Innehåll. Stödet i ett större sammanhang... 4 Viktigt... 5 Tjoahkkájgäsos julevsábmáj... 6 Tjåangkan tjaaleme åarjelsaemiengielesne...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Stödet i ett större sammanhang... 4 Viktigt... 5 Tjoahkkájgäsos julevsábmáj... 6 Tjåangkan tjaaleme åarjelsaemiengielesne..."

Transkript

1 Stöd för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 2006

2

3 Innehåll Stödet i ett större sammanhang Viktigt Tjoahkkájgäsos julevsábmáj Tjåangkan tjaaleme åarjelsaemiengielesne Čoahkkáigeassu davvisámigillii Natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet För vad kan stödet sökas Renvallar Renhägn Skötsel och underhåll Ersättningsnivåer Ansökan Sök hos länsstyrelsen Utmärkning i terrängen Redovisning på kartor Ändringar Ansökan om övertagande Kontroll och sanktioner Ytterligare information

4 Stödet i ett större sammanhang MILJÖKVALITETSMÅL För att förbättra vår livsmiljö och bevara Sveriges unika natur- och kulturvärden har riksdagen beslutat om 15 miljökvalitetsmål. Dessa mål beskriver vilket miljötillstånd som ska uppnås inom en generation. Miljökvalitetsmålen är: frisk luft grundvatten av god kvalitet levande sjöar och vattendrag myllrande våtmarker hav i balans, levande kust och skärgård ingen övergödning bara naturlig försurning levande skogar ett rikt odlingslandskap storslagen fjällmiljö god bebyggd miljö giftfri miljö säker strålmiljö skyddande ozonskikt begränsad klimatpåverkan MILJÖ- OCH LANDSBYGDSPROGRAM I januari 2000 infördes nya EU-regler för landsbygdsutveckling och då antogs Sveriges miljö- och landsbygdsprogram. Sveriges miljö- och landsbygdsprogram omfattar olika åtgärder inom lantbruket och rennäringen. Åtgärderna ska bidra till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på den svenska landsbygden. För rennäringen finns det utöver stödet för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet även ett investeringsstöd för fasta investeringar samt ett förädlingsstöd för investeringar i bl.a. byggnader och produktionsutrustning. Vid nyetablering kan ett startstöd sökas. Vissa krav gäller, bl.a. ålder, ägande och inkomst måste uppfyllas. Kontakta din länsstyrelse för ytterligare information. Det nuvarande programmet gäller t.o.m Den 1 januari 2007 ska ett nytt program träda i kraft. Det är ännu inte klart hur programmet kommer att se ut. Ytterligare information om Sveriges miljö- och landsbygdsprogrammet finns på Jordbruksverkets webbplats ( Där finns även en möjlighet att läsa programmet i sin helhet. 4

5 Viktigt ANSÖKAN Du som under fem års tid vill vårda traditionella renvallar och renhägn mot ersättning ska ansöka om godkännande av ett sådant åtagande på blanketten Ansökan om stöd för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet På blanketten ansöker du också om utbetalning av ersättning för Ansökan ska ha kommit in till länsstyrelsen senast den 25 augusti VEM FÅR SÖKA STÖDET? Samebyn och samtliga medlemmar i samebyn får söka stödet. Om en enskild medlem söker stöd ges samebyn möjlighet att yttra sig över ansökan. ETT OBJEKT EN STÖDMOTTAGARE Observera att två stödsökande inte får ta upp samma renvall eller renhägn i sina ansökningar. Om det finns flera sökande till samma objekt måste länsstyrelsen i kontakt med berörd sameby, undersöka vem av de sökande som ska ha rätt att vidta åtgärder på objektet. INOM VILKET OMRÅDE KAN STÖDET SÖKAS? Stödet kan sökas i hela renskötselområdet. För objekt belägna utanför åretruntmarkerna måste ansökan godkännas av markägaren. STÖDPERIOD Ett grundläggande villkor för att få ersättning är att du under fem år i följd åtar dig att följa de villkor som gäller för stödet. För dig som ansöker om ett åtagande år 2006 löper stödperioden från den 1 oktober 2006 till den 30 september GOD JORDBRUKARSED GÄLLER DIG SOM BEDRIVER JORDBRUKSVERKSAMHET Utöver stödreglerna finns ett generellt krav för dig som bedriver jordbruksverksamhet och som söker ersättningen för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet. Kravet består i att du i din jordbruksverksamhet måste följa miljöbalkens regler för god jordbrukarsed. Genom att skriva under ansökan om åtagande i stödet åtar du som bedriver jordbruk dig att följa god jordbrukarsed. Att reglerna efterlevs kontrolleras vid länsstyrelsens fältkontroller av EU:s jordbrukarstöd. Brott mot god jordbrukased kan leda till utebliven utbetalning i stödet för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet under ett eller flera år. Kontakta din länsstyrelse för närmare information om reglerna för god jordbrukarsed. UTBETALNING För att få ersättning för skötseln av renvallar och renhägn måste du som har beviljats ett åtagande ansöka om utbetalning varje år under det femåriga åtagandet. Om du inte ansöker om utbetalning ett visst år betalas inga pengar ut det året men du är ändå skyldig att sköta ditt åtagande. INFÖR 2007 Från och med 2007 kommer ansökningstiden att ändras. Ansökan om åtagande och utbetalning ska ske på våren. Målet är att ansökan ska ske i slutet av mars, detta innebär att materialet för 2007 kommer att skickas ut någon gång i februari. 5

6 Tjoahkkájgäsos julevsábmáj Ájggomus birásdårjajn älloviddnoguovlo kultuvrrabirrásij gáttidimijda la giette ja gärddasujtto, ma li dålusj älloviddnuj tjanádum, galggi sujddiduvvat dakkir vuogijn mij tjielggi ja ájmon anet sáme dáb, bargo ja viessoma luottajt. Giedde Vaj giedde galggá dåhkkiduvvat, rávkaduvvá ienemusát åvddål 1960 l vuododum ja akta tjuovvo mádjaelementajs gietten gávnnuji: Goahte iemelágásj tjerdas gärddasujtto ájtte jali suonger burra jali buornna árran, jali muora tsuojgos luottaj ma vuosedi ällovidnon li anedum. Bátsidisá nammadum mádjaelementajs dåhkkiduvvi aj. Ietján giedde viertti årrot unnemusát 0,2 ha unnemus nällját oasse vijddudagás rabás ednam årrot sujtov dárbaj sajij luonndo- ja kultuvrrabirásárvojt ájmon anedittjat ja nannodittjat ja ednamav jali ednamsjattov adnet mij duodas älloviddno la bájken årrum. Gärddasujtto Gärddasujtto galggá årrot ienemusát åvddål 1960 vuododum ja dagádum luonndoábnnasijs ma li avtalágátja luonndobirrásijn bájken. Gärddasujtto viertti aj ällovidnon aneduvvam ja 50 mehtera vijddudahka l unnemus mij la doarjjavuododibmen. SUJTTORÁVKALVIS Giedde ja vihtta mehtera gärddasujto goappák bielen galggá juohkka jage sujddiduvvat dán milta: Ráse vierttiji guododuvvat jali sláddjiduvvat ja ieritváldeduvvat. Lasta ja oavse vierttiji ieritváldeduvvat Muora, biesstaga ma: suoddjiji gärddasujto sjattov tjiehki jali biejssti mádjaelementajt sinna jali tjanádum gäddáj jali gärddasujttuj lulun hieredisá ällovidnon årrot vierttiji årrot mangemusát doarjjaájge vuostasj jage manngegietjen ieritváldedum. Muorajt gärddasujto ålggobielen dárbaha dåssjå val ierit válldet jus sjaddi dan láhkáj vaj máhtti gärddasujtov biejsstet. Garvvedittjat kultuvrrahiståvrrålasj bátsidisá bäjsstani, viertti máhttelis jahkerásse boalldem dagáduvvat lenastivra rádijn. Gärddasujtto viertti dárbo milta gáhttiduvvat. Jus juorrula gärddasujtto l dålusjbátsidis ja dan diehti suoddjidum kultuvrramujtulvislága milta, viertti guldudallat lenastivrajn åvddål divodibme álgeduvvá. 6

7 BUORGOLVIS Dån i oattjo: biejsstet jali ieritválldet mádjaelementajt jali ietjá sajij kultuvrrahiståvrrålasj bátsidisájt jali luottajt. Da máhtti årrot dålusjbátsidisá, ma li suoddjidum kultuvrramujtulvislága milta. Mierkki bátsidis ij oattjo biejsteduvvat jali ieritvaldeduvvat. Jus juorrula mij la fámon galgá lenastivrajn guldudallat. Guldudalá agev lenastivrajn åvddål: álgá mádjaelementaj sujtov luonndobástidusán ja álmmukduobddágin jahkerásijt boaldá ådåstuhtá gärddasujtov mij máhttá årrot kultuvrramujtulvislágas suoddjidum MÁVSO Jahkasattjat mávseduvvá: kr/ha giettijs arealajn gaskan 0,20-4,00 ha kr/giettijs kr/giettes mij la stuoráp gå 4,00 ha 20 kr/m sujddidum gärdda kr/gärdda Doarjjabiedniklåhko mij la unnep gå kr e mávseduvá. ÅTSÅLVIS Doarjjaájgge álgujn jagen 2006 la fámon gålgådismáno 1 b. gitta ragátmáno 30 b Dån gut ådå doarjjasåbadisáv ájgo dahkat álgujn jagen 2006 máhtá dav blankehtan åhtsåt Ansökan om stöd för bevarande av värdefull natur och kulturmiljöer i renskötselområdet Blankehtan åtså sämmi bále dårja máksusav 2006 jage åvdås. Blankähtta galggá lenastivrraj mangemusát bårggemáno 25 b boahtám. Bieja mujttuj såbadis la vihttajahkásasj valla viertti huoman máksusav juohkka jage åhtsåt. Jus vajálduhtá máksusav vissa jage åhtsåt, ij oattjo máksusav dan jage valla la huoman välggogis såbadisáv sujttit. GATJÁLVISÁ Ienep diedojt oattjo jus guldudalá lenastivrajn ietjat lenan. Tjielde ja sebrulattja tjieldijn ma gulluji Dalarna lenaj galggi guldudallat Lenastivrajn Jämtlanda lenan. 7

8 Tjåangkan tjaaleme åarjelsaemiengielesne Vihkeles vuemsie daejnie duedtine kultuvrebyjreside dah dejpeli aevjieh jih giedtieh mah dennie båatsoelaantesne båatsoebarkojne orreme dejtie vähtide byjveridh, dam saemieaerpiem, barkoem jih jielemem vaarjelidh. AEVJIE Guktie dam aevjiem maehtedh nännoestidh kriepesje lea, dihte desnie åvtelen jaepien 1960 orreme jih dah laantemaadtegh aaj aajmene dennie aevjesne: dejpeli gåetie gietie buvrie jallh råafoe jåartatjeallere jallh boerne aernie jallh vuehtiesmoerh mah vuesehte guktie dejtie båatsoebarkojne nuhtjeme. Jih aaj naaken daejstie laantemaadtegijstie mij aajmene nännoestidh. Aevjie tjuara unnemes 0,2 ha unnemes nealjetsh våaltas dajvoe årrodh viehkiem kriepesjidh guktie edtja bäjjoedidh jih byjverdidh daaletje eatneme- jih kultuvrebyjrese aerpie, jih dajvoem jallh dajvoesjädtoeh mah vuesehte båatsoebarkoe dennie sijjesne aerebi orreme. Giedtie Giedtie tjueri åvtelen jaepien 1960 årrodh eatnemeiebnh tjuara aaj sjiehtedh dan eatnemebyjrese dan säjjan. Dam dejpeli giedtiem tjuerin aaj båatsoebarkojne aerebi nuhtjeme. NAEMHTIE TJOERH DARJODH Aevjie mij vijhte meeterh gåabpatjakie bieline dam giedtiem, tjoerh naemhtie fierhten jaepien darjodh: kraeside gåatodh jallh sleejedh jih destie vaeltedh. Lasth jih åeksie destie vaeltedh Moerh, rijsih jih stråampoeh mejtie aevjien sjädtoe ierhkede vöörhkede jallh biehtede dam laantemaad tegem mij lihke dam aevjiem jallh giedtiem mij heaptoe båatsoebarkojne lij. edtja boerhte årrodh minngemes duedtie bolhketjem voestes jaepiem. Moerh mij giedtien bäjngolen, tjoerh destie vaeltedh jis goerpe dan geadtan darjoe. Jis ij edtjh goerpe sjidtedh dan kultuvrehistorien maadtegasse dellie tjoerh jaepiekraeside båaltalidh, mohte voestegh tjoerh lääneståvrine raeriestidh. Jis nuepie dellie tjoerh giedtiem orrestidh. Jis ih daejrieh, jis giedtie dejpeli maadtege jih vaarjelimmesne dennie kultuvremujhtelelaakesne dellie tjoerh lääneståvrine raeriestidh eannan maam darjoe. 8

9 NARHTOE Ih åadtjoeh: goerpedh jallh maam destie laantemaadtegijstie jallh jeatjah kultuvrehistorien iebnh jih vähtah destie vaeltedh. Dah maehtieh maadtegeiebnh jih kultuvremujhtelelaaken vaarjelimmesne årrodh. Naemhtie lea, ih åadtjoeh dam iebnem goerpedh jallh destie vaeltedh. Jis ih maam daejrieh dellie tjoerh lääneståvrine raeriestidh. Fierhten aejkien lääneståvrine raeriestidh eannan: maam darjoe dennie lanntemaadtegisnie mij byjresisnie jih naasjovnedajvosne jaepiekraesiejde båaltalidh giedtiem orrestidh mij maahta kultuvremujhtelelaaken vaarjelimmesne årrodh MAAKSOEDALTSH Jaepien maaksoe lea: krovnah/haaevjijste mij areale lea gaskoe 0,20 4,00 ha kr/aevjijste, krovnah aevjijste mij stoerrebe ean 4,00 ha, 20 krovnah/m orrestimmie giedtie kr/giedtie. Vierhtiemaaksoe mah unnebe 1000 krovnah ij maksoeh. OHTSEDIMMIE Duedtieboelhke mij aallka jaepien 2006 rihkeden 1:s b.n jih dan skiereden 30: nde b.n Datne mah sijhth orre duedtiebarkojne barkedh mij aalka jaepien 2006 maahtah dam plaeresne ohtsedidh Ohtsedimmie duedtie vaarjelimmmen dej vihkeles eatnemie jih kultuvrebyjresidie båatsoen dajvosne Tjaelieh plaaran aaj ohtsedimmem maaksoevierhtiem jaepien Seedth plaeriem lääneståvrose åvtelen mietsken 25 b.n Giehtjh, daate barkoe vijhte jaepien guhkies, tjoerh läjhkan maaksoem fierhten jaepiem ohtsedidh. Jis ohtsedimmie maaksoem naan jaepiem åajaldahth, dellie ih naan maaksoe dan jaepien åvteste åadtjoeh, tjoerh läjhkan dejnie barkojne barkedh. GYHTJELASSH Vielie saernieh åadtjoeh destie dov lääneståvrojste dov läänesne. Saemiejsijhth jih lihtsegh mah Daaleren läänesne dah tjuerieh Jiemtelaanten lääne lääneståvrose ohtsedimmiem ohtsedidh. 9

10 Čoahkkáigeassu davvisámigillii Áigumuš doarjagiin lea suddjet árvvollaš kulturbirasguovlluid boazudoalloeatnamiin nu ahte doluš livvasajit ja gárddit mat leat čadnojuvvon doluš boazudollui galget hoidojuvvot nu láddjii ahte čajeha čielgasit ja suddje bázahasaid doluš sámi árbevirolaš doaluin, bargguin ja eallimis. LIVVASADJI Vai livvasadji gálgá váldojuvvot buorrin lea oaivegáibádussan ahte dat lea ráhkaduvvon ovdal 1960 ja ahte okta dain čuovvovaš orrunráhkadussain galgá gávdnot dan báikkis: Goahti mii lea árbevirolaš mállet gárdi áiti dehe luovvi biebmoálli dehe mielkebuorri árran dehe soagit mein oaidná ahte dat leat gevtojuvvon boazodoalus dahje maid boares bázahasat dain orrunráhkadusain. Dasanallii ferte livvasádji leahkit unnimusat 0,2 ha ja unnimusat okta njealját oassi dan eatnamis galgá leahkit báljas gáibidit hoaidámuša nu ahte bisuha ja nanne báikálaš luonddu ja kulturbirasgouvllu ja atnit guorba eatnama mas eatnanšattut duodaštit ahte boazudoallu lea gávdnon dan báikkis. Dolus gárddi Oaivegáibádussan gárddis lea ahte dat lea ráhkaduvvon ovdal 1960 ja lea dahkkon luonddoávdnasis mii gávdno dan báikálaš luonddus ja galgá oidnot ahte gárdi lea gevtojuvvon boazodoalus. BEARRAIGEAHAČČANGÁIBÁDUS Livvasadji ja vihtta mehtera goappas beali gárderavdda galget jagalaččat bearraigehččo juvvot ná ládje: Rásiid galgá guoduhit dehe niitit ja doalvut eret. Lasttaid ja ovssiid galgá váldit eret. Soagit, spanjot ja biestagat mat: šattuid dagahit itkásii čihket dehe bilidit báikálaš eatnama mii guoská livvasa ji árvvoštallamii, dehege leat billin boazudollui galget leat eretváldojuvvon manjimusat dán doarjjaáigodaga loahpas vuostas jagi. Huomit ahte sogiid mat leat olggobealde doluš gárddi dárbbahat váldit eret jus dat šaddet nu ahte dat bilidit gárddi. Nu ahte ii billis kulturhistorjalaš bázahasaid jus boaldá boares suinniid, galgá leanastivra miedihit. Doluš gárddi galgá hoaidit go dárbbaša, jus it leat nu sihkkár ahte gárdi lea doluš bázahas ja nu ládje suodjaluvvon kulturmitolága mielde, de galggat váldit oktavuda leanastrivrain ovdal go divvun álggahuvvo. GILDON Don it oaččo: Billistit dehe váldit eret luonddoádait dehe iežá luvvojuvvon kulturhistorjalaš bázahasaid, dat sáhttet leahkit doluš bázahasat mat leat suodjaluvvon kulturmuitolága mielde. Dat mearkasa ahte bázahasaid ii oaččo billistiit iige váldit eret, jus don it leat nu sihkkár got dat lea galggat váldit oktavuoda leanastivrain. 1 0

11 Váldde álo oktavuoda leanastivrain ovdal: Go álggahat suodjaluvvon luonddu ja birrasa luonddomearkkaid hoaidima. Go álggahat boares suinniid boaldima. Go álggát divvut gárddi, mii sáhttá leahkit suodjaluvvon kulturmuitolága mielde. BUHTADUS Čuovvovaš buhtadusat máksojuvvojit jahkásaččat livvasadji man viidodat lea 0,20 4,00 ha gaskkas máksojuvvo ruvnnu hehtáris kr/livvasadji livvasadji man viidodat lea eanet go 4,00 ha máksojuvvo ruvnnu giettis gárddi divvumis máksujuvvo 20 ruvnnu meteris kr/gárddi Doarjjasummi mii lea vuollelii ruvnnu ii máksojuvvo. MÁKSODÁSIT Doarjjaáigodat álgá 2006 ja čuožžu golggótmánu vuostas beaivvi rájis ja bistá čakčamánu golbmalogat beaivái Don guhte háledat leat mielde odda doarjjabargguváldimis mii álgá 2006 sáhat ohcat dan blankeahtain Doarjjaohcamuš seailludit árvvolaš luonddu- ja kulturbirrasiid boazodoalloguovlluin Ja blankeahtain ozat seammeáiggi jagi 2006 doarjaga máksosa. Blankeahtta galgá boahtit leanastivrii ovdal 25 beaivvi borgemánus Muitte ahte váldojuvvon bargu lea vida jahkái muhto ahte fertet dan dihte ohcat máksosa juohke jagi, jus don vajálduhtát ohcat máksosa ovtta jagi dan vida jagi siste de don it oaččo máksosa dan jagi muhto dus lea dan dihte geatnegasvuohta hoaitit du váldán barggu. 1 1

12 Natur- och Kulturmiljöer i renskötselområdet Syftet med stödet för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet är att de renvallar och renhägn som är förknippade med den äldre renskötseln ska skötas på ett sätt som både tydliggör och bevarar spåren av samisk tradition, arbete och liv. Den äldre renskötseln skiljer sig från dagens i vissa väsentliga avseenden. Hjordarna var mindre förr och övervakningen mycket intensivare. Boendemönstret var nomadiserande och man bodde i visten efter flyttningsvägarna. Varje viste användes vanligen bara några veckor årligen. Produktionen var betydligt mer inriktad på självförsörjning och skötseln var också mer koncentrerad till visten, renvallar och flyttningsleder. Renarna användes inte bara som köttdjur utan även som drag- och mjölkdjur. Påverkan på naturmiljön blev särskilt intensiv på de platser där djuren koncentrerades under barmarksperioden. På dessa renvallar skilde sig därför markvegetationen från annan vegetation i renskötselområdet. Vegetationsförändringen var en följd av djurens tramp, bete, träck och urin. Träd och buskar togs bort för att underlätta sammanföring och skiljning av renarna. Virket användes till bränsle, hägn och byggnader. Enstaka träd kunde sparas för att ge skugga. Den närmaste omgivningen kring en renvall, hage eller fålla påverkades också. Eftersom föryngringen av lövträd och lövbuskar försvårades genom det koncentrerade betet, förblev platsen öppen. Ljuskrävande örter och gräs fick konkurrensfördelar. I dagens renskötsel är renarna betydligt mer utspridda. Få av de äldre vistena och vallarna används i dag till något annat än ett extensivt bete. Det betyder att kulturlämningar som hägn, kåtor, bodar och förrådsställningar förfaller. Träd och buskar växer efter hand upp på marken, renskötselbetingade växter konkurreras bort och kulturlämningarna döljs. För att tydliggöra renhägnen och renvallarna måste de träd och buskar tas bort som har etablerat sig på grund av att hägnen och vallarna inte längre används. Markvegetationen måste också hävdas för att hindra att den speciella floran konkurreras ut av andra växter. Genom en sådan skötsel kommer kulturlämningarna att bli synliga och deras förfall bromsas upp. 1 2

13 FÖR VAD KAN STÖDET SÖKAS? Ersättning ges för skötsel av renvallar och renhägn som uppfyller vissa bestämda förutsättningar. RENVALLAR För att en renvall ska vara stödberättigande måste samtliga av dessa krav vara uppfyllda: Renvallen ska huvudsakligen vara anlagd före Renvallen ska omfatta minst 0,20 ha. Minst en fjärdedel av renvallen måste bestå av öppen mark. Med öppen mark menas sådan mark där markvegetationen inte påverkas av skugga och annan konkurrens från träd och buskar. Det ska finnas så pass mycket öppen mark kvar att det inte råder någon tvekan om att det är en renvall och att det är möjligt att sköta vallen. Marken och markvegetationen inom hela renvallen ska vittna om att renskötsel har bedrivits på platsen. Exempel på markvegetation som vittnar om att renskötsel har bedrivits på platsen är ängssyra, bergsyra, kovall, gullris, kruståtel och högvuxna arter av gröe, rör och svingel. På platser där gårdsbruk förekommit i bosättningsmönstret kan dån, mållor och groblad växa. Renvallen måste kräva skötsel för att upprätthålla och förstärka befintliga natur- och kulturvärden. Med att renvallen kräver skötsel för att kunna upprätthålla och förstärka befintliga värden menas att marken är så bördig att den kräver årlig skötsel genom exempelvis bete eller slåtter för att hindra att markvegetationen bildar förna. Det betyder att det främst är i fjällbjörksskogen och i skogslandet som de stödberättigande renvallarna finns. Med förna menas dött växtmaterial på marken som fortfarande har kvar sin struktur och ännu inte brutits ner. Minst ett av följande landskapselement ska finnas inom eller i nära anslutning till renvallen: Renhägn som huvudsakligen är uppfört före år 1960 och är gjort av naturmaterial motsvarande naturmiljön på platsen. Kåta av trationell typ. Bod eller förrådsställning. Anordning för förvaring, t.ex. jordkällare eller mjölkgrop. Härd eller rökhärd. Träd som bär tydliga spår av att ha använts i samband med renskötsel. Även rester av landskapselementen godtas. Med träd som bär tydliga spår av att ha använts i samband med renskötsel avses träd som sparades för att ge skugga åt renarna på vallen samt träd som användes till att binda renarna vid. Landskapselementen måste vara synliga och de måste användas eller ha använts i samband med renskötsel. Ett enskilt landskapselement kan endast kvalificera en renvall. Utöver själva vallen får även anslutande viste räknas in i den stödberättigande arealen. 1 3

14 RENHÄGN För att ett renhägn ska vara stödberättigande måste samtliga av följande krav vara uppfyllda: Hägnet ska ha använts för renskötsel. Hägnet ska huvudsakligen vara uppfört före Hägnet ska vara gjort av naturmaterial motsvarande naturmiljön på platsen. Hägnet behöver inte vara funktionsdugligt, det räcker att den del för vilken stödet söks är helt. Till hägnet räknas även därtill anslutande fångstarmar. SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL Du måste under de fem år som åtagandet gäller sköta renvallen och fem meter på vardera sida om renhägnet enligt följande: Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska vara borttagna senast vid slutet av stödperiodens första år. Varje år i stödperioden ska du vidta åtgärder så att skadlig ansamling av förna t.ex. fjolårsgräs och örter, löv, skott, grenar och kvistar tas bort från marken. Med träd och buskar av igenväxningskaraktär menas de träd och buskar som kunnat etablera sig på grund av att renhägnet/renvallen inte längre används vid renskötsel och/eller de träd och buskar som kan skada värdefulla natur- eller kulturvärden. Hit räknas inte de träd som står på utsidan av ett hägn om de inte växer så att de kan skada hägnet. Exempelvis ska de träd och buskar tas bort som påverkar markvegetationen på renvallen genom att marken skuggas, skuggar eller på annat sätt konkurrerar med träd som bär tydliga spår av att ha använts inom renskötseln, är eller skulle ha varit till hinder vid renskötsel, döljer eller skadar landskapselement inom eller i anslutning till renvallen eller renhägnet. Ofta består igenväxningsvegetationen av jämnstora björkar och enar. Endast enstaka björkar kan du spara som ersättning för döda träd som tidigare använts i samband med renskötsel. Träd eller rester av träd som använts i den traditionella renskötseln får du inte ta bort. Med skadlig ansamling av förna menas att så stora mängder gräs, löv och kvistar ligger kvar från ett år till nästa att markvegetationen under förnan kvävs, skuggas eller ändras på annat sätt som inte hör ihop med intensiv renskötsel. För renhägn krävs därtill att de ska underhållas. Är du osäker på om ditt hägn är en fornlämning, och därmed skyddat av kulturminneslagen, ska du kontakta länsstyrelsen. För att ett hägn ska anses vara underhållet ska den del, för vilken stödet söks, vara helt. Ligger vallen eller hägnet inom ett naturreservat eller en nationalpark ska du kontakta länsstyrelsen innan du börjar ta bort igenväxningsvegetationen. Länsstyrelsen kan lämna dispens om det finns förbud mot detta inom naturreservatet eller nationalparken. För att undvika skador på kulturhistoriska lämningar ska en planerad bränning av fjolårsgräset föregås av samråd med länsstyrelsen. Kontakta alltid länsstyrelsen före påbörjad skötsel av landskapselement inom naturreservat och nationalpark bränning av årsgräs renovering av hägn som kan vara skyddat av kulturminneslagen. 1 4

15 FÖRBUD Du får inte skada eller ta bort landskapselement eller i övrigt förekommande kulturhistoriska lämningar eller spår. Dessa kan vara fornlämningar, vilka är skyddade enligt kulturminneslagen. Detta innebär att lämningen inte får skadas eller tas bort. Är du osäker på vad som gäller ska du kontakta länsstyrelsen. ERSÄTTNINGSNIVÅER Årligen utbetalas: kr/ha för renvallar med areal inom intervallet 0,20 4,00 ha kr/renvall kr/vall för renvallar som är större än 4,00 ha 20 kr per löpmeter underhållet renhägn kr/renhägn. Belopp lägre än kronor betalas inte ut. Stödet får inte kombineras med någon annan miljöersättning på samma mark. 1 5

16 Ansökan SÖK HOS LÄNSSTYRELSEN Senast den 25 augusti 2006 ska blanketten Ansökan om stöd för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 2006 ha kommit in till länsstyrelsen. Information om hur blanketten ska fyllas i finns i Anvisningar till ansökan om stöd för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet Blanketten används för att ansöka om åtagande för periden den 1 oktober september Den används också för att ansöka om utbetalning av stöd för Observera att ansökan om utbetalning av stöd måste göras varje år under stödperioden. Det är viktigt att ansökningsblanketten är rätt ifylld och har kommit in till länsstyrelsen i rätt tid. Om en ansökan kommer in till fel myndighet, t.ex. Jordbruksverket, anses den som inkommen först när den når länsstyrelsen. Länsstyrelsen har möjlighet att komplettera din ansökan om den kommer in i god tid! Om ansökan om utbetalning kommer in för sent minskas ersättningen för 2006 med 1 procent per arbetsdag. Kommer ansökan om utbetalning in senare än den 19 september 2006 kommer ingen ersättning att betalas ut för Ett beslut om åtagande gäller i fem år. Du måste därför sköta alla stödobjekt som ditt stödåtagande omfattar enligt de villkor som gäller för stödet under hela den femåriga stödperioden. Detta gäller även om du lämnar in en ansökan om utbetalning för sent ett år, och därför inte får någon utbetalning det året, eller om du avstår från att söka utbetalning. UTMÄRKNING I TERRÄNGEN Gränserna för varje stödobjekt ska märkas ut i terrängen. Du kan exempelvis måla en björk eller en sten eller sätta upp mindre stolpar. Markeringen ska synas men vara diskret så att den inte skadar befintliga värden eller på annat sätt verkar störande på upplevelsen av kulturmiljön. Markeringen måste underhållas under hela femårsperioden. REDOVISNING PÅ KARTOR På en kopia av en originalkarta från lantmäteriverket, t.ex. en förstoring av fjällkartan, ska du markera läget för stödobjekten. Kartkopian ska bifogas ansökan. Du måste även bifoga en kartskiss för varje renvall. Av skissen ska det framgå hur utmärkningen av gränserna har gjorts, lämpligen genom att läget på de i terrängen markerade punkterna sätts ut på skissen. Av skissen ska också läget av kvalifikationsobjekt så som exempelvis traditionella hägn, kåtor, bodar, förrådsställningar, jordkällare eller mjölkgropar framgå. Hägnen som ansökan omfattar ska du också rita ut på skissen. Om det finns någon tydlig terrängdetalj som en bäck eller ett stup i närheten av renvallen eller renhägnet bör även denna ritas in på skissen. Det är värdefullt om du bifogar fotografier av kulturmiljöerna till din ansökan. Fotografier av renvallen eller renhägnet underlättar länsstyrelsens bedömning av om din ansökan ska beviljas. ÄNDRINGAR Efter att ansökan har lämnats in till länsstyrelsen kan du göra vissa ändringar i eller kompletteringar till din ansökan. Exempel på vad som är tillåtet: ändra eller komplettera stödobjektets omfattning i hektar eller meter dra tillbaka stödobjekt från ansökan komplettera med vilka värdefulla landskapselement som kvalificerar renvallar till stödet. Dessa ändringar och kompletteringar ska vara länsstyrelsen till handa senast den 19 oktober

17 Samtliga ändringar måste göras inom den tid som länsstyrelsen begär, dock alltid innan länsstyrelsen lämnar besked om administrativa kontroller eller att kontrollbesök kommer att ske. Du har även möjlighet att dra tillbaka stödobjekt från din ansökan efter ett kontrollbesök, förutsatt att inget fel påträffades på objektet. ANSÖKAN OM ÖVERTAGANDE En sameby eller medlem av sameby som har en ansökan eller ett beslut om ett femårigt åtagande kan överlåta detta till en annan sameby eller medlem av sameby. Detta under förutsättning att den som tar över fullföljer åtagandet under den tid som återstår av stödperioden. Det är också möjligt att överlåta en ansökan om utbetalning av stöd. Ansökan om övertagande ska göras på blanketten Ansökan om övertagande av stöd för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet, som kan beställas hos länsstyrelsen. Ansökan ska ha kommit in till länsstyrelsen senast den 19 september Observera att en förutsättning för att övertagaren ska kunna få utbetalning är att en ansökan om utbetalning har kommit in till länsstyrelsen senast den 25 augusti Blanketten Ansökan om stöd för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 2006, där ansökan om utbetalning gjorts, ska ha lämnats in av antingen överlåtaren eller övertagaren. 1 7

18 Kontroll och sanktioner Det är viktigt att stödmottagaren följer de villkor som är uppställda för respektive åtagande under hela stödperioden. Att villkoren uppfylls kontrolleras av länsstyrelsen. ÅTAGANDE SOM INTE FULLFÖLJS Du som inte kan fullfölja ditt åtagande under hela stödperioden kan bli skyldig att betala tillbaka den ersättning som har betalats ut. Om något oförutsett händer som gör dig ur stånd att fullfölja åtagandet ska denna händelse anmälas skriftligt till länsstyrelsen tillsammans med en redogörelse över vad som har hänt. Detta ska göras inom tio dagar från det att du är i stånd att göra anmälan. 1 8

19 Ytterligare information För ytterligare information om stödet för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet och för beställning av blanketter kontakta länsstyrelsen i: Jämtlands län Lantbruksenheten Östersund Tel: Fax: Västerbottens län Länsstyrelsen lantbruk Umeå Tel: Fax: Norrbottens län Lantbruksfunktionen Luleå Tel: Fax: Sameby och medlemmar i sameby som tillhör Dalarnas län ska vända sig till Länsstyrelsen i Jämtlands län. 1 9

20 Foto: Ewa Ljungdahl. Jordbruksverket Tryckt i maj JS62

Sametingets författningssamling Sametinget Box KIRUNA Tfn Fax

Sametingets författningssamling Sametinget Box KIRUNA Tfn Fax Sametingets författningssamling Sametinget Box 90 981 22 KIRUNA Tfn 0980-780 30 Fax 0980-780 31 ISSN 1654-0549 Föreskrifter om ändring i Sametingets föreskrifter (STFS 2007:7) om miljöersättning till natur-

Läs mer

Natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet miljöersättning

Natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet miljöersättning Natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 2007 miljöersättning Innehåll Det här är miljöersättningar och miljöinvesteringar...... 4 Nytt landsbygdsprogram 2007 2013................. 4 Miljöersättning

Läs mer

Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017

Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017 2017-07-18 Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017 Du kan få miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Syftet är att öka arealen betesmarker och slåtterängar, och utveckla

Läs mer

Skötsel av våtmarker och dammar 2017

Skötsel av våtmarker och dammar 2017 2017-07-18 Skötsel av våtmarker och dammar 2017 Du kan få miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. Syftet är att förbättra våtmarker och dammar som redan finns. Våtmarker och dammar kan vara

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

Ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. Du utför då den miljötjänst som du kan få miljöersättning för.

Ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. Du utför då den miljötjänst som du kan få miljöersättning för. 2017-07-18 Vallodling 2017 Du kan få miljöersättning om du odlar fleråriga slåtter-, betes- eller frövallar på åkermark utanför de områden där det är möjligt att söka kompensationsstöd. Syftet med miljöersättning

Läs mer

Den 14 september 2014 är det val till Riksdag, Kommuner och Landsting.

Den 14 september 2014 är det val till Riksdag, Kommuner och Landsting. Den 14 september 2014 är det val till Riksdag, Kommuner och Landsting. RÖSTA I FÖRVÄG Förtidsröstningen pågår 27 augusti 14 september. Du kan rösta i vilken röstningslokal du vill i hela Sverige. I Arjeplogs

Läs mer

Du söker åtagande för fäbodar i SAM Internet. Läs mer om hur du söker ett åtagande.

Du söker åtagande för fäbodar i SAM Internet. Läs mer om hur du söker ett åtagande. Fäbodar 2018 Du kan få miljöersättning för att sköta fäbodbete. Syftet är att bevara ett fäbodbruk som förstärker och bevarar landskapets karaktär och dess biologiska mångfald. Åtagande för fäbodar Om

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett. ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett Länsstyrelsens noteringar Ankomststämpel Diarienummer Allmänna uppgifter

Läs mer

Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Sida 1 av 5 Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Den här checklistan är till för dig som har gått in i ett nytt åtagande för betesmarker och slåtterängar 2017 eller har ett åtagande

Läs mer

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. 1(15) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. 1(15) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Hotade husdjursraser miljöersättning

Hotade husdjursraser miljöersättning Hotade husdjursraser 2008 miljöersättning Nytt landsbygdsprogram 2007 2013................. 4 Innehåll Hotade husdjursraser............................. 4 Vem kan få ersättning?.......................

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

Slutrapport för Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2, beslut 2005

Slutrapport för Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2, beslut 2005 SLUTRAPPORT 2009-0-30 Länsstyrelsen i Jämtlands län 83 86 Östersund Slutrapport för Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2, beslut 2005 Projektets namn: Inventering av fjällfåglar

Läs mer

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 2 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sara Grigoryan Sammanfattning

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Tänk på att du inte behöver ändra ditt åtagande om det är små ändringar på blocken eller om vi har ändrat arealen på grund av en kontroll.

Tänk på att du inte behöver ändra ditt åtagande om det är små ändringar på blocken eller om vi har ändrat arealen på grund av en kontroll. 2017-07-18 Skyddszoner 2017 Du kan både få ersättning för att anlägga skyddszoner längs vattendrag och för anpassade skyddszoner. Syftet med ersättningen är att minska ytavrinning, erosion och läckage

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

för dig, dina grannar och Gotlands framtid. för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat SLUTRAPPORT 2006-10-26 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat Projektets namn: Kontaktperson på kommunen: Stefan

Läs mer

Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(16) Texten är från 2010-10-08 JS6010 Version 3 Miljöersättning för natur-

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Miljöersättning för våtmarker

Miljöersättning för våtmarker Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning

Läs mer

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Anvisning till blanketterna

Anvisning till blanketterna Anvisning till blanketterna ÖVERTAGANDE av hela SAM-ansökan 2018 ÖVERTAGANDE av åtaganden och utbetalning av miljöersättningar 2018 Följ anvisningen så att du fyller i blanketten rätt. Kom ihåg att lämna

Läs mer

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten?

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2014 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in den i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Namn Adress Postadress Telefonnummer Fastighetsbeteckning där det planerade stallet ska ligga samt för spridningsarealerna:

Läs mer

Anvisning till blanketten

Anvisning till blanketten Anvisning till blanketten Ansökan miljöinvestering - fast ersättning 2014-2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning

Läs mer

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar

Läs mer

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. 1(14) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå

Läs mer

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december

Läs mer

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. 1(17) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den 4 juni 2014. SKSFS 2014:3 Utkom

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Miljöersättning för hotade husdjursraser

Miljöersättning för hotade husdjursraser Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(12) Texten är från 2010-02-23 JS6005 Miljöersättning för hotade husdjursraser

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Anvisning till blanketten

Anvisning till blanketten Anvisning till blanketten Ansökan miljöinvestering - faktiska utgifter 2014-2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du när du ska söka stöd till en miljöinvestering inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020

ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020 SJV FPMB 12:29 2015-08 ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020 Använd den här blanketten när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning inom landsbygdsprogrammet 2014-2020.

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Föreskrifter om ändring i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den 14

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

INFORMATION OM VALET TILL SAMETINGET

INFORMATION OM VALET TILL SAMETINGET INFORMATION OM VALET TILL SAMETINGET 19 MAJ 2013 Material och röstning Du som fått detta brev är röstberättigad i valet till Sametinget. I brevet finns allt material du behöver för att kunna rösta. Du

Läs mer

Artikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar Innehållsförteckning Artikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar... 1 Övergripande...

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(5) 2019-08-15 Granskningshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Ändring av detaljplan för fastigheterna Ankungen 1 & 2, Rödluvan 1 & 2, Tingeling 1 samt del av Hovmantorp 6:1 Denna checklista

Läs mer

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturmiljö en miljö som är präglad av människors verksamhet - ibland över mycket lång tid Sven Göthe Kulturmiljö i kultur- och

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

SAM E-postadress

SAM E-postadress Du ska skicka eller lämna blanketten till SAM 2011 Person-/organisationsnummer Telefonnummer Mobiltelefonnummer Faxnummer Gör din ansökan i SAM Internet i stället - enkelt och snabbt! www.jordbruksverket.se/saminternet

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Slutrapport för Justering av sjötröskel i Hillesjön

Slutrapport för Justering av sjötröskel i Hillesjön SLUTRAPPORT 2012-10-20 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 801 70 Gävle Slutrapport för Justering av sjötröskel i Hillesjön Ur förordningen (2003:598) om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt: 10 En

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista

Läs mer

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet Lägesrapport för landsbygdsprogrammet per den 2 maj 2016 Ansökningar om stöd Statistiken bygger på ansökningar som har kommit in till den 2 maj 2016. Drygt 6 100 ansökningar kommit in, totalt ansökt belopp

Läs mer

Ansökan om stöd för upparbetning av brandskadat virke och gränsutvisning

Ansökan om stöd för upparbetning av brandskadat virke och gränsutvisning ANSÖKAN 1(5) Ansökan om stöd för upparbetning av brandskadat virke och gränsutvisning På den här blanketten ansöker du om stöd för upparbetning av brandskadat virke för energiproduktion och sågtimmer som

Läs mer

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. 1(13) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

Läs mer

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa Jämlikhet i miljörelaterad hälsa Karin Ljung Björklund Enheten för Miljöhälsa Folkhälsomyndigheten bildades 1 januari 2014 ca 550 anställda i Solna och Östersund Expertmyndighet med det övergripande ansvaret

Läs mer

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön 349:37 Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Antaget av Kommunfullmäktige 2014-08-14 Gäller fr o m 2014-08-14 Föreskrifter Inskränkning i rätten att använda

Läs mer

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar

Läs mer

Här hittar du viktig information som du behöver känna till när du genomför ditt projekt samt när du söker utbetalning.

Här hittar du viktig information som du behöver känna till när du genomför ditt projekt samt när du söker utbetalning. Bilaga 1 Övriga upplysningar Här hittar du viktig information som du behöver känna till när du genomför ditt projekt samt när du söker utbetalning. Gå gärna in på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Slutrapport för Restaurering av Hillesjön

Slutrapport för Restaurering av Hillesjön SLUTRAPPORT 2010-12-22 Dnr 10BMN288-6 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 801 70 Gäv le Slutrapport för Restaurering av Hillesjön Ur förordningen (2003:598) om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt:

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvård på Åstön

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvård på Åstön SLUTRAPPORT 2007-12-21 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvård på Åstön Projektets namn: Naturvård på Åstön Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands

Läs mer

Statens jordbruksverks allmänna råd Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks allmänna råd Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks allmänna råd Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1104-6945 Ändring av Statens jordbruksverks allmänna råd (2001:2) i anslutning till

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten SLUTRAPPORT 2006-08-15 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten Projektets namn: Naturstig vid Hållnäskusten Kontaktperson på

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Ett rikt odlingslandskap Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig

Läs mer

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN 11. Hållbara städer 15. Ekosystem och 4. God utbildning för alla 12. Hållbar 6.Rent vatten och 14. Hav och marina 3. Hälsa 10.Minskad ojämlikhet 5.Jämställdhet 13. Bekämpa 9.Hållbar industri 8.Anständiga

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer