EXAMENSARBETE. Samband mellan kornstorleksfördelning, kornform, korndensitet, petrografi, fukthalt och skrymdensitet i ballastsorteringar
|
|
- Dan Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE Samband mellan kornstorleksfördelning, kornform, korndensitet, petrografi, fukthalt och skrymdensitet i ballastsorteringar Andreas Jansson Johan Kluck 2014 Högskoleingenjörsexamen Berg- och anläggningsteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
2 Samband mellan kornstorleksfördelning, kornform, korndensitet, petrografi, fukthalt och skrymdensitet i ballastsorteringar Andreas Jansson & Johan Kluck
3 Förord Denna rapport är resultatet av vårt examensarbete som är det avslutande momentet på ingenjörprogrammet inom Berg- och anläggningsteknik på Bergsskolan i Filipstad. Examensarbetet har genomförts på uppdrag av NCC Roads och omfattar 30 högskolepoäng. I denna studie står Andreas Jansson för alla Excelberäkningar, tabeller och diagram och kapitlen 1, 2.1, 2.2, 2.3,2.4, 4, 5.1 och 5.6. Johan Kluck står för kapitlen 3.1, 3.2, 3.3, 3.4, 3.5, 3.6, 5.2, 5.3, 5.4, 5.5 och 7. Resterande punkter och datainsamling har vi ett gemensamt ansvar över. Vi vill rikta ett stort tack till Hans Larsson och Jenny Thorén, våra handledare vid labbet i Karlstad, för den tid och energi de har lagt ned på vägledning och allt annat de hjälpt till med. Vi vill också tacka Jan Bida, vår handledare på Bergsskolan, för sitt engagemang i vårt arbete. Vi vill tacka de andra som vi har träffat och fått hjälp av under arbetets gång. Vi vill även passa på att tack till våra klasskamrater som har förgyllt vår studietid i Filipstad. Andreas Jansson Johan Kluck Filipstad maj
4 Sammanfattning Denna studie har undersökt vad som påverkar skrymdensiteten i ballastsorteringar samt vilka parametrar som påverkar. Studien har framkommit genom att platschefer för bergtäkter vill veta hur mycket av varje sortering de har i lager. Utförandet av studien har gjorts åt NCC, tester har gjorts i labbet i Karlstad och sorteringerna är från täkter i Karlstad, Karlskoga och Örebro. I själva studien har fem olika sorteringer (0/8, 0/16, 0/31,5, 0/90 och 16/32) i fem olika täkter (Alster, Dylta, Eker, Gälleråsen och Mariebergstäkten) studerats. De tester som gjorts är kornkurva, flisighetsindex, korndensitet och fukthalt. Värdena har analyserats och samband mellan skrymdensitet och parametrarna tagits fram. Fukthalten påverkar skrymdensiteten men det är beroende på väder och hur pass nykrossat sorteringen är. Detta gör att resultaten är svårtolkade angående skrymdensiteten. Dock visar kornkurvorna visar att sorteringar utan finmaterial har lägre skrymdensitet och påverkas mindre av fukten. Nyckelord: Ballastsorteringar, skrymdensitet, kornstorleksfördelning, kornform, flisighetsindex, finmaterial, korndensitet. 3
5 Summary This study investigates the influence of certain properties on bulk densities of aggregate products. The necessity for this is based on the need for information for quarry site managers regarding quantification of various stockpiled products. The concept of the study was set up for NCC, tests were carried out in the laboratory in Karlstad. The aggregate products were sampled from quarries in Karlstad, Örebro and Karlskoga. Five grain size ranges were studied (0/8, 0/16, 0/31,5, 0/90 and 16/32) from five different quarries (Alster, Dylta, Eker, Gälleråsen and Mariebergstäkten). The different tests comprise: particle size distribution (Grading), particle shape (Fleakiness index), particle density, moisture content and bulk density. The values were analyzed and correlations calculated between bulk density and measured values. The moisture content affects the bulk density but it apparently depends on weather conditions and storage time. This makes it difficult to determine exactly how much the moisture content affects the bulk density. The tests of the particle size distribution show that the product without fines has a lower bulk density and is less affected by moisture. Keywords: Aggregates, bulk density, grain curve, flakiness index, fines. 4
6 Innehållsförteckning 1. Beteckningar Inledning Avgränsningar Syfte Mål Bakgrund Metod Provtagning Skrymdensitet Fukthalt Siktkurva Flisighetsindex Korndensitet Petrografi Resultat Flisighet Skrymdensitet Korndensitet Fukthalt Siktkurva / / /31, / / Regresionsanalys Analys/Diskussion Slutsats Referenser Bilagor
7 1. Definitioner Ballastsorteringar är granulärt material som har krossats ner till olika fraktioner och som används för byggande. Ballastsorteringen kan vara av naturlig ursprung (berg och naturgrus), återvunnen eller industriellt framställt. Ballasten har olika användningsområden beroende på egenskaper och sortering. De vanligaste användningsområden ballastprodukter används till är obundna material i all bygg- och anläggningsverksamhet samt som tillsatsmaterial vid tillverkning av asfalt och betong (Ballastsverige.se). Skrymdensitet används för porösa material. När skrymdensiteten beräknas tas materialets totala vikt genom den totala volymen, inklusive volymen av öppna och slutna porer. Skrymoch kompaktdensiteten är lika stora för material som inte är porösa (Sällfors, 2009). Kornkurva visar storleksfördelningen för materialet (SS-EN 933-1: 2004). Flisighetsindex är en metod som visar materialets kornform efter krossning (SS-EN 933-3:2004). Finmaterial är ballastfraktion mindre än 0,0063 mm. Filler är en sortering som huvudsak består av finmaterial. 6
8 2. Inledning 2.1 Avgränsningar Eftersom detta är en studie som gjorts under två månader har vissa avgränsningar behövts göras. Det är fem täkter med fem sorteringar från varje täkt som tagits prover från och gjorts tester på. Om det funnits mer tid hade fler täkter och fler sorteringar kunna provats. Detsamma gäller omfattning av de olika testerna som gjorts. Eftersom examensarbetet handlar om skrymdensitet i ballastsorteringer har inte nötningstester tagits med i rapporten. 2.2 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka skrymdensiteten i olika ballastsorteringar i relation till främst partikelstorleksfördelning, pertografi, korndensitet, kornform (flisighetsindex) och fukthalt. 2.3 Mål Målet med denna studie är att få fram tabeller och diagram som visar variationer i skrymdensitet mellan ballastsorteringar och relaterade ballastegenskaper enligt ovan. Om det är möjligt skall en empirisk formel tas fram för detta. 2.4 Bakgrund Vid producering av ballastsorteringar vet projektledarna hur mycket materialet väger och hur mycket som produceras. När materialet har lagts på hög är det svårare att veta skrymdensiteten på materialet. 3. Metod I denna studie har fem olika täkter valts ut och i varje täkt har fem olika sorteringer används för provtagning. De sorteringer som det tagits prover ifrån är 0/8, 0/16, 0/31,5, 0/90 och 16/32. Dessa sorteringer har tagits ifrån alla täkter och samma tester har gjorts. De fem olika täkterna har valts för deras olika bergarter och för att samtliga sorteringarna finns på alla täkter. Provtagning och de olika testerna har valts för att fälja en viss standard. Det blir då enkelt att upprepa testerna om något går fel eller någon annan vill göra samma studie. I studien har det tagits prover ifrån en täkt i taget, samtliga tester har avslutats innan prover från nästa täkt hämtats. På detta sätt har inga prover blandats ihop. 3.1 Provtagning När prover hämtas måste de hämtas enligt standard. Detta sker genom att ta en stor skopa med materialet, hälla ut det på marken och sedan fösa ut det. Sedan används en spade för att plockar material från olika ställen på det utfösta materialet. Detta sker på alla sorteringar på alla täkter (SS-EN 932-1: 1997). 3.2 Skrymdensitet För att få fram skrymdensiteten på varje sortering vägs materialet i ett kärl med känd volym. Sedan delas vikten med volymen, då kan skrymdensiteten räknas ut på en gång, dock måste fukten i materialet räknas bort och det görs på labbet. 7
9 Bild 1 Kubikmetern som används till provtagning. Foto: Andreas Jansson, 16/5-14. I denna studie har ett kärl som rymmer en kubikmeter (m 3 ) används (se bild 1). Kärlet har fyllts upp och sedan vägts, detta har gjorts två gånger på varje sortering. Detta görs för att få fram ett medelvärde och se till att inte någon vägning får en grov avvikelse (SS-EN :2003). 3.3 Fukthalt Fukthalt är den procent av materialets tyngd som är vatten. För att ta reda på fukthalten i ett material jämförs skillnaden i vikt när det är fuktigt mot när det är torrt, sedan delas skillnaden med vikten för det våta materialet. För att ta reda på detta skall en hink av materialet hämtas enligt standard som nämts tidigare. På labbet hälls materialet i en neddelare som delar det i två delar (se bild 2b). Sedan tas ena delen och hälls tillbaka i hinken medan den andra delen neddelas igen. Det spelar ingen roll vilken del som delas och vilken som hälls bort. Detta görs tills att cirka ett kilo av materialet kvarstår 8
10 Bild 2 a) Ugn (Knatte), b) neddelare (Olle). Foto: Andreas Jansson, 16/5-14. Det kvarstående materialet hälls på en plåt. Plåten måste vägas innan för att gemförelsen på fuktigt och vått material ska bli riktig. När det fuktiga materialet och plåten är vägd skickas den in i en ugn tills det är torrt (se bild 2a). Detta kan ta olika tid för olika material. När materialet är torrt vägs det och då jämförs provet mot när det var vått (SS-EN : 2001). 3.4 Siktkurva För att ta reda hur materialfördelningen i en sortering ser ut, görs en siktkurva. Detta görs genom att först hämta material i hinkar enligt en standard som nämts tidigare. Ju grövre sorteringar desto mer material krävs för att prover ska bli representativt. På labbet skall provet neddelas till ca ett kilo precis som med proverna på fukthalten. Om materialet är större än 31,5 mm måste det gå igenom en grovsikt innan det neddelas (se bild 4b). I grovsikten tas det grövsta materialet i sorteringen bort genom att allt material går igenom flera siktfraktioner med grövre maskor. Material som är större än 11,2 mm kommer att fastna på någon av de siktfraktionerna som finns i sikten. De material som fastnat på varje siktfraktion vägs var för sig och antecknas. Allt material som är mindre än 11,2 mm går rakt igenom sikten och hamnar i en stor plåt i botten. Allt detta vägs också och skickas sedan ner i neddelaren för att få fram drygt ett kilo som skall siktas i finsikten (SS-EN 933-1: 2004). Innan materialet kan finsiktas skall det hällas på en plåt. Plåten vägs innan så plåtvikten inte påverkar materialvikten. När provet hällts på plåten och vägs, ställs plåten in i ugnen för att få bort all fukt. När provet är torrt och har svalnat vägs det igen för att veta hur mycket vatten som fanns i provet. Sedan tvätta provet, det görs genom att materialet hälls på en riktigt fin sikt (0.0063mm) samtidigt som det vattnas och skakas runt (se bild 3). Detta görs 9
11 för att få bort skräp och annat oönskat material (SS-EN 933-1: 2004). Bild 3 Materialtvätt. Foto: Andreas Jansson, 16/5-14 Efter materialet tvättats skall det torkas i ugnen igen och när det är torrt och har svalnat skall det vägas igen för att kunna veta hur mycket smuts som försvunnit. När allt detta är gjort kan provet hällas i finsikten. Finsikten består av runda siktar mellan mm upp till 45 mm om materialet kräver det (se bild 4a). Sikten med materialet i sätts i en skakmaskin i 10 min för att materialet skall kunna ta sig igenom de olika fraktionerna och för att det skall bli en riktig siktanalys. När det har skakats klart vägs materialet i varje sikt var för sig och noteras. När detta är klart läggs värderna ihop värdena akumulerat. Resultatet ger en siktkurva som visar hur mycket av varje materiel det finns i en sortering (SS-EN 933-1: 2004). Bild 4 a) Finsikt, b) Grovsikt. Foto: Andreas Jansson, 16/
12 3.5 Flisighetsindex Flisighetsindex är ett procentmått på hur flisig materialet är. Med flisighet menas hur smalt och platt materialet är. För att få reda på flisigheten i ett material skall drygt ett kilo som är representativt från materialet tas ut. Det material som används kan vara densamma som det material som används till siktkurvan om det materialet sparats. På så vis sparas tid på att dela ner, torka och tvätta materialet (SS-EN 933-3:2004). Material som ska flisighetsanalyseras måste vara större än 4 mm. Därför tvättas allt material på en 4 mm sikt. Då glider allt material som är mindre än 4 mm igenom och det som är större kan användas till flisighetsindex. Efter materialet tvättats måste det torkas i ugnen och sedan svalna. När detta är klart skall materialet vägas och sedan hällas ner i sikt siktfraktioner för flisighet. Sikten för flisighet har andra fraktioner jämfört med sikten för kornkurva (SS-EN 933-3:2004). 11
13 Flisighetsikten består av runda siktar med kvadratiska medier. Storlek på siktar nedifrån: 4 5 6, , ,5 Efter materialet hällts ner i sikten med kvadratiska medier skall materialet skakas i 10 min i en skakmaskin. Efter det är gjort skall materialet som fastnat på varje fraktion vägas, noteras och sedan hällas till en annan sikt (SS-EN 933-3:2004). Bild 5 a) Flisighetssikt, b) siktmedia. Foto: Andreas Jansson, 16/5-14 Medierna på dessa siktar är rektangulära så att platt och smalt material kan ta sig igenom (se bild 5b). Mellan varje sikt finns en uppfångningsplåt (se bild 5a). Denna plåt är till för att samla upp de material som faller igenom sikten och se till att inte material blandas med varandra. Både siktar och uppfångningsplåtar ställs i sikten och skakas i 5 min. När det skakats klart skall det material som fallit igenom siktarna och hamnat på uppfångningsplåtarna vägas. De material som inte fallit igenom kan hällas bort. När det är klart är det enkelt att jämföra hur mycket material i procent som fallit igenom av allt material som fanns i utgångsvikten (SS-EN 933-3:2004). 3.6 Korndensitet För att ta reda på densiteten i fast berg behövs exakt ett kilo av material från täkten. Detta test behövs bara göras på en sortering och det behöver inte vara representativt, bara det är material från täkten. Dock får det inte vara för fint material, eftersom det kommer sänkas 12
14 ner i vatten kan finmaterialet separeras från resten av materialet och då blir provet ogiltigt (SS-EN : 2001). Exakt ett kilo material vägs upp och noteras. Sedan hälls materialet ner i ett kärl som ställs på en hängvåg i 25-gradigt vatten. Kärlet vägs innan och vågen nollställs för att få exakt vikt på materialet när det är i vattnet. Materialet skall stå i vattnet i 3 min innan vågen avläses och vikten noteras. Sedan hälls allt material på en handduk och torkas yttorrt. Med yttorrt menas att materialet inte blänker på grund av vatten. När materialet är yttorrt vägs det igen och vikten noteras. För att sedan räkna ut densiteten tas vikten när materialet är yttorrt genom skillnaden mellan vikten i det helt torra materialet och vikten i vattnet (SS-EN : 2001). 4. Petrografi I de olika täkterna finns olika bergarter, därför måste en petrografisk analys utföras. Det finns fyra punkter som skall ingå i en petrografisk analys: Beskrivning av bergartens uppbyggnad, kornstorlek och benämning. Mineralsammansättning inklusive bergartens glimmerhalt i volymprocent. Preliminär bedömning av bergartens mekaniska egenskaper. Primär bedömning av användningsområden. I täkten som ligger i Alster består bergarten mestadels av en gnejsgranit, det är en granit som har omvandlas till en gnejs genom regionalmetamorfos. De bergarter som finns i Mariebergstäkten är granit, amfibolit och mylonit. Graniten har den största huvuddelen i täkten. Granit är en magmatisk djupbergart som bildas genom att magman djupt ner i jorden genomgår en långsam avkylningsprocess. Graniten består av kiseldioxidrika mineraler som fältspat och kvarts, det finns även mindre mängder av glimmer, hornblände och pyroxen. Amfibolit är en metamorfos bergart som består till huvuddel av amfibolgruppens mineraler till exempel hornblände och en del plagioklas. Mylonit är en kraftigt omvandlad metamorf bergart (Åkesson, 2005; Loberg, 2011). Huvuddelen av det krossade berget i Dylta består av dolomit/kalksten, det finns även inslag av amfibolit/diabas, granit och sandsten. Kalksten är oftast en sedimentär bergart, den kan också bildas genom kemisk utfällning av kalcit. Diabas är en mörk basisk magmatisk bergart. De huvudmineraler som finns i diabasen är plagioklas och pyroxen, det finns mindre mängder av olivin, magnetit och illimenit. Sandsten är en sedimentär bergart som har en grundmassa av sand (Dahlqvist, 2011; Loberg, 2011). I Eker är största delen av täkten granitoid, det finns även inslag av gnejs/granitgnejs. Granitoid (granitiskt berg) är en grovkornig djupbergart som liknar granit. Granitoiden består till mestadels av kvarts och fältspat. Gnejs är en metamorf bergart, det innebär att den har bildats genom en omvandling av en ursprunglig bergart. Den ursprungliga bergarten kan antingen vara en magmatisk eller en sedimentär bergart (Döse, 2012; Loberg, 2011). 13
15 Täkten i Gälleråsen har dels en medel- och grovkorning granit. Den består även av förgrovad och granitiserad leptit. Den granitiserade leptiten har en grå till rödgrå färg. I vissa delar av täkten finns det granit som är av Filipstadstyp (Ida, 2013; Loberg, 2011). 5. Resultat 5.1 Flisighet Flisigheten för de olika sorteringerna varierar. Det kan bero på hur berget har krossats och sönderdelats. Det kan även bero på vilka bergarter det finns i täkten. Figur 1 nedan visar resultatet från flisighetsindex av testerna som har gjorts. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0/8 0/18 16/32 0/31,5 Alster Dylta Eker Gälleråsen Mariebergstäkten Figur 1 Visar resultatet av flisigheten i de olika täkterna. I Alster är värdena på flisigheten lite mer utspridda. Resultatet varierar från 28% ner till 7% mellan sorteringerna. Både 0/8 och 0/16 har det högsta värdet, medan 16/32 har det lägsta. I Dylta är flisighetsvärdet som högst 26% och det lägsta värdet ligger på 10%. I denna täkt är det 0/31,5 som har det högsta värdet och det minsta har 16/32. Det högsta värdet i Eker ligger på 27% medan det lägsta värde ligger på 8%. Flisigheten i Gälleråsen varierar väldigt mycket mellan de olika sorteringerna. Det högsta värdet ligger på 41% medan det lägsta ligger på 14%. Sorteringen som har det högsta värdet är 0/8 och sorteringen med det lägsta värdet är 16/32. Både 0/16 och 0/31,5 har en flisighet på 15%. Mariebergstäktens högsta flisighet ligger på 27% och dess lägsta ligger på 8%. Det är samma sorteringar i Mariebergstäkten och Gälleråsen som har högsta respektive lägsta flisigheten. 16/32 har generellt den lägsta flisigheten, värdet ligger mellan 7% och 14%. Det går inte att göra flisighetsindex test på 0/90, då sorteringen har för stort material för siktarna (se figur 1). 14
16 5.2 Skrymdensitet Figur 2 nedan visar skrymdensiteten på varje sortering från alla täkter. Enligt figuren är det tydligt att 16/32 har lägst skrymdensitet på alla täkter. Efter 16/32 har 0/8 lägst skrymdensitet och sedan stiger skrymdensiteten med grövre material. Det går även att utläsa att täkten i Eker har lägre skrymdensitet på 0/8, 0/16 och 16/32. Annars är skrymdensiteten på alla sorteringar och täkter relativt jämn (se figur 2). Figur 2 Visar resultatet av skrymdensiteten i de olika täkterna. 5.3 Korndensitet Figur 3 visar korndensiteten på det fasta berget i alla täkter. Dessa värden har tagits fram för att kunna se om densiteten gör skillnad på skrymdensiteten samt för att kunna jämföra densiteten mellan täkterna. Densiteten på alla täkter ligger mellan 2,63 och 2,72 vilket inte är en markant skillnad men kan fortfarande göra påverkan på skrymdensiteten. Eker har den lägsta densiteten medan Gälleråsen har den högsta (se figur3). 15
17 2,74 2,72 2,70 2,68 2,66 2,64 2,62 2,60 2,58 Korndensitet Diagram 3 Visar resultatet av korndensiteten i de olika täkterna. 5.4 Fukthalt I figur 4 nedan visas fukthalten i varje sortering för varje täkt. Figuren har tagits fram mest för att kunna räkna bort fukten i sorteringerna och sedan kunna få fram den torra skrymdensiteten. Något som märks tydligt är att 16/32 sorteringerna innehåller minst fukt i alla täkter och att 0/8 sorteringerna innehåller generellt mest fukt. I Alster har 0/16 sorteringen en högre fukthalt jämfört med de andra sorteringerna (se figur 4). Figur 4 Visar resultatet av fukthalten i de olika täkterna. 16
18 5.5 Siktkurva Resultaten till siktkurvorna finns i bilaga Varje sortering har en egen siktkurva som visar hur mycket av varje material det finns i sorteringen. Vissa kurvor har gränslinjer som kurvan ska hålla sig innanför(0/16, 0/31,5 och 0/90). Dessa linjer är till för att sorteringarna ska hålla en viss standard och kunna bli CE-märkt. Alla sorteringar har inte dessa gränsvärden Sortering 0/8 I Alster ligger det mesta materialet mellan 5,6-1 mm och det är en jämn fördelning mellan 0,5-0,0063 mm. Eftersom det inte är stor skillnad mellan materialen i sorteringen blir kurvan ganska jämn och stabil. Se bilaga 1. I Dylta ligger det mesta materialet mellan 5,6-2 mm därefter är det en markant skillnad ner till 1 mm. Efter 1 mm är det stegvis sjunkande ner till 0,0063 mm. Kurvan sticker därför iväg lite mer på slutet. Se bilaga 6. I Eker ligger det mesta materialet mellan 0,5-0,125 mm. Mellan 8-1 mm är det väldigt lite material och de påverkar kurvan väldigt mycket. Kurvan sticker iväg i början och avtar i slutet. Se bilaga 11 I Gälleråsen ligger det mesta materialet mellan 8-1 mm, det är inte ett sjunkande materialinnehåll med finare siktar. Det är ojämnt mellan 8-2 mm sedan är det stegvis sjunkande till 0,0063 mm. I denna 0/8 sortering finns det även material som är större än 8 mm. Kurvan är jämn i början och sticker iväg på slutet. Se bilaga 16. I Mariebergstäkten ligger det mesta materialet mellan 5,6-1 mm sedan är det stegvis sjunkande ner till 0,0063 mm. I detta 0/8 material finns inget material som är större än 5,6 mm. Kurvan är jämt stigande i början och sticker iväg lite mot slutet. Se bilaga Sortering 0/16 0/16 sorteringen i Alster har mest material mellan 11,2-2 mm med varierande mängd material på siktarna. Mellan 1-0,0063 är det också varierande mängd på varje sikt. Kurvan ligger precis mellan gränslinjerna. Se bilaga 2. I Dylta är det också mest material mellan 11,2-2 mm. I denna täkt är det mer stegvis sjunkande förutom 2 mm materialet som sticker ut lite. Kurvan ligger lite lågt i jämförelse med gränslinjerna. Se bilaga 7. I Eker ligger det mesta materialet mellan 11,2-2 mm men det är mindre material på 4 mm. Efter 2 mm är det stegvis sjunkande ner till 0,0063 mm. Kruvan ligger innanför gränslinjerna utom lite i början där den är lite låg. Se bilaga 12. I Gälleråsen ligger det mesta materialet mellan 11,2-2 mm men med mindre material på 4 mm. Sedan är det stegvis sjunkande ner till 0,0063. Kurvan ligger lite lågt men innanför gränslinjerna. Se bilaga 17. I Mariebergtäkten är det mest material mellan 4-1 mm och det är även mycket material på 11,2 mm. Det varierar mycket mellan 16-1 mm hur mycket material det finns på varje sikt. Kurvan ligger mellan gränslinjerna men den stiger mycket i mitten och minskar mellan 5,6-8mm och sedan stiger den igen mot slutet. Se bilaga
19 5.5.3 Sortering 0/31,5 0/31,5 sorteringarna har gått igenom grovsikt innan finsikten därför ser resultatet lite annorlunda ut på det grövsta materialen. Det grövsta materialet kan inte räknas med i en siktanalys på samma sätt som det fina materialet. I Alster är det mest material mellan 11,2-8 mm. Sedan är det varierande med mängden material på siktarna mellan 5,6-0,0063 mm. Kurvan ligger precis innanför gränslinjerna. Den varierar från att nästan ligga för låg till att nästan ligga för högt. Se bilaga 3. I Dylta ligger det mesta materialet mellan 11,2-5,6. Sedan är det stegvis sjunkande ner till 0,0063 mm förutom materialet på 2 mm som är lite mer än på 4 mm. Kurvan ligger mellan gränslinjerna fram tills slutet då den ligger lite högt. Se bilaga 8. I Eker är det jämnt med material mellan 11,2-1 mm förutom 4 mm materialet som är lite mindre. Efter 1 mm är det stegvis sjunkande ner till 0,0063 mm. Kurvan ligger högt hela tiden och går utanför gränslinjerna mot slutet. Se bilaga 13. I Gälleråsen är det mest material mellan 11,2-8 mm. Sedan är det en markant skillnad till 5,6 mm och variernade mellan 5,6-1 mm. Efter det är det stegvis sjunkande ner till 0,0063 mm. Kurvan är innan för gränslinjerna i början. Den stiger nästan inget alls och ligger utanför gränslinjen och sticker iväg på slutet så att den hamnar innanför gränslinjerna igen. Se bilaga 18. I Mariebergstäkten är det mest material på 11,2 mm sedan är det en markant skillnad till 8 mm och därefter är det lite varierat med mängd material ner till 1 mm. Sedan är det stegvis sjunkande mellan 0,5-0,0063 mm. Kurvan ligger innanför gränslinjerna fram till slutet då det sticker iväg och ligger högt. Se bilaga Sortering 0/90 Det är samma sak i 0/90 sorteringarna som i 0/31,5 angående det grövsta materialet. Det har gått igenom en grovsikt innan finsikten så att det grövsta materialet inte går att räkna med i siktanalysen på samma sätt. I Alster är det mest material mellan 11,2-5,6 mm sedan är det varierande mellan 4-1 mm. Efter det är det ganska jämnt med material ner till 0,0063 mm. Kurvan ligger innanför gränslinjerna men den ligger lågt i början och mot slutet drar den iväg mot mitten av gränslinjerna. Se bilaga 4. I Dylta är det mest material mellan 11,2-5,6 mm. Sedan är det stegvis sjunkande ner till 0,0063 mm. Kurvan ligger nästan i mitten av gränslinjerna hela tiden. Se bilaga 9. I Eker är det mest material mellan 11,2-1 mm men det varierar mycket på hur mycket material det är på varje sikt. Efter 1 mm är det lite mindre material med det är fortfaranade väldigt varierande. Kurvan ligger innanför gränslinjerna med den ligger högt i början. Se bilaga 14. I Gälleråsen är det mest material mellan 2-1 mm. Det är ganska jämnt fördelat med material på alla siktar utom 2-1 mm där det är mer material. Kurvan ligger mellan gränslinjerna hela tiden men det ligger högt i början. Se bilaga
20 I Mariebergtäktedet inte att analysera 0/90, för det fanns inget kvar av den sorteringen. Istället har 0/63 analyserats för den sorteringen är snarlik 0/90 i egenskaper. Det är mest material på 11,2 mm och 2 mm men det är en ganska jämn fördelning från 11,2 till 1 mm. Efter 1 mm är det stegvis sjunkande ner till 0,0063 mm. Kurvan ligger högt hela tiden men det ligger innanför gränslinjerna. Se bilaga Sortering 16/32 I Alster är det mest material på 22,4 mm och nästan lika mycket på 16 mm sedan är det en markant skillnad till 11,2 mm och endast lite material nere på 0,0063 mm. Eftersom det nästan bara är material på två siktar är kurvan väldigt brant mellan just dessa. Se bilaga 5. I Dylta är det mest material mellan 22,4-16 mm. Sedan är det lite material på 11,2 mm och 31,5 mm. Efter det är det lite material mellan 1-0,0063 mm vilket det inte bör vara eftersom allt material ska ligga mellan mm. Kurvan stiger kraftigt mellan 11,2 och 22,4. Se bilaga 10. Även i Eker ligger det mesta materialet mellan 22,4-16 mm. Sedan är det lite material på 11,2 mm och 31,5 mm. Det finns även lite fint material som ligger på 2-0,0063 mm. Kurvan är väldigt lik den som Dylta har, med en kraftig stigning mellan 11,2 och 22,4. Se bilaga 15. I Gälleråsen är det mest material på 22,4 mm och sedan är det liknande på 31,5 mm och 16 mm. Efter det är det lite material på 0,125-0,0063 mm. Kurvan har en kraftig stigning mellan 22,4 och 31,5. Innan och efter 22,4-31,5 mm är det också kraftig stigning men inte lika mycket. Se bilaga 20. I Mariebergtäkten är det mest material på 22,4 mm och sedan är det 16 mm som har näst mest. 31,5 mm och 11,2 mm har liknande mängd material och så finns det lite material mellan 0,125-0,0063 mm. Kurvan stiger kraftigt mellan 16 till 31,5 och sedan planar den ut fram till 45. Se bilaga Regresionsanalys De resulat som framkommit har analyserats genom regresionsanalys mellan olika parametrar. De olika parametrarna som analyserats mot varandra är skrymdensitet mot korndensitet, skrymdenisitet mot flisighetsindex samt skrymdensitet mot fukthalt. I dessa analyser har en formel för sambanden beräknats fram samt hur sannolikt sambandet är mellan parametrarna. För att sambandet ska vara godtagbart bör sannolikheten ligga över 70 %. Mellan skrymdensitet och korndensitet finns det likheter som tyder på att korndensiteten påverkar skrymdensiteten. Den täkt som har lägst korndensitet är Eker, i den täkten har nästan alla sorteringar lägst skrymdensitet. Gälleråsen har högst korndensitet och den täktern har nästan högst skrymdensitet på alla sorteringar. Att sorteringar sticker ut är inte onormalt. Analyserna visar att trovärdigheten i detta sambanden ligger lite för låg för att vara godtagbart. I analysen skrymdensitet mot flisighetsindex finns det tydligt samband mellan i Alster, Dylta och Eker. Dessa tre täkter har samband som ligger över 70 %. Även samband mellan skrymdensitet och flisighet mellan sorteringerna 0/8, 0/16 och 16/32 är hög. Detta ger indikation på att flisighet har påverkan på skrymdensiteten. 19
21 Mellan skrymdensitet och fukthalt finns det samband men fukten i sorteringarna är så varierande från dag till dag beroende på väder. Det som kan sägas är att fukt påverkar skrymdensiteten men det är jättesvårt att veta exakt hur den påverkan den specifika dagen. Fukten i de sorteringar som har finmaterial har generellt sett mer fukt i sig än i de sorteringer som inte har finmaterial. Det beror på att berg krossats till finare material får mer kontakyta för vattnet att fastna på och på så vis får de sorteringar som har finmaterial en högre fukthalt. 6. Analys/Diskussion De resultat som framkommit visar att det finns samband som påpekar att korndensitet, kornform (flisighetindex) och fukthalt påverkar skrymdensiteten på ballastsorteringar. Fukthalten visar att det finns samband som påverkar skrymdensitete. Fukt tar den plats som luften har i en sortering, då blir sorteringen tyngre. Fukten kan påverka olika mycket från dag till dag beroende på väder. Fukten påverkar olika mycket på olika sorteringar, eftersom finare material har mer kontaktyta mot vatten kan det hålla mer vatten och på så vis påverkar fukten mer på sorteringar som har finmaterial. De värden som framkommit i denna studie kan även ha påverkats av hur nära inpå krossning provet har tagits. En nykrossad sortering har inte hunnit ta upp lika mycket fukt som en sortering som legat på lager ett tag. Mellan korndensitet och skrymdensitet finns det samband som visar att korndensiteten påverkar skrymdensiteten. Att korndesiteten påverkar är förståligt eftersom ett material som är lättare från börja även är lättare när det krossats. Trots att analyserna inte visar en nog hög trovärdighet för sambanden betyder det inte att korndensiteten inte påverkar skrymdensiteten. Det syns att de täkter som har lägst korndensitet även har lägst skrymdensitet i de flesta sorteringar och tvärtom, att de täkter som har högst korndensitet har högst skrymdensitet i de flesta sorteringar. Om det skulle göras fler likadana tester på sorteringarna i täkterna kommer det troligvis att visa en större trovädighet för sambanderna. De sorteringar i denna studie som testats är långa sorteringar. Med långa sorteringar menas att det är långt intervall mellan övre och undre gräns. Det är bara en sortering som inte har finmaterial och det är 16/32. Korta sorteringar utan finmaterial (t.ex. asfaltsorteringar) har inte testats eftersom de inte fanns i alla täkter. Dessa sorteringar har troligtvis en annan skrymdensitet eftersom det inte har något finmaterial att fylla igen hålrummen med. Det kan ses genom att jämföra 0/31,5 mot 16/32. Dessa sorteringar har i princip samma övre gräns men skillanden är att 16/32 inte har något finmaterial. 16/32 har betydligt lägre skrymdensitet i alla täkter, eftersom 0/31,5 har finmaterial som kan fylla igen hålrummen. Om nu korta sorteringar utan finmaterial testats hade det troligtvis visat att de har lägre skrymdensitet än sorteringar med finmaterial. Om de korta sorteringarna utan finmaterial skiljer sig från långa sorteringarna utan finmaterial är svårt att säga då det i denna studie inte finns några korta sorteringar att jämföra med. De sorteringar som inte har finmaterial påverkas inte lika lätt av fukthalt, eftersom de sorteringarna inte har finmaterial som fyller ut hålrum och tar upp fukt kommer de troligtvis ha lägre och stabilare skrymdensitet. Kornstorleksfördelning (kornkurva) kan också ha en påverkan på skrymdensiteten. Till exempel i Bilaga 3 visar att kornkurvan på ett 0/31,5 sortering från Alster ligger lågt och skrymdensiteten på denna sortering är låg. Den har den lägsta skrymdensiteten av alla 20
22 0/31,5 sorteringar, eftersom den har en låg kornkurva har den en större mängd finmaterial än de andra sorteringarna. Ju finare materialet är desto mer hålrum skapas i sorteringen. Om det ska vara en hög skrymdensitet, ska det vara så fast berg som möjligt. Om det då är mycket finmaterial blir sorteringen lättare och skrymdensiteten sjunker. Sambanden mellan flisighet och skrymdensitet är svårt att tolka om det påverkar skymdensiten eller inte. Det är svårt att se samband utan regresionsanalys när man jämför flisigheten med skrymdensiteten. Analyserna som har gjorts visar att det finns samband och att trovärdigheten är hög. Dessa analyser har gjorts både mellan sorteringarna inom täkten och mellan de olika sorteringarna. Det hade kunnat vara bättre resultat om studien hade gått som planerat. Till exempel har fel sorts 0/8 sortering tagis från Ekertäkten. Sorteringen som har testats är en 0/8 för betong men den sortering som skulle ha testats borde varit 0/8 stenmjöl. Skillnaden mellan dessa sorteringer är att i 0/8 för betong har mer finmaterial än i 0/8 stenmjöl. Kornkurvan för Eker visar att 0/8 sorteringen har mycket finmaterial (se bilaga 11). Detta påverkar troligtvis skrymdensiteten en del eftersom finare material skapar mer hålrum. Denna sortering har inte ett långt intervall och har vanligvis mycket finmaterial, därför borde det inte bli en stor skillnad i skrymdensiteten. Flisighetstestet på denna sortering kan skilja sig lite men eftersom det kommer från samma täkt och krossats likadant borde det inte bli skillnad så stor från en 0/8 stenmjölsortering. I Mariebergstäkten fanns det ingen 0/90 sortering, istället användes en 0/63 sortering. Denna sortering valdes för att den ligger nära en 0/90 sortering. Förhoppningarna var att det inte skulle skilja sig mycket från 0/90 sorteringarna och i resultatet kan det ses att 0/63 sorteringen har lägre densitet men det skiljer sig inte mycket från 0/90 sorteringarna. Det finns bara långa sorteringar med i denna studie. Det hade varit bra med några kort sorteringar i denna studie för större jämförelse. Tanken från början var att någon kort sortering skulle finnas med, men alla täkter hade inte korta sorteringar och då valdes att inte ta med någon sådan sortering. 7. Slutsats Studien visar att korndensitet, flisighet, fukthalt och kornstorleksfördelning påverkar skrymdensiteten i ballastsorteringar. Sorteringarna påverkas olika på grund av deras olika egenskaper. Fukt påverkar inte lika mycket på sorteringar utan finmaterial. Eftersom de inte påverkas lika mycket av fukt har de en mer stabil skrymdensitet. De sorteringarna har även en lägre skrymdensitet eftersom de inte har finmaterial som kan fylla igen hålrummen. Siktanalysen visar att sorteringar med finmaterial får lägre skrymdensitet ju mer finmaterial de har, ju finare materialet är desto mer microhålrum skapas och då får sorteringen en lägre skrymdensitet. Täkter som har hög korndensitet får sorteringar med hög skrymdensitet. Dessa täkter får högre skrymdensitet på sorteringarna eftersom materialet är tyngre innan det sönderdelas. De är även tyngre när det är en klar sortering. Flisigheten är varierande bland sorteringarna och täkterna. Flisigheten är svår att tolka om den påverkar skrymdensiteten eller inte, eftersom materialet har så utspridda värden. 21
23 Att få fram en empirisk formel för skrymdensitet blir alldeles för svårt med dessa parametrar. Parametrarna visar för stor variation samt utomstående påverkan på parametrarna är för stor. Det finns goda möjligheter till fortsatta studier med denna studie som bakgrund. Det skulle vara bra med fler tester på vissa sorteringar för att visa en högre sannolikhet för sambanden mellan till exempelvis skrymdensitet och korndensitet. Fler sorteringar skulle vara bra att testas, till exempel korta sorteringar (t.ex. asfaltsorteringar) utan finmaterial för att kunna få en bättre jämförelse mot andra sorteringar. 22
24 8. Referenser Litteraturförteckning Ballastsverige.se. (u.d.). Hämtat från den 21 Maj 2014 Dahlqvist, I. (2011). Petrografi Dylta Borås: CBI Betonginstitutet. Döse, M. (2013). Eker petrografi Borås: CBI Betonginstitutet. Ida, G. (2013). Granberga petrografiska analys Borås: CBI Betonginstitutet. Loberg, B. (2011). Geologi; Material, processer och Sveriges berggrund. Stockholm: Norsteds Akademiska Förlag. SS-EN 932-1: Ballast-Generella metoder-del 1: Metoder för provtagning. Stockholm: Swedisch standards institute. SS-EN 932-3: Ballast- Generella egenskaper- Del 3: Petrografisk beskrivning, förenklad metod. Stockholm: Swedish standards institute. SS-EN 933-1: Ballast-Geometriska egenskaper-del 1: Bestämning av kornstorleksfördelning- Siktning. Stockholm: Swedish standards institute. SS-EN 933-3:2004. Ballast-Geometriska egenskaper-del 3: Bestämmning av kornform-flisighetsindex. Stockholm: Swedish standars institute. SS-EN :2003. Ballast-Mekaniska och fysikaliska egenskaper-del 3: Bestämning av skrymdensitet och hålrums hos löst lagrad ballast. Stockholm: Swedish standards institute. SS-EN : Ballast-Mekaninska och fysikaliska egenskaper-del 6: bestämning av korndensitet och vattenabsorption. Stockholm: Swedish standards institute. Sällfors, G. (2009). Geoteknik. Göteborg. Åkersson, U. (2005). Marieberg petrografi Karlstad: Provtagning Forskning (SP). 23
25 9. Bilagor Bilaga 1 24
26 25
27 26
28 Bilaga 2 27
29 28
30 29
31 Bilaga 3 30
32 31
33 32
34 Bilaga 4 33
35 34
36 Bilaga 5 35
37 36
38 37
39 38
40 Bilaga 6 39
41 40
42 41
43 Bilaga 7 42
44 43
45 44
46 Bilaga 8 45
47 46
48 47
49 Bilaga 9 48
50 49
51 Bilaga 10 50
52 51
53 52
54 53
55 Bilaga 11 54
56 55
57 56
58 Bilaga 12 57
59 58
60 59
61 Bilaga 13 60
62 61
63 62
64 Bilaga 14 63
65 64
66 Bilaga 15 65
67 66
68 67
69 68
70 Bilaga 16 69
71 70
72 71
73 Bilaga 17 72
74 73
75 74
76 Bilaga 18 75
77 76
78 77
79 Bilaga 19 78
80 79
81 Bilaga 20 80
82 81
83 82
84 83
85 Bilaga 21 84
86 85
87 86
88 Bilaga 22 87
89 88
90 89
91 Bilaga 23 90
92 91
93 92
94 Bilaga 24 93
95 94
96 Bilaga 25 95
97 96
98 97
99 98
100 Bilaga 26 Samband: korndensitet mot skrymdensitet 2,73 2,72 2,71 2,70 2,69 2,68 2,67 2,66 2,65 2,64 2,63 2,62 2,73 2,72 2,71 2,70 2,69 2,68 2,67 2,66 2,65 2,64 2,63 2,62 2,73 2,72 2,71 2,70 2,69 2,68 2,67 2,66 2,65 2,64 2,63 2,62 0/8 y = -2,3815x 2 + 7,5076x - 3,2136 R² = 0,6736 1,35 1,4 1,45 1,5 1,55 1,6 0/18 y = 2,205x 0,4351 R² = 0,6501 1,48 1,5 1,52 1,54 1,56 1,58 1,6 16/32 y = -9,6973x ,13x - 17,699 R² = 0,5207 1,35 1,4 1,45 1,5 0/8 Poly. (0/8) 0/18 Power (0/18) 16/32 Poly. (16/32) 99
101 2,74 2,72 0/31,5 y = 7,4652x 2-24,159x + 22,205 R² = 0,5179 2,70 2,68 2,66 0/31,5 Poly. (0/31,5) 2,64 2,62 1,55 1,6 1,65 1,7 1,75 2,73 2,72 2,71 2,70 2,69 2,68 2,67 2,66 2,65 2,64 2,63 2,62 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0/90 y = 11,568x 2-39,586x + 36,526 R² = 0,222 1,64 1,66 1,68 1,7 1,72 1,74 1,76 0 2,62 2,64 2,66 2,68 2,70 2,72 2,74 0/90 Poly. (0/90) 0/8 0/18 16/32 0/31,5 0/90 100
102 Bilaga 27 Samband: skrymdensitet mot flisighet 30% 25% 20% Alster y = 6E-09e 11,167x R² = 0, % 10% Alster Expon. (Alster) 5% 0% 1,45 1,5 1,55 1,6 30% 25% 20% Dylta y = -6,7635x ,802x - 17,308 R² = 0, % 10% Dylta Poly. (Dylta) 5% 0% 1,45 1,50 1,55 1,60 1,65 1,70 30% 25% Eker y = 1,7224x 2-4,3452x + 2,8311 R² = 0, % 15% 10% Eker Poly. (Eker) 5% 0% 1,35 1,40 1,45 1,50 1,55 1,60 1,65 101
103 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Gälleråsen y = -2,4725x 2 + 7,4146x - 5,3135 R² = 0,1562 0% 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 Gälleråsen Poly. (Gälleråsen) 30% Mariebergstäkten 25% 20% 15% 10% 5% y = -8,7847x ,844x - 20,269 R² = 0,5224 Mariebergstäkten Poly. (Mariebergstäkten) 0% 1,4 1,45 1,5 1,55 1,6 1,65 102
104 Bilaga 28 Samband: skrymdensitet mot fulthalt 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% Alster y = -1,6028x 2 + 5,1531x - 4,0952 R² = 0,3985 0,0% 1,4 1,45 1,5 1,55 1,6 1,65 1,7 1,75 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% Dylta y = -1,0121x 2 + 3,2573x - 2,5848 R² = 0,5829 0,0% 1,40 1,50 1,60 1,70 1,80 Alster Poly. (Alster) Dylta Poly. (Dylta) 6,0% Eker 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% y = 0,0007x 7,3461 R² = 0,1936 Eker Power (Eker) 0,0% 1,30 1,40 1,50 1,60 1,70 1,80 103
105 6,0% Gälleråsen 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% y = -2,5557x 2 + 8,1788x - 6,4938 R² = 0,7669 Gälleråsen Poly. (Gälleråsen) 0,0% 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 3,5% Mariebergstäkten 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% y = -1,32x 2 + 4,0871x - 3,132 R² = 0,8638 Mariebergstäkten Poly. (Mariebergstäkten) 0,0% 1,4 1,5 1,6 1,7 104
106 Bilaga 29 Korndensitet Leverantör Sten densitet Alster 2,70 Dylta 2,66 Eker 2,63 Gälleråsen 2,72 Mariebergstäkten 2,69 Skrymdensitet Leverantör 0/8 0/16 16/32 0/31,5 0/90 Alster 1,56 1,57 1,46 1,56 1,73 Dylta 1,50 1,58 1,47 1,65 1,75 Eker 1,40 1,50 1,37 1,59 1,69 Gälleråsen 1,51 1,59 1,48 1,71 1,66 Mariebergstäkten 1,49 1,59 1,40 1,63 1,65 Flisighet Leverantör 0/8 0/16 16/32 0/31,5 Alster 28% 28% 7% 13% Dylta 22% 23% 10% 26% Eker 8% 21% 14% 27% Gälleråsen 41% 15% 14% 15% Mariebergstäkten 27% 13% 8% 19% Fukthalt Leverantör 0/8 0/16 16/32 0/31,5 0/90 Alster 4,3% 7,0% 1,3% 1,7% 2,2% Dylta 3,6% 3,3% 0,8% 3,1% 1,7% Eker 4,8% 2,3% 0,1% 2,5% 2,1% Gälleråsen 4,2% 4,6% 0,4% 2,1% 3,7% Mariebergstäkten 3,2% 2,4% 0,1% 2,2% 2,1% 105
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17 Alternativ ballast i betong - Krossat berg som ballast till betong - Packningsstudie av krossgrus Hans-Erik Gram Eva Attenius Alternativ ballast i betong - Krossat berg
Läs merEnergieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial
Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Björn Lagerblad, *Hans-Erik Gram, Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet *Cementa MinBas dagen 2011 Regeringens miljömål 2010 ska uttaget
Läs merDefinitioner, benämningar, kategorier. SS-EN 932-1 Provtagning. SS-EN933-5 Allmän utrustning och kalibrering. Ex vågar och vikter
Metodagen den 15 mars 2006 Ballast Några erfarenheter och tankar från ett år med nya CEN-standarder för ballast Elisabeth Lyhagen SYDSTEN Ett sätt att verifiera en egenskap, oberoroende av användningsområde
Läs merVerktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 mm och mikrobruk
Modelleringsverktyg för krossat berg i betong ett strategiskt projekt inom MinBaS Innovation Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 och mikrobruk Björn Lagerblad Hans-Erik Gram Indata
Läs merStenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
Läs merID: DIREKT TOLKNING AV BORRKÄRNOR FÖR BEDÖMNING AV BERGMATERIALETS ANVÄNDNINGSOMRÅDE. - Pilotstudie. Erik Andersson & Sofia Öjerborn
ID: 12940 DIREKT TOLKNING AV BORRKÄRNOR FÖR BEDÖMNING AV BERGMATERIALETS ANVÄNDNINGSOMRÅDE - Pilotstudie Erik Andersson & Sofia Öjerborn 2014-06-05 FÖRORD Följande projekt har som mål att undersöka bergkvaliteten
Läs merRinganalyser. Metodgruppens Ringanalysgrupp. Deltagare: Senaste möte: Metoddagen Håkan Arvidsson & Andreas Waldemarson
Ringanalyser Metoddagen 2019-02-07 Håkan Arvidsson & Andreas Waldemarson Metodgruppens Ringanalysgrupp Deltagare: Mats Jonsson, Svevia Lars Jansson, Peab Asfalt Katarina Ekblad, Skanska Kenneth Vikström,
Läs merBergkrossmaterial som ballast i Betong
Bergkrossmaterial som ballast i Betong Björn Lagerblad & Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet Hans-Erik Gram Cementa AB ballast Polerad yta 15 cm Ballast ballast cement Tunnslip 5 mm SEM 50 µm 1 Orientering
Läs merVilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast?
Vilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast? Johan Hedman Produktansvarig Betong, Skanska Asfalt & Betong Vi ska öka
Läs merEXAMENSARBETE. Kvalitetssäkring av bergtäkten Verksamheten, Skarvsjö 2:126. Jonatan Jonsson. Luleå tekniska universitet
EXAMENSARBETE 2009:018 HIP Kvalitetssäkring av bergtäkten Verksamheten, Skarvsjö 2:126 Jonatan Jonsson Luleå tekniska universitet Högskoleingenjörsprogrammet Bergmaterialingenjör 80 poäng Institutionen
Läs merLaboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-3:2012 Bestämning av kornform - Flisighetsindex SS-EN 933-4:2012 Bestämning av kornform - LT-index SS-EN 933-5/A1:2004 Bestämning
Läs merMinBaS Område 2 Rapport nr 2:19 Mineral Ballast Sten
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:19 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Slutrapport Krossat
Läs merHelkrossad betongballast proportionering och användning i betongproduktion Björn Lagerblad, CBI Betonginstitutet
Helkrossad betongballast proportionering och användning i betongproduktion Björn Lagerblad, CBI Betonginstitutet Ur miljösynpunkt vill myndigheterna minska användningen naturgrus. Betong förbrukar en stor
Läs merSLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast
MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6b MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast Dr Hans-Erik Gram Projektledare FoU Cementa
Läs merSten från Kjula. Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298. Erik Ogenhall UV GAL PM 2012:09
UV GAL PM 2012:09 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Sten från Kjula Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning...
Läs merBergkross i betong Krossat berg ersätter naturgrus
Bergkross i betong Krossat berg ersätter naturgrus Bra betong ska inte behöva ha ballast av naturgrus! Ett av regeringens miljömål är Grundvatten av god kvalitet. Det innebär att användningen av naturgrus
Läs merUndersökning av bergkvalité vid Ytterviken 17:
PM Undersökning av bergkvalité vid Ytterviken 17:32 2016-05-31 PM Undersökning av bergkvalité vid Ytterviken 17:32 KUND Luleå kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Smedjegatan 24 972 31 Luleå Besök: Smedjegatan
Läs merPresentation MinBaS dagen
MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS Innovation - VINNOVA Presentation MinBaS dagen 18 mars 2015 Hållbar bergmaterial- och mineralförsörjning, HBMF ett projekt inom MinBaS Innovation, Björn Lagerblad CBI,
Läs merLuleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad Centrum för bergmaterialforskning
Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad Centrum för bergmaterialforskning KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNING AV FRI GLIMMERS SPECIFIKA VATTENUPPTAGNINGSFÖRMÅGA Luleå 2009-05-28 Förord Föreliggande
Läs merSlitlager innehållande EAF-slagg från Ovako Smedjebacken
Slitlager innehållande EAF-slagg från Ovako Smedjebacken Hampus Hassellund Pontus Nilsson Högskoleingenjör, Berg- och anläggningsteknik 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad
Läs merBestämning av kornstorleksfördelning VV Publ. 1998:68 1 genom siktningsanalys. 1 Orientering 2. 2 Sammanfattning 2.
Bestäning av kornstorleksfördelning VV Publ. 1998:68 1 Innehåll 1 Orientering 2 2 Saanfattning 2 3 Benäningar 2 4 Säkerhetsföreskrifter 2 5 Utrustning 3 6 Provängder 4 7 Provning 4 7.1 Siktning av aterial
Läs merEnergieffektiv framställning av betong baserad på krossballast. Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta. MinBas-dagen 2009 SGU-Uppsala
Energieffektiv framställning av betong baserad på krossballast Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta Cement och miljö Krossat berg är mera kantigt och flakigt än naturballast Betong blir
Läs merHans-Erik Gram
Proportionering och användning av krossat berg som ballast i betongproduktionen Hans-Erik Gram Innehåll Proportionering Indata Siktkurvan fördelar-begränsninger Kompaktdensiteten fördelar-begränsninger
Läs merEuropastandardisering av produktstandarder och provningsmetoder Jan Bida, SBMI
MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS II Proj 2 3 2 EN standardisering av ballastprodukter Europastandardisering av produktstandarder och provningsmetoder Jan Bida, SBMI Standardisering av ballastprodukter
Läs merAsfaltdag Erik Malmqvist. Vad är vidhäftning? Hur löste man vidhäftningsproblematiken förr? Skador till följd av dålig vidhäftning
Asfaltdag 2006 Vad är? Förmågan att f å bindemedel (bitumen) och ballast att sitta ihop. Komplex kemi! Aktiv : Förmåga att kunna tränga undan vatten på ett fuktigt stenmaterial och f å bitumenet att fastna.
Läs merhttp://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD Fastställd 2004-10-15 Utgåva 3 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige
Läs merHans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram
Krympning, frostbeständighet och ASR vid användning av krossat berg som betongballast Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram Krympning Enligt svensk standard 13 72 15 bestäms krympning på prismor
Läs merASFALTDAGARNA Viktiga egenskaper hos bergmaterial. Indelning av bergarter. BERGMATERIAL Historik, produktionsteknik, material, framtiden
ASFALTDAGARNA 2006 BERGMATERIAL Historik, produktionsteknik, material, framtiden Malmö och Stockholm, 22 23 november 2006 Jan Bida Indelning av bergarter Magmatiska -granit -gabro -diabas - porfyr m.fl
Läs merMinBaS Område 2 Rapport nr 2:18 Mineral Ballast Sten
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:18 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Kvalitetssäkringsmetoder
Läs merMarknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Ballast
Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Ballast Boverket april 2015 Markandskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Ballast Dnr: 1119-1642/2013 Boverket 2015
Läs merEgenskap Provningsmetod Utgåva Fält
Krocklaboratoriet Uniform provisions concerning the approval of restraining devices for child occupants of power-driven vehicles. ( child restraint systems ) ECE Regulation 44 Inkluderar ej dammprovning,
Läs merfinmaterial från kross vid optimal betongtillverkning
Framtida betongkvalitetskrav för användandet av finmaterial från kross vid optimal betongtillverkning Björn Lagerblad CBI Betonginstitutet Medverkande; H-E Gran, Mikael Westerholm, Leif Fjällberg, Annika
Läs merÖvergång till helkrossballast
HÖGSKOLAN I HALMSTAD SEKTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK BYGGINGENJÖRSPROGRAMMET Övergång till helkrossballast En studie för Strängbetongfabrikerna i Veddige och Herrljunga Ricard Stålnacke Handledare: Bengt
Läs merRAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium
RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Datum Beteckning Sida Magnus Döse 2011-08-31 PX10513-10 1 (2) Material, Borås 010-516 68 52 magnus.dose@cbi.se Scanstone AB Att. Fredrik
Läs merBallastutskottets medlemmar. Ballastutskottet. Aktiviteter. Aktiviteter (forts)
Ballastutskottet Metoddagen 11 februari 21 Henrik Broms Henrik Broms Konsult AB Ballastutskottets medlemmar Klas Hermelin,VV, ordförande Leif Viman, VTI, sekreterare Peter Andersson, Swerock Jan Bida,
Läs merRAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium
RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Datum Beteckning Sida Magnus Döse 2011-08-07 PX10513-1 1 (2) Material, Borås 010-516 68 52 magnus.dose@cbi.se Scanstone AB Att. Fredrik
Läs merLaboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-1:2012 Bestämning av kornstorleksfördelning - Siktning SS-EN 933-1 Kornfördelning Manuell skakning görs endast vid egenkontrollen
Läs merAnläggning. Förväntade studieresultat. Anläggning. Undervisande lärare. Kursens uppläggning. Husunderbyggnad Kommunal teknik Vägbyggnad
Anläggning Husunderbyggnad Kommunal teknik Vägbyggnad Anläggning Kursen behandlar grundläggning av byggnader samt anläggningar och väg- och vattenbyggnadsteknik. Vattenbyggnadsteknik behandlar vattenförsörjning,
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av skrymdensitet och hålrumshalt hos dränerande asfaltbetong Bituminous pavement and mixture. Determination of bulk density and air void content of porous
Läs merBestämning av kornstorleksfördelning genom siktningsanalys. Mineral aggregates. Determination of particle size distribution by sieving.
Sid 1 (7) STENMATERIAL Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktningsanalys Mineral aggregates. Determination of particle size distribution by sieving. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING
Läs merRAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium
RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Datum Beteckning Sida Magnus Döse 2011-08-31 PX10513-9 1 (2) Material, Borås 010-516 68 52 magnus.dose@cbi.se Scanstone AB Att. Fredrik
Läs merUngefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut?
1. Illustration: Tomas Lifi Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut? 1. 65 miljoner år X. 6,5 miljoner år 2. 6000 år 2. Foto: SGU Sverige är en av Europas främsta gruvnationer och svarar
Läs merGrundämne Kontinental Oceanisk jordskorpa jordskorpa Syre (O) 46,8% 44,0. Kalcium (Ca) 3,0 8,4. Övriga 1,7
2007-06-05 Berggrundens uppbyggnad Grundämnena i jordskorpan bildar genom olika kemiska kombinationer ett stort antal olika mineral som i sin tur bildar de bergarter som bygger upp vår berggrund. Jordskorpan
Läs merBestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET
Läs merMARKLÄRA. Vad är det för Jordart? Hur uppför sig jordarna?
MARKLÄRA Vad är det för Jordart? Hur uppför sig jordarna? 1 JORDART För att undersöka en jordart, gör en provgrop: Gräv en eller flera provgropar! Placera provgropen om möjligt vid sidan av en blivande
Läs merhttp://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS-EN 12620 Fastställd 2003-02-07 Utgåva 1 Ballast för betong Aggregates
Läs merBergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.
Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.
Läs merMalmliknande jord från Norr Amsberg
UV GAL PM 2012:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malmliknande jord från Norr Amsberg Okulär analys av material från en möjlig järnframställningsplats Dalarna, Borlänge kn, Stora Tuna sn, RAÄ 545:1 & 1012
Läs merFukthaltens påverkan på maskintillverkad betongsand vid Vikan Kross
Fukthaltens påverkan på maskintillverkad betongsand vid Vikan Kross Elin Haglund Högskoleingenjör, Berg- och anläggningsteknik 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Läs merMinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Tvättning och tillsatsmaterial
Läs merProduktstandarder för ballast. Reviderade provningsstandarder. EN Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktning
Produktstandarder för ballast Ballast aktuella metoder Metoddagen den 9 februari 212 Henrik Broms Henrik Broms Konsult AB Reviderade produktstandarder, publiceras tidigast hösten 212 EN1343 Ballast för
Läs merMinBaS Område 2 Rapport nr 2:13 Mineral Ballast Sten
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:13 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Betongprovningar
Läs merLaboratorieanalyser av filler
VTI notat 24-2010 Utgivningsår 2011 www.vti.se/publikationer Laboratorieanalyser av filler Prover från täkter i norra Norrland Leif Viman Förord Denna undersökning har finansierats av Trafikverket. Laboratorieundersökningarna
Läs merBestämning av kornkurva för drop-on-pärlor
Publikation 1987:143 Bestämning av kornkurva för drop-on-pärlor Metodbeskrivning 83:1987 1. ORIENTERING... 3 2. SAMMANFATTNING... 3 3. UTRUSTNING OCH KEMIKALIER... 3 4. PROVBEREDNING... 4 5. SIKTNING...
Läs merUppläggning. Uppföljning av SS-EN-metoder för ballast. Kalibrering. Kalibrering och kontroll av utrustning. Revidering av EN 932-5 Kalibrering
Uppföljning av SS-EN-metoder för ballast Uppläggning Revidering av EN 932-5 Kalibrering Metoddagen 12 februari 28 Revidering av EN 933-8 SE-provning Henrik Broms Några synpunkter på mekanisk provning Kalibrering
Läs merMineral Ballast Sten Område 1 Rapport nr 1.1.4
MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 1 Rapport nr 1.1.4 1 MinBaS II Område 1 Produktion och processutveckling Delområde 1.1 Undersökningsmetoder, materialkarakterisering och täktplanering Projekt 1.1.4
Läs merMineral aggregates. Determination of impact value*
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av sprödhetstal Mineral aggregates. Determination of impact value* 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET 5. PROVBEREDNING 6. PROVNING 7. BERÄKNING
Läs merHandledning. Innehållsförteckning
1 Handledning Denna broschyr har tagits fram för att öka förståelsen för metall- och mineralindustrin i dagens samhälle. Innehållet har utformats med utgångspunkt från grundskolans styrdokument för år
Läs merAktuellt om provningsmetoder
Vattenfall Research and Development AB Ballastdagen den 13 mars 2014 Aktuellt om provningsmetoder Henrik Broms Henrik Broms Konsult AB Metodgruppen för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor
Läs merMETODDAGEN. 14 mars 2004. Implementering av Europastandard och CE-märkning för ballast. Hur fungerar det med nya CEN-standarderna?
METODDAGEN 14 mars 2004 Implementering av Europastandard och CE-märkning för ballast Hur fungerar det med nya CEN-standarderna? Jan Bida, SBMI Lotta Liedberg, SP Implementering av Europastandard inom bergmaterialindustrin
Läs merTÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING
PM MAJ 2012 BETECKNING 109123 PM JULI 2012 BETECKNING 109123 TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING IDENTIFIERANDE BEHOV AV TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN 1 Innehållsförteckning
Läs merBestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning
Utgivningsdatum: 008-0-0/Rev 009-07-9 SS-EN 697-6+A:007 "Denna arbetsinstruktion förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i metoden. Det skall observeras att arbetsinstruktionen utgör ett komplement
Läs merMinBaS Område 2 Rapport nr 2:16 Mineral Ballast Sten
MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Kompletterande laboratorieförsök och fullskaleförsök Delrapport 4 i pågående
Läs merAD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket
AD dagen 2014 Regelverk ballastmaterial Klas Hermelin Trafikverket Nya kravdokument för material från TRV Nytt namn Identifikations nr Gammalt namn Obundna lager för vägkonstruktioner TDOK 2013:0530 TRVKB
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN Ballast Geometriska egenskaper Del 1: Bestämning av kornstorleksfördelning Siktning
SVENSK STANDARD SS-EN 933-1 Fastställd 1998-02-27 Utgåva 1 Ballast Geometriska egenskaper Del 1: Bestämning av kornstorleksfördelning Siktning Tests for geometrical properties of aggregates Part 1: Determination
Läs merBilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Fysiska egenskaper. Fysiska egenskaper /2703. NCC Industry AB Ackrediteringsnummer 1523
Ackrediteringens omfattning NCC Industry AB Ackrediteringsnummer 1523 Provtagning SS-EN 932-1:2011 Vägmaterial, provtagning Ballast Ja Ja TRVMB 702:2011 Vägmaterial, provtagning Asfalt Ja Ja TRVMB 703:2011
Läs merMotiv till provningsmetoder och kravnivåer
Metoddagen 2016 Motiv för kravställande Klas Hermelin Trafikverket Krav på obundna lager Motiv till provningsmetoder och kravnivåer 2 2016-02-12 Kvalitetssäkring av obundna lager vid byggande Materialkvalitet
Läs merMetodgruppens Ballastutskott. Metoddag 2019 Regelverk Obundna lager Lägesrapport. Klas Hermelin Trafikverket
Metoddag 2019 Regelverk Obundna lager Lägesrapport Klas Hermelin Trafikverket 2018-02-07 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Metodgruppens Ballastutskott Klas Hermelin Trafikverket Ordförande Håkan Arvidsson
Läs merHåkan Arvidsson, 013-20 43 57, hakan.arvidsson@vti.se
Prislista Laboratorieprovning Vägmaterial 2015 * Obundna material Håkan Arvidsson, 013-20 43 57, hakan.arvidsson@vti.se Provberedning (neddelning, krossning m.m.) Petrografisk beskrivning bergartsbestämning
Läs merLABORATORIE PRISLISTA 2013
LABORATORIE PRISLISTA 2013 exkl. moms MRM KONSULT AB har ett certifierat kvalitets- och miljölednings system enligt ISO 9001:2004 resp. 14001:2008 och laboratoriet arbetar med ackrediterade metoder. MRM
Läs merMinBaS Område 2 Rapport nr 2:7 Mineral Ballast Sten
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:7 Mineral Ballast Sten 1 MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Ballast - Karakteristik,
Läs merEXAMENSARBETE. Los Angeles talets beroende av sprickfrekvens och kornform hos två mellansvenska täkter. Gustav Sahlin 2016
EXAMENSARBETE Los Angeles talets beroende av sprickfrekvens och kornform hos två mellansvenska täkter Gustav Sahlin 2016 Högskoleingenjörsexamen Berg- och anläggningsteknik Luleå tekniska universitet Institutionen
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 933-1:2012
SVENSK STANDARD SS-EN 933-1:2012 Fastställd/Approved: 2012-01-16 Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 91.100.15 Ballast Geometriska egenskaper Del 1: Bestämning av kornstorleksfördelning
Läs merEXAMENSARBETE. En studie av sambandet mellan sprödhetstal och Los Angeles
EXAMENSARBETE 2005:51 HIP En studie av sambandet mellan sprödhetstal och Los Angeles En jämförelse mellan två testmetoder för ballastmaterial Lena Krey Luleå tekniska universitet Högskoleingenjörsprogrammet
Läs merAckrediteringens omfattning
Ackrediterad verksamhet bedrivs vid laboratoriets permanenta provningslokaler i Älvkarleby samt som fältverksamhet. Metoder som även bedrivs i fält är markerade med kursiv stil. Förändringar är markerade
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN Ballast Geometriska egenskaper Del 5: Bestämning av andel korn med krossade och brutna ytor hos grov ballast
SVENSK STANDARD SS-EN 933-5 Fastställd 1998-07-31 Utgåva 1 Ballast Geometriska egenskaper Del 5: Bestämning av andel korn med krossade och brutna ytor hos grov ballast Tests for geometrical properties
Läs merVägledning för behandling av potatis:
Ultima Janssons Frestelse Janssons Frestelse görs på lika många sätt som det finns kockar. Vad som utmärker en Jansson är kanske att det är svårt att förutsäga resultatet från gång till annan. Det är ju
Läs merStrålning från bergmaterial. Cecilia Jelinek och Thomas Eliasson
Strålning från bergmaterial Cecilia Jelinek och Thomas Eliasson Gränsvärden för gammastrålning - 2013/59/Euratom i byggnadsmaterial som kan ge stråldos till människor Grundvatten av god kvalitet Underlätta
Läs merNatursten. ger karaktär och identitet till våra offentliga rum. Kurt Johansson. Landskapsutveckling, SLU, Alnarp 2010
Natursten ger karaktär och identitet till våra offentliga rum Kurt Johansson Landskapsutveckling, SLU, Alnarp 2010 1 Natursten som bygg- och anläggningsmaterial ger stora MÖJLIGHETER men har vissa BEGRÄNSNINGAR
Läs merKan hagel bli hur stora som helst?
Lennart.wern@smhi.se 2010-03-12 Kan hagel bli hur stora som helst? Det dök upp ett ärende här på vår avdelning "Information och Statistik" på SMHI angående ett hagel som skulle ha vägt 600 gram och fallit
Läs merAckrediteringens omfattning
Objekt Egenskap Metod Orig/Likv/Ref Version Bedömning av finmaterial- SS-EN 933-2012-01-24/2015-3789 Ballastmaterial Sandekvivalentprovning 8/A1:2103 05-22 1 4132 Ballastmaterial Alkalireaktivitet 4130
Läs merUndersökning av mekanisk nedbrytning av obundna material vid tung trafik under byggnation av vägar
Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Undersökning av mekanisk nedbrytning av obundna material vid tung trafik under byggnation av vägar HVS (Heavy Vehicle Simulator) tester av olika typer bergmaterial
Läs merMaria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr
Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jämförelse av fem olika klassificeringar utifrån prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population från Kalmar län Maria Fransson Handledare:
Läs merArbetbarhet och reologi hos betong med krossprodukter
Arbetbarhet och reologi hos betong med krossprodukter MinBaS dagarna 24-25 mars 211, Workshop A1 Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet AB Energieffektiv framställning av betong med krossat berg som ballast
Läs merBallast för obundna och hydrauliskt bundna material till väg- och anläggningsbyggande
SVENSK STANDARD SS-EN 13242 Fastställd 2003-02-07 Utgåva 1 Ballast för obundna och hydrauliskt bundna material till väg- och anläggningsbyggande Aggregates for unbound and hydraulically bound materials
Läs merUndersökningar och experiment
Undersökningar och experiment Utan berggrunden inget liv! Vad behöver växter för att överleva? Svar: ljus, koldioxid, vatten och näring. Berggrunden är den som förser växterna med mineralnäring. Man kan
Läs merSTENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5)
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av kulkvarnsvärde. Mineral aggregates. Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres - Nordic test. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING
Läs merFogar för biltrafikerade ytor med markplattor av natursten
Fogar för biltrafikerade ytor med markplattor av natursten Kaj Rolf Landskapsarkitekt, Agr. Lic. SLU, Alnarp MinBaS Mineral Ballast Sten För- och nackdelar med markplattor av natursten av Rebecca Bengtsson
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs merOm fillers mineralogiska sammansättning och dess funktionsegenskaper hos asfaltbeläggning
s mineralogiska sammansättning och dess funktionsegenskaper hos asfaltbeläggning Karl-Johan Loorents, Vägverket Slutsatts Filler har en betydande påverkan på beständigheten hos asfaltmassor Safwat Said
Läs merMetodgruppens Ballastutskott Sida 1 (5)
Metodgruppens Ballastutskott Sida 1 (5) Minnesanteckningar från möte med Metodgruppens Ballastutskott Tid:, kl. 09:30-16:00 Plats: NCC, Vallgatan 3, Solna Närvarande: Klas Hermelin Trafikverket Håkan Arvidsson
Läs merGeologins Dag i klassrummet. Praktisk övning. Ta med en sten!
Geologins Dag i klassrummet Praktisk övning Ta med en sten! Årskurs 1-6 (version 2009*) Innehåll Lärarhandledning 1 sida För läraren Elevformulär 1: Upptäck stenen 2 sidor För eleven Elevformulär 2: Bestämningsnyckel
Läs merGeologi. 2005 Erik Cederberg
Geologi 2005 Erik Cederberg Erik Cederberg 2005 Är jorden stendöd? Jorden är inte som det ser ut helt stendöd, i stället så förändras den ständligt, det tar bara lite längre tid än när du växer eller än
Läs merGeologipromenad i och kring Trädgårdsföreningen
Geologipromenad i och kring Trädgårdsföreningen Välkommen till geologipromenaden 1. Geologilunden vid Naturcentrum I denna rundvandring, där du själv bestämmer takten, träffar du på några olika bergarter
Läs merInnehåll. Provtagning av obundna material VV Publ. nr 2000:106 1 VVMB 611
Provtagning av obundna material VV Publ. nr 2000:106 1 Innehåll 1 Omfattning...3 2 Referenser...3 3 Benämningar...3 4 Säkerhetsföreskrifter...4 5 Utrustning för provuttag...4 6 Laboratorieprovets vikt...5
Läs merDetaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen
Beställare: Vectura Consulting AB Att: Ulrika Isacsson Box 1094 405 23 GÖTEBORG Detaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen Bergab Projektansvarig Kristian Nilsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Radonundersökning
Läs merHållbar bergmaterial & mineralförsörjning WP 2 Kvalitetssäkring av entreprenadberg, tunnelberg och alternativa material
MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS Innovation - VINNOVA Hållbar bergmaterial & mineralförsörjning 2014 2017 WP 1 Projektledning & Information WP 2 Kvalitetssäkring av entreprenadberg, tunnelberg och alternativa
Läs mer511551:ng. Bergstekniska egenskaper hos gnejser. 41 av Stellan Ahlin och Håkan Thorén
511551:ng Nr 41-1979 Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - Fack - 581 01 Linköping National Road & Traffic Research Institute - Fack - 581 01 Linköping - Sweden Bergstekniska egenskaper hos gnejser 41
Läs merPrognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. Materialgruppen, CBI Betonginstitutet
Prognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. i li ki Mariusz Kalinowski Materialgruppen, CBI Betonginstitutet Alkalisilikareaktion Starkt basisk miljö ph > 10
Läs merEXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning
EXAMENSARBETE 09:001 YTH Vältning och packning vid asfaltbeläggning Luleå tekniska universitet Yrkestekniska utbildningar - Yrkeshögskoleutbildningar Bygg- och anläggning Institutionen för Samhällsbyggnad
Läs mer