Budget med överskott Full löne- och priskompensation. Nya satsningar i budgeten.

Transkript

1

2 Tre gånger denhar vi rödgröna partier (Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet) presenterat ett gemensamt budgetförslag. Vår politik grundar sig på en framtidstro där vi vill skapa förutsättningar för jobb, hållbar utveckling och jämlikhet. Vi gick till val på att skapa möjligheternas rödgröna Västerås. Det håller vi nu på att förverkliga. Västerås stad ska vara pådrivande i jämställdhetsarbetet och ska främja jämställdheten inom organisationen och i samhället i stort. Därför genomför vi en jämställdhetsintegrerad budget i och med 2015 och utreder behovet av ytterligare utbildning i genuspedagogik för anställda inom barnomsorg och skola. Samordnade ungdomsinsatser gör att vi nu har en bättre situation för unga på arbetsmarknaden än tidigare. Vi har inspirerat partier på både lokal och nationell nivå att lägga förslag som liknar det vi har i Ung Resurs med en kombination av arbete och utbildning för unga som inte nått gymnasieexamen. Under 2012 ökade befolkningen i Västerås med 1790 personer. Med en större befolkning påverkas alla delar av samhället och kraven på den offentliga verksamheten ökar. Därför ser vi över tilldelningen av mark för bostadsbyggande och utreder hur den demografiska utvecklingen påverkar de verksamheter som arbetar med samhällsbyggnadsfrågor och infrastruktur, på samma sätt som man räknat upp anslagen till de pedagogiska- och sociala nämnderna. Budget med överskott. För att klara framtida investeringar lägger vi en budget med ett resultatmål på 1,2 procent. Det är nödvändigt för att klara de stora investeringarna vi står inför i boenden, infrastruktur, klimatarbete, förskolor och skolor. Full löne- och priskompensation. I budgeten kompenseras verksamheterna fullt ut för löneoch prisökningar med 125 miljoner kronor. Det gör att verksamheterna får bra planeringsförutsättningar för det kommande året. Nya satsningar i budgeten. Utifrån nämndernas och styrelsernas prioriteringar och demografiska förändringarna utökas ramarna med 140 miljoner kronor. Det kommer bland annat att användas för nya boenden för äldre och personer med funktionsnedsättningar, volymökningar i LSS och förbättrad kollektivtrafik. Ulla Persson (S) Magnus Edström (MP) Vasiliki Tsouplaki (V) Marléne Tamlin (MP)

3 Skatteintäkter och utjämning budget föregående år Finansnettot föregående år 84 Ökade skatteintäkter mm 138 Summa finansiering Verksamhetens nettokostnader budget föregående år exkl 1- årssatsningar Löne- och prisökningar -125 Ökade nämndramar -140 Differentierat rationaliseringskrav 0,7 % /1 % 46 Verksamhetens nettokostnader Årets resultat 83 Procent av skatteintäkter mm 1,2%

4 Ingående Förändrad Rationa- Löneoch Förslag budgetram budgetram liserings- pris- Om- Budgetram från krav komp fördelningar 2014 Skattefinansierad verksamhet Barn- och ungdomsnämnden 2 249,6 33,9-15,7 43,7-6, ,3 Utbildnings- o arbetsmarknadsnämnd 701,8-1,6-4,9 15,6-0,4 710,5 Äldrenämnden 1 141,9 16,1-8,0 23,8-2, ,7 Nämnden för funktionshindrade 691,4 14,9-4,8 12,9-0,7 713,7 Individ- och familjenämnden 643,9 10,0-3,0 11,5-0,6 661,8 Kultur- idrotts- och fritidsnämnden 314,9 6,9-2,2 4,7 2,2 326,5 Tekniska nämnden 341,9 36,9-3,4 4,1 0,6 380,1 Skultuna kommundelsnämnd 95,1 1,0-0,7 1,9 97,3 Byggnadsnämnden 20,0-0,2 0,7 0,7 21,2 Miljö- och konsumentnämnden 17,5-0,2 0,4 0,1 17,8 Kommunfullm, kommunstyrelsen 169,3 8,0-1,7 2,6 4,0 182,2 Kommunrevision 3,4 3,4 Överförmyndarnämnden 10,9-0,1 0,2 11,0 Valnämnden 0,4 8,7 9,1 Fastighetsnämnden budgetanslag 6,0 6,0 Mälardalens Brand o Räddningsförb 67,3 0,4-0,7 1,5 68,5 Delsumma 6 475,3 135,2-45,6 123, ,1 Intäktsfinansierad verksamhet Resultatkrav Tekniska nämnden, avfall o återvinning -3,6-2,4-6,0 Styrelsen för proaros 0,0 0,0 Styrelsen för Konsult och Service 1,0 1,0 Fastighetsnämnd 0,0 0,0 Teknisk produktionsstyrelse 0,0 0,0 Delsumma -2,6-2,4-5,0 SUMMA 6 477,9 137,6-45,6 123, ,1 Gem budgeterat (pensioner, avkastningskrav mm) -38,0 0,4-37,6 Driftbidrag Västerås Flygplats AB 15,0 15,0 Kompensation lokala lönesatsningar ,5 1,8 9,3 KS kommungemensamma reserv 7,0 2,5 2,0 11,5 TOTALT STADEN 6 469,4 140,1-45,6 125,4 0, ,3

5 Budgetram ,6 Uppräkning för pris- och löneökningar ,7 Rationaliseringskrav motsvarande 0,7 % av budgetramen -15,7 Differentiering av PO-pålägget - 4,5 Ökat barnantal i förskolan 30,8 Ökat elevantal i grundskola och fritidshem 6,9 Minskat elevantal i särskolan - 9,3 Ökad undervisningstid i matematik - utökning av det generella statsbidraget 3,7 Lokalförändringar till följd av investeringar (80%) 1,8 Omfördelning Bäckbyhuset - 1,4 Teknisk omfördelning till KIFN Kulturskolans andel av 2012 års lärarlönesatsning - 0,3 Budgetram ,3 Budgetram ,8 Uppräkning för pris- och löneökningar ,6 Rationaliseringskrav motsvarande 0,7 % av budgetramen - 4,9 Differentiering av PO-pålägget - 0,4 Minskat elevantal i gymnasieskolan - 16,6 Satsning på ungdomsjobb och praktik (ettårssatsning) 15,0 Budgetram ,5

6 Budgetram ,2 Avgår tilläggsbudget 2013 prestationsersättning äldreomsorgen - 15,3 Uppräkning för pris- och löneökningar ,8 Rationaliseringskrav motsvarande 0,7 % av budgetramen - 8,0 Differentiering av PO-pålägget - 1,6 Nytt äldreboende från september 2014 nettoeffekt efter omflyttningar 15,0 Mälarhem 2 extra platser 1,1 Omfördelning Bäckbyhuset - mötesplats - 0,5 Budgetram ,7 Budgetram ,4 Uppräkning för pris- och löneökningar ,9 Rationaliseringskrav motsvarande 0,7 % av budgetramen - 4,8 Differentiering av PO-pålägget - 0,7 Helårseffekt bostäder LSS som öppnade lägenheter. 2 i budget ,5 Nya bostäder 2014, delårseffekt 4,4 Volymökning LSS daglig verksamhet och personlig assistens 4,0 Budgetram ,7 Budgetram ,9 Uppräkning för pris- och löneökningar ,5 Rationaliseringskrav motsvarande 0,7 % av korrigerad budgetram - 3,0 Differentiering av PO-pålägget - 0,6 Vårdkostnader anpassning till aktuellt kostnadsläge 10,0 Budgetram ,8

7 Budgetram ,9 Avgår tillfällig satsning ,0 Uppräkning för pris- och löneökningar ,1 Rationaliseringskrav motsvarande 1 % av budgetramen - 3,4 Differentiering av PO-pålägget 0,6 SmartKoll nytt stadslinjenät i kollektivtrafiken helårseffekt 21,1 Kollektivtrafik kostnadsökningar i befintligt utbud 9,8 Gilltuna Truckstop 2,5 Ränta och avskrivningar strategiska investeringar 3,5 Budgetram ,1 Resultatkrav 2014, Avfall och återvinning - 6,0 Budgetram ,4 Avgår tillfällig satsning ,7 Avgår tilläggsbudget - 0,7 Uppräkning för pris- och löneökningar ,7 Rationaliseringskrav motsvarande 1 % av budgetramen - 0,2 Differentiering av PO-pålägget 0,7 Budgetram ,2 Huvudmannabidrag ,3 Uppräkning för pris- och löneökningar ,5 Rationaliseringskrav motsvarande 1 % av budgetramen -0,7 Ny fördelning av huvudmannabidraget stegvis ,4 Huvudmannabidrag 2014 (Västerås andel) 68,5

8 Budgetram ,5 Uppräkning för pris- och löneökningar ,4 Rationaliseringskrav motsvarande 1,0 % av budgetramen - 0,2 Differentiering av PO-pålägget 0,1 Budgetram ,8 Budgetram ,9 Uppräkning för pris- och löneökningar ,7 Rationaliseringskrav motsvarande 0,7 % av budgetramen - 2,2 Differentiering av PO-pålägget 0,1 Kokpunkten start september ,0 Avskrivningar och ränta strategiska investeringar exkl Bäckbyhuset 1,4 Minskat uttag ur kulturfonden från 3,0 till 2,5-0,5 Omfördelning Bäckbyhuset 1,8 Teknisk omfördelning från BaUN Kulturskolans andel av 2012 års lärarlönesatsning 0,3 Budgetram ,5 Budgetram ,3 Uppräkning för pris- och löneökningar ,6 Rationaliseringskrav motsvarande 1 % av budgetramen - 1,7 Differentiering av PO-pålägget 4,0 Samhällskontraktet 3,5 Avskrivningar och ränta på investeringar (Bredband och Expectrum) 1,5 Råbybadet 1,0 Kommunstyrelsens anslag för oförutsett 2,0 Budgetram ,2

9 Budgetram 2014 (oförändrad) 3,4 Budgetram ,9 Uppräkning för pris- och löneökningar ,2 Rationaliseringskrav motsvarande 1 % av budgetramen - 0,1 Budgetram ,0 Allmänt val ,9 EU-val ,6 Kampanjer för ökat valdeltagande 1,6 Budgetram ,1 Budgetram 2013 anslagsfinansierad del 97,4 Avgår tilläggsbudget för resultatöverföring ,3 Uppräkning för pris- och löneökningar ,9 Rationaliseringskrav motsvarande 0,75 % av budgetramen - 0,7 Ökat barnantal i förskolan 1,0 Ökat elevantal i skolan 0,5 Anpassning till nivån i barn- ungdomsnämndens ersättningsmodell - 0,5 Budgetram ,3

10 Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden tog 2012 beslut om att samla de arbetsmarknadspolitiskaåtgärderna riktade mot ungdomar upp till 25 år inom en och samma ram, ett ungdomskontrakt, med uppföljningsansvar. Detta för att tydligare kunna använda resurser utifrån individens behov samt att kunna använda finansieringen på ett mer flexibelt sätt. I arbetet med ungdomskontraktet vill vi bjuda in samtliga aktörer att medverka: arbetsförmedlingen, arbetsmarknadens parter, folkbildningsorganisationerna med flera. Vi vill utveckla detta arbetssätt och ger Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att: Genomföra en volymökning i storleksordningen 500 jobb/praktik/utbildningsplatser. Att följa verksamheten och rapportera månatligen till kommunstyrelsen. Västerås stad ska vara pådrivande i jämställdhetsarbetet och ska främja jämställdheten inom organisationen och i samhället i stort. Ett verktyg för att möjliggöra det är att göra en jämställdhetsintegrerad budget. Ett genus- och jämställdhetsperspektiv ska omfatta hela Västerås stad. Jämställdhetsintegrerad budget innebär att analysera och utforma de offentliga budgeternas resursintag och resurstilldelning ur ett köns- och genusperspektiv. Kunskap om genus och kön medvetengörs i budgetprocessen. Det ger oss kunskaper kring hur mycket pengar som stödjer den offentliga resurstilldelningen utifrån fördelning på kvinnor och män, flickor och pojkar. Och hur möter de offentliga utgifterna kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov, preferenser och prioriteringar. I praktiken innebär det att varje enskild styrelse och nämnd säkersäller att budgetprocessen är jämställdhetsintegrerad, vilken får betydelse i det praktiska arbetet i verksamheten. Därför ger vi Kommunstyrelsen i uppdrag att: Presentera budget för 2015 utifrån ett genusperspektiv, det vill säga en jämställdhetsintegrerad budget.

11 En väl utbyggd och fungerande barnomsorg är en förutsättning för att livet ska fungera för barnfamiljer. Det är i förskolan barnen har sitt egna sociala sammanhang och det är dit de hänvisas den dag deras föräldrar börjar arbeta. Förskolan är en viktig del för barnens utveckling. Utvecklingen sker ofta i samspel med andra barn och förskolans pedagogik. Därför är det viktigt för barnen att få ha en fot kvar i förskolan även om deras föräldrar är arbetslösa eller hemma med ett syskon. Med anledning av detta vill vi ge Barn- och ungdomsnämnden i uppdrag att: Utreda hur staden kan utöka vistelsetiden på förskolan och fritidshemmen för barn till arbetslösa och föräldralediga. En viktig förutsättning för att vända utvecklingen i skolan är att lärare och pedagoger får mer tid för varje enskild elev. För att skapa denna tid behöver vi öka personaltätheten. En ökad personaltäthet skapar också förutsättningar för personalen att möjliggöra en högre kvalitet på undervisningen, till exempel i mindre grupper i de lägre årskurserna. Elever som har svårigheter i skolan måste tidigt och kraftfullt ges stöd. Det krävs för att höja resultaten i skolan. Därför vill vi ge Barn- och ungdomsnämnden och Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att: Utreda möjligheten att öka personaltätheten i Västerås stads skolor och förskolor med särskilt fokus på de lägre årskurserna, på fritids och i förskolan. Det är viktigt att ett genus- och jämställdshetsperspektiv genomsyrar skolan. Inte minst är detta viktigt i förskolan så att traditionella könsroller inte grundläggs och cementeras. Utbildning och fortbildning för lärare och övrig personal behöver ske löpande och finns redan idag i både läroplan och utbildningsplan. Genuspedagoger är en viktig del av arbetet för att bryta rådande könsnormer. Därför vill vi ge Barn- och ungdomsnämnden och Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att: Utreda behovet av mer utbildning för personal i förskola och skola om genuspedagogik.

12 Under 2012 ökade befolkningen i Västerås med 1790 personer. Med en större befolkning påverkas alla delar av samhället och kraven på den offentliga verksamheten ökar. Det blir fler fötter som trampar på våra gångvägar och springer i våra motionsspår, fler fordon som trafikerar våra vägar, fler personer som behöver någonstans att parkera sin cykel och fler som reser med våra bussar. Med hänvisning till den demografiska utvecklingen har man under lång tid räknat upp anslagen till äldreomsorgen, skolan och vården inom kommunen. Det är nu dags att se över hur den demografiska utvecklingen påverkar även de verksamheter som arbetar med samhällsbyggnadsfrågor och infrastruktur. Därför ger vi Kommunstyrelsen i uppdrag: Att tillsammans med berörda nämnder utreda hur den demografiska utvecklingen påverkar verksamheterna i Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden och Miljö- och konsumentnämnden samt att presentera hur en uppräkning av ramarna i budgeten utifrån demografisk utveckling i dessa nämnder skulle kunna se ut. Det råder brist på hyresrätter i Västerås trots att efterfrågan är stor. Staden växer, vilket är positivt för utvecklingen av staden men det medför också utmaningar. Under 2012 färdigställdes 473 småhus och lägenheter totalt i vår stad, det är mycket om man tittar på jämförbara städer. Men det är ändå för få. Genom olika åtgärder kan kommunen hjälpa till för att det ska byggas mer och snabbare. Om befolkningstillväxten fortsätter att överstiga prognoserna behöver vi vara förberedda på att stimulera bostadsbyggandet ytterligare. En enkel sak vi redan gör är att tilldela mark för de företag som vill bygga. Ett problem som uppstått är att trots att kommunen tilldelat mark för byggnation så byggs det för lite. Detta behöver ses över. Med anledning av rådande bostadssituation ger vi Fastighetsnämnden i uppdrag att: Utreda hur Västerås stad kan förbättra tilldelningen av mark för byggandet av bostäder och då i första hand hyresrätter. Utredningen ska innehålla beskrivning och förslag på hur kopplingen mellan marktilldelning och produktion av bostäder kan förstärkas.

13 Runt om i världens storstäder växer intresset för att odla på ytor inne i staden, det kan vara för att göra den grönare och vackrare, det kan också vara för att odla grönsaker och nyttoväxter för eget bruk. Det finns många fördelar med att låta medborgarna ta initiativ till att odla. Odling ökar den sociala samvaron, ökar tryggheten i ett område och viljan hos människor att ta hand om sitt kvarter eller stadsdel. Stadsnära odling kan användas i pedagogiskt syfte av förskolor och skolor, den kan främja möten över generationer och kulturer. Förutom allt detta är också stadsnära odling ett sätt att öka intresset och kunskapen om odling i sig och hur stadsodling kan ingå stadsplaneringen på ett naturligt sätt för att bygga den hållbara staden. Västerås stad behöver ett genomtänkt och gemensamt synsätt på hur vi kan främja privatpersoners intresse för stadsnära odling och hur vi kan ställa mark till förfogande för detta ändamål. Därför ger vi Tekniska nämnden i uppdrag att: Ta fram riktlinjer för hur staden kan stimulera stadsnära ekologisk odling på allmän platsmark och naturmark. För mer information kontakta: Ulla Persson (S): Anders Teljebäck (S): Marléne Tamlin (MP): Magnus Edström (MP): Vasiliki Tsouplaki (V): Eller de politiska sekreterarna: Lisa Pettersson (S): Jonas Cronert (S): Caroline Närhi (MP): Anna Maria Romlid (V):