sådant mönster är inte heller entydigt i MP:s riksdagsgrupp. I civilutskottet och konstitutionsutskottet som är traditionellt mansdominerade - är MP:s ordinarieledamöter visserligen män 34. Även i arbetsmarknadsutskottet, som år 2007 hade en lika hög andel kvinnor som män, är MP:s ledamot man. I justitieutskottet och näringsutskottet, som också var nästan jämställda år 2007, är ordinarieledamöter kvinnor. I de traditionellt mansdominerade skatte-, finans- och utrikesutskotten är MP:s ledamöter kvinnor. I miljö- och jordbruksutskottet samt trafikutskottet som år 2007 var något kvinnodominerade - är MP:s ledamöter kvinnor. I EUnämnden (svagt mansdominerad) och försvarsutskottet (kvinnodominerat) är det män som innehar MP-ledamotsposten. I kultur- och socialförsäkringsutskotten (båda klart mansdominerade förra mandatperioden) samt socialutskottet (kvinnodominerat) är SOU 2007: SCB 2008:61 34 År 2007 var andelen män i civilutskottet 55 procent och i konstitutionsutskottet 57 procent (SOU 2007: 108, s 76), 13

14 ledamöterna kvinnor. Slutligen i utbildningsutskottet är ordinarie ledamot man. 35 Det är således flera MP-kvinnor som är ledamöter i traditionellt mansdominerade utskott och vice versa. Sammanfattning - Miljöpartiet mer jämställt än genomsnittet Denna kartläggning visar att kvinnors representation i Miljöpartiet är betydligt högre än genomsnittet bland politiska företrädare. en kvinnor i kommunfullmäktige är 48 procent, vilket är fem procentenheter över genomsnittet. en kvinnor bland Miljöpartiets kommunala gruppledare är 45 procent och bland kommunalråden 48 procent. en MPkvinnor i landstingsfullmäktige är 59 procent vilket är den högsta andelen av de tre politiska nivåerna och 11 procentenheter över genomsnittet. en kvinnor bland MP:s landstingsråd är 61 procent, den högsta uppmätta andelen kvinnor i denna kartläggning, tillsammans med andelen kvinnor i landstingsstyrelser (62,5 procent). I riksdagen är 56 procent av MP:s ledamöter kvinnor och de innehar drygt 62 procent av utskottsplatserna. Det är på kommunnivå som andelen kvinnor i MP är lägst. Den befinner sig inom det spann som anses jämställt men når aldrig 50 procent. Bland Miljöpartiets tyngsta poster i kommunerna är dock en klar majoritet män. Om posterna som vice och andre vice ordförande i kommunfullmäktige och kommunstyrelser slås ihop är andelen kvinnor endast 24 procent, det vill säga färre än en av fyra. Det visar att även inom MP är det främst män som innehar posterna högst upp i den politiska hierarkin, såväl på kommunal- som på riksnivå. Det är dock glädjande att andelen kvinnor bland MP:s kommunalråd är nära 50 procent. På landstingsnivå är det en klar majoritet kvinnor som innehar de politiska toppositionerna. I riksdagen - där kvinnorepresentationen är något högre än i kommuner, men något lägre än i landstingen - är kvinnor i majoritet i MP. Kvinnor har också en majoritet av utskottsplatserna men färre tyngre poster. Fyra av sex av MP:s topposter i riksdagen innehas av män. Det faktum att Miljöpartiet tillämpar delat ledarskap, när det gäller såväl språkrör som gruppledare på riksnivå, är ett viktigt verktyg att säkerställa representativ jämställdhet. MP tillämpar också delat ledarskap i många kommuner samt i ett par landsting och regioner. Att kvinnors representation är lägre på kommunnivå har bland annat förklarats med att när det är liten/mindre konkurrens om positioner finns mindre incitament att fördela uppdrag demokratiskt. I stela strukturer finns litet förändringsutrymme vilket gör det svårare för kvinnor att ta sig in på politiska positioner. På riksnivå är konkurrensen större och riksdagen fungerar ofta som ett skyltfönster för partierna när det gäller social representativitet. en kvinnor är därför högre på riksnivå. Vidare har kvinnor ofta fler uppdrag än män, men ej lika tunga och mäktiga uppdrag. Som nämnts ovan är kvinnor generellt överrepresenterade längst ner på maktskalan. De utgör en större andel av ersättarna och en större andel av de 20 procent som lämnar sina kommunala förtroendeuppdrag innan valperiodens slut. Att kvinnors representation ökar betyder inte att det automatiskt blir en motsvarande ökning av kvinnors inflytande. Det är exempelvis stor skillnad på att sitta i 35 SOU 2007:108, 14

15 kommunfullmäktige som ledamot och att vara dess ordförande. 36 Som visats ovan är andelen kvinnor på MP:s vallistor högre än andelen som toppar listorna. Vad gäller könsfördelningen mellan politikområden återfinns inga tydliga könsstereotypa mönster. Uppdelningen mellan flera delade gruppledar- och kommunalrådsposter är snarast icke-könsstereotypa. Bland MP:s två kommunalråd i Göteborg är mannen ansvarig för kultur, jämställdhet, integration, funktionshinder, HBTQ, MR medan kvinnan ansvarar för miljö, klimat, konsument och folkhälsa. I Karlstad ansvarar en kvinna för stadsbyggnad och miljö och en man för kultur och fritid. I Malmö är en kvinna ansvarig för trafikfrågor och en man för stadsekologi, konsument och utvecklingsfrågor. Bland gruppledarna i Stockholm ansvarar kvinnan för stadsplanering och trafik, medan mannen ansvarar för kultur och sociala frågor. 37 en kvinnor och män i MP inom olika politikområden och facknämnder är dock något som behöver studeras vidare. en kvinnor och män bland MP:s ledamöter i kommunala bolag ska också kartläggas av Miljöpartiets jämställdhetskommitté framöver. Kvinnor är i genomsnitt underrepresenterade bland hel- och deltidsarvoderade i kommuner och landsting. Omkring en tredjedel av arvoderade förtroendevalda i kommunerna är kvinnor. I landstingen är 44 procent bland arvoderade kvinnor. Mandatperioden hade MP sju heltidsarvoderade och 18 deltidsarvoderade förtroendevalda i kommuner. I landstingen var motsvarande siffra för MP åtta heltid- och sju deltidsarvoderade uppdrag. 38 könsfördelningen inom MP ser ut avseende arvoderade uppdrag är ytterligare något som kan utvecklas i framtida studier. MP har en representation av personer med utländsk bakgrund (14 procent bland MP:s kommunpolitiker) som motsvarar andelen av Sveriges befolkning som helhet. Hur och på vilka positioner dessa personer representeras i partiet bör dock kartläggas vidare. Resultaten av denna kartläggning har gett en god överblick över den sociala representativiteten med avseende på kön och den numerära jämställdheten inom Miljöpartiet på samtliga politiska nivåer. Miljöpartiets jämställdhetskommitté vill med denna - och framtida rapporter visa på betydelsen av en jämställd representation i politiken. Kommittén vill också visa att kvinnor och män i Miljöpartiet fördelar sig mindre könsstereotypt inom de politiska sakområdena än politiker i genomsnitt. Studien kan förhoppningsvis bidra till att stärka arbetet för att uppnå en helt jämställd representation till valet 2014, så att Miljöpartiet fortsätter att vara Sveriges mest jämställda parti. Hur 36 Feministiskt perspektiv april Enkät SCB 2008:

16 Referenser Artiklar, litteratur och rapporter Göransson, Anita, SOU 2007:108 Kön, makt och statistik Hernes, Helga Welfare State and Woman Power Essays in State Feminism. Oslo: Norwegian University Press. Nielsen, Peder På och av om uppdragsvillighet, rekrytering och avhopp i den kommunala demokratin. Att vara med på riktigt demokratiutveckling i kommuner och landsting. Bilagor till betänkande av Kommundemokratikommittén, SOU 2001:48. Nilsson, Katerina Representation och inflytande är olika saker, Feministiskt Perspektiv, Raaum, Nina Politisk representasjon. I Raaum, Nina (red), Kjønn og Politikk. Tano. Råghall, Karin, Moderaternas kvinnorepresentation näst sämst Feministiskt Perspektiv, Statistiska Centralbyrån 2008 Förtroendevalda i kommuner och landsting En rapport om politikerantal och representativitet, Demokrati statistisk rapport aspx?PublObjId=8956 Regeringsskifte. Väljare och valda Valforskningsprogrammet, Göteborgs Universitet. Wåhlstedt, Håkan Miljöpartiet de grönas rekordval 2010 Med potential att fortsätta växa, Utvärdering av valrörelsen. Januari Wängnerud, Lena Intressen kontra stereotyper. Varför finns det kvinnliga och manliga politiker i riksdagen?. Statsvetenskaplig tidskrift 99. Internet Riksdagens webbplats: Valmyndigheten. Valresultat 2010: Miljöpartiet de grönas webbplats: Övrigt Enkätundersökning vid Miljöpartister i kommuner-träff. Miljöpartiets uppdragsregister 39. Riksorganisationens stadgar, 39 Statistikens tillförlitlighet: MP:s uppdragsregister har i vissa fall kontrolleras mot kommuners hemsida. Dock inte i alla fall, t.ex. Gruppledare. I den mån som uppdragsregistret innehåller icke uppdaterad information kan statistiken vara felaktig. Dessa eventuella fel är dock inte systematiska och det är inte troligt att det påverkar resultatet av kartläggningen. 16