Innan sammanträdets början kommer NCC att informera kommunfullmäktiges ledamöter om nytt bad i Burlöv. Sekreterare. Ärende Beteckning Sida

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innan sammanträdets början kommer NCC att informera kommunfullmäktiges ledamöter om nytt bad i Burlöv. Sekreterare. Ärende Beteckning Sida"

Transkript

1 BURLÖVS KOMMUN Kungörelse Kommunfullmäktige Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt förhinder för ledamot måste kommunstyrelsens kansli meddelas i god tid per telefon eller via e-post till nima.khojasteh@burlov.se Innan sammanträdets början kommer NCC att informera kommunfullmäktiges ledamöter om nytt bad i Burlöv. Vlado Somljacan Ordförande Charlotta Wemme Dehlin Sekreterare Föredragningslista Val av justerande: Håkan Kjellberg och Lars-Erik Wollmér Ärende Beteckning Sida 1. Upprop 2. Val av justerande samt bestämmande av tid för justering 3. Uppföljningsrapport inklusive delårsrapport per KS/2015: Interpellationer Avsägelser Nyinkomna motioner Delgivning Jämställdhets- och mångfaldsplan Motion av Petra Malmquist (S) - Ta fram kostnaderna för att bygga en läktare till Dalslunds Sporthall KS/2015: KS/2015:255 68

2 BURLÖVS KOMMUN Kallelse Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Ärende Beteckning Sida 10. Motion av Mats Lithner (FP) - Etablera en förstärkt polisstation i Burlöv 11. Motion av Mats Lithner (FP) - Åtgärder för att förbättra hemtjänstutbudet 12. Motion av Lars Johnson - God och klimatvänlig skolmat 13. Motion av Anneli Kihlstrand (C) - Etablera ett företagshotell i Åkarp KS/2015: KS/2014: KS/2015: KS/2015: Riktlinjer för konstnärlig utsmyckning KS/2014: Sammanträdesplanering 2016 KS/2015: Ändring i allmänna lokala ordningsföreskrifter, förbud mot camping m.m. KS/2015: Vision Burlöv sammanträder , kl i Lilla sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv SD-gruppen sammanträder , kl i Skärfläckan, Medborgarhuset, Arlöv

3 BURLÖVS KOMMUN 3 Kallelse Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Uppföljningsrapport inklusive delårsrapport per Dnr KS/2015:7 Sammanfattning Från kommunledningskontoret föreligger uppföljningsrapport inklusive delårsrapport per den 30 juni Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att utbildnings- och kulturnämndens volymförändringar i verksamheten skall stämmas av vid årets slut i syfte att bestämma kompensation alternativt avräkning på grund av volymförändringar, att utbildnings- och kulturnämnden skall åtgärda underskott på motsvarande 0,5 mnkr inom förskoleverksamheten enligt nämndens presenterade handlingsplan, för att uppnå en budget i balans 2015 och att detta skall följas upp i presidieträffar mellan utbildnings- och kulturnämnden och kommunstyrelsen månatligen från och med september 2015, att socialnämnden skall åtgärda underskott på 1,2 mnkr i enlighet med handlingsplanen i uppföljningsrapport 2 för att uppnå en budget i balans 2015 och att detta skall följas upp i presidieträffar mellan socialnämnden och kommunstyrelsen månatligen från och med september 2015, att socialnämnden skall fortsätta se över sina rutiner avseende styrning av verksamheterna och dokumentera hur styrning kan ge bättre resultat senast den 1 november 2015, att socialnämnden skall redogöra hur anpassning av verksamheten inom särskilt boende och LSS skall ske vad gäller personalbudgetavvikelser, att bevilja kommunstyrelsen ett centralt tilläggsanslag för investeringar i samband med internleasing motsvarande 1 mnkr, att uppmana samtliga nämnder att aktivt söka medel från statens finansieringar av nya reformer, att bevilja kommunstyrelsen anslag motsvarande 0,3 mnkr ur medel från återbetalning av AFA-premier för att förstärka satsningen på friskvårdsbidrag från 700 kr till kr per person år 2015, samt att i övrigt godkänna förslag till uppföljningsrapport inklusive delårsrapport för

4 BURLÖVS KOMMUN 4 Kallelse Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att utbildnings- och kulturnämndens volymförändringar i verksamheten skall stämmas av vid årets slut i syfte att bestämma kompensation alternativt avräkning på grund av volymförändringar, att utbildnings- och kulturnämnden skall åtgärda underskott på motsvarande 0,5 mnkr inom förskoleverksamheten enligt nämndens presenterade handlingsplan, för att uppnå en budget i balans 2015 och att detta skall följas upp i presidieträffar mellan utbildnings- och kulturnämnden och kommunstyrelsen månatligen från och med september 2015, att socialnämnden skall åtgärda underskott på 1,2 mnkr i enlighet med handlingsplanen i uppföljningsrapport 2 för att uppnå en budget i balans 2015 och att detta skall följas upp i presidieträffar mellan socialnämnden och kommunstyrelsen månatligen från och med september 2015, att socialnämnden skall fortsätta se över sina rutiner avseende styrning av verksamheterna och dokumentera hur styrning kan ge bättre resultat senast den 1 november 2015, att socialnämnden skall redogöra hur anpassning av verksamheten inom särskilt boende och LSS skall ske vad gäller personalbudgetavvikelser, att bevilja kommunstyrelsen ett centralt tilläggsanslag för investeringar i samband med internleasing motsvarande 1 mnkr, att uppmana samtliga nämnder att aktivt söka medel från statens finansieringar av nya reformer, att bevilja kommunstyrelsen anslag motsvarande 0,3 mnkr ur medel från återbetalning av AFA-premier för att förstärka satsningen på friskvårdsbidrag från 700 kr till kr per person år 2015, samt att i övrigt godkänna förslag till uppföljningsrapport inklusive delårsrapport för

5 Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Boris Blumenfeld TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Diarienummer KS/2015:7-041 Kommunstyrelsen Uppföljningsrapport inklusive delårsrapport per Sammanfattning Från kommunledningskontoret föreligger uppföljningsrapport inklusive delårsrapport per den 30 juni Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att utbildnings- och kulturnämndens volymförändringar i verksamheten skall stämmas av vid årets slut i syfte att bestämma kompensation alternativt avräkning på grund av volymförändringar, att utbildnings- och kulturnämnden skall åtgärda underskott på motsvarande 0,5 mnkr inom förskoleverksamheten enligt nämndens presenterade handlingsplan, för att uppnå en budget i balans 2015 och att detta skall följas upp i presidieträffar mellan utbildnings- och kulturnämnden och kommunstyrelsen månatligen från och med september 2015, att socialnämnden skall åtgärda underskott på 1,2 mnkr i enlighet med handlingsplanen i uppföljningsrapport 2 för att uppnå en budget i balans 2015 och att detta skall följas upp i presidieträffar mellan socialnämnden och kommunstyrelsen månatligen från och med september 2015, att socialnämnden skall fortsätta se över sina rutiner avseende styrning av verksamheterna och dokumentera hur styrning kan ge bättre resultat senast den 1 november 2015, att socialnämnden skall redogöra hur anpassning av verksamheten inom särskilt boende och LSS skall ske vad gäller personalbudgetavvikelser, att bevilja kommunstyrelsen ett centralt tilläggsanslag för investeringar i samband med internleasing motsvarande 1 mnkr, att uppmana samtliga nämnder att aktivt söka medel från statens finansieringar av nya reformer,

6 6 BURLÖVS KOMMUN KS/2015:7 2 (2) att bevilja kommunstyrelsen anslag motsvarande 0,3 mnkr ur medel från återbetalning av AFA-premier för att förstärka satsningen på friskvårdsbidrag från 700 kr till kr per person år 2015, samt att i övrigt godkänna förslag till uppföljningsrapport inklusive delårsrapport för Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Boris Blumenfeld Ekonomichef Ärendebilagor Uppföljningsrapport inklusive delårsrapport , daterad , inklusive bilagor 1 3 Beslut i ärendet delges Samtliga nämnder Kommundirektör Ekonomichef

7 7 BURLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen Uppföljningsrapport inklusive delårsrapport Innehåll 1. Inledning Viktiga händelser, perioden januari juni Omvärldsfaktorer God ekonomisk hushållning Ekonomisk översikt och analys Investeringar Finansieringsanalys Personalekonomisk redovisning Bilaga 1: Investeringsbudget, uppföljningsrapport Bilaga 2: Burlövs kommun, delårsrapport Bilaga 3: Sammanställd redovisning, koncernen Burlövs kommun,

8 8 1. Inledning I denna uppföljningsrapport redovisas de viktigaste händelserna för Burlövs kommun för perioden 1 januari 30 juni I rapporten görs en omvärldsredogörelse kring faktorer som påverkar Sveriges samhällsekonomiska utveckling och i förlängningen Burlövs kommun, beskrivning av måluppfyllelsen för kommunens övergripande mål samt en bedömning av hur målet om god ekonomisk hussållning uppnås. Utöver det görs en fördjupad ekonomisk analys med prognos för 2015, en beskrivning av läget för kommunens medarbetare med fokus på sjuktal samt en budgetavstämning för respektive nämnd. Rapporten kompletteras med delårsbokslut för perioden till i en särskild bilaga, bilaga 2 samt en bilaga för uppföljning av den kommunala koncernens ekonomiska ställning, bilaga Sammanfattning En avstämning mot kommunens övergripande mål visar att samtliga mål, såväl verksamhetsanknutna- som finansiella mål, är på väg att uppfyllas under målperioden. Burlövs kommun har fastställt fem övergripande mål som ska vara uppfyllda senast 2017 samt ett finansiellt mål som ska vara uppfyllt vid årets slut. Av dessa bedöms samtliga verksamhetsanknutna mål kunna vara uppfyllda senast 2017 och det finansiella målet vid årets slut. Därav uppfyller Burlövs kommun målsättningen att verksamheterna i kommunen bedrivs utifrån God ekonomisk hushållning. Det ekonomiska resultatet för 2015 beräknas bli en vinst på 22,2 miljoner kronor. De två enskilt största förklaringarna till detta är ett beslut om återbetalning av AFA-medel som betalats in 2004 och ett förväntat exploateringsöverskott som följer av en beräknad markförsäljning på Stora Bernstorp och Sege nya industriområde. Exklusive dessa jämförelsestörande poster beräknas årets resultat bli +9,6 miljoner kronor. En jämförelse med 2014 års resultat, +17,9miljon kronor, innebär en försämring med 8,3 miljoner kronor. Orsaken till det lägre resultatet i förhållande till föregående år är till stor del att verksamheternas nettokostnader beräknas öka mer än intäkter från skatter och statsbidrag. I delårsrapporten redovisas den ekonomiska utvecklingen för perioden 1 januari till 30 juni. Resultatet för denna period blev ett underskott på 2,7 miljoner kronor exklusive jämförelsestörande poster. Att resultatet första halvåret visar på ett underskott samtidigt som helårsprognosen visar på ett överskott beror till stor del på säsongsvarierande kostnader och intäkter, såsom personalens intjänande respektive uttag av semester. Därför ska resultatet första halvåret jämföras med resultatet för samma period 2014, som blev -5,3 miljoner kronor. Det innebär att periodens resultat förbättrats med 2,6 miljoner kronor jämfört med föregående år. Detta beror sannolikt på att kostnaderna fördelas på annat sätt under 2014 än vad som nu beräknas under Årets beräknade resultat, cirka 9,6 miljoner kronor, är cirka 4,6 miljoner kronor bättre än budget Av budgetavvikelsen beror 9,7 miljoner kronor på att verksamhetens nettokostnader beräknas bli lägre medan intäkter från skatter och statsbidrag samt finansiella intäkter förväntas bli 5,1 miljoner kronor lägre än beräknat. Orsaken till att nettokostnaderna väntas bli lägre än budgeterat är bland annat att anslaget för oförutsedda kostnader, cirka 8 miljoner kronor, inte förväntas att användas samt att kostnaderna för det nya löneavtalet blir cirka 6 miljoner kronor lägre. Dock beräknas nettokostnaderna för nämnderna bli 3,6 miljoner kronor högre än budgeterat. Utbildning- och kulturnämnden och socialnämnden är de nämnder med störst budgetavvikelse, -4,2 miljoner kronor respektive -1,2 miljoner kronor medan de andra nämnderna beräknas hålla sina budgetar. Utbildning- och kulturnämnden samt socialnämnden föreslås därför få i uppdrag att åtgärda delar av sina underskott för att få ett resultat i balans. 2

9 9 De sammanställda räkenskaperna för Burlövs kommun inkluderar företag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller väsentligt inflytande över (dotterbolag). Kommunkoncernens resultat för perioden 1 januari till 30 juni visar på ett överskott motsvarande 21,7 miljoner kronor. Detta är en förbättring med 12,2 miljoner kronor i förhållande till samma period Helårsprognosen pekar inte i samma riktning och resultatet för 2015 beräknas hamna på +40,3 miljoner kronor, vilket är en minskning med 82,6 miljoner kronor jämfört med års resultat påverkades kraftigt av jämförelsestörande poster då exploateringsmark på Flansbjer Norra och Sege nya industriområde såldes under hösten Av resultatet för perioden står kommunen för 2,5 miljoner kronor medan Skärfläckan och VA Syd står för 18,1 miljoner kronor respektive 1,1 miljoner kronor 2. Viktiga händelser, perioden januari juni 2015 Kronetorpstaden ett steg närmare Den 15 juni 2015 antog kommunfullmäktige den första detaljplanen, för del av Kronetorp 1:1 med flera. Byggnationen av de fyra bostadskvarter som omfattas av detaljplanen kan därmed startas upp. Avfallshantering Nytt avtal med Malmö stad om fortsatt samarbete kring avfallshantering har tecknats. Goda resultat i årets servicemätning SKLs Insikt 2015 Burlövs kommun placerar sig i topp bland de skånska kommunerna i årets servicemätning av kommunens myndighetsutövning gentemot företagen i kommunen. Öppet statsnät i Burlövs kommun Kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges beslut under hösten 2014 och 1:a halvåret 2015 om etablering av ett öppet stadsnät som innebär ett väsentligt ökat kommunalt åtagande gentemot medborgarna och att bredbandsstrategin kan efterlevas. Ny mötesplats Socialnämnden har beslutat att tillsammans med Burlövs Bostäder planera för en ny mötesplats för kommunmedborgarna på Dalbyvägen, kvarteret Ugglan. Nytt boende för ensamkommande flyktingbarn planeras under 2015 Burlövs kommun planerar starta upp sitt andra boende med ytterligare 10 platser för ensamkommande barn. Inflödet är fortsatt stort vilket kommer medföra att behovet av externa placeringar kommer behövas utöver de egna platserna. Ny upphandling av Svenshögs äldreboende Burlövs kommun kommer teckna avtal med samma leverantör som tidigare för drift av Svenshögs äldreboende. 3. Omvärldsfaktorer 3.1 Samhällsekonomisk utveckling i Sverige 1 Hittills i år, 2015, har den svenska ekonomin utvecklats bättre än beräknat. Bakgrunden är den snabbare ekonomiska tillväxten på våra exportmarknader som därmed ökar importen snabbare i dessa länder. Den svenska exporten har också påverkats positivt av försvagningen av den svenska kronan. Regeringens bedömning är att konjunkturåterhämtningen väntas fortsätta under hela 2015 och Den starka internationella tillväxten samt en ökad tilltro hos svenska företag och hushåll förväntas leda till att BNP 2015 ökar med cirka 3,2 procent, vilket kan jämföras med BNP-ökningen på 2,3 procent år Informationen baseras på Sveriges kommuners och Landstings (SKL) skatteunderlagsprognos från Augusti Ny prognos presenteras den 2 oktober. 3

10 10 I år tilltar skatteunderlagstillväxten betydligt jämfört med 2014, vilket till stor del beror på större ökningar av löner och pensioner samt ändrade avdragsregler för bland annat pensionssparande, vilket ger ett extra lyft i skatteunderlaget i år. Enligt ny befolkningsframskrivning kommer befolkningen i arbetsför ålder öka snabbare de närmsta åren, vilket beräknas leda till fler arbetade timmar och en högre sysselsättning. Upprevideringen av sysselsättningen i år beräknas också leda till att arbetslösheten sjunker från ca 7,9 procent till 7,5 procent. Den pågående konjunkturåterhämtningen prognostiseras leda till att den svenska ekonomin kommer i balans år 2016, vilket kommer leda till att sysselsättningen succesivt avtar då efterfrågan på arbetskraft avtar. En ekonomi i balans och en lägre sysselsättningstillväxt de närmaste åren efter 2016 kommer leda till att skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med Befolkningsutveckling Den 30 juni uppgår antalet invånare till Befolkningen har sedan årsskiftet 2014/2015 ökat med 80 personer, från invånare till invånare. Enligt gällande befolkningsprognos väntas antalet invånare bli personer 2015, det vill säga 75 personer mer än utfallet i juni. Trenden med en befolkningstillväxt under en procent på helårsbasis håller i sig och det finns en stor risk för att den fastställda befolkningsutvecklingen för 2015 inte uppnås. En bidragande förklaring till den låga befolkningsökningen är att bostadsbyggandet inte riktigt har kommit igång. Flera stora projekt är dock på gång i kommunen och bostadsbyggandet förväntas öka de närmsta åren efter Fram tills idag är bedömningen att befolkningsökningen sker genom generationsväxling i befintligt bostadsbestånd. För perioden, , finns det ett födelseöverskott med 44 individer, invandringsöverskott med 54 individer samt ett inflyttningsöverskott med -18 individer. 3.3 Bostäder Under årets första sex månader färdigställdes tre villor på Strandängen i Arlöv. Enligt fastställd prognos är det fyra bostäder färre än planerat under våren. Dock pågår arbetet med att färdigställa fem nya bostäder på Norra Promenaden, vilket väntas bli klart efter sommaren. Vidare finns det tecken på att bostadsbyggandet kommer igång ytterligare under hösten. Bland annat väntas ytterligare sex hus bli klara på Strandängen, två hus i Tågarp och ytterligare tre hus på Lyckö äng i Åkarp. Trots detta förväntas inte bostadsbyggandet i Burlövs kommun komma upp till planerad nivå för 2015 och utifrån rådande situation skrivs prognosen ner från 22 till cirka 19 färdigställda bostäder. Under 2016 förväntas bostadsbyggandet ta ordentlig fart, och enligt en bedömning gjord utifrån samtal med fastighetsägare och byggföretag, väntas antalet färdigställda bostäder hamna på 126 stycken, varav merparten byggs på Kronetorp park, cirka 75 bostäder. 3.4 Sysselsättning I juni månad uppgick den öppna arbetslösheten till 4,5 procent i kommunen i förhållande till hela arbetskraften. Detta är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med samma period Trenden är generell och speglar samhället i stort. Dock sjunker arbetslösheten långsammare jämfört med tidigare år. För Skåne län och riket sjönk arbetslösheten med 0,2 respektive 0,1 procentenheter jämfört med samma period En trolig förklaring till att arbetslösheten fortsätter sjunka är att ungdomsarbetslösheten minskar i kommunen. Bland ungdomar år var arbetslösheten i juni månad 4,4 procent, 64 personer. Detta ska jämföras med föregående år där arbetslösheten låg på 6,3 procent, 93 personer. 4

11 11 4. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att verksamheten i Burlövs kommun ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheterna. I Burlövs kommun möjliggörs detta genom ett styrsystem som beskriver hur verksamheterna ska styras för att uppnå kommunens uppsatta mål. Som ett led i denna styrmodell är det viktigt att kontinuerligt mäta och följa upp de mål som kommunfullmäktige fattat beslut om. Detta görs delvis genom egna mätningar, men också genom att aktivt delta i olika attitydundersökningar och jämförelser, såsom SCB:s brukarundersökningar, SKL:s Insikt, Kommunforskning i Västsverige (Kfi) finansiella profil och SKL:s Kommunens Kvalitet i Korthet. Resultatet från dessa undersökningar och mätningar använder kommunen i sitt styrsystem för att planera för framtida förbättringsområden. Genom att använda Burlövs kommuns resultat i jämförelser med andra kommuners resultat kan vi skapa oss en bild över kommunens finansiella ställning och över hur det ser ut inom kommunens olika verksamhetsområden. Syftet med undersökningar och jämförelser är att utveckla och förbättra kommunens verksamheter och service till medborgarna och näringslivet. Det handlar om att Burlövs kommun på bästa möjliga sätt ska utnyttja de medel som genereras via skatteintäkter, statsbidrag och andra inkomstkällor. 5

12 Styrsystem Med God ekonomisk hushållning som utgångspunkt har Burlövs kommun tagit fram en styrmodell. Den ska utgöra en plattform där ekonomistyrning integreras med verksamhetsstyrningen. Modellen utgår från en tydlig styrning med hjälp av mål, tillsammans med de resurser som politiken har fördelat. Syftet är att erbjuda kommuninvånaren bästa möjliga service utifrån givna resurser. Vision 2030 och Värdegrund för Burlövs kommun antogs i maj 2012 och under våren 2013 reviderades kommunens övergripande mål och kompletterades med 11 mätbara indikatorer, med målvärde till och med 2017, som lades under de övergripande målen. Tillsammans utgör visionen, värdegrunden och de övergripande målen grunden för kommunens styrsystem. Med utgångspunkt från detta ska respektive nämnd med förvaltning varje år fastställa nämndsmål och handlingsplan som anger vad nämnden ska åstadkomma under följande år. För att säkerställa ett bra resultat ska samtliga mål som beslutas vara mätbara och indikera om verksamheten utvecklas i önskad riktning. Det finns således mål utifrån ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv samt nämndsmål för vad som ska åstadkommas under året. Genom kontinuerlig uppföljning av målen säkerställs att verksamheterna följer de beslut som politiken beslutat samt en kontinuerlig verksamhetsutveckling. Graderingen av måluppfyllelse i samband med delårsbokslutet är följande: Om färre än 33 % av målen eller riktlinjerna bedöms uppnå det övergripande målet markeras det med ett rött ljus. Om andelen mål eller riktlinjer som bedöms nå det övergripande målet ligger i intervallet 34 % - 67 % markeras detta med gult ljus. Om minst 68 % av målen eller riktlinjerna bedöms uppnå det övergripande målet markerar detta med ett grönt ljus. Trafikljusen visar måluppfyllelsen för ett specifikt övergripande mål. Resultatet för varje övergripande mål visas genom resultaten på fullmäktiges valda indikatorer som kopplade till respektive övergripande målet. Bilden nedan illustrerar detta: Vi har inte uppnått det övergripande målet Vi är på väg att uppnå målet Vi har uppnått målet Kommunfullmäktiges indikatorers måluppfyllelse illustreras på följande sätt: = Anger att årets resultat klart överstiger föregående års resultat eller det målvärde som fastställts. = Anger att årets resultat förbättrats jämfört med föregående år eller att det målvärde som fastställts 2017 förväntas bli uppnått. = Anger att årets resultat försämrats jämfört med tidigare år eller att det målvärde som fastställts bir svårt att uppnå. = Anger att resultatet klart understiger föregående års resultat eller att det målvärde som fastställts inte beräknas bli uppnått. = Värde saknas för ett mål eller riktlinje, ingen bedömning, mätning gjord för perioden. 4.2 Övergripande mål Med utgångspunkt från visionen har kommunfullmäktige beslutat om fem målområden som konkretiserars av fem övergripande mål och som mäts indikativt genom 11 beslutade 6

13 13 indikatorer. Syftet med indikatorerna är att förtydliga direktiven från kommunfullmäktige och möjliggöra en bättre styrning mot de områden kommunfullmäktige vill ha extra fokus på under perioden fram till Mål 1 - Trygghet: Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne Samtliga nämnder arbetar aktivt med att öka tryggheten i kommunen och i de verksamheter som bedrivs. Genom ett samordnat trygghetsarbete och utifrån genomförda och planerade aktiviteter kopplade till målet och indikatorn, är bedömningen att målet förväntas vara uppfyllt senast Indikator 1.1 Utfall Utfall Utfall Mål Polismyndigheten i Skåne, Index trygghetsmättning ,88 1,79 Resultatet hämtas från Polismyndighetens trygghetsmätning och speglar medborgarnas upplevda trygghet i kommunen. För 2014 och 2015 saknas mätning eftersom polismyndigheten i Skåne slutat göra undersökningen för Burlövs kommun. Då statistik saknas finns det ingen möjlighet att se hur resultatet utvecklats. I förhållande till föregående år går det att utläsa via andra studier och undersökningar att tryggheten upplevs ha ökat i Burlövs kommun. Bland annat framgår det under mötena i Örat mot marken att kommunen upplevs tryggare än tidigare år. Målet bör därav vara uppfyllt till och med Från och med 2016 byts därför indikatorn ut mot SCBs medborgarundersökning trygghet. Trygghetsundersökningen bygger på invånarnas upplevda trygghet. Det är därför viktigt att ständigt belysa det pågående arbetet med tryggheten i kommunen. Genom dialogträffar med allmänheten och regelbunden exponering av trygghetsarbetet på kommunens webbplats, i Burlövstidningen och i sociala medier illustreras detta arbete. Under våren har fokus legat på att samordna trygghetsarbetet i kommunen genom bland annat medverkande i olika trygghetsmätningar. Samverkan sker så väl med interna som externa aktörer, vilket bland annat resulterat i ett gott samarbetet med polisen som ökat sin närvaro i kommunen. Detta görs i syfte att minska den totala brottsligheten i kommunen. Om den totala brottsligheten minskar förväntas invånarna bli tryggare. Ett tydligt tecken på det är att brottsligheten har minskat i kommunen. Andelen anmälda brott under januari till maj 2015 minskade med 724 anmälningar per invånare. Större delen av förbättringen syns inom bland annat antalet anmälda misshandelsbrott och inbrott i bostäder som minskat med 20 respektive 40 procent. Genom aktiviter som till exempel Örat mot marken, trygghetsvandringar, ronderande väktarbolag bland kommunens verksamheter, buskage som beskurits på otrygga platser, förväntas tryggheten att öka. En annan framgångsfaktor för att öka tryggheten har varit att skapa aktiviteter för ungdomar. Fler feriearbeten och sommarentreprenörer jämfört med tidigare år, tidiga insatser inom socialtjänsten till ungdomar som riskerat att hamna i missbruk eller kriminalitet, ett ökat utbud av kultur och fritidsaktiviteter samt tillkomsten av Pangejaverksamheten på Vårbogården, är exempel på sådana miljöer och aktiviteter som väntas ge en positiv effekt på tryggheten. 2 OBS! I trygghetsmättningen är ett lågt värde vad en kommun eftersträvar att uppnå. 7

14 14 Mål 2 - Medborgarinflytande: Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamheter och utveckling Målet är uppfyllt. Samtliga nämnder arbetar aktivt för att skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande på kommunens verksamheter, vilket bekräftas av att målvärdet på indikatorn uppnådes under Indikator 2.1 Utfall Utfall Utfall Mål SCB:s Nöjd Inflytande Index 36,0 39,0 39,0 Resultatet hämtas från SCBs medborgarundersökning och belyser medborgarnas attityder till inflytandet i kommunen. För 2015 saknas mätning och nytt resultat publiceras först vid årsskiftet 2015/2016. I senast kända undersökning från 2014 framkom att kommunen bör fortsätta prioritera arbetet med att förbättra invånarnas möjlighet att påverka kommunens verksamheter samt att arbeta för att förbättra förtroendet. Kännedom och kunskap om vad som planeras och pågår i kommunen är grunden för att medborgarna ska engageras. Framgången för Burlövs kommun har varit att ökat sin närvaro i bland annat sociala medier och etableringen av en ny kundtjänstfunktion under Medborgarservice. I dag är dialogen med kommuninvånarna omfattande och sker genom många olika kanaler. Samtliga nämnder arbetar systematiskt genom olika forum, webbplats, sociala medier, medborgardialog, synpunktshantering med mera, för att öka dialogen med invånarna. Trots att Burlövs kommun har nått målsättningen visar resultatet på vikten av att fortsätta prioriteringar med att förbättra möjligheten att påverka kommunens verksamheter och deras förtroende för kommunens styrande. Kommunens närvaro i sociala medier fortsätter att öka genom bland annat olika annonskampanjer på Facebook, vilka har varit mycket framgångsrika. Även antalet följare på Tvitter forsätter att öka. Antal ärenden i kommunens synpunkthanteringssystem Tyck om Burlöv ligger på den högsta nivån sedan starten (220 synpunkter första halvåret). Under första halvåret skickades det in e-tjänster, vilket är 41 procent fler jämfört hösten Utöver det marknadsförs medborgarnas möjligheter att påverka i Burlövstidning, burlov.se, Facebook med mera. Dessutom hålls regelbundna möten med ungdomsrådet, föreningsrådet och bibliotekets referensgrupper i syfte att skapa förutsättningar för påverkan. Mål 3 - Boende och Miljö: År 2017 ska Burlöv vara en av de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne Burlövs kommun är på väg att nå målet, dock återstår mycket att göra. Samtliga nämnder arbetar med målet, att göra kommunen attraktiv för de boende. Resultatet på indikatorerna som är kopplade till det övergripande målet visar att kommunen har mycket kvar att göra men att de aktiviteter som har genomförts under året kommer att få positiv påverkan kommande år. Indikator 3.1 Utfall Utfall Utfall Mål SCB:s Nöjd Region Index ,0 3 E-tjänster erbjöds första gången hösten 2014, därav jämförelsen med fel period

15 15 Utfallet hämtas från SCB:s medborgarundersökning och speglar medborgarnas upplevelse av kommunen som en attraktiv plats att leva och bo i. Ny siffror för 2015 är tillgängliga årsskiftet 2015/2016 vilket innebär att det inte finns något resultat för första halvåret. Välfungerande förskolor och skolor samt ett rikt och varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter är viktiga faktorer för att göra kommunen till en attraktiv boendekommun. I likhet med tidigare år framkom det i 2014 års undersökning att Burlövs kommun bör fokusera på att möjliggöra byggandet för attraktiva bostäder, skapa trygga miljöer att vistas i samt möjliggöra ett brett utbud av fritidsmöjligheter för att kommunen ska bli mer attraktiv att leva och bo i. Samtliga fokusområden har varit prioriterade och för 2015 väntas resultatet bli högre och målet, index 60, förväntas bli uppfyllt senast I kommunens översiktsplan finns olika strategier för hur Burlövs kommun ska kunna utvecklas till en av de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne. Många detaljplaner har tagits fram för Åkarp, Kronetorp, Burlövs egnahem och Arlöv. Idag finns även en planberedskap för över 600 bostäder vilket är 300 fler jämfört med delmålet för Under våren 2015 har en skelettdetaljplan för Kronetorpstaden påbörjats i samarbete med övriga markägare. Under året kommer en ny lekplats att färdigställas och den nya skolan på Svenshög förväntas stå klar våren Andra satsningar som planeras att genomföras är en ny näridrottsplats i Åkarp. Detaljplanerna för utbyggnaden av Södra stambanan och programmet för utveckling av områdena runt banan visar möjligheter till en positiv utveckling och därmed attraktionskraft, vilket bedöms bidra till att öka att målet om en attraktiv boendekommun uppfylls. Indikator 3.2 Utfall Utfall Utfall Mål Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning Utfallet speglar till viss hur kommunen arbetar med miljöfrågor. I detta fall redovisar indikatorn kommunens arbete för att minska användningen av ändliga resurser och öka återvinningsgraden. Resultatet hämtas från jämförelsenätverket, Kommunens Kvalité i Korthet. För 2015 publiceras ett nytt resultat först vid årsskiftet 2015/2016. Det är mycket osäkert om målet på indikatorn går att förbättra i nivå med målsättningen eftersom det råder stor osäkerhet kring resultat av den nya återvinningsstationen i nordvästra Arlöv. Bedömningen är dock att mycket görs för att förbättra arbetet med miljöfrågor i Burlövs kommun. Under våren har målsättningen varit att öka fokus på återvinning. Två miljödagar har genomförts med fokus på skräpplockning. Under dessa dagar deltog drygt 1000 personer från skolor och förskolor i kommunen. Dock var deltagandet något lägre för privatpersoner. VA Syd har gett ut skriften Sortering till ca 7000 hushåll i kommunen i syfte att försöka förmå medborgarna i kommunen till att sortea mer. Under våren 2015 har en ny avfallsplan arbetats fram tillsammans med Malmö stad och VA Syd. Planen väntas antas våren Ett gemensamt underlag till upphandling av avfallsentreprenör har tagit fram i syfte att öka avfallsorteringen i kommunens verksamheter. Dessutom finns planer på fler miljöhus vid de kommunala byggnaderna. Mål 4 Arbete och Näringsliv: År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre Burlövs kommun är på väg att nå målet trots att resultatet av indikatorn, Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, inte har utvecklats åt rätt håll. Nämndernas aktiviteter kopplade till mål och indikatorer pekar på att målet kommer bli uppfyllt. Dock kan vissa mål kopplade till de olika indikatorerna ta något längre tid att uppnå än planerat då förändringsarbete inom bland annat skolan först får effekt flera år senare. Tydliga signaler i 9

16 16 samhället visar att konjunkturen i Sverige kommer att förbättrats. Arbetslösheten för årets sex första månader minskar i förhållande till tidigare år, vilket också påverkar sysselsättningen positivt. Indikator 4.1 Utfall Utfall Utfall Mål Elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun(%) ,4 83,8 82,3 88,8 Utfallet visar hur kommunen lyckas med att få ungdomar behöriga till ett gymnasieprogram och resultatet hämtas från Skolverket. De resultat som presenteras i rapporten är preliminära uppgifter och under hösten kommer skolverkets fastställda resultat. Årets preliminära resultat på 82,3 procent behöriga till ett gymnasieprogram är en försämring med 1,5 procentenheter. Resultatet visar att det tar tid att genomföra resultatförbättringar eftersom de insatser som görs i syfte att höja resultaten sker i hela organisationen och får bäst effekt bland de lägre årskurserna. Det innebär att resultatet över tid kommer förbättras i takt med att dagens elever i de lägre årskurserna går ut högstadiet. Ett tecken på att åtgärder som har genomförts och pågår, satsningar som Språktrappan utvecklingsprogram för barn i förskolan och förskoleklass, utveckling av reflekterande arbetssätt, elevers inflyttande över vardagsarbetet, It- satsningar en till en dator och kompetensutveckling för pedagoger, kommer att leda till bättre resultat i framtiden är att andelen elever i årskurs 6 som nått målen i alla ämnen ökat från 69,7 procent år 2014 till 76,7 procent Liknande resultatförbättringar syns även i årskurs 3. Andelen elever i årskurs 3 som fått godkänd i alla delprov på nationellt program i matematik och svenska har ökat med 42 respektive 53 procent jämfört med Dock finns risken för att resultatförbättringen inte kommer upp i nivå med målsättningen Orsaken till det är att antalet nyanlända elever som kommer sent till Sverige inte hinner uppnå full behörighet till skolavslutning i årskurs nio. (Dessa elevers resultat riskerar att skymma det faktum att vi ser en positiv resultatutveckling). Bland annat kan nämnas att årets resultat skulle blivit cirka 3 procentenheter bättre om sent anlända flyktingbarn tas bort från statistiken. Det skulle innebära att resultatet hamnat i nivå med 2013 års resultat, det vill säga cirka 85 procent behörighet. Att lyfta Burlövs kommuns elevers studieresultat är ett långsiktigt arbete. Det är viktigt att de utvecklingssatsningar som har gjorts de senaste åren får fortsätta över tid. Utöver det som redan görs planeras en kartläggning av det språkutvecklande arbete i grundskolan. Resultatet från denna kartläggning ska ligga till grund för planering av skräddarsydda insatser för lärare i grundskolan utifrån faktiska behov i syfte att nå bättre resultat i framtiden. Indikator 4.2 Utfall Utfall Utfall Mål Förvärvsarbetande invånare år (%) ,7 76,1 Utfallet visar hur stor andel av Burlövsborna som är förvärvsarbetande och resultatet hämtas från Statistiska centralbyråns (SCB) databas. Andelen förvärvsarbetande invånare ger oss kunskaper om hur stor andel av den arbetsföra befolkningen som är sysselsatta. Nytt resultat publiceras inte förrän i slutet av året och då är det data för 2014 som publiceras. Utifrån rådande samhällsutveckling fortsätter sysselsättningen i Sverige att öka under 2014 och Detta bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis kommer att förbättras. För 10

17 17 samhället i stort förutspås den konjunkturella återhämtningen under 2016 och 2017 medföra en svagare sysselsättningsökning till följd av att sysselsättningsökningen i Sverige avtar, då den svenska ekonomin troligtvis når konjunkturell balans Utifrån dessa förutsättningar ser resultatet framöver ut att förbättras. Dock är risken stor, till följd av lägre sysselsättningsökning i samhället, att målet med att öka andelen förvarvsarbetande i kommunen till 76,1 procent inte bli uppfyllt För att höja andelen förvärvsarbetare i Burlövs kommun är det viktigt att höja utbildningsnivån bland kommunens invånare. Komvux har under våren utökat antalet yrkesvuxutbildningar som finansieras via statsbidrag från 2014, för att göra fler kommuninvånare anställningsbara. Inom näringslivsarbetet har flera insatser gjorts för att få flera i arbete med fokus på unga kommuninvånare. Kommunen har haft stipendieutbildningar med Hilti och AkzoNobel samt även i år genomfört projektet sommarlovsentreprenörer för att förbättra ungas chans till anställning eller att starta eget. För att möta dagens arbetslöshet med anpassade insatser/åtgärder pågår ett förändringsarbete inom arbetsmarknadsenheten i samverkan med arbetsförmedlingen. En del i detta arbete är att ansöka om medel från Europeiska socialfonden i syfte att arbete med ungdomsarbetslösheten i kommunen. Indikator 4.3 Utfall Utfall Utfall Mål Andel arbetslösa år, (%) ,0 4,6 4,5 4,1 Utfallet visar hur stor andel av befolkningen i Burlövs kommun som är utan arbete. Resultatet hämtas från Arbetsförmedlingen och speglar den genomsnittliga arbetslösheten för perioden till och med Trenden i Burlövs kommun liksom i riket är att antalet arbetslösa i åldern år sjunker i förhållande till föregående år. Enligt senast kända konjunkturindikatorer har den svenska ekonomin utvecklats positivt under de sex första månaderna, vilket troligtvis resulterat i att fler kommit ut i arbete. Utifrån den framtida konjunkturella utvecklingen samt de insatser som gjorts eller planeras de kommande åren förväntas målet 4,1 procent, andelen arbetslösa år, vara uppfyllt senast Många insatser som gjorts har varit framgångsrika för att få invånarna i arbete. Ett framgångsrikt projekt är kommunens arbete inom arbetsmarknadsenhet med kompetenshöjande verksamhet för personer med flyktingbakgrund och som inte kommit in på arbetsmarkanden. Projektet har visat fortsatt positiva resultat och 25 procent av deltagarna har gått vidare i arbete eller studier. Under 2016 har Komvux beviljats externa medel för att kunna arbeta mer proaktivt med att erbjuda lämpliga individanpassade åtgärder för arbetslösa ungdomar år som inte studierar eller arbetar. Indikator 4.4 Utfall Utfall Utfall Mål Etablerade på arbetsmarknaden eller studierar 2 år ,5 58,8 71,0 67,5 Utfallet hämtas från SKL:s databas Kolada och redovisar hur många ungdomar i Burlövs kommun som avslutade studier på en gymnasieutbildning 2013 och som två år efter, det vill säga 2015, är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar. Andelen ungdomar som studerar eller är i arbete har förbättrats markant jämfört med föregående år, en ökning med 12,2 procentenheter. Det är ett resultat som överstiger målet för år 2017 med 3,5 procentenheter. 11

18 18 Dessutom är resultatet i förhållande till övriga skånska kommuner bland de 25 procent högsta. En trolig förklaring till det bättre resultatet är att antalet studenter som var behöriga till universitet och högskola efter avslutade studier på gymnasieutbildning 2013, var cirka 16 procent högre jämfört med de som avslutade studier Det innebär att fler har haft möjlighet att studera på universitet och högskola. Även Burlövs geografiska läge spelar stor roll med mycket god tillgång till högskolestudier på hemmaplan. Vidare ser vi att ungdomsarbetslösheten i kommunen prognostiseras att sjunka med 0,6 procentenheter jämfört med Detta som ett led i flera jobbskapande aktiviteter i kommunen de senaste åren samt bättre samhällsekonomisk utveckling jämfört med tidigare år. Under året har näringslivsamordnaren tillsammans med studie- och yrkesvägledarna i kommunen samarbetat kring att upprätta en praktikdatabas i syfte att få ut fler i arbete. Vidare pågår ett utvecklingsarbete kring feriearbete som syftar till att underlätta etableringen på arbetsmarknaden. Utöver det har ett samarbete med arbetsförmedlingen om en gemensam ansökan om medel från Europeiska socialfonden gjorts i syfte att arbeta med målgruppen år. Utifrån detta förväntas resultat fortsätta ligga på en nivå i linje med målsättningen de närmsta åren. Detta eftersom konjunkturen successivt fortsätter förbättras samtidigt som grundskolans elevers studieresultat gradvis förbättras till följd av det systematiska kvalitetsarbete som implementerats. Mål 5 Service och kvalitet: År 2017 ska Burlövsborna vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamheter och service Burlövs kommun är på väg att nå målet trots svårigheter inom vissa områden. Samtliga nämnder arbetar aktivt med att höja servicenivån i kommunens verksamheter och utifrån nedanstående indikatorer och aktiviteter kopplade till målen förväntas målet vara uppfyllt senast Indikator 5.1 Utfall Utfall Utfall Mål Socialstyrelsens brukarbedömning helhet hemtjänst Utfallet hämtas från socialstyrelsens brukarundersökning via databasen Kolada. Syftet med indikatorn är att ta reda på hur brukarna/kunderna värderar sin hemtjänst. Resultatet för 2015 är i inte tillgängligt förrän årsskiftet 2015/2016. Resultatet har legat på samma nivå de senaste åren med undantag 2014 då resultatet sjönk något. I nämndens senaste interna undersökning blev närmare 90 procent av brukarna nöjda med de insatser som görs. Förhoppningarna är att detta resultat även står sig i den nationella statistiken och att resultatet ska förbättras genom de aktiviter och insatser som görs, så att målet, 91 procent nöjda, ska vara uppnått senast För att möjliggöra en ännu högre nöjdhet har indikatorn integrerad i socialnämndens systematiska kvalitetsarbete och ledningssystem. Orsaken är att sätta fokus på området och få till ett förbättringsarbete där resultatet ständigt analyseras i syfte att identifiera förbättringsområden som kan åtgärdas med specifika insatser. 12

19 19 Indikator 5.2 Utfall Utfall Utfall Mål Socialstyrelsens brukarbedömning helhet Särskilt boende Utfallet hämtas från Socialstyrelsens brukarundersökning via databasen Kolada och syftet med indikatorn är att ta reda på hur brukarna/kunderna värderar sitt boende. Resultatet för 2015 är i inte tillgängligt förrän årsskiftet 2015/2016. Resultatet har förbättrats tidigare år med undantag 2014 då resultatet sjönk något med två procentenheter. I nämndens senaste interna undersökning blev närmare 90 procent av brukarna nöjda med de insatser som görs. Förhoppningarna är att detta resultat även står sig i den nationella statistiken och att resultatet ska förbättras genom de aktiviter och insatser som görs, så att målet, 84 procent nöjda, ska vara uppnått senast För att möjliggöra en ännu högre nöjdhet har indikatorn integrerad i socialnämndens systematiska kvalitetsarbete och ledningssystem. Orsaken är att sätta fokus på området och få till ett förbättringsarbete där resultatet ständigt analyseras i syfte att identifiera förbättringsområden som kan åtgärdas med specifika insatser. Indikator 5.3 Utfall Utfall Utfall Mål Svenskt näringslivs företagsklimat totalt, ranking Resultatet hämtas från Svenskt näringslivs ranking och speglar hur företagen upplever kommunen som en bra plats att verka i. Resultatet för 2015 är i inte tillgängligt förrän årsskiftet hösten års resultat innebar en försämring med 87 placeringar i ranking. Resultatet analyserades och resulterade i ett antal aktiviter som förutsades leda till en bättre placering i kommande års rankning. Som ett resultat av det har det i årets Insikt 4 skett en förbättring av resultatet vilket även väntas få positiv effekt på företagsklimatet i kommunen. Fokus efter föregående års mätning har varit på området markupplåtelse, där vi hade vårt sämsta resultat och de insatser som gjorde har visat på positiva resultatförbättringar på enkätsvaren i Svenskt näringslivs företagsklimat som publicerades under våren 2015 och en jämförelse med tidigare år visar på att vi är tillbaka på samma nivåer som vi hade innan dippen Utifrån genomförda aktiviteter och de preliminära resultat som är tillgängliga förväntas målet kunna vara uppfyllt redan under Under 2015 har kommunen bland annat arbetat med kontinuerliga informationsträffar kring upphandling för företagare, mötesplats för företagare för ökade affärer, utbyte och nätverkande. Internt i kommunen har samverkan mellan de olika förvaltningarna utökats i syfte att underlätta för företagen i kommunen. En bredbandsutbyggnad har gjorts i företagsbyn och en plan för att möjliggöra minst 100 mbit fiber till samtliga företag i kommunen har tagits fram. 4.3 Finansiella mål I Budget 2015 med flerårsplan fastställdes ett finansiellt mål som ska spegla god ekonomisk hushållning i Burlövs kommun: 4 SKLs Företagsundersökning med fokus på myndighetsutövning 13

20 20 Årets resultat, exklusive reavinster från fastighetsförsäljningar och exploateringsöverskott, skall vara lägst + 5 mnkr, oräknat kostnader för sådana åtgärder där kommunfullmäktige beslutat att medel ska reserveras i årsredovisningens balanskravsavstämning. Målsättningen innebär att hänsyn måste tas till de beslut om reservationer av tidigare överskott som skett. Från årets resultat exklusive reavinster ska då läggas redovisade/planerade kostnader för sådana åtgärder där medel tidigare reserverats. Det framräknade resultatet benämns Justerat resultat och redovisas nedan: Finansiella mål Utfall Utfall Prognos (mkr) Resultat enligt resultaträkning -1,0 101,6 22,2 Avgår reavinster från fastighetsförsäljningar och 0-83,7-7,4 exploateringsöverskott Justering för kostnader avseende åtgärder där medel 15,9 2,8 2,0 reserverats i tidigare bokslut Justerat resultat 14,9 20,7 16,8 Burlövs kommuns finansiella målsättning prognostiseras bli uppfyllt. Det justerade resultatet, 16,8 miljoner kronor, är 11,8 miljoner kronor högre än den finansiella målsättningen, det vill säga ett justerat resultat på minst +5 miljoner kronor. 4.4 Balanskravet Kommunallagens Balanskrav ställer krav på att intäkterna varje år ska vara högre än kostnaderna. Det innebär att resultat innevarande år inte får vara negativt, det vill säga att årets resultat ska vara högre än +/-0. Syftet med reglerna är att en kommun inte ska överkonsumera och riskera att morgondagens skattebetalare ska stå för notan. Skulle ett eventuellt underskott uppstå, ska det negativa resultatet återställas inom de tre kommande budgetåren. Vidare finns det regler för hur resultatet skall beräknas. En justering skall göras för vissa kostnader och intäkter. Realisationsvinster och orealiserade förluster på värdepapper skall räknas bort. Balanskravs utredning i samband med delårsbokslut per ger ett positivt resultat enligt nedan: Avstämning av balanskrav (mkr) Utfall Utfall Utfall Resultat enl resultaträkning -1,0 101,6 22,2 Avgår reavinster 0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -1,0 101,6 22,2 Medel till resultatutjämningsreserv 0-20,0 0 Medel från resultatutjämningsreserv Justering för kostnader avseende åtgärder där medel 15,9 2,8 2,0 reserverats i tidigare bokslut Justering för kostnader avseende åtgärder för kostnader där medel reserverats för kommande år Årets balanskravsresultat 14,9 84,4 24,2 14

21 21 Av årets prognostiserade resultat utgör 12,6 miljoner kronor av jämförelsestörande poster. Exploateringsöverskott i samband med förväntad försäljning på Stora Bernstorp 2 och Sege nya industriby står för 7,4 miljoner kronor och 5,2 miljoner kronor går att härleda till återbetalning av AFA-medel 5. Utöver detta förbrukas reservationer motsvarande 2,0 miljoner kronor som reserverats i tidigare års bokslut. Årets balanskrav är därmed uppfyllt och någon återställning av resultatet blir därmed inte nödvändigt. 4.5 Samlad bedömning av God ekonomisk hushållning Vi har uppnått målet Vi är på väg att uppnå målet Vi har inte uppnått det övergripande målet Finansiella mål 1 Övergripande mål 1 4 Totalt I ovanstående tabell sammanfattas måluppfyllelse för de olika perspektiven inom god ekonomisk hushållning, finansiella mål och övergripande mål. Resultaten visar att kommunen bedriver sina verksamheter enligt god ekonomisk hushållning eftersom samtliga kommunfullmäktiges mål, finansiella och övergripande, indikerar på uppfyllelse vid årets slut eller vid målperiodens slut Ekonomisk översikt och analys Prognoserna innebär följande utveckling under 2015: Resultaträkning och prognos 2015 (mnkr) Bokslut 2014 Budget 2015 Prog Budget Avvikl. Förändr. 14/15 Nettokostnader -765,3-807,1-795,6 11,5-30,3 Avskrivningar -34,3-36,2-38,0-1,8-3,7 Verksamhetens nettokostnad -799,6-843,3-833,6 9,7-34,0 Skatter, statsbidrag enl SKL 807,1 840,3 836,2-4,1 29,1 Finansiella poster 12,0 11,0 10,0-1,0-2,0 Uppräkning S Stambanan -1,6-3,0-3,0 0-1,4 Årets resultat exkl jämförelsestörande poster 17,9 5,0 9,6 4,6-8,3 Jämförelsestörande poster. Återbetalning. AFA 5,2 5,2 5,2 Exploateringsöverskott 83,7 7,7 7,4-0,3-76,3 Årets resultat inkl jämförelsestörande poster 101,6 12,7 22,2 9,5-79,4 5 Styrelsen för AFA försäkring beslutade under våren 2015 att till kommunen med flera återbetala premier avseende AGS och avgiftsbefrielseförsärking för perioden AFA gjorde kraftiga premiehöjningar åren som kommunen betalade in och som nu i efterhand visa sig inte behövas. Utbetalningen kommer att ske under hösten Kostnader för denna typ av premier ingår i personalkostnadsomkostnaderna (PO), som belastar alla verksamheter med personal, således blev verksamheterna det aktuella året 2004, budgetmässigt kompenserad för premiekostnaderna. 15

Uppföljningsrapport inklusive delårsrapport

Uppföljningsrapport inklusive delårsrapport BURLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret 2015-08-28 Kommunstyrelsen Uppföljningsrapport 2 2015 inklusive delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Viktiga händelser, perioden januari

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Kommunfullmäktige 2015-08-19. Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00

Kommunfullmäktige 2015-08-19. Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00 BURLÖVS KOMMUN Kungörelse Kommunfullmäktige 2015-08-19 Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Ekonomirapport 2014 efter januari månad

Ekonomirapport 2014 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-02-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Uppföljningsrapport inklusive delårsrapport

Uppföljningsrapport inklusive delårsrapport BURLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret 2016-08-30 Kommunstyrelsen Uppföljningsrapport 2 2016 inklusive delårsrapport 2016-01-01 2016-06-30 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Viktiga händelser, perioden januari

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

UPPFÖLJNINGSRAPPORT 2 inklusive delårsrapport, 1:a halvåret

UPPFÖLJNINGSRAPPORT 2 inklusive delårsrapport, 1:a halvåret UPPFÖLJNINGSRAPPORT 2 inklusive delårsrapport, 1:a halvåret 1 innehåll 1. Omvärldsfaktorer 2. God ekonomisk hushållning 3. Ekonomisk översikt & analys 4. Personalekonomisk redovisning Bilaga 1: Investeringsredovisning

Läs mer

Ekonomirapport 2015 efter januari månad

Ekonomirapport 2015 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2015-02-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2015 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016 Kommunens Kvalitet i Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen kommunernas

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 76 Dnr KS/2017:144. Justering av målvärden kommunmål 2018

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 76 Dnr KS/2017:144. Justering av målvärden kommunmål 2018 Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-04-23 1 (1) Sida 76 Dnr KS/2017:144 Justering av n kommunmål 2018 Bakgrund Enligt gällande tidplan för mål- och budgetprocessen ska beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, samhällsutveckling liksom delaktighet och information. kommun

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Sofia Nylund Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Tyresö kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (1) 116 Dnr KS/2018:4. Justering av målvärde kommunmål 2019 till KF

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (1) 116 Dnr KS/2018:4. Justering av målvärde kommunmål 2019 till KF Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2019-05-08 1 (1) Sida 116 Dnr KS/2018:4 Justering av målvärde kommunmål 2019 till KF Bakgrund Enligt tidplan för mål- och budgetprocessen

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Ekonomirapport 2014 efter februari månad

Ekonomirapport 2014 efter februari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-03-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter februari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014 Lunds kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 Oktober 2014 Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 Erik Mauritzson Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Skurups kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2016-10-12 Magnus Helmfrid, Anneli Carlsson och Sofie Gydell Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010 Allmänt om projektet KKiK Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet Att kommuninvånarna skall få information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller Att kommunen vill föra en dialog kring

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Surahammars kommun

Granskning av delårsrapport. Surahammars kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Magdalena Bergfors Helene Ellingsen Elisabeth Husdahl Surahammars kommun Oktober Granskning av delårsrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Anders Hägg Anders Rabb Sandra Volter Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Solna stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens innehåll

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017 Kommunens Kvalitet i Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen kommunernas

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Ekerö kommun Anders Hägg Marlene Bernfalk Samir Sandberg Oktober 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 3 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(3) Datum Diarienummer 2018-11-12 KS/2018:5 Handläggare Stefan Knutsson Tfn 0142-858 83 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2018-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt Mål och budget för år

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Vid eventuellt förhinder var god meddela er nämndsekreterare Anna Bonnevier på anna.bonnevier@burlov.se eller 040-625 61 89.

Vid eventuellt förhinder var god meddela er nämndsekreterare Anna Bonnevier på anna.bonnevier@burlov.se eller 040-625 61 89. Utbildnings- och kulturnämnden 2015-04-08 Plats: Lilla Sess, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-04-13 kl. 18:00 Kl. 17:00 Gruppmöten Vid eventuellt förhinder var god meddela er nämndsekreterare Anna Bonnevier

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:2

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:2 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:2 Kf 38/2017 Dnr KS 2016/319 Reglemente för ekonomistyrning, resultatutjämningsreserv och god ekonomisk hushållning Antagen av kommunfullmäktige 20

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY 2015-06-10 Antagen av Kommunfullmäktige 2015.407.140 KS 162/2015 1(5) Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä Revisionsrapport Oxelösunds kommun 2010-09-29 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 1.3 Revisionskriterier...

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Ekonomirapport 2016 efter mars månad

Ekonomirapport 2016 efter mars månad Tf Ekonomichef Christina Bäckström 0490-25 40 78 christina.backstrom@vastervik.se 2016-04-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2016 efter mars månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Sofia Nylund Ebba Lind Charlotta Franklin Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport Håbo kommun Granskning av delårsrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Klippans kommun Mattias Johansson Alf Wahlgren 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer