Svar på interpellation (S) om skolfrånvaro 10 KS

Transkript

1 Svar på interpellation (S) om skolfrånvaro 10 KS

2 & Socialdemokraterna i Vallentuna (s)-interpellation Kommunfì llmdktige Interpel lation ti I I kommunstyre I sens ordftirande angående Skolfrånvaro Att gå i skola är en råittighet, vilket har fastslagits i såväl grundlagen och skollagen som i FN:s barnkonvention. Trots detta är det ett problem, i Vallentuna och i många kommuner, att det är fler och fler elever som inte är i skolan utan frånvarande i långa perioder utan att fîi undervisning, vilket leder till utanforskap och psykisk ohåilsa. Forskning visar att hög skolfrånvaro hänger samman med en ökad risk flor avbrutna studier, sociala problem och arbetslöshet. Ofta påverkas familjen i hög grad. Psykisk ohälsa, sjukskrivning och ekonomiska svårigheter bland föräldrarna, blir inte sällan en konsekvens Detta åir en mycket viktig och angelägen fråga och utifrån det vill jag ställa foljande frågor: 1. Hur ser en sammanställning av skolfranvaron ut flor Vallentunas grundskoleelever? 2. Vilka kommungemensamma insatser och program for att minska skolfrånvaron (antalet "hemmasittare") finns och Socialdemokraterna i Vallentuna VfØ n ft n ll,il,tl,'il,,,,,ü,'1]l rli ' ',lülil 'ü'i{l,', 4,ü1,,i,li,,il,i ri,,ü l,t[ ul

3 SID 1/2 Svar på interpellation om skolfrånvaro Sammanfattning av svar på interpellationen Socialdemokraterna har lämnat en interpellation till kommunstyrelsens ordförande om skolfrånvaro. Interpellationen tar upp en av de allra viktigaste frågorna i kommunen. Alla elever i Vallentuna ska ha likvärdiga möjligheter att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En förutsättning för en likvärdig utbildning är att varje elev kan och vill delta i undervisningen. En elev som har hög frånvaro, oavsett orsakerna, löper risk att missa viktiga delar av lärandet. Närvaro är därför en nyckelfaktor för god måluppfyllelse. Frånvaro är också förknippat med en rad risker för den enskilda eleven som exempelvis risk för psykisk ohälsa och utanförskap. Därav är närvarofrämjande arbete oerhört viktigt. Nedan sammanfattas kort svaren på frågorna i Socialdemokraternas interpellation. En mer utförlig beskrivning av respektive fråga finns också som bilaga till interpellationssvaret. 1. Hur ser en sammanställning av skolfrånvaron ut för Vallentunas grundskoleelever? Under november månad 2016 finns 42 pågående elevärenden om skolpliktsbevakning där eleverna har haft minst 30 procents frånvaro under två månader. Av dessa ärenden finns 29 elever i våra egna kommunala skolor medan 13 elever går på fristående skolor i och utanför kommunen. I Vallentunas kommunala grundskolor uppgick den genomsnittliga frånvaron för elever under höstterminen 2015 till 7,2 procent, varav 6,6 procentenheter är anmäld frånvaro och 0,6 procentenheter är oanmäld frånvaro. Frånvarostatistik av detta slag sammanställdes för första gången under vårterminen 2016 och ska fortsatt följas upp årligen av barn- och ungdomsförvaltningen. 2. Vilka kommungemensamma insatser och program för att minska skolfrånvaron (antalet hemmasittare ) finns och planeras? Idag regleras kommungemensamma arbetssätt för att arbeta med frånvaro i en riktlinje för skolpliktsbevakning i grundskolan. Sedan hösten 2015 har en förvaltningsövergripande arbetsgrupp arbetat med att undersöka ytterligare strukturer för arbetet med närvaro/frånvaro samt samverkan kring elever. Arbetsgruppen har tagit fram ett förslag till en kommungemensam rutin för att främja närvaro samt förebygga och åtgärda frånvaro. Som namnet antyder läggs ökad vikt vid att systematiskt arbeta med närvarofrämjande insatser och förebyggande insatser vad gäller frånvaro. Rutinen innebär även förtydliganden i arbetsgången vid begynnande frånvaro, särskilt vad det gäller att agera tidigt och ta del av elevhälsoteamets kompetens som ska utgöra kärnan i arbetet. 5

4 SID 2/2 I och med att rutinen implementeras under våren 2017 införs även en möjlighet till ett så kallat rådslag. Rådslaget är en förvaltningsövergripande mötesform för de elever som har en oroande frånvaro trots 4-6 veckors strukturerat närvaroarbete av skolan. Rådslaget leds av en samordnare och syftar till att snabbt mobilisera relevanta aktörer som gemensamt kan hitta strategier för att vända elevers skolfrånvaro till närvaro. Rådslag kommer erbjudas även för elever i friskolor med oroande hög frånvaro. I övrigt ser barn- och ungdomsförvaltningen ett behov av att utveckla samarbetet med fristående skolor vid elevers frånvaro. 6

5 SID 1/7 Bilaga 1 Interpellationssvar gällande skolfrånvaro Fördjupad beskrivning av arbetet med frånvaro Här redovisas mer grundligt arbetet med frånvaro i Vallentuna kommun. Till att börja med beskrivs den komplexitet som frågan har och behovet av att utgå från varje elevs unika situation. Därefter redogörs för arbetet i den förvaltningsövergripande arbetsgruppen. Svaren på interpellationens frågor besvaras slutligen mer utförligt i separata avsnitt. Utgångspunkten eleven Det kan finnas en uppsjö av anledningar till att en elev är frånvarande. En elev kan exempelvis vara frånvarande på lektionerna i svenska på grund av en dålig relation mellan lärare och elev, att just dessa lektioner upplevs otrygga, att eleven tycker att innehållet är för lätt, att lektionen ligger efter en lång håltimme eller att det kan finnas läs- och skrivsvårigheter som ännu inte uppmärksammats och åtgärdats. Förutom att det kan finnas flera orsaker till frånvaro så samverkar ofta olika faktorer det finns sällan en förklaring till frånvaro utan det är troligen flera faktorer som ömsesidigt påverkar varandra. Det handlar dels om skolfaktorer som exempelvis lärmiljön, rutiner vid frånvaro och relationer mellan elev, lärare och vårdnadshavare. Det handlar också om elevens hemförhållanden och fritidsaktiviteter som både kan stötta och försvåra elevens skolgång. Varje elev har också individuella faktorer som påverkar denne. Det kan till exempel handla om hälsoproblem, funktionshinder eller inlärningssvårigheter. Av detta framgår behovet av att utgå från varje enskild elev och den elevens unika situation - varför kommer inte just den här eleven till skolan? Det blir också tydligt att flera aktörer såsom skola, socialtjänst och vårdnadshavare behöver samverka för att hitta strategier för ökad närvaro. Till sist handlar närvaroarbete om skolutveckling generellt. Elever som är trygga och trivs i skolan, som känner motivation och lust att lära samt får det stöd och de utmaningar de behöver i sitt lärande väljer nästan alltid att vara närvarande i skolan. Även den fysiska miljön och hur undervisningen organiseras och schemaläggs har betydelse för elevernas skolnärvaro. Skolfaktorer, sociala faktorer (hem och fritid) och individfaktorer kan samverka och ömsesidigt påverka varandra både till det positiva och till det negativa. Ett exempel på en negativ händelseutveckling är att en elev i mellanstadiet har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där skolans lärmiljö inte är tillräckligt anpassad till eleven. Detta leder till friktion mellan elev och lärare under skoldagens olika moment. Eleven upplevs stökig och får också därför svårare med kamratrelationer. När det uppstår konflikter på rasten upplever vårdnadshavarna att skolan alltid menar att just deras barn är orsaken till konflikten. Vårdnadshavarna saknar i vissa situationer kunskap och ork att få till goda rutiner i vardagen för sitt barn som allt oftare vägrar gå till 7

6 SID 2/7 skolan. Skolan menar också att vårdnadshavarna bör kontakta sjukvården för ytterligare undersökningar. Ett misstroende finns mellan skola och vårdnadshavare som inte gagnar elevens mående och närvaron blir allt sämre. På samma sätt kan faktorerna samverka till det positiva, särskilt när skola, vårdnadshavare och andra aktörer samverkar. För att använda samma exempel så skulle en situation som ovan kunna vända på detta sätt: Vid ett möte med elevhälsoteamet beslutas att ytterligare försöka utreda orsakerna till elevens frånvaro. Mentor får i uppdrag att prata med eleven mer ingående om hur hen upplever hela skoldagen, ett nytt möte hålls med vårdnadshavarna, skolans kurator får tillåtelse att under en halvdag observera hur den sociala miljön är utformad för eleven och arbetslaget får i uppgift att diskutera elevens situation, organisationen kring eleven och personalens kunskap i elevens svårigheter. Utifrån den nya mer gedigna utredningen gör skolan en rad förändringar i lärmiljön för eleven efter samtal med eleven och i samråd med vårdnadshavarna. Det handlar om allt från rutiner vid skoldagens början och fasta matsalsplatser till bemötande av eleven i olika situationer exempelvis vid förändringar eller frustration. Skolan informerar också om föräldrautbildningar som erbjuds av socialtjänstens öppenvård i Vallentuna kommun. Vårdnadshavarna anmäler sig till en utbildning och tipsar samtidigt skolans personal om en kompetensutvecklingskurs som Habilitering och Hälsa inom Stockholms läns landsting erbjuder om det neuropsykiatriska funktionshindret som deras barn har. Skola och vårdnadshavare har fasta tider för uppföljning med jämna mellanrum under terminen för att utvärdera upplägget för eleven och om behov finns görs justeringar. Elevens frånvaro minskar successivt. Detta är en unik situation för en specifik exempelelev. Det finns inga exakta mallar för vad varje elev behöver för insatser. Däremot måste arbetet utgå från varje enskild elevs förutsättningar, bygga på en god samverkan med vårdnadshavare och innefatta relevant kompetens utifrån elevens problematik. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp Från och med hösten 2015 har en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med medarbetare från socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen arbetat mer ingående med närvaroarbete i Vallentuna kommun. Arbetsgruppen bestående av ett par rektorer från skolorna, kompetens från den centrala elevhälsan, medarbetare från öppenvården och de centrala förvaltningskontoren är nu i slutfasen av sitt arbete. Uppdraget innefattade bland annat att kartlägga den nuvarande statistiska frånvarosituationen för elever i kommunen samt att ta fram nya arbetssätt och strukturer som kan underlätta det förvaltningsövergripande samarbetet. Arbetsgruppen har ännu inte slutredovisat sitt uppdrag men i detta interpellationssvar presenteras en stor del av det pågående arbetet. Fråga 1: Skolfrånvaro i Vallentuna kommun 8

7 SID 3/7 Interpellationens första fråga handlade om hur en sammanställning av elevers skolfrånvaro ser ut. Två olika sammanställningar av detta presenteras nedan. Sammanställning av ärenden om skolpliktsbevakning för alla Vallentunabor För alla elever som bor i Vallentuna kommun gäller att rektor ska anmäla att eleven har hög frånvaro till barn- och ungdomsförvaltningen vid 30 procents frånvaro under två månader. Detta gäller oavsett orsaken till frånvaron och om eleven går i en kommunal eller fristående skola i eller utanför kommunen. Dessa så kallade skolpliktsbevakningsärenden kan användas för en övergripande sammanställning av kommunboende elever med hög frånvaro. Under november månad 2016 finns 42 pågående elevärenden om skolpliktsbevakning. Av dessa ärenden finns 29 elever i våra egna kommunala skolor medan 13 elever går på fristående skolor i och utanför kommunen. I övrigt saknar Vallentuna kommun statistik över frånvaro för elever som bor i Vallentuna men som går i fristående skolor i och utanför kommunen. Elevers frånvaro höstterminen 2015 i Vallentuna kommuns grundskolor En sammanställning av elevers frånvaro i Vallentuna kommuns grundskolor har gjorts avseende höstterminen Syftet har varit att få en bild av hur elevers frånvaro ser ut och varierar exempelvis mellan årskurser, skolor och elevgrupper. Statistik har tagits fram för varje enskild skola och under våren 2016 delgetts skolans rektor i syfte att öka kunskapen om elevers frånvaro för olika elevgrupper på skolan. Övergripande statistik har använts internt på förvaltningen i arbetet med skolfrånvaro och presenteras även i detta svar. Diagram 1 nedan visar den genomsnittliga frånvaron per elev och årskurs under den aktuella tidsperioden. 1 Alla lärare ska rapportera elevers frånvaro i systemet Skola24. Det kan dock variera något mellan skolor och enskild personal i rapporteringsgrad. Det finns också något exempel på att elever med anpassad studiegång vid hög frånvaro har lyfts ur systemet för att rapporteras separat av ansvarig lärare. Dessa fåtalet elever bedöms inte påverka den övergripande statistiken nämnvärt. Man bör dock ha i åtanke att det kan finnas vissa felkällor. Rektorerna har uppmärksammats på vikten av att all frånvaro rapporteras enligt gällande rutin samt att alla elever måste ingå i systemet med hänvisning till att samlad statistik kommer att användas framöver. 9

8 SID 4/7 Diagram 1: Medelvärdet av elevernas frånvaro uppdelad på årskurs under höstterminen 2015 i Vallentuna kommuns grundskolor. Av diagram 1 framgår att i snitt har elever i årskurs 1 till 9 i Vallentunas kommunala grundskolor en frånvaro på 7,2 procent, varav 6,6 procentenheter är anmäld frånvaro och 0,6 procentenheter är oanmäld frånvaro. Diagrammet visar att den anmälda frånvaron kan vara på en problematisk nivå och måste därför arbetas med lika aktivt som den anmälda frånvaron. Elevers frånvaro är högre i de högre årskurserna. I lågstadiet varierar medelvärdet av frånvaron runt 6 procent medan frånvaron i snitt i högstadiet ligger runt 10 procent för eleverna. I högstadiet är den oanmälda frånvaron också något högre, drygt en procentenhet totalt sett. Vid jämförelser mellan stadier krävs en analys av elevantal och elevgrupper. Det totala elevantalet i statistiken för årskurs 1-9 är 3161 elever varav 1301 elever i årskurs 1-3, 1090 elever i årskurs 4-6 och 770 elever i årskurs 7-9. Ju äldre eleverna är desto vanligare är det att man väljer att gå i andra skolor än kommunens egna. Det går därmed inte att enkelt utläsa diagrammet som att frånvaron för elever ökar med stigande ålder, utan hänsyn bör också tas till det minskande elevantalet och vilka elever som går i de högre årskurserna i Vallentunas kommunala skolor. Många elever har också låg frånvaro. För att skilja ut de elever som har något högre till omfattande frånvaro har diagram 2 nedan tagits fram. Det visar andelen elever som har en frånvaro över 10, 20 eller 30 procent under tidsperioden. 10

9 SID 5/7 Diagram 2: Andelen elever i låg-, mellan- och högstadiet som har en total frånvaro (anmäld och oanmäld) under hösterminen på 10 %, 20 % eller 30 % och högre. Av diagram 2 ovan framgår att drygt 25 procent av eleverna i årskurs 1-9 (se staplarna för Totalt) har 10 procent frånvaro eller mer, drygt 5 procent av eleverna har 20 procent frånvaro eller mer och 2 procent av eleverna har 30 procent frånvaro eller mer. Även av detta diagram framgår att frånvaroproblematiken är störst på högstadiet. 13 procent av eleverna i årskurs 7 till 9 är frånvarande 20 procent eller mer. Med andra ord har mer än var tionde elev i högstadiet varit frånvarande motsvarande en dag i veckan eller mer under höstterminen Vidare är 5 procent av eleverna i högstadiet, det vill säga en av tjugo elever, frånvarande 30 procent eller mer. Hänsyn bör precis som tidigare tas till det minskande elevantalet och förändringar i elevsammansättningen i de högre årskurserna i Vallentunas kommunala grundskolor. I kommunens arbete med biträdande rektorer i arbetsgruppen Individuella insatser följs elever som inte når kunskapskraven i årskurs 8 och 9. I detta arbete har det framkommit en hypotes om att det finns en korrelation mellan frånvaro på cirka 20 procent och att inte uppnå godkända betyg i ett eller flera ämnen. Elevers frånvaro kommer årligen att följas upp och analyseras av barn- och ungdomsförvaltningen. Ett arbete pågår med att ta fram ett nytt förslag till riktlinjer för att främja närvaro samt förebygga och åtgärda frånvaro där detta framgår. Fråga 2: Kommungemensamma insatser för skolfrånvaro Interpellationens andra fråga handlar om vilka kommungemensamma insatser och program som finns och planeras för att minska skolfrånvaron. Till att börja med presenteras kort de riktlinjer som ligger till grund för det gemensamma arbetet. Med 11

10 SID 6/7 kommungemensamt arbete avses både gemensamma strukturer och arbetssätt mellan kommunens skolor samt samarbete med socialtjänsten. Enligt kommunens riktlinje för skolpliktsbevakning framgår att mentor eller motsvarande ansvarar för att följa upp sina elevers närvaro samt upptäcka hög frånvaro i Vallentunas kommunala grundskolor. Om frånvaron överstiger 20 procent under två månader ska detta anmälas till rektor. Detsamma gäller om lärare upptäcker mönster i elevers frånvaro. Rektor ansvarar för att orsakerna till frånvaron utreds och för att ev. samtal med vårdnadshavarna kommer till stånd. I vissa fall blir involvering av socialtjänsten aktuellt. Skolpersonal, oavsett huvudman, ska anmäla till socialförvaltningen i elevens hemkommun om man i sin yrkesroll misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa, en så kallad orosanmälan. Socialförvaltningen utreder barnets situation och bedömer om barnet behöver det skydd eller stöd som de förfogar över. Ofta sker en orosanmälan vid ett möte på skolan med socialförvaltning och vårdnadshavare. Om en utredning inleds och socialförvaltningen beviljar stödinsatser av öppenvården samverkar vanligen skolan fortsatt med öppenvården kring insatser för eleven. Vissa elevers frånvaroproblematik gör att man också samverkar med exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin eller landstingets enhet för habilitering. Redan idag samverkar socialförvaltningen med varje kommunal skola samt ett par fristående skolor genom att det finns en till två socialsekreterare per grundskola som är kontaktpersoner. Kontaktpersonerna erbjuder besök på skolan två gånger per termin i syfte att ha en upparbetad samverkan samt en kontinuerlig möjlighet att svara på frågor. Socialförvaltningen informerar också skolorna om mottagningstelefonen där personal kan rådgöra med samordnare på socialförvaltningen vid oro för elever. Arbetsgruppen för närvaro har kunnat konstatera att mycket bra arbete görs ute på skolorna och i samverkan med öppenvård och andra aktörer. Men man har också sett ett behov av en kommungemensam rutin för att ytterligare utveckla arbetet och sätta större fokus på närvarofrämjande arbete och insatser som förebygger frånvaro. Denna rutin är framtagen med syftet att kommunens verksamheter systematiskt ska främja närvaro samt identifiera riskfaktorer för frånvaro och arbeta förebyggande utifrån detta. Rutinen anger också att skolan på ett tidigare stadium än nu ska fånga upp elever med begynnande frånvaro. Skolans personal ska vara aktiva i att utreda orsakerna till frånvaro och elevens eventuella stödbehov för att utforma passande åtgärder i samråd med elev, vårdnadshavare och andra aktörer. Rutinen anger också att elevhälsoteamet har en central roll i närvaroarbetet både systematiskt på skolan och för enskilda elever. Det handlar om att involvera den kompetens som behövs för att tillsammans stötta elever för att vända frånvaro till närvaro. Den nya rutinen inför en möjlighet till ett så kallat rådslag som är en förvaltningsövergripande mötesform för de elever som har en oroande frånvaro trots 12

11 SID 7/7 4-6 veckors strukturerat närvaroarbete av skolan. Rektor anmäler ärendet till samordnaren för rådslaget. Funktionen som samordnare av rådslag kommer därmed att inrättas under vårterminen Rådslaget ska vanligen ske inom en vecka från det att rektor anmäler ett ärende. Det finns en fast tid avsatt där socialförvaltningen och samordnaren är beredd att delta. I övrigt deltar relevant skolpersonal, kompetens från den centrala elevhälsan, vårdnadshavare och eleven om denne vill. Eventuella andra aktörer som familjen har kontakt med bjuds in (exempelvis från habiliteringen eller barn- och ungdomspsykiatrin). Rådslaget syftar till att snabbt mobilisera relevanta aktörer och hitta gemensamma strategier för att vända elevers skolfrånvaro till närvaro. I och med rådslaget kan socialförvaltningen välja att inleda en utredning om barnets behov av stöd. I det avseendet är rådslaget detsamma som att göra en orosanmälan till socialförvaltningen. Syftet med rådslaget är dock bredare än så. Det handlar om att hitta gemensamma strategier, nya adekvata åtgärder och fortsatta samverkansformer för att aktivt stötta eleven att komma tillbaka till skolan. Rådslaget markerar också att frånvaro är oroande i sig, även om det i övrigt inte finns en oro för att vårdnadshavarna brister i sin omsorg om barnet. Rådslaget möjliggör därmed tidigare insatser och samordning än idag. Rutinen ska beslutas av utbildningschef i december och implementeras under vårterminen I och med detta ska skolorna erbjudas utökat stöd i sitt främjande och förebyggande arbete både från barn- och ungdomsförvaltningen centralt och från den centrala elevhälsans olika professioner. Arbetet har tagit lång tid men är också väl förankrat inom båda förvaltningarna. En förtydligad rutin som betonar det främjande och förebyggande arbetet, tydliggör arbetsgången vid begynnande frånvaro inklusive möjligheten till rådslag samt ett utökat stöd till skolorna bedömer arbetsgruppen kunna leda till att frånvaron minskas. Alla kommunala skolor ska följa den beslutade rutinen. Rådslag ska dock erbjudas alla elever som bor i Vallentuna, d.v.s. även elever vid fristående skolor som har en oroande hög frånvaro. Det är fortsatt ett utvecklingsområde hur barn- och ungdomsförvaltningen ska samarbete med fristående skolor i arbete med att åtgärda frånvaro för enskilda elever. 13