201 årsredo 2 visning

Transkript

1 2012 årsredovisning

2 Innehåll Organisation... 4 Rektors förord... 5 Studentkårens tillbakablick... 6 RESULTATREDOVISNING... 7 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ... 7 Studieavgifter för tredjelandsstudenter... 9 Dimensionering av lärarutbildning Studentinflytande Internationalisering Jämställdhet Breddad rekrytering Kvalitetsarbete Utbildning i siffror/ prestationer FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Kvalitetsarbete Internationalisering Jämställdhet Forskning och utbildning på forskarnivå i siffror/ prestationer SAMVERKAN OCH INNOVATIONSFRÅGOR Samverkan och innovationsfrågor Samverkan i siffror/ prestationer PERSONAL Jämställdhet Kompetensförsörjning Sjukfrånvaro Personal i siffror ARBETSINTEGRERAT LÄRANDE ÖVRIGT Hållbar utveckling FINANSIELL REDOVISNING ÅRSBOKSLUT Resultaträkning Balansräkning Resultat per verksamhetsgrenar Anslagsredovisning TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Notförteckning Fond- och egendomsförvaltning Erhållna gåvor och donationer Redovisning av högskolestyrelsens ledamöters ersättningar Uppgifter om styrelsen SAMFINANSIERING I BIDRAGSFINANSIERAD VERKSAMHET AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET/UPPDRAGSUTBILDNING REDOVISNING AV TAKBELOPP AVSEENDE HÖGSKOLEUTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ (ENLIGT BILAGA 3 I REGLERINGSBREV) VÄSENTLIGA UPPGIFTER... 60

3 Tabeller Tabell 1: Lärarprogram samt antagna per program Tabell 2: Antal in- och utresande studenter Tabell 3: Antal studenter (individer), varav andel kvinnor i utbildning på grund- och avancerad nivå Tabell 4: Antal studenter (individer), varav andel kvinnor per utbildningsområde Tabell 5: Antal studenter (individer) inom program som leder till yrkesexamina, per kön Tabell 6: Antal examina på grundnivå och avancerad nivå Tabell 7: Antal program Tabell 8: Antal studenter (individer) Tabell 9: Antal studenter (individer) per utbildningsområde Tabell 10: Antal helårsstudenter (HST) Tabell 11: Antal helårsstudenter (HST) per utbildningsområde Tabell 12: Antal helårsprestationer (HPR) Tabell 13: Antal helårsprestationer (HPR) per utbildningsområde Tabell 14: Genomströmning i utbildningarna Prestationsgrad: HPR/HST, Tabell 15: Ansökningar till högskolans utbildningar Tabell 16: Prestationer, utbildning på grundnivå och avancerad nivå Tabell 17: Extern forskningsfinansiering (upparbetade medel) per finansiär Tabell 18: Antal sökande till utlysta doktorandanställningar, per kön, Tabell 19. Antal nyantagna doktorander vid Högskolan Väst, Tabell 20: Antal antagna doktorander vid annat lärosäte, Tabell 21: Antal doktorander med någon aktivitet, samt andel per kön Tabell 22: Finansiering av forskarstuderande per vetenskapsområde, 2012 (tkr) Tabell 23: Prestationer, forskning och utbildning på forskarnivå Tabell 24: Examina på forskarnivå Tabell 25: Prestationer Samverkan Tabell 26: Uppdragsutbildning, poänggivande Tabell 27: Antal anställda samt andel kvinnor, per 31/12, (exklusive timanställda) Tabell 28: Extern rekrytering av lärare, uppdelat på kön Tabell 29: Befordran av lärare, uppdelat på kön Tabell 30: Sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid Tabell 31: Långtidssjukskrivning i % av total sjukfrånvaro Tabell 32: Antal årsarbetskrafter, andel av total samt andel per kön, 2012 (exklusive timanställda) Tabell 33: Högskolans samfinansiering av bidragsfinansierade projekt Tabell 34: Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras, , tkr Diagram Diagram 1: Utfärdade examina (andelar) Diagram 2: Andel helårsstudenter (HST) fördelat per utbildningsområde Diagram 3: Externa forskningsfinansiärer (andelar)

4 Högskolestyrelsen - Underskrifter Jag/Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Trollhättan Gert-Inge Andersson Kristoffer Andersson Sten Axelsson Anna Hallberg Hanna Ludvigsson Eddy Nehls Kerstin Norén Jan Nygren Marie Rådbo rektor ordförande Kajsa Sköld Emma Sorbring Johanna Svanberg Thomas Sätmark Ingrid Tano Marianne Törner, vice ordf

5 Organisation UN = Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå FFUN = Forsknings- och forskarutbildningsnämnden Inst EI = Institutionen för ekonomi och IT Inst IS = Institutionen för individ och samhälle Inst OHK = Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Inst IV = Institutionen för ingenjörsvetenskap FAP = Forum för arbetsintegrerat lärande och Pedagogisk utveckling

6 Rektors förord Under 2012 har det hänt en del inom högskolevärlden som påverkat Högskolan Väst. Vi har också själva satt igång med en hel del utvecklingsarbeten och projekt. Från Utbildningsdepartementet fick vi i årets höstbudget veta att högskolan får behålla sitt s k tillfälliga utbildningsuppdrag ytterligare ett år, dvs. fram till sommaren 2015, vilket betyder att de stora neddragningarna i utbildningsutbudet till viss del kan skjutas framåt ytterligare. Men eftersom vi har långa planeringstider och långa utbildningar, så hålls besparingsfrågan hela tiden levande och åtgärder vidtas successivt. De neddragningar i utbildningsutbudet vi gjorde inför 2012 visade sig vara något för kraftiga, eftersom vi hamnade något under vårt takbelopp, trots att vi planerat att hamna något över och trots att antalet sökande var all time high. Till resultatet bidrog också att brytdatum för höstterminen 2012 gjorde att vi för året endast kunnat rapportera in studenter och deras prestationer för 39 veckor, mot det normala 40 veckor. Vårt statliga forskningsanslag ligger på samma nivå som tidigare. Även om vi är extra duktiga på att dra in externa forskningsmedel och har ökat vår publicering av vetenskapliga artiklar, faktorer som är viktiga i den kvalitetsbaserade omfördelning av forskningsmedel som regeringen införde för några år sedan, så är det så lite pengar som omfördelas att det knappt påverkar anslaget. När det gäller forskarutbildningen har de första doktoranderna, ett tiotal, antagits och de första kurserna startat. Vid den akademiska högtiden promoverades högskolans första egna doktor, som varit antagen på ett annat lärosäte men som under året flyttat över till vår egen forskarutbildning och avslutade sin utbildning hos oss. Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar av våra utbildningar har rullat på, och överlag har vi klarat oss bra. Ett par utbildningar fick omdömet bristande kvalitet och har ett år på sig att inkomma med underlag för bedömning om de gjort tillräckligt för att rätta till bristerna och därmed behålla examensrätten. (Det rör kandidat- och magisterexamen i Företagsekonomi och kandidatexamen i Sociologi, där intensivt arbete gjorts och fortsatt görs). Ytterligare en diskussion under året initierades inom Västra Götalandsregionen och rörde möjligheterna för de tre högskolorna i regionen, Borås, Skövde och Väst, att begära hos regeringen att få fusioneras. Efter utredning, bl a i form av en SWOT-analys av en extern utredare, beslutade högskolans styrelse att inte ingå i en sådan fusion. Ett betydelsefullt initiativ har tagits under året. Det gäller omarbetande av högskolans övergripande strategier. Arbetet påbörjades flera år innan de gamla strategierna löpt ut, dels därför att vissa mål, som forskarutbildningsrättigheter, uppnåtts, dels därför att omvärlden förändrats så mycket att en justering blev nödvändig. Ett omfattande förankringsarbete i verksamheten har skett, och det råder glädjande stor enighet kring huvuddragen i strategin. Beslut om strategin, och vidhängande vision och övergripande verksamhetsplan, förväntas fattas av styrelsen under våren Under året har vi också arbetat med att öka våra kontakter och samverkan med kommunerna i vår närregion, att delta i innovationsarbete med externa parter och offentliga partner som Innovatum i Trollhättan och Innovationskontor Väst vid Chalmers. Kontakter i fråga om framtida samarbete med inriktning mot EU har också tagits med Högskolan i Östfold i Norge. Utvärdering av det strategiska samarbetsavtalet med Göteborgs universitet startade under hösten, men blir inte klart förrän i början av Vidare har högskolan anslutit sig till European University Association, och deltar därmed på ledningsnivå i gemensamt europeiskt arbete inom områdena högre utbildning och forskning. Dessutom ges våra anställda möjlighet att kompetensutveckla sig genom att delta i organisationens olika internationella arrangemang. Kerstin Norén Rektor 5

7 Studentkårens tillbakablick Vi kan se tillbaka på ett år med högskoledebatten i fokus, såväl nationellt som lokalt har det varit ett händelserikt år med stora förändringar. Vi har gått igenom ett par omgångar med kvalitetsgranskningar i form av ett system som har fått mycket kritik från flera håll; studentvärlden, lärosäten och även internationellt har det sagts ifrån. Pedagogiken i högre utbildning har varit i fokus, på Högskolan Väst har vi som studentkår delat ut ett pedagogiskt pris och inom lärosätet arbetas det såväl övergripande organisatoriskt som enskilt på institutionerna med pedagogisk utveckling. Även yttre faktorer har påverkat oss mycket, regeringen verkar ha svårt att bestämma sig för vilken plats högre utbildning ska ha i samhället och ger oss nya bud gång på gång. Detta är bara ett axplock av händelser som berör Högskolan Väst (HV), dess personal och våra studenter men det är dessa områden och framförallt de två senare som vi anser behöver diskuteras. Ett av de mest omvälvande inspelen under det gångna året är budgetpropositionen. Inte mindre än i två omgångar har HV tvingats hantera neddragningar som leder till budgetnedskärningar för att lagom till att arbetet nästan är klart återigen tilldelas tillfälliga platser. Som enskild händelse är detta självklart jätteroligt, det finns ett behov av högre utbildning som vi nu kan tillgodose på ett bättre sätt ytterligare ett år. Men som helhet är detta inte acceptabelt, dessa platser har varit tillfälliga i drygt 3 år, förlängning är inget man kan räkna med vilket leder till en osäkerhet och ryckighet i organisationen. Det förbereds för neddragningar genom omfattande budgetarbeten och intern organisering, arbeten som senare får läggas på hyllan och/eller göras om på grund av förändrade förutsättningar. Det är dags för regeringen att ta en ståndpunkt och hålla den, högskolesektorn kräver kontinuitet för att kunna lägga fokus där den behöver vara; på kvalitet i utbildningen. Från studenthåll och även på HV har det varit ett fokus på pedagogiken i högre utbildning. Tidigt under 2012 hade vi en liten undersökning bland studenterna där vi frågade dem vad de tyckte fattades i deras utbildning. Svarsalternativen var arbetsintegrerat lärande, internationalisering och pedagogisk skicklighet. Flera svarsalternativ var möjliga och resultatet visade att en stor majoritet av de som svarade saknade pedagogisk skicklighet. Som motpol har vi aldrig tidigare fått så många nomineringar till vårt pedagogiska pris, det visar att studenterna bryr sig om frågan och att det finns många skickliga pedagoger. Samtidigt är det fortfarande en minoritet av föreläsarna som blir nominerade. Vi vet att Högskolan Väst gjort satsningar på detta område dels genom Forum för Arbetsintegrerat lärande och Pedagogisk utveckling och det IKT didaktiska rådet samt har det återkommit i arbetet med såväl strategier som övergripande verksamhetsplan men det finns mycket kvar att göra. Vi på SHV har under året lagt som fokus att identifiera vad pedagogisk skicklighet är för studenterna samt var bristerna ligger och vi hoppas att detta är ett arbete vi kan göra tillsammans med HV. Överlag är vi nöjda med vårt samarbete med Högskolan Väst och hoppas att vi med gemensamma krafter kan fortsätta driva både Högskolan Väst som institution och våra studenter framåt. SHV - Studentkåren vid Högskolan Väst Genom Ordförande, Hanna Ludvigsson 6

8 Resultatredovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Högskolan Västs grundutbildning är strukturerad i ett brett utbud av program och kurser. Programutbudet på grundnivå domineras av längre (tre år eller mer) utbildningar mot yrkesexamen (sjuksköterska, högskoleingenjör maskin/elektro/industriell ekonomi/lantmäteri, förskollärare, grundlärare, ämneslärare, yrkeslärare) och ett antal kandidatprogram med inriktning mot särskilda yrkesfält eller delar av arbetsmarknaden (socialpedagog, ekonom, mäklarekonom, systemutvecklare m.fl.). Några utbildningar är profilerade mot nya yrkesfält eller fokuserade mot verksamheter där egenföretagande dominerar (socialpsykiatrisk vård, 3D-animation och visualisering, digitala media). Härutöver ges ett allmänt inriktat kandidatprogram (Internationella programmet för politik och ekonomi), några tvååriga program med hög arbetsmarknadsrelevans samt ett brett utbud av fristående kurser varav cirka 45 procent 1 utgörs av kurser med endast gymnasiala förkunskapskrav. Några av utbildningarna är nationellt unika medan den dominerande andelen av program är regionalt rekryterande och kontinuerligt utvecklas i dialog med branschföreträdare och avnämare. Program och kurser på grundnivå omsluter cirka 92 procent av totalvolymen HST under Utbildningen på avancerad nivå består dels av påbyggnadsutbildningar till flera av yrkesprogrammen (specialistsjuksköterskeutbildning med flera inriktningar, magisterutbildning i produktionsteknik respektive robotteknik) och dels av masterutbildningar med anknytning både till högskolans AIL-profil och till ett spektrum av utbildningar liksom flera forskningsområden. Under 2012 har ett utvecklingsarbete genomförts för att inför ht-13 öppna en helt ny magister-/masterutbildning Arbetsintegrerat lärande för verksamhetsutveckling med flera olika huvudområden: socialt arbete, vårdvetenskap, informatik och pedagogik. Utbildningen på avancerad nivå utgör cirka 6 procent av totalvolymen HST på Högskolan Väst under God efterfrågan och bred rekrytering Högskolan Väst har alltjämt ett, i nationell jämförelse, stabilt och högt söktryck till sina utbildningar 2, och rekryterar i stor utsträckning studenter som kommer från hem där föräldrarna saknar längre eftergymnasial utbildning 3. I det långsiktiga arbetet med utveckling av utbildningsutbud liksom i det pedagogiska utvecklingsarbetet har Högskolan Väst alltsedan starten arbetat för att vara en öppen, stödjande och välkomnande högskola dit steget inte ska vara långt eller skrämmande att ta. Förlängt tillfälligt utbildningsuppdrag Det tillfälliga utbildningsuppdrag som Högskolan Väst haft sedan 2010 och som löper fram till och med vårterminen 2015 har, i kombination med den arbetsmarknadsmässigt mycket problematiska situationen i närområdet efter Saab Automobiles konkurs, medfört att stora insatser gjorts inom högskolan för att möta förändringarna och de nya behov av olika insatser som uppstått. Redan tidigt 2011 inleddes ett genomgripande analys- och prioriteringsarbete för att stärka högskolans beredskap inför det tillfälliga uppdragets upphörande. Högskolans styrelse tog ett principbeslut om vilka kriterier som skulle ingå i bedömning och analys vid genomgång av utbildningsutbudet. Beslut om inställande av fyra utbildningsprogram på grundnivå och ytterligare några program på avancerad nivå med start ht-12 fattades i oktober I samband med Saab Automobiles konkurs i december 2011 kom så beskedet om att Högskolan Väst skulle få behålla 600 tillfälliga utbildningsplatser ytterligare 2,5 år. En mängd snabba insatser och ansträngningar gjordes därefter för att möta de akuta och mer långsiktiga behov som den uppkomna situationen genererade. Bland annat öppnades med mycket kort varsel ett utbud av fristående kurser redan i februari. I samma månad fattades beslut 1 Avser höstterminen Se vidare SCB UF 46 SM Se vidare SCB UF 20 SM

9 om återöppnande av ett par utbildningsprogram med studiestart ht-12 4 Ett viktigt och mycket positivt besked om ytterligare ett års förlängning av det tillfälliga uppdraget kom i september när budgetpropositionen för 2013 presenterades. Resultat 2012 Antalet helårsstudenter, HST, stannade på för Av dessa kan HST hänföras till program. Antalet HST på avancerad nivå var 295. Distans- eller nätbaserad utbildning omfattade 734 HST för Den ökning av totala antalet HST som möjliggjorts bland annat tack vare det tillfälliga utbildningsuppdraget om totalt 600 helårsplatser som högskolan haft sedan 2010, ser därmed ut att ha avstannat. Samtidigt kan noteras att antalet individer i utbildning steg från (2011) till (2012). Här görs bedömningen att ett starkt utökat fokus på korta kurser och snabba insatser efter Saab Automobiles konkurs, liksom en utökad antagning på fristående kurser efter besked om förlängt tillfälligt uppdrag, bidragit till att fler studerande deltagit i utbildning men med i genomsnitt färre högskolepoäng presterade per individ. Prestationsgraden inom Högskolan Västs grundutbildning som helhet steg ändå från 80 (2011) till 81 procent (2012), sannolikt för att andelen programstudenter i totala HST-volymen ökat. HSV:s kvalitetsutvärderingar Under 2012 har Högskolan Väst erhållit resultat av sex av Högskoleverkets, HSV:s, utbildningsutvärderingar. Det har gällt utvärderingar inom: psykologi företagsekonomi sociologi informatik statsvetenskap engelska De utvärderade utbildningarna erhöll omdömet hög kvalitet (psykologi, informatik, statsvetenskap) eller mycket hög kvalitet (engelska) med undantag av företagsekonomi (grund- och avancerad nivå) och sociologi där HSV gav omdömet bristande kvalitet. I de underkända utbildningarna baserades omdömet bristande kvalitet på endast ett av utvärderade fem respektive fyra examensmål. Arbetet för att åtgärda bristerna igångsattes omedelbart inom dessa utbildningar, och ambitionen är att tydligt redovisa för Universitetskanslersämbetet (tidigare HSV) hur bristerna åtgärdats för att säkra examensrätterna. 4 se vidare i rapport dnr 2012/1154, lämnad som bilaga till ÅR 2012 från Högskolan Väst 5 Redovisningsmässigt omfattade 2012 endast 39 studieveckor varför resultatet i en 40-veckorskontext torde ligga på strax över HST. 8

10 Studieavgifter för tredjelandsstudenter Mål Regleringsbrev för budgetåret Utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Återrapportering I årsredovisningen ska den studieavgiftsfinansierade verksamhetens omfattning redovisas. Årsredovisningen ska även innehålla en redogörelse för den studieavgiftsfinansierade verksamhetens eventuella påverkan på lärosätets övriga verksamhet. Universitet och högskolor ska redovisa antalet tredjelandsstudenter som deltagit i utbildning inom utbytesavtal och de eventuella förändringar som har skett i utbytesavtalsverksamheten. Vidare ska universitet och högskolor redovisa hur samarbetet med Migrationsverket har fungerat. Antalet betalande studenter har ökat från fem 2011 till elva Av dessa elva har sju betalat för program och fyra för kurser. Intäkterna för studieavgifterna uppgår till 781 tkr (se tabell 34). År 2011 uppgick intäkterna till 295 tkr. Tredjelandsstudenter som deltagit i utbildning inom utbytesavtal var 43 till antalet. År 2011 var antalet 70. De flesta betalande studenterna kommer via partners med vilka högskolan byggt upp ett långsiktigt samarbete. Tanken är att dels kunna erbjuda utbytesplatser (på en balanserad nivå över tid) men också ge möjlighet för våra partners att skicka fler studenter mot betalning. Fördelarna med ett sådant samarbete är flera. Högskolan vet vilken typ av studenter som kommer och vilken bakgrund de har, studenterna vet vad de får när de kommer hit och har ofta fått information av hemvändande studenter och lärosätet vet vilken utbildning och vilken kvalitet på utbildning och socialt omhändertagande studenterna får för sina investerade pengar. I detta rekryteringsarbete som hittills till större delen omfattat Kina har också använts alumner i stor utsträckning, med anordnande av alumnträffar på plats på olika kinesiska universitet, dit intresserade studenter kunnat gå för att få mer information. En annan fördel med ett sådant samarbete är att det är lättare att ha kontakt med antagna studenter för att bättre kunna förbereda dem för deras studietid i Sverige. Under året har högskolan varit på besök i Kina hos våra partners samt deltagit tillsammans med Högskolorna i Kristianstad och Halmstad på mässor i Peking och Shanghai. Resultatet av det arbetet kommer vi inte att se förrän antagningsomgången 2013 är över. Under hösten deltog högskolan också vid några mässor i Indien. Under den resan togs också kontakter med tilltänkta partners i Indien för att bygga upp ett samarbete liknande det vi har i Kina framförallt inom de tekniska områdena. Högskolan har för avsikt att skynda långsamt avseende rekrytering av studieavgiftsskyldiga studenter, för att få kvalitet i arbetet. Tanken är inte att fylla lärosalarna med betalande studenter. Internationaliseringstanken står fortfarande i fokus och vi vill skapa en internationell studiemiljö där internationella och nationella studenter blandas. Några svårigheter finns dock som måste överbryggas. Antagningshandläggning tar fortfarande för lång tid om man ser det i ett internationellt perspektiv, det är önskvärt att kunna hantera betalningsskyldiga studenter i en egen antagningsomgång. Samarbetet med Migrationsverket kan förbättras och handläggningstiderna kortas. Dessutom behöver förordningen ses över så att studenter får uppehållstillstånd även för förberedande (icke högskolepoängsgivande) studier i till exempel engelska. Av de stipendiemedel vi tilldelades av Internationella Programkontoret beslutades att stipendierna skulle täcka halva studieavgiften. Sex stipendier delades ut men av dessa påbörjade endast två studenter sina studier. Från och med nästa läsår kommer vi därför att dela ut stipendier som täcker hela studieavgiften då vi tror att det har en avgörande betydelse för huruvida studenterna påbörjar sina studier. 9

11 Dimensionering av lärarutbildning Mål Universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda förskollärar- och lärarexamina ska planera för dimensioneringen av olika inriktningar och ämneskombinationer, så den svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala behov. Återrapportering Åtgärder och vilka överväganden som har gjorts för att informera och vägleda studenterna i detta val ska redovisas i årsredovisningen. Under 2012 har lärarutbildningen fortsatt att anta studenter till de sju nya lärarutbildningsprogram som Högskolan Väst fick examenstillstånd för inför läsåret Högskolan Väst gav 2012 därför åtta stycken lärarutbildningsprogram: Tabell 1: Lärarprogram samt antagna 6 per program Lärarprogrammet ( hp) Förskollärarprogrammet (210 hp) Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem (180 hp) Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 (240 hp) Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 (240 hp) Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 (270 hp) Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (330 hp) Yrkeslärarprogrammet (90 hp) Källa: VHS (UHR) - urval 2, höstterminen 2011, 2012 Lärarprogrammet med start 2011 och tidigare I det äldre lärarutbildningsprogrammet har studenterna efter hösten 2012 läst minst fem terminer av sin utbildning och de flesta av dessa studenter tar sin examen höstterminen I det programmet har vi tidigare antagit studenter till två huvudinriktningar; Barn- och ungdomsvetenskap för arbete inom förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år samt en inriktning för lärare med ämnesstudier mot grundskolans senare år och gymnasiet (svenska, engelska, samhällskunskap och matematik). I den barn- och ungdomsvetenskapliga inriktningen har studenterna haft möjlighet till val av specialiseringsområde. Denna del av utbildningen omfattar en termin och har genomförts den femte av utbildningens sju terminer (hösten 2012 för den sista kullen). De specialiseringskurser som erbjudits har varit väl anpassade till programmets övriga innehåll och syftat till att fördjupa, bredda eller ge nya perspektiv på den valda lärarprogramsinriktningen. Information om valet av specialiseringskurser har getts via ett informationsmöte samt genom lärarprogrammets webbsida. Vid informationstillfället har, förutom programansvarig, även studievägledare deltagit för att studenterna ska få veta vart de kan vända sig vid eventuella frågor. Ämneslärarstudenterna har tidigt i utbildningen haft ett individuellt möte med programansvarig lärare eller studievägledare där en individuell studieplan upprättats. I samband med detta har man diskuterat möjligheter och begränsningar med olika ämnesval och ämneskombinationer. Lärarprogrammen med start 2011 och senare I de senare lärarprogrammen görs val av ämne, inriktning och verksamhetsfält vid ansökningstillfället. Inom ämneslärarprogrammet ansöker studenterna om ett ingångsämne (svenska, engelska eller samhällskunskap). Ytterligare ämnesval görs under utbildningens gång. Liksom i den tidigare lärarutbildningen mot senare år och gymnasiet görs individuella studieplaner med programansvarig lärare och/eller studievägledare. Även här diskuteras ämnesval i relation till det kommande yrkeslivet. I Förskollärarprogrammet respektive Grundlärarprogrammet med inriktning mot år F-3 görs inga val inom programmen. Däremot görs val av fördjupningsområde för de studenter som läser Grundlärarprogrammet med 6 Inklusive eventuella överintag 7 Ingen antagning fr o m HT11 10

12 inriktning mot fritidshem respektive grundskolans årskurs 4-6. Inför dessa val (de första studenterna läser sin fördjupningstermin hösten 2013) använder vi de erfarenheter vi gjort med den tidigare barn- och ungdomsvetenskapliga inriktningen. Inför valen kommer vi att ha informationsmöte där lärarrepresentanter från samtliga valbara ämnen medverkar tillsammans med programansvarig lärare och studievägledare. Information om kursernas innehåll finns också på lärarutbildningarnas webbsida. När det gäller dimensionering av antalet antagna studenter till de olika programmen har vi behållit det antal studentplatser vi hade 2011, med undantag för förskollärarprorammet, där antagningen ökade med 20 platser 8. Allmänt om studievägledning och dimensionering För samtliga inriktningar och program finns för lärarutbildningarna särskilt utsedda studievägledare vilka ger möjlighet till individuell vägledning såväl såväl innan programstart som under programmet. Studievägledarna är delaktiga i programmet, bland annat vid avdelningsmöten och programråd, vilket gör att de är väl insatta i programmens alla delar, och kan lämna uppdaterad och korrekt information om programmens innehåll. För de studenter som är intresserade av att söka till ett lärarprogram anordnar lärosätet varje vår en lokal utbildningsmässa för regionens gymnasieelever, där studievägledare, programansvariga lärare och studentrepresentanter är närvarande för att vägleda de blivande studenterna. När det gäller dimensionering av våra program för vi kontinuerligt diskussioner med våra avnämare i regionen genom högskolans regionala utvecklingscentrum, Forum för skolutveckling. Detta samarbetsforum behandlar även den verksamhetsförlagda utbildningen samt regionens behov av kompetensutveckling för lärare och pedagoger. Studentinflytande Mål Högskolelagen 1 kap, 4 a Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. (SFS 2000:260) Studenterna vid Högskolan Väst erbjuds representation i samtliga berednings- och beslutsorgan enligt föreskrifter i Högskoleförordningen. Varannan vecka hålls möten med rektor och rektors stab för att kontinuerligt tillse att kontakten mellan högskola och studenter hålls och utvecklas. Studentinflytande är en integrerad del i kvalitetsutvecklingsarbetet. Centralt här är det systematiska arbetet med kurvärderingar och programutvärderingar som sker. Kursvärderingar skapas automatiskt och tillser att alla studenter får möjligheten att svara på en kursvärdering. Under 2012 har det genomförts 833 kursvärderingar av totalt 838 skapade kurser i högskolans lärplattform DisCo 9. Kursvärderingarna används därefter i arbetet med att vidareutveckla och förbättra kurserna. Kursvärderingarna publiceras med kommentarer från kursansvarig på högskolans studentportal. Under året har ett gemensamt arbete påbörjats för att utvärdera och utveckla studentkårens avtal med Högskolan Väst, gällande ställning som studentkår. Högskolan finansierar en 40-procentsanställning som Studentombudsman. Funktionen är organisatoriskt placerad på Studentcentrum och ingår som en del i Studenthälsan. Det har under året visat sig att en hel del av de ärenden som kommer till Studentombudsmannen också tangerar eller kräver insatser från Studenthälsan i form av stödsamtal. 8 Antalet studenter som startade på Förskollärarprogrammet (210 hp) HT12 uppgick till 86 9 DisCo är högskolans gemensamma lärplattform och är obligatorisk för alla kurser. 11

13 Rena studentombudsmannaärenden har varit relativt få och de har då i första hand rört sig om upplevda kränkningar eller upplevda orättvisa bedömningar. Ärendena har som regel kunnat lösas på ett tillfredsställande sätt för de inblandade. Internationalisering Mål Högskolelagen 1 kap, 5 Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. (SFS 2005:1208) Antalet inresande studenter har minskat de två senaste åren, vilket kan hänföras till studieavgifternas införande (se tabell 2). Studentutbytet inom ERASMUS fortsätter dock att öka både avseende antalet inresande och utresande studenter. Alltfler utbildningsprogram lägger inom ramen för utbildningen in en termin med valbara kurser för att underlätta för studenter att genomföra delar av eller en hel termin utomlands antingen med studier eller praktik. Det senare ligger i linje med högskolans AIL-profil och får ett genomslag då alltfler studenter uppmuntras till och genomför någon form av praktik utomlands. Under året har fler program sett möjligheter till samarbeten inom ramen för Linnaeus-Palmeprogrammet vilket har resulterat i ett ökat antal ansökningar som lämnats in för samarbeten i Namibia, Sydafrika och Vietnam. Högskolan är sedan ett par år tillbaka medelemmar i ISEP (International Student Exchange Programs) vilket ger vidgade möjligheter och tillgång för våra studenter att genomföra en studietid vid olika lärosäten runtom i världen och utökade möjligheter för högskolan att ta emot studenter från fler utländska universitet. Balansen inom ramen för ISEP är god och högskolan får fler platser inom ramen för detta samarbete. Omhändertagandet av våra inresande studenter är fortsatt gott och utvärderingar visar att studenterna är mycket nöjda med sin studietid vid högskolan. Studentkåren arbetar aktivt tillsammans med International Office med mottagandet av internationella studenter. Under året har ett samarbete med en organisation utanför högskolan startat i syfte att skaffa värdfamiljer åt våra inresande studenter. Värdfamiljernas uppgift är att bjuda in studenterna till sina hem, ta med dem på olika aktiviteter samt om möjligt ta med dem till sina arbetsplatser. Mottagandet har varit mycket positivt och flera studenter har nu en värdfamilj under sin vistelse i Sverige. Boendesituationen för de inresande studenterna är god, högskolan har ett bra samarbete med bostadsbolag i kommunen och Trollhättans stad erbjuder bostadsgaranti för alla inresande studenter. Tabell 2: Antal in- och utresande studenter Studenter Inresande totalt Utresande totalt Källa: MoveOn Antalet inresande har minskat de senaste åren beroende på studieavgifternas införande. Utresande studenter minskar 2012 efter att ha ökat under några år, men det har ändå skett en ökning av antalet utresande till studier och praktik inom Europa mellan 2011 och Nedgången totalt är svår att finna tydliga orsaker till, det är först efter år 2013 som det eventuellt går att se om det är en tillfällig nedgång eller om det är en nedåtgående trend. Under 2012 har högskolan erhållit medlemskap i European University Association, EUA, vilket ger möjlighet att på ledningsnivå delta i gemensamt europeiskt arbete inom högre utbildning. 10 De siffror som här redovisas stämmer inte överens med de siffror som tas fram av SCB, som hämtar sin statistik från LADOK där till exempel studenter som reser ut och gör praktik inte registreras som utresande studenter. 12

14 Jämställdhet Mål Högskolelagen 1 kap, 5 I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Lag (2005:1208) Utbildning och könsfördelning Jämn könsfördelning bland studenterna anses föreligga när andelen av respektive kön ligger inom intervallet procent. Andelen kvinnor i högskolans utbildning utgör ca två tredjedelar under hela perioden, se tabell 3. Det förhållandet förklaras bl.a. av utbudets struktur, där traditionellt kvinnodominerade utbildningsprogram såsom sjuksköterske- och lärarprogrammen utgör en relativt stor andel av högskolans studentpopulation. Det avspeglas i andelen kvinnor inom respektive utbildningsområde, se tabell 4. Samtidigt bör påpekas, att den ökning av andel kvinnor som skett mellan 2011 och 2012 delvis är resultat av en önskvärd utveckling med ökad andel kvinnor inom Teknik-området. Tabell 3: Antal studenter (individer), varav andel kvinnor i utbildning på grund- och avancerad nivå Totalt antal studenter (individer) andel kvinnor (%) Källa:Ladok Tabell 4: Antal studenter (individer), varav andel kvinnor per utbildningsområde Utbildningsområden Antal studenter Andel kvinnor (%) Naturvetenskap Teknik Humaniora Samhällsvetenskap Juridik Undervisning Medicin Vård Design Media Övrigt Källa:Ladok De förhållandevis stora utbildningsområdena Medicin och Vård samt Undervisning uppvisar en hög andel kvinnor, mellan 86 och 90 procent. När det gäller det största området, Samhällsvetenskap, är andelen kvinnor ca två tredjedelar. Inom Teknik är andelen män relativt hög, men andelen kvinnor har ökat något under perioden. Tabell 5: Antal studenter (individer) inom program som leder till yrkesexamina, per kön 2012 Utbildningsområden Kvinnor Män Antal Andel (%) Antal Andel (%) Högskoleingenjörsutbildningar Lärarutbildningar varav nya lärarutbildningar med start höstterminen Sjuksköterskeutbildning Specialistsjuksköterskeutbildningar Källa: Ladok Andelen män är något högre inom de nya lärarutbildningarna i jämförelse med samtliga lärarutbildningar, det förklaras främst genom att andelen män på Yrkeslärare respektive Ämneslärare med inriktning mot arbete i gymnasieskolan är 40 resp. 52 procent. Inom förskollärarutbildningen råder fortsatt stor obalans med ett kraftigt 11 En unik individ kan förekomma inom flera utbildningsområden. Summan blir därför mycket högre än det faktiska antalet studenter.. 13

15 överskott (94 procent) av kvinnor. Här har ett förarbete pågått under 2012 för att under 2013 igångsätta ett projekt där särskilda insatser ska göras för att inspirera fler män att studera till förskollärare vid Högskolan Väst. Jämställdhet i utbildningarna Högskolan Väst arbetar kontinuerligt med utbildningskvalitet och framför allt styrande dokument så som riktlinjer, utbildningsplaner och kursplaner. Likabehandling är en självklar grundbult i allt detta arbete och beaktas alltid. Till detta kommer arbetet med programutvärderingar där studenterna vid varje program under sitt sista år får möjlighet att fylla i en omfattande enkät där många olika aspekter belyses, uppbrutet i olika dimensioner där jämställdhet och mångfald är självklara sådana. Under 2012 uppmärksammades den rapport om studentgenomströmning som kom från Statistiska centralbyrån. Rapporten belyste nationellt sett stora skillnader i genomströmningen fördelat på kön vid Högskolan Väst. Föranlett av rapporten genomfördes en noggrannare, mer detaljerad undersökning uppbruten per utbildningsområde och program. Denna egna undersökning visade att könskillnaderna inte beror på könsrelaterade val av utbildningsområden, utan att skillnaderna finns mellan könen inom de olika områdena, om än i varierande grad. Här blir det väsentligt att fortsätta arbetet med både analys och efterföljande åtgärder under 2013 utifrån denna information. Breddad rekrytering Mål Högskolelagen 1 kap, 5 Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. (SFS 2005:1208) Högskolan har en studentpopulation som väl avspeglar befolkningens sammansättning i det primära upptagningsområdet (Fyrbodal, en delregion i Västra Götalandsregionen). Högskolan Väst har också i ett nationellt perspektiv en hög andel studenter från hem utan akademisk tradition. I den senaste mätningen 12 har Högskolan Väst den nationellt sett lägsta andelen studenter med föräldrar med mer än tre års eftergymnasial utbildning (eller för all del den högsta andelen studenter med föräldrar utan eftergymnasial utbildning). När det gäller andelen studenter med utländsk bakgrund ligger Högskolan Väst på det nationella genomsnittet med 17 procent 13. En bred rekrytering som väl speglar omgivande samhälles sammansättning har varit och är fortsatt en viktig grund i högskolans strategi. Högskolan Väst erbjuder en öppen och välkomnande studiemiljö i kombination med ett utbud av arbetslivsnära utbildningar och en inkluderande, arbetsintegrerad högskolepedagogik. Sedan många år genomför Högskolan Väst s.k. särskilt urval till det Socialpedagogiska programmet 180 hp. Förfarandet erbjuder möjlighet för sökande som inte kan konkurrera med betyg eller högskoleprovsresultat att ändå vinna en studieplats på programmet. Urvalet sker via personligt brev, efterföljande personlig intervju samt en skriftlig uppgift, insatser som sammantaget speglar den sökandes erfarenhetsbakgrund och personliga lämplighet. Höstterminen 2012 antogs totalt 20 studenter med särskilt urval till programmet. Sedan två år tillbaka erbjuder Högskolan Väst yrkeslärarutbildning. I samband med antagning till denna genomförs behörighetsprövning i yrkesämnen i relation till de sökandes yrkes- och erfarenhetsbakgrund. Utbildningen lockar en äldre målgrupp än andra program. Bland de antagna är majoriteten över 35 år vid utbildningens start. 12 Se vidare SCB UF 20 SM Källa: UKÄ statistikdatabas (höstterminen 2011) 14

16 I samband med det tillfälliga utbildningsuppdrag som löpt sedan 2010, och i synnerhet efter Saab Automobiles konkurs, har högskolans förmåga att ta emot breda studentgrupper prövats ytterligare. Här har ett lyhört och intensivt arbete under 2012 resulterat i att fler utbildnings-, väglednings- och andra insatser skräddarsytts för delvis nya grupper. Under läsåret 2012/13 ger Högskolan Väst exempelvis ett antal kortare och längre särskilt utformade Saabutbildningar på uppdrag av Arbetsförmedlingen och finansierade av medel från EU:s Globaliseringsfond. Här bidrar högskolan även med individualiserade stöd- och coachinsatser till deltagarna. Ett breddat rekryteringsperspektiv genomsyrar sedan många år planeringen och dimensioneringen av det operativa studentrekryteringsarbetet. Högskolan har under 2012 fortsatt att prioritera det personliga mötet med presumtiva studenter. I detta arbete är studentambassadörerna av central betydelse. Dessa antas genom en planerad rekryteringsprocess och utbildas av Kommunikationsavdelningen. Under 2012 har ett 30-tal ambassadörer varit aktiva i högskolans rekryteringsarbete. Ambassadörerna genomförde under våren 2012 ett 40- tal minimässor på gymnasieskolor, komvux, folkhögskolor och arbetsförmedlingar inom främst Västra Götaland. I större kommuner som Göteborgs stad med stor segregering har större fokus lagts på skolor med hög andel elever från hem utan akademisk tradition. Högskolan deltog också i utbildningsmässan Kunskap & Framtid i Göteborg med cirka besökare från området och på SACO-mässan i Stockholm som 2012 hade cirka besökare. För femte året i rad genomfördes högskolans årliga utbildningsmässa, Utbildning Väst. Mässan besöktes av elever från skolor främst i närregionen. Mässan syftar till att öka kännedomen om Högskolan Västs utbud och att erbjuda möjligheter för gymnasieelever och andra studieintresserade att träffa studenter, lärare och även framtida arbetsgivare. Under 2012 deltog 19 universitet och högskolor från hela Sverige samt norska Högskolan i Östfold. Ett breddat rekryteringsperspektiv är också tydligt när det gäller val av kanaler för annonsering. Under 2012 prioriterades, liksom tidigare år, olika publika kanaler framför nischade kanaler. Högskolan Väst har varit väl synlig i publika kanaler som trafikreklam och gratistidningar, det vill säga kanaler som når breda målgrupper med varierande bakgrund, har stor räckvidd och låg kontaktkostnad. Högskolans utbildningsinformation har för första gången publicerats på webb och i utbildningskatalog redan i november för att finnas tillgänglig i samband med höstens stora mässor. Arbetet med att utveckla utbildningsinformationen pågår kontinuerligt med målet att informationen ska vara korrekt, aktuell, begriplig, användbar, sökbar och tillgänglig för alla. Kvalitetsarbete Mål Högskolelagen 1 kap, 4 Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. (SFS 2000:260) Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå (UN) har ett övergripande ansvar för kvaliteten i utbildningen vid Högskolan Väst. Nämnden arbetar kontinuerligt med granskning, skapande och uppföljning av kursplaner, utbildningsplaner, riktlinjer och olika processer. Som en del av detta arbete infördes redan 2011 ett nytt arbetssätt med särskild granskning av utbildningsprogram i relation till de fastställda nationella och lokala målen för utbildningarna. Ansvarig institution bygger en progressionsmatris och rapport, där studenternas väg mot uppfyllelse av vart och ett av målen genom utbildningsprogrammets olika kurser tydliggörs. Institutionen tydliggör också hur säkerställandet av måluppfyllelsen sker genom att exemplifiera examinationen på slutnivån, under sista terminen eller sista året av utbildningen, ofta i examensarbetet. Nämnden granskar sedan matrisen och rapporten och återkopplar synpunkter, krav och tips på utvecklingsmöjligheter. Granskningen av programmen vid högskolan har skett synkroniserat med Högskoleverkets nationella granskningar, förskjutet ett år i förväg gentemot den nationella planeringen. Som komplement till nämndens och institutionernas eget arbete och granskning genomförs också en årlig elektronisk programvärdering i form av studentenkät med studenter som genomför sitt sista utbildningsår. Den genomsnittliga svarsfrekvensen är 45 procent vilket får anses godtagbart för ett elektroniskt medium. Enkäten adresserar ett stort antal olika kvalitetsaspekter och bland annat ges 15

17 studenterna möjlighet att själva uppskatta sin uppfyllelse av de nationellt fastställda kunskapsmålen. Institutionerna ges alltid möjlighet att kommentera programvärderingarna innan de behandlas i nämnden. Studenternas svar jämförs och värderas sedan i relation till institutionernas bild av utbildningen. För att specifikt stärka arbetet med de nationella utvärderingarna inrättade rektor i början av 2012 ett nytt organ kallat Rektors Råd för utvärderingar (RRU). Rådet omfattar ordföranden och vice ordföranden i UN, ordföranden i forsknings- och forskarutbildningsnämnden, prorektor, studentrepresentant samt prefekterna för institutionerna. Arbetet i RRU sker parallellt och kompletterar kvalitetsarbetet i UN och är helt fokuserat på att stödja och styra högskolans arbete med nationella utvärderingar. För varje utvärderingsomgång sker ett upptaktsmöte där institutionens ansvariga möter RRU och en gemensam tidplan upprättas. Tidplanen utgår från HSV:s deadline för självvärderingen och räcker ca fem månader bakåt utifrån denna. Rådet får sedan in dokumentation (programöversikt, utbildningsplaner m.m.), underlag (exempelvis sammanfattande bedömning av examensarbetenas måluppfyllelse) och utkast till självvärderingsrapporterna som rådet läser och ger feedback på. Processen fortskrider iterativt och parallellt med HSV:s (numer UKÄ:s) arbetsgång. Senast en vecka före inlämning till HSV (UKÄ) överlämnar RRU tillsammans med institutionen självvärderingsrapporten till rektor för slutgiltigt godkännande och inlämnande. 16

18 Utbildning i siffror/ prestationer Mål Myndigheten ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag: 3 kap, 1 Återrapportering Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. (SFS 2008:747) Avlagda examina på grundnivå och avancerad nivå Tabell 6: Antal examina på grundnivå och avancerad nivå Totalt antal examina yrkesexamina högskoleexamen kandidat magister master Källa: Ladok Antalet utfärdade examina ökar igen efter en nedgång 2011 och når 2012 till den högsta siffran någonsin. Det är främst kandidatexamen som uppvisar högre siffror jämfört med föregående år. En av anledningarna är att antalet uttag av dubbla examina från vissa yrkesprogram har ökat efter en tillfällig nedgång år Vidare har antalet helårsstudenter ökat med ca under perioden , vilket ger förutsättningar för att utfärda fler examina. Antalet utfärdade yrkesexamina utgjorde procent av samtliga utfärdade examina, se diagram 1. Diagram 1: Utfärdade examina (andelar) 2012 magister; 7% master; 0,3% yrkesexamen; 40% kandidat; 47% högskoleexamen; 6% 14 inkl. 11 st med stöd av förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen 17

19 Högskolans utbildningsutbud Tabell 7: Antal program Antal program med start under året varav program mot högskoleexamen varav program mot kandidatexamen/motsv. yrkesexamen varav program på avancerad nivå Antalet program är förhållandevis stabilt över perioden. Antal individer i utbildning Tabell 8: Antal studenter (individer) % förändring Totalt antal individer Nivå 15 - grundnivå avancerad nivå Program/Kurs - studerande på program studerande på kurser Distans lärcentrum (LC) nät Källa: Ladok Antalet individer har ökat med 2 procent under perioden. Antalet individer per utbildningsnivå resp. per program/kurs är förhållandevis stabilt mellan åren 2010 och Antalet individer inom distansutbildning har minskat något under perioden. Tabell 9: Antal studenter (individer) per utbildningsområde % förändring Naturvetenskap Teknik Humaniora Samhällsvetenskap Juridik Undervisning Medicin Vård Design Media Övrigt Källa: Ladok Antalet studenter (individer) har under perioden ökat inom Naturvetenskap, Samhällsvetenskap och Juridik samt inom de mindre områdena Design och Media. 15 I totalt antal individer ingår också ett mindre antal individer på utbildning som ej är klassad som grundnivå eller avancerad nivå. 16 En unik individ kan förekomma inom flera utbildningsområden. Summan blir därför mycket högre än det faktiska antalet studenter. 18

20 Helårsstudenter Tabell 10: Antal helårsstudenter (HST) % förändring Totalt antal helårsstudenter Nivå 18 - varav grundnivå varav avancerad nivå Program/Kurs - varav studerande på program varav studerande på kurser varav Distans varav lärcentrum (LC) varav nät Källa: Ladok Antalet helårsstudenter (HST) har minskat med knappt 250 mellan 2010 och Minskningen har skett inom såväl program som fristående kurser. HST inom distans har minskat under perioden, men den relativt stora och stabila andelen nätbaserad distans gör att den totala nedgången inte är så kraftig. När utbildningsutbudet för höstterminen 2012 (och vårterminen 2013) beslutades under hösten 2011 förelåg en betydligt lägre ekonomisk ram för verksamhetsåret 2012 än vad som senare kom att beslutas (se även s. 5, 7-8). Införandet av studieavgifter för studerande från tredjeland år 2011 förklarar en del av nedgången när det gäller utbildning på avancerad nivå under Tabell 11: Antal helårsstudenter (HST) per utbildningsområde % förändring Naturvetenskap Teknik Humaniora Samhällsvetenskap Juridik Undervisning Medicin Vård Design Media Övrigt Källa: Ladok Antalet helårsstudenter (HST) minskar inom de flesta större utbildningsområden Samhällsvetenskap utgör år 2012 cirka 30 procent av totala antalet HST, (se diagram 2). Motsvarande värde år 2010 var cirka 28 procent. 17 Antalet studieveckor uppgår till 39 år 2012 att jämföra med normala 40, vilket ger färre HST under räkenskapsåret. Orsaken är att höstterminen 2012 har tre veckor som tillhör kalenderåret I totalt antal helårsstudenter ingår också ett mindre antal helårsstudenter på utbildning som ej är klassad som grundnivå eller avancerad nivå. 19

21 Diagram 2: Andel helårsstudenter (HST) fördelat per utbildningsområde 2012 Media; 1% Övrigt ; 0,4% Design; 1% Naturvetenskap; 10% Vård; 16% Medicin; 4% Teknik; 18% Undervisning; 11% Juridik; 6% Samhällsvetenskap; 30% Humaniora; 4% Helårsprestationer Tabell 12: Antal helårsprestationer (HPR) % förändring Totalt antal helårsprestationer Nivå 19 - varav grundnivå varav avancerad nivå Program/Kurs - varav studerande på program varav studerande på kurser Distans varav lärcentrum (LC) varav nät Källa: Ladok Antalet helårsprestationer (HPR) har minskat med 4 procent perioden , vilket främst förklaras av periodens minskning av antalet helårsstudenter. Programstudenternas HPR är dock relativt stabila över perioden. Tabell 13: Antal helårsprestationer (HPR) per utbildningsområde % förändring Naturvetenskap Teknik Humaniora Samhällsvetenskap Juridik Undervisning Medicin Vård Design Media Övrigt Källa: Ladok 19 I totalt antal helårsprestationer ingår också ett mindre antal helårsprestationer på utbildning som ej är klassad som grundnivå eller avancerad nivå. 20