Försvarshögskolan Årsredovisning 2000

Transkript

1 Försvarshögskolan Årsredovisning 2000 Sida 1

2 Innehåll Översikt 1995/ Året i sammandrag 4 Organisation och personal 5 Resultatredovisning 8 Högre chefsutbildning för totalförsvaret 9 Militär chefs- och specialistutbildning 11 Civil chefs- och specialistutbildning 17 Forskning och utveckling 19 Särskilda redovisningar 23 Årsbokslut 30 Noter 32 Finansieringsanalys 37 Anslagsredovisning 38 Sammanställning av väsentliga uppgifter 39 Styrelsen 40 Sida 2

3 ÖVERSIKT 1995/ /96 Utvecklingen mot en allmän högskoleprofil fortsätter. Den internationella utbildningen på skolan får ett allt större genomslag. Sammanslagningen av Försvarshögskolan och Militärhögskolan förbereds Försvarshögskolan och Militärhögskolan fusioneras till en myndighet. Institutet för Högre totalförsvarsutbildning och Institutionen för civilberedskap bildas. Forskningsutvecklingen fortsätter. Försvarshögskolan och Försvarsmakten begär att högskolan skall få examinationsrätt för akademisk yrkesexamen. Parallellt med detta påbörjas ett fyraårigt projekt rörande kvalitetssäkring ett led i meritvärderingsarbetet inför Högskoleverkets bedömning av Försvarshögskolan under Högskoleverket genomför på regeringens uppdrag en bedömning av hur Försvarshögskolans nivåhöjande officersutbildning och kompetenshöjande utbildning inom de civila delarna av totalförsvaret förhåller sig till likartad utbildning inom högskolan vad avser nivå och kvalitet. Resultatet av bedömningen blir en stor framgång för skolan. En total förändring av chefs- och stabsutbildning genomförs till formen och till stor del även till innehållet. Utbildningen organiseras enligt gängse högskolemönster i program, bestående av kurser, och görs generell så att den kan vara aktuell även tio år efter avslutade studier En ny verksamhetsidé och vision utarbetas och fastställs. Verksamhetsidén är att Försvarshögskolans uppgift är att genom forskning och utbildning bidra till en ökad nationell och internationell säkerhet. Visionen tar sikte på att skapa ett universitet i världsklass med inriktning mot nationell och internationell säkerhet. Under året genomförs ett omfattande omorganisationsarbete. Syftet är främst att skapa en bättre samordning mellan olika stabs- och stödfunktioner samt att förbättra samordningen mellan olika institutioner. Institutionerna samlas i två forsknings- och utbildningsområden, det militärvetenskapliga och det samhällsvetenskapliga. Den vetenskapliga grunden förstärks ytterligare bl a genom att ytterligare tre professorer anställts under året. Skolans internationella kontaktytor ökar i stor omfattning En ny organisation har implementerats. Nya rutiner inom flera områden har utarbetats. Efter 1999 års satta vision har ytterligare steg tagits mot FHS framtida mål. Inte minst vad gäller ansökan om examensrätt. Vad gäller utbildningen på FHS har det hänt mycket: de militära programmen funnit sin form, ett nytt program statsvetenskap har startat och fackprogrammet har blivit en vedertagen och expansiv del av Försvarsmaktens utbildningssystem. FHS har under det gångna året såväl utvidgat som befäst de internationella kontakterna och den internationella verksamheten. Flertalet övningar och konferenser med stort internationellt deltagande har ägt rum. Sida 3

4 ÅRET I SAMMANDRAG Året 2000 har varit ett framgångsrikt år för Försvarshögskolan. Utbildningen, forskningen och de olika stödfunktionerna har utvecklats positivt samtidigt som organisationen har funnit sina former efter det omfattande omorganisationsarbete som inleddes Ett antal projekt och verksamheter bör framhållas speciellt då de utgör viktiga steg i skolans utveckling. Inom området statskunskap har ett 80 p program med inriktning på internationell samverkan och krishantering påbörjats i samverkan med Uppsala Universitet. Förutom att detta är skolans första program främst inriktat på civila elever så är det också det första tillfälle där studenter inskrivna vid ett annat universitet ges möjligheter att genomföra stora delar av sin grundutbildning vid FHS. I chefsprogrammet har speciell uppmärksamhet ägnats åt att utveckla delämnena chefsrollen och militärteori. I båda fallen med mycket påtagliga och positiva resultat. Fackprogrammet som inleddes under 1999 har redan etablerat sig som en naturlig del av det militära utbildningssystemet och uppfattas som en god möjlighet för den enskilde att utveckla sig inom ett specialområde. Även vissa korta utbildningar som genomförts under året bör också ses som viktiga steg i skolans utveckling och utvidgade ansvar. De kurser i krishantering som genomförts med huvudelen av statssekreterarna och justitiedepartementets ledningsgrupp framstår här som speciellt intressanta. Forskningen vid skolan har rönt stor uppmärksamhet och ökat i volym. Projektet ROLF (Rörlig Operativ Ledning av Förband) och Infobehov vid framtida krig har lett till nya rön som uppmärksammats även internationellt. I fallet ROLF har Förenta Staternas Marinkår engagerat sig och visat stort intresse. Genom att det fleråriga projektet CRISMART tillförts skolan under året så har området Krishantering fått en stabil vetenskaplig plattform. Totalförsvarskurserna har utvecklats och utökats, dessutom har en helt ny typ av internationella kurser utvecklats och genomförts. Samverkan med olika utländska institutioner, militära och civila, samt de internationella aktiviterna vid FHS har ökat ytterligare under året. Vissa av skolans projekt, bl a de internationella krishanteringsveckorna varje oktober samt konferensserien Challenges to Peacekeeping, har rönt mycket stor internationell uppmärksamhet och uppskattninng. Baksidan av myntet är dock att skolans resurser töjts till bristningsgränsen för att uppnå denna höga nivå på den internationella utbildningen samt för att kunna uppträda som en seriös partner i olika projekt. Biblioteket, en av skolans centrala funktioner, har under året fått större lokaler, med b l a ett utökat antal ITarbetsplatser, vilket förbättrat möjligheterna för skolans lärare och elever att bedriva informationssökning. Antalet internationella databaser mot vilka biblioteket är uppkopplat har också blivit fler. De svårigheter som funnits att övervinna, vilket inte lyckats tillfullo, har främst haft sin orsak i den i vissa stycken alltför snabba personalomsättningen. Det institutionella minnet är alltför kort varför mycket tid förbrukats på att uppfinna hjulet på nytt. Detta har lett såväl till ryckighet i planeringen, höga kostnader och att utvecklingen inom vissa områden gått alltför sakta. Det finns också utrymme för förbättringar vad avser olika rutiner för planering och uppföljning. Under året har ett nytt planerings- och redovisningssystem, Copernicus, införts. Detta system bedöms utgöra en bra plattform för förbättringar av metoder och rutiner för planering och uppföljning. Utifrån det positva gensvar FHS fått under året, det ständigt ökade behov av ny kompetens samt pågående utveckling av officersutbildningen bedöms möjligheter till en fortsatt positiv utveckling som goda. Även den efterhand ökande efterfrågan på nya utbildningar och forskning inom icke militära områden tyder också på detta. Den snabbt ökande verksamheten kommer dock i närtid, något eller några år, kräva en modernisering och utbyggnad av skolans lokaler. Sida 4

5 ORGANISATION OCH PERSONAL Organisation Skolan är i huvudsak lokaliserad till Stockholm. Delar är belägna i Östersund och Karlstad. Ledning Försvarshögskolan (FHS) leds av en styrelse. Styrelsen beslutar om skolans långsiktiga inriktning, budgetunderlag och årsredovisning. FHS styrelse består av högst femton ledamöter och utses av regeringen. Två av ledamöterna representerar lärarna och de studerande. Övriga ledamöter representerar såväl totalförsvarsmyndigheter, universitet och andra civila myndigheter som det politiska livet. Därutöver är arbetstagarorganisationerna representerade. Styrelseordförande är professor Inge Jonsson. Under styrelsen är rektor och prorektor skolans högsta beslutande instans. Rektor och prorektor skall verka för goda villkor för utbildning, forskning och utveckling av FHS verksamhet och för att FHS resurser utnyttjas ändamånsenligt och effektivt. Forsknings- och utbildningsnämnden (FoUN) ansvarsområde motsvarar det som fakultetsnämnder har vid övriga högskolor, men är vid FHS rådgivande till rektorn. FoUN leds av prorektor och väljs av Forsknings- och utbildningskollegiet i vilket alla lärare med doktorsexamen och alla militära lärare som genomgått skolans chefsprogram (eller motsv) ingår. I nämnden ingår representanter för skolans lärare, forskare och studerande. Inom staben är stöd- och servicefunktionerna samlade. Till staben är även det militärvetenskapliga biblioteket knutet. Utbildningsbyrån Utbildningsbyrån (UtbB) svarar för utveckling och samordning av FHS kvalitetssäkring och meritvärdering av officersutbildningen. Utöver detta verkar UtbB, internt och externt, inom följande områden: Högskolefrågor, planering/utvärdering, pedagogiskt utvecklingsarbete och lärarutbildning, distansutbildning samt studieadministration. Institutet för högre totalförsvarsutbildning Institutet för högre totalförsvarsutbildning (IHT) samordnar och genomför utbildning för militära och civila chefer och andra nyckelpersoner i ledande befattningar inom totalförsvaret. Vidare genomför Institutet utbildning av utländska parlamentariker och andra högre utländska befattningshavare inom ramen för Partnerskap för Fred (PFP) inom bl a säkerhetspolitik. Chefskursen på Solbacka för näringslivets och totalförsvarets högsta chefer genomförs av Institutet. Institutet har även huvudansvaret på skolan för de internationella kurserna. Linjen för militära program Linjen organiserar och administrerar de studerande i utbildningsprogram. Som programansvarig ansvarar linjen för de studerandes chefsutveckling och utvecklingsomdömen på underlag från institutionerna. Vidare samordnar och planerar linjen Chefsprogrammets och Stabsprogrammets utbildningen samt svarar för de studerandes utvärdering av utbildningen. Slutligen stödjer officerarna vid linjen institutionerna i undervisningen. Linjen för fackprogram I rollen som programansvarig planerar, samordnar och administrerar linjen utbildningar inom fackprogrammet vid FHS och även inom Försvarsmaktens skolor. Sida 5

6 Institutionerna Institutionerna sammanshålls i två vetenskapsområden, det Militärvetenskapliga området respektive det Samhällsvetenskapliga området. Institutionerna inom resp område samordnas och leds av en områdeschef. I det Militärvetenskapliga området ingår följande institutioner Operativa institutionen (OpI) bedriver utbildning, utveckling och forskning inom områdena militära operationer, taktik, internationella operationer, ledning, krigshistoria, underrättelse- och säkerhetstjänst. Institutionens specialutbildning avser underrättelsetjänst och operativa informationsoperationer. Institutionen för Militärteknik (MTI) ansvarar för kurserna i vapenteknik, ledning/telekrig och skyddsteknik samt naturvetenskapliga grunder. Institutionen ger genom ämnet militärteknik (teknikens inverkan på officersproffesionen) en för det framtida försvaret nödvändig teknisk förståelse. Utbildningen genomförs förutom av institutionens egna lärare också av externa specialister. Skolan bedriver militärteknisk forskning inom områdena materialteknik, kommunikationsteknik samt energiteknik i vid bemärkelse. Institutionens specialutbildning är främst inom telekrig och nautik. Ledarskapsinstitutionen (LI) ansvarar för den beteendevetenskapliga delen av skolans utbildning och forskning inom ledarskap. Metodlära, pedagogik och språk ligger inom institutionens ansvarsområde. I det Samhällsvetenskapliga området ingår följande institutioner Institutionen för civil beredskap (ICB) ansvarar för forskning och utbildning inom ämnena statskunskap, folkrätt samt medie- och kommunikationsvetenskap. Managementinstitutionen (MI) ansvarar för utbildning, forskning och utveckling av ämnet Management ( logistik, verksamhetsledning och ekonomistyrning, personalledning samt miljö- och anläggningsverksamhet). Vetenskaplig grund för utbildningen skapas huvudsakligen genom egna disputerade forskare i samverkan med europeiska universitet men också med civila högskolor inom landet främst med universiteten i Karlstad, Örebro och Mitthögskolan i Östersund. Strategiska institutionen (SI) utbildar inom ämnesområdena säkerhetspolitik, strategi och militärhistoria. Genom egen forskning och samarbete med andra myndigheter, institutioner inom och utom landet lämnas stöd till Försvarsmakten och Försvarets forskningsanstalt m fl. Personal Försvarshögskolan består av chefer, lärare, forskare och administrativ personal. I stort sett alla officerare har genomgått chefsprogrammet och en tredjedel av de civila lärarna/forskarna är disputerade. Officerarna är tillsvidareanställda i Försvarsmakten och anställda vid FHS för en begränsad period. Den civila personalen är tillsvidareanställd vid skolan. Några enstaka lärare och forskare är anställda vid Försvarsmakten respektive Försvarets forskningsanstalt med placering vid FHS. Det tidigare problemet med lärarvakanser på lärarbefattningar för officerare har under året minskat. För närvarande kvarstår endast problemet rörande officerare med högre teknisk ko mpetens. Orsaken till den mycket positiva utvecklingen är den aktiva dialog som har förts med Högkvarteret under året samt från deras sida en stor förståelse för problemet samt tillmötesgående av våra behov. På grund av att merparten av personalen utgörs av officerare är könsfördelningen ojämn. Knappt en fjärdedel är kvinnor, vilka är underrepresenterade i gruppen chefer och lärare. Försvarshögskolan arbetar för att få en bättre balans och antalet kvinnor i nyckelbefattningar är under stadig ökning. Sida 6

7 Antalet anställda vid verksamhetsårets slut fördelade på organisatoriska enheter framgår av följande diagram: Civila Officerare Sida 7

8 RESULTATREDOVISNING Inledning Övergripande mål Av instruktionen för Försvarshögskolan framgår att Försvarshögskolan genom utbildning och forskning skall stödja totalförsvarets kompetensuppbyggnad och chefsutveckling av såväl militär som civil personal. Det ökande internationella engagemanget inom totalförsvaret skall tydligt återspeglas i Försvarshögskolans verksamhet. Den del av verksamheten som vänder sig till en kvalificerad internationell deltagarkrets skall ges distinkt identitet varvid kvalificerad statsvetenskaplig kompetens måste finnas. Försvarshögskolan skall öka utbildningsansträngningarna vad gäller internationell samverkansförmåga, bl.a. i fråga om språk, stabsarbetsmetodik och multifunktionella ledningssystem, folkrätt samt övrig säkerhetsfrämjande verksamhet. Utbildningen skall tydligt lägga vikt vid Sveriges statskick. Beslutsprocessen avseende totalförsvarsfrågor skall belysas och vilka roller som åvilar riksdag, regering och myndigheter klargöras. Verksamhetsmål och återrapportering Försvarshögskolans verksamhet skall redovisas enligt följande indelning: Högre chefsutbildning för totalförsvaret Militär chefs- och specialistutbildning Civil chefs- och specialistutbildning Forskning och utveckling m.m. Samtliga kostnader, såväl direkta som indirekta, har fördelats på verksamhetsgrenarna. Den största kostnadsposten vid Försvarshögskolan är personalkostnader, vilka fördelats löpande genom tidredovisning av samtlig personal. Alla intäkter och kostnader redovisas i löpande priser. För alla kurser inom program vid Försvarshögskolan finns en av Forsknings och utbildningsnämnden godkänd kursplan. Denna kursplan specificerar målet med utbildningen. Av utrymmesskäl återges dessa målbeskrivningar inte i denna årsredovisning. FHS kurskatalog återger målen för samtliga utbildningar. I kommande redovisning av genomförd utbildning används begreppet helårsprestation (HP). Definitionen av HP är 40 godkända elevstudieveckor. Sida 8

9 HÖGRE CHEFSUTBILDNING FÖR TOTALFÖRSVARET Verksamhetsmål Målen är att utbilda personal från myndigheter, organisationer och företag så att totalförsvarets behov av högre chefer, kvalificerade handläggare och specialister kan tillgodoses stödja myndigheter inom totalförsvaret med utbildning och forskning vad avser säkerhetspolitik, totalförsvarskunskap, folkrätt och ledarskap kompetensutveckla högre militära chefer inom logistik, ekonomi, personal och produktionsledning samt operationskonst i det antal och med den målsättning som uppdragsgivare anger, inom ramen för Partnerskap för fred erbjuda kurser och seminarier som en del av Sveriges individuella partnerskapsprogram (IPP) i Partnership Work Programme (PWP) Återrapportering: FHS skall redovisa hur behoven av utbildad personal har tillgodosetts, med vilket resultat och om uppställda utbildningsmål uppnåtts. Eventuella avvikelser skall anges och kommenteras. Av redovisningen skall även framgå på vilket sätt och i vilken omfattning stöd lämnats till andra myndigheter inom totalförsvaret. Måluppfyllnad Verksamheten har genomförts enligt vad som planerades och i enlighet med ÖCB och FM beställningar. Härvid har följande verksamhet genomförts: Vad avser den första punktsatsen, En chefskurs om sex dagar med 37 deltagare Två grundkurser om vardera 3 veckor med 37 respektive 39 (varav en utländsk deltagare) En fördjupningskurs om fem veckor med 30 deltagare En påbyggnadskurs om tre dagar med 16 deltagare En studieresa utomlands som en del i fördjupningskursen Utbildningarna har genomförts med god måluppfyllnad samt till de behov som funnits enligt beställningar från FM och ÖCB. Detta grundas på genomförda utvärderingar och analyser vid FHS samt genomförda effektutvärderingar som genomförts av ÖCB. Vad avser den andra punktsatsen: Stöd har givits till TOTBALT, med inriktning på information och utbildningsprojekt i Lettland Stöd har givits till ÖCB med planering och genomförande av Rollspel 2000 för Försörjningskommisionen Stöd har givits till HKV, med utformning en av en ny kurs för MD-gruppchefer som kommer att genomföras 2001 samt till MB/CB. Vad avser den tredje punktsatsen: Högre management kurs 00/01 del I med 19 deltagare, varav 8 från FM. Kursen pågår och genomförs samordnat med Institutet för Högre Företagsledning (IFL).Utbildningen visar hittills på god måluppfyllnad. Den samordnade utbildningen i Management ger såväl militära som civila chefer ett gott erfarenhetsutbyte. Högre operativ chefskurs med 11 deltagare ur Försvarsmakten under fyra veckor. Genomförd utvärdering visar på god måluppfyllnad.. Sida 9

10 Vad avser den fjärde punktsatsen: En presentation av kursutbudet inom PFF för år 2000 och preliminärt för 2001 har genomförts i Bryssel. Följande PFF-kurser har genomförts - Security Politics in Nothern Europe (3 kursveckor) med 18 deltagare varav 3 svenska. - Conflict Management and International Law (2 kursveckor) med 17 deltagare varav 4 svenska. - Civil Emergency and Crisis Management ( 1 kursvecka) med 15 deltagare varav 8 svenska. Samtliga utbildningar har genomförts med ett positivt och bra resultat utifrån utvärderingar och analyser genomförda vid FHS.. Totalt resultatmått för Högre chefsutbildning för totalförsvaret Resultatmått Total kostnad för verksamhetsgrenen Varav avgift Varav anslag Total intäkt för verksamhetsgrenen Varav avgift Varav anslag Antal kurser Antal elever Antal HP 15, Kostnad per HP Styckkostnad per kurs Kostnadsproduktivitet (kurs) 0,0008 0, ,0012 0,0005 Kommentar och analys De totalförsvarskurser som beställts av ÖCB och FM har genomförts med ett resultat som väl fyller målsättningarna för varje utbildning. De traditionella PFF-kurserna har efterfrågats mindre främst beroende på den utveckling som skett i de östeuropeiska länderna. Detta har inneburit att en helt ny typ av kurser har utvecklats och genomförts. Kurserna har genomförts med god måluppfyllnad utifrån genomförda utvärderingar, dock har extra resurser fått avsättas under året för att utveckla och marknadsföra dessa kurser. De ökade kostnader per producerad HP beror på, förutom högre personalkostnader pga höjd premiepensionsavgift, främst på minskade elevvolymer per kurs och utvecklingskostnader av engångsnatur. Sida 10

11 MILITÄR CHEFS- OCH SPECIALISTUTBILDNING Verksamhetsmål Målen är att utbilda det antal officerare som motsvarar Försvarsmaktens beställning mot de mål som är fastställda för fackprogram, stabsprogram samt chefsprogram, kompetensutveckla Försvarsmaktens personal inom ramen för högskolans kompetensområde i det antal och med den målsättning som Försvarsmakten anger, genomföra utbildning av utländska officerare enligt de bilaterala avtal som träffats med respektive stat. Återrapportering: FHS skall redovisa hur behoven av utbildad personal tillgodosetts, med vilket resultat samt om uppställda utbildningsmål uppnåtts. Eventuella avvikelser skall anges och kommenteras. Kommentar För att åstadkomma en redovisning i kvalitativa och kvantitativa mått, som är användbara och går att analysera, har vi delat in verksamhetsgrenen i sex delar, nämligen: chefsutbildning, stabsutbildning, reservofficersutbildning, fackutbildning, utbildning enligt övriga beställningar samt utveckling/stöd. Chefsutbildning Måluppfyllnad Chefsprogrammet (ChP) har avslutats med gott resultat. Ställda mål har uppnåtts. Studerandeutvärdering styrker att kursstruktur och utbildningens genomförande i allt väsentligt haft det innehåll och den kvalité som utbildningsplanen föreskrivit. Chefsprogrammet har avslutat kurserna ingående i det gemensamma programmet med gott resultat. Ställda mål har uppnåtts och utbildningen fortsätter under våren 2001 med profilering och syntes. ChP övergripande mål och programupplägg bygger i allt väsentligt på ChP Detta har skapat stabilitet och möjligheter till kvalitativ utveckling i respektive delkurs. De studerandes delutvärderingar styrker uppfattningen att utbildningskvaliteten är god och utbildningsmålen är hitintills uppnådda. Chefsprogram påbörjade sin utbildning. För antagna studeranden har två informationsdagar om utbildningen genomförts i april med mycket gott resultat. Förhoppningen är bl a att dessa informationsdagar skall minska avgångarna under utbildningen. För att skapa ytterligare stabilitet och möjligheter till kvalitativ utveckling har i planeringsfasen stor hänsyn tagits till att skapa ett pedagogiskt anpassat flöde för de olika kurserna under programmet. Därutöver har rätt kvalité i de olika kurserna säkrats samt koordinerats mellan genomförande institutionerna på ett tydligare sätt. Även för chefsprogrammet återfinns de övergripande utbildningsmålen från ChP De studeranden (16 st) som genomför teknisk profilering startade sin utbildning v-030 (tekniskt basår). Dessa är planerade att påbörja sitt huvudprogram tillsammans med chefsprogrammet med start hösten Genomförd utbildning hösten 2000 har motsvarat ställda krav och delmålsättning är uppfylld. Den relativ höga andelen utländska studeranden vid programmen är positivt. Det medför att den pågående internationaliseringen av utbildningen underlättas samt att problem och frågeställningar under utbildningen belyses/diskuteras ur flera nationella perspektiv. Fortfarande är andelen kvinnliga officerare låg vid chefsprogrammen, under året endast en kvinnlig officer (vid Chp 00-02). Sida 11

12 Under året avslutade utbildningar Följande utbildningar har under året avslutats : Chefsutbildningen Samtliga 75 studerande, varav 11 utländska (England: 1, Danmark: 3, Norge: 7), är godkända. Under utbildningen har 14 svenska elever avbrutit sin utbildning av skäl som främst är kopplade till Försvarsmaktens omstrukturering och familjesocial situation. Under året pågående utbildningar Följande utbildningar har under året pågått : Chefsutbildningen pågår. I utbildningen ingår 82 studerande totalt. Av dessa är 11 utländska (Tyskland:1, Estland: 1, Finland: 1, Danmark:1 samt Norge: 7). Under första året har 8 st svenska studeranden avbrutit sin utbildning av skäl som främst är kopplade till Försvarsmaktens omstrukturering och familjesocial situation. Under året påbörjade utbildningar Följande utbildningar har under året påbörjats : Chefsprogrammet påbörjats. Där ingår 85 studerande totalt, varav 9 utländska studeranden (Danmark: 1, USA: 1, Norge: 7) och 16 st genomför tekniskt basår. Under hösten har 2 st studeranden avbrutit utbildningen. Total produktionsvolym under året: 162,2 HP Stabsutbildning Måluppfyllnad Stabsprogrammet (SP) har avslutats med gott resultat utifrån i program- och kursplaner ställda mål. 231 studeranden har genom examinationer av i programmet ingående kurser godkänts. Stabsprogrammet har genomförts enligt ny utbildningsplan innehållande åtta kurser med delkurser av varierande längd mellan 1 19 veckor. Stadga i utbildningen har uppnåtts med den nya utbildningsplanen vilken har möjliggjort en mera sammanhållen schemastruktur avseende kursernas genomförande. Av de studerande gjord utvärdering styrker att kursstrukturen och utbildningens genomförande i allt väsentligt haft det innehåll och hållit den kvalitet som utbildningsplan och kursplaner föreskrivit. Första halvåret har präglats av teoretiska studier, fält- och stabsövningar, de senare med en stark internationell prägel där bl a genomförandet skett helt på engelska. Vidare har det bedrivits utbildning och studier på distans. Stabsprogrammet har påbörjats under höstterminen enligt en ytterligare utvecklad utbildningsplan. Förändringarna består främst i att det inom ramen för utbildningen även ges möjlighet till fritt valda kurser med en omfattning av fyra veckor, 10% av den totala utbildningstiden. 221 studerande (Armén 85, Marinen 74 och Flygvapnet 62) påbörjade utbildningen. Fyra studerande, en ur vardera försvarsgrenarna, har avbrutit på grund av personliga och medicinska orsaker. Under året avslutade utbildningar Följande utbildningar har under året avslutats: Stabsprogrammet godkända studeranden. Av dessa kommer 101 ur armén, 63 ur marinen och 67 ur flygvapnet. Av dessa var 10 kvinnliga studeranden. 4 studeranden har inte uppnått godkända betyg och 4 studeranden har avbrutit studierna. Under året påbörjade utbildningar Följande utbildningar har påbörjats under året: Stabsprogrammet studeranden. Av dessa kommer 84 ur armén, 72 ur marinen och 61 ur flygvapnet. Av dessa är 7 kvinnliga studeranden. Sida 12

13 Total produktionsvolym under året: 224,4 HP Reservofficersutbildning Måluppfyllnad Delkurs 1 av reservofficerskurs (teoretisk del) har genomförts enligt ett nytt koncept. Del 2, praktisk del, genomförs våren 2001 i form av deltagande i av FHS angivna stabs- och ledningsövningar. Allt tyder på, grundat på utvärderingar, att det nya konceptet har uppfattas mycket positivt. Slutlig utvärdering kommer att göras efter genomförd del 2. Under året påbörjade utbildningar Följande utbildningar har under året påbörjats (antal studerande): Reservofficerskurs (Del 1 har genomförts,43 studerande godkända). Total produktionsvolym under delåret: 3,2 HP Fackprogram Måluppfyllnad Fackprogrammet (FP) startade 1999 med ett fåtal utbildningar främst vid FHS/MI och har under år 2000 ca 240 inskrivna studerande. Till skillnad från övriga utbildningsprogram inom det militära utbildningssystemet kan studier inom fackprogrammet på totalt minst 40 poäng bedrivas under flera år (högst fem). Dock är det av yttersta vikt att Försvarsmakten snarast tillgodoses med kompetens inom de olika fackområden där utbildning sker samt att nya utbildningsområden utvecklas. Den utbildning som har bedrivits och slutförts (40 poäng) på FHS har nått goda resultat och ett mycket positivt omdöme från de studerande samt torde ha givit Försvarsmakten ett betydande kompetenstillskott inom områdena logistik, personalledning, ekonomi- och verksamhetsledning samt ledningssystemutveckling. Under året har 37 studeranden slutfört studierna och utnämnts till fackman inom resp fackområde. Under året inskrivna till utbildningar inom Fackprogrammet Följande antal studerande har under året varit inskrivna till olika utbildningarna. Inom parentes anges antal producerade poäng under året (poäng= 1 veckas godkända studier/studerande): Personalledning: 54 studerande (1022 poäng) Personalvillkor och förmån: 11 studerande (303 poäng) Ekonomi - Verksamhetsledning: 16 studerande (486 poäng) Ekonomi Redovisning: 11 studerande (287 poäng) Förnödenhetsförsörjning: 32 studerande (861 poäng) Militär infrastruktur och fortifikation: 5 studerande ( 75 poäng) Ledningssystem: 13 studerande ( 280 poäng) Statsvetenskap: 1 studerande (18 poäng) Total produktionsvolym under året: 83,3 HP Sida 13

14 Utbildningar enligt övriga beställningar Måluppfyllnad Målen för utbildningarna är väl uppfyllda. Kompetensen hos chefer och annan personal, inom främst totalförsvaret, har utvecklats inom resp fack-/ kompetensområde enligt kursplan eller enligt beställarens krav. Försvarsmaktens krav på specialutbildning har i huvudsak kunnat tillgodosetts, dock har, i likhet med 1999, inte beläggningsmålet kunnat uppnås på flera kurser. De kvantitativa kompetensbehoven inom Försvarsmakten kommer att minska i framtiden samtidigt kvarstår ett fortsatt behov av stor kompetensbredd. Detta kommer att göra att finnas ett stort behov av att finna nya metoder för att täcka kompetensbehoven samt en mera långsiktig planering för kompetensutveckling. Sker ej detta kommer det att uppstå kompetensbrister samt högre kostnader för genomförda utbildningar. Under året avslutade utbildningar Under året har 114 utbildningar med totalt 2239 deltagare avslutats. Som exempel kan nämnas utbildningar i logistik, inköp, administration, personalledning, ledarskap och ekonomi. Total produktionsvolym under delåret: 62,4 HP Utveckling och stöd Måluppfyllnad Försvarshögskolan har under året genomfört 47 beställningar, främst för Försvarsmaktens räkning. Beställningarna har genomförts med god måluppfyllnad utifrån kraven i resp beställning. Exempel på beställningars omfattning och resultat framgår nedan Biblioteksverksamhet Det militärvetenskapliga biblioteket har fortsatt drivit utvecklingen av verksamheten i syfte att bättre svara upp mot kundernas krav samt bättre utnyttja IT-utvecklingens möjligheter inom området. Försvarsmaktens högkvarter, Försvarshögskolan och övriga delar inom Försvarsmakten har erhållit stöd och tjänster av god kvalitet. Verksamhetens utveckling framgår av nedanstående tabell. Resultatmått Boklån Fotokopiering (antal blad) Databassökningar Ca Ca Ko mmentar: Minskningen i boklån och fotokopiering bedöms i huvudsak ha sin orsak i en önskad ökning av utnyttjandet av IT-utvecklingens möjligheter med Internet, databaser och databassökningar. Som framgår av återredovisningen av Forskning har denna möjlighet stor betydelse för utvecklingen. Programansvar Fackprogrammet Linjen för Fackprogrammet har, genom beställning från FM, programansvar för utvecklingen av den specialistutbildningen som bedrivs inom ramen för fackprogrammet på FHS, vid Försvarsmaktens skolor/centra samt vid civila högskolor och universitet. Programansvaret är definierat som: garant för Försvarsmakten att utbildningens bredd och djup utvecklas, stöd till skolor och studerande, kompetensuppföljning samt marknadsföring. Uppgiften torde i framtiden bli än viktigare för att tillgodose Försvarsmaktens kompetensbehov och förutsätter att beställarfunktionen blir tydligare och utvecklad så att verkligen de framtidsinriktade och för försvarsmakten nödvändigaste funktionerna kan kompetensförsörjas. Försvarets Språkinstitut (FSI) FSI har under året vidareutvecklat metoderna för inträdestest i engelska för sökande till Försvarshögskolan och Militärhög-skolan. Katalogisering har fortlöpande gjorts av namn, förband och provresultat. Självstudiematerial i militär-engelska har vidareutvecklats och förbereds för digital spridning. Studiepärmsserien, Military English for Sida 14

15 Officer Training, är under revidering, med hänsyn till Försvarsmaktens nya organisation och inriktning. Medverkan har skett vid internationell språkkonferens, BILC, samt lärarutbildningsdagar har genomförts för Försvarsmaktens lärare i engelska. Kurs och studeranderegistrering Uppbyggnad av kurs och studerandeadministration enligt samma modell och regelverk som för den civila högskolevärlden. Informationsmaterial har tagits fram och informationer genomförts både inom Försvarsmakten och inom Försvarshögskolan. Datorsystemet LADOK har tagits i drift och där sker kontinuerlig indatering av uppgifter kurser, studeranden och deras examinationer. Fyra antagningsomgångar har genomförts varav två med hjälp av LADOK. På sikt kommer datastödet LADOK att underlätta det studeiadministrativa arbetet samt att ge en bättre dokumentation över genomförda program och kurser. Arbetet planeras att under 2001 komma att omfatta det totala utbildningsutbudet för anställd personal inom Försvarsmakten vad gäller ansökan till utbildning samt registrering av genomförd utbildning och de studerandes prestationer. Lärarutbildning för Försvarsmakten Kompletterande lärarutbildning, Kursen Högskolepedagogik 5 poäng, har utvecklats, upphandlats och genomförts vid 7 civila högskolor, både som närundervisning och i distansversion. Under året har 375 officerare genomfört kursen. Resultatet har varit mycket gott och haft en positiv utvecklande effekt på utbildningen vid Försvarsmaktens skolor, kanske mest genom en ökning av det pedagogiska intresset samt främjat det kritiska tänkanden.. Resultatmått för utveckling och stöd Resultatmått Total kostnad Total intäkt Antal beställningar Antal personår ,6 13 Personår per beställning 1,5 1 1,7 1,4 Kostnad per producerat personår Not: Det ökade antalet beställningar från 1999 beror främst på att huvudkunden, Försvarsmakten, har strukturerat sina beställningar på annat sätt. Resultatmått totalt för Militär chefs och specialistutbildning Resultatmått Kostnad för verksamhetsgrenen varav avgift varav anslag Intäkt för verksamhetsgrenen varav avgift varav anslag Antal kurser Antal program Antal studerande Antal HP Kostnad per HP * 271 Styckekostnad per kurs Styckekostnad per program Kostnadsproduktivitet (kurs) 0,0011 0,0012 0,0008 0,0009 Kostnadsproduktivitet (program) 0, , , ,00011 Not* Kostnad per HP 1998 är justerad i förhållande till redovisad värde i ÅR 1999 pga felräkning Sida 15

16 Kommentar och analys De ökade kostnader per producerad HP beror på, förutom högre personalkostnader pga höjd premiepensionsavgift, främst på de ekonomiska effekter som genomförandet av kurserna inom profileringarna på Chefsprogrammet fått. Dessa kurser som oftast genomförs i mindre studerandevolymer per kurs medför ökade kostnader per producerad HP. FHS har inlett dialog med Försvarsmakten angående inriktningen och mångfalden av framtida profileringar. Den stora skillnaden i antal program mellan 2000 och tidigare år har sin orsak i att fackprogrammet tidigare bestod att flera separata program. Sida 16

17 CIVIL CHEFS- OCH SPECIALISTUTBILDNING Verksamhetsmål Målen är att kompetensutveckla chefer inom det civila försvaret till det antal och med den målsättning som överenskommits med uppdragsgivarna. Utbilda det antal studerande som motsvarar Överstyrelsen för civil beredskap beställning avseende program i statskunskap med inriktning på totalförsvarskunskap, krishantering och internationell samverkan. Återrapportering: FHS skall redovisa hur totalförsvarets behov av utbildad personal tillgodosetts, med vilket resultat och om uppställda utbildningsmål uppnåtts. Eventuella avvikelser skall anges och kommenteras. Måluppfyllnad Nedanstående verksamhet har genomförts under 2000 Avseende den första punktsatsen: En kurs i informationsoperationer över ett veckoslut för högre militära- och civila myndighetschefer. 21 deltagare varav 2 officerare med gott resultat. På särskild beställning från ÖCB - Två kurser i Krishantering delmoment informationshantering med 35 deltagare - En kurs i Försvars- och säkerhetspolitik delmoment Globala hot med 8 deltagare - En kurs i Försvars- och säkerhetspolitik delmoment EU och Europa med 14 deltagare Samtliga kurser har genomförts med god måluppfyllnad utifrån ställda mål och genomförda utvärderingar. Avseende den andra punktsatsen: Inom Program i Statskunskap (genomförs i samverkan med Uppsala Universitet) Vårterminen, A-kurs 20 poäng, 23 studeranden. En studerande har avbrutit studierna pga allvarlig sjukdom. Fem studeranden har inte genomfört det praktiska momentet (2 poäng) men genomför detta våren Höstterminen, A-kurs 20 poäng 34 elever, som hittills examinerats för 20 poäng. Höstterminen, B-kurs 20 poäng (fortsättning för studeranden på vårens A-kurs). 27 studeranden som har tenterat 20 poäng. Som försöksutbildning i samråd med ÖCB och i samverkan med Uppsala Universitet En kurs i etnopolitiskt våld ( 5 poäng) har genomförts med 7 deltagare varav 6 godkända En kurs i terrorism (5 poäng) med 15 deltagare, kursen är inte slutförd. Sida 17

18 Totalt resultatmått för Civil chefs- och specialistutbildning Resultatmått Total kostnad för verksamhetsgrenen Varav avgift Varav anslag Total intäkt för verksamhetsgrenen Varav avgift Varav anslag Antal kurser Antal elever Antal HP 45 4,4 1,7 1,8 Kostnad per HP Styckkostnad per kurs Kostnadsproduktivitet (kurs) 0,0025 0,0064 0,0054 0,0033 Kommentar och analys Statskunskapsprogrammet som är nytt för detta år har fått en mycket positiv start. Den blandning av studerandekategorier vi har (vuxna med totalförsvarsbakgrund, officerare och ungdomsstudenter från Uppsala Universitet ) ger en god pedagogisk miljö m bl annat mycket stimulerande diskussioner vid seminarier. Studerandegenomströmningen har varit c:a 90 % på 20 veckor vilket får anses godtagbart för en så pass ny utbildning. Samarbetet med Uppsala Universitet har varit gott och fortsätter kommande år. Volymökningen för denna verksamhetsgren som ökat explosionartat från starten 1997 bedöms nu plana ut på nivån för De markant lägre kostnaderna per producerad HP har sin förklaring i den extremt ökade volymen producerad utbildning. Sida 18

19 FORSKNING OCH UTVECKLING Verksamhetsmål Målet är att åtgärder vidtas så att forskningen kvalitetssäkras och anknyts till alla delar av utbildningen i syfte att säkra den vetenskapliga grunden. Återrapportering: Försvarshögskolan skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits samt vilka effekter dessa bedöms ha medfört för att kvalitetssäkra forskningen och säkra den vetenskapliga grunden. Försvarshögskolan skall per verksamhetsgren - redovisa utpekade forskningsområden - redovisa slutprestationer i form av antal vetenskapliga rapporter, arrangerade konferenser, arrangerade kurser och spel, rapporter till uppdragsgivare, lärarinsatser samt arrangerade informationsdagar, - redovisa antal disputerade och doktorander, - redovisa resultat och effekter av kontakter med forskningsverksamheten, - redovisa en bedömning av effekten och nyttan med verksamheten. För den anslagsfinansierade delen gäller att verksamheten skall utformas i dialog mellan Försvarshögskolan och Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Återrapportering: Försvarshögskolan skall redovisa en samlad bedömning av de resultat och effekter som forskningen och annan verksamhet genererat. Den anslagsfinansierade forskningen skall särredovisas. Måluppfyllnad Forskningsområden Följande områden är av skolans ledning utpekade som forskningsområden: - Ledning - Ledarskap - Säkerhetspolitik och strategi - Militärhistoria - Militärteknik - Krishantering - Folkrätt - Ekonomiska system för Försvarsmakten - Informationskrigsföring Inom dessa områden bedriver skolan en rad olika projekt och detta med olika former av finansiering. Finansiering av forskning Skolans forskning är till 49 % anslagsfinansierad, övrig finansiering fås genom att i konkurrens med övriga universitet och högskolor, emotta forskningsuppdrag finansierade med avgifter. Anslagsfinansierad forskning Regeringens anslag har flera syften; dels finansiellt säkra den vetenskapliga grunden, dels finansiellt stödja forskning kring informationskrigsföring, säkerhetspolitik och militärhistoria. Vetenskaplig grund Den vetenskapliga grunden syftar till att säkerställa att utbildningen, och därmed i förlängningen eleverna, tillförs vetenskapliga rön från forskningsfronten, men även och lika viktigt, en förmedling av ett vetenskapligt synsätt i utbildningen. Detta sker på flera olika sätt. Sida 19

20 Rekrytering FHS har i dagsläget 13 professorer anställda och under året har varje institution haft professorer och/eller adjungerad professor. Vidare har antalet disputerade verksamma vid skolan ökat från 31 till 35 (under året har 4 anställda disputerat) och antalet doktorander som är verksamma vid FHS är 29. Att andelen personer med högre akademisk kompetens ökar är självklart något som har en positiv inverkan på elevernas utvecklingsmöjligheter. Eleverna kommer härigenom kontinuerligt i kontakt med forskningsfronten genom att andelen undervisningstimmar med forskningsutbildade lärare har ökat. Forskningsprojekt En del av anslaget används för att initiera forskning inom FHS kärnområden, vilken ska komma undervisningen till gagn. Denna grundplåt för forskningsverksamhet används till en rad olika projekt. Ett exempel är följande : Ledarskapspsykologi, projektledare professor Gerry Larsson. Projektet syftar till att fungera som kunskapsutvecklande så att forskningsanknytningen av undervisningen rörande effektivt agerande i hotkrigs- och krissituationer säkerställs. I projektet arbetar, förutom professor Larsson, två doktorander. Projektet har även året bl a utmynnat i en lärobok och en vetenskapliga artiklar. Vidare har projektet inneburit nära forskningssamarbete med en rad internationella forskningscentran. Övriga utvecklingsprojekt Bibliotekets databasprojekt bidrar till att kvalitetssäkra ny information/kunskap av relevans för forskning och utbildning. Med denna s k campus-lösning får elever vid FHS direkt access till uppdaterad vetenskaplig information, exempelvis uppdaterade uppgifter om olika försvarsmakter, de senaste forskningsrönen inom olika discipliner mm. Löpande statikuppföljning på ett ständigt ökande utnyttjande. Forskning inom informationskrigsföring, säkerhetspolitik och militärhistoria Dessa områden prioriteras av Försvarsdepartementet genom att särskilda anslag ges till projekt inom ämnesområdena. Flera av projekten har fortgått under ett antal år vilket säkerställt att den vetenskapliga nivån ligger på en mycket hög nivå. Exempel på projekt är; Europeisk säkerhet, projektledare docent Jan Hallenberg. Projektet syftar till att ge en djupare insikt i det västeuropeiska säkerhetspolitiska samarbetet, koppla detta till den transatlantiska säkerhetspolitiska länken, samt föra in dessa insikter i undervisningen vid kurserna i strategi. FHS. I projektet arbetar en disputerad och två doktorander vilka utgör viktiga kontaktytor mot övriga universitetsvärlden. Ur projektet har det även utmynnat en rad publikationer. Sveriges försvar och säkerhetspolitik (SFS), programledare professor Kent Zetterberg. Programmet rör forskning om Sveriges försvar och säkerhet i Nordeuropa i det nära förflutna med inriktning mot både nuet och framtiden, med huvudsyfte att forska om interaktion mellan försvaret och säkerhetspolitiken i det svenska närområdet med tyngdpunkt på det kalla kriget. Till programmet är knutna fem doktorander vid FHS och ett antal associerade forskare och doktorander. Den militärhistoriska forskningen som bedrivs vid den Militärhistoriska avdelningen (Strategiska institutionen). Bland forskningsprojekten kan nämnas Svensk militärhistorisk handbok, Geopolitik och strategi i Östersjöområdet under 5 år samt Det svenska totalförsvarets uppkomst och utveckling efter En viktig aktivitet för avdelningen under 2000 var den mycket uppskattade 26 internationella militärhistoriska kongressen som genomfördes i Stockholm och för vilken Försvarshögskolan var medarrangör. Avgiftsfinansierad forskning Dessa forskningsuppdrag kan ha en rad olika karaktärer, både gällande omfattning och tidsutdräkt. Gemensamt för dessa är dock att varje projekt på ett eller annat sätt skall vara kopplat till skolans kärnverksamhet och prioriterade forskningsområden. En långsiktigt avgiftsfinansierad forskning utgörs av de forskningsbeställningar som erhålls av Försvarsmakten/FoT. Dessa sammanshålls i två områden, Ledning resp Urval och Ledarskap. Här nedan redovisas några exempel på forskningsprojekt och vilka kunder de är beställda av. Betingelser för framgångsrika fredsbevarande operationer, kund är Försvarsmakten/FoT. Sida 20

21 Challenges of Peace Keeping and Peace Support; Into the 21 st Centry, kund är Utrikesdepartementet. CRISMART, kund är ÖCB Transformation of the Swedish Armed Forces, kund är Försvarsmakten. Pliktverksforskning, kund är Pliktverket. Folkrättsligt skydd för personer på internationellt uppdrag, kund ÖCB Operativa krav på obemannade farkoster, Nationella flygtekniska forskningsprogrammet via Saab AB Den tredje uppgiften Skolans relationer med det omkringliggande samhället är prioriterad verksamhet, oberoende av finansieringsform. Skolan anser även att utökade kontakter med andra akademiska centra gynnar dels den vetenskapliga grunden, då militära lärare kontinuerligt kommer i kontakt med forskningsfronten inom sina respektive områden, dels den allmänna akademiseringsprocessen med utökade finansieringsmöjligheter. FHS forskning har utmynnat i en rad, konferenser, seminarier, konferensbidrag, utbildningar och publikationer som direkt syftar till att föra ut forskningsbaserad kunskap i det omgivande samhället. Här nedan presenteras liten del av de aktiviteter som genomförts det gångna året. Utbildning av statssekreterare i ämnet Krishantering. Seminariet Kriget i nyheterna, genomfördes i samarbete mellan FHS, ÖCB och FOA. The 5 th International Command & Control Symposium i Canberra, Australien, där presenterade forskarna Jan Kuylenstierna och Joakim Rydmark resultat från forskningsprojektet Infobehov vid framtida krig. Vid The 27 th Internationell Congress of Psychology presenterade Berit Carlstedt sitt arbete om urvalsprocesser. Nedan följer en sammanställning av olika former av skrift lig dokumentation som forskningsverksamheten vid FHS utmynnat i. Finansieringsform Bok Vetenskaplig Rapport Konferensbidrag Artikel i vetenskapligt magasin Anslag Avgift Totalt Sammanfattning En samlad bedömning av hur forskningsverksamheten vid FHS har utvecklats under året är att målen som satts upp i mångt och mycket nåtts. Andelen disputerade lärare har ökat. Professorskompetens finns på varje institution. Såväl det nationella, som det internationella, vetenskapliga nätverket har utökats. Andelen undervisningstimmar med forskningsutbildade lärare har ökat. Förmedlandet av forskningens resultat till det omgivande samhället har systematiserats och förbättrats. Ett fortsatt stort intresse från myndigheter, högskolor/universitet och andra organisationer för den forskning som skolan bedriver. Dessa framsteg är något som skolan aktivt arbetar för att underhålla och att framgent förfina. Sida 21

22 Totalt resultatmått Forskning och utveckling Resultatmått Total kostnad för verksamhetsgrenen Varav avgift Varav anslag Total intäkt för verksamhetsgrenen Varav avgift Varav anslag Sida 22

23 SÄRSKILDA REDOVISNINGAR Återrapporteringskrav 2 Försvarshögskolan skall under år 2000 bedriva sitt arbete med att införa miljöledningssystem i enlighet med vad som anges i regeringens beslut den 9 december 1999 (M nr3) om införande av miljöledningssystem i statlig förvaltning. Återrapportering: Försvarshögskolan skall redovisa genomfört miljöarbete i samband med årsredovisningen Sammanfattning Uppdraget för FHS att införa ett miljöledningssystem skall genomföras under 2000 och Arbetet har som målsättning att i första hand inriktas mot de väsentligaste miljöaspekterna vid FHS och härvid bidra till att såväl kontinuerligt minska nuvarande negativa miljöpåverkande verksamheter som att vara förebyggande i enlighet med de mål regeringen lagt fram i skrivelsen Ekologisk hållbarhet (1997/98:13) om att skydda miljön, använda energi- och andra naturresurser effektivt samt hållbart nyttja förnybara naturresurser. Arbetet vid FHS har på grund av rådande arbetssituation startat upp relativt sent under 2000 och ej heller hunnit genomföras med medverkan på bredden inom myndigheten. Detta kommer att bli en uppgift i det fortsatta arbetet under 2001 då bland annat ett Miljöråd vid FHS avses organiseras. Arbetet har så här långt inriktats mot att ta fram en projektplan, en miljöutredning samt ett första utkast till miljöpolicy. Miljöutredningen har haft som målsättning att i första hand kartlägga och värdera de direkta och indirekta miljöeffekterna som FHS verksamhet ger upphov till samt hinder och möjligheter att ta miljöhänsyn i verksamheten. Miljöutredningen fokuserar sig i allt väsentligt på FHS verksamhet i Stockholm. Detta även med tanke på att verksamheten i Östersund respektive Karlstad avses integreras med det miljöledningsarbete som huvudmannen på respektive ort där bedriver. I fråga om direkt miljöpåverkan av FHS interna verksamheter visar utredningen att i första hand transporter men också olika former av lokalytor inklusive om-, till-, eller nybyggnation, uppvärmning, samt inköp har störst miljöpåverkan. Avseende indirekt miljöpåverkan är den för FHS del mer svårpreciserad men ligger främst inom konsekvenserna av hur de studerande efter utbildning vid FHS förändrar sitt ordinarie arbetssätt. Miljöutredningen visar slutligen på att ett mer konkret miljöhänsynstagande i myndighetsutövningen bör kunna åstadkommas liksom att det finns ett påtagligt behov av kompetensutveckling vid FHS för såväl de direkt miljöansvariga som all personal som sådan. Årets arbete med miljöledningssystem År 2000 är det första året som FHS har att arbeta med att införa ett miljöledningssystem. Av flera orsaker kom arbetet igång sent och resurser kunde endast avdelas så att en medarbetare arbetade med detta det inledande arbetet. Detta innebar också att FHS ej under 1:a halvåret deltog i de olika av Naturvårdsverket arrangerade seminarierna och föreläsningarna. Som underlag i FHS arbete med miljöutredningen har dels utnyttjas erfarenheter från andra myndigheters arbete vad avser strukturering, arbetsmetod etc dels främst olika underlag från FHS administrativa system vad avser att kartlägga FHS nuvarande läge. Miljöutredningen är föredragen i FHS ledningsgrupp och C FHS har därefter fastställt inriktningen Sida 23