Utbildningsinspektion i Täby kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2005:53 Utbildningsinspektion i Täby kommun Beslut Kommunrapport Skolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Byleskolan och Kyrkskolan Drakskeppsskolan Ellagårdsskolan Erikslunds skola Gribbylunds skolor Grindtorpsskolan och Ytterbyskolan Hägernässkolan Midgårdsskolan Norskolan och Slottsparksskolan Näsbydalskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Rösjöskolan Skarpängsskolan och Attundaskolan Skolhagenskolan Vallatorpsskolan Viggbyskolan Östra Vallabrinksskolan Tibble gymnasium Åva gymnasium Gymnasiesärskola och vuxenutbildning för utvecklingsstörda Komvux, sfi och NosVux Kunskapscenter

3 Beslut Täby kommun TÄBY (8) Dnr :1413 Genomförd utbildningsinspektion i Täby kommun Skolverket har genomfört inspektion i Täby kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 24 augusti 28 oktober Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sex områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskola, skola, skolbarnsomsorg och vuxenutbildning finns även rapporter om varje kommunal skola. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 2 december, 2005 skall Täby kommun redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Beslut (8) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Det offentliga skolväsendet i Täby kommun har en uttalad och högt ställd ambition att dess elever skall nå mycket goda kunskapsresultat. I förening med detta betonas arbetet med normer och värden, en lika oundgänglig del av det nationella uppdraget till skolhuvudmannen som att eleverna skall utveckla kunskaper. För att i båda dessa avseenden nå resultat som överensstämmer med uppställda mål och för att eleverna skall få den utbildning av hög kvalitet som de har rätt till, har Täby kommun valt att verka under decentraliserade former, vilket står i överensstämmelse med det mål- och resultatstyrda system som präglar det nationella skolsystemet. Kommunen har också ambitionen att skapa valfrihet för barn, elever och deras föräldrar samt deltagare i vuxenutbildning och att med sina egna kommunala verksamheter likställa enskilda förskolor, fristående skolor och externa anordnare av vuxenutbildning. De genomsnittliga kunskapsresultaten för dem som deltar i den utbildning som Täby kommun ansvarar för är i många fall men inte alla högre än i riket som helhet. Till denna bild bidrar de goda socioekonomiska förutsättningar som utmärker Täby. Också när det gäller faktorer som kommunens skolväsende självt förfogar över framträder många exempel på god måluppfyllelse, exempelvis vad gäller överensstämmelse med läroplanens kvalitetskrav på lärandet. Den övergripande bedömningen är att Täby kommun lyckats mycket väl med att utföra det utbildningsuppdrag som riksdag och regering beslutat om. Förbättringsområden I den övergripande kommunrapporten och i skolrapporterna finns närmare redovisat vad som behöver förbättras inom respektive granskningsområde. Behovet av insatser varierar mellan verksamheterna och framträder mer markant i vissa. I skolrappoartern framgår närmare vilka dessa förbättringområden är. Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i hela kommunen eller vid flrea skolor är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: 1. Normer och värden - Rektorerna bör förbättra rutinerna för att säkerställa resultat hos eleverna av skolans arbete med normer och värden. 2. Kunskaper - Skolorna bör analysera elevernas kunskapsresultat, bland annat utifrån förväntade värden enligt Salsa och hur resultaten förändrats över tiden. - Skolorna bör förbättra rutinerna för att säkerställa att eleverna når målen även i de ämnen som inte omfattas av nationella prov. - Redovisningen av kunskapsresultat i särskolan bör utvecklas.

5 Beslut (8) 3. Arbetsmiljö och delaktighet - Skolorna bör förbättra elevernas möjligheter till inflytande på utbildningen samt samarbetet och informationsgivningen mellan skolan och föräldrarna. - Gymnasieskolornas insatser för att eleverna skall få kännedom om skolsystemets uppbyggnad och om läroplanens mål och riktlinjer bör utvecklas. - Skolorna bör revidera respektive handlingsprogram mot kränkande behandling så att det omfattar alla typer av kränkningar av elever samt situationer då vuxen kränker elev, göra programmet känt för och förankrat hos eleverna samt utveckla rutinera för förebyggande och hantering av kränkande behandling. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning - Skolorna bör verka för att eleverna i högre grad blir medvetna om och förtrogna med målen för utbildningen. - Utbildningens organisation och arbetsformer bör utvecklas så att undervisningen i högre grad blir anpassad till den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. - Skolornas utarbetande av åtgärdsprogram för elever i behov av särskilda insatser bör utvecklas. - De dokument som används för att formulera skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd bör utvecklas så att de till form och innehåll entydigt framstår som åtgärdsprogram. - Arbetssätten bör i högre grad anpassas för att eleverna skall kunna nå kunskapsmålen. - Undervisningen bör utvecklas i riktning mot mera elevaktiva och undersökande arbetsformer. - Samtliga elever, oberoende av lärare, bör ges möjlighet till ett lärande som svarar mot de kvalitetskrav på undervisningen som läroplanen anger. - Skolornas arbete med att säkerställa en rättvis och likvärdig betygssättning bör utvecklas och skolorna bör för eleverna klargöra grunderna för betygssättningen. - Skolornas arbete med uppföljning och bedömning av elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, engelska och matematik bör utvecklas. - Skolorna bör utveckla elevernas och föräldrarnas möjligheter att vara delaktiga i utvecklingssamtalen. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Rektorernas roll som pedagogiska ledare bör förstärkas. Funktionsfördelningen mellan rektorerna och övriga med ledningsuppgifter inom skolan bör klargöras för eleverna. - Ansvarsfördelningen inom skolledningen bör tydliggöras på skolorna.

6 Beslut (8) - Skolornas arbetsplaner bör utvecklas, så att det tydligare framgår hur skolan avser att arbeta med elevernas lärande för att nå målen för utbildningen, och skolorna bör utveckla elevernas och föräldrarnas delaktighet i arbetet med arbetsplanen. - Skolornas kvalitetssäkring bör utvecklas. Särskilt bör rutinerna för att systematiskt utvärdera skolans huvudprocess undervisningen förbättras. - Kvalitetsarbetet och relationerna mellan mål, genomförande, uppföljning, utvärdering, förbättringsåtgärder och kvalitetsredovisning bör utvecklas och särskilt kvalitetsredovisningens roll som instrument för att utveckla verksamheten. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning - Kommunen bör förvissa sig om att skollagens bestämmelser om erbjudande och anvisande av plats i förskolan följs. - Skolorna bör se över formerna för hur elevens val erbjuds och anordnas för eleverna. - Kommunen måste se över vilka avgifter och kostnader som förekommer för elevernas utbildning inom olika verksamheter så att dessa överensstämmer med skollagens krav på en avgiftsfri utbildning. I följande verksamheter har Skolverket även funnit andra områden som behöver förbättras, nämligen: 2. Kunskaper - Vuxenutbildningen bör analysera den stora spridningen i resultat mellan olika ämnen på de nationella proven på grundläggande och gymnasial nivå. (Vuxenutbildningen) - Vuxenutbildningen bör skaffa sig en samlad bild av och analysera kursavbrott och deras orsaker, fördelat på olika utförare. (Vuxenutbildningen) 3. Arbetsmiljö och delaktighet - Skolan bör utveckla arbetet med normer och värden. (Skarpängsskolan) 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning - Inom vuxenutbildningen bör klargöras vilken av organisationens rektorer som ansvarar för att individuell studieplan upprättas. (Vuxenutbildningen) - Undervisningstiden bör ges en jämnare fördelning över veckan. (Näsbyparksskolan) - Skolans rutiner för att följa upp särskilt stöd till eleverna bör utvecklas. (Skolhagenskolan) - Anpassningen av elevernas studiegång i särskild undervisningsgrupp bör klargöras. (Näsbyparksskolan) - Undervisningen i naturorienterande ämnen och teknik bör utvecklas. (Grindtorpsskolan)

7 Beslut (8) - Undervisningen bör utvecklas så att helhet i utbildningen och sammanhang mellan ämnen främjas. (Näsbydalsskolan) - Undervisningen bör i högre grad inriktas på olika kunskapsformer enligt läroplanen, såsom fakta, färdigheter, förståelse och förtrogenhet. (Näsbyparksskolan) - Skolans kontakter med arbets-, kultur- och föreningsliv samt närsamhället i övrigt bör utvecklas. (Erikslundsskolan) - Skolan bör förbättra rutinerna för att dokumentera elevernas måluppfyllelse i ämnen som ingår i skolans teman. (Drakskeppsskolan) - Inom vuxenutbildningen bör strategier utvecklas för validering. (Vuxenutbildningen) - Bland de betygskriterier som skolan utarbetat och tillämpar finns formuleringar om att eleven skall komma förberedd till lektionen, vilket inte avser något kunskapsmål i kursplanen och därför inte bör förekomma som betygskriterium. (Vallatorpsskolan) - Kommunen se över utformningen av specialutformade program så att den inte innebär en sänkning av utbildningens kvalitet och inte heller strider mot intentionerna med specialutformat program. (Tibble gymnasium) 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Rektorerna bör utvecklas sina kontakter med verksamheterna så att de kan verka för att utbildningen utvecklas. (Vuxenutbildningen) - Rektor bör delta i elevvårdskonferensen i större omfattning. (Erikslundsskolan) Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. 3. Arbetsmiljö och delaktighet - Skolan tillämpar disciplinära åtgärder som saknar stöd i författningarna. (9 6 kap grundskoleförordningen) (Skolhagenskolan) 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning - Individuell studieplan har inte upprättats för en del av vuxenutbildningens deltagare (2 kap 13 komvuxförordningen). (Vuxenutbildningen) - Skolan säkerställer inte att eleverna erbjuds den garanterade undervisningstiden. (1 kap 2 grundskoleförordningen). (Skolhagenskolan, Skarpängsskolan, Näsbyparksskolan samt i kommunen som helhet då elever övergår från en skola till en annan) 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Rektor är inte ledamot av elevvårdskonferensen (3 kap 4 grundskoleförordningen). (Norskolan, Slottsparksskolan, Näsbyparksskolan, Kyrkskolan, Midgårdsskolan)

8 Beslut (8) - Rektor fungerar inte som pedagogisk ledare och chef på skolan (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet 2.8). (Midgårdsskolan) - Arbetsplan har inte upprättats för skolan (2 kap 23 grundskoleförordningen). (Näsbydalsskolan) - Skriftlig kvalitetsredovisning har inte upprättats (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). (Näsbyviksskolan) - Den skriftliga kvalitetsredovisningen överensstämmer inte med författningens krav på innehåll (1 och 2 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). (kommunen, Drakskeppsskolan, Hägernässkolan, Tibble gymnasium, Åva gymnasium, vuxenutbildningen) - En lokal kurs, Trafikantkunskap (50 gymnasiepoäng), som inte innebär undervisning i karaktärsämnen med yrkesinriktad eller estetisk profil, genomförs utan lagstöd på entreprenad av trafikskolor på orten (1 2 lagen om entreprenadförhållanden i skolan). (Tibble gymnasium) 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning - Grundläggande vuxenutbildning erbjuds inte inom alla föreskrivna kunskapsområden (2 kap 15 och 16 förordningen om kommunal vuxenutbildning). (Vuxenutbildningen) - Inträdesprov används på Elprogrammet för urval av elever till en av programmets inriktningar (6 kap gymnasieförordningen). (Åva gymnasium) - En del av de lokala kurser som skolan erbjuder svarar mot sådana behov som kan tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan (2 kap 14 gymnasieförordningen). (Tibble gymnasium) - Vissa kursplaner för lokala kurser svarar inte mot kraven på hur de skall vara utformade, såsom att de skall ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen (1 kap 6 gymnasieförordningen). (Tibble gymnasium) - Skolan tar delvis i anspråk elevens val för särskilda stödinsatser (2 kap 19 grundskoleförordningen). (Kyrkskolan) - Elevens val erbjuds inte eleverna i årskurs 8 och 9 (2 kap 19 grundskoleförordningen). (Skolhagenskolan)

9 Beslut (8) - Skolan erbjuder inte elevens val (2 kap 19 och 20 grundskoleförordningen). (Byleskolan) På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Per Andersson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Marie-Hélène Ahnborg och avdelningsjurist Alf Johansson. Kopia till Enligt fastställd sändlista.

10 Utbildningsinspektion i Täby kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

11 SKOLVERKET Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Verksamhets- och skolformer Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass 757 Grundskola Särskola 76 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 33 Kommunal vuxenutbildning, komvux (heltidsstuderande) Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 24 Svenskundervisning för invandrare, sfi 228 Det offentliga skolväsendet i Täby kommun är organiserat under två styrelser för utbildningen: Barn- och grundskolenämnden (förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt skolformerna förskoleklass, grundskola och särskola) respektive Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning [komvux], vuxenutbildning för utvecklingsstörda [särvux] och svenskundervisning för invandrare [sfi]). Chefstjänsteman för verksamheten under vardera styrelsen är en verksamhetschef, även benämnd barn- och grundskolechef respektive gymnasie- och vuxenutbildningschef. Dessa är chefer för det offentliga skolväsendets rektorer. Grundskola tillsammans med i förekommande fall förskoleklass (F) och skolbarnsomsorg bedrivs vid enheter fördelade på 13 rektorers ansvarsområden: två enheter med F 3, tolv F 5, en 4 9 och tre 6 9. Särskola finns vid tre av grundskoleenheterna och dessutom förekommer integrerade särskoleelever på andra enheter. Under barn- och grundskolechefen finns Enheten för elevstöd som betjänar alla enheter inom barn- och grundskolenämndens ansvarsområde. Denna enhet har som chef en egen rektor, som också svarar för särskolans myndighetsutövning och ekonomi. Drifts- och verksamhetsansvar för särskoleutbildningen tillkommer dock rektor för den skola där verksamheten bedrivs. De frivilliga skolformerna är fördelade på två gymnasieskolor, en enhet för gymnasiesärskola och särvux samt en enhet för komvux (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning) och sfi. En tredjedel av Täbys gymnasieungdomar studerar vid någon annan än kommunens egna gymnasieskolor, där samtidigt nästan lika många elever kommer från en annan kommun, framför allt Danderyd, Vallentuna, Vaxholm eller Österåker. För att erbjuda vuxenutbildning samverkar Täby kommun under namnet Nordostsektorns vuxenutbildning (NosVux) med de nämnda grannkommunerna utom Österåker i den nordöstra delen av Storstockholmsområdet. En del av vuxenutbildningen och i mindre omfattning gymnasieskolan bedrivs på entreprenad. Inom gymnasieskolan förekommer följande utbildningsvägar: vid Tibble gymnasium Estetiska programmet (ES), Handels- och administrationsprogrammet (HP), 336 2

12 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Täby kommun Samhällsvetenskapsprogrammet (SP), de specialutformade programmen Idrott, hälsa och ledarskap (IHL), IT-ekonomprogrammet (ITEK), Sång, dans och teater (SDT), World Wide Business (WWB), World Wide Information (WWI) och World Wide Languages (WWL) och vid Åva gymnasium Barn- och fritidsprogrammet (BF), Byggprogrammet (BP), Elprogrammet (EC), Fordonsprogrammet (FP), Hotell- och restaurangprogrammet (HR), Naturvetenskapsprogrammet (NV), Teknikprogrammet (TE), Individuella programmet (IV) med en lokal utformning kallad Kost och hälsa (KH) samt International Baccalaureat (IB). Inspektionen av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg avser Täby kommuns ansvarstagande för dessa verksamheter och inte de olika utförande enheterna som sådana. För enskilt bedriven verksamhet har kommunen, inte Skolverket, tillsynsansvar. I kommunen finns en enda kommunal förskola, förlagd till Erikslundsskolan och med dess rektor som chef, samt sex öppna förskolor. I övrigt bedrivs förskoleverksamheten i enskild regi med 70 förskolor och 30 familjedaghem. Skolbarnsomsorgen är organiserad i fritidshem för barn i förskoleklass och årskurs 1 3 samt öppen fritidsverksamhet för elever i årskurs 4 6. Under inspektionen har besök gjorts vid den kommunala förskolan och ett urval av fyra fritidshem (se tabell nedan). Inom Täby kommuns område finns också 15 fristående skolor. Av dessa är en gymnasieskola. De fristående skolorna har inspekterats samtidigt med de kommunala skolorna, utom en som nyligen varit föremål för Skolverkets tillsyn. Skolverket avger en inspektionsrapport för varje huvudman. Genomförandet av inspektionen i Täby kommun Skolverket sände den 5 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barnoch ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen har bestått av undervisningsråden Per Andersson (föredragande), Tommy Bucht, Lee Gleichmann, Ulla Lindqvist, Monica Norberg, Gudrun Rendling och Ingrid Åsgård samt experterna Harry Arvidsson och Per Settergren. Besöken i verksamheterna inleddes den 24 augusti och avslutades den 28 oktober. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett urval av dess förskolor och fritidshem, från barn- och ungdomsskolorna och vuxenutbildningsenheterna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. 3

13 SKOLVERKET Under inspektionsbesöken genomfördes intervjuer med politiker i kommunstyrelsen och kommunens två styrelser för utbildningen, chefer och vissa andra tjänstemän inom den kommunala förvaltningen, alla skolledare (rektorer och biträdande rektorer) samt ett urval av lärare och andra pedagoger, elevvårdspersonal, barn, elever och vuxenutbildningens deltagare samt vårdnadshavare till barn och ungdomar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektionen av förskoleverksamheten i Täby kommun visar att ett målmedvetet arbete bedrivs på både kommunövergripande nivå och förskolenivå för att barnen skall bli trygga och tillitsfulla. I skolplanen för Täby kommun, som tar sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten, framhålls att barns trygghet, självkänsla och glädje utgör en grund för livslångt lärande. Ett av målen i skolplanen är att varje barn skall känna sig tryggt och respekterat i sin miljö. Inspektionen visar att kommunens och den kommunala förskolans arbete med normer och värden bedrivs i linje med läroplanens mål. I sammanställningen av den så kallade Barnomsorgsenkäten 2003, som riktar sig till föräldrar i Täby kommun med barn i förskola och familjedaghem, redovisas höga positiva medelvärden på totalnivå i flera centrala frågor. Även den kommunala förskolan får i huvudsak höga positiva medelvärden. I intervjuer med personal i förskolan framkommer att personalen lägger stor vikt vid värdegrundsarbetet genom att både i planerade aktiviteter och i spontant uppkomna situationer, prata med barnen om hur de kan stötta och trösta varandra, hur de bör behandla varandra osv. Resultatet av detta arbete är enligt personalens bedömning att barnen överlag är trygga och trivs i förskolan. Vid inspektionen i de fyra fritidshemmen framkommer att eleverna tar ett stort ansvar för miljön och för genomförandet av olika aktiviteter. De är vana att uttrycka sina åsikter om verksamheten och de tränas i att lyssna på andras åsikter samt att respektera demokratiska beslut. Eleverna bedöms ha goda möjligheter till inflytande över verksamheten. De inspekterade fritidshemmen strävar efter att utveckla social kompetens hos barnen och man arbetar dagligen med barnens empati, kommunikation och tolerans. Inspektörerna upplevde att eleverna har ett vänligt och trevligt sätt mot varandra och mot vuxna. Flertalet elever uppger att de upplever fritidshemmet som en trygg plats och att det är roligt att vara där. 4

14 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Täby kommun Barn- och ungdomsutbildning Av det nationella utbildningsuppdraget följer att det arbete som sker inom skolväsendet skall syfta till att åstadkomma resultat, i form av kunskaper och färdigheter hos eleverna och av att de utvecklas till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Den av huvuddelarna i skolans uppdrag, som syftar till att eleverna skall tillägna sig vårt samhälles gemensamma värderingar, är en krävande men inte desto mindre angelägen uppgift. Resultaten av skolans arbete på detta område är särskilt svåra att mäta, incitament i form av betyg saknas och den professionella utmaningen för skolledare och pedagoger är kanske större än i de flesta andra utbildningssammanhang just när det gäller att framgångsrikt påverka människors värderingar. Likafullt har rektor även på detta område ansvar för skolans resultat. Det ställer bland annat krav på att kontinuerligt och systematiskt skaffa en bild av hur eleverna utvecklas i riktning mot läroplanens mål rörande normer och värden och av hur framgångsrika skolans insatser är för denna utveckling. Täby kommun och dess skolor har inte på något systematiskt sätt gjort bedömningar av måluppfyllelsen beträffande normer och värden. Inom framför allt grundskolan följer lärarna och i många fall även skolledningen nära de enskilda elevernas utveckling och når därmed ändå en god insikt i hur bland annat attityder och sociala färdigheter förändras över tiden och som en effekt av skolans insatser. Genom enkätundersökningar, som återkommande genomförs med eleverna, framträder en bild av skolorna präglad av trygghet, kamratskap, öppenhet och möjlighet för eleven att påverka och ta ansvar för sin egen situation. Det är inspektörernas uppfattning att grundskolorna i allmänhet på ett målmedvetet och engagerat sätt arbetar med normer och värden och att ansträngningarna också ger resultat. Att kränkningar och skadegörelse är sällsynta på skolorna kan antas vara ett av många uttryck för att elevernas attityder och beteende påverkats i enlighet med läroplanens mål. Det förekommer också goda exempel på att eleverna utnyttjar de möjligheter de ges att påverka och ta ansvar för utbildningen, men olikheterna är stora och som en avgörande faktor framstår ofta den enskilda lärarens förhållningssätt. Engagemanget förefaller också att avta hos många elever i takt med deras ålder. Flera skolor framhålls särskilt av inspektörerna för ett gott värdegrundsarbete, som bland annat satt spår i form av en god arbetsmiljö präglad av trygghet och trivsel. Det finns också exempel på skolor som haft särskild framgång med att skapa ömsesidig respekt och kamratskap mellan eleverna. Samtidigt framkommer genom inspektionen upplevelser av enstaka fall då elever kränker andra elever, vissa inslag av främlingsfientlighet bland eleverna, viss skadegörelse i skollokalerna och i gymnasieskolan statusskillnader och avsaknad av gemenskap mellan grupper och kategorier av elever. På några grundskolor finns tecken på större otrygghet hos en del elever. Av såväl elever som lärare och rektorer ges också bilden att det hos en del elever finns brister i hur de tar ansvar för sina studier och för arbetsmiljön i undervisningsgrupperna. Sådana avvikelser från en i stora drag positiv bild får ses som tecken på att det alltid återstår arbete på värdegrundsområdet. Det finns ett utrymme för rektorerna, särskilt i de frivilliga skolformerna, att förbättra rutinerna för att följa elevernas utveckling mot läroplanens mål röran- 5

15 SKOLVERKET de normer och värden. I frånvaro av närmare kunskap om elevernas utveckling i detta avseende saknas det till stor del underlag för att bedöma hur framgångsrikt skolans arbete varit. Det finns dock genomgående anledning för skolan att förbättra sina insatser för att eleverna skall utveckla intresse och engagemang för inflytande på sin egen utbildning och skolans gemensamma angelägenheter. Det finns också utrymme för att ytterligare utveckla elevernas ansvarstagande för studierna. Särskola I de särskole- och träningsskoleklasser som inspektionen omfattat arbetar man aktivt med värdegrundsfrågor. Under skoldagen uppstår ofta situationer som blir naturliga utgångspunkter för samtal om respekt för allas lika värde, om vad som är rätt och fel och om umgängesregler. Personalen försöker på olika sätt stärka elevernas sociala och kommunikativa färdigheter i samspelet med andra. I den obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan och särvux förekommer många goda exempel på elevernas lust till lärande och hur de efter sin förmåga tar ansvar för det egna arbetet. Elevernas inflytande över undervisningen och ansvarstagande för det egna lärandet framträder särskilt inom särvux. En samlad bild av särskoleverksamheten visar ett gott arbete med normer och värden, att eleverna trivs och att de har stor tillit till lärarna. Vuxenutbildning Uppfattningen bland intervjuade lärare inom vuxenutbildningen är att dess deltagare ofta läser kurser på kort tid och ibland på distans eller i andra flexibla studieformer och att det därför är svårt att avgöra hur deltagarna utvecklas på värdegrundsområdet. Av samma skäl anser lärarna också att det är svårt att i ett helhetsperspektiv och med kontinuitet bedriva ett arbete med normer och värden enligt läroplanens mål. I stället förekommer sådana inslag huvudsakligen i kurser inom ämnena svenska, religionskunskap och historia. En av vuxenutbildningens angelägna uppgifter är att skapa en positiv inställning till lärande hos deltagare med negativa skolerfarenheter. Uppföljningar som Täby komvux gjort visar att 95 procent av alla deltagare är nöjda med den utbildning de för tillfället deltar i. Sammanfattning Utbildningsinspektionen i Täby kommun visar att barnen och eleverna utvecklas i riktning mot de normer och värden som följer av läroplansmålen. Emellertid bör rektorerna i flera fall förbättra rutinerna för att säkerställa resultat hos eleverna av skolans arbete på detta område. 6

16 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Täby kommun 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I skolplanen för Täby kommun anges barns lärande, språkutveckling och läsförståelse som ett prioriterat utvecklingsområde. Såväl intellektuella som estetiska och praktiska kunskaper och färdigheter skall ligga till grund för barnens och elevernas utveckling och lärande. Ett av de målområden som framhålls i skolplanen när det gäller förskolan är att barnens kommunikativa förmåga skall främjas i både tal och skrift. Resultatsammanställningen av Barnomsorgsenkäten 2003 visar att utvecklingen av barnens nyfikenhet och lust att lära får ett högt värde för alla förskolor i kommunen totalt. Motsvarande värde är lägre för den kommunala förskolan, där samtidigt föräldrarna bedömer frågeområdet som viktigt. Av den kommunala förskolans dokumentation framgår att social kommunikation är ett profilområde i verksamheten. Planeringen av den dagliga verksamheten visar att personalen försöker stimulera och utveckla barnens förmåga att lyssna, berätta och reflektera. Även förmågan att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang stärks enligt personalen. Personalen uppger att man strävar efter att notera och dokumentera bland annat barnens läs- och skrivutveckling. Inspektionen visar att kommunens och den kommunala förskolans arbete med utveckling och lärande överensstämmer med de mål som anges i läroplanen. Barn- och ungdomsutbildning De kunskapsresultat som framträder genom betygsvärden och resultat från nationella prov syftar till att vara nationellt likvärdiga. När det gäller att bedöma hur framgångsrik en viss skola har varit i arbetet med elevernas lärande, förklaras dock resultaten av både skolans insatser och de enskilda elevernas förutsättningar, som är en funktion av socioekonomisk bakgrund och många andra faktorer. Skolverkets så kallade Salsa-värden för grundskolan justerar för ett antal sådana bakgrundsfaktorer och redovisar ett förväntat resultatvärde. Även om detta baseras på endast några få faktorer, kan det läggas till grund för fortsatt analys av orsakerna till att skolans respektive kommunens faktiska värden övereller underskrider de förväntade. För de frivilliga skolformerna saknas statistiskt underlag för att närmare avgöra om resultaten i en viss skola är bättre eller sämre än vad som kan förväntas. 7

17 SKOLVERKET När det gäller elevers kunskaper som blir föremål för bedömning och betygssättning utifrån kursplanernas mål och kriterier har Täby kommun uttalat högt ställda ambitioner i sin skolplan: eleverna skall nå kunskapsresultat som ligger bland de högsta i landet. Det genomsnittliga meritvärdet för elever som lämnade grundskolan 2003 var 221,5 (riket 205,3). 16 procent av eleverna i kommunen hade inte uppnått målen i ett eller flera ämnen (riket 25). Andelen elever behöriga till gymnasieskolan var 95,3 procent (riket 89,9). 99 procent av alla elever fortsatte i gymnasieskolan och 93 procent på ett annat program än det individuella, vilket är högre värden än både jämförbara kommuner och riket. Studieresultaten i gymnasieskolan skall enligt skolplanens strävan vara "bland de tio bästa i landet". 83 procent av alla elever folkbokförda i kommunen har fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år (riket 79, kommungruppen 78). Tillgänglig resultatstatistik avser i övrigt den utbildning som kommunen anordnar i sina egna gymnasieskolor. Elever hemmahörande i Täby kommun som valt att gå i en fristående gymnasieskola eller en kommunal sådan i en annan kommun innefattas alltså inte i värdena. Andelen elever i gymnasieskolan med lägst betyget Godkänd i A-kurserna i svenska, engelska och matematik ligger över riksgenomsnittet med undantag för programmen BF (matematik), BP (engelska) och EC (engelska och svenska). I fråga om grundläggande behörighet till högskolestudier, dvs lägst betyget Godkänd i kurser som motsvarar 90 procent av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program, är resultaten för BF, SP, HP, HR, ES, EC, TE och NV sämre än riksgenomsnittet, medan de för BP, ES och FP är bättre än snittet. Resultaten har de senaste åren förbättrats för samtliga program utom NV, BF, EC och HP. Jämförelsetal saknas för de sex specialutformade program som erbjuds vid Tibble gymnasium. Skolledningar och lärare följer och analyserar i olika grad elevernas kunskapsutveckling, framför allt i förhållande till kursplanernas mål. Information om måluppfyllelsen används i allmänhet för såväl stöd till enskilda elever som åtgärder för att förbättra utbildningen. Resultat från nationellt utarbetade ämnesprov i årskurs 5 och 9 ställs samman för kommunens alla skolor genom kommunledningskontoret. På de flesta skolor används vidare diagnostiska prov, läs- och språkutvecklingsscheman mm. för att följa hur elevernas kunskaper utvecklas. Det finns också exempel på hur specialpedagog eller speciallärare noga följer kunskapsutvecklingen för att så tidigt som möjligt möta elevernas behov av stödinsatser. Inom gymnasieskolan används formaliserade rutiner för hantering av situationer där elever riskerar att inte få lägst betyget Godkänd, i syfte att sätta in åtgärder för att förbättra kunskapsresultaten. För de allra yngsta eleverna i grundskolan finns det ett utrymme att utveckla formerna för att beskriva måluppfyllelse och kunskapsutveckling. Några grundskolor bör närmare analysera elevernas kunskapsresultat, bland annat utifrån förväntade värden enligt Salsa och hur resultaten förändrats över tiden. Kontrollen över kunskapsresultaten är i allmänhet god i de tre behörighetsgivande ämnena svenska, engelska och matematik men inte lika omsorgsfull i övriga ämnen. Några skolor bör förbättra rutinerna för att säkerställa att eleverna når målen även i de ämnen som inte omfattas av nationella prov. Förutom kursplanernas mål och i gymnasieskolan programmålen ingår i skolans uppdrag även mål som gäller elevernas generella kunskapsutveckling. Skolledningen vid de olika skolorna i Täby kommun har kunskap om elevernas måluppfyllelse framför allt i relation till kursplanerna och informationskällor är företrädesvis betygsstatistik och resultat på nationella prov. När det gäller de 8

18 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Täby kommun generella kunskapskvaliteter, som enligt läroplanen skall eftersträvas, saknas en systematisk bild av vilka resultat som nåtts till följd av skolans arbete. På en del av skolorna kan skolledningarna dock påvisa att eleverna utvecklat sin förmåga att exempelvis samarbeta, arbeta självständigt och ta ansvar för sitt lärande. Särskola I Täbys obligatoriska särskola dokumenteras elevernas kunskapsutveckling fortlöpande. Lärare, elever och föräldrar stämmer kontinuerligt av de individuella utvecklingsplaner som upprättats för eleven. Vid inspektörernas intervjuer med lärare, elever och föräldrar framkommer att flertalet elever gör framsteg och når uppställda mål. Utbildningen i gymnasiesärskolan skall fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som en förberedelse för ett meningsfullt vuxenliv i arbete, boende och fritid. Alla elever i Täby kommuns gymnasiesärskola har en individuell utvecklingsplan med mål både för den personliga och sociala utvecklingen och för kunskapsutvecklingen. Lärarna följer och dokumenterar elevernas kunskapsoch färdighetsutveckling på olika sätt, t. ex. genom krysscheman och portfoliomappar. Även deras självständighetsutveckling i skolarbetet dokumenteras. Eleverna kan beskriva olika arbetsmoment, vad som ingår i dem och vad de skall lära sig. De kan också berätta varför de lär sig olika saker. Intervjuade föräldrar framför att resultatet av elevernas lärande under studietiden på gymnasiesärskolan är mycket gott. Utifrån sina förutsättningar har eleverna utvecklas och gjort stora framsteg. 97 procent av eleverna fullföljer större delen av utbildningen inom fyra år. I kommunens och de olika skolornas kvalitetsredovisningar behandlas särskolan mycket sparsamt och i vissa redovisningar förekommer inget om hur eleverna i denna skolform utvecklats mot uppställda mål. Redovisningen av kunskapsresultat i särskolan bör därför utvecklas. Vuxenutbildning Resultatnivån inom den kommunala vuxenutbildningen, på både grundläggande och gymnasial nivå, skiljer sig markant mellan olika ämnen. Stor skillnad råder också i studieavbrottsfrekevens vid jämförelse av olika utförare, mellan 13 och 40 procent. Det saknas en mer detaljerad bild av studieavbrotten och deras orsaker, även eventuella positiva orsaker såsom att deltagarna har fått arbete eller tillträde till högre studier. Såväl resultatspridningen som kursavbrotten bör, enligt inspektörernas bedömning, bli föremål för närmare analys. Svenskundervisningen för invandare har i Täby bättre resultat en högre andel deltagare som godkänts och en lägre andel som avbrutit studierna än både jämförbara kommuner och riket som helhet. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att skolorna i Täby kommun som helhet når goda resultat i arbetet med elevernas kunskapsutveckling i förhållande till elevernas förutsättningar. Rutinerna för att analysera och säkerställa elevernas kunskapsresultat bör dock i flera fall utvecklas. 9

19 SKOLVERKET 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I Barnomsorgsenkäten 2003 får aspekter på den inre miljön i förskolorna inom Täby kommun höga värden. För den kommunala förskolan är värdena emellertid betydligt lägre. En förklaring till resultatet på förskolenivå kan vara att lokalerna i den kommunala förskolan är slitna, trånga och svåra att överblicka. När det gäller utemiljön finns inte någon påtaglig skillnad i resultaten. Säkerhetsinformation lämnas till alla föräldrar i förskolan. Inspektionen i den kommunala förskolan visar att arbetet med värdegrundsfrågor ingår som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Personalen är uppmärksam på eventuella kränkningar mellan barnen och visar i både ord och handling att den inte accepterar kränkningar. Om konflikter uppstår mellan några av barnen i förskolan, deltar personalen aktivt i konfliktlösningen genom att försöka fungera som en förmedlande länk mellan de barn som hamnat i bråk med varandra. Genom att låta alla parter komma till tals och ge sin version av det inträffade, söker personalen hjälpa barnen att både se det inträffade ur olika perspektiv och tillsammans med barnen hitta olika lösningar. I Barnomsorgsenkäten 2003 framkommer att frågor om hur kontakten och informationen mellan personalen och föräldrarna fungerar, huruvida föräldrarna får delta aktivt eller har inflytande i verksamheten, om föräldrarna ges möjlighet att påverka verksamheten genom arbete i samrådsorgan och dylikt, överlag får goda eller höga positiva medelvärden på totalnivån. Medelvärdena inom dessa frågeområden ligger ungefärligen på samma eller något lägre nivå för den kommunala förskolan. I ett avseende ligger emellertid den kommunala förskolan avsevärt lägre jämfört med resultaten på totalnivå och det gäller frågan om möjlighet finns till informationsutbyte mellan personal och föräldrar i samband med hämtning. Detta resultat motsägs av den beskrivning intervjuad förskolepersonal ger i samband med inspektionen. Just tamburkontakten framhålls som extra prioriterad av personalen. Genom dagliga kontakter, information via anslag och i så kallade infoböcker söker personalen hålla föräldrarna informerade om verksamheten och den aktuella planeringen. Därutöver genomförs föräldramöten cirka en gång per termin och utvecklingssamtal en gång per år. Vid behov förekommer tätare möten mellan personalen och föräldrarna. Förskolan har också ett föräldraråd där föräldrarepresentanter från varje avdelning ingår. 10

20 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Täby kommun Inspektionen visar att kommunens och den kommunala förskolans arbete inom området arbetsmiljö och delaktighet bedrivs i läroplanens anda. Av Barnomsorgsenkäten 2003 framkommer emellertid att den kommunala förskolans inre miljö inte uppfattas som tillräckligt hälsosam och säker av föräldrarna. Enligt samma enkätundersökning anser föräldrarna i den aktuella förskolan att det inte finns personal tillgänglig i den utsträckning som de skulle önska i samband med hämtning. I de inspekterade fritidshemmen förekommer goda exempel på elevernas delaktighet och inflytande över verksamheten. Elevrådet vid den skola där fritidshemmet finns arbetar ofta med stöd av personal från fritidsverksamheten. I Täby kommun är skolbarnsomsorgen för förskoleklass och årskurs 1 3 integrerad i skolan och personal från fritidshemmen är ofta med vid lektioner under skoltid där man särskilt arbetar med värdegrundsfrågor och etiskt förhållningssätt. Det arbetet kan sedan fortsätta och följas upp på eftermiddagarna i fritidshemmen. Fritidshemmen har en viktig roll i skolornas hälsofrämjande arbete. Det är vanligt med dagliga fysiska aktiviteter utomhus eller i idrottshall. Även spontan lek utomhus uppmuntras av personalen. Barn- och ungdomsutbildning Samverkan i skolmiljön Verksamheten i skolan skall vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och att aktivt delta i samhällslivet. Skolans lärare skall utgå från att eleverna kan och vill ta ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan och de skall planera undervisningen tillsammans med eleverna. Lärarna skall se till att alla elever, oavsett kön och social och kulturell bakgrund, får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen och skall uppmuntra sådana elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det. Rektor skall särskilt verka för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Den mest påtagliga situationen då elevernas delaktighet skall komma till uttryck är självfallet den dagliga undervisningen, som upptar huvuddelen av elevernas tillvaro i skolan. Intervjuer och observationer har påvisat flera exempel på ett verkligt inflytande och ansvarstagande. Särskilt god överensstämmelse med de nationella förväntningarna noteras när elevinflytandet gjorts till en del av ett målstyrt arbetssätt, där lärare och elever tillsammans och med utgångspunkt i de fastställda målen för utbildningen kommer fram till lärandeformer som de bedömer vara de mest ändamålsenliga för att nå de kunskapsresultat som eleverna siktar på. Samtidigt är bilden av elevinflytandet vid Täby kommuns skolor varierad. Det står klart att eleverna ingalunda alltid har inflytande över hur deras lärande faktiskt utformas, och de beskriver betydande skillnader mellan enskilda lärare. Även då eleverna ges tillfälle att påverka noteras brister, framför allt i hur lärarna fullgör skyldigheten att se till att alla elever i gruppen även de som har svårt att framföra sina synpunkter får ett verkligt inflytande. För respektive rektor återstår alltså att verka för att alla elever, oberoende av lärare, utövar ett verkligt inflytande. 11

21 SKOLVERKET Några av kommunens grundskolor framträder som särskilt framgångsrika i arbetet med elevernas inflytande. Bland annat har satsningen på emotionell intelligens (se nedan) genom bland annat sin inriktning på dialog mellan lärare och elever givit positiva effekter på hur eleverna påverkar och tar ansvar i utbildningen. I motsats till detta finns flera skolor i Täby kommun som bör förbättra elevernas möjligheter till inflytande på utbildningen. I gymnasieskolorna framkommer genom årliga enkätundersökningar att eleverna inte anser att de i någon större utsträckning får vara med och påverka innehållet i undervisningen De nationella bestämmelserna om hur skolan skall organisera strukturer för elevernas kollektiva inflytande är få, men det krävs att det för varje klass eller motsvarande i gymnasieskolan skall finnas ett klassråd. I varje klass eller undervisningsgrupp i grundskolan skall eleverna ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna, men där är inte klassråd stadgat. I stället skall för grundskolans del den närmare utformningen anges i arbetsplanen, något som inte har skett för alla grundskolor i Täby. Genomgående förekommer i både grund- och gymnasieskolorna i kommunen två institutionaliserade former för elevernas generella inflytande: klassråd och elevråd; därutöver finns ofta matråd och andra organ för särskilda typer av frågor. Klassrådens arbetsformer och typ av frågor som behandlas varierar, från att mera sporadiskt äga rum och närmast betraktas som en påtvingad formsak till att innebära en regelbunden och målmedveten demokratisk procedurträning som tar upp frågor om undervisningen och utbildningen i övrigt. Särskilt i gymnasieskolorna har det visat sig vara svårt att få kandidater till förtroendeuppdragen. Generellt fungerar arbetet i elevdemokratiska organ i grundskolan bättre bland yngre elever. Det finns på alla skolor utrymme att ytterligare utveckla formerna för elevernas kollektiva inflytande också klass- och skolgemensamma angelägenheter. Vid varje gymnasieskola skall det finnas en skolkonferens för att behandla vissa frågor som är av stor betydelse för eleverna samt för informationsutbyte, samråd och gemensamma diskussioner mellan rektor, personal och elever. Skolkonferens genomförs vid både Tibble och Åva gymnasium i enlighet med författningarna. Uppgiften att vara ordförande har genom den interna arbetsfördelningen mellan rektorerna på varje skola lagts permanent på en av dem. Ingen beslutsrätt har överförts från rektorerna till konferensen. För att eleverna skall ha möjlighet att utöva ett verkligt inflytande på undervisningen och ta ansvar för sina studieresultat, fordras att de har kunskap om det skolsystem som de skall verka i. Skolan skall således för eleverna klargöra utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter de har. Detta gäller såväl grund- som gymnasieskolan, även om möjligheterna att genom systemkunskap skapa en grund för elevinflytande rimligen är större i den senare skolformen. Det begränsade intresse som noteras hos eleverna i gymnasieskolan när det gäller att engagera sig i inflytande och ansvarstagande understryker vikten av skolans insatser för att främja elevernas delaktighet. De båda gymnasieskolorna och en del av grundskolorna har emellertid inte gett eleverna någon utbildning i grunderna för att agera i demokratiska former inom skolan eller att ta tillvara sina rättigheter enligt bland annat läroplanen. Bland grundskolorna finns däremot goda exempel i anslutning till särskilda elevdemokratiska satsningar som elevparlament och inom ramen för klassråd. Elevernas kunskaper om utbildningssystemets uppbyggnad och mål liksom 12