Skatt på finansiell verksamhet (SOU 2016:76)

Transkript

1 Stockholm 15 februari 2017 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter (S2) Stockholm Skatt på finansiell verksamhet (SOU 2016:76) FAR har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Skatt på finansiell verksamhet (SOU 2016:76). FAR får med anledning av detta anföra följande. FAR:s ställningstagande FAR avstyrker förslaget. Inledande synpunkter Utredningens uppdrag har varit att föreslå en beskattning inom ett område som är mycket komplext och svårtillgängligt. Den tid och de resurser som utredningen har haft tillgång till har inte stått i proportion till uppdragets svårighetsgrad. Detta har fått till följd att förslaget inte beaktar den komplexitet som finns i de bestämmelser som det vilar på, dvs. undantagen från momsplikt för finansoch försäkringstjänster. FAR avstyrker utredningens förslag av i huvudsak två skäl: 1. Träffytan för den förslagna skatten (antalet skattskyldiga) är för omfattande i förhållande till syftet. 2. Lagtekniskt uppfyller den nya skatten inte de krav på förutsebarhet som kan ställas på en skattelagstiftning, inte minst eftersom den kommer att bygga på två av de mest svårtolkade undantagen i momslagen. Detsamma gäller för de principer som ska gälla när en skälig fördelningsgrund för den nya skatten ska beräknas. FAR utvecklar dessa skäl i det följande. FAR ifrågasätter också skattens lagenlighet i förhållande till EU-rätten, vilket också utvecklas nedan. 1. Träffytan för den föreslagna finansskatten är för omfattande i förhållande till syftet Utredningen bygger enligt kommittédirektiven på antagandet att den finansiella sektorn har en skattefördel till följd av undantaget för moms för finansiella tjänster och försäkringstjänster i momslagen. Denna fördel består i att det sker en konsumtion av sådana undantagna tjänster på

2 bekostnad av annan momspliktig konsumtion, vilket leder till snedvridningar. En större andel av samhällets resurser än vad som är samhällsekonomiskt optimalt tillfaller den finansiella sektorn och vinsterna i sektorn kan därmed bli högre. Utifrån dessa syften ifrågasätter FAR den utformning som förslaget nu fått. Det är ca företag som idag klassificeras som finansoch försäkringsföretag, medan det enligt Skatteverket är över företag som skulle träffas av skatten baserat på hur många företag som idag omsätter finanseller försäkringstjänster. I själva verket är det sannolikt ännu fler företag som kommer att träffas av skatten eftersom siffran ovan inte beaktar inköp av sådana tjänster från utlandet, vilket också föreslås omfattas av den föreslagna skatten. Att det blir så många företag beror på att skatten utgår från tjänsternas natur utan någon form av begränsning. Detta medför att nedan nämnda företag respektive exempel på tjänster också kommer att träffas av skatten: - Momspliktiga företag som köper utländska försäkringar eller upptar lån från utländska banker - IT-företag som levererar system- och driftstjänster till banker, kreditkortsföretag m.fl., - Företag inom Fintech-sektorn som utvecklar och tillhandahåller olika tekniska lösningar till finansoch försäkringbolag - Kommuner, staten, ideella föreningar m.fl. - Koncernintern utlåning i fullt momspliktiga företagsgrupper - Provisioner som detaljhandeln får från finansoch försäkringsbolag då de anses förmedla momsfria kredit- och försäkringstjänster 1.1 Fördel av momsundantaget för finansoch försäkringstjänster Syftet med skatten är att minska den fördel som finansoch försäkringssektorn anses ha till förmån för momspliktiga verksamheter. För att detta syfte ska uppnås måste det först konstateras vilka som drar nytta av denna fördel. Av utredningsdirektivet framgår att undantagen från moms innebär att företag som tillhandahåller finansoch försäkringstjänster överlag kan ta ut lägre priser av privatpersoner i förhållande till företag som tillhandahåller momspliktiga varor och tjänster. Detta gäller även om man beaktar att dessa företag inte har rätt att dra av någon ingående moms på kostnader. Enligt utredningen ligger fördelen i att moms inte läggs på mervärdet av tillhandahållna tjänster. I de fall kunden istället är ett momspliktigt företag innebär undantaget från moms däremot en nackdel då de tjänster som tillhandahålls innehåller en dold moms i underliggande kostnader som kunden får betala trots sin rätt till avdrag för ingående moms. Vid utformningen av vilka som kommer att bli skattskyldiga för den föreslagna finansskatten har ingen hänsyn tagits till den påstådda momsfördelen. Skatten träffar alla företag som tillhandahåller momsfria finanseller försäkringstjänster inom landet eller som förvärvar dessa tjänster från utlandet, dvs. även företag inom andra sektorer som till någon del har ett inslag av sådana tjänster. Det kan t.ex. handla om provisioner från finansoch försäkringsföretag för sådana försäkrings- och betallösningar som 2(6)

3 varuhandeln erbjuder konsumenter vid köp av produkter, vilket alltså är sådana sektorer som utredningsdirektivet menar har en nackdel jämfört med finansoch försäkringssektorn. Här glömmer utredningen helt bort att finansiella tjänster och försäkringstjänster i många fall kompletterar omsättning och vinster i andra sektorer. I dessa och andra fall blir därmed förslaget kontraproduktivt, vilket alltså beror på att utredningen bortsett från själva syftet i utredningsdirektivet genom förslaget att kollektivt beskatta alla företag som överhuvudtaget berörs av undantaget från moms i 3 kap mervärdesskattelagen (1994:200), ML. FAR anser mot bakgrund av detta att förslaget inte överensstämmer med sitt syfte. Om regeringen ändå beslutar att införa finansskatten i föreslagen form anser FAR att skatten enbart bör träffa företag som tillhandahåller aktuella tjänster till slutkonsumenter (dvs. privatpersoner och andra icke beskattningsbara personer). 1.2 Beloppsgräns eller annan typ av tröskelvärde Som anges ovan kommer den föreslagna finansskatten resultera i en mycket bred träffyta, vilket kan ifrågasättas utifrån syftet enligt utredningsdirektiven, men även utifrån det orimliga faktum att mer än företag omsätter undantagna finansiella tjänster och därför i detta avseende är att ses som finansoch/eller försäkringsbolag. FAR anser att det starkt kan ifrågasättas om ett företag kan anses ha en fördel av aktuellt momsundantag när finansoch försäkringstjänsterna enbart utgör en begränsad del av företagets totala verksamhet, vilket dessutom många gånger är en direkt konsekvens av den momspliktiga verksamheten vid t.ex. försäljningen av varor och tjänster (se föregående avsnitt). I dessa fall innebär momsfriheten en ökad administrativ börda på grund av den begränsade avdragsrätten för ingående moms. Notera att lagstiftaren har beaktat detta när det gäller utformningen av momslagen och därför infört en möjlighet att inte begränsa avdragsrätten för moms i fall där den undantagna omsättningen utgör en liten del av den totala omsättningen, se 8 kap. 14 ML och den s.k. 95-procentregeln. Förslaget innehåller inga motsvarande lättnader. Enligt den föreslagna lagtexten ( 4) är underlaget på vilket finansskatten om 15 procent ska beräknas (beskattningsunderlaget) den årliga sammanräknade lönekostnaden. Om den som omfattas av skatten, drygt företag, visar att enbart en viss del av lönekostnaden är hänförlig till omsättningen av de momsfria finansoch försäkringstjänsterna så kan beskattningsunderlaget begränsas enligt skälig grund. Regeln har utformats som en presumtionsregel vilket innebär att utgångspunkten är att full finansskatt utgår på hela den årliga lönekostnaden om inte annat visas. För att begränsa finansskatten har således varje enskilt företag att bevisa att delar av lönekostnaden istället är hänförlig till momspliktig omsättning. Denna bevisbörda innebär ytterst att varje enskilt företag åläggs en tung administrativ börda även om bara ett par procent av företagets hela omsättning är momsfri. Detsamma gäller för Skatteverket som har att bedöma och besluta om det beräknade beskattningsunderlaget för företag är korrekt. 3(6)

4 Detta sammanvägt innebär att förslagets breda träffyta inte synes genomtänkt utan resulterar i en omotiverad arbetsbörda för många företag som huvudsakligen tillhandahåller momspliktiga varor och tjänster. Dessutom kan som nämnts ifrågasättas om dessa företag över huvud taget har en fördel av undantaget från moms. Om regeringen ändå beslutar att införa finansskatten i föreslagen form anser FAR att det är av vikt att ett generöst tröskelvärde eller annan begränsningsregel införs. 1.3 Övrigt avseende träffytan En kategori som blir särskilt utsatt för den föreslagna skatten, i och med att den ska baseras på lönekostnaden, är nystartade företag som är personalintensiva och med höga utvecklingskostnader samtidigt som intäkten initialt är låg. Det kan t.ex. gälla nystartade Fintech-bolag, ett område där Sverige under senare år utmärkt sig internationellt sett. I dessa fall kommer skatten att innebära en betydande kostnad i uppstartsskedet. FAR känner stor oro för att denna typ av verksamhet kommer att söka sig till andra länder om skatten införs i sin föreslagna utformning. 2. Lagtekniska invändningar En ny skattelagstiftning bör vara så enkel och förutsebar som möjligt att tillämpa. Utredningen har dock valt att bygga den nya lagstiftningen på två av de mest svårtillämpade undantagen i momslagen; 3 kap. 9 och 10 avseende finansiella tjänster och försäkringstjänster som kontinuerligt ger upphov till gränsdragningsproblem och ny rättspraxis. Därigenom överförs också dessa gränsdragningsproblem in i den nya lagstiftningen. Några exempel från senare år som kan nämnas är: 1 - Tjänster i samband med aktieemission, t.ex. kontakta potentiella investerare (förhandsbesked ) undantaget - Koncernbolags tillhandahållande av tjänster till ett kreditbolag i samband med att andra bolag inom koncernen förmedlade krediter mellan kreditbolaget och kredittagarna (RÅ 2010 ref. 27) momspliktigt - Marknadsföringstjänster avseende valutaväxling (RÅ 2010 not. 25) momspliktigt - Förmedling av aktier i fastighetsbolag (EU-domstolens dom i mål C-259/11 (DTZ Zadelhoff) och HFD 2011 ref. 21) undantaget - Tjänster avseende transaktionsövervakning avseende manuell analys av information från kortföretags system för att kunna stoppa bedrägerier m.m. (förhandsbesked ) momspliktigt - Tjänster avseende kortbetalningar åt e-handelsföretag, som bestod i att ta emot betalningar från kunder på ett gemensamt klientmedelskonto och efter avräkning för bl.a. egen ersättning föra över betalningarna till e-handelsföretaget (förhandsbesked ) undantaget 1 För en utförlig uppräkning kan t.ex. hänvisas till Kleerup, Kristoffersson och Öberg, Mervärdesskatt i teori och praktik, 2016 s. 95 ff. 4(6)

5 - S.k. gap fee vid tillhandahållande av kapitalförvaltningstjänster, dvs. då någon binder sig till att köpa sådana tjänster för ett visst minimivärde per år, för vilket motparten får ersättning i form av en minimum fee och en rätt föreligger att, såvitt en avtalad fixed fee understiger denna minimum fee, fakturera mellanskillnaden (HFD 2013 not. 27) momspliktigt - Tjänster avseende analys och värdering vid förmedling av aktier i ett bolag när dessa tjänster kan anses underordnade förmedlingstjänsten av aktierna (HFD 2013 ref. 32) undantaget - Ett dotterbolags förmedling av avtal om moderbolagets betaltjänster har ansetts utgöra undantagen betalningsförmedling (HFD 2014 ref.73) undantaget - Förmedling av bostadsrätter (HFD:s dom den 2 juni 2015 i mål nr ) momspliktigt På grund av de gränsdragningsproblem som den grundläggande regeln i artikel a-g i EU:s momsdirektiv (2006/112/EG) föranlett, lade EU-kommissionen redan 2007 fram ett förslag om förtydligade och mer detaljerade bestämmelser i syfte göra tillämpningen av undantagen mer enhetlig, skapa större förutsebarhet för de ekonomiska aktörerna och göra det lättare för dessa att rätta sig efter bestämmelserna. Kommissionen hade uppmärksammat att antalet rättsfall vid EU-domstolen ökat avsevärt under de senaste åren och att flertalet av dessa fall avsåg olika tillämpningar av undantagen. Denna bristande förutsebarhet hade i sin tur i stor grad framkallat tvister och ökat den administrativa arbetsbördan för berörda parter. EU-kommissionens förslag diskuterades inom EU under flera år men drogs i april 2016 tillbaka av kommissionen. Orsaken till detta synes ha varit att medlemsstaterna inte kunde komma överens om vissa delar av förslaget. Därmed kvarstår också de nuvarande bestämmelserna och gränsdragningsproblemen kring dessa. Enligt FAR:s uppfattning innebär förslaget om att den nya skatten ska utgå ifrån 3 kap. 9 och10 ML att de nuvarande bristerna i systemet förvärras ännu mer. Detta kommer i sin tur leda till nya tolkningsfrågor och processer. Eftersom det dessutom är fler som kommer att träffas av den nya skatten än tidigare, i och med att även inköp av finansiella tjänster och försäkringstjänster från utlandet kommer att omfattas, så kommer också fler företag att behöva göra bedömningar av om den aktuella tjänsten faller in under momsundantaget. Det är dock inte bara problematiskt att tillämpningsområdet för den nya skatten ska bygga på svårtolkade undantagsregler i momslagen. Dessutom måste den som omfattas av lagstiftningen, men som inte ska behöva betala skatten fullt ut p.g.a. att även momspliktiga tjänster tillhandahålls, kunna styrka en skälig fördelningsgrund för att beräkna skatten. Därvid måste den skattskyldiga tillämpa principerna i 8 kap. 13 ML. Även denna bestämmelse tillhör en av de mest svårtolkade på momsområdet och har också varit föremål för en mängd rättsprocesser. Sammantaget är det FAR:s bestämda uppfattning att det vore mycket olyckligt att bygga en ny skatt på redan mycket svårtolkade regler. Det kan rentav ifrågasättas om förslaget uppfyller kraven på en förutsebar och rättssäker skattelagstiftning. 5(6)

6 3. Skattens lagenlighet i förhållande till EU-rätten Avslutningsvis vill FAR lyfta frågan om den föreslagna skatten uppfyller de legala kraven enligt EUrätten. Docent Jérôme Monsenego har i ett rättsutlåtande, på uppdrag av Svenska Bankföreningen, kommit fram till att den föreslagna skatten sannolikt strider mot EU:s statsstödsregler eftersom den endast ska gälla för företag som omsätter undantagna finansiella tjänster och försäkringstjänster. Slutsatsen är därför att det finns en skyldighet för Sverige att anmäla förslaget till EU-kommissionen. FAR delar denna slutsats. FAR anser att det även finns annan EU-lagstiftning som måste beaktas. Enligt direktivet 2008/7/EG om indirekta skatter på kapitalanskaffning finns mycket begränsade möjligheter att införa särskilda skatter och avgifter på finansiella transaktioner av olika slag, t.ex. på långivning, se särskilt artiklarna 5 och 6. Enligt FAR måste även förslagets förenlighet med detta direktiv utredas ordentligt eftersom det inte kan anses råda något tvivel om att förslaget innebär en särskild skatt för alla de som omsätter tjänster som är undantagna enligt 3 kap ML, även om själva beräkningen av skatten ska baseras på lönekostnaden i företaget. I utredningen nämns det aktuella direktivet på några ställen, men någon närmare analys av om direktivet skulle utgöra ett hinder finns inte. FAR Markus Thaler Ordförande FAR:s specialistgrupp för skatt 6(6)