naturvetare förändrar samhället före och efter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "naturvetare förändrar samhället före och efter"

Transkript

1 naturvetare förändrar samhället före och efter 1

2 Utgivare: Naturvetarna Redaktör: Frida Lawenius Text: Kim Bergström, Lennart Köhler/Ord & Vetande Form och layout: Katarina Bengtsson, Jacob Blomqvist Tryck: Norra Skåne Offset AB 2009 Bilder: Colourbox, SPL samt IBL 2

3 Innehållsförteckning Introduktion...4 Miniatyriseringen förändrar samhället...5 Före och efter. Från isolering till masskommunikation...10 Före och efter. Från laser till elektronikrevolution...11 Före och efter. Från elektriska urladdningar till röntgen...12 Före och efter. Från partikelkrock till diagnos...13 Genetiken förändrar samhället...14 Före och efter. Från ärtor till personliga läkemedel Före och efter. Från vattenbrist till osmos...18 Före och efter. Från stratosfär till politisk hetluft...19 Före och efter. Från krossat blötdjur till fantastiskt verktyg...20 Hjärnforskningen förändrar samhället...21 Före och efter. Från mögel till penicillin...25 Före och efter. Från koma till normalt liv...26 Naturvetenskapen i teknikens tjänst

4 Med utgångspunkt i några av de Nobelpris som delats ut i fysik, kemi och medicin tar vi med dig på en resa i tiden för att visa hur samhället påverkats. Natur vetarna och den forskning de bedriver har större betydelse för ditt liv än vad du kanske tror. Grundforskning beskrivs ofta som nyfikenhetsforskning. Tanken är att det är nyfiken heten som driver forskaren, men det betyder inte att forskningen i sig är världs frånvänd eller icke-produktiv. Sanningen är den, att det ganska sällan finns tydliga frågor till de problem vi i slutändan vill lösa. Frågorna blir ofta inte uppenbara, förrän vi vet tillräckligt mycket. Ofta kan det som sker inom ett område totalt revolutionera ett annat. Flera Nobelpris i fysik har till exempel haft en enorm medicinsk betydelse. Gränser har med andra ord alltid överträtts inom naturvetenskapen och idag börjar de suddas ut. Först nu vet vi tillräckligt för att kunna börja ta oss an helheten. Vi har nyfikenheten att tacka för mycket av det som vi idag tar för givet. Låt oss unna också våra barn och barnbarn nya, fantastiska framsteg genom att satsa på grundforskning idag. 4

5 Miniatyriseringen förändrar samhället I dag går de inte att se längre, ens med förstoringsglas. Trots det påverkar transistorerna i stort sett varenda minut av våra liv. De har sitt ursprung i några fysikers önskan att ta reda på varför vissa material samtidigt kunde vara och inte vara elektriska ledare. Tänk tillbaka på Sverige för 20 år sedan. Det fanns släpbara biltelefoner med tunga batterier. Det fanns persondatorer, men inte i varje hem. Internet var ett okänt begrepp. Tänk tillbaka ytterligare ett halvt sekel. En dator var uppbyggd av radiorör. Transistorn var ännu inte upptäckt. Elektroniska apparater var stora och otympliga. Vi kan lätt konstatera att mycket har hänt sedan dess. I dag har de flesta vuxna i Sverige en mobiltelefon. Datorerna finns i stort sett i varje hem. Elektroniken har blivit så liten och smidig att vi ibland inte ens märker att den finns där. Mycket runt omkring oss har påverkats av den extrema miniatyriseringen, det vill säga strävan efter att lägga till allt fler funktioner på allt mindre utrymme. Men hur har miniatyriseringen egentligen påverkat vårt samhälle och våra liv? Framförallt har den påskyndat och förstärkt fenomen som redan hade sitt ursprung i andra innovationer. Med miniatyriseringen har förändringar slagit igenom som annars hade varit otänkbara. Ett exempel är mobiltelefonin. Den grundläggande samhällsförändringen började redan på 1800-talet då telegrafen utvecklades. Redan då påbörjades en uppluckring av rummets gränser. Men med en telefon i fickan hos varje person är i dag hela världen närmare varje människa i en helt annan skala än när telegrafen hade sin guldålder. Det skiljer sig markant, men det är ändå en gradskillnad, snarare än en artskillnad, kommenterar Anja-Sofi Karhi, filosofie doktor vid Tema teknik och social förändring på Linköpings universitet. Århundradets teknikupptäckt? Upptäckten av transistorn är en verklig milstolpe inom miniatyriseringen. Upptäckten belönades också med Nobelpriset i fysik Utan transistorerna hade man fått miniatyrisera radiorören istället. Men det hade inte gett samma skjuts till utvecklingen som halvledartekniken gjorde, och det hade gått oerhört mycket långsammare, säger Bertil Hök, tidigare professor i tillämpad elektronik, numera vd för ett eget innovationsföretag. 5

6 Telegrafi är som en mycket, mycket lång katt. När du drar den i svansen i New York så jamar den i Los Angeles. Förstår du? Radio fungerar på precis samma sätt, du skickar signaler härifrån och de tar emot dem där. Förutom att det inte finns någon katt. Albert Einstein Det var vetenskapens intresse för de märkliga halvledande grundämnena som påbörjade utvecklingen av transistorer, som i dag finns i så gott som all elektronik. Ett av jordens vanligaste ämnen, kisel, har just denna halvledande förmåga. Ämnet kan alltså fungera både som ledare och som isolator. Forskarna som studerade kisel upptäckte så småningom att det gick att förändra kisels ledande egenskaper genom att förorena materialet med ämnen från angränsande grupper i det periodiska systemet. Därmed lades grunden för transistortekniken och det dryga halvsekel av exponentiell elektronikutveckling som vi i dag kan blicka tillbaka på. Halvledaregenskaperna och transistoreffekten gjorde det möjligt att bygga allt mindre minneselement, logiska element och signalförstärkare. Redan i presentationen av den prisbelönta forskningen vid Nobelceremonin 1956 konstaterades: En transistor fungerar likt ett radiorör. Men den är mindre och behöver ingen ström för att värma upp en tråd. Hörapparater, räknemaskiner, telefonstationer och många andra behöver just en sådan anordning. Små saker gör stor skillnad Nobelpriskommittén var framsynt; sensorer, mobiltelefoner och datorer är tre områden som fullständigt har revolutionerats som en följd av miniatyriseringen sedan 1940-talet. Sensorer i kisel kan i dag registrera till exempel temperatur, rök, acceleration, tryck, koncentrationer i lösningar, rörelse och mycket, mycket annat. Datorerna finns i dag i varje hem åtminstone i västvärlden. Även mobiltelefonerna innehåller betydande datorkraft. För drygt 50 år sedan var situationen en helt annan. En dator fullspäckad med radiorör som den svenska BESK tog ett helt rum i anspråk. I dag har en mobiltelefon större datorkraft än BESK. De allt mindre datorerna kan vi delvis tacka forskarna Albert Fert och Peter Grünberg för. Deras upptäckt av jättemagnetoresistensen har gjort det möjligt att läsa av magnetiska data som är mycket tätare packade 6

7 än tidigare. De fick Nobelpriset i fysik 2007 och jättemagnetoresistensen har hittills bidragit till bättre datorer, musik- och videospelare för människor i hela världen. Jättemagnetoresistensen erbjuder en mycket känslig metod för att mäta magnetfält, till exempel för att läsa lagrad information. I dag vidareutvecklas tekniken till olika slags datorminnen, så kallade MRAM, som både är mycket snabba och kan packa informationen mycket tätt. En med magnetiska pärlor inne i människokroppen. Mikrometerstora sensorer skulle kunna upptäcka magnetiskt märkta molekyler som kännetecknar en viss sjukdom. Det skulle kunna leda till billigare och snabbare diagnostik ute i primärvården, säger Peter Svedlindh. Utvecklingen av jättemagnetoresistensen kunde ha gått mycket fortare, men när Utan transistorerna hade man fått miniatyrisera radiorören istället. Bertil Hök, tidigare professor i tillämpad elektronik fördel med MRAM är att det behåller informationen tillgänglig även när datorn är avslagen. Det innebär att datorn inte behöver någon väntetid för att starta, säger Peter Svedlindh, professor i fasta tillståndets fysik vid Uppsala universitet. Det är inte bara i elektronikens värld som det är intressant att mäta små magnetfält. Sensorer som använder jättemagnetoresistens på satelliter skulle kunna mäta hur solvinden påverkar det jordmagnetiska fältet högt över våra huvuden. Samtidigt kan magnetiska sensorer användas för att mäta magnetfält från molekyler märkta forskningen funderade på fenomenet på 1970-talet fanns det inga möjligheter att testa den. Peter Svedlindh ser paralleller till dagens elektronikforskning. Idén har funnits länge om molekylär elektronik, något som ytterligare skulle kunna förminska elektronikens beståndsdelar. Men det är inte förrän nu som tekniken finns för att kunna forska inom området. Statskontrollerade apparater De vanliga datorernas, Internets och mobiltelefonernas potential som samhällsförändrare märks kanske tydligast i olika regimers 7

8 Sensorer ersätter våra egna sinnen och kan rädda liv. Krockkuddar är ett välbekant exempel. I krockkudden sitter en mikrosensor som känner av den snabba inbromsningen vid en krock. försök att kontrollera dem. I Saddam Husseins Irak var mobiltelefoner inte tillåtna. I dagens Kina är internet hårt kontrollerat, till exempel har Google en särskild kinesisk version. Outsourcade sinnen En annan följd av halvledartekniken är som sagt alla de sensorer som finns runt om oss i samhället. Det är sensorer som läser av magnetfält, temperaturer, ljusstyrka, tryck och vibration. Det finns till och med sen Där försöker regimen att stoppa den sorer som kan upptäcka särskilda slags mosamhällsförändrande effekten och hindra lekyler. att fler tar till sig kunskap om omvärlden, konstaterar Anja-Sofi Karhi. Dagens miniatyriserade sensorer spränger i dag gränserna för de mer traditionella ämmed Internet och en persondator har varje nesområdena. Det är helt enkelt inte fruktanvändare i dag möjlighet att bli sin egen pu- bart längre att dela in tekniken i materialblicist. Det vimlar alltså av möjliga masskom- teknik för sig och biomolekylteknik för sig. munikatörer över hela världen en situation som få kunde förutse för bara 20 år sedan. Den som inte kan jobba över gränserna 8

9 är förlorad i dag och det gäller även på universiteten. säger Bertil Hök. Att gränserna försvinner mellan traditionella ämnesområden är ingen ny företeelse. Snarare är det en återgång till ett äldre synsätt, ett synsätt från tiden före upplysningen. Upplysningstraditionen har lärt oss att skapa särskilda fack och tydliga gränser mellan olika områden, till exempel mellan vetenskapliga discipliner. Men nu tvingas vi att rucka på gränserna. Det är intressant att det är den västerländska och rationella vetenskapen som i sig har möjliggjort de genombrott inom forskningen som kommer att luckra upp gränserna igen, säger Anja-Sofi Karhi. Sensorerna är i dag så små att vi ibland inte ens tänker på att de finns där. Ett exempel är utlösaren i bilarnas krockkuddar eller intelligenta funktioner i så kallade smarta fönster som reglerar värme- och ljusflöden in och ut ur ett hus. De tar över några av uppgifterna från våra egna sinnen. Vi lägger ut våra sinnesintryck på den miniatyriserade tekniken, vilket kan komma att förändra vårt förhållningssätt till omgivningen, säger Anja-Sofi Karhi. En gränslös, liten värld Miniatyriseringen inverkar också på hur vi systematiserar vår världsbild. Under en tid har gränserna mellan till exempel levande och döda material varit knivskarp. Men i takt med att vi i allt större utsträckning kan manipulera materialen på atomnivå börjar gränserna att suddas ut. Här har olika slags elektronmikroskopi bidragit till att nå viktiga milstolpar. Elektronmikroskopin belönades med Nobelpriset I de första elektronmikroskopen utnyttjade forskarna hur elektronstrålar växelverkar med och sprids från en yta för att undersöka strukturer på till exempel kiselchips i mikroskala. Utan dem skulle hela den miniatyriseringsprocess som har pågått under 1900-talets andra hälft varit omöjlig. På 1980-talet kom så resultatet av forskarnas strävan att titta ännu närmare på materian. De första så kallade svepspetsmikroskopen kunde se strukturer som inte är större en enstaka atomer. Det är en av de faktorer som öppnade forskarvärldens sinnen för den nanoverklighet som vi ser i dag. De nya teknikerna till exempel möjligheten att förflytta enskilda atomer satte igång kreativa processer inom forskningen som nano- och mikrotekniken skördar frukterna av i dag. Den skörden visade sig redan tidigare inom mikrotekniken genom växande försäljningssiffror. Miniatyriseringen har möjliggjort allt mer funktionalitet i produkter som från början är enkla och okomplicerade. Det leder till att produkten får ett ökat värde, vilket visar sig i att efterfrågan på produkten ökar. Enligt det resonemanget ökar kundnyttan av de miniatyriserade produkterna i takt med att funktionaliteten ökar. Det kan kanske vara svårt att säga att en GPS i mobilen är nyttigt i sig, men det är ett faktum att försäljningssiffrorna ökar, konstaterar Bertil Hök. # 9

10 Från isolering till masskommunikation När Tesla, Hertz, Edison, Marconi och de andra radiopionjärerna gjorde sina elektromagnetiska experiment i slutet av 1800-talet kallades det trådlös telegrafi, och var en konsekvens av Maxwells banbrytande teoretiska arbete om elektromagnetismen. Sedan dess har tillämpningarna sprungit långt bortom vad som ens gick att föreställa sig för förra sekelskiftets människor. Radiotekniken har förändrat världen på ett så fullständigt sätt att vi idag inte kan tänka oss en värld utan denna elektromagnetiska informationsförmedlare. Marconi fick tillsammans med Braun Nobelpriset 1909 för sina insatser. Radio demokratiserade kommunikations- och kulturutbudet på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. Ett helt land och så småningom en hel värld kunde ta del av samma nyhetssändningar, samma underhållning och samma kulturutbud. Radio gav också folkvalda ett sätt att tala till alla medborgare utan mellanhänder. Ett konkret exempel var när Winston Churchill talade till det brittiska folket i radio under andra världskriget, något som påverkade krigsmoralen i Storbritannien i hög grad. Radion har också blivit ett sätt för medborgare i ett land att ta emot information utifrån även när statsledningen gärna sett att de inte kunnat det. Via radion har dessutom många kommit till tals som kanske annars hade fått vänta länge. När den första kvinnan hördes i radio blev det en stor lyssnarstorm. Där har radion visat vägen, och fortsätter att göra det i våra dagar då det är vanligt att höra många olika röster, dialekter och brytningar i etern. FÖRE NATU RVETAR E FÖRÄN D RAR Kommunikation EFTER Radio användes till en början som livräddare på båtar för att sända ut nödsignaler om ett skepp råkade i sjönöd. Radio ligger också till grund för radar, TV, dagens mobiltelefoni, navigation och mikrovågsugnar. # Radiotekniken är ursprunget till det trådlösa internet som blir allt vanligare i våra hem. Men istället för att bara vara mottagare, kan vi i dag vara våra egna publicister. 10

11 Från laser till elektronikrevolution Ljus och elektricitet är två sidor av samma mynt. Hur stor roll själva ljuset skulle komma att spela för elektroniken var det nog ingen som på allvar anade, ända till för några decennier sedan. Men optoelektroniken har varit som ett andra steg i miniatyriseringsraketen. Grunderna lades av bland andra den sovjetiske fysikern Zhores Alferov och hans tyske kollega Herbert Kroemer, som år 2000 delade Nobelpriset i fysik för den upptäckt som banade väg för optoelektroniken. Målet för deras forskning var en ny typ av laser, en halvledarlaser. Ironiskt nog fick Herbert Kroemer inte fortsätta arbeta med den nya lasertekniken, eftersom de som höll i hans pengar berättade för honom att det inte kunde finnas några tänkbara tillämpningar för den. Idag har halvledarlasern gett oss cd- och dvd-skivor, laserskrivare, streckkodsläsare, diodlasrar för laserkirurgi, detektorer för datortomografi, svetsar och mycket mer därtill. Fiberoptiken utvecklades parallellt med halvledarlasern i slutet av 1960-talet och de utgör idag tillsammans ryggraden i internet. Förhoppningarna om att i en framtid kunna möta vårt energibehov med hjälp av solceller vilar även de på hur väl vi förstår hur ljus och halvledare samverkar. FÖRE NATU RVETAR E FÖRÄN D RAR Den digitala fototekniken är ytterligare ett barn till optoelektroniken. Kameran som numera finns i mobilen är säkert den mest spridda inkarnationen av detta. Men även de satelliter som övervakar katastrofområden är beroende av den digitala fototekniken. Musik EFTER Den billigaste lasern idag kostar ungefär en krona, och det säljs årligen uppåt en miljard halvledarlasrar, jämfört med dryga hundra tusen av alla andra typer tillsammans. Det visade sig att det fanns tillämpningar. # Halvledarlasern har gjort det lättare än någonsin att lagra och ta med musik. 11

12 Från elektriska urladdningar till röntgen Den nobelprisbelönade grundforskning som kanske förändrat sjukvården mest är den som belönades med det allra första Nobelpriset. Men det var inte ett Nobelpris i medicin, utan i fysik. Priset gavs till Wilhelm Konrad Röntgen för upptäckten av de strålar som nu bär hans namn. Fram till dess kunde läkaren endast basera sina diagnoser på yttre tecken på sjukdom och på vad patienten själv berättade. Röntgenutrustningen gjorde det möjligt för läkaren att faktiskt se in i kroppen och få en bild bokstavligen svart på vitt av vad som var fel. Forskare var snabba att se den medicinska användningen av Röntgens upptäckt. Att säga att röntgenundersökningen idag är ett av de absolut viktigaste verktygen inom sjuk- och tandvård är närmast en underdrift. Och detta för att en tysk fysiker undersökte elektriska urladdningar i vakuumrör. # FÖRE NATU RVETAR E FÖRÄN D RAR Diagnoser EFTER Det dröjde bara tre veckor efter Röntgens första offentliga föreläsning innan den första röntgenbilden togs vid ett svenskt sjukhus, i Uppsala. 12

13 Från partikelkrock till diagnos Ett av de mest använda instrumenten inom cancerdiagnostiken är PET-kameran. Med hjälp av en sådan kan läkarna avbilda tumörer och söka efter dottertumörer, så kallade metastaser. Att PET, eller positronemissionstomografi som det egentligen heter, är ett så effektivt verktyg för dagens läkare kan vi delvis tacka Ernest Lawrence för. Det var han som 2 januari 1931 byggde den första cyklotronen, en typ av partikelaccelerator som är nödvändig för att producera de spårämnen PET-kameran är beroende av för att kunna ta sina bilder. PET-kameran är även ett viktigt verktyg för att skilja alzheimer från andra diagnoser, och kan också vara ett sätt att tidigt diagnostisera alzheimer. Den är också ett effektivt hjälpmedel i jakten på nya läkemedel. En fascinerande detalj är att den första cyklotronen Lawrence konstruerade var gjord av mässing, ståltråd och vax, var tio centimeter tvärsöver och kostade några hundralappar. FÖRE NATU RVETAR E FÖRÄN D RAR Varför konstruerade Lawrence sin cyklotron? Jo, för att använda den i kärnfysikaliska experiment där han krockade högenergetiska partiklar med varandra. Utan kärn fysiken hade vi idag inte haft PET-kameror på våra sjukhus. Detta är ett utmärkt exempel på den krokiga vägen från grundforskning till tillämpning. Lawrence fick Nobelpriset i fysik 1939 för sin insats. # Djurförsök EFTER PET-kameran gör det lätt att i prekliniska tester följa läkemedlens väg genom försöksdjur. Tidigare var forskarna tvungna att avliva och dissekera djuren för att få denna information. 13

14 Genetiken förändrar samhället Under förra århundradets sista decennium tog genetiken på allvar steget från kemilaboratoriet och ut i samhället. I dag vet vi att det inte finns olika människoraser och att djur är mer lika oss än vi hade trott. Samtidigt har åtskilliga medicinska framsteg gjorts. För många barn som drabbats av leukemi har framstegen betytt skillnaden mellan liv och död. Inom genetiken har det gångna århundradet på många sätt varit ett långt och långt ifrån rätlinjigt kemiarbete i som det senaste decenniet börjat resultera i allt fler medicinska behandlingar. Få av dessa hade sett dagens ljus utan de verktyg som 1900-talets genetiska grundforskning satt i händerna på läkevetenskapen. Dessa verktyg sågs ofta som nyttiga enbart inom vetenskapen när de kom, och de som tog fram dem hade långt ifrån alltid någon tanke på konkreta behandlingar. Ett exempel är upptäckten av DNA-strukturens dubbelspiral som gav ledtrådar till vår förståelse för ärftlighetens kemiska mekanismer. Men genetiken har också fått andra effekter i vårt samhälle. Nu vet vi att alla människor i grunden är lika. Genetiken har visat att vi alla ursprungligen härstammar från Afrika. HU- GO-projektet har en gång för alla visat att det inte är meningsfullt att i ett genetiskt perspektiv prata om olika människoraser. Det gör att vetenskapliga avarter som rasbiologin numera är otänkbara som forskningsområden. Detta har förvisso inte gjort att rasismen försvunnit, men den är inte längre intellektuellt gångbar utan har reducerats till en antiintellektuell och antirationell ståndpunkt. Evolutionsgenetiken har också påverkat hur vi ser på djur, inte minst våra närmaste släktingar. En konsekvens av det är att det blir allt svårare att motivera att vi behandlar djur som själlösa saker. Det är nog bara en tidsfråga innan vi inte längre ser människoapor i bur, säger Tora Holmberg, forskare i beteendegenetik vid Uppsala universitet. Större förståelse Genetiken har även ändrat synen på alkoholism och andra beroenden. Idag vet man att dispositionen för alkoholism till en del är nedärvd, och den kunskapen är relativt vitt spridd i samhället. Jag minns när jag 1975 satt i ett radioprogram och i förbigående påstod detta, berättar Lars Oreland, professor emeritus i farmakologi vid Uppsala universitet. Det 14

15 Det är nog bara en tidsfråga innan vi inte längre ser människoapor i bur. Tora Holmberg, beteendegenetiker vid Uppsala universitet var redan då relativt oproblematiskt i forskarkretsar. Men det strömmade in anmälningar till radionämnden för detta! Idag skulle nog inte det hända. På liknande sätt var det med många mentala sjukdomar. Ända in på 1900-talet låste man in oroliga patienter i lådliknande sängar med gallerlock. Det var oerhört skuldbelagt att bli utpekad, säger Anna Tunlid, idé- och lärdomshistoriker på Forskningspolitiska institutet i Lund. Nu har forskarna visat att det finns en genetisk grund för många mentala sjukdomar. Det är alltså biokemin som tillsammans med neurobiologiska och sociala faktorer som en urban uppväxt, fattigdom och diskriminering som orsakar de mentala sjukdomarna och i dag räknas de som sjukdomar bland andra. Att det inte är något som individen kan lastas för har givetvis lyft skammen och skulden, fortsätter Anna Tunlid. Förutom att kunskapen kan leda till att de drabbade inte blir utpekade på samma sätt och bättre förstår sin situation så ökar också möjligheterna att erbjuda effektiva, riktade behandlingar, anpassade efter den individuella kemin i kroppen. Det handlar heller inte enbart om medicinering, utan om att hitta vad som fungerar bäst för individen, påpekar Lars Oreland. Ibland kommer gentekniken att visa att terapi är den bästa lösningen. Så det handlar inte bara om att medicinera effektivare. Viktig nyckel En femtedel av dagens läkemedel är gentekniskt producerade, och denna andel ökar ständigt. Även om de flesta sjukdomar även har andra orsaker, är genetiken viktig för att vi bättre ska kunna förstå sjukdomarna och ta fram effektiva behandlingar. Interferon, som används mot multipel skleros är ett exempel. Mediciner mot ledgångsreumatism och bröstcancer, samt tillväxthormon mot dvärgväxt är andra. 15

16 Cancer som sjukdom har varit känd länge. Men till bara de senaste decennierna visste man nästan ingenting om vad det egentligen var, och operation var den enda behandlingsmetoden. Tack vare att vi nu vet hur cancerceller växer till kan vi behandla med medicin och strålning, och prognoserna har förbättrats oerhört, säger Lars Oreland. Han menar att stamcellsforskningen är en väg att fortsätta dyrka upp cancerns gåta. Vi borde kunna lära oss varför dessa celler utvecklas till de celltyper de gör istället för att bara fortsätta dela sig. Det skulle i sin tur kunna säga oss vad det är som får cancerceller att växa till obehindrat. Kanske kan vi då hitta ett sätt att stänga av cancerceller. Gentekniken har också gjort det möjligt att identifiera vilken kromosomdel som var boven vid en särskild form av Forskningen har gett oss redskap för att ta reda på vilken roll den genetiska variationen spelar för stora folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes, ledgångsreumatism och psykiska sjukdomar som depression, manodepression och schizofreni. leukemi. Därigenom kunde forskarna designa en molekyl som blockerade den del på en gen som producerar ett skadligt protein. Tack vare detta går det idag att framgångsrikt behandla denna leukemivariant. DNA-tekniken har även räddat liv på ett lite förvånande sätt. Den har lett till ett ökat motstånd mot dödsstraffet, eftersom gentekniken på kemisk väg har kunnat bevisa att oskyldiga avrättats. Personliga läkemedel Gentekniken ger också hopp om att vi ska kunna få fram läkemedel som är bättre anpassade till individen. På så sätt skulle det gå att designa läkemedel som har bättre effekt och färre bieffekter. Forskarna tror till exempel att man kommer att kunna dela in schizofreni i flera undersjukdomar, och därigenom ge patienterna den behandling som är effektivast. Individuella variationer av hur läkemedel verkar kan ha dramatiska effekter. Ett exempel är för det blodförtunnande medlet waran, som används vid hjärt- och kärlsjukdomar. Man har uppskattat att antalet hjärnblödningar och hjärtinfarkter i samband med waranbehandling skulle kunna minskas till hälften om man kunde styra behandlingen efter patientens genetiska förutsättningar. Med hjälp av genetiska analyser kan friska släktingar få reda på om de bär på anlaget för en genetisk sjukdom som finns i familjen. På så sätt kan de få en bra behandling tidigare än de annars skulle ha fått. # 16

17 Från ärtor till personliga läkemedel Som många framstegsområden började genetiken som något som bara intresserade forskarna. Strax efter upptäckten av mikrobiologin ansågs den förvisso mycket intressant för just forskare, men fullständigt värdelös för alla utanför forskarvärlden. Trots en lång räcka av upptäckter är det först det senaste decenniet som genetiken börjat ge resultat som märks i samhället utanför forskarleden. Därför är det inte alltid så lätt att se den oerhörda betydelsen av grundforskningen. Helt säkert är att genetikens fader, augustinermunken Gregor Mendel, inte hade en tanke på varken insulin eller schizofreni när han under 1800-talets andra hälft sorterade sina olikformade ärtor. Ändå är det Mendel dagens läkemedelsforskning alltmer lutar sig mot. # FÖRE NATU RVETAR E FÖRÄN D RAR Genetik EFTER Idag vet vi att en viss medicin kan fungera mycket olika på olika personer. Det gäller både själva effekten och vilka biverkningar som kan uppstå. Med hjälp av genetiska analyser kan rätt behandling sättas in direkt. 17

18 Från vattenbrist till osmos Tillgång till rent vatten är en av vår tids stora frågor. Effektiva vattenreningsanläggningar är en förutsättning för att vi ska kunna nå dit. Kanske kommer avsaltning av havsvatten att bli ett nödvändigt steg för att lösa färskvattenproblemet. I båda fallen är den så kallade omvända osmosen en nyckel. Osmos är ett fysikaliskt och kemiskt fenomen som innebär att salter i en lösning kan vandra över till en annan lösning som den är skild från med ett delvis genomsläppligt membran. Osmosen belönades med det allra första Nobelpriset i kemi. Den som tog emot priset var den holländske kemisten Jacobus Henricus van t Hoff. Hans forskning lade grunden för det som idag kallas fysikalisk kemi. FÖRE NATU RVETAR E FÖRÄN D RAR De praktiska användningarna som följt ur van t Hoffs arbete är mångskiftande. Avsaltning, som ett led i vattenrening, vid processer inom mejeri- och vinindustrin är ett exempel. Men viktigast är kanske de dialysapparater som håller njursjuka vid liv och som fungerar just genom osmos. # Genetik EFTER Dialys räddar livet på njursjuka patienter. Behandlingen bygger på osmos. 18

19 Från stratosfär till politisk hetluft Idag tänker de flesta på att använda solkräm soliga dagar, och barnen går oftare än förr i t-shirt istället för med bar överkropp på sommaren. Men det är inte så många år sedan som vi upptäckte att människans utsläpp av vissa kemikalier långsamt förstör ozonskiktet. Det var först 1970 som Paul Crutzen visade att kväveoxider från konstgödsel och flygplan sannolikt bryter ned ozonskiktet. Några år senare visade Sherwood Rowland och Mario Molina att kolväten som innehåller klor har samma effekt. Ett sådant ämne kallas ofta freon, vilket ursprungligen var ett varumärke på sådana ämnen, tillverkade av kemiföretaget DuPont. Paul Crutzen var på 1960-talet och början av 1970-talet verksam vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, MISU, dit han kommit från ett byggföretag i Gävle. Det var forskare vid MISU som i slutet av 1960-talet visade på effekterna av det sura regn som var en konsekvens av svavelutsläpp i atmosfären. Detta var ett politiskt hett ämne, och Crutzen ville hålla sig utanför politiken och syssla med ren grundforskning. Därför valde jag stratosfäriskt ozon som mitt ämne, utan minsta aning om vad som låg framför mig, skriver Crutzen i sin självbiografi. Sällan har någon valt så fel, men på ett sätt som varit till så stor nytta för oss alla. FÖRE Ozonskikt NATU RVETAR E FÖRÄN D RAR Crutzen, Rowland och Molina delade Nobelpriset i kemi 1995 för sina bidrag till kunskapen om hur ozon bildas och bryts ned. # EFTER Som ett resultat av Crutzens, Molinas och Rowlands forskning slöts den internationella överenskommelsen om ozonnedbrytande ämnen i Montreal Ett avtal som förre FN-chefen Kofi Annan kallat kanske det mest framgångsrika internationella avtalet någonsin. 19

20 Från krossat blötdjur till fantastiskt verktyg När Osamu Shimomura 1955 sattes på att försöka ta reda på varför de krossade resterna av blötdjuret Cypridina lyser när man häller vatten på det var det ett högriskprojekt. Professorn ville inte riskera en av sina fåtaliga doktorander på projektet, utan gav uppgiften till den oerfarne forskningsassistenten. Mot alla odds lyckades Shimomura isolera det lysande proteinet. Detta imponerade på princetonprofessorn Frank Johnsson som rekryterade Shimomura för att ta reda på varför maneten Aequorea victoria lyser när den blir omskakad. Som avskedspresent från sin professor i Nagoya fick Shimomura en doktorsgrad utan att ha varit registrerad som doktorand. Även denna gång lyckades Shimomura isolerade ett lysande protein, som fick namnet GFP det gröna fluorescerande proteinet. Denna rena grundforskningsprodukt tog sedan Martin Chalfie och Roger Tsien vidare, och delade därför nobelpriset i kemi 2008 med Shimomura. GFP utgör idag det kanske allra viktigaste verktyget inom biovetenskapen. Med hjälp av GFP kan forskare märka proteiner i olika färger och på så sätt följa tidigare osynliga biologiska förlopp, allt från hur cancerceller sprider sig eller hur nervceller växer i hjärnan till att identifiera vattenbrunnar som är förorenade av arsenik, kadmium eller zink, något som är en enormt folkhälsoproblem i vissa delar av världen. Shimomuras professor skulle häpna om han vetat vad hans högriskprojekt lett till. # Med GFP kan forskare följa tidigare osynliga biologiska förlopp, allt från hur cancerceller sprider sig till att identifiera arsenikförorenade vattenbrunnar. foto: RICCARDO CASSIANI-INGONI/SPL FÖRE NATU RVETAR E FÖRÄN D RAR GFP EFTER foto: Sierra Blakely 20

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

RÖNTGEN. Röntgen tog världens första röntgenbild på en människa år Det var en bild av hans hustrus, Anna UPPTÄCKTEN

RÖNTGEN. Röntgen tog världens första röntgenbild på en människa år Det var en bild av hans hustrus, Anna UPPTÄCKTEN RÖNTGEN Fram till 1895 fick läkarna förlita sig på patienternas egna beskrivningar av sina symtom, det de såg med egna ögon eller kunde röra vid. Upptäckten av röntgenstrålarna var en av de viktigaste

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Är genetiken på väg att bota diabetes? Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början

Läs mer

Lärarhandledning. Uppdrag Nobel ett pedagogiskt verktyg. Version 1.0

Lärarhandledning. Uppdrag Nobel ett pedagogiskt verktyg. Version 1.0 Uppdrag Nobel ett pedagogiskt verktyg Lärarhandledning Version 1.0 OBS! Denna handledning är ett pågående arbete. Kom gärna med kommentarer och förslag till förbättningar och förändringar efter att du

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Vad skulle du vilja uppfinna?

Vad skulle du vilja uppfinna? Vad skulle du vilja uppfinna? Bakgrund Alfred Nobel var en mångsidig man. Han var kemist och uppfinnare, skrev pjäser och dikter, drev företag och öppnade fabriker. Han kunde flera språk och var ofta på

Läs mer

NOBEL VECKAN 2007. Press PM 2007-12-05/ Nobelstiftelsen

NOBEL VECKAN 2007. Press PM 2007-12-05/ Nobelstiftelsen NOBEL VECKAN 2007 Press PM 2007-12-05/ Nobelstiftelsen Nobelstiftelsen 2007. Nobelpriset och Nobelmedaljen ar Nobelstiftelsens registrerade varumarken Professor Dr Peter Grilnberg anlander till Stockholm

Läs mer

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1 Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1 Artiklarna skrivna av Dr Georgia Ede (översättning S E Nordin) Thomas Seyfried PhD, en hjärncancerforskare med över 25 års erfarenhet inom området, gav en banbrytande

Läs mer

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Jessica Bergman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

evolutionära perspektiv på kost, livsstil och hälsa

evolutionära perspektiv på kost, livsstil och hälsa evolutionära perspektiv på kost, livsstil och hälsa av Christian Arnet och Göran Burenhult Boken är ett initiativ att genom den senaste forskningen inom hälsosam livsstil i ett evolutionärt perspektiv,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Kretsar kring el årskurs 4-6

Kretsar kring el årskurs 4-6 Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur

Läs mer

20 år av framgångsrik hjärnforskning

20 år av framgångsrik hjärnforskning 20 år av framgångsrik hjärnforskning Var tredje svensk kommer att drabbas av en hjärnsjukdom Cirka 100 000 människor i Sverige lider idag av Alzheimers sjukdom, var 17:e minut drabbas någon av stroke och

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Nobelpristagare 2015

Nobelpristagare 2015 Nobelpristagare 2015 Alfred Nobel - en mångsidig man Alfred Nobel (1833-1896) är känd över hela världen som uppfinnaren av dynamiten och skaparen av Nobelpriset. Men han var även en affärsman som i en

Läs mer

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945 En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Stamceller är sådana celler som kan bli vilken sorts cell som helst Stamceller specialiserar sig så småningom till ex. muskelceller, blodceller,

Stamceller är sådana celler som kan bli vilken sorts cell som helst Stamceller specialiserar sig så småningom till ex. muskelceller, blodceller, Stamceller Vad är stamceller? Från början är vi bara en cell Den cellen delar på sig och blir 2 celler, 4 celler, 8 celler osv tills de är de 100 000 miljarder celler en vuxen människa består av Men alla

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök

Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök 1 Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök Ett hett politiskt område där många skrönor florerar och okunskapen är stor. Så sammanfattade Karin Sandström, Handikappförbundens samarbetsorgan,

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse

Läs mer

Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Biokemi Sammanfattande bedömning Sverige var länge världsledande inom biokemi, främst analytisk biokemi och enzymologi, och nuvarande svensk bioteknisk och farmaceutisk industri har i många delar sitt

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012. John B. Gurdon och Shinya Yamanaka. för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012. John B. Gurdon och Shinya Yamanaka. för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens PRESSMEDDELANDE 2012 10 08 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012 gemensamt tilldelas John B. Gurdon och Shinya Yamanaka för upptäckten

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

Foto omslag: Fredrik Hjerling Foto baksida: Eva Simonson Tryckår: 2011 Tryckeri: Haninge kommuntryckeri

Foto omslag: Fredrik Hjerling Foto baksida: Eva Simonson Tryckår: 2011 Tryckeri: Haninge kommuntryckeri LITIUM I HANINGE Foto omslag: Fredrik Hjerling Foto baksida: Eva Simonson Tryckår: 2011 Tryckeri: Haninge kommuntryckeri L I T I U M Ett grundämne Ett 90-tal grundämnen förekommer naturligt på jorden.

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Benmärgstransplantation vid Huntingtons sjukdom Benmärgstransplantation skyddar HS-möss från vissa

Läs mer

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker Lund, 26e November 2014 Introduktion till bioinformatik Bioinformatik - en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer

Läs mer

Frågor och svar om sängvätning

Frågor och svar om sängvätning Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2-3 års åldern, i regel tidigare på dagen än på natten.

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Ingenjörerna. gör Sverige bättre. allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2014.

Ingenjörerna. gör Sverige bättre. allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2014. Ingenjörerna gör Sverige bättre allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2014. 2 Ingenjörerna gör Sverige bättre sverigesingenjorer.se Teknik har gjort livet bättre det visar sammantaget en ny undersökning

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Vad är allt uppbyggt av?

Vad är allt uppbyggt av? ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting

Läs mer

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med

Läs mer

SOPHIE ZETTERMARK INLAGD

SOPHIE ZETTERMARK INLAGD SOPHIE ZETTERMARK INLAGD INLAGD AKT ETT: RÖSTERNA Patienten Doktorn Sjukdomen Platsen Heartlife Patienten: Jag går sönder, och sedan går jag sönder igen. Så brukar jag beskriva det när jag blir inlagd.

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Krypande kaninen Karin

Krypande kaninen Karin Krypande kaninen Karin Kaninens hjul snurrar och den får en rolig krypande rörelse! Se en film på produkten: http://youtu.be/3_mdnvihxos Vilket material behöver man? Plywood 21 mm tjock Distanser - muttrar

Läs mer

Arbetsområdet Elektronik

Arbetsområdet Elektronik Arbetsområdet Elektronik Åk8 Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet

Läs mer

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) 1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska

Läs mer

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom

Läs mer

Nikolai Tesla och övergången till växelström

Nikolai Tesla och övergången till växelström Nikolai Tesla och övergången till växelström Jag påminner lite om förra föreläsningen: växelström har enorma fördelar, då transformatorer gör det enkelt att växla mellan högspänning, som gör det möjligt

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

2. MÄNNISKANS URSPRUNG MÄNNISKOKROPPEN Bild: fotavtryck på tre olika människor. Vem är minst? 2. MÄNNISKANS URSPRUNG Allting började när universum bildades. De flesta astronomer tror att detta skedde för mellan 8 och 20 miljarder

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar GA N AT ION ALCTAC ATCA G ENOMI CSGT INFR A S T RU CTURE Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker SciLifeLab Uppsala, 13e Maj 2014 Introduktion till bioinformatik

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande. Nobeltema

För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande. Nobeltema För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande Nobeltema Litteraturpristagare Nobelpris i kemi, fysik eller fysiologi/medicin Radioaktivitet Nobelpriset i fysik 1903 Kungliga vetenskapsakademien

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 1-3, Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 4 minuter Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Laser Kompassen GPS Arkimedes och flytvästen Bakterier

Läs mer

LIF policy. LIF Policy om djurförsök 2006:2

LIF policy. LIF Policy om djurförsök 2006:2 LIF policy LIF Policy om djurförsök 2006:2 November 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Väl utformade djurstudier är idag nödvändiga... 5 Framsteg för alternativa metoder... 5 LIFs principer

Läs mer

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan.

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. energi krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. elektricitet är när negativa och positiva laddningar dras till varandra.

Läs mer