Unga föräldrar. studier och arbete UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2009: 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Unga föräldrar. studier och arbete UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2009: 1"

Transkript

1 Unga föräldrar studier och arbete UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2009: 1

2 2

3 Förord För att öka kunskaperna om den särskilda situation som unga föräldrar som varken arbetar eller studerar befinner sig i, har Ungdomsstyrelsen under 2008 genomfört en serie konferenser runt om i Sverige. Utbildningsinsatserna har skett inom ramen för ett regeringsuppdrag. Under konferenserna har vi mött många människor som möter unga föräldrar i sitt yrke som exempelvis arbetsförmedlare, barnmorskor, socialtjänstemän, studie- och yrkesvägledare samt personal från familjecentraler. De har med sina erfarenheter hjälpt oss att belysa unga föräldrars specifika situation och uppmärksammat inom vilka områden särskilt stöd behövs. Vår förhoppning är att denna rapport ska uppmärksamma unga föräldrars specifika situation samt ge underlag för beslut om framtida åtgärder som riktar sig till unga föräldrar. Per Nilsson generaldirektör, Ungdomsstyrelsen 3

4 Innehåll 5 Inledning 6 Ungdomsstyrelsen förslag 8 Ungdomsstyrelsens uppdrag 9 Om unga föräldrar och arbetsmarknaden 16 Konferensserien 19 Referenser 20 Bilagor Bilaga 1. Regeringsuppdraget Bilaga 2. Behov av ytterligare åtgärder konferensdeltagarnas förslag Bilaga 3. Kärleken till barnen är inte åldersrelaterad intervju med Doreen Månsson Bilaga 4. Foldern: Du som är Ung & Förälder 4

5 Inledning Ungdomsstyrelsen fick 2008 i uppdrag av regeringen att genomföra utbildningsinsatser som syftar till att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan stödjas i sitt återinträde i utbildning eller på arbetsmarknaden. I uppdraget ingår även kunskapsinsamling och metodutveckling på området. Den här rapporten handlar i första hand om hur uppdraget har genomförts. Först kommer de förslag på ytterligare insatser som kan behövas för att öka möjligheterna för föräldrar under 25 år att gå tillbaka till utbildning eller arbete. Sedan ges en beskrivning av uppdraget och en beskrivning av unga föräldrars situation. Därefter kommer vi att beskriva de aktiviteter som genomförts inom uppdraget. Bland bilagorna finns bland annat en intervju med Doreen Månsson som ger sin bild av det bemötande hon upplevde som tonårsförälder samt en rättighetsfolder Du som är ung och förälder som riktar sig till unga föräldrar för att synliggöra de rättigheter som lätt hamnar i skuggan av de många skyldigheter ett föräldraskap innebär. 5

6 Ungdomsstyrelsens förslag Skiljer sig förutsättningarna för en ung person på arbetsmarknaden om han eller hon också är förälder? Man kan inte svara entydigt ja på den frågan, men mot bakgrund av erfarenheter från vår konferensserie, deltagarnas bidrag till förslag och unga föräldrars egna röster blir det tydligt att gruppen unga föräldrar lever under speciella omständigheter som påverkar deras möjligheter att återgå till arbete och utbildning. Samlade erfarenheter från Ungdomsstyrelsens tidigare utredningar Fokus 05 om ungas etablering (Ungdomsstyrelsen 2005), Fokus 07 om ungas hälsa och utsatthet (Ungdomsstyrelsen 2007a) samt Fokus 08 en analys av ungas utanförskap (Ungdomsstyrelsen 2008a), visar tydligt att särskilda insatser behövs för unga människor som står utanför arbetsmarknaden. Den senaste rapporten Fokus 08 visar dessutom att det är utmärkande för unga i utanförskapsområden att många bildar egen familj tidigt. Andelen unga föräldrar är betydligt högre i dessa områden jämfört med i övriga riket. Ungdomsstyrelsen lämnar följande förslag och pekar på ett antal förbättringsområden som skulle kunna underlätta unga föräldrars återinträde i utbildning och på arbetsmarknaden. Förslagen och förbättringsområdena utgår från de synpunkter som framkommit vid de konferenser som Ungdomsstyrelsen anordnat inom uppdraget samt de slutsatser myndigheten kommit fram till i tidigare utredningar. Skolan måste tillåta mer flexibla lösningar För att kunna etablera sig på arbetsmarknaden är det idag nästan nödvändigt att ha en gymnasieutbildning. För att unga ska kunna fullfölja gymnasiet vid en graviditet krävs särskilda insatser. Det krävs flexibla lösningar som deltidsmöjligheter, möjlighet att studera på distans samt att kunna få tillåtelse att studera på komvux före 20 års ålder. Detta kräver ändrade regelsystem nationellt och större flexibilitet kommunalt. Även ökad förståelse inom skolan är viktig, då det händer att de som blir gravida inte uppfattar att de kan gå kvar utan att de till och med borde sluta. Ge unga ekonomiska förutsättningar att fullfölja gymnasieskolan Om en ung förälder har haft försörjningsstöd för sig själv och sitt barn under sin föräldraledighet upphör försörjningsstödet när han/hon väljer att gå tillbaka till gymnasieskolan om den unge föräldern är under 21 år. Det ekonomiska ansvaret övergår då istället till den unge förälderns egna föräldrar som har försörjningsplikt så länge den unge föräldern går i gymnasiet och inte har fyllt 21 år. Försörjningsplikten omfattar då endast det egna barnet och inte barnbarnen. Detta kan innebära att den unge föräldern avstår från att fullfölja sin gymnasieutbildning då hon eller han inte har någon försörjning för sitt eget barn. Här görs ibland undantag, men bedömningarna varierar beroende på kommun och handläggare då det inte finns lagstöd för att få försörjningsstöd då man går i gymnasieskolan. Lagstiftningen bör därför klargöras för att få en rättvis och enhetlig bedömning och möjliggöra för unga föräldrar under 21 år att fullfölja gymnasiet och samtidigt ha en trygg ekonomi för sitt barn. Inför snabbare stöd vid arbetslöshet Vid arbetslöshet efterfrågas insatser som inte relateras till föräldraskapet, utan snarare till det faktum att många unga saknar arbetslivserfarenhet. Praktiknära åtgärder samt tidiga insatser vid arbetslöshet bör kunna erbjudas alla unga, med eller utan barn, tidigare än de nu gällande 90 dagarna som krävs för att bli aktuell för jobbgarantin på arbetsförmedlingen. 6

7 Bättre samverkan, skapa en ingång till myndigheter och kommunal service Samverkan är viktig, vilket tidigare utredningar också visat, inte bara kring arbetsmarknadsfrågor utan även för vägledning till andra myndigheter och utbildningsanordnare. Särskilt angeläget är sektorsövergripande samarbete som till exempel när arbetsförmedlingen besöker föräldrautbildningarna eller BVC för att tidigt uppmärksamma den unge föräldern om tiden efter föräldraledigheten. Ovanstående förslag fokuserar på att underlätta unga föräldrars återinträde på arbetsmarknaden eller i utbildning. Men det finns även andra förbättringsområden som kan gynna unga föräldrar. Dessa förbättringsområden handlar om möjligheten att möta andra unga föräldrar samt vikten av metodutveckling i arbetet med unga föräldrar. Åldersanpassade föräldrautbildningar Unga föräldrar har behov av att möta andra unga föräldrar. Många unga föräldrar avstår från att delta i föräldrautbildningar för föräldrar i blandade åldrar. Då de äldre diskuterar säkraste bilbarnstolen eller radhuspriset, har den unge föräldern kanske andra funderingar. Med dagens höga ålder på förstföderskor är det inte ovanligt att de andra föräldrarna är lika gamla som ens egna föräldrar. Att ha en åldersanpassad föräldrautbildning kan vara en svårighet på mindre orter eftersom underlaget, antalet unga föräldrar, kan vara för litet. Inte desto mindre är det viktigt att det bör vara en ambition att på nationell nivå eftersträva åldersanpassade föräldrautbildningar på samtliga mödravårdscentraler. Öppen förskola Öppna förskolan är ett annat mycket viktigt forum för unga föräldrar att kunna mötas, en verksamhet som är betydelsefull för de unga föräldrarnas kontakt med andra föräldrar och möjlighet att bygga upp sociala nätverk. Alla kommuner borde säkerställa att unga föräldrar erbjuds möjlighet att delta i verksamhet i öppen förskola. Öppna förskolan skulle också kunna ha åldersanpassade grupper, samt vara en naturlig länk till kommunen genom det uppföljningsansvar som kommunerna har enligt skollagen 18. Fortsatt kunskap om unga föräldrars specifika situation De unga föräldrarna själva återkommer ständigt till vuxensamhällets attityder. Unga föräldrar uppfattar ofta att vuxenvärlden ifrågasätter deras beslut och att det tas för givet att det kommer att bli problem. Därför är det viktigt att unga föräldrar och deras specifika situation inte glöms bort när kommuner, landsting och andra myndigheter kompetensutvecklar sin personal. Verksamheter som Xist Unga föräldrar, som bedrivit verksamhet lokalt men som också utbildar nationellt, är viktiga aktörer för metodutveckling i arbetet med unga föräldrar. 7

8 Ungdomsstyrelsens uppdrag Regeringen gav under 2008 Ungdomsstyrelsen i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser som syftar till att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan stödjas i sitt återinträde i utbildning eller på arbetsmarknaden. I uppdraget ingår även kunskapsinsamling och metodutveckling på området. Insatserna skulle riktas till personer som har en samordnande eller på annat sätt central roll för det lokala arbetet med att främja ungas möjlighet till utbildning och arbete. Utbildningsinsatserna skulle ge möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna och öka medvetenheten om den särskilda situation som unga föräldrar som varken arbetar eller studerar befinner sig i samt om vilket stöd de kan behöva för att fortsätta sin utbildning eller för att etablera sig på arbetsmarknaden. Ungdomsstyrelsen skulle fokusera på metodstöd, lyfta fram goda exempel och särskilt betona vikten av lokal samverkan. Vidare skulle Ungdomsstyrelsen belysa målgruppens situation samt behovet av eventuellt ytterligare åtgärder. För att genomföra uppdraget fick Ungdomsstyrelsen disponera kronor. Ungdomsstyrelsen fick uppdraget av regeringen i december 2007 och det skulle genomföras under En rapport om hur uppdraget har genomförts samt en ekonomisk redovisning ska lämnas senast den 31 januari

9 Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Unga föräldrars situation En av uppgifterna i uppdraget var att belysa målgruppens situation samt behovet av ytterligare åtgärder. Vi har valt att låta några unga själva komma till tals och ge sin bild av hur det är att vara ung och förälder. Journalisten Elisabeth Wahl har på Ungdomsstyrelsens uppdrag intervjuat unga föräldrar och personer som arbetar inom olika verksamheter som riktar sig till unga föräldrar för att ge en bild av hur unga föräldrar upplever sin situation deras problem och deras möjligheter. Resultatet har presenterats i en artikel på Ungdomsstyrelsens webbplats samt på de konferenser som Ungdomsstyrelsen har arrangerat. Avsnittet Om unga föräldrar och arbetsmarknaden baseras på Elisabeth Wahls artikel samt Ungdomsstyrelsens utredningar. Vad menar vi när vi talar om unga föräldrar Gruppen unga föräldrar är ingen homogen grupp. Här ingår både de som är 22 år, har fast anställning och ska få sitt andra barn och de som är 17 år och har blivit oplanerat gravida under gymnasietiden. Därför är det svårt att på ett enkelt sätt beskriva både gruppen som sådan och de eventuella åtgärder som skulle kunna hjälpa fler av dem till utbildning och arbete. Det finns inte heller särskilt mycket skrivet om kopplingen mellan unga föräldrar och arbetsmarknaden. Men både utredningen Unga utanför (SOU 2003:92) och Integrationsverkets rapport Närmar sig och fjärmar sig (Integrationsverket 2007) pekar på att unga med barn riskerar att hamna utanför både arbetsmarknaden och utbildningssystemet i större utsträckning än andra unga i samma ålder. Även Ungdomsstyrelsens rapporter Ung idag (Ungdomsstyrelsen 2008b) och Fokus 08 en analys av ungas utanförskap (Ungdomsstyrelsen 2008a) visar på samma tendenser. I denna rapport används begreppet unga föräldrar generaliserande, men syftar huvudsakligen på den grupp som står utanför utbildning och arbete och som är i behov av särskilt stöd. Många unga föräldrar har inte hunnit avsluta sin utbildning eller har kort utbildning, vilket gör att de löper större risk för långvarigt utanförskap än andra. En högre andel kvinnor än män blir föräldrar före 20 års ålder och en stor del av dem är ensamstående. Enligt Integrationsverkets rapport har ungefär 20 procent av alla åringar i Sverige barn. Bland de unga som varken arbetar eller studerar är dock andelen föräldrar mer än en fjärdedel bland inrikes födda och mellan 30 och 40 procent bland utrikes födda (Ungdomsstyrelsen 2007b). 9

10 Tabell 1 från Unga med attityd Unga ensamstående i åldern år med barn är en grupp som är kraftigt överrepresenterad bland dem som har låg ekonomisk standard, det vill säga då den disponibla inkomsten understiger 60 procent av medianinkomsten. Sedan 2001 har andelen ökat markant i denna grupp. År 2001 hade 19 procent av ensamstående med barn låg ekonomisk standard jämfört med 63 procent (Ungdomsstyrelsen 2008b). Prognosen för 2008 är 72 procent enligt Försäkringskassan. Tabell 2 från Ung idag 2008 Mot bakgrund av ovanstående är det angeläget att särskilt uppmärksamma situationen för unga föräldrar i arbetet med att bryta ungas utanförskap på arbetsmarknaden. 10

11 De unga föräldrarna Sex personer har intervjuats. Medelåldern är 20 år och det finns stora skillnader inom gruppen. En del har klara planer för framtiden och har därför sökt olika utbildningar, andra är inte ens inskrivna på arbetsförmedlingen. Jag har ingen utbildning, då är det helt omöjligt att få jobb. Men jag ska nog skriva in mig på arbetsförmedlingen efter sommaren. Först ska jag läsa klart gymnasiet, sedan ska jag försöka få något jobb. Jag ska börja plugga till hösten och förhoppningsvis börja jobba sen. Varför utanför? Unga föräldrar är överrepresenterade bland unga arbetslösa. En möjlig slutsats är därför att det är något i föräldraskapet som gör det svårare att få arbete. Att vissa jobb inte passar särskilt bra ihop med familjesituationen och då särskilt för dem som är ensamstående. Jag kan ju inte ta jobb där jag måste jobba helger eller kvällar. För vem ska ta hand om mitt barn då? Många vill att man ska kunna jobba över när som helst och även jobba konstiga tider. Men jag måste hämta på dagis, och det verkar inte vara så populärt. Men det är lite för enkelt att enbart koppla utanförskapet till föräldraskapet. Flera av de intervjuade menar visserligen att de kanske inte kan ta exakt samma jobb som barnlösa i samma ålder, men de berättar också att en del av de arbetsgivare de varit i kontakt med snarare har reagerat positivt än negativt när de hört att personen i fråga har barn. De flesta menar istället att huvudskälet till att de har svårt att få jobb snarare handlar om att de varken har utbildning eller arbetslivserfarenhet en situation de delar med många andra unga. Andra pratar också om att det är svårt att få jobb när man inte har ett helsvenskt namn. Jag tycker inte det här med jobb har varit en barnfråga. Det är helt enkelt lite svårare att få jobb med ett utländskt namn, trots att jag pratar bra svenska. Man måste ju ha så mycket erfarenhet och jag tycker att det är konstigt att det inte räknas att ha blivit förälder. Man blir väldigt bra på att planera till exempel. Men så är det för oss unga, vi får sådana slitjobb för lite pengar. Eller så är det telemarketingjobb där man bara får betalt om man säljer. Det är med andra ord svårt att självklart koppla ihop föräldraskapet med problemen att komma in på arbetsmarknaden. Det handlar om en betydligt mer komplex bild än så. Däremot så går det att konstatera att de unga föräldrarna inte upplever att deras föräldraskap ger dem särskilt många fördelar, trots att de flesta upplever att de har förändrats och vuxit som personer efter att ha fått barn. 11

12 Vuxensamhällets attityd Det faktum att det inte ses som en positiv erfarenhet att vara ung förälder hänger kanske samman med den attityd som vuxensamhället verkar ha inför unga föräldrar överhuvudtaget. Det framkom i samtalen med de unga föräldrarna att många upplevde att de behandlades annorlunda än andra föräldrar. Flera av dem ansåg att de redan från början möttes av attityden att det här skulle bli problem, bland annat från anhöriga, skolan, socialkontoret och arbetsförmedlingen. Många i vuxenvärlden verkar, enligt de unga föräldrarna, utgå från att det bästa vore om graviditeten avbröts. Även efter att barnet var fött upplevde de att ifrågasättandet fortsatte. De ville absolut att jag skulle gå någon mamma-barn-terapi för att lära mig hur jag skulle knyta an till mitt barn. Jag blev asförbannad för jag vet hur man knyter an och byter blöjor. Det kändes rätt nedvärderande. Många av de intervjuade ansåg att även om det här inte fick dem att känna sig som sämre föräldrar var detta ytterligare en motgång att brottas med. En del menade att den nedlåtande attityden gjort dem mer skeptiskt inställda till verksamheter som arbetsförmedling och socialkontor eftersom de så ofta fick ett negativt och kritiskt bemötande. Vad vill de unga föräldrarna ha hjälp med? Många av de unga föräldrarna är tacksamma för det stöd de har fått och de tycker också att det är bra att det finns aktiviteter för dem. Samtliga intervjuade vill klara sig själva och arbeta eller studera. De vanligaste frågorna från de intervjuade var: Hur gör jag för att gå klart gymnasiet? En del har avbrutit eller inte ens påbörjat gymnasiestudier. Många inser sedan att de vill genomföra gymnasiet för att förbättra sina chanser på arbetsmarknaden eller för att kunna studera vidare. Vilket yrke passar mig? Att välja yrke är svårt. De verksamheter som har erbjudit någon form av yrkesvägledningssamtal har därför varit mycket uppskattade. Hur ska jag få arbetslivserfarenhet? Många upplever att de flesta arbetsgivare kräver någon form av arbetslivserfarenhet. Eftersom alla inte har arbetslivserfarenhet upplevs kravet som ett moment 22 som ytterligare förstärker utanförskapet. Verksamheter som möter de unga föräldrarna Det finns många olika verksamheter som arbetar med gruppen unga föräldrar: kommunala verksamheter, olika aktiviteter knutna till religiösa samfund som Svenska kyrkan, landstingsdrivna grupper samt en mängd olika samarbetskonstellationer. Representanter från tre olika verksamheter har intervjuats och kortare samtal har förts med ytterligare aktörer. Verksamheterna ser mycket olika ut, men har några saker gemensamt. De ser frågan om vägen ut på arbetsmarknaden som något mycket mer än ett rent arbetsmarknadsproblem. Det är svårt att få jobb i dag som ung person och är du ung förälder är det ännu svårare. Har du dessutom ett utländskt namn är det nästan helt omöjligt. Många av verksamheterna betonar också att mycket av deras jobb handlar om att bygga upp självförtroendet och självkänslan hos de unga föräldrarna. De har så lång väg att gå, de behöver därför extra stöd. 12

13 Det är nästan vår viktigaste uppgift: att stötta och bygga upp deras självförtroende. Det märks så tydligt när vi har cv-verkstad: då säger de att de inte kan eller har gjort något. Det gäller att få dem att inse; att bli förälder är att ha gjort något. De intervjuade tycker också att det är viktigt men samtidigt svårt att hitta en bra balans mellan att stötta de unga föräldrarna och att inte lägga sig i för mycket. Det är viktigt att vi som arbetar med den här gruppen stöttar och peppar när det behövs utan att göra så mycket intrång i den privata sfären så att det upplevs som kränkande. Samtidigt är det kanske nödvändigt ibland. Det här är en grupp som ibland är lättkränkt. Jag försöker tala om att det faktum att de är unga föräldrar inte behöver betyda problem, samtidigt så är det många som har det väldigt jobbigt. Olika upplevelser för unga mammor och unga pappor Det går inte att skriva om unga föräldrar utan att nämna den stora skillnaden mellan hur mammor och pappor upplever sitt föräldraskap. Flera av de unga mammorna upplever att de drar ett tungt lass för både barnet och förhållandet. Många pappor verkar inte fatta och de verkar inte kunna göra saker utan att man säger till. Jag tror killar har svårt att släppa sig själva, de kör på med sitt vanliga liv. Vi har ju haft mammor här som inte bara tar hand om alla nattvak och blöjbyten utan också ser till att väcka pojkvännen och se till att han kommer iväg till skolan eller arbetet i tid. Samtidigt säger flera av papporna att de upplever det som om de inte riktigt räknas som förälder på samma sätt. Mycket av verksamheterna på till exempel mödra- och barnavårdscentralerna utgår från mammorna och papporna känner sig ibland lite bortglömda. I kontakten med olika verksamheter märks att unga föräldrar i många fall betyder unga mammor. När en träffverksamhet ska beskrivas är kanske rubriken unga föräldrar men i den beskrivande texten står det att här träffas unga mammor. De intervjuade unga papporna tycker också att mycket handlar om mammans behov och att de ibland har känt sig lite osynliga. Till exempel så verkar det vara vanligt att mödra- och barnavårdscentralen endast informerar mamman och att hon sedan förväntas föra den informationen vidare till pappan. Eftersom en hel del av de unga föräldraparen inte lever tillsammans så kan information försvinna på vägen. Ibland tror jag att det ännu tuffare för papporna. Det är som en del mammor säger jag hade ju ändå min mage. Precis som de unga mammorna känner de unga papporna att de kanske inte har så mycket gemensamt med ett gäng 30-åringar. De unga papporna blir ofta tysta och har inte så mycket att säga. Det är oftare tjejerna som hoppar av skolan och tar ut större delen av föräldraledigheten. Sedan får de svårare att komma in på arbetsmarknaden. 13

14 Unga föräldrar med utländsk bakgrund En av verksamheterna når många föräldrar med utländsk bakgrund. De anordnar inga speciella grupper uppdelat efter språk eller nationalitet, utan här samlas alla. Andra verksamheter upplever att det kan vara svårt att nå ut till den här gruppen och att de inte har lyckats särskilt bra. Hos den verksamhet som har många unga föräldrar med utländsk bakgrund menar man att det går lite i vågor. Intresset för oss kommer och går, det verkar spridas via nätverk och genom andra unga föräldrar. Om några med latinamerikansk bakgrund kommer till oss, så kommer det ofta flera. Som tidigare har nämnts upplever många unga föräldrar att utländsk bakgrund kan försvåra chanserna att få jobb. Det är något de olika verksamheterna också tycker sig märka. Däremot behöver själva föräldraskapet inte betyda större problem än för en ung förälder med svensk bakgrund. I flera av de här grupperna är det inte lika tabu att bli ung förälder. De hamnar inte lika ofta i konflikt med sin ursprungsfamilj som de med helsvensk bakgrund gör. Flexibla lösningar i gymnasiet Enligt de olika tillfrågade verksamheterna är ofullständig gymnasieskola inte ovanligt bland unga föräldrar. En del började aldrig gymnasiet efter högstadiet, medan andra hoppade av efter ett tag. Att stötta de unga föräldrarna och hjälpa dem att gå klart gymnasiet är därför en fråga som många av verksamheterna arbetar med. Men ett problem som flera av verksamheterna har stött på är en negativ attityd från vissa gymnasieskolor till gravida elever och till dem som blir mammor under sin gymnasietid en elev har upplevt det som att det är bäst att hon avbryter sina studier. Andra skolor är dock mycket anpassningsbara och flexibla. Vissa skolor gör allt för att de här tjejerna ska kunna gå klart, de anpassar studiegången och verkar inte se några problem. Andra verkar mest tycka att det här är något tjejerna ska skämmas över. Reflektioner utifrån intervjuerna Det finns en rad reflektioner som kan göras utifrån den bild som framträder i intervjuer med unga föräldrar och med personal som arbetar i verksamheter vars syfte är att stötta föräldrarna, några av dem nämns här. När de unga föräldrarna själva och de som arbetar med gruppen tillfrågas om det finns något de skulle önska sig svarar så gott som samtliga att det måste bli lättare att få jobb. Många upplever att det antingen krävs lång erfarenhet eller utbildning för att ens bli påtänkt för många av de anställningar som annonseras ut. Inom vissa kommuner finns all verksamhet som rör unga föräldrar samlad på ett ställe: träffverksamhet, föräldrautbildning, yrkesvägledning och så vidare. Andra kommuner har ingen samlad strategi utan där hänvisas föräldrarna till olika personer inom olika organisationer. Där jag bor nu är allt samlat och jag har fått mycket hjälp. Där jag bodde förut var det inte alls så. När man är nybliven förälder är det så mycket att tänka på, så då var det svårt att orka med allt annat. 14

15 Som ung nybliven förälder är det många nya saker att ta till sig. Att tänka på och ta beslut kring studier eller framtida jobb under föräldraledigheten kan därför vara svårt. Därför är det bra om så många verksamheter som möjligt samordnas så att den unge föräldern inte behöver ha kontakt med många olika personer på många olika ställen. På frågan om det saknades några lagar eller regler menade de flesta av dem som jobbar med unga föräldrar att dagens regelverk är mycket bra. Problemet menade man istället handlade om tillämpningen och attityden. Unga föräldrar verkar ofta automatiskt ses som problemföräldrar och blir behandlade därefter. Bemötandet är viktigast! De är så många som berättar hur illa behandlade de blir av olika myndigheter. Det får inte vara så. Det här handlar mer om kunskap och förhållningssätt än något annat. Därför är det viktigt att unga föräldrar och deras specifika situation inte glöms bort när kommuner och andra myndigheter kompetensutvecklar sin personal och utvärderar sin verksamhet. 15

16 Konferensserien Samarbetspartners För att genomföra uppdraget med utbildningsinsatser har Ungdomsstyrelsen samverkat på olika sätt med andra aktörer under uppdragets gång. Dessa aktörer är Almaeuropa, Arbetsförmedlingen samt Xist Unga föräldrar som är Stiftelsen Kvinnoforums verksamhet för unga föräldrar. I samråd med dessa organisationer skapades en konferensserie på olika orter i Sverige. Almaeuropa är en ideell organisation som arbetar för jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter. Organisationen är politiskt och religiöst obunden och arbetar med att informera, utbilda och utveckla arbetsmodeller samt skapa opinion. Almaeuropa kontrakterades som samarbetspartner till Ungdomsstyrelsen för att skapa en serie utbildningstillfällen, en konferensserie, på olika orter i Sverige. Arbetsförmedlingen har inget uppdrag kring unga föräldrar som enskild målgrupp, utan ser målgruppen unga endast utifrån ålder. Då utbildningsinsatserna skulle rikta sig till personer med samordnande eller på annat sätt centrala roller för det lokala arbetet med att främja unga föräldrars tillträde till utbildning och arbete såg vi Arbetsförmedlingen som en nödvändig samarbetspart för att nå ut till de lokala arbetsförmedlarna. Vi marknadsförde konferensserien på Arbetsförmedlingens intranät VIS för att nå just den målgruppen. Xist Unga föräldrar är den verksamhet i Sverige som har arbetat längst för unga föräldrar. Deras verksamhet riktar sig till unga föräldrar upp till 23 år och innefattar föräldrautbildningar, öppen förskola, mamma- respektive pappagrupper, stöd till mor- och farföräldrar samt olika projekt. De har också lång erfarenhet av utbildning om gruppen unga föräldrar och metodutveckling av föräldrautbildningar som riktar sig till unga föräldrar. 1 Konferensernas genomförande Ungdomsstyrelsen valde att kalla konferenserna för dialogkonferenser. Detta för att poängtera att deltagarna själva besitter kunskap om svårigheter de stöter på i arbetet med unga föräldrar, kunskap som vi ville samla in för att synliggöra vilka behov som finns hos målgruppen. Utöver att ge deltagarna mer kunskap om unga föräldrar var syftet också att de skulle knyta kontakter för fortsatt samverkan. Konferenserna ägde rum på fem orter i Sverige under hösten Orter och datum för konferenserna var 23 september i Norrköping, 9 oktober i Stockholm, 15 oktober i Växjö, 16 oktober i Malmö och 22 oktober i Sundsvall. Målgruppen för konferenserna var enligt uppdraget personer som har en samordnande eller på annat sätt central roll för det lokala arbetet med att främja ungdomars tillträde till utbildning och arbete. Vi vände oss därför till arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare, skolledningar och komvux. Men för att också nå dem som tidigt möter unga föräldrar riktade vi oss även till socialtjänst, mödravårdscentraler (MVC), barnavårdcentraler (BVC), ungdomsmottagningar samt familjecentraler och öppna förskolor. På så vis kunde vi tillgodose att de som mötte unga föräldrar både före, under och efter föräldraledigheten kunde mötas för att se nya samverkansområden. Nya förslag på samverkansformer som till exempel mellan Arbetsförmedling och MVC förslogs och möjligheter till bredare lokal dialog skapades genom konferensens workshop vilket var mycket uppskattat av deltagarna. 1 Verksamheten har nu gått i konkurs och är i dagsläget inte aktiv. 16

17 Konferensens innehåll En utgångspunkt var att vinkla frågan kring unga föräldrar till att vara en arbetsmarknadsfråga snarare än en social fråga. Inte sällan diskuteras det unga föräldraskapet utifrån vilket stöd den unge behöver i sitt föräldraskap och den unges relationer till sitt nätverk, omvårdnad av barnet med mera. Detta är viktiga frågor men eftersom bakgrunden till detta uppdrag bottnar i att denna grupp samtidigt är överrepresenterad i arbetslöshetsstatistiken fann vi att det var viktigt att fokusera på arbete och utbildning. Via Arbetsförmedlingen knöt vi kontakt med den före detta nationella koordinatorn för ungas etablering på arbetsmarknaden, Lil Ljunggren Lönnberg, som skrivit betänkandet Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden (SOU 2006:102) Under konferensserien gav Lil en bild av ungas förutsättningar på arbetsmarknaden, med eller utan barn, utifrån rapporten och aktuell statistik från Arbetsförmedlingen. Xist har under konferensserien tydligt belyst de unga föräldrarnas situation, förhållningssätt och upplevelser kring det egna föräldraskapet, skillnaden mellan att vara en ung förälder respektive en äldre etablerad förälder samt metoder i arbetet med unga föräldrar. Xist redogjorde för sina olika verksamheter som öppen förskola, föräldrautbildningar, arbetsmarknadsprojekt, studiebesök med mera. Det framgår tydligt av Xists erfarenheter att behovet för unga föräldrar att få träffa varandra är stort samt att många unga föräldrar brottas med vad de själva uppfattar att vuxenvärlden anser om deras val att bli förälder i unga år. Som komplement till ungas förutsättningar på arbetsmarknaden och metodexempel från Xist bjöd vi också in Doreen Månsson som föreläsare på konferensen. Doreen är verksam som programledare inom SVT men har också medverkat i forum för diskussioner kring ungt föräldraskap eftersom hon själv var 17 år när hon fick sitt första barn. Doreen gav en målande bild av sin upplevelse kring att vara förälder som 17-åring, hur hon upplevde att hon blir bemött av vuxenvärlden och av olika myndigheter. Doreen Månsson har också intervjuats av Ungdomsstyrelsen kring ungt föräldraskap. Intervjun har publicerats på Ungdomsstyrelsens webbplats samt presenterats på konferenserna, se bilaga 3. Vid varje konferens presenterades också ett lokalt projekt, till exempel hur man kan arbeta med unga utanför arbetsmarknaden genom SFI-undervisning med fokus på föräldraskap eller genom uppsökande arbete bland unga i riskzon. Vid ett par konferenser deltog också unga föräldrar själva och berättade om sitt föräldraskap och sin framtidstro. Foldern: Du som är Ung & Förälder Med skyldigheter följer också rättigheter. Uppdraget har i huvudsak riktat sig till personer som möter gruppen unga föräldrar i sitt yrke, men unga föräldrar själva behöver också upplysas om vilka rättigheter och möjligheter de har att fullfölja sina studier, eller återgå till arbetsmarkanden. Inte minst har vikten av att nå ut till unga föräldrar diskuterats mellan deltagarna på konferenserna. Konferensdeltagarna har själva fått lämna förslag på konkreta uppgifter som de tror skulle kunna vara viktiga att lyfta i en informativ skrift riktad till unga föräldrar Av resultaten från konferensserien och tillsammans med vår samarbetspartner Almaeuropa har vi skapat en rättighetsfolder Du som är ung och förälder som syftar till att synliggöra vilka möjligheter och rättigheter man har som ung förälder och vart man kan vända sig med sina frågor. Tanken är att foldern ska vara kort och informativ men också inspirerande med fokus på möjligheter och rättigheter. Den ska rikta sig till unga föräldrar och finnas på till exempel BVC, öppna förskolor, familjecentraler och arbetsförmedlingar. 17

18 Deltagarnas idéer I Ungdomsstyrelsens uppdrag ingick också att ta fram förslag på behovet av eventuellt ytterligare åtgärder. Konferenserna gav tillfälle till erfarenhetsutbyte mellan deltagarna och innehöll en workshop. Under workshopen ställdes tre frågor; hur får man unga föräldrar att avsluta sina gymnasiestudier, hur får man unga föräldrar att etablera sig på arbetsmarknaden samt vad saknas för att bättre tillgodose gruppens behov. Deltagarnas förslag var många och varierande, men rörde sig ändå inom vissa områden. Deltagarna förde en fri diskussion men svaren från de olika konferenserna kretsade runt återkommande teman som flexibilitet, attityder och praktikmöjligheter. I bilaga 2 presenteras en sammanfattning av deltagarnas förslag. 18

19 Referenser Integrationsverket (2007). Närmar sig och fjärmar sig Integrationsverkets stencilserie. Integrationsverket. SOU 2006:102 Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden. Stockholm: Fritzes. SOU 2003:92 Unga utanför. Stockholm: Fritzes. Ungdomsstyrelsen (2005). Fokus 05. En analys av ungas etablering och egen försörjning. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen (2007a). Fokus 07. En analys av ungas hälsa och utsatthet. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen (2007b). Unga med attityd. Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen (2008a). Fokus 08. En analys av ungas utanförskap. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen (2008b). Ung idag En beskrivning av ungas villkor. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. 19

20 Bilaga 1 Regeringsuppdraget 20

21 21

22 Bilaga 2 Behov av ytterligare åtgärder konferensdeltagarnas förslag Hur får man unga föräldrar att avsluta sina gymnasiestudier Flexibilitet för studietakt, distansutbildning för olika lösningar hos utbildningsanordnare, till exempel distansundervisning, gå kvar i sin klass, plugga deltid som ger möjlighet till distansutbildning/inklusive konkreta träffar där möjlighet till barnvakt finns för individuella planer av hur man ska klara av sina studier (tentor och distans) för att anpassa studielokaler, så att man kan ha barnet med sig för att anpassa skolgången (genom komvux eller distans så att den passar föräldraskapet). Coachning, vägledning genom stöd/stöttning att någon tror att det går att lyckas genom motivation regelbunden vuxenkontakt/motivationsarbete. Ekonomiska incitament ekonomisk möjlighet att studera (får ej läsa med försörjningsstöd) individuell gymnasiepeng tills den grundläggande behörigheten är avslutad möjlighet att överlåta föräldrapeng till närstående möjlighet för till exempel mor- och farföräldrar att ta ut ledighet med ersättning ekonomin är ett viktigt incitament men ofta uppstår moment 22. Föräldrar (även unga) vill ta ansvar för sitt eget liv men kan inte eftersom föräldrar har försörjningsplikt för unga upp till 21 år som går i gymnasiet se till att unga föräldrar får hjälp med sin försörjning och låt dem läsa i sin egen takt. Samverkan samverkan behövs mellan arbetsförmedling, socialtjänst och skola bättre samverkan vid överlämning mellan exempelvis socialtjänst och skola starkare nätverk mellan myndigheter/intressenter för att kunna hänvisa unga vidare på rätt sätt fungerande barnomsorg man ska kunna ha egen lägenhet när man studerar. Gör det enklare att få individuella bedömningar utifrån socialtjänstlagen informera och motivera redan under småbarnstiden, till exempel att studievägledare och arbetsförmedlare deltar i föräldragrupper på BVC mer samverkan mellan öppen förskola och unga föräldrar. 22

23 Hur man får unga föräldrar att etablera sig på arbetsmarknaden Motivation och vägledning få dem att klara av grundskola och gymnasium först skapa framtidstro underlätta återgång till studier ge unga föräldrar en bra grund att stå på, erbjud till exempel yrkesgymnasium vägledning, hitta visionen fungerande barnomsorg. Samverkan samla alla på ett ställe socialtjänst, arbetsförmedling med flera. Samordning! bra kontakter mellan arbetsgivare och myndigheter samarbete mellan olika verksamheter (endast arbetsförmedlingen kan inte erbjuda tillräckligt med alternativ) samarbete av typen KVA (kommunal visstidsanställning) verkar positivt. Dessutom a- kasseberättigat ger möjlighet till egen försörjning, till exempel egen lägenhet och motivation till fortsatt eget självständigt liv. Praktik, arbetsmarknadsrelaterade åtgärder inför en längre arbetsmarknadsutbildning (längre än nuvarande 3 månader) inom ramen för utvecklingsgarantin för unga föräldrar ge möjlighet till företagsförlagd utbildning där det är dags för generationsväxling, eventuellt med lärlingslön särskilt anställningsstöd som gör det lönsamt att anställa unga föräldrar fler arbetsplatser där det finns tid/utrymme att lära sig fler praktikplatser! regeringsbeslut och förändring av arbetsmarknadspolitiska program möjlighet till yrkespraktik möjlighet till deltidsarbete möjlighet till ersättning utöver försörjningsstöd vid praktik. Attityder statliga/offentliga myndigheter måste föregå med gott exempel och anställa unga och unga föräldrar arbetsmarknaden måste hjälpa till att möta de unga föräldrarnas behov arbeta med arbetsgivarnas syn på unga föräldrar arbeta på att skapa större förståelse på arbetsmarknaden för att unga föräldrar kanske inte kan arbeta med kort varsel, på obekväma arbetstider och så vidare fler mentorprogram. 23

24 Konkreta åtgärd för unga föräldrar Rätt att stå i bostadskö innan man fyllt 18 år, om man har barn. Rätt till försörjning under gymnasiestudier, om man har barn. Rätt till anpassad föräldrautbildning, både före och efter barnets födelse. Mötesplatser för unga föräldrar! Exempelvis öppna förskolor kan ha en eftermiddag i veckan riktad till unga föräldrar. En informatör/ombudsman i varje kommun som kan hjälpa till med att ge samlad information till unga föräldrar. Kan också hjälpa till att ta kontakter. Det borde gå att sätta in åtgärder tidigare innan de 100 dagar gått som krävs för att jobbgarantin ska börja gälla. BVC borde ha föräldragrupper med föreläsningar av arbetsförmedlare och studievägledare. Bjud in till exempel arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst, skola och öppen förskola för att ge information och svara på frågor. Bättre information om mor- och farföräldrarnas roll, vad är det som gäller? I föräldrautbildningar borde jämställdhetsfrågor stå i fokus eftersom det hos unga föräldrar ofta blir stora ansvars- och trygghetsklyftor. Rätt till egen bostad och socialbidrag även om man är ung förälder under 18 år, vilket lagen inte tillåter idag. Det är föräldrarna som är ekonomiskt ansvariga för sina barn upp till de är 21 år om de går i gymnasiet. Man ska inte behöva söka arbete för långt hemifrån. Föräldramentorer för de som vill. Bättre insatser för unga föräldrar med missbruk. Studievillkoret borde återinföras så att man kan gå från studier till arbetslöshet och få a-kassa. Inga unga föräldrar ska ha sämre rättigheter än andra föräldrar! Föräldrar under 18 år kan med hänsyn till situationen ibland beviljas försörjningsstöd utifrån att de är försörjningsskyldiga för sina barn. Egentligen har de inte denna rättighet utifrån lagen Stärk pappornas roll och medverkan. Kommunerna måste förbättra sin uppföljning av unga som inte går ut gymnasiet. Se till att unga föräldrar har en fast bostad direkt så att deras barn får ha samma barnomsorg och närmiljö så länge som möjligt. 24

25 Bilaga 3 Kärleken till barnen är inte åldersrelaterad Text: Claudia Torres Foto: Precious People Man älskar inte sina barn mindre bara för att man har råkat leva kortare tid, säger Doreen Månsson. Programledaren Doreen Månsson fick sitt första barn när hon var 17 år gammal. Nu är hon med i konferensen Om unga föräldrar och berättar om sina erfarenheter av att vara ung mamma. Det kanske låter lite töntigt men jag ville vara med i det här sammanhanget av personliga skäl, säger Doreen Månsson. För det spelar ingen roll att många tycker att jag är framgångsrik och bekymmersfri innerst inne kommer jag alltid att vara den där unga tjejen som hade det svårt på grund av mitt livsval. Det är som ett blåmärke som inte syns. Jag vill bana väg för den unga mamma som jag en gång var. Men där och då var ingenting jobbigt, jag hade bestämt mig för att klara av situationen. Det är först långt efteråt som jag har fattat hur tungt det egentligen var. Shit, vad jobbigt det var! Vad var det som var så jobbigt? Andras blickar och förutfattade åsikter. Jag hade en känsla av att man tittade ner på mig och väntade på mitt fall. Är man ung kan det vara förödande för självkänslan. Det var som om jag hela tiden var tvungen att bevisa att jag dög som mamma. Men jag kanske var väl ambitiös, herregud, jag till och med strök barnens trosor! Doreen berättar hur hon städade som en besatt när en resursperson från BVC skulle komma på hembesök. Och hur hon tog på sig sina mest propra kläder när hon skulle på BVC-kontroller med sitt barn. Som om det vore hon och inte barnet som skulle kontrolleras, mätas och vägas. Hur tycker du att man ska möta unga föräldrars behov? Jag tycker att det behövs en handlingsplan för myndighetsutövare som kommer i kontakt med unga föräldrar. De behöver förstå hur avgörande det är med ett schysst bemötande. Grunden måste vara att man ser de unga föräldrarna som en resurs istället för ett problem. Länspolismästare Carin Götblad sa något så klokt: Tänk om man kunde bemöta människor som en tillgång istället för ett problem. Då kanske de till slut tror på det själva. Doreen menar att man som ensam ung förälder kan ha svårt att stå på sig och kräva sin rätt. Det inledande mötet med det offentliga i form av BVC, socialassistenter, kuratorer och lärare kan vara det som styr hur den unga föräldern ser på sig själv. I värsta fall kanske man rentav finner sig i att vara en belastning. Än idag har jag ett myndighetstrauma och ber min mamma ringa och fixa med försäkringskassan. Det är konstigt hur sådana tankar klibbar fast jag hade ju rättigheter trots att jag var utanför normen. Precis som andra grupper i samhället har självklara rättigheter. Handikappade till exempel, jag upplever ju inte att de är en samhällsbelastning, skrattar Doreen. 25

26 Andra sätt att leva Idag ger Doreen ett intryck av att vara orädd och genuint intresserad av människor långt ifrån den ängsliga unga mamma som var rädd för hur andra såg på henne. Hon lyssnar intensivt under intervjun och ställer minst lika många frågor till mig. Hon är socialt begåvad helt enkelt, intensiv och pratglad. Men när vi kommer in på frågorna om unga föräldrar blir hon allvarlig och engagerad. Kärleken till barnen är inte åldersrelaterad. Man älskar inte sina barn mindre bara för att man har råkat leva kortare tid. I mitt fall är jag ju också ensamstående mamma. Det handlar helt enkelt om att man har andra förutsättningar än kärnfamiljer. För ett tag sedan kunde man läsa braskande rubriker om att Doreen rasar mot kärnfamiljer. Debatten hölls igång på tidningar och bloggar runt om i Sverige. Folk blev sura. Naturligtvis är det bäst för barnen att växa upp med båda sina föräldrar. Men om det är så olyckligt att det inte går för att man gör varandra illa tycker jag att det finns andra alternativ till kärnfamiljen. Det är patetiskt att hålla fast vid en schablon. Det måste finnas utrymme för andra sätt att leva. Och det är klart att andra vuxna män kan spela stor roll i mina döttrars liv trots att de inte är deras biologiska pappor. Min bästa killkompis, Tarik Saleh och hans bror Jonas är gudfäder till Yasmine, min yngsta tjej. Hon får massvis av kärlek och känner sig superpriviligierad. Kärleken är gratis, säger Doreen. Doreens tips till vuxna som möter unga föräldrar: Skippa moralhästarna! Uppmuntra! Bygg broar istället för att göra klyftorna större. 26

27 Bilaga 4 Foldern: Du som är Ung & Förälder 27

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet

Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet Diarienummer A2016/01883/I

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Bilaga 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Befintlig verksamhet Befintlig verksamhet/samarbete

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011

Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011 Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011 Delstudie 1A Delstudie 1B MVC träff MVC grupp Föder BVC träff BVC grupp Delstudie

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar

Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar LIDKÖPINGS KOMMUN Antagen av Carina Bertilsson, chef för KAA, 160519 Innehåll HANDLINGSPLAN FÖR AKTIVITETSANSVARET... 3 Aktivitetsansvaret har tre

Läs mer

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare Med rätt att delta Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare Utredningens uppdrag Föreslå åtgärder för att öka arbetskraftsdeltagandet och

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

Unga föräldrars möjligheter att slutföra sin utbildning

Unga föräldrars möjligheter att slutföra sin utbildning Unga s möjligheter att slutföra sin utbildning Förord Att få barn i unga år innebär ofta att skolgången avbryts, vilket kan medföra en högre risk för att hamna i ett långvarigt utanförskap. Vad kan då

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år SKRIVELSE Monica Isaksson, 20141014 Vårt Dnr: 2012-0043 Kommunstyrelsen Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2012-08-27,

Läs mer

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1697 av Désirée Pethrus (KD) Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA 16-20 ÅR Halvårsrapport januari 2014 Datum: 2014-01-20 Sammanställt av: Lilian Lama, Uppföljningsansvarig Innehållsförteckning 1 Det kommunala informationsansvaret

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 Medborgardialog STRATEGI FÖR INTEGRATION Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOKUSGRUPPER...

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn

marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn Familjecentralen i Vårby Gård Familjecentral i den mångkulturella förorten Huddinge kommun Mångkulturell storstadsförort

Läs mer

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap Trappan - Ungas väg I detta material berättar ungdomar från Södertälje om hur det är, när livet plötsligt tar stopp och man inte kommer vidare till arbete eller fortsatta studier. I detta dokument har

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetssökande, 2014-02. Lättläst svenska Jobb- och utvecklingsgarantin Du som har varit utan arbete en längre tid och behöver hjälp att komma tillbaka till arbetslivet kan

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen i siffror 11 000 anställda 321 kontor Kundtjänst besvarade 1 060 000 telefonsamtal senaste året Arbetsformedlingen.se

Läs mer

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år. Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Ökat stöd för underhållsreglering

Ökat stöd för underhållsreglering REMISSYTTRANDE 1 (3) Dnr 2014-10-15 1076/14 Ökat stöd för underhållsreglering (S2014/4944/FST) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors yttrande utgår från regeringens mål att alla ungdomar ska

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning (bilaga 1)

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning (bilaga 1) Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning (bilaga 1) Nedan följer en kartläggning av gruppen unga i Tyresö kommun som varken arbetar eller studerar, eller är undersysselsatta. Först redovisas

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

s- )>--' s46 Aktivitetsansvar 2015 (UN 2015.078) 1. Tjänsteskrivelse, eor5-o9-15, Alitivitetsansvar 2015 2. Aktivitetsansvar2ols VALLENTUNA KOMMUN

s- )>--' s46 Aktivitetsansvar 2015 (UN 2015.078) 1. Tjänsteskrivelse, eor5-o9-15, Alitivitetsansvar 2015 2. Aktivitetsansvar2ols VALLENTUNA KOMMUN VALLENTUNA KOMMUN Utbild n i ngsnä m ndens a rbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I 2015-09-30 6 (1s) s46 Aktivitetsansvar 2015 (UN 2015.078) Beslut Arbetsutskottet noterar informationen. Ärendebeskrivning

Läs mer

Begäran om pengar för extra arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar under 2016

Begäran om pengar för extra arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar under 2016 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-12-17 12 (xx) Dnr SN 2015/251 Begäran om pengar för extra arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar under 2016 Sammanfattning Arbetslösheten bland

Läs mer

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2)

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Praktik och tidsbegränsade anställningar med statligt stöd från Arbetsförmedlingen sker på kommunens förvaltningar samt i kommunens för ändamålet skapade

Läs mer

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället - DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället Uppnå en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet Ökat egenansvar och ekonomiska incitament för individen

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

UNG IDAG Resultaten i korthet

UNG IDAG Resultaten i korthet UNG IDAG 2017 Resultaten i korthet 2 Inledning Unga i åldern 13 25 år utgör drygt 16 procent av Sveriges totala befolkning, vilket motsvarar ungefär 1,6 miljoner personer. Denna grupp inbegrips av den

Läs mer

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder

Läs mer

Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden

Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet Socialhögskolan, Lunds universitet Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden Nyhetsbrev maj 2013 ALEXANDRU PANICAN nätverkskoordinator

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar

Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar Bilaga 10 Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar Teknisk beskrivning Föräldraförsäkringsutredningen har låtit genomföra undersökningar riktade till föräldrar och chefer.

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet ÖVERENSKOMMELSE KOMMUNLEDNINGSKANSLIET

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet ÖVERENSKOMMELSE KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet Höörs kommun: Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: 0413-280 00 Fax: 0413-207 41 kommun@hoor.se www.hoor.se www.facebook.com/hoorskommun

Läs mer

Integration & tillväxt. Välkommen!

Integration & tillväxt. Välkommen! Integration & tillväxt Välkommen! Dagens program Framtid Dåtid Förmiddag Projekt Kompetensplattform BD Eftermiddag Integration & tillväxt Nutid Projekt Kompetensplattform Norrbotten Bakgrund Innehåll Resultat

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för Ornäs fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation...

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Eskilstuna kommun. Det kommunala uppföljningsansvaret

Eskilstuna kommun. Det kommunala uppföljningsansvaret Eskilstuna kommun Det kommunala uppföljningsansvaret Innehåll Sammanfattning och bedömning... 3 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Revisionsfrågor... 4 1.4. Revisionskriterier...

Läs mer

Vägledning vid samtal

Vägledning vid samtal Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan

Läs mer

Föräldra ledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldra ledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldra ledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14 FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Nationell samling för unga utanför

Nationell samling för unga utanför 2015-05-01 Nationell samling för unga utanför Ungdomsarbetslösheten i Sverige Ungdomsarbetslösheten har stigit och Sverige har idag en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder. År 2014 uppgick arbetslösheten

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer