Förstudie av nya användningsområden för biogas i Skåne

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie av nya användningsområden för biogas i Skåne"

Transkript

1 Förstudie av nya användningsområden för biogas i Skåne BIOGASSYS Desirée Grahn, Biogas Syd

2 2 (32) Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Marknadsanalys... 4 Industri... 4 Hushåll... 5 Erfarenheter från workshops hösten Tekniker för el- och värmeproduktion... 9 Värmeproduktion... 9 Gaspannor... 9 Värmepumpar Konvertering till gasvärme Industriella gasdrivna värmeapplikationer Kraftproduktion Kraftvärme - Combined heat and power (CHP) Förbränningsmotorer med elgenerator Mikroturbiner Stirling Bränsleceller Hybridsystem - kraftvärmeproduktion Hemmatankningssystem Råvara Övriga användningsområden Livsmedelsberedning Varmvattenberedning Övriga gasapparater Kylning Terrassvärme Gasbrasor Ett internationellt perspektiv EU-projekt Sammanfattning och diskussion Källor... 31

3 3 (32) Inledning Biogas är ett förnybart bränsle som tillverkas genom syrefri rötning av organiskt material alternativt termisk förgasning av trädbränslen och annat kolhaltigt material. Biogasen kan distribueras på flera olika sätt, från gasflaskor på lastväxlarflak till distributionsnät. Nätets utbredning är relativt begränsat och sträcker sig längst med västkusten i södra delen av landet. Idag är det stort fokus på möjligheterna att använda biogas som drivmedel och de positiva miljöeffekter som det kan ge inom transportsektorn. I denna rapport görs en översiktlig genomgång av andra möjliga användningsområden där fokus ligger på användning i småhus och flerbostadshus men innefattar även industri och till viss del transporter. Kartläggningen inkluderar dels ny gasteknik som utvecklas men även tekniker där naturgas används i dagsläget vilken kan ersättas mot biogas. Efter uppgradering och propanisering av biogasen har den samma energiinnehåll som naturgas och kan därmed substitueras direkt. De möjliga användningsområden som har studerats är: - Kraftproduktion - Kraftvärmeproduktion - Värmeproduktion - Industriell råvara - Livsmedelsberedning - Övriga användningsområden Även hemmatankningssystem har studerats. I samband med detta arbetet har ett antal workshops arrangerats i samarbete med E.ON, SGC och Sunfleet med målgrupp bygg- och fastighetsbranschen för att sprida kunskap om de tekniska alternativen. Syfte Denna rapport är en översiktlig sammanställning av nya användningsområden för biogas inom kraft- och värmeproduktion. För mer information rekommenderas de källor som omnämns på sidan 31. På grund av den snabba utvecklingen som sker inom detta område kan kostnader som nämns samt prestanda för teknikerna ha förändrats under den tid som följt efter rapportens författande.

4 4 (32) Marknadsanalys Med den begränsade användning av gas för uppvärmning och elproduktion i hushåll och i industrin som finns idag så är möjligheterna att ersätta fossila källor stora. Varje enskilt fall måste dock bedömas så att det mest optimala alternativet väljs ut utifrån de lokala förutsättningarna. En generalisering kring vilken energikälla och värmeproduktionsteknik som ska användas kan därför inte göras. Denna bedömning av den potentiella marknaden för biogas blir därmed väldigt godtycklig men kan ändå ge en fingervisning på vilka typer av energikällor som används idag, hur de fördelar sig och var det kan finnas behov av förnybara alternativ. Hur stor den tillgängliga marknaden för gasen är beror på ett antal parametrar. Vilken teknik används i dagsläget för el och värmeproduktion? Finns det tillgång till gasnätet? Hur ser prisbilden ut om man jämför el och gas? Hur stort är energibehovet för anläggningen? I ett område där det redan finns tillgång till gas genom ett gasnät eller någon annan lösning kommer tröskeln för att införa andra gastekniker vara lägre. Likaså kommer billig gas i jämförelse med el verka till fördel för gasteknikerna. Så är dock inte fallet och situationen försvåras ytterligare med ett omfattande fjärrvärmenät. Varje situation har dock unika förutsättningar och behöver bedömas utifrån dessa. Industri Den naturgas som används idag inom den skånska industrisektorn används främst i hetvatten- och ångpannor. Det förekommer även i industriugnar vid tillverkning av järn, stål och övriga metaller, i gjuterier och inom glasindustrin. Dessa processer är dock känsligare för variationer i energiinnehåll i olika bränslen. För dessa system krävs det därför individuell utformning och anpassning. För vissa processer skulle förvärmning med naturgas kunna höja verkningsgraden för systemet medan de i andra fall skulle krävas för höga temperatur för att naturgas skulle lämpa sig. 1 1 Svenskt Gastekniskt Center [2004]

5 5 (32) Figur 1. Slutlig energianvändning (TWh) inom Industri och byggverksamhet i Skåne mellan 1990 och Källa: Länsstyrelsen i Skåne län/strand, Magnus [2013]. Ur Figur 1 kan utläsas att det finns en stor del fossil energi som används inom industrin som eventuellt hade kunnat substitueras med exempelvis biogas. Biogasen kan inte ersätta alla typer av energikällor men kan relativt okomplicerat substituera den naturgas som används. Hushåll Större delen av uppvärmningen av skånska hushållen sker med fjärrvärme, resterande med el eller fasta förnybara ämnen. En försvinnande liten del värms med flytande icke-förnybara ämnen, det vill säga olja. Se Figur 2. Figur 2. Hushållens slutliga energianvändning (TWh) i Skåne per bränslekategori i Skåne mellan 1990 och Källa: Länsstyrelsen i Skåne län/strand, Magnus [2013]. Vid en närmare titt på fjärrvärmeproduktionen i Skåne så kan det utläsas att den största delen av värmen produceras från förnybara bränslen. Det finns dock en viss potential kvar som hade kunnat substitueras. Ökningen i

6 6 (32) användningen av icke förnybara energikällor beror på uppstarten av Öresundsverket i Malmö som använder sig av naturgas i processen. Figur 3. Insatta bränslen i fjärrvärmeproduktionen i Skåne fördelat på förnybar, icke förnybar och övrig energi mellan 1990 och Källa: Länsstyrelsen i Skåne län/strand, Magnus [2013]. När det gäller uppvärmning av hushåll kan man ha en diskussion kring vilket som är det bästa alternativ. Som vi kan se ovan i Figur 3 så tillverkas fjärrvärmen i vissa fall genom förbränning av fossila energikällor, då kan ett byte till biogasuppvärmning vara ett steg mot ett hållbarare alternativ. I andra fall kan en fortsatt användning av en centralt producerad fjärrvärme vara ett grönare och effektivare alternativ.

7 7 (32) Figur 4. Slutanvändning av energi, 2010, Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) [2012]. I Figur 4 redogörs för slutanvändningen av energi i Skåne Denna statistik inkluderar fritidshus, flerbostadshus, småhus, offentlig verksamhet, industri/byggindustri och jordbruk/skogsbruk/fiske. I övriga tjänster ingår elförsörjning av kontor, lager, gasförsörjning, försörjning av värme och kyla, parti- och detaljhandel, hotell- och restaurang, magasinering och stödtjänster till transporter, post och kurirverksamhet, finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsförvaltning, uthyrning, leasing, databehandling o.a. företagstjänster, annan serviceverksamhet, informations- och kommunikationsverksamhet. Bland annat kan det utläsas att industrin står för en stor del av energianvändningen och att användningen av förnybara flytande och framförallt gasformiga bränslen är tillsynes obefintliga i jämförelse. Användningen av icke-förnybar gas (vilket till största delen består av naturgas) är dock stor vilket innebär en potential att ersätta naturgasen med biogas. Erfarenheter från workshops hösten 2012 Under hösten 2012 hölls två workshops om nya användningsområden för biogas. Träffarna riktade sig till bygg- och fastighetsbranschen och hölls med föreläsare från SGC, E.ON och Sunfleet. Intresset för arrangemangen var begränsat. Uppfattningen inom branschen tycks vara att de gasdrivna lösningarna för el- och värmeproduktion ännu inte är en tänkbar lösning. I

8 8 (32) vissa fall beror detta på att de ännu inte finns på marknaden, i andra fall att kunskaperna om biogas och dess tillgänglighet som ett bränslealternativ för uppvärmningen är begränsat.

9 9 (32) Tekniker för el- och värmeproduktion De energilösningar som omnämns i rapporten är i de flesta fall applicerbara i både industrier och hushåll. Störst fokus ligger dock på hushållen och den storleksordningen som förekommer där. I slutet av detta kapitel följer en genomgång av tekniker som är mest intressanta i industriella miljöer. En del av de tekniker som omnämns i rapporten drivs med andra bränslen i dagsläget men hade kunnat anpassas till gasdrift. Andra är tekniker som redan idag använder naturgas som hade kunnat substitueras med biogas. Värmeproduktion Ren värmeproduktion med gas som bränsle sker idag främst genom gaspannor eller värmepumpar antingen som ensamma tekniker eller i kombination med något annat energislag. Gaspannor Gaspannor är internationellt sett den vanligaste uppvärmningsmetoden där olja, kol och naturgas används som bränslen. Av dessa tre har naturgas en stor fördel vid hushållsnära uppvärmning på grund av de låga utsläppen av kväveoxider, kolväten och partiklar, något som ytterligare minskar om biogas används. På 80-talet utvecklades den så kallade kondensationstekniken för gaspannor som tar till vara energin i avgaserna och vattenångan däri kondenseras. Med denna teknikutveckling har systemets möjliga verkningsgrad ökat till 110 %. Denna effektiva uppvärmning är bäst lämpad för moderna byggnader med ett lågt värmebehov. 2 Kondenserade gaspannor har låga emissioner och är bränsleflexibla. De finns tillgängliga som vägghängda- och golvpannor med och utan integrerad varmvattenberedare. Produktionskapacitet finns tillgänglig från några kw till några hundra. Dessa kan även kaskadkopplas upp till en effekt på ca 1MW. Priset ligger på ca kr (10 20 kw) inklusive installation och moms. 3 Under utveckling finns också katalytiska gaspannor där en patenterad katalysatorteknik används. Med denna teknik minskar volymbehovet och blir 85 % lägre än för motsvarande konventionella pannor. Därmed blir materialåtgången och produktionskostnaden mycket lägre. Det förekommer även att gaspannor kombineras med förnyelsebar energi, exempelvis solvärme, se Figur 5. När solen skiner kan värme tas från solpanelerna, därmed minskar energibehovet. Kombinationen av gaspanna med biogas och sol är en intressant helhetslösning för att integrera förnybar energi. 2 Svenskt Gastekniskt Center [2011] 3 Jannasch, Anna-Karin/SGC [2012]

10 10 (32) Figur 5. Integrerat solvärme och gasvärme - system. Källa: Anna-Karin Jannasch, SGC. Värmepumpar Värmepumpar används för att producera värme, kyla och varmvatten i byggnader. Olika typer av värmepumpar använder sig av olika medier. Luft/luft värmepumpar använder luft som medium för ändra temperaturen och är standard för luftkonditioneringsenheter. Luft/vattenvärmepumpar (ASHP = air source heat pump) använder sig av vatten och luft och fungerar normalt sett ner till ca - 25 C. En bergvärmepump (GSHP = ground-source heat pump) använder sig av vattenkällor i marken för att höja temperaturen. Detta vatten värmeväxlas sedan med antingen vatten eller luft men kan även växlas direkt. Jämfört med ASHP åstadkommer GSHP en högre verkningsgrad i kalla klimat. System med värmepumpar har hög effektivitet men för att få den totala verkningsgraden och miljöpåverkan måste även produktionen av elen som används tas med i beräkningarna. Tekniken är kommersiellt etablerad och tillgänglig och anses ge upphov till begränsade utsläpp eftersom den använder energi från sin omgivning (vatten, luft eller mark) och el för att höja temperaturen. 4 När det gäller gasdrivna värmepumpar finns det två principsystem som används. Nedan följer en kort beskrivning av två typer av gasdrivna värmepumpar: - Kompressionsvärmepump - Absorptionsvärmepump Gasvärmepumpen anses fungera bäst då den får agera baslast och arbeta med långa drifttider. Enligt en holländsk rekommendation så är det optimala att den står för 30 % av maxbelastningen, motsvarande 88 % av energibehovet. 5 4 International Energy Agency [2011] 5 Näslund, Mikael/Dansk Gastekniskt Center [2012]

11 11 (32) Kompressionsvärmepump I en kompressionsvärmepump är kompressionen av köldmediet mekaniskt och drivs i gasvärmepumpens fall av en gasmotor. Värmen tas ifrån kondensationen men även spillvärmen från gasmotorn tas tillvara och värmefaktor blir då runt 1,6 för hela installationen. Detta är i samma storleksordning som för en värmepump där kompressionen drivs av elektricitet från ett fossileldat kraftverk. Arbetsprincipen finns beskriven i Figur 6. Figur 6. Arbetsprincip för en gasdriven kompressionsvärmepump. Källa: Jannasch, Anna- Karin/SGC [2012]. I Figur 7 finns en principskiss över hur en gasmotordriven kompressionsvärmepump fungerar. Den stora skillnaden från andra typer av värmepumpar är den förbränningsmotor som driver hela processen.

12 12 (32) Figur 7. Principschema för en gasmotordriven kompressionsvärmepump. Källa: Svenskt Gastekniskt Center [2004]. Absorptionsvärmepump I en absorptionsvärmepump används samma princip som i en kompressionsvärmepump men den sista temperaturhöjningen görs inte med hjälp av en kompressor utan en gaspanna. Termisk energi används för att förånga ett medium, vanligtvis ett lösningsmedel. Köldmediet värmeväxlas mot värmekälla (luft, vatten, berggrund) förångas och förs sedan in i en absorbator där den blandas med ett lösningsmedel (exempelvis litiumbromid). Den är då i flytande form och pumpas vidare för ytterligare uppvärmning med gaspannan som värmekälla. Där förångas köldmediet och förs till kondensatorn där värmen plockas ut medan lösningsmedlet cirkuleras tillbaka. Fördelen med denna typ av teknik är att det är färre rörliga delar samt ett lågt elbehov. 6 Processen beskrivs i Figur 8 och Figur 9. 6 Svenskt Gastekniskt Center [2004]

13 13 (32) Figur 8. Arbetsprincip absorptionsvärmepump med gaspanna. Källa: Jannasch, Anna- Karin/SGC [2012]. Värmefaktorn för absorptionsvärmepumpen är 1,5 1,7 vilket kan bibehållas vid dellast. Pumpen har låga kostnader i drift och underhåll tack vare att den har få rörliga delar. Dessa system är anpassade för villastorlek och uppåt och svarar sällan för hela behovet av uppvärmning utan en baslast. Vid effekttoppar används sedan en värmepanna. 7 Under 2012 installerade E.ON Sveriges första gasdrivna absorptionsvärmepump i Limhamn i Malmö. Installationen består av en värmepump och en kondenserande gaspanna som ska fungera som spetslast vid höga temperaturdifferenser. Under de första två veckorna den var i drift uppnåddes en verkningsgrad på 120 %, något som tros kunna höjas upp till 140 %. Värmepumpen är en luft/värmepump på 35 kw som installerades i en före detta brandstation som innan ombyggnation hade en energianvändning på 190 MWh värme per år och 50 MWh el per år. Enligt angivelserna ska denna värmepump klara temperaturer ner till -20C men det finns en gaspanna ifall behovet blir för stort för att kunna tillgodoses av 7 Svenskt Gastekniskt Center [2004]

14 14 (32) pumpen. Ljudnivåerna kring installationen är 70 db på 1 meters avstånd och 42 db på 9 meters. Kostnaden för ett sådant system är ca kr. 8 I flerbostadshuset Hållbarheten i Västra hamnen testar E.ON en annan gasdriven värmepump som har kombinerats med solfångare. En zeolitvärmepump, absorptionsvärmepump ska värma två lägenheter och är även här kombinerade med en kondenserade gaspanna. Denna installation uppges ha samma verkningsgrad som den i Limhamn, mellan %. 9 Figur 9. Uppbyggnaden av en absorptionsvärmepump. Källa: Svenskt Gastekniskt Center [2004]. Hybridsystem - värmeproduktion För biogas kan ett hybridsystem med en kombination av värmepump och annan energikälla vara intressant för villaägare. En sammankoppling med en gaspanna skulle troligtvis kunna minska energibehovet med mellan % och systemet skulle då kunna hantera extremt låga temperaturer med högre totalverkningsgrad. Effektiviteten i en värmepump sjunker vid högre temperaturdifferenser och kräver alltså stora mängder el när temperaturen sjunker under vissa temperaturer. Men en kombination av gaspanna och värmepump skulle göra att värmebehovet täcks i dessa situationer. Energibehovet skulle i dessa lägen då inte bli lika stort. 10 Ett annat exempel på hybridsystem är kombinationen solvärme och värmepump. Principen vid olika lägen beskrivs i Figur 10. När solpanelen är tillräckligt varm värmer den huset direkt annars används den som spetsvärme i värmepumpen. När solpanelen är för varm kyls den med vatten från berggrunden och värmen lagras därmed i marken. Utförande av ett system av detta slag kan variera och tekniken kan anpassas efter olika 8 Näslund, Mikael/Dansk Gastekniskt Center [2012] & Jannasch, Anna-Karin/SGC [2012] 9 Jannasch, Anna-Karin/SGC [2012] 10 International Energy Agency [2011]

15 15 (32) värmepumpar och värmekällor, Figur 10 är bara ett av alla exempel på en lösning. 11 Figur 10. Kombinerad kompressionsvärmepump och solvärmepaneler. Källa: EMT Energi & Miljöteknik. Konvertering till gasvärme Konverteringen av äldre uppvärmningssystem till gasvärme är olika komplicerade beroende på utgångsläge och behov. Konverteringen från oljeeldning är relativt enkelt och kräver gasbrännare och ledningsdragning. Om oljepannan ersätts med en konventionell gaspanna med atmosfärsbrännare ökar energianvändningen med ca % på grund av ökade stilleståndsförluster när uppvärmd rumsluft rör sig genom pannan och dragavbrottet. Det kan åtgärdas med hjälp av avgasspjäll EMT Energi & Miljöteknik 12 Svenskt Gastekniskt Center [2004]

16 16 (32) Ett byte från vattenburen elvärme till gasvärme är relativt okomplicerat och ger många fördelar, bland annat på grund av ett enklare avgassystem. Verkningsgraden är dessutom hög och ger därmed låga emissioner. Konverteringen av en byggnad utan ett vattenburet system blir dock mer komplicerat. 13 När det gäller byte till värmepump kan en villa med ett maximalt effektbehov på 15 kw spara 10% vid byte från kondensationspanna till absorptionsvärmepump. Byte från en äldre icke-kondenserande panna till en absorptionsvärmepump ger däremot en besparing på 40 %. Dessa uppgifter gäller för en absorptionsvärmepump med en uteffekt på 3,6 kw och en 19 kw kondensationspanna. 14 Industriella gasdrivna värmeapplikationer Strålningsvärme Funktionen för en gaseldad IR-strålare är i princip densamma som för en terrassvärmare i den mening att man låter förbränna gas som värmer upp en yta som i sin tur strålar ut värme i det infraröda området. Strålningsapplikationer kan användas för uppvärmning eller torkning, exempelvis med hjälp av IR-tekniker. IR-strålare har de största fördelarna i lokaler som inte används kontinuerligt utan måste kunna värmas upp snabbt vid behov. Dessa tekniker kräver normalt sett hög luftomsättning. Eftersom en IR-strålare värmer människor och objekt istället för att värma upp luften i lokalen så uppfattar man att det blir varmt i lokalen mycket snabbt efter att man startat strålaren. Det finns två typer av IR-strålare, de av svart typ och de av röd typ. De svarta systemen är helt slutna och avgaserna leds ut via en ordinär avgaskanal. Effekten och yttemperaturen är lägre än för röda IR-strålare vilket innebär att det krävs en större strålaryta än om röda strålare används. I en röd IR-strålare sker förbränningen öppet och rökgaserna leds ut i den lokal där strålaren är monterad. Det innebär att man måste beakta vilka halter av olika ämnen som det maximalt får lov att vara. Exempel på en teknik för strålningsvärme är mörkerstrålare där gasbrännaren är monterad i ett rör där avgaserna värmer röret som utstrålar värme med en temperatur på ca 400 C. På övre delen finns en reflektor som riktar strålningen mot golvet och hindrar att luften ovanför värms. Mörkerstrålarna har generellt en effekt på kw. 15 Glödstrålare arbetar vid en högre temperatur, ca 1000 C, och består av en brännare som direkt avger IR-strålning. Dessa strålare placeras på minst 4 m höjd och är utrustade med reflektorer. Effekten är mellan 5 40 kw. Här är det viktigt med hög luftomsättning eftersom förbränningsprodukterna är i direktkontakt med inomhusluften Svenskt Gastekniskt Center [2004] 14 Svenskt Gastekniskt Center [2004] 15 Svenskt Gastekniskt Center [2004] 16 Svenskt Gastekniskt Center [2004]

17 17 (32) Exempel på byggnader där IR-strålare är lämpliga är kyrkor, sporthallar, lager, fabrikslokaler, museer med flera. För de lokaler som avses i detta avsnitt, det vill säga lokaler för icke-industriell verksamhet är det uteslutande svarta strålare som används. Luftvärmare Kondenserade luftvärme finns tillgängliga från Robur, Ambirad och Reznor med effekter på mellan kw. Inget vattendistributionssystem krävs för att sprida värmen och de verkar med en verkningsgrad på kring 100 %. Detta uppvärmningssätt är bränsleflexibelt och finns tillgänglig för bland annat biogas, naturgas och gasol. Övriga användningsområden - Industrier Industriell vätskevärmning skulle kunna decentraliseras, vilket skulle komplettera ett centralt system. Verkningsgraden skulle då kunna höjas samtidigt som systemet skulle blir flexiblare. Fördelarna med en förändring av detta slag gäller främst för processer med medelmåttiga temperaturer men är vanligtvis inte ett lämpligt alternativ till fjärrvärme. 17 Växthus är ett intressant användningsområde för biogas. Både energiförsörjningen och växtnäringsbehovet kan tillgodoses genom förbränningen av gasen. Värmebehovet är oftast stort och är normalt sett vattenburet vilket gör småskalig kraftvärmeproduktion intressant. Koldioxiden från förbränningen kan sedan föras till växthuset där det fungerar som växtnäring för odlingen. 18 Gas kan även användas för att driva industriella torkningsapplikationer. Gasflamman kan användas direkt på exempelvis ytor som ska härdas tack vare att den är så ren. När det gäller livsmedelsindustrin kan avgaserna användas för att torka till exempel spannmål. De måste dock kontrolleras först så att inga skadliga ämnen som NO x eller polyaromatiska kolväten kommer i kontakt med livsmedlet Svenskt Gastekniskt Center [2004] 18 Svenskt Gastekniskt Center [2004] 19 Svenskt Gastekniskt Center [2004]

18 18 (32) Kraftproduktion Ren elproduktion sker i dagsläget normalt sett främst i storskaliga anläggningar med ett stort elbehov, exempelvis industrier. Det sker då i exempelvis kondenskraftverk med en eleffekt på tiotals MW eller kombianläggningar med eleffekter från MW. Lägsta effekterna som kan uppnås är ett par MW i mottrycksanläggningar och ett par kw i förbränningsmotorer. För kondenskraftverk avgörs oftast valet av bränsle utifrån hanteringskostnaderna för detta substrat samt behovet av gasrening. Om gas används innebär det oftast att verkningsgraden blir högre. I kombikraftverk används normalt sett en kombination av gasturbin- och ångcykel med en elverkningsgrad på %, vilket anses vara den högsta verkningsgraden för termisk kraftproduktion. Låga investeringskostnader, låga emissioner och kort byggtid är andra fördelar med denna teknik. Dessa kraftverk har i de flesta fall en effekt på MW där två tredjedelar av produktionen genereras i gasturbincykeln och resterande i ångcykeln. I framtiden hoppas man kunna kombinera gasturbins- eller ångcykeln med en högtempererad bränslecell vilket skulle kunna höja verkningsgraden avsevärt Svenskt Gastekniskt Center [2004]

19 19 (32) Kraftvärme - Combined heat and power (CHP) I kraftvärmeverk kombineras produktionen av elektricitet och värme. På så vis utnyttjas primärenergin i bränslen bättre och totalverkningsgraden ökar. Därmed blir det effektivare energiproduktion än separata enheter för el och värmeproduktion. Totalverkningsgraden är normalt sett mellan % men moderna anläggningar kan uppnå uppåt 90 %. Elverkningsgraden är kraftigt beroende av storleken på anläggningen. 21 Mikro- eller minikraftvärme skulle kunna fylla behovet för enskilda hushåll, där det krävs en kapacitet på mellan 1 till 10 kwe medan större multifamiljshus är mellan 30 till 500 kwe. Ett antal beprövade tekniker finns på marknaden, exempelvis ångpannor, gasturbiner eller förbränningsmotorer, men förhoppningar finns för att i framtiden kunna använda bränsleceller och stirlingmotorer för energiproduktionen. 22 I dagsläget är det dock vanligast med en kombination av förbränningsmotor och elgenerator för anläggningar under 1 MW. Elproduktionen blir dock inte hög och det kan därmed vara intressant med andra alternativ. Det primära bränslet som används i småskaliga kraftvärmeverk idag är naturgas på grund av att det ger en friskare närmiljö. 23 Det skulle kunna förbättras ytterligare om naturgasen ersätts med biogas. Förbränningsmotorer med elgenerator Kraftvärmeproduktion med en förbränningsmotor är den mest mogna tekniken med en redan utbredd användning. Vanligtvis används en ottocykel men kompressionstända dieselmotorer förekommer också. Motorn är kopplad till en generator som ger el. Värmen, som bildas som en biprodukt i processen, fångas med hjälp av värmeväxling. Det finns en stor bredd på storlekar för dessa produktionssystem med totalverkningsgrader på %. Elverkningsgraden ökar med storleken men ligger normalt sett mellan 25 till 48 %. Systemen kan designas för gasdrift vilket har funnits i flera år. Elverkningsgraden är då % med en termisk verkningsgrad på mellan %. 24, 25 Emissioner kan vara ett problem för denna typ av system men kan minskas med exempelvis ett högt luftöverskott (så kallat lean burn eller mager drift) eller trevägskatalysator. 26 Mikroturbiner Turbiner utnyttjar rörelseenergin i strömmande förbränningsgaser för att generera elektricitet och består av kompressor, brännkammare och själva turbinen, se Figur 11. Komprimerad inluft och bränsle antänds vars avgaser sedan trycks ut genom turbinen. Mindre versioner av gasturbiner med en effekt på 25 till 250 kw e räknas till mikroturbiner. Denna teknik utvecklades på 1990-talet men finns ännu bara i begränsad omfattning. 27 Genom att 21 International Energy Agency [2011] 22 International Energy Agency [2011] 23 Svenskt Gastekniskt Center [2004] 24 Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011-A] 25 International Energy Agency [2011] 26 Svenskt Gastekniskt Center [2004] 27 International Energy Agency [2011]

20 20 (32) kombinera elgenereringen i turbinen med en värmeväxlare blir installationen en kraftvärmeanläggning. Med en så kallad recuperator återvinns även värmen i avgaserna vilket höjer den totala verkningsgraden. Generellt ligger elverkningsgraden kring % och den totala verkningsgraden uppåt 80 %. 28 Figur 11. Principskiss för en mikroturbin. Källa: Bioenergiportalen [2010]. Se hur en mikroturbin fungerar här: Bland fördelarna med mikroturbiner kan räknas lång livslängd (ca h) jämfört med exempelvis en dieselmotor (ca h). Dessutom kan värmen utvinnas vid höga temperaturer vilket möjliggör generering av ånga. Temperaturen efter rekuperatorn kan nå uppåt C. Turbinen har en låg ljudvolym vid drift och lägre rökgasemissioner. En nackdel är dock att de små seriestorlekarna leder till att investeringskostnaderna är höga jämfört med mängden installerad effekt. De återstår även en del teknikutveckling för att det ska fungera optimalt med biogas, bland annat ger förbränningen höga halter av svavelväten. 29 Genom forskning och utveckling i nya material, recuperators, rotordesign, högre temperaturer och tryck finns förhoppningar om att öka verkningsgraden och minimera emissionerna. Det finns endast ett fåtal mikroturbiner i drift i Sverige som använder biogas som bränsle. En av dessa finns på gården Hagavik utanför Malmö. Denna installerades 2006 och har en effekt på 100 kw. I denna anläggning förbränns rågasen direkt från biogasproduktionen. Stirling I stirlingmotorer sker förbränningen externt, till skillnad från förbränningsmotorer. Användningen av denna teknik är begränsad men den ökar i takt med att utvecklingen går framåt. Stirlingmotorer har stor 28 Svenskt Gastekniskt Center [2004] & Bioenergiportalen [2010] 29 Brown, Nils et al/jti [2010]

21 21 (32) bränsleeffektivitet och uppnår höga totalverkningsgrader mot 95 %. Elverkningsgraden är däremot låg, neråt 8 till 20 %. Jämfört med traditionella förbränningsmotorer är de tystare, har längre livslängd, lägre underhållskostnader och lägre emissioner. Tekniken kräver dock mer utveckling och installationskostnaderna är fortfarande höga. Kostnaderna och verkningsgraden kan dock variera stort från fall till fall. 30, 31 Bränsleceller Principen för en bränslecell är densamma som för ett batteri. I en elektrokemisk process frigörs den kemiskt lagrade energin i exempelvis vätgas och genererar elektricitet. Värmen blir en biprodukt till processen. Vid normaldrift tillförs det bränsle till anoden kontinuerligt. Vätgasmolekylerna oxideras där och omvandlas till vätejoner och elektroner. Elektronerna rör sig mot katoden genom den externa strömkretsen samtidigt som vätejonerna förflyttar sig genom elektrolyten till katoden där den omvandlas till vatten. Se Figur Figur 12. Principskiss för ett batteri. Källa: Wikimedia Commons [2007]. Driften av detta system sker vid lägre temperaturer, har inga friktionsförluster och är tyst. Det är dessutom bränsleflexibelt, har högre verkningsgrad och anses vara ett miljövänligt alternativ. 33 Bränslecellssystemen är skalbara, flexibla och har ett brett reglerområde med hög prestanda för alla storlekar. Produktionen ger värme och el i förhållande ett till ett vilket är en stor fördel i moderna hus där värmebehovet är lågt. Det är dock en omogen teknik som kräver mer forskning och utveckling innan den blir kommersiellt gångbar. Hittills finns 30 Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011-A] 31 International Energy Agency [2011] 32 International Energy Agency [2011] 33 Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011-A]

22 22 (32) det endast till specialapplikationer och i demonstrationssyfte på svenska marknaden. 34, 35 Bränsleceller Smältkarbonatbränsleceller (Molten Carbonate Fuel Cell, MCFC) Fastoxidbränslecell (Solide Oxide Fuel Cell, SOFC) Fosforsyrabränslecell (Phosphoric Acid Fuel Cell, PAFC) Polymerelektrolytbränslecell (Polymer Electrolyte Membrane Fuel Cell, PEMFC) Det finns fyra huvudsakliga typer av bränsleceller: smältkarbonatbränsleceller (Molten Carbonate Fuel Cells, MCFC), fastoxidbränslecell (Solide Oxide Fuel Cells, SOFC), fosforsyrabränslecell (Phosphoric Acid Fuel Cell, PAFC) och polymerelektrolytbränslecell (Polymer Electrolyte Membrane Fuel Cell, PEMFC). Störst fokus är på PEMFC och SOFC där omfattande demonstrationer i storleksordningen kw har utförts. PEMFC testas främst i applikationer till kraftvärmeproduktion i byggnader och fordon medan SOFC även testas som mikrokraftvärme men vid en högre temperatur. Den skulle då kunna lämpa sig som del av ångcykeln i ett kombikraftverk. 36 När biogas ska användas i bränsleceller behålls den i sin rena form eller så reformeras den till en vätgasrik blandning. På grund av cellernas känslighet för föroreningar är reformeringen generellt sett att föredra. Polymerbränsleceller är den vanligaste typen av cell i dagsläget men förhoppningarna är stora på keramiska celler som tros vara mindre känsliga. I Figur 13 beskrivs en bränslecellsinstallation med reformering. Figur 13. Blockdiagram från bränsle till el (DC) & värme. Källa: Jannasch, Anna- Karin/Catator AB [2011-C]. Det finns ett antal olika metoder för reformering av gas, till exempel ångreformering, autoterm reformering eller partialoxidation. Gasreningen kan sedan ske kemiskt eller fysikaliskt. Kraven på rening varierar sedan 34 International Energy Agency [2011] 35 Svenskt Gastekniskt Center [2004] 36 Svenskt Gastekniskt Center [2004]

23 23 (32) mellan olika typer av bränsleceller när det gäller bränsle, gaskvalité och driftsvillkor. 37 För att bränslecellen ska kunna bli ett kommersiellt gångbart alternativ krävs forskning och utveckling för att förbättra hållbarheten och livslängden. Dessa enheter behöver ha en driftstid på timmar för att kunna vara konkurrenskraftiga. Bland annat behöver den omnämnda toleransen mot föroreningar i bränslet förbättras. 38 En möjlighet för bränslecellen är att koppla samman den med en gasturbin på grund av att bränslet inte konsumeras till 100 %. Bränsleresterna skulle då kunna användas för att driva gasturbinen. 39 När det gäller emissioner från bränsleceller så avger de ca % mindre mängd NO x och ca % mindre mängd partikelutsläpp jämfört med andra småskaliga kraftvärmetekniker. De har även de högsta elverkningsgraderna. 40 I Sverige har tillgången till billig kärn- och vattenkraften begränsat utbyggnaden av denna typ av teknik för energiproduktion. Fallet är annorlunda i exempelvis Japan, där tillgång till gas och de höga elkostnaderna har lett till en stor utveckling inom bränslecellstekniken och utbredning av denna. Mer om det på sidan 28. För mer information om bränsleceller och sammanställning av tillgängliga tekniker se rapporten Möjlighet och potential för bränslecellssystem för energiförsörjning i byggnader, Rapport SGC 228 (Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011- A]). Sammanfattning kraftvärmeproduktion Tillgänglig data för olika tekniska alternativ för kraftvärmeproduktion finns sammanställt i Tabell 1. Tabell 1. Teknisk och ekonomisk data för små- och storskaliga kraftvärmeverk Källa: International Energy Agency [2011]. Förbränningsmotorer Stor skala Mindre skala Storlek (kw e) Ekonomisk livslängd (år) Elverkningsgrad (%) Totalverkningsgrad (%) * Gasturbiner och mikroturbiner Stor skala Mindre skala Storlek (kw e) Ekonomisk livslängd (år) Elverkningsgrad (%) Totalverkningsgrad (%) Bränsleceller 37 Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011-C] 38 International Energy Agency [2011] 39 Svenskt Gastekniskt Center [2004] 40 Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011-A]

24 24 (32) Stor skala Mindre skala Storlek (kw e) Ekonomisk livslängd (år) Elverkningsgrad (%) Totalverkningsgrad (%) Hybridsystem - kraftvärmeproduktion Det finns andra möjligheter till hybridsystem för kraftvärmeproducerande enheter. Ett exempel på ett sådant system är en kombination av ett värmepumpsystem tillsammans med bränsleceller. Catator har utvecklat ett system som heter Comfortpower som kombinerar högtempererade polymerbränsleceller (HT-PEM) med ett värmepumpsystem från NIBE. Systemet kan drivas med gas eller vätskeformigt bränsle men olika bränslen kräver olika reningssteg. Elverkningsgraden är även den beroende på bränslet och är mellan %. Elen som används för att driva värmepumpens kompressordel och bränslecellsstackens värmeproduktion förbättrar värmepumpens driftpunkt gör att COP värdet (coefficient of performance) ökar från 3 till 5. Systemverkningsgraderna från gas till värme är i storleksordningen %. Jämfört med en konventionell gaspanna är detta systemet 2,5 3 ggr så effektivt. Långtidsförsök visar dock på en prestandaförlust hos bränslecellen som troligtvis beror på bristfällig tätning och tros kunna åtgärdas med ytterligare utveckling. 41 Inom EU-projektet H2Ome har det utvecklats ett system som heter SIDERA 30 som lämpar sig för lägenhetshus med lägenheter och en produktion på 28 kw e/48 kw th. Elverkningsgraden är 33 % och den termiska är 50 % och är uppbyggd av fem segment: 42 - Gasrening och bränsleomvandling där avsvavlad naturgas reformeras via ångreformering. Gasen måste renas från kolmonoxid. Här skulle naturgasen kunna ersättas med biogas. - 4 st LT-PEMFC bränsleceller. - Elkonditionering som förser byggnaden med anpassad elkraft. - Värmeåtervinningssystem som rekupererar värmen som producerats i olika systemkomponenter som bränslecellsstackar och bränsleomvandlingssteg. - Kontrollsystem Svenskt Gastekniskt Center [2012] 42 Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011-A] 43 Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011-A]

25 25 (32) Hemmatankningssystem Gastillgång i ett hushåll ger upphov till många intressanta mervärden till exempel möjligheten till hemmatankning av ett fordon. Med en station hemma kan man, förslagsvis under natten, tanka sin bil inför nästa dag. Tankningen sker långsamt, någonstans mellan 1,5 1,8 m 3 per timme och det tar då några timmar innan bilen är fulltankad. BRC Fuelmaker erbjuder ett antal varianter på sin Phill, där specifikationerna finns listade i Tabell 2. Inom E.ON:s bostadshus tillika energiprojekt Hållbarheten i Västra hamnen i Malmö har en hemmatankning installerats och kommer utvärderas inom projektet. Dessa enheter kan även tänkas bli intressanta för exempelvis bilpooler där bilen kopplas in efter användning och fordonsparkerna finns tillgängliga i nära anslutning till större bostadsområden. Tabell 2. Teknisk information om hemmatankningssystem. Källa: BRC Fuelmaker. Elanvändning 0,85 kw 1,0 kw 0,90 kw 1,1 kw Flöde 1,5 m 3 /h 1,8 m 3 /h 1,5 m 3 /h 1,8 m 3 /h Temperaturintervall da -40 C a +45 C Tryck 207 bar Spänning 110/220 Volt Ljud 40 dba a 5 m Dimensioner 762 x 356 x 330 mm Vikt 43 kg Hittills finns störst antal hemmatankningssystem installerade i länder där många hushåll har tillgång till gas och den redan befintliga användningen av gas i hushållet gör det till ett lättillgängligt och enkelt alternativ. Råvara Ett tänkbart användningsområde för biogas är som råvara i industriella processer. Exempelvis används metan för att producera metanol och ammoniak men kan även omvandlas till alkoholer, bensin och diesel. Eten kan separeras från gasen vilket är en råvara för många kemikalier. Genom ångreformering kan biogasen omvandlas till syntesgas vilket kan användas i fler industriella processer. Ett hinder för biogasens utbredning som råvara inom den kemiska industrin är priset. Den prishöjning som det kan innebära att substituera naturgas med biogas kan komma att utgöra ett hinder. Övriga användningsområden Det finns några otraditionella användningsområden för biogas som kan vara intressanta att titta närmare på om det redan finns tillgång till gas. En villa med tillgång till gasnät kan få ut mer av sin uppkoppling inom diverse områden. Livsmedelsberedning Gasspisar är vanligare i andra länder och finns i större utbredning i svenska städer med tillgång till stadsgas. Spisplattorna är uppbyggda av

26 26 (32) cirkelformade atmosfärsbrännare och har samma effektivitet som en elspis. På grund av den snabba och goda regleringen används gasspisar ofta inom restaurangbranschen. Eftersom förbränningen sker på spisen cirkulerar avgaserna kring maten vilket har orsakat debatt kring NO x nivåerna som i vissa fall är över godtagbara nivåer. Det kan dock motverkas med en väl fungerande och utformad spiskåpa. Förutom gasspis kan gasen även kopplas till en gasgrill. 44 Varmvattenberedning Uppvärmningen av vatten sker normalt sett med en värmepanna där pannvattentemperaturen justeras så den är tillräckligt hög för att ladda varmvattenberedaren. En termostat styr en trevägsventil som växlar mellan radiatorerna och varmvattenberedaren. I vissa fall värmeväxlas tappvarmvattnet direkt, vilket kräver effektiv utrustning. Gas kan användas för att driva en separat varmvattenberedare där vattnet värms vid behov utan lagringsmöjligheter. 45 En förrådsberedare kan vara kopplad till en gaspanna eller vara ett fristående system. I kombination med gaspannan blir den avgörande för systemets årsverkningsgrad, tillsammans med de eventuella förlusterna från varmvattenberedaren. Den stora skillnaden blir då att det inte finns en stor och tung panna med konstant förbränning utan en lättare som startas vid behov. De system som finns installerade finns i nybyggda småhus med ett lågtemperaturssystem och lågt behov av värme. I dessa system klarar även förrådsberedaren att tillgodose husets uppvärmningsbehov. 46 En separat förrådsberedare med gasbrännare är lik en elvärmd varmvattenberedare, utan koppling till en värmepanna. Dessa applikationer är oftast uppbyggda med atmosfärsbrännare men det förekommer även fläktbrännare. Med atmosfärsbrännare är systemet uppbyggt med ett centralt rör som fungerar som värmeväxlare och avslutas med ett dragavbrott. Lägre avgastemperaturer och högre verkningsgrad uppnås om flera rör kombineras och kan vara uppåt 60 % för enklare konstruktioner. Med kondensationsteknik kan verkningsgraden bli i samma storleksordning som för en traditionell kondensationspanna. 47 Övriga gasapparater Följande applikationer används inte i någon större omfattning i Sverige men har viss utbredning internationellt. Särskilda disk- och tvättmaskiner använder sig av gas för att värma vatten via brännare och värmeväxling. Torktumlare finns även där luften värms direkt med avgaserna, vilket dock ger högre energianvändning per laddning tvätt jämfört med eldrivna tumlare. 44 Svenskt Gastekniskt Center [2004] 45 Svenskt Gastekniskt Center [2004] 46 Svenskt Gastekniskt Center [2004] 47 Svenskt Gastekniskt Center [2004]

27 27 (32) Kylning Kylanläggningar har ännu ingen större utbredning i Sverige men har stor marknad internationellt. Naturgasdrivna installationer finns och används främst i USA och Japan. Den vanligaste tekniken är absorption men även adsorption förekommer. Absorptionskylmaskinen tros kunna ta en ökad del av marknadsandelarna på grund av att tekniken är fri från freoner, till skillnad från kompressionsmaskiner. 48 Terrassvärme Infrastrålare har länge använts för att värma kyliga kvällar men har på senare år övergått mer och mer från att vara el- till gasdrivna. En värmare kan fördela värme över ca m 2 och har normalt sett en värmeeffekt på mellan 3 15 kw. Hittills har dessa strålare främst använt gasol men nu finns ett flertal som använder sig av naturgas. I områden där det finns tillgång till gasnät är det en stor fördel. 49 Gasbrasor Med tillgång till gas i en villa kan gasen användas, förutom till värmeproduktion i till exempel en gaspanna, uppvärmning ske i en öppen spis, kakelugn eller kamin. Eller om inte behovet av värme är så stort, kan en trevlig miljö uppnås på detta sätt. I jämförelse med brasved bildas ingen aska eller sot, inga gnistor och det finns inget behov av att fylla på ved. Illusionen av en vanlig brasa kan skapas med hjälp av keramiska vedträn. En brasa eller kamin är dessutom ett bra sätt att snabbt kunna värme en kall lokal. Dessa typer av applikationer är dessutom alltid utrustade med säkerhetsåtgärder som ska förhindra till exempel en för hög halt förbränningsgaser i rummet. Förutom praktiska kaminer och brasor finns dessutom rent estetiska tillämpningsområden som möjligheter till diverse flamdekorationer. 48 Svenskt Gastekniskt Center [2004] 49 Svenskt Gastekniskt Center [2011]

28 28 (32) Ett internationellt perspektiv 2011 genomförde SGC studien Möjlighet och potential för bränslecellssystem för energiförsörjning i byggnader (Jannasch, Anna- Karin/Catator AB [2011-A]) där utgångsläget och möjligheterna för mikrokraftvärme i Sverige och internationellt undersöktes. Här följer en kort genomgång av resultatet. Största spridningen av mikrokraftvärmeverk med bränsleceller återfinns i Japan med enheter installerade. Majoriteten av dessa byggs på Hondas ICE-baserade EcoWill-system. Japan har även det i särklass största demonstrations- och utvecklingsprojektet för bränslecellsbaserade system: METI-NEDO-NEF programmet (www.nedo.go.jp/ alt Generellt fungerar denna typ av system så att när effektbehovet blir för stort (> 700 W) används el från det fasta nätet. För värmebehovet finns dock en ackumulatortank på L, 60/80 C och en gasbrännare (40 kw th). Dessa system blev kommersiella 2009 och tillverkas av Toshiba, Panasonic och ENEOS Celltech under logotypnamnet ENE-FARM (www.itcenex.com/english/business/totallife/enefarm/). Miljömässigt fås stora fördelar då energiåtgången minskar med % samtidigt som minskningen av koldioxidutsläpp kan bli upp till 30 %. Denna teknik har utvärderats med naturgas men inte biogas. Förutom PEMFC-baserade system finns även ca 80 st SOFC-enheter i drift med en effekt på 0,7 1 kw e. Elverkningsgraden för dessa ligger på % medan den termiska är %. Tester som genomförts hittills indikerar en livslängd på ca timmar, vid kontinuerlig drift. I Sydkorea finns även ett demonstrationsprojekt med ca 200 LT-PEMFC och SOFC-enheter. Under 2012 ska det förhoppningsvis utökas till 500 enheter. Dessa tester görs inom ramarna för projektet Green Home Project. Inom Europa leder Tyskland, Storbritannien och Nederländerna utvecklingen och introduktionen av dessa tekniker. I Storbritannien och Tyskland handlar diskussionerna främst om stirlingmotorer och bränsleceller. För att gynna användningen har Tyskland infört lagstiftning till fördel för småskalig CHP. Ett par tusen finns i Tyskland, till största delen ICE (EcoPower Marathon/Vaillant) men denna siffra tros öka till den närmaste tiden vilket motsvarar ca 5 % av totala antalet hushåll. Här finns dessutom ett stort samarbetsprojekt, Callux, sedan 2008 där större tillverkare och energileverantörer deltar. På så vis ska mognadsgraden för bränslecellssystem kunna demonstreras. I Storbritannien fanns det statliga programmet Micro-CHP accelerator mellan där potentialen för småskalig CHP undersöktes. Redan 2002 fanns tusen installationer i drift, till största delen ICE och stirlingmotorer. Här är bland annat Ceres Power och Intelligent Energy viktiga drivkrafter för utvecklingen. I ett joint-venture företag (Scottish and Southern Energy: Intelligent Energy CHP (IE CHP)) utvecklas och installeras anläggningar i privatbostäder. Kapacitetet för dessa system ligger på ca 10 kw e/10 kw th och baseras främst på vätgasdrivna LT-PEMFCenheter.

29 29 (32) Även Danmark har ett nationellt bränslecellsprogram som startades Här är enskilda småhus den primära marknaden och inkluderar system med både LT-PEMFC och SOFC som drivs med både vätgas eller naturgas. Den totala verkningsgraden för drift med vätgas är 86,2 % med en elverkningsgrad på 47,2 %. Med naturgas hoppas man kunna uppnå ca 35 % elverkningsgrad och en total på % med en livslängd på timmar. Tack vare skattelättnader hoppas USA kunna underlätta för etableringen av småskalig kraftvärmeproduktion. Utvecklingen fokuserar på SOFC med kommersiella enheter med en effekt på 3 10 kw e. Den amerikanska utvecklaren Acumentrics rapporterade en elverkningsgrad på % och total verkningsgrad på 85 % för sitt vägghängda kraftvärmeverk. Den har hittills visat en livslängd på över 5000 timmar med en degradering under 5 %. EU-projekt Projektet Virtual Fuel Cell Power Plant finansierades inom ramprogrammet FP5 och pågick Under projektets gång installerades och utvärderades 31 LT-PEMFC baserade anläggningar med en effekt på 4,6 kw e/9 kw th. Dessa placerades i Tyskland, Spanien och Portugal och drevs med naturgas. Totalt uppnåddes driftstimmar och kwh elproduktion med en elverkningsgrad på ca 30 %. Detta projekt följdes av NextGenCell (www.nextgencell.eu) som var verksamt mellan och hade som syfte att utveckla ett reglerbart 1 5 kw e kraftvärmeverk med HT-PEMFC bränsleceller för den globala marknaden. Andra exempel med PEMFC-tekniker i mchp är H2SuBuild och H2ome. Flame SOFC (www.flamesofc.org/) hade som syfte att utveckla 2 kw e bränsleflexibla system med partialoxidation och SOFC-teknologi. Inom ramen för projektet testades gasformiga bränslen som olika kvalitéer av naturgas och gasol/lpg samt vätskeformiga bränslen som exempelvis biodiesel. Tre bränslecellssystem installerades i Hammarby Sjöstad, i GlasHusEtt. Dessa drivs av vätgas som tillverkas ur biogas, är baserade på LT-PEMFC teknik och har en kapacitet på 4 kw e och 6,5 kw th. Detta är bland det första i sitt slag och har en elverkningsgrad strax över 10 % och termisk verkningsgrad på ca 50 %. Driften av denna anläggning har kantats av en hel del problem, bland annat om bullernivåer, otillräcklig kylning och byttes därför ut mot ett system som drivs med ren vätgas. Projektet avslutades 2008 efter en drifttid på timmar.

30 30 (32) Sammanfattning och diskussion Det finns idag en bred variation av gastekniker med varierande teknisk utvecklingsgrad och lämplighet för olika tillämpningar. I moderna hus med ett stort elbehov men mindre värmebehov lämpar sig exempelvis ett system med bränsleceller bättre medan mer traditionella och konventionella tekniker lämpar sig för hus med större värmebehov än el. Många av teknikerna finns inte ännu på den svenska marknaden men testas i andra länder och kommer med erfarenheten till svenska hem och industrier. Bedömningen är att det finns potential för en utbyggnad av biogastekniker på den svenska marknaden. Gas kan vara en helhetslösning som täcker el och värmebehovet samt ger möjligheter att tanka bilen och extra värden i form av spis och diverse gasinstallationer i hemmet. Kunskapen och intresset är dock begränsat i dagsläget. Det finns en stor teoretisk potential att använda gas inom diverse områden, där det kan ersätta andra energikällor. Men jämfört med många andra länder är incitamenten och behovet att satsa på dessa förhållandevis dyra tekniker låga på grund av det låga energipris och den stora andel förnybar energi som finns i dagsläget.

31 31 (32) Källor Bioenergiportalen [2010], El med mikroturbin, nedladdat från BRC Fuelmaker, BRC Fuel Maker PHILL, nedladdat från Brown, Nils et al/jti [2010], Utvärdering av gårdsbiogasanläggning med mikroturbin för kraftvärmeproduktion, nedladdat från EMT Energi & Miljöteknik, Energi och Miljöteknik: Värmepump, nedladdat från International Energy Agency [2011], Technology Roadmap: Energyefficient buildings: Heating and Cooling Equipment, nedladdat från oadmap-1.pdf Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011-A], Möjlighet och potential för bränslecellssystem för energiförsörjning i byggnader, Rapport SGC 228, nedladdat från Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011-B], Möjlighet och potential för bränslecellssystem för energiförsörjning i byggnader, presentationsmaterial från , nedladdat från Jannasch.pdf Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011-C], Lokal, småskalig kraftvärmeproduktion av bränslecellsteknik & Demonstrationsprojektet COMFORTPOWER, presentation [ ], nedladdat från Jannasch, Anna-Karin/SGC [2012], Biogas för värme- och elproduktion, nedladdat från +och+v%c3%a4rmeproduktion%2c+sgc.pdf Länsstyrelsen i Skåne län/strand, Magnus [2013], Energibalans för Skåne, nedladdat från Näslund, Mikael/Dansk Gastekniskt Center [2012], Erfarenheter av gasdrivna absorptionsvärmepumpar, presentation [ ], nedladdat från Statistiska Centralbyrån (SCB) [2012], Slutanvändning (MWh), efter län och kommun, förbrukarkategori samt bränsletyp. År , nedladdat från 001&omradekod=EN&huvudtabell=SlutAnvSektor&omradetext=Energi&ta belltext=slutanv%e4ndning+(mwh)%2c+efter+l%e4n+och+kommun%2c

Morgondagens elgenererande villapanna

Morgondagens elgenererande villapanna Morgondagens elgenererande villapanna ComfortPower Skånes Energiting 9 juni 2011 Anna-Karin Jannasch,Catator AB Agenda Bakgrund Småskalig kraft- och värmeproduktion med fokus på bränslecellsbaserad teknologi

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319 Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Möjlighet och potential för bränslecellssystem för energiförsörjning i byggnader 30 mars 2011

Möjlighet och potential för bränslecellssystem för energiförsörjning i byggnader 30 mars 2011 Möjlighet och potential för bränslecellssystem för energiförsörjning i byggnader 30 mars 2011 Anna-Karin Jannasch,Catator AB Agenda Studiens bakgrund och målsättning Beskrivning av bränslecellssystem för

Läs mer

www.sgc.se Alternativa µ-chp teknologier

www.sgc.se Alternativa µ-chp teknologier Alternativa µ-chp teknologier Corfitz Nelsson, Svenskt Gastekniskt Center AB corfitz.nelsson@sgc.se Agenda Svenskt Gastekniskt Center (SGC) Genomgång av olika µ-chp teknologier upp till 50 kw e. Exempel

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion TopCycle Framtidens kraftverk Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion IVA Symposium 2010-03-11 Hans Levander 1 TopCycle Biobränsle kraftverk lönsam elgenerering ute i skogen 30-100 MW

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Erfarenheter av gasdrivna absorptionsvärmepumpar

Erfarenheter av gasdrivna absorptionsvärmepumpar Erfarenheter av gasdrivna absorptionsvärmepumpar Mikael Näslund mna@dgc.dk Dansk Gasteknisk Center Energigas Sverige Gasdagarna 24-25 oktober 2012, Trollhättan Innehåll Tekniken bakom gasdrivna absorptionsvärmepumpar

Läs mer

INFO från projektet 05

INFO från projektet 05 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 05 Mindre CHP anläggningar Många mindre värmeproducenter

Läs mer

Bränsleceller. Av: Simon Marklund EE1a Kaplanskolan Skellefteå

Bränsleceller. Av: Simon Marklund EE1a Kaplanskolan Skellefteå Bränsleceller Av: Simon Marklund EE1a Kaplanskolan Skellefteå Innehållsförteckning: Historian bakom bränslecellen...sid 2-3 Hur utvinner man energi från bränsleceller?...sid 4-6 Vilka energiomvandlingar

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Bio2G Biogas genom förgasning

Bio2G Biogas genom förgasning Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med

Läs mer

Teknikbevakning Fastoxidbränsleceller (SOFC) Högtemperaturbränsleceller med hög verkningsgrad

Teknikbevakning Fastoxidbränsleceller (SOFC) Högtemperaturbränsleceller med hög verkningsgrad Teknikbevakning Fastoxidbränsleceller (SOFC) Högtemperaturbränsleceller med hög verkningsgrad Martin Andersson & Bengt Sundén Institutionen för Energivetenskaper Lunds Universitet Innehåll Generell introduktion

Läs mer

Teknikbevakning av bränslecellsområdet under 2007- Stationära fastoxidbränsleceller (SOFC) Elforsk rapport

Teknikbevakning av bränslecellsområdet under 2007- Stationära fastoxidbränsleceller (SOFC) Elforsk rapport Teknikbevakning av bränslecellsområdet under 2007- Stationära fastoxidbränsleceller (SOFC) Elforsk rapport Mohsen Assadi Januari 2008 Teknikbevakning av bränslecellsområdet under 2007 - Stationära fastoxidbränsleceller

Läs mer

INFO från projektet 45

INFO från projektet 45 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 45 CHP alternativ för energikooperativ Det finns ett

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Industriellspillvärme

Industriellspillvärme Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov

Läs mer

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna.

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. GAS SOM ENERGIKÄLLA Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. 1700-talet industriutvecklingen- fick gasen stå tillbaka

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB EnergiTing Sydost 12 November 2015, Västervik Med

Läs mer

Lagring av överskottsel

Lagring av överskottsel Lagring av överskottsel Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Lagring av ö versköttsel Norra Sveriges stora naturresurser för

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC)- tekniken som är på väg att bli kommersiell

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC)- tekniken som är på väg att bli kommersiell Smältkarbonatbränslecellen (MCFC)- tekniken som är på väg att bli kommersiell Carina Lagergren och Göran Lindbergh Tillämpad elektrokemi KTH Skolan för kemivetenskap Smältkarbonatbränslecellen, MCFC Anod:

Läs mer

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V0640003 Den svenska biogasproduktionen uppgick år 2008 till drygt 1,3 TWh varav huvuddelen producerades på avloppsreningsverk och deponier.

Läs mer

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion 2011-09-30 Fem sektioner

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Kraftvärme. Teknik, ekonomi och miljö. El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket. - möjligheter i Västra Götaland

Kraftvärme. Teknik, ekonomi och miljö. El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket. - möjligheter i Västra Götaland Kraftvärme El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket Teknik, ekonomi och miljö - möjligheter i Västra Götaland Directorate General for Energy and Transport bakgrund Biogasproduktion Biogas består

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen 2015-11-20, Växjö Med delfinansiering från EU:s program

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Dags att byta panna? Här är några förslag och erbjudanden.

Dags att byta panna? Här är några förslag och erbjudanden. Dags att byta panna? Här är några förslag och erbjudanden. Kapa dina värmekostnader med ny kondenserande gaspanna När du vill sänka din energiförbrukning för att spara kostnader och miljö är lösningen

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd?

Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd? Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd? Dr. Maria Saxe, ÅF Energi- och systemanalys Agenda Vad är en bränslecell? Vilka sorter finns och vilka bränslen kan användas? Bränslecellsystem i energisystem.

Läs mer

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Energigaserna i Sverige Anders Mathiasson, Energigas Sverige Mer energigas till industrin Energigaserna ökar konkurrenskraften TWh 15 12 9 6 3 0 Gasol Naturgas Olja Energigas Olja Energigas År 2010 År

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen, 29 November 2017 Idag 7% av Sveriges el från kraftvärme

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

BiogasSYS, Deliverable 3.3

BiogasSYS, Deliverable 3.3 BiogasSYS, Deliverable 3.3 Distributed small scale generation of heat and Electricity 2 (7) BiogasSys BIOGAS SKÅNE hållbart system för framställning och användning av biogas Målet med projektet som löper

Läs mer

Det danska bränslecellsprogrammet

Det danska bränslecellsprogrammet Det danska bränslecellsprogrammet Mikael Näslund, DGC mna@dgc.dk Översikt Vad är DGC? Allmänt om bränsleceller och vätgas i Danmark Kraftvärme och mikrokraftvärme i Danmark DGC:s internationella aktiviteter

Läs mer

Småskaliga kraftvärmeverk

Småskaliga kraftvärmeverk Småskaliga kraftvärmeverk Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Små skåligå kråftvå rmeverk Biomassa är en energiresurs av hög

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Biogasens och naturgasens potential som drivmedel

Biogasens och naturgasens potential som drivmedel Biogasens och naturgasens potential som drivmedel Mattias Svensson Svenskt Gastekniskt Center Svenska luftvårdsföreningens seminarium 18 november 2008 Fordonsgasens potential som drivmedel Störst inhemsk

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

(Framsida Adlibris, redigerad i paint)

(Framsida Adlibris, redigerad i paint) (Framsida Adlibris, redigerad i paint) Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget och framåtblick

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget och framåtblick Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget och framåtblick Carina Lagergren och Göran Lindbergh Tillämpad elektrokemi KTH 1 Smältkarbonatbränslecellen Anod: Porös Ni (5-10% Cr el. Al) H 2 +CO 3 2-

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Höganäs - med naturgas till framtiden. Magnus Pettersson, Energisamordnare

Höganäs - med naturgas till framtiden. Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs - med naturgas till framtiden Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs är ledande inom metallpulver Världens största och ledande tillverkare av järnbaserade metallpulver Marknadsandel: cirka

Läs mer

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten.

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset. I vår strävan att utveckla energilösningar som sparar miljön, har Göteborg Energi i samarbete med Växjö

Läs mer

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget idag och framåtblick. Carina Lagergren och Göran Lindbergh Tillämpad elektrokemi KTH

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget idag och framåtblick. Carina Lagergren och Göran Lindbergh Tillämpad elektrokemi KTH Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget idag och framåtblick Carina Lagergren och Göran Lindbergh Tillämpad elektrokemi KTH 1 Smältkarbonatbränslecelle Anodmaterial: Porös Ni (5-10% Cr el Al) n

Läs mer

Rapport Energideklarering

Rapport Energideklarering -. I ' Sida 1 av 7 Rapport Energideklarering Namn:!Adress: lpostnr: Ort: Datum: Brr Malmöhus 52 Östra Stations gatan 19 21236 Malmö 2010-03-25 Thommie HahmolTorgn Pettersson Sida 2 av 7 Nu är er energideklaration

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon liij ]Swede Gas AB 1989 FORSKNING UTVECKLING PEMONSTRATION MINSKAT KOLDIOXIDUTSLAPP MED NATURGASDRIVNA FORDON STOCKHOLM 1989-07-03 VATTENFALL SMÅSKALIG

Läs mer

Faktablad TeliaSoneras prov av bränsleceller som alternativ till traditionell reservkraft

Faktablad TeliaSoneras prov av bränsleceller som alternativ till traditionell reservkraft Faktablad TeliaSoneras prov av bränsleceller som alternativ till traditionell reservkraft Vad är en bränslecell? En bränslecell kan liknas vid ett batteri. Till bränslecellens poler kan man ansluta en

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Datum: 28 juni 2011. Rapportering av arbetsseminariet med titeln. Demonstrationsprojekt i Sverige: Biogas och Bränsleceller?

Datum: 28 juni 2011. Rapportering av arbetsseminariet med titeln. Demonstrationsprojekt i Sverige: Biogas och Bränsleceller? Datum: 28 juni 2011 Rapportering av arbetsseminariet med titeln Demonstrationsprojekt i Sverige: Biogas och Bränsleceller? skriven av Anna-Karin Jannasch, Catator AB Den 21 juni 2011 genomförde företaget

Läs mer

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB Rya Kraftvärmeverk en anläggning för framtiden Vår energigasvision:

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden Lars Frisk, Chef Affärsutveckling Swedegas - nav med nationellt perspektiv Investerar i infrastruktur för gas Äger och driver svenska stamnätet för gas

Läs mer

Energitransporter Bränsleceller för naturgas, väte och metanol

Energitransporter Bränsleceller för naturgas, väte och metanol Energitransporter Bränsleceller för naturgas, väte och metanol Johan Ylikiiskilä johan.ylikiiskila@gmail.com Linnea Rading linnea.rading@telia.com 28 september 2010 Innehåll 1 Inledning 2 2 Frågeställning

Läs mer