Språk på sparlåga. Rapport från Lärarnas Riksförbund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Språk på sparlåga. Rapport från Lärarnas Riksförbund"

Transkript

1 Språk på sparlåga

2

3 Språk på sparlåga

4 Innehåll Inledning 3 Lärarnas Riksförbunds slutsatser 5 Undersökningsmetod 8 Bakgrundsfrågor 9 Frågeblock A1 22 Frågeblock A2 - grundskola 22 Frågeblock A2 - gymnasieskola och vuxenutbildning 25 Frågeblock B Hur pass väl instämmer du med följande påståenden? 27 Vad skulle enligt din mening stärka språkens ställning i skolan? 35 2

5 Språklärare undersökning februari 2011 Inledning Det fanns en tid då Sverige var ett föregångsland då det gällde språkkunskaper och språkundervisning. Lärare som undervisade i språk hade en gedigen utbildning och kontinuerlig fortbildning var en självklarhet, bland annat genom att det anordnades kompetensutveckling i länder där det aktuella språket talades. När det gäller engelska är det fortfarande ett ämne som upplevs som viktigt. Alla är överens om att eleverna, oavsett vilka framtidsplaner de har, ska ges en gedigen undervisning i engelska redan från tidiga skolår. Det ställs krav på godkänt i engelska för att bli behörig till gymnasieskolans samtliga nationella program och det genomförs nationella prov i ämnet redan i årskurs 5. Huvudmännen har underlåtit att se till att man har rätt utbildade lärare i engelska och moderna språk och dessutom inte erbjudit tillräckligt med fortbildning. En tredjedel av dem som undervisar i ämnet upp till år fem saknar lärarutbildning eller tillräcklig utbildning i ämnet, vilket är en realitet som även gäller många andra ämnen i skolan. När det gäller moderna språk har trenden varit att allt färre elever väljer de traditionella språken, tyska och franska, i både grund- och gymnasieskolan. Spanska har blivit allt vanligare, så vanligt att det blivit svårt att rekrytera utbildade lärare i ämnet. Många elever väljer också helt bort att läsa ett modernt språk, vissa redan i årskurs 6, men framför allt är det många som börjar läsa språk som sedan byter till den diffusa ersättningen svenskengelska 1. Lärarnas Riksförbund kan konstatera att genom lärarlegitimation med tillhörande behörighetsregler kommer det i framtiden att vara ett krav på att lärarna har utbildning för de ämnen och årskurser som de bedriver undervisning inom. För att tillgodose elevernas be- 1 Tholin, Jörgen och Lindkvist, AnnaKarin, Högskolan i Borås (2009) Språkval Svenska/Engelska på grundskolan En genomlysning 3

6 hov av utbildade lärare måste lärarutbildningen dimensioneras på sådant sätt att det finns tillräckligt med utbildade lärare att tillgå. I vår undersökning ser vi också att de utbildade lärarna inte får den fortbildning de anser sig behöva. Det är ovanligt med studieresor till målspråkslandet. Genomförs fortbildningsresor är de oftast på egen bekostnad eller via stipendier. Det saknas också ämnesdidaktisk fortbildning och fortbildning om hur man kan använda IT i språkundervisningen. Om Sverige ska återta sin plats som ett språkkunskapernas föregångsland krävs bland annat satsningar på behörighet och bättre kompetensutveckling för språklärare. Behörighet bland språklärare Sedan de tydliga kraven på vilken behörighet som gäller för undervisning i olika ämnen togs bort har vi sett en ökning dels av helt obehöriga, dels av att lärare med utbildning ändå undervisar i fel årskurser och/eller fel ämnen i förhållande till vad de är utbildade för. När Statskontoret 2 gjorde sin kartläggning av detta visade det sig att 33 procent av dem som undervisade i engelska i årskurs 1-5 inte hade tillräcklig, eller helt saknade, utbildning i ämnet 3. I årskurs 6-9 var motsvarande andel 23 procent, men det var också 15 procent av lärarna som visserligen hade läst ämnet, men saknade lärarutbildning. Behörigheten i engelska bland dem som undervisade i gymnasieskolan var så gott som densamma som för grundskolans 6-9. I moderna språk saknade 38 procent av dem som undervisade i årskurs 6-9 lärarutbildning och 14 procent hade lärarutbildning men inte tillräcklig utbildning i det aktuella språket. I gymnasieskolan var det 31 procent som saknade lärarutbildning och 17 procent som hade lärarutbildning men otillräcklig utbildning i språket. Endast 28 procent av dem som undervisade i moderna språk i årskurs 6-9 hade lärarexamen för både årskursen och ämnet och i gymnasieskolan var motsvarande andel 27 procent. Statskontoret konstaterar att spanska utmärker sig särskilt som ett ämne där många undervisar utan tillräcklig utbildning. 2 Statskontoret (2007) Lärares utbildning och undervisning i skolan, 2007:8 3 Statskontorets poänggränser: Årskurs 1-5: minst 10 poäng alternativt att ämnet ingår i lärarutbildningen men att antal poäng inte framgår i examen, årskurs 6-9: minst 20 poäng alternativt att ämnet ingår i lärarutbildningen men att antal poäng inte framgår i examen, gymnasieskolan: minst 40 poäng 4

7 Lärarnas Riksförbunds slutsatser Behöriga legitimerade språklärare Legitimationen med tillhörande behörighetsregler kommer att ställa krav på att huvudmännen inventerar kompetensbehovet och hur nuvarande tjänstefördelning ser ut. Reformen innebär att eleverna kommer att garanteras utbildning av behöriga lärare. Lärarnas Riksförbund ställer nu krav på att samtliga huvudmän tar sitt ansvar och erbjuder relevant fortbildning för lärarna. Ämnesansvariga lärare Lärarnas Riksförbund anser att funktionen ämnesansvariga lärare ska återinföras för samtliga ämnen i den svenska skolan. Detta ska innebära extra ersättning för det arbete som utförs av läraren. Det är bekymmersamt att 73 procent anger att det inte utgår någon ersättning, varken i tid eller i pengar, för ämnesansvar. Lärarnas Riksförbund har länge drivit frågan om karriärvägar för lärare och vill utöver möjligheten att utses till lektor även ha en mellanliggande nivå i legitimationssystemet; Särskilt kvalificerade lärare. För att det ska bli reellt möjligt att driva ämnesutveckling bör det beredas utrymme för detta i tjänstefördelningen och ämnesansvar bör också premieras vid lönesättning. Ämnesdidaktisk fortbildning Mer än hälften av lärarna uppger att de inte fått någon språkdidaktisk fortbildning de senaste fem åren. Lärare har ett eget ansvar för att utveckla sin kompetens men det ska inte innebära egen finansiering av kurser på ledig tid. Trots att det finns avtal med kommunerna om fortbildning inom tjänsten är detta område kraftigt eftersatt. Lärarnas Riksförbund vill se en satsning på didaktiska centra för alla skolämnen. Genom dessa ska anordnas fortbildning där lärare kan ta del av de senaste ämnesdidaktiska rönen. Vår undersökning visar också att många lärare har elever från olika färdighetssteg i en undervisningsgrupp. Det visar sig även att lärare har elever som 5

8 lär sig olika språk i samma grupp. Egentligen är detta en praktisk omöjlighet men då det faktiskt förekommer ställer det särskilda krav på pedagogisk skicklighet och didaktisk kompetens. Det är då ytterst anmärkningsvärt att lärarna inte ges någon fortbildning i metodik för dessa undervisningsformer. Fortbildning i målspråkslandet Knappt två av tio svarande lärare har de senaste fem åren fortbildat sig genom fortbildningsresa till målspråkslandet. Många lärare som genomför fortbildningsresor måste bekosta detta själva eller via stipendier och ofta under sin fritid. Lärarnas Riksförbund anser att huvudmännen måste ge språklärare möjlighet att delta i utbytesprojekt i sina målspråksländer. Ett språk är i ständig förändring och det borde vara självklart att lärare regelbundet får möjlighet att använda språket i dess naturliga miljö. Kursplanerna har stort fokus på att eleverna ska tillägna sig en muntlig språkfärdighet. För att lärarna ska kunna utveckla elevernas förmåga är det avgörande att lärarna ges möjlighet till egen, återkommande fortbildning i målspråkslandet. Nu får lärarna bekosta detta med egen tid och egna pengar. Språkutbildning i Lärarlyftet II Tidigare undersökningar visar att många lärare undervisar i engelska och moderna språk utan tillräcklig utbildning i ämnet. Genom Lärarlyftet II ges möjlighet för utbildade lärare som undervisar i ämnen där de har otillräcklig utbildning att fortbilda sig med minst 80 procent bibehållen lön. För att säkra kvaliteten i språkundervisningen bör huvudmännen satsa särskilt på att genom lärarlyftet fortbilda lärare i språk. IT i språkundervisningen Bland våra svarande lärare uppger ungefär en tredjedel att de inte har tillgång till digitala läromedel i de klassrum de oftast undervisar i. Vissa svarar ja, men uppger att det inte är fast monterat utan TV, video, ljudanläggningar och projektorer i så fall ska rullas med och installeras i det aktuella klassrummet. 6

9 Mer än hälften av lärarna uppger också att de inte fått någon kompetensutveckling i IT som de kunnat använda i sin undervisning. Det saknas alltså både teknik och kunnande för att använda IT fullt ut i undervisningen. Ett resultat av detta är att 56 procent av lärarna uppger att de inte använder IT regelbundet i undervisningen. Lärarnas Riksförbund anser att det med modern teknik finns stora möjligheter att utveckla språkundervisningen. För detta krävs dels kompetens, dels den rätta tekniken. Att på ett enkelt sätt kunna använda ljud, bild och internets möjligheter borde i dag ses som en grundförutsättning för att bedriva språkundervisning. Då krävs tillgång till detta i varje språkklassrum samt återkommande möjlighet för språklärare att utveckla sin egen IT-kompetens. 7

10 Undersökningsmetod Via ett medlemsbrev har förbundet uppmanat språklärare att delta i en enkätundersökning. Enkäten var tillgänglig via en länk och öppen för alla som fått information om att den fanns, via medlemsbrevet eller via någon lärare som fått medlemsbrevet. Urvalet är alltså inte gjort med någon statistiskt säkerställd metod utan mer slumpmässigt. Enkäten var öppen 3-24 februari Drygt 900 personer har klickat på länken, 686 lärare har påbörjat enkäten och av dem har runt 630 besvarat så gott som samtliga frågor. Via våra bakgrundsfrågor kan vi också se att de svarande utgör ett relativt representativt urval av våra språklärare. Det är 17 personer som bara uppger att de undervisar i annat och de flesta av dem omfattas egentligen inte av undersökningens syfte (de undervisar i svenska och modersmål). Det vi inte vet något om är geografisk spridning bland de svarande. 109 personer, 16 procent av de svarande har uppgivit att de är anställda hos en fristående. Merparten av de svarande är alltså kommunalt anställda. 87 procent av de svarande är kvinnor och 13 procent är män. Här finns ingen skillnad mellan dem som är anställda hos kommunal respektive fristående huvudman. Drygt sju av tio svarande lärare undervisar i engelska och vardera cirka två av tio i tyska, spanska och franska. Vi har 17 svarande som uppger att de undervisar i italienska och endast enstaka lärare i övriga språk. 8

11 Bakgrundsfrågor Vilket/vilka språk undervisar du i? Vilket/vilka språk undervisar du i? Engelska 72 Franska 20 Tyska 23 Spanska 18 Italienska 2 Ryska 0 Kinesiska 0 Latin 1 Grekiska 0 Arabiska 0 Annat Totalprocenten 140 förklaras av att många av lärarna undervisar i fler än ett språk. Skolform I vilken skolform arbetar du? Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Kommunal Fristående 9

12 Erfarenhet totalt Hur länge har du arbetat som språklärare? 0-2 år år år 29 > 15 år Erfarenhet fördelat på Hur länge har du arbetat som språklärare? 0-2 år år 8-14 år > 15 år Kommunal Fristående Som vi ser är det betydligt vanligare att en ny lärare arbetar hos en fristående. Av de lärare som har kortast yrkeserfarenhet arbetar mer än en tredjedel i fristående skola medan motsvarande andel bland de som har längst erfarenhet är sju procent. 10

13 Frågeblock A1 Frågorna i block A1 riktades till samtliga lärare oavsett eller skolform. Ämneskonferenser 1. Har ni schemalagda ämneskonferenser på din skola? Ja Nej Kommunal Fristående Totalt sett är det 69 procent av lärarna som uppger att de har schemalagda ämneskonferenser. Det är betydligt vanligare med schemalagda ämneskonferenser på kommunala skolor. Tre av fyra lärare där uppger detta mot fyra av tio på fristående skolor. Detta för också med sig att det är vanligare med ämneskonferenser för lärare med lång erfarenhet. Lite drygt hälften (57 procent) av lärarna med 0-2 års erfarenhet uppger att man har schemalagda konferenser medan nästan 80 procent av lärarna med längst erfarenhet uppger detsamma. Det innebär att erfarna lärare ges större utrymme att i formaliserat sammanhang diskutera ämnet och undervisningen. Unga lärare är mer utlämnade till ett informellt utbyte av erfarenheter. I vilken utsträckning de har möjlighet till detta vet vi inte. 11

14 Ämnesansvar 2. Utgår någon form av ersättning för ämnesansvar (tid/arvode)? Ja 16 Nej Det är vanligast att det inte utgår ersättning för ämnesansvariga men det tycks vara något vanligare på kommunala skolor (16 procent mot 10 procent på friskolor). När vi ser till de olika skolformerna så är det betydligt vanligare med ersättning för detta om man är anställd i gymnasieskolan. Där uppger 28 procent av de svarande att ersättning utgår för detta medan det i grundskolan endast är 6 procent. Vuxenutbildningen hamnar däremellan med 13 procent. 12

15 Rättning av nationella prov 3. Får språklärare tidskompensation för rättning av nationella prov? Ja 36 Nej Drygt hälften av lärarna uppger att man inte får tidskompensation för rättning av nationella prov. Det är ingen större skillnad mellan kommunala och fristående huvudmän, skillnaden ligger i stället mellan skolformerna. Bland lärarna som arbetar i grundskolan uppger 51 procent att sådan kompensation ges medan endast 21 procent av lärarna i gymnasieskolan uppger detsamma. Mycket begränsat med tid för rättning av np och oklara regler för vad som gäller med att ta ut tid för att rätta, alla gör olika. Då vi även har centrala slutprov i franska så är arbetsbördan oerhört hög i slutet av terminen och man har mkt begränsade möjligheter att påverka detta. Vi har de senaste åren fått en arbetsdag för att rätta nationella prov. Tidigare hade vi två arbetsdagar. Detta ifrågasätts ständigt av rektorer som menar att det ingår i våra normala arbetsuppgifter. Facket för en ständig strid om detta. 13

16 Elever från mer än ett steg/nivå 4. Har du elever från mer än ett steg/nivå i någon av dina undervisningsgrupper? Ja Nej Kommunal Fristående Många lärare inom både grund- och gymnasieskolan uppger att de har elever från mer än ett steg i sina grupper. I grundskolan kan det innebära att elever från olika årskurser undervisas ihop. I gymnasieskolan läser elever som just börjat med språket tillsammans med dem som redan läst språket i grundskolan. Eftersom antalet elever som läser vissa språk är få slår man ihop nivåer av ekonomiska skäl. Någon kollega har flera steg i sin undervisningsgrupp. Jag har 34 elever i steg 1 - är det verkligen rimligt? Har elever i årskurs 6 och 7 tillsammans, och elever från åk 8 och 9. Tekniskt sett befinner de sig på samma steg i språkundervisningen (steg 1 resp. steg 2), men det är milsvid skillnad på deras kunskaper ändå. På vår skola komprimeras språkundervisningen maximalt. De flesta lärarna har flera steg/ grupp men får inte utökad tid som kompensation. Har enstaka franskelever i mina spanskgrupper det fungerar INTE så bra! 14

17 Ämnesdidaktisk språkfortbildning 5. Har du deltagit i ämnesdidaktisk språkfortbildning de senaste fem åren? Ja 43 Nej Färre än hälften av de svarande lärarna uppger att de deltagit i ämnesdidaktisk språkfortbildning de senaste fem åren. Bland lärarna i vuxenutbildning uppger 58 procent att de deltagit i sådan fortbildning medan 46 procent av gymnasielärarna och 37 procent av grundskollärarna uppger detsamma. Tillgången till fortbildning tycks alltså sjunka med storleken på kollektivet. Om vi bortser från lärarna med kortast yrkeserfarenhet så tycks det i övrigt vara lika (o)vanligt med fortbildning oavsett hur lång erfarenhet man har. Ämnesdidaktisk utbildning har jag fått en gång på fem år. Det var en eftermiddag då en föreläsare (lärare) gav tips på olika språkövningar. 15

18 Fortbildning i ett målspråksland 6. Har du deltagit i fortbildning i ett målspråksland de senaste fem åren? Ja 19 Nej Tidigare var möjligheten att med jämna mellanrum besöka ett land där undervisningsspråket talas, en självklarhet. I dag ser vi att det blir allt mer ovanligt att detta sker i form av organiserad fortbildning. 119 av våra svarande lärare har deltagit i sådan fortbildning, det är fler än vi vågade hoppas på, men betydligt färre än önskvärt. Även här ser vi en skillnad beroende på skolform, 26 procent av lärarna i vuxenutbildningen, 23 procent i gymnasieskolan och 14 procent i grundskolan svarar ja på frågan. Det är också något fler bland dem med längst erfarenhet som svarar ja. 16

19 Jag fortbildar mig på min fritid genom att besöka målspråkslandet England flera gånger per år, något jag har stor nytta av i min undervisning. Jag får ej räkna detta som fortbildning. Inte de senaste fem åren, men för 13 år sedan! Då hade jag själv sökt medel via Lingua. Likaså USA-resa för 11 år sedan via stipendium, ej via arbetsgivaren. Ja, jag fick ju inget löneavdrag, förstås... Fortbildning språkdidaktiskt och utomlands har jag fått bekosta själv sommartid. Då vi har ett utbyte med ett gymnasium i Frankrike får jag möjlighet att tala franska i Frankrike en vecka vartannat år. Vår skola har haft fransk språkassistent via EU tre gånger under de fem senaste åren, vilket givit daglig träning i språket under nästan ett helt skolår. Citat från friskola: Fortbildning i målspråksland gjorde jag när jag arbetade på en kommunal skola. 17

20 Språkfortbildning genom Lärarlyftet? 7. Har du deltagit i någon språkfortbildning genom Lärarlyftet? Ja Nej Kommunal Fristående Det tycks vara dubbelt så vanligt att lärare anställda vid kommunala skolor fått delta i Lärarlyftet jämfört med dem i fristående skola. Resultatet är inte förvånande eftersom statistiken visar att friskolor över huvud taget nyttjat Lärarlyftet i lägre utsträckning än de kommunala. Om vi ser till lärarerfarenhet är det vanligast att lärare med 8-14 års erfarenhet deltagit, där svarar 12 procent ja. Det är också något vanligare bland lärare i grundskolan än i de andra skolformerna. Absolut vanligast är dock att inte ha deltagit i sådan fortbildning alls, totalt sett är det tio procent av lärarna som fått språkfortbildning genom Lärarlyftet. 18

21 Dator på arbetsplatsen 8. Har du egen dator på din arbetsplats? Ja Nej Kommunal Fristående Nästan en fjärdedel av lärarna saknar en egen dator på arbetsplatsen. I vilken utsträckning detta utgör ett problem beror förstås på hur många man delar dator med men en av våra lärare skriver: två datorer på tio lärare. Även om sådana extremer allt oftare utgör ett undantag är det en realitet för de lärare som har det så. Fristående skolor tycks falla lite bättre ut än de kommunala. Men återigen står den stora skillnaden att finna mellan skolformer. 91 procent av lärarna i gymnasieskolan uppger att de har en egen dator mot 64 procent i grundskolan. Det är också vanligare att lärare med lång erfarenhet har egen dator, jämfört med dem med kort erfarenhet. 19

22 Dator, projektor och ljudanläggning i undervisningslokalen 9. Finns tillgång till dator, projektor och ljudanläggning i den lokal där du oftast undervisar? Ja Nej Kommunal Fristående De fristående skolorna tycks också ha utrustat sina lokaler bättre än de kommunala. Nästan tre av fyra lärare uppger att det finns tillgång till digitala hjälpmedel i undervisningslokalen jämfört med knappt sju av tio av de kommunalt anställda. Även här tycks gymnasieskolorna ligga lite före då 75 procent av lärarna svarar ja mot 63 procent av grundskollärarna och 67 procent av lärarna i vuxenutbildningen. Det är lärarna med kortast erfarenhet som i störst utsträckning uppger att de har tillgång till dessa undervisningshjälpmedel. Klassrummen saknar installerade projektorer och datorer vilket innebär att vi måste släpa på dessa vid power point presentationer eller vid visning av annat intressant från nätet. Det känns betungande. Ibland fungerar de inte eller är felkopplade. Dator och projektor både till mig och till klassrummet tillkom nu efter jul. 20

23 IT-fortbildning 10. Har du fått någon IT-fortbildning som du har nytta av i din språkundervisning? Ja Nej Kommunal Fristående De flesta uppger att de inte fått någon IT-fortbildning som de har nytta av i sin språkundervisning. Vi ser en rätt markant skillnad mellan kommunala och fristående skolhuvudmän, vilket kanske till en del kan förklaras av att de fristående skolorna har yngre lärare med kortare erfarenhet. Det är nämligen något vanligare att lärare med lång erfarenhet uppger att de fått sådan fortbildning. Det är också minst vanligt i gymnasieskolan medan nästan häften av lärarna i vuxenutbildningen svarat ja. Genom vår PIM-utbildning fick jag lite nya uppslag på hur man kan göra material mer tillgängligt för eleverna. PIM-utbildningen som erbjuds de anställda i Stockholms stad är föråldrad och tar dessutom tid från förberedelsearbetet inför undervisningen. Läser just nu kursen IT i språkundervisningen 7,5 p. Får ägna fritiden åt detta, ingen tidskompensation. Dator och projektor finns inte fast i salen där jag är men det finns så jag kan ta med mig dit. Jag gick på eget initiativ en högskolekurs på distans (kvartsfart) som hette IKT i engelskundervisningen. Den var mycket bra. Men jag jobbade ju som vanligt under tiden. 21

24 Frågeblock A2 - grundskola I frågeblock A2 ställdes olika frågor till lärare i grundskolan respektive gymnasieskolan/vuxenutbildningen. De tre första frågorna gäller grundskolan. Prova-på-språk 1. Erbjuder din skola prova-på-språk innan eleverna gör sitt eget val? Ja 49 Nej Av de skriftliga kommentarerna förstår vi att prova-på-språk arrangeras på olika sätt. Dels rör det sig om att man redan när eleverna går i årskurs fem håller provlektioner i de olika språken. Dels rör det sig om att man under första terminen, eller hela läsåret, i årskurs sex låter eleverna prova alla tre språken innan de väljer vilket de vill läsa. Utifrån vår frågeformulering vet vi inte hur vanliga de olika varianterna är men vi ser i alla fall att ungefär häften av skolorna ger eleverna någon möjlighet att testa innan valet görs. År 6 kommer på besök en förmiddag och testar de olika språken inför språkvalet. Tidigare har vi haft prova-på-språk första terminen i åk 6. Från och med detta läsår ska inte 6:orna ha språkval, på grund av kostnader för bussar. 22

25 Modernt språk som elevens val 2. Finns det elever som läser ett modernt språk som elevens val från årskurs 8 på din skola? Ja 16 Nej Det är vanligast att denna möjlighet inte ges, men på knappt två av tio skolor tycks det finnas. Någon av våra svarande säger att hon erbjudit sig att ge spanska inom elevens val men att skolledningen inte tyckt att det funnits praktisk möjlighet. Ett skäl tycks utifrån kommentarerna vara att dessa grupper skulle bli för små för att det ska vara ekonomiskt möjligt. Vi har haft elever som läst moderna språk inom ramen för elevens val. Det har varit uppskattat. På grund av ekonomi har skolledningen valt att inte starta några nya grupper, trots att intresset finns bland eleverna. 23

26 Implementering av de nya kursplanerna Från höstterminen 2011 gäller nya kursplaner i samtliga grundskolans ämnen. De har dels en ny struktur, dels annorlunda formulerade mål. För att kunna bygga sin undervisning på styrdokumenten krävs att alla lärare är väl förtrogna med dessa. För likvärdigheten krävs också att man inom och mellan ämnesgrupper har tid att diskutera innehållet i undervisningen utifrån kursplaner, mål och betygskriterier. 3. Har ni avsatt tid för implementeringen av de nya kursplanerna på din skola? Ja 66 Nej Ungefär en av fyra lärare uppger att tid inte avsatts och många av dem som svarat att det gjorts skriver i kommentarer att det är lite tid och att den tas från annan kompetensutveckling och ordinarie mötestider som till exempel ämneskonferenser. Det är också relativt vanligt med kommentarer om att det inte avsatts tid särskilt för språk (eller andra ämnen) utan att det mer är gemensamma informationstillfällen. Tid för implementering finns, men ej för moderna språk specifikt. Vi ingår i gruppen språk med svenska och engelska, vilket leder till att det är dessa ämnen som dominerar totalt. 24

27 Frågeblock A2 gymnasieskola och vuxenutbildning De två följande frågorna har ställts till lärare i gymnasieskola och vuxenutbildning. Språk på högskolenivå 1. Kan eleverna på din skola läsa språk på högskolenivå? Ja Nej Kommunal Fristående Vi har IB franska. Tangerar högskolenivå. Endast i tyska, tidigare möjligt i spanska men fick göras utan ersättning till lärarna. Alla elever kan inte läsa språk på högskolenivå. Ja, engelska, men inte moderna språk. 25

28 Implementering av de nya ämnesplanerna I och med införandet av den nya gymnasieskolan GY11 omarbetas ämnen och kurser. För att kunna bygga sin undervisning på styrdokumenten krävs att alla lärare är väl förtrogna med dessa. För likvärdigheten krävs också att man inom och mellan ämnesgrupper har tid att diskutera innehållet i undervisningen utifrån kursplaner, mål och betygskriterier. 2. Har ni avsatt tid för implementering av de nya ämnesplanerna på din skola? Ja 56 Nej Drygt hälften av lärarna svarar att tid har avsatts. Även här ser vi i kommentarerna att ett ja på frågan ändå ofta innebär att man bedömer tiden som för snålt tilltagen och att den tas av annan planeringstid. Det är anmärkningsvärt att så många av lärarna inte vet om tid avsatts. Svarar är nej eftersom mycket lite tid ägnats åt detta hittills. På eget initiativ planerar vi språklärare att inom kort att göra en plan för implementeringen. Vi har haft några studiedagar som mest handlat om GY-11 i allmänhet och mycket lite om ämnena. Avsatt tid betyder att det är beordrat att ha möten på tid där vi annars har andra möten, så andra saker får läggas åt sidan på grund av nya ämnesplaner. 26

29 Frågeblock B Hur pass väl instämmer du med följande påståenden? Språkens ställning på skolan 1. Jag anser att språken har en stark ställning på min skola Inte alls Delvis Till stor del Helt Kommunal Fristående Lite drygt en fjärdedel av de svarande lärarna upplever att språken helt eller till stor del har en stark ställning på skolan. Knappt hälften svarar delvis. De tycks ha en något starkare ställning på fristående än på kommunala skolor. Ser vi till skolform är språken starkast inom vuxenutbildningen där 52 procent svarar något av de två mest positiva alternativen (till stor del eller helt). Svagast är språkens ställning i gymnasieskolan där i stället 76 procent svarar något av de två mest negativa alternativen (delvis eller inte alls). Ser vi till lärarnas erfarenhet upplever de med kortast erfarenhet språkens ställning som något starkare än vad lärarna med längst erfarenhet gör. Jag anser att skolledningen underskattar arbetet som det innebär att bedriva kvalitativ språkundervisning för eleverna. Jag upplever att kraven på oss ökat men inte vår ställning. 27

30 Pressen på språklärarna inklusive schemaläggningen av lektionerna har ökat i sådan grad att desperationen sprider sig. Språkgrupperna läggs upp på en basis av 32 närhelst detta är möjligt. Gymnasiet marknadsför sig med språken och våra internationella utbyten, men språkundervisningen backas inte upp helt i motsvarande grad. Språken HAR HAFT en stark ställning, men har det inte nu. Vi har inte längre steg 5 och ingen praktik i målspråksländerna. Flera språklärare vill sluta och som ny får man inget gehör för sina idéer. Men ledningen lyssnar och vill mer. Språken anses bara vara komplement till karaktärsämnen på vårt gymnasium. Som engelsklärare förväntas jag anpassa mig till olika projekt. 28

31 Samarbete vid rättning av nationella prov 2. På min skola samarbetar språklärarna inom respektive ämnesgrupp vid rättning av nationella prov Inte alls Delvis Till stor del Helt Kommunal Fristående På kommunala skolor tycks samarbete ske delvis eller till stor del på de flesta skolor. På de fristående ser vi en mer splittrad bild där 21 procent svarar inte alls och lika många helt. Det är många av lärarna med kort erfarenhet som svarar inte alls eller vet ej. Lärare med längre erfarenhet tycks i större utsträckning arbeta på skolor där man delvis samarbetar vid rättningen. I grundskolan genomförs proven i engelska och i gymnasieskolan i både engelska och mo-derna språk. Bland svaren finns trots detta inga tydliga skillnader mellan grundoch gymnasieskolor. Det finns en lärare i tyska och jag är ensam i franska men vi samarbetar för övrigt inom bedömning och krav i de olika stegen. 29

32 Är ensam tysklärare på skolan. Bristen på samarbete beror till stor del på att det inte finns någon att samarbeta med, vilket jag upplever som en stor brist. Det är lärarnas egna initiativ som styr sambedömning, samrättning och så vidare. Ingen ersättning i tid eller pengar utgår. Vi är bara en lärare i varje modernt språk så där är vi ensamma. I engelska samarbetar vi. Jag tror engelskan samarbetar men vi i moderna språk samarbetar inte. Dock har vi pratat om det flera gånger. Men det är svårt att hitta tid. 30

33 Samarbete vid betygsättning 3. På min skola samarbetar språklärarna inom respektive ämnesgrupp vid betygsättning Inte alls Delvis Till stor del Helt Kommunal Fristående När det gäller betygsättning tycks det vara än mindre samarbete än kring rättning av de nationella proven. Ungefär hälften av lärarna i kommunala skolor svarar delvis. Även här ser vi en större splittring för lärarna som arbetar i friskola. Det är fler där som svarar både helt och till stor del men också inte alls. Det går inte att se några större skillnader mellan lärare i olika skolformer men det tycks som om lärare med längre erfarenhet även här samarbetar i något större utsträckning än dem med kort erfarenhet. Finns oerhört begränsat med tid och praktisk möjlighet för samrättning och medbedömning vilket gör betygen mindre rättssäkra. Vi måste få mer tid och möjlighet att schemalägga rättning och medbedömning, som det är nu fungerar det inte! 31

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Språk är framtiden En rapport om engelska och moderna språk

Språk är framtiden En rapport om engelska och moderna språk rapport från lärarnas riksförbund Språk är framtiden En rapport om engelska och moderna språk Språk är framtiden En rapport om engelska och moderna språk Lärarnas Riksförbund November 2013 2 Innehåll

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND OCH SVENSKA IDROTTSLÄRARFÖRENINGEN. Det räcker inte att rulla in en boll En rapport om idrottslärarnas arbetsvillkor

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND OCH SVENSKA IDROTTSLÄRARFÖRENINGEN. Det räcker inte att rulla in en boll En rapport om idrottslärarnas arbetsvillkor RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND OCH SVENSKA IDROTTSLÄRARFÖRENINGEN Det räcker inte att rulla in en boll En rapport om idrottslärarnas arbetsvillkor Det räcker inte att rulla in en boll En rapport om

Läs mer

Information om språkval - stödmaterial

Information om språkval - stödmaterial Information om språkval - stödmaterial Denna information om språkval riktar sig till lärare, rektorer samt studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Texten är tänkt som ett stöd för den person/de personer

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt!

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt! RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska frågor våren 2015 Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2007

KVALITETSREDOVISNING för år 2007 1 KVALITETSREDOVISNING för år 2007 Pedagogiskt bokslut för Modersmålsundervisningen Eslövs Kommun Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1 MODERSMÅLSUNDERVISNING Om en elevs föräldrar eller vårdnadshavare

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Rätt utbildad fel använd. Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Rätt utbildad fel använd. Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1 EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Rätt utbildad fel använd Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1 Rätt utbildad fel använd Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Uppdrag till Statens skojverk att svara för Lärarlyftet II

Uppdrag till Statens skojverk att svara för Lärarlyftet II Postadress TeJefonvaxe! [ post: reglslrator@educatlon.mlnlstry se 08-405 la 00 ~ --I--~ Regeringsbeslut 1:9 REGERINGEN 2011-10-06 U2011/5531/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Ge oss lärare mer tid. En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Ge oss lärare mer tid. En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Ge oss lärare mer tid En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan Innehåll Förord... 4 Sammanfattning och slutsatser... 5 Undersökning... 7 Yrkeslärarnas

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Distansundervisning Anna Anu Viik tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Utmaningar! Grupperna är ofta heterogena! Modersmål är inte ett schemalagt

Läs mer

Individuella löner kollektivt bakslag

Individuella löner kollektivt bakslag Rapport från lärarnas riksförbund Individuella löner kollektivt bakslag Individuella löner kollektivt bakslag En rapport om lönesättningen av lärare Innehåll Sammanfattning och slutsatser 4 Lönesättningen

Läs mer

Handlingsplan för ökad behörighet i provarmdos förskolor, grund- och gymnasieskolor

Handlingsplan för ökad behörighet i provarmdos förskolor, grund- och gymnasieskolor Handlingsplan för ökad behörighet i provarmdos förskolor, grund- och gymnasieskolor Skollagen 2010:800 2 kap, 13-19 reglerar vilka som får undervisa i skolväsendet. Det är endast den som har legitimation

Läs mer

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare

Läs mer

Studenternas attityder till språk och språkstudier

Studenternas attityder till språk och språkstudier Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

Sammanfattning I ärendet presenteras grundskoleförvaltningens förslag kring språkval utifrån ett uppdrag från kommunstyrelsen.

Sammanfattning I ärendet presenteras grundskoleförvaltningens förslag kring språkval utifrån ett uppdrag från kommunstyrelsen. SIGNERAD 2014-11-10 Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2014-11-10 Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare Moa.Morin@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredning-inriktningsbeslut kring språkval

Läs mer

2011-09-14. Vidare föreslås insatser för att fortbilda förskolelärare och förskolechefer inom två viktiga områden, barn i behov av

2011-09-14. Vidare föreslås insatser för att fortbilda förskolelärare och förskolechefer inom två viktiga områden, barn i behov av 2011-09-14 3,8 miljarder till lärarreformer Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Legitimation och skärpta behörighetsregler SOU 2008:52

Legitimation och skärpta behörighetsregler SOU 2008:52 Legitimation och skärpta behörighetsregler SOU 2008:52 Utredarens förslag Det ska krävas legitimation för att en lärare ska få undervisa och anställas utan tidsbegränsning i syfte att säkerställa hög och

Läs mer

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017 ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017 Inriktning årskurs 7-9 (4,5 år, 270 hp) Huvudämne och kombinationer 2 Bild 90 hp i kombination med Observera att godkänt färdighetsprov i Bild krävs.

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

Framtiden för lärarutbildningar i moderna språk

Framtiden för lärarutbildningar i moderna språk Framtiden för lärarutbildningar i moderna språk Pernilla Rosell Steuer, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet Eller: Finns det en framtid för lärarutbildningar i moderna språk? Bakgrund

Läs mer

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-7608/2016 Sida 1 (10) 2016-10-07 Handläggare Elisabeth Forsberg-Uvemo Telefon: 08-50833010 Annika Risel Telefon: 08-50833607 Till

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Antal svar Antal enkäter som skickades ut till Ma/No-lärare 500 Antal svar 390 Antal ämnesansvariga av ovanstående 49 (12,5% av 390)

Läs mer

HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014

HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014 HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014 1 Val av inriktning fö r dig söm ga r Hötell- öch turismprögrammet Efter examen från Hotell- och turismprogrammet ska du

Läs mer

För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet.

För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet. Bilaga 1 Nationella krav Allmänt krav För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet. Förskollärare Sökandes utbildning ska vara en utbildning med förskollärarinriktning i utbildningslandet.

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Beslut Furutorpskolan Vannebergavägen 36 288 32 Vinslöv 2010-05-26 1 (8) Dnr: 40-2009:1853 Hässleholms kommun Stadshuset 281 80 Hässleholm Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 1 (6) Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 Bakgrund Enligt skolförordningen (2011:185) ska nationella ämnesprov genomföras i de årskurser och ämnen

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

HT Hotell- och turismprogrammet

HT Hotell- och turismprogrammet HT Hotell- och turismprogrammet INDIVIDUELLT VAL inför 2015/2016 1 Individuellt val a k 1 - infö r 2015/2016 Nu är det dags att välja dina individuella val inför årskurs 2 och 3! Hur mycket ska jag välja?

Läs mer

Varför lämnar lärarna yrket?

Varför lämnar lärarna yrket? Varför lämnar lärarna yrket? Rapport från Lärarnas Riksförbund augusti 2002 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VARFÖR LÄMNAR LÄRARNA YRKET?... 3 Inledning och bakgrund... 3 Metod, urval och svarsfrekvens... 3 Varför

Läs mer

Kartläggning av lärarlegitimation och förskollärarlegitimation 2016

Kartläggning av lärarlegitimation och förskollärarlegitimation 2016 Datum 2016-10-13 1(7) Handläggare Magnus Rehn Direkttelefon 0380-51 83 28 E-postadress magnus.rehn@nassjo.se Kartläggning av lärarlegitimation och förskollärarlegitimation 2016 Inledning I denna rapport

Läs mer

Dags för språkval! Salut! Hola! Wie geht s?

Dags för språkval! Salut! Hola! Wie geht s? Dags för språkval! Salut! Wie geht s? Hola! ابحرم Привет! Hola! Ciao! Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet

Läs mer

Valutbud inför läsåret 14-15

Valutbud inför läsåret 14-15 Valutbud inför läsåret 14-15 Valet kommer att ske på Internet den 27/1 9/2. Inloggning får du av din mentor. NIUeleverna gör ett blankettval. Endast kurser med tillräckligt antal sökande kommer att startas.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR UN 2013.093 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program. Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Beslut Vålbergsskolan Nors skolområde 660 50 Vålberg 2010-05-26 1 (8) Dnr: 40-2009:1853 Karlstad kommun 651 84 Karlstad Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Skola; Vålbergsskolan

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

2014-03-13. Mer kunskap med sommarskola

2014-03-13. Mer kunskap med sommarskola 2014-03-13 Mer kunskap med sommarskola Mer kunskap med sommarskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Med en utbildning av hög kvalitet kan fler elever nå målen och få en god grund

Läs mer

Programschemat är granskat av utbildningsledare och fastställt av akademichef vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Programschemat är granskat av utbildningsledare och fastställt av akademichef vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation Programschema för Kompletterande pedagogisk utbildning, 0 hp Programkod: Gäller för läsåret 2017/2018 Programschemat är granskat av utbildningsledare och fastställt av akademichef vid akademin för utbildning,

Läs mer

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla 800 lärare inom musik- och kulturskolan om sin arbetssituation En rapport från Lärarförbundet Dubbelklicka här och ange datum 2 [11] Musik- och kulturskolan

Läs mer

2 a kap. Nationella krav

2 a kap. Nationella krav Dnr: 2013:1116 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:36) om villkor för behörighet för lärare och förskollärare med utländsk utbildning; beslutade den xx xx 2014. Med stöd av

Läs mer

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola en Beslut Tyska Skolföreningen Org.nr. 802005-6530 Beslut för Grundskola och Gymnasieskola efter tillsyn i Tyska skolan belägen i Stockholms kommun Beslut 2 (7) Dnr 44-2015:4028 Tillsyn i Tyska skolan

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

Lärarlyftet II Prioriteringar för höstterminen 2012, villkor för deltagande samt finansiering

Lärarlyftet II Prioriteringar för höstterminen 2012, villkor för deltagande samt finansiering Utbildningskontoret Lars Rehnberg TJÄNSTESKRIVELSE 2012-02-13 12 Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Personalutskottet Kommunstyrelsen Lärarlyftet II Prioriteringar för höstterminen 2012, villkor

Läs mer

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar

Läs mer

Årsanalys av Skolenkäten 2014

Årsanalys av Skolenkäten 2014 Enheten för statistik Pontus Bäckström RAPPORT 1 (13) Årsanalys av Skolenkäten 2014 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:6. Moderna språk

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:6. Moderna språk Kvalitetsgranskning Rapport 2010:6 Moderna språk Skolinspektionens rapport 2010:6 Diarienummer 40-2009:1853 Stockholm 2010 Bildbåry: Bananastock Kvalitetsgranskning Rapport 2010:6 Innehåll 1. Sammanfattning

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Uppenbar risk för felaktiga betyg Kvalitetsgranskning Rapport 2014:08 Uppenbar risk för felaktiga betyg En kortrapport om likvärdighet och kvalitet i skolors betygssättning Skolinspektionens rapport 2014:08 Diarienummer 400-2013:200 Stockholm

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Förslaget. 1. Bakgrund U2013/983/UH

Förslaget. 1. Bakgrund U2013/983/UH Promemoria 2013-02-18 U2013/983/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Förslag om införande av meritpoäng för ämnet svenskt teckenspråk för hörande Förslaget Ämnet svenskt teckenspråk

Läs mer

Spanska för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45 hp). Ingår i Lärarlyftet II.

Spanska för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45 hp). Ingår i Lärarlyftet II. Lärosätets namn Stockholms universitet Kursens namn Spanska för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45 hp). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 45 hp Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12

Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12 1 Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar..2 Återblick 3 Mål och förbättringsåtgärder 5 Slutord.......6 Bilaga 1: Studieresultat grundskolan

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2012-11-23 Dnr 400-2011:6483 Huvudmannen för Jensen Uppsala Rektorn vid Jensen Uppsala Beslut för gymnasieskola efter riktad tillsyn av Jensen Uppsala i Uppsala kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Komvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA

Komvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA Komvux Kommunal vuxenutbildning (komvux) är för dig som behöver läsa kurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Du kan läsa en eller flera kurser, för att sedan exempelvis fortsätta studera på högskolan,

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Språk en väg in i arbetslivet. En undersökning från Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i samarbete med Demoskop September 2011

Språk en väg in i arbetslivet. En undersökning från Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i samarbete med Demoskop September 2011 Språk en väg in i arbetslivet En undersökning från Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i samarbete med Demoskop September 2 Förord Lärarnas Riksförbund och Svenskt Näringsliv vill tillsammans uppmärksamma

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredning om specialskolan Svenska staten har specialskolor för barn med dövhet eller hörselnedsättning. Men ny teknik gör att allt fler barn med grav hörselnedsättning

Läs mer

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 23 november 2016

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 23 november 2016 PM 2016:192 RIV (Dnr 110-1269/2016) En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 23 november 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Innehåll

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna: Kommunerna klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna: Kommunerna klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna: Kommunerna klarar inte sitt uppdrag En undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna: Kommunerna klarar inte sitt uppdrag En undersökning inför Skolans Dag 2014

Läs mer

SEMIARIUM: Lärarutbildning/Behörighet/Legitimation

SEMIARIUM: Lärarutbildning/Behörighet/Legitimation SEMIARIUM: Lärarutbildning/Behörighet/Legitimation Du som vill veta mer om vilka lärarutbildningar som finns idag och vad de innehåller, behörighet och legitimation, vem som behöver detta, hur saker hänger

Läs mer

Sammanfattning. Legitimation och ytterligare kvalifikationssteg för. Bilaga 2

Sammanfattning. Legitimation och ytterligare kvalifikationssteg för. Bilaga 2 Bilaga 2 I detta betänkande presenterar Lärarutredningen sina förslag till legitimation och ytterligare kvalifikationssteg för lärare och förskollärare. Förslagen innebär också att behörighetsreglerna

Läs mer