Verksamhetsplan

Transkript

1 Verksamhetsplan

2 1 Budgetens struktur Budgetens struktur 1. Övergripande 3. Nämnder Budgetens struktur Politisk kommentar Planeringsförut sättningar, finansiella mål, och budgetsammanställning Planeringsförutsättningar Finansiella mål God ekonomisk hushållning Övriga finansiella mål Styrkort Budgetsammanställning Resultatbudget Balansbudget Finansieringsbudget Budget och verksamhetsplan Specifikation av tillfälliga budgetposter Investeringar Kommunstyrelse Nämnden för service och teknik Kommunstyrelse Konsult och administration Verksamhetsövergripande Kultur och Fritid Barn- och utbildningsnämnd Grundskola Utbildning Förskola Socialnämnd Äldreomsorg Handikappomsorg Individ- och Familjeomsorg Nämnden för service och teknik Räddningsnämnd Bilagor Sammanträdesprotokoll Bildtexter till omslagets första sida: 1. Vinterskimmer med vindkraftverk 2. Götenetjej fiskar vid stenbrottet Hällekis 3. Sörboleden 4. Källby småbåtshamn Bildtexter till omslagets sista sida: 1. Sörboleden höst 2. Trappan vid Munkängarna 3. Mariedalsån i snöprakt Produktion: Tryck: Rydins Tryckeri AB Foto: Mikael Lundgren 2 Budget 2015 och Verksamhetsplan

3 Politisk kommentar 1 En kommun för alla s budget är tagen med fokus på kommuninnevånarens bästa. Kommunens budget är på 656,8 miljoner. En summa som har fördelats mellan kommunernas olika verksamheter och som visar på ett budgetresultat på 6,7 miljoner. Budgeten utgör kommunens viktigaste styrdokument och uttrycker kommunfullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser. Kommunfullmäktige ger med sitt beslut om budgeten förutsättningar för styrelser och nämnder att bedriva verksamhet genom att ställa ekonomiska resurser till förfogande. Samtliga verksamheter ska aktivt arbeta med strategiska och prioriterade mål samt uppdrag där de har möjlighet att bidra eller som berör dem. Vår utgångspunkt i arbetet för framtiden grundar sig i barnens och ungdomarnas möjligheter till en trygg uppväxt och ett gott liv. Det genomsyrar allt ifrån en långsiktigt god ekonomi för kommande generationer till trygga skolmiljöer i moderna skollokaler och duktiga pedagoger. Vi har som mål att minska antalet barn i de förskolegrupper som är stora. Förskolan är viktig för barnens trygghet och utveckling. Barnen är vår framtid och kanske den viktigaste investering vi kan göra är att se till att varje barn och elev ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar. En utmaning är att möta våra barns och ungas behov i ett tidigt skede. Det kan ske genom tät samverkan, där fokus bör ligga på tidiga insatser. En socioekonomisk satsning, där ett team skapas i samarbete med IFO och elevhälsa. Teamet jobbar främst med återförande av hemmasittare. En utredning om skolans struktur har initierats och skall belysa effekter av ändrad skolstruktur för F-6 skolorna. De kommande åren kommer antalet äldre invånare över 80 år att öka. Det ställer stora krav på tillgång till boende eller möjligheten att i trygghet kunna bo kvar hemma. Tryggheten måste utgå ifrån att den äldre ska kunna få den hjälp man behöver med god kvalitet och vetskapen om att hjälp finns att få när något oväntat händer. För många är närhet till vård och omsorg dygnet runt av avgörande betydelse för en god livssituation. Omsorgen för personer med funktionsnedsättning står inför en omställning där allt fler nya grupper söker stöd. Det finns många personer i åldern år som är i behov av insatser från verksamheten. Flera av dem har nya och förändrade behov vilket medför förändringar av verksamhet och att stöd och kontakter behöver vara samordnade. När det gäller sysselsättning och fritidsverksamhet har behovet hos personer med funktionsnedsättning förändrats. Här behöver skapas verksamheter med större variation och anpassning till särskilda behov, ålder och utvecklingsnivåer. Kulturverksamheten skall fortsätta att söka samarbetspartners för ett så rikt kulturutbud som möjligt. Vi behöver nya arbetsformer för att arbeta med barn och ungdomar inom kulturområdet på deras fritid. En extra satsning i årets budget är pengar som avsätts till ett sommarlovsprogram för barn och ungdomar. Åsa Karlsson Kommunstyrelsens ordförande En ny Framtidsplan för är på väg att ta form. Planen ska beskriva kommunens önskvärda utveckling fram till år I tematiska studier om Kinnekulles utveckling och VA-plan görs nödvändiga fördjupningar i angelägna samhällsutvecklingsfrågor. Det finns redan nu olika typer av samverkan mellan de sex kommunerna i Västra Skaraborg men även i andra konstellationer. Syftet med en utökad samverkan är att öka effektiviten, minska sårbarheten men framför allt höja kvaliteten i en alltmer komplicerad verksamhet och för att leva upp till våra medborgares förväntningar på goda välfärdstjänster även i framtiden. är en stor arbetsgivare. Invånare och anställda ska uppfatta oss som en attraktiv arbetsplats med rättvisa och trygga villkor. Chefen ska verka för att personalen är delaktig och har inflytande över sin egen arbetssituation och strävar efter en förtroendefull samverkan med de anställda och deras fackliga organisationer, öppenhet ska råda. Heltid är en rättighet och deltid en möjlighet. I all verksamhet ska personalen ha förutsättningar att utföra sina uppgifter med professionalism och kunna utvecklas i sitt arbete. Att utveckla ledarskapet är en strategisk fråga. Att kommunens chefer är goda ledare med hög kommunikativ förmåga är avgörande för kvaliteten och effektiviteten i verksamheterna liksom för arbetsmiljön. Mål och budget innehåller viktiga satsningar som också är investeringar för framtidens Götene. 3 Budget 2015 och Verksamhetsplan

4 2 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning Planeringsförutsättningar Budgetår Skattesats 21,77 21,77 21,77 21,77 Invånarantal Uppräkning externa intäkter Uppräkning interna intäkter 1,3 % 1,3 % 2,3 % 3,3 % Kostnadsuppräkning 1,3 % 1,3 % 2,3 % 3,3 % Externa kostnader, personalkostnadsandel timlöner 2,9 % 3,1 % 3,4 % 3,7 % Lönekostnader 3,4 % 3,1 % 3,4 % 3,7 % Personalomkostnadspålägg 38,96 38,96 38,96 38,96 Internränta 3,5 % 3,5 % 3,5 % 3,5 % Skattesatsen föreslås vara oförändrad under budgetperioden. Invånarantalet baseras på SCBs befolkningsprognos med som bas. För 2014 anges faktiskt invånarantal 1 november 2013 som är basen för skatteintäkterna år Externa intäkter räknas inte upp, då de till stor del består av avgifter som är styrda av maxtaxor samt bidrag. Interna intäkter räknas upp med samma procentsats som kostnader, vilket motsvarar Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos för konsumentprisindex (KPI). Externa kostnader med hög personalkostnadsandel, exempelvis lokalvård och gymnasieskola, räknas personalkostnadsandelen upp med SKLs prognos för timlöner. Lönekostnader inom kommunen räknas upp med SKLs prog - nos för timlöner. Personalomkostnadspålägg som tas fram av SKL täcker arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkring samt kostnader för avtalspensioner. Utöver dessa föreslås ett pålägg på 0,5 procent för att täcka kostnadsökning av sparade semesterdagar. Internränta syftar till att visa den genomsnittliga finansieringskostnaden för investeringar under hela deras ekonomiska livslängd. Då livslängden är år för större delarna av kommunens investeringar under planeringsperioden föreslås SKLs prognos för 10-åriga obligationsräntan plus 0,3 procent. Internräntan hamnar då i nivå med långsiktig låneränta. 4 Budget 2015 och Verksamhetsplan

5 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning 2 Finansiella mål Varje generation bör bära kostnaderna för den service som den generationen konsumerar. Det innebär att resultatnivån över tiden måste säkerställa förmågan att även i framtiden producera service på nuvarande nivå. Ett överskott i verksamheten skapar också ett handlingsutrymme för att utveckla den kommunala verksamheten. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige i Götene har antagit följande mål för god ekonomisk hushållning. Resultatet ska vara så högt att: 1) Värdet på kommunens egna kapital säkerställs 2) Verkliga pensionskostnader täcks 3) Självfinansiering av investeringar uppnås Resultatmål enligt god ekonomisk hushållning blir då enligt följande: l 1. För att säkerställa värdet på kommunens egna kapital behöver resultatet minst motsvara inflationen för året. Prognosen är att det egna kapitalet kommer att vara 302,3 mnkr För år 2015 förväntas konsumentprisindex utvecklas med 1,3 procent. Det innebär att resultatet behöver vara 3,9 mnkr (302,3 * 1,3%) för att säkerställa värdet på det egna kapitalet år l 2. I, liksom i flertalet andra kommuner, redovisas pensioner intjänade före 1998 utanför balansräkningen, som en ansvarsförbindelse. Det innebär att trots att värdet på dessa pensioner förändras påverkas inte bokförda pensionskostnader. För att täcka verkliga pensionskostnader behöver resultatet vara minst lika stort som den genomsnittliga förändringen av ansvarsförbindelsen under de senaste fem åren. Av kommande tabell framgår att resultatet för 2015 behöver vara 5,3 mnkr för att täcka verkliga pensionskostnader. År Förändring ansvarsförbindelse ,4 mnkr ,9 mnkr ,9 mnkr 2014, prognos -10,2 mnkr 2015, prognos -1,4 mnkr Genomsnitt år ,3 mnkr l 3. Självfinansiering av investeringar uppnås när årets resultat tillsammans med årets avskrivningar är högre än årets investeringar. Självfinansiering räknas, när det gäller god ekonomisk hushållning, för en period på fyra år. Med budgetförslaget uppnås inte självfinansiering. Antingen behöver resultatet vara högre eller också måste investeringsnivån vara lägre. Självfinansiering uppnås vid ett resultat 2015 på 68,3 mnkr (investeringar minus avskrivningar minus årets resultat ). Självfinansiering uppnås också om investeringarna 2015 begränsas till 23,5 mnkr (summa resultat och avskrivningar minus investeringar ). Sammanfattningsvis betyder det att för att uppnå god ekonomisk hushållning behöver resultatet år 2015 vara 77,6 mnkr (3,9+5,3+68,3) vid en investeringsnivå på 85,1 mnkr. Sänks investeringsnivån till 23,5 mnkr räcker det med ett resultat på 16,0 mnkr (3,9+5,3+6,7) för att uppnå god ekonomisk hushållning år Årets Årets Summa Årets Självresultat avskrivningar resultat och investeringar finansierings- År (mnkr) (mnkr) avskrivningar (mnkr) grad ,3 46,7 73,0 73,8 99 % 2015 budget 6,7 17,6 24,3 85,1 29 % ,0 64,3 97,3 158,9 61 % 5 Budget 2015 och Verksamhetsplan

6 2 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning Resultatmål för God ekonomisk hushållning Vid Vid investeringsnivå investeringsnivå (mnkr) 85,1 mnkr 23,5 mnkr 1. Säkerställa värdet på eget kapital 3,9 3,9 2. Täcka verkliga pensionskostnader 5,3 5,3 3. Självfinansiering av investeringar 68,3 6,7 Summa resultatmål 77,6 16,0 Övriga finansiella mål Utdebitering ska hållas oförändrad. Kommunens kapacitet eller potential kan analyseras genom att jämföra kommunens skattesats med andra kommuner, både i riket och i närområdet. En låg skattesats utgör normalt en potential att kunna förbättra kommunens resultat via skattehöjning. Skattesatsen år 2014 i är i nivå med medelvärdet för varuproducerande kommuner, men högre än i regionen, Skaraborg och riket. Skattesats till kommun 2014 Götene 21,77 Skaraborg 21,43 Varuproducerande kommuner, ovägt medel 21,80 Västra Götalands län, ovägt medel 21,56 Alla kommuner, ovägt medel 21,59 Soliditeten inklusive pensionsskulden ska vara positiv och förbättras. Soliditeten är ett viktigt mått för att bedöma kommunens ekonomiska styrka ur ett längre perspektiv. Måttet anger hur stor andel av de totala tillgångarna som finansierats med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare finansiell handlingsberedskap på lång sikt har kommunen. Soliditeten inklusive pensionsskulden Kommunen Prognos Budget Plan Plan mnkr Soliditet 1,4% 4,0% 5,7% 6,2% 6,9% 6 Budget 2015 och Verksamhetsplan

7 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning 2 Styrkort Arbete pågår med att ta fram ledningssystem för politisk mål - styrning och systematiskt kvalitetsarbete. För år 2015 gäller följande mål. Övergripande mål l är en attraktiv och hållbar kommun l är en klimat- och miljömedveten kommun l är ett tillgängligt samhälle för alla l Alla får ett gott bemötande Mål för specifika verksamheter l Skola/barnomsorg: Resultaten i årskurs 9 är höga. l Skola/barnomsorg: Alla trivs och mår bra. l Individ- och familjeomsorg: Antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd minskar. l Äldreomsorg: Den enskildes delaktighet och in - flytande ökar. l Handikappomsorg: Alla har en bra vardag. l Handikappomsorg: Den enskildes delaktighet i arbetsmarknaden och i samhället ökar. l Politik: Mötesplatser skapas för att stärka dialogen mellan invånare och politik. 7 Budget 2015 och Verksamhetsplan

8 2 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning Budgetsammanställning Resultatbudget Resultatbudgeten visar det finansiella resultatet under en viss tidsperiod och förklarar hur det har uppkommit. Beräknade kostnader utgörs av verksamhetens nettokostnader och beräknade avskrivningar för befintliga och planerade investeringar. Intäkterna består i huvudsak av skatteintäkter och statliga bidrag. Genom att minska de totala intäkterna med de totala kostnaderna framkommer förändringen av det egna kapitalet (årets resultat). Samma resultat framkommer också genom att jämföra det egna kapitalet i balansbudgeten i två på varandra följande år. Förändringen av eget kapital är förbindelselänken mellan resultat- och balansbudgeten. För 2015 budgeteras ett resultat på +6,7 mnkr, vilket motsvarar 1,0 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatbudget Utfall Prognos Budget Plan Plan (mnkr) * Verksamhetens nettokostnader före avskrivningar -591,5-631,9-639,2-660,8-680,8 Avskrivningar -18,2-15,9-17,6-21,7-22,1 Verksamhetens nettokostnader -609,7-647,8-656,8-682,5-702,9 Skatteintäkter 509,7 517,8 535,0 555,5 573,2 Generella statsbidrag o utjämning 114,5 129,1 129,9 134,2 136,5 Finansiella intäkter 3,1 3,9 1,2 1,2 1,2 Finansiella kostnader -1,9 0,4-0,8-2,2-2,2 Resultat före extraordninära poster 15,7 3,4 8,5 6,2 5,8 Extraordninära kostnader/intäkter -3,1-1,8-1,8-1,8 Resultat före skatt 15,7 0,3 6,7 4,4 4,0 Skattekostnad Årets resultat 15,7 0,3 6,7 4,4 4,0 * Prognos Balansbudget Balansbudgeten beskriver kommunens finansiella ställning vid en viss tidpunkt. En ögonblicksbild som visar kommunens tillgångar och skulder. Balansbudgeten visar hur kapital använts (tillgångar) och hur det har skaffats fram (skulder och eget kapital). En kommun kan i princip skaffa kapital på två sätt, dels genom att låna pengar utifrån (främmande kapital/skulder), dels genom att finansiera tillgångar med egna medel som erhålls genom att verksamheterna har lämnat ett överskott (eget kapital). Skillnaden mellan tillgångar och skulder utgör det egna kapitalet. Under planeringsperioden förväntas anläggningstillgångarna öka med drygt 100 mnkr jämfört med 2014 till följd av investeringar. Skulderna förväntas öka med drygt 40 mnkr under samma tidsperiod. Balansbudget Prognos Budget Plan Plan mnkr * Tillgångar Anläggningstillgångar 284,4 303,3 370,8 407,0 415,5 Omsättningstillgångar 148,2 116,2 64,2 62,4 62,9 Summa tillgångar 432,6 419,5 435,0 469,4 478,4 * Prognos Fortsättning Balansbudget på sidan 9 -->> 8 Budget 2015 och Verksamhetsplan

9 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning 2 forts. Balansbudget Prognos Budget Plan Plan mnkr * Eget kapital och skulder Eget kapital 302,0 302,3 309,0 313,4 317,4 Avsättningar för pensioner mm 10,4 10,4 10,4 10,4 10,4 Skulder 120,2 106,8 115,6 145,6 150,6 Summa eget kapital och skulder 432,6 419,5 435,0 469,4 478,4 Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelse 295,9 285,7 284,3 284,5 284,5 * Prognos Finansieringsbudget Finansieringsbudgeten visar hur kommunen finansierar sin verksamhet och sina investeringar. Finansieringsbudgeten utgår från hur kommunen bedömer att faktiska in- och utbetalningar kommer att se ut, till skillnad från resultatbudgeten som visar beräknade intäkter och kostnader. Under år 2015 kalkyleras med investeringar på 85,1 mnkr. Av dessa finansieras 24,3 mnkr från verksamheten i form av budgeterat resultat, årets avskrivningar och förändring av avsättningar. Återstående 60,8 mnkr fås genom förändring av likvida medel och lån (medel från finansieringsverksamhet). Då delar av investeringarna måste finansieras genom förändring likvida medel och lån uppnås inte självfinansiering. Finansieringsbudget Kommunen Prognos Plan Plan Plan mnkr * Medel från verksamheten Budgeterat resultat 15,7 0,3 6,7 4,4 4,0 Avskrivningar 18,2 15,9 17,6 21,7 22,1 Avsättningar, förändring under året -1,9-0,8 0,0 0,0 0,0 Kortsiktiga fordringar/skulder, förändring 1,2-6,1 0,0 0,0 0,0 Summa medel från verksamheten 33,2 9,3 24,3 26,1 26,1 Använda medel Investeringar -20,4-34,1-85,1-57,9-30,6 Summa använda medel -20,4-34,1-85,1-57,9-30,6 Summa medel från finansieringsverksamhet -1,5 0,3 8,8 30,0 5,0 Summa kassaflöde från kommunens verksamhet 11,3-24,5-52,0-1,8 0,5 Likvida medel vid årets slut 82,0 57,5 5,5 3,7 4,2 Likvida medel, förändring under året 11,3-24,5-52,0-1,8 0,5 * Prognos Budget 2015 och Verksamhetsplan

10 2 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning Budget och verksamhetsplan Bokslut Prognos Budget Plan Plan mnkr * Nämnd nettokostnader Kommunfullmäktige -2,0-2,0-2,0 Revisionsnämnd -0,9-1,0-1,0 Kommunstyrelse -81,6-83,2-85,3 Barn- och utbildningsnämnd -297,1-302,1-308,1 Socialnämnd -239,8-242,8-246,3 Nämnden för service och teknik 1-12,6-12,9-13,3 Räddningsnämnd 1-8,9-9,1-9,3 Nämnd nettokostnader -616,1-641,9-642,9-653,1-665,3 Pers.kostn.ökn ,2-12,3-12,3 Pers.kostn.ökn ,0-10,4-13,9 Pers.kostn.ökn ,0 0,0-11,7 Pensionskostnader -12,9-14,4-14,3-14,9-15,8 Fastighetsfsg samt återbet AFA 12,4 Justering för internränta 6,9 8,5 10,5 12,7 12,6 Tillf budgetposter -0,9-4,5 3,5 Res 1 - Verksamhetens nettokostnader -609,7-647,8-656,8-682,5-702,9 Skatteintäkter 509, ,0 555,5 573,2 Generella statsbidrag o utjämning 114, ,9 134,2 136,5 Finansiella intäkter 3,1 2 1,2 1,2 1,2 Finansiella kostnader -1,9 3-0,8-2,2-2,2 Medfinansiering E20-3,1-1,8-1,8-1,8 Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 Res 2 - Res efter skatteintäkter och finansnetto 15,7 0,3 6,7 4,4 4,0 Extraordinära intäkter / kostnader 0,0 0,0 0,0 Res 3 - Förändring av eget kapital 15,7 0,3 6,7 4,4 4,0 * Prognos s andel % av skatt och statsbidrag 1,01% 0,64% 0,56% 1% av skatt och statsbidrag 6,6 mnkr 6,9 mnkr 7,1 mnkr 2% av skatt och statsbidrag 13,3 mnkr 13,8 mnkr 14,2 mnkr 3% av skatt och statsbidrag 19,9 mnkr 20,7 mnkr 21,3 mnkr 10 Budget 2015 och Verksamhetsplan

11 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning 2 Budget 2015 och verksamhetsplan är uppdelad per nämnd. Arbetet med att ta fram budgeten har utgått från budgetenheter för år Utvecklingen per budgetenhet redovisas i följande tabell. Bokslut Prognos Budget Plan Plan mnkr * Budgetenheter nettokostnader Grundskola -147,3-161,4-158,4-161,6-164,2 Äldreomsorg -122,5-128,0-129,4-131,7-133,9 Utbildning -68,9-68,5-67,4-68,4-70,5 Förskola -65,1-67,8-69,7-70,5-71,8 Handikappomsorg -57,6-60,6-62,0-62,1-62,6 Individ- och familjeomsorg -45,9-48,9-47,5-48,1-48,9 Konsult och administration -23,2-24,8-25,9-26,4-27,1 Verksamhetsövergripande -27,9-20,2-21,2-21,7-22,3 Kultur och Fritid -19,2-20,4-20,5-20,9-21,3 Politik och tillsyn -8,4-8,9-8,9-9,0-9,1 Samverkan -30,1-32,4-32,0-32,7-33,6 Budgetenhetsnetto -616,1-641,9-642,9-653,1-665,3 11 Budget 2015 och Verksamhetsplan

12 2 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning Specifikation av tillfälliga budgetposter Budget Plan Plan (mnkr) KS-till förfogande: Anslag till kommunstyrelsen för oförutsedda kostnader -1,0-1,0-1,0 Val ,2 Utbildning ny mandatperiod -0,1 Rivning fastighet -0,5 Försäljning fastighet, realisationsvinst 0,5 Vikingagatan 13, hyra -1,5 Vikingagatan 13, rivning -4,0 Tillgänglighetsanpassning busshållplats -0,1-0,1 Komponenter fastighet effekt av införande av komponentavskrivning 3,4 2,9 1,9 Komponenter gata-park effekt av införande av komponentavskrivning 0,4 0,3 0,1 Komponenter gator, preliminär effekt av minskat avskrivningsunderlag för gator 1,0 1,0 1,0 VA Kinnekulle 0,0 0,0-1,4 Säkra fastigheter och Tekniska åtgärder fastighet- kapital och driftskostnad -0,9-1,0-1,0 ombyggnation Centralkök -0,3 Ombyggnation kök - kapitalkostnad -0,9-1,3-1,3 Tomhyra Lundagården, Hällesäter mfl -0,7-0,7-0,7 Västerby, tomhyra -2,5-2,5 Effektivisering 1,9 8,4 TOTALT -0,9-4,5 3,5 Beskrivning KS till förfogande Anslag som disponeras av kommunstyrelsen för oförutsedda kostnader. Val 2014 Första året under en mandatperiod betalas partistöd ut för utbildning för hela mandatperioden. Utbildning ny mandatperiod I början av en ny mandatperiod genomförs fler utbildningar. Kostnaderna blir därmed högre för både kursavgifter samt arvoden till politiker under utbildningstiden. Rivning fastighet, försäljning fastighet samt Vikingagatan 13 Det arbete med översyn av kommunens fastighetsinnehav som pågått de senaste åren fortsätter. När det gäller Vikingagatan 13 öppnas möjligheten att långsiktigt minska lokalkostnaderna inom utbildningssidan när om- och tillbyggnationen till en 7-9 skola är färdig. Tillgänglighetsanpassning busshållplats Kollektivtrafiken ska enligt regionala och nationella mål tillgänglighetsanpassas. En viktig del är utformningen av resecentra och hållplatser. I samarbete med Västtrafik och Trafik - verket anpassar infrastrukturen för resenärer med funktionsnedsättningar. Komponenter inom Fastighet och Gata-Park Från och med 2014 ska så kallad komponentavskrivning tillämpas för betydande komponenter där skillnader i förbrukning är väsentlig. Det innebär att en fastighet delas upp utifrån hur länge varje del förväntas hålla, där exempelvis stommen förväntas hålla längre än ventilation. Samma principer gäller för gator. En konsekvens av tillämpningen av komponentavskrivning är att delar av underhållet numera betraktas som en investering. På kort sikt innebär det att investeringsbudgeten ökas medan driftbudgeten minskas med underhållsbudgeten. I takt med att komponenter byts ut och blir avskrivningar ökar driftbudgeten sedan successivt tills avskrivningarna är lika stora som den tidigare budgeten för underhåll. Ytterligare en konsekvens är att tidigare större investeringar ska gås igenom och delas upp i komponenter. De nedersta delarna av gator, bärlagret, anses ha ett bestående värde. Det innebär att för tidigare investeringar kommer avskrivnings - underlaget minskas. Minskat avskrivningsunderlag innebär att en andel av investeringen kommer vara en tillgång med samma värde år efter år och på grund av det blir avskrivningarna lägre. Fastighet Budgeten innebär en höjning av underhåll för fastighet med 0,4 mnkr totalt sett, samtidigt som kostnaden minskar med 3,4 mnkr år Akut underhåll kvarstår med 1,6 mnkr, medan underhållsbudgeten på 5,0 mnkr splittras på 2 delar. En del för 12 Budget 2015 och Verksamhetsplan

13 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning 2 Fastighet budget 2014 Underhållsbelopp 5,0 mnkr Akut underhåll 1,6 mnkr Budget 2015 Underhållsbelopp 1,4 mnkr Akut underhåll 1,6 mnkr Komponent (investering) 4,0 mnkr Effekt år 1 år 2 år 3 år 4 Effekt investering -4,0 mnkr -4,0 mnkr -4,0 mnkr -4,0 mnkr Effekt drift 3,4 mnkr 2,9 mnkr 2,4 mnkr 1,9 mnkr arbeten av karaktär lappa och laga (driftbudget) får en budget på totalt 1,4 mnkr och en del för större insatser (investeringsbudget i form av komponenter) får en budget på 4,0 mnkr. Gator Budgeten innebär en höjning av toppbeläggningar med 0,5 mnkr totalt sett, samtidigt som kostnaden minskar med 0,4 mnkr år Övrigt beläggningsunderhåll kvarstår med 0,4 mnkr, medan budgeten för toppbeläggning på 1,5 mnkr splittras på 2 delar. En del för arbeten av karaktär lappa och laga (driftbudget) får en budget på totalt 1,0 mnkr och en del för större insatser (investeringsbudget i form av komponenter) får en budget på 1,0 mnkr. Gata-Park budget 2014 Toppbeläggning 1,5 mnkr Övr beläggningsunderhåll 0,4 mnkr Budget 2015 Toppbeläggning 1,0 mnkr Övr beläggningsunderhåll 0,4 mnkr Komponent (investering) 1,0 mnkr Effekt år 1 år 2 år 3 år 4 Effekt investering -1,0 mnkr -1,0 mnkr -1,0 mnkr -1,0 mnkr Effekt drift 0,4 mnkr 0,3 mnkr 0,1 mnkr 0,0 mnkr VA Kinnekulle En kommun är skyldig att anordna vatten- och avloppsförsörjning (VA) inom kommunen utifrån behov och möjligheter. Enligt den VA-plan som är under framtagande ska VA-nätet byggas ut på Kinnekulle under de närmaste åren. En del av dessa kostnader ska betalas av de som är anslutna i det så kallade VA-kollektivet. Andra delar kan falla inom kommunens övergripande skyldighet och ska betalas av alla invånare gemensamt, vilka benämns som skattekollektivet. Säkra fastigheter och tekniska åtgärder i fastighet IInvesteringar för att höja säkerheten i kommunens fastigheter, exempelvis brand- och inbrottslarm, passersystem, samt investeringar för utbyte av tekniska installationer som till exempel utbyte av uttjänt ventilation. Investeringarna leder till höjda kapitalkostnader och därmed höjda lokalhyror. Budget fördelas till hyrande verksamhet när investeringarna är genomförda. 13 Budget 2015 och Verksamhetsplan

14 2 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning Ombyggnation kök Investeringar i kommunens kök, både för anpassning till dagens miljökrav och arbetsmetoder samt på grund av ålder och slitage, leder till höjda kapitalkostnader och därmed höjda hyror. Lokalkostnaderna är en del av portionspriset och budget fördelas till köpande verksamhet när investeringen är genomförd. Tomhyror Tomhyror uppstår när en lokal inte nyttjas i avvaktan på en långsiktig lösning. Vissa tomma lokaler finns i Hällesäter och i Hällekis skola. När 7-9 skolan är färdig upphör Västerbyskolan som högstadieskola och under en övergångstid uppstår en tomhyra. Effektivisering Effektiviseringsbehovet för år 2016 är 1,9 mnkr och 8,4 mnkr för år Budget 2015 och Verksamhetsplan

15 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning 2 Investeringar Förutsättningar Alla belopp är i 2015 års prisnivå. Utöver investeringar i tabell kan en utökning av äldreboendeplatser i Lundsbrunn i Götene Äldrehems regi komma att genomföras under planeringsperioden. För perioden planeras för en total investeringsnivå på 192,9 mnkr, varav 85,1 mnkr för år Nämnd Budget Plan Plan Plan mnkr Kommunstyrelse 73,5 43,6 20,8 14,5 Nämnden för service och teknik 11,6 14,3 9,8 4,8 Summa 85,1 57,9 30,6 19,3 15 Budget 2015 och Verksamhetsplan

16 2 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning Kommunstyrelse Budget Plan Plan Plan mnkr Förskola och skola 44,3 27,8 15,7 0,3 Skola förskola utemiljö 0,3 0,3 0,3 0,3 7-9 skola 30,0 inventarier till ovanstående 2,0 Hällekis skola 10,0 15,0 Ny förskola Källby, volymökning 10,0 14,0 Förskola Källby, inventarier 1,5 Ombyggnad Källby Gård 0,4 Ombyggnad Västerby, anpassning 2,0 2,0 Äldreomsorg och handikappomsorg 1,5 3,0 0,0 0,8 Inventarier äldreboende - utökning platser 0,8 Inventarier vht Västerby 1,0 Äldreboende Lundsbrunn, samlad service 2,0 Anpassningar daglig verksamhet 1,5 Administration 2,0 0,0 2,0 0,0 Modernisering Sessionssal och cafeteria 2,0 Administrativa system 2,0 Infrastruktur och bostadsförsörjning 10,0 1,7 2,0 12,3 Götene bredbandsnät - nät och utrustning 0,3 0,3 0,3 0,3 Götene bredbandsnät - förbindelse Hällekis-Källby 2,8 0,7 Komplettering GC-väg Lundsbrunn 0,6 Järnvägsbanken; Götene mot Hällekis 0,5 Belysning GC-vägar, komplettering 0,2 0,2 Trafiksituation ny 7-9 skola 2,5 Koppling Nordskog centrala Källby 1,0 12,0 Bostadsförsörjning - Källby 3A (ej VA) 3,0 Bostadsförsörjning - Källby 3B (ej VA) Lundsbrunn - golfnära boende; infart 0,1 1,2 Övrigt 3,2 0,6 0,6 0,6 Utveckling centrummiljöer 0,3 0,3 0,3 0,3 Lekplatser - upprustning 0,3 0,3 0,3 0,3 Toa-lösningar Kinnekulle 0,2 Toa-lösning vid Kinnekullegården 2,0 Ställplatser Utsikten + toalösning 0,4 Markinköp 0,5 0,5 0,5 0,5 Markförvärv 0,5 0,5 0,5 0,5 Kök 12,0 10,0 0,0 0,0 Ombyggnad centralköket 12,0 10,0 16 Budget 2015 och Verksamhetsplan

17 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning 2 Förskola och skola Inom planeringsperioden görs årliga investeringar på utemiljö inom förskola och skola. Renovering av Hällekis skola budgeteras till En fortsatt ökning av bostäder i Källbyområdet leder till behov av fler förskoleplatser. En samlad 7-9 skola blir klar inför höstterminen år Efter det behöver Västerbyskolan anpassas till andra verksamheter. Äldreomsorg och handikappomsorg Uppbyggnad av daglig verksamhet vid Skogstorp planeras under Under planeringsperioden kan även äldreboende Lundsbrunn, samlad service, inventarier till Västerby samt inventarier till en utökning av äldreboendeplatser bli aktuell. Administration Utbyte av teknisk utrustning samt möblemang i Sessionssalen samt cafeteria behövs. Inom administration behöver upphandling och modernisering av system göras. System som är aktuella är ärendehanteringssystem, lönesystem samt utvecklat intranät. Infrastruktur och bostadsförsörjning Götene stadsnät är hopkopplat med kringliggande kommuners bredbandsnät. Teknikutrustning i de stora transportstråken byts gemensamt med givna intervall. Dessutom behöver delar av nätet och nätsutrustningen utökas och/eller moderniseras. Bredbandsförbindelse Hällekis-Källby innefattar en fiberanslutning för att skapa redundans, möjligheter att skicka signaler från två håll, för de anslutningar som finns i Hällekis med omnejd. Projektet möjliggör också anslutningar av fastigheter som ligger på västra sidan av Kinnekulle. Kostnaden är grovt skattad och påverkas av vilken lösning som kommer att vara möjlig att genomföra. Gång- och cykelvägar (GC-väg) planeras med GC-vägsplan som bas. Kompletteringar av GC-väg i Lundsbrunn samt översyn av trafiksituationen för ny 7-9 skola prioriteras. Även möjlighet till GC-väg Sörbovallen nämns. Järnvägsbanken mellan Götene och Hällekis ska förbättras. Genomgång av kommunens gång- och cykelvägar har visat att belysningen inte är komplett. Komplettering fortsätter år 2015 och Nybyggnationerna i Nordskog fortsätter och trafiksituationen i och kring Källby behöver därför ses över. Lundsbrunn infart golfnära boende, innefattar en gata fram till ett exploateringsområde norr om Lundsbrunns golfbana. Utbyggnad ska sedan ske av extern exploatör. Övrigt Många av kommunens lekplatser är till åren komna och utrustning behöver successivt bytas ut. Även utveckling av centrummiljöer kommer att ske gradvis. Projektet om toalösningar innebär att fortsätta arbetet med utställning av toahus på flera ställen på, och runt, Kinnekulle. Detta för att lösa toabehoven i området på ett miljövänligt sätt och samtidigt göra det med unik karaktär. En enkel handikappanpassad toalett med tanklösning (utan vatten) planeras till Stenbrottet och ställplatser Utsikten. Investeringsbudgeten för inköp av strategisk mark är 0,5 mnkr per år under planeringsperioden. Kök Förprojektering av centralköket är genomförd. Renovering behövs då köket är slitet och arbetsmiljö samt arbetsflöden behöver förbättras. 17 Budget 2015 och Verksamhetsplan

18 2 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning Nämnden för service och teknik Projekt Budget Plan Plan Plan mnkr Tekniska åtgärder fastigheter 8,3 11,0 7,0 3,0 Tekniska åtgärder i fastigheter 1,0 1,0 1,0 1,0 Komponenter fastighet 4,0 4,0 4,0 Brandstation 5,0 WC stambyte C-huset 1,6 KällbyGård fasad + fönster 1,5 1,0 Fönster C-huset 0,2 2,0 2,0 Energieffektivisering 1,0 1,0 0,5 0,5 Energieffektivisering 1,0 1,0 0,5 0,5 Säkra fastigheter 0,3 0,3 0,3 0,3 Säkra fastigheter 0,3 0,3 0,3 0,3 Lekplatser 0,3 0,3 0,3 0,3 Lekplatser - upprustning 0,3 0,3 0,3 0,3 Gata-park projekt 2,0 2,0 2,0 1,0 Komponenter gata-park 1,0 1,0 1,0 Gata/Parkprojekt 1,0 1,0 1,0 1,0 Tekniska åtgärder i fastigheter Fortsatt investering för att fortlöpande göra nödvändiga tekniska investeringar i kommunens fastigheter. Konkreta åtgärder kan vara utbyte av uttjänt ventilation, värme, kyla, styrning etc. Komponenter fastighet är de delar av tidigare underhållsbudget som överförs till investeringsbudget. Utöver detta kommer främst fönster, men även fasader ses över, för brandstationen, Källby Gård samt Centrumhuset. I Centrumhuset kommer även renovering av toaletter samt stambyte genomföras. I brandstationen genomförs även en del grundförstärkning samt brandcellsindelning. Säkra fastigheter Fortsatt investering för att höja säkerheten i kommunens fastigheter. Brand och inbrottslarm, passersystem, övervakningskameror med mera. Gata/Parkprojekt Investeringar för fortlöpande förbättringar inom gata-park, till stor del trafiksäkerhetsåtgärder men också insatser i grönytor. Komponenter gata/park är de delar av tidigare beläggningsunderhåll som överförs till investeringsbudget. Energieffektivisering Investeringarna har som krav att minska energikostnaderna med mer än vad investeringen kostar. Energieffektivisering kan röra all energianvändning i kommunen, inte bara inom fastighetsområdet. Ett exempel kan vara utbyte av gatubelysning. 18 Budget 2015 och Verksamhetsplan

19 Nämnder 3 Kommunstyrelse Kommunstyrelsens ansvarar för tidigare budgetenheterna; Konsult och administration, Verksamhetsövergripande samt Kultur och Fritid. Konsult och administration Verksamhetsområde l Ekonomi- och övergripande personaladministration. l Kansli, växel, medborgarkontor/-information, samt risk och säkerhet. l Samhällsbetalda resor, som är gemensamt med Skara och ansvarar för kollektivtrafik, färdtjänst, parkeringstillstånd samt skolskjutsplanering. l Lönekontor, som är gemensamt med Skara kommun. l Skuldrådgivning och konsumentvägledning som utförs av Lidköpings kommun. Omvärldsanalys Teknikutvecklingen inom administrativa områden sker oavbrutet. Nya program utvecklas som kan hantera specifika områden. Utvecklingen av E-samhället pågår, även påverkas av dessa. Fler tjänster ska kunna utföras direkt på nätet. Utvecklingen i samhället medför ökat behov av kommunikation och möjlighet till informationsutbyte. Kraven innebär att allmänheten vill ha snabb tillgänglig och korrekt information i olika frågor, samt möjlighet att påverka. Många kommuner upprättar nya kontaktvägar för att kommunicera med medborgarna exempel på detta är sociala medier, chat och andra datagränssnitt. Inrättandet av kontaktcenters är ett annat sätt att nå medborgarna som flera kommuner har genomfört. har en utmaning i arbetet med att vidga förståelsen av kommunikation, från att enbart innefatta överföring av information. Inom kollektivtrafiken finns olika alternativa lösningar med hjälp av teknik så kallade appar eller system för samåkning, som prövas på några ställen. Flera kommuner i Skaraborg står inför upphandling av lönesystem och i samband med detta ser man även över möjligheten till samarbete med andra kommuner. Verksamhetsförändringar Kansliet anpassar sin verksamhet i samband med införandet av barn och utbildningsnämnd och socialnämnd och den nämndsadministration detta innebär. Fortsatt arbete med att implementera kommunikationsstrategin i organisationen. Löneenheten har effektiviserat sin verksamhet bland annat genom ökat uppdrag från kommunala bolag. Medborgarkontoret har stora möjligheter att utvecklas för att ytterligare ge service. Ett aktivt arbete kring denna utveckling beräknas ske under Ansökan om ett EU- projekt kring detta kommer att göras. Framtiden För att nå önskvärda optimala effektiviseringar inom löneadministrationen behövs en samordning av databaserna för de kommuner som ingår i samarbetet. En konsekvens av detta kan bli att nytt lönesystem behöver upphandlas. Det kan komma till ytterligare uppdrag från andra kommuner gällande löneadministration. Nya arbetstidsmodeller införs i verksamheterna. För att administrera detta behövs ett stöd för schemaläggning. Detta ska sedan kopplas till lönesystemet. För att nå bästa effektivitet bör samtliga samarbetskommuner ha samma schemaläggningsprogram. Kommunikationsarbetet behöver lyftas till en högre nivå där varumärket finns med i åtanke i varje enskild kommunikationsaktivitet. Arbetet med klarspråk kommer att öka för att våra texter ska vara tillgängliga för alla. Telefonisamarbetet med Skara och Lidköping fortsätter och utvecklas. Förfrågan från ytterligare samarbetskommun Essunga har inkommit under Mobiltelefoner, främst så kallade smarta telefoner fortsätter att öka i mängd. Utvecklingstrenden är att det är datafunktioner via enheterna som innebär att man har kontoret med sig i fickan. En översyn av Centrumhusets lokaler behöver göras. Det finns behov av mer modernare, flexiblare lösningar då det gäller sammanträdesrum, kontorsrum, personalutrymmen osv. Upphandling av gemensamt ärende- och dokumenthanteringssystem inom Göliska kommer att börja planeras och genomföras inom närmaste åren. Genom den nya kommunöverenskommelsen mellan staten och SKL har målen för krisberedskapsarbetet preciserats ytterligare och krav på samverkan och uppföljning har skärpts. Ytterligare områden att samverka med andra kommuner i kan bli aktuella. Verksamhetsövergripande Verksamhetsområde Under denna enhet redovisas: l Kvalitets- och utvecklingsenhet med näringslivsutveckling, fysisk planering, bygglov, geografisk information, mark, natur/miljövård, kommunutveckling, marknadsföring, turism, verksamhetsutveckling, samt IT-bredband. l Verksamhetsövergripande bestående av kommunchef och sektorschefer samt övriga verksamheter som ar knutna till dessa t ex gemensam chefsutbildning och projektutredningar. Omvärldsanalys Götene påverkas av och deltar i flera strategiskt viktiga regionala utvecklingsfrågor. Västra Götaland 2020, Strategi för tillväxt och utveckling med Genomförandeplan 2020 för Skaraborg. En miljöprofilerad och trafiksäker E20 med god framkomlighet senast Budget 2015 och Verksamhetsplan

20 3 Nämnder Sjöfartens utveckling i Göta Älvdalen och Vänern Kinnekullebanans utveckling Västra stambanans utveckling I den studie som gjordes för några år sedan kring Skaraborgs Attraktivitet så visar den att Skaraborgs grundförutsättningar behöver stärkas. Områden som nämndes är bland annat infrastruktur inom utbildning/forskning, boende och resande samt samverkan mellan utbildning och näringsliv. Inom EU kommer en ny budgetperiod för åren med nya förutsättningar för utvecklingsarbete i europeisk samverkan. Hållbarhetsperspektivet ökar i betydelse, där frågeställningar kring hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/landsbygd är speciellt intressanta. I VG-regionens strategi för tillväxt och utveckling 2020 är Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan prioriterat som utvecklingsområde. Verksamhetsförändringar West Sweden upphör. Eventuella nya former för samarbete i EU-arbetet saknar finansiering. Framtid Kommunens attraktivitet för nuvarande och kommande invånare, företag och besökare är avgörande för kommunens framtida utveckling. Vi måste medvetet satsa på att ha en framsynt boende- och infrastrukturplanering som skapar goda livsmiljöer, trivsel och samhörighet. En kommunal verksamhet i toppklass och ett bra samarbete med besöksnäring, handel och övrigt näringsliv är avgörande framgångsfaktorer. En fortsatt europeisk samverkan inom kommunens verksamheter ger stimulans, engagemang och utveckling. En ny Framtidsplan för är på väg att ta form. Planen ska beskriva kommunens önskvärda utveckling fram till år I tematiska studier om Kinnekulles utveckling, VA-plan och vindkraftsplan görs nödvändiga fördjupningar i angelägna samhällsutvecklingsfrågor. Det finns en påvisad koppling mellan bra företagsklimat och god kommunekonomi. Ett framåtriktat arbete med näringslivs-, miljö- och kommunutveckling påverkar positivt befolkningsutveckling, arbetstillfällen, skatteintäkter och ekonomi. Befolkningsökningen når vi genom en attraktiv livsmiljö och en kommunal verksamhet i toppklass. Det måste också till nya bostadsområden där satsningen kommande år främst ligger på sjönära boende i Källby-Truve-Svanvik. Genom Biosfärområdet Vänerskärgården-Kinnekulle har Götene, tillsammans med Lidköping och Mariestad unika möjligheter men också ett stort ansvar att utveckla området långsiktigt hållbart inte bara ur miljösynpunkt utan också socialt och ekonomiskt. Biosfärsområdets projekt Exportmogen destination syftar till att skapa en internationell turism. I Vänersamarbetet arbetar kommunerna och regionerna runt Vänern tillsammans för att utveckla Vänern på ett hållbart sätt när det gäller sjöfart, besöksnäring, fiske m.m. Det finns också gemensamma frågeställningar kring Vänerns vattenreglering och kopplingen till planeringen för Göta Älvdalens utveckling. Snabb åtkomst till internet är en viktig del i att få privatpersoner och företag att etablera sig på en ort och det krävs att kommunen driver på i denna utveckling. Samma gäller utbyggnaden av ett bra vatten- och avloppsnät. Kommunfullmäktige antog nyligen en energi- och klimatplan med en hög ambitionsnivå i frågor om elproduktion, biogas, transporter m.m. Det finns många skäl och incitament för att kommunen ska äga fastigheter antingen det är i form av enbart markområden eller fastigheter med byggnader. Där det inte finns ett långsiktigt motiv för ägande är inriktningen att fastigheten ska försäljas. Behovet av att använda oss av den tekniska utvecklingen är stort. Det kommer att innebära att en hel del uppgifter görs på ett helt nytt och mindre resurskrävande sätt än idag. E-tjänster innebär att användarna av en tjänst gör en stor del av arbetet själva. Ett medvetet arbete med kvalitet i form av flexibel resursfördelning, processbeskrivningar som säkrar kvalitet, ständiga förbättringar, tydlig målstyrning och en kvalitetsmedveten personal är nödvändigt för att ha en verksamhet i toppklass för våra kommunmedborgare, En ny styrmodell för målstyrning och kvalitetsarbete föreslås till mandatperioden Kultur och Fritid Verksamhetsområde l Kultur. Biblioteksverksamhet ansvarar för utlåning av media i olika former. Det är även en mötesplats för kommuninvånare i alla åldrar, exempelvis vid författaraftnar och läsecirklar. Kulturverksamhet i form av offentlig kulturverksamhet, kultur i vården, barnkulturverksamhet samt stöd till studieorganisationer och samlingslokaler. Musikskolan med syfte att ge barn/ungdomar i skolåldern möjlighet att utveckla kreativitet och estetisk känsla. l Fritid med verksamheterna Fritid Ungdom samt Fritid Förening. Fritid Ungdom driver fritidsgårdsverksamhet i kommunens fyra tätorter, ungdomscafé Esperanza, fältfritidsledare samt fritid för funktionshindrade. Arrangemang och gruppverksamhet för ungdomar. Fritid Förening ansvarar för stödet till föreningar genom bidrag och rådgivning samt sporthallar och simhall. Omvärldsanalys Det sker en alltmer ökad samverkan mellan olika aktörer för att ge fler medborgare tillgång till kultur. Här används alltmer även nya tekniska lösningar i olika sammanhang, som exempel är det en stark teknisk utveckling av biblioteken och de media som finns för utlån. Allt fler låntagare vill låna till exempel e- böcker. Trenden är att utlåning av biblioteksmedia har minskat totalt sett i Sverige. I Götene har dock utlåningen inte minskat utan snarare ökat de senaste åren. Andelen bibliotek som har 20 Budget 2015 och Verksamhetsplan

21 Nämnder 3 det som kallas meröppet bibliotek har ökat. Detta innebär att det ges möjlighet för den enskilde medborgaren att ha tillträde till biblioteket utanför ordinarie öppettider och när det är obemannat. Kreativa kraftfält är ett projekt som gjorts under 2013 inom Skaraborgs kulturområde. Syftet har varit att få fram ett underlag som kan användas vid exempelvis samhällsplanering. I kommunerna sker en utveckling av anläggningar för fritid och rekreation, det byggs arenor för sporter och skapas mötesplatser för föreningsaktiviteter. Det pågår också en utveckling mot en större samverkan mellan den ideella sektorn och den kommunala verksamheten. Trenden inom föreningslivet är tyvärr den att det långsiktiga engagemanget minskar och ungdomar engageras inte i styrelser i större utsträckning. Det efterfrågas sportanläggningar och miljöer för spontanidrottsutövande som inte är föreningsknuten. I några av våra grannkommuner har man satsat på kultur och fritidsverksamhet för framför allt ungdomarna genom att skapa mötesplatser för flera verksamheter i allaktivitetshus. Kommunernas arbete för fritidsverksamhet för ungdomar utanför det traditionella föreningslivet är viktig del av det förebyggande arbetet. Ungdomar engagerar sig gärna i frågor som berör dem, därmed måste denna verksamhet fortsätta att utvecklas i samarbete med ungdomarna. Droganvändningen har ökat bland ungdomar vilket ställer krav på det förebyggande arbetet med ungdomar. En debatt förs runt om i landet angående musikskola och fler och fler kommuner förlägger instrumentalundervisningen till elevers fritid. Verksamhetsförändringar Musikskolans undervisning sker from hösten 2014 på elevens fritid. Undervisning sker i huvudsak i musikskolans lokaler i Götene. I samband med Fornängskolans ombyggnation flyttades musikskolans undervisning till Fornängskolans aula och lokaler i anslutning till denna. Om lokalerna vid aulan ska användas på lång sikt finns ett stort renoveringsbehov och även viss utökning av lokalerna. Det finns inte utrymme för musikskolan i den nya ombyggda 7-9 skolan. Ett aktivt arbete görs för att öka samarbete mellan kultur, bibliotek, musikskola, fritid ungdom. Verksamheterna kommer att samarbeta vid arrangemang, löpande verksamhet, planeringsarbete osv. Ungdomscafe Esperanza har bytt namn till: Esperanza Ungdomscafé/fritidsgård. Detta som en följd av önskemål och behov från ungdomarna själva. Tyst replokal har iordningsställts och förväntas komma igång fullt ut under I denna lokal kan man träna i grupp eller enskilt. Att lokalen är tyst innebär att de som övar hör musiken i hörlurar. Framtiden Kulturverksamheten fortsätter att söka samarbetspartners för ett så rikt kulturutbud som möjligt. Ekonomin är hårt ansträngd och förutsättningar för att bedriva ett rikt kulturutbud är svåra. Vi behöver nya arbetsformer för att arbeta med barn och ungdomar inom kulturområdet på deras fritid. Det handlar inte bara om att köpa in fler barnföreställningar eller konserter, men också om hur vi låter barn och ungdomar komma till tals på kulturområdet. Barn behöver bra böcker - Biblioteket vill arbeta särskilt mycket för läsfrämjande arbete och vett och etikett på nätet (Netikett) gentemot barn och ungdomar med olika projekt och samarbetspartners. Ansökan om ett EU- projekt kring detta kommer att göras under Fritidsverksamheten för ungdomar är en viktig del i det förebyggande arbetet både för särskilda grupper och för ungdomar i allmänhet. Förväntningar på ett brett fritidsutbud kvarstår Det sker en omfattande samverkan med föreningslivet och Rådet för Trygghet och Folkhälsa ger stöd genom sina stimulansbidrag till projekt. Utvecklingen går allt mer från den traditionella fritidsgårdsverksamheten till mer riktade aktiviteter med olika ungdomsgrupper. Inflytandefrågor är en viktig del i ungdomsarbetet. Sociala medier kommer hela tiden i nya former och ställer krav på att verksamheten utvecklas i takt med den nya tekniken. Samverkan med föreningar av olika slag för fritidsverksamhet har ökat de senaste åren. Denna utveckling kommer att fortsätta vilket kommer att innebära att kommunen inte är ensam aktör i aktiviteter/verksamheter som tidigare drivits av kommunen. Stora underhållsbehov på föreningarnas fritidsanläggningar har medfört ökat behov av medel ur projektstödsbudgeten. En diskussion om det kommunala stödet till föreningar bör tas ska det bara vara för ungdomsverksamhet som det varit hittills eller ska stödet utformas på annat sätt och även komma andra föreningar till godo? Föreningssammanslagningar: kan detta vara en viktig fråga för föreningslivet på landsbygden överlevnad trots vikande underlag? I fritidsplanen finns en vision om ett allaktivitetshus. Att samla dessa verksamheter under ett tak skulle innebära stora kvalitativa och effektiva fördelar för verksamheterna och dess besökare. Tillgängligheten för i första hand kommunens ungdomar skulle öka. En samlad plats för Kultur och fritidsverksamhet såsom, musikskola, ungdomsfritid, kultur med mer en sådan lokal skulle innebära ett hus fullt av liv och rörelse. Ungdomar som rör sig i området har nära till kultur och fritid, både inne och utemiljö. Trygga vuxna finns i området. Möjlighet till biblioteksfilial med framför allt ungdomslitteratur och litteratur för invandrare med mera. 21 Budget 2015 och Verksamhetsplan