Förändringstryck på den finska studentexamen statiska data och annan bakgrund

Transkript

1 Förändringstryck på den finska studentexamen statiska data och annan bakgrund Alex Hellsten Studentexamensnämnden Finland Nordiskt examensnätverk, Tórshavn 2012

2 Vad förändras? Över tid har stora förändringar skett i såväl gymnasieutbildningen som i studentexamen. En större del av befolkningen söker sig till gymnasieutbildning Valbarheten har ökats Gymnasiet har blivit klasslöst Studentexamen kan avläggas över en längre period Förändringarna passar dåligt ihop t.ex. med principen om relativ bedömning.

3 Påtryckningar från olika håll Politiskt håll Lärarkåren och gymnasisterna Högskolorna Speciellt två saker har förts fram Examen skall bli it-baserad Vitsorden i olika ämnen borde vara jämförbara Principer med långa anor kolliderar med dessa strävanden. Proven är nationella och minutiöst bevakade. Frågorna är unika (nya) varje gång.

4 Jämförbara vitsord Tanken om vitsordens jämförbarhet: Ett forskningsprojekt påbörjades 2010 vid Helsingfors universitet Har tagits upp i regeringsprogrammet 2011 Finns i avtal mellan ministeriet och studentexamensnämnden En arbetsgrupp dryftar en förnyelse av det ena modersmålsprovet En undersökning om vitsordens jämförbarhet är på gång Kan det ens vara möjligt? Lång matematik versus kort matematik? Samma problematik finns i språken Det viktigaste torde vara de olika realämnena

5 Vitsord och fördelning Vitsordens relativa andelar 5% L Laudatur 7 15% E Eximia cum laude approbatur 6 20% M Magna cum laude approbatur 5 24% C Cum laude approbatur 4 20% B Lubenter approbatur 3 11% A Approbatur 2 5% I Improbatur 0 Kompensationspoängen ger en möjlighet till jämförelse

6 Vitsordens relativa andelar grafiskt

7 Ankarprov ankarfördelning? Den så kallade relativa bedömningen har tillämpats sedan 1960-talet. Den har fungerat mycket bra, så länge de flesta proven varit obligatoriska och hela examen har avlagts på en och samma gång. Tanken på ett ankarprov har förmodligen väckts av forskningsprojektet vid Helsingfors universitet. Som en kompromiss har en förnyelse av provet i modersmålet satts igång. Ett tankeexperiment (i samarbete med vår nya informationsförvaltningsexpert Tatu Suomi) har varit att skapa ett system med en ankarfördelning, utan att skapa nya prov.

8 Ankarpoäng, version I Version I av ankarfördelningen: Poängen i provet för textkompetens, första försöket Det användbara materialet börjar våren 2007 Normering (medeltal, standardavvikelse) Experimentering låter sig göras med befintligt material. Idén kursoriskt: Ankarvitsord beräknas utgående från ankarpoängen enligt den eftersträvade ideala vitsordsfördelningen Nästan alla borde få ankarpoäng innan andra prov bedöms I ett enskilt prov används deltagarnas ankarvitsord för att fastställa den i provet eftersträvade vitsordsfördelningen

9 Ankarpoäng, versioner II och III Provet i modersmålet kan användas för analys (experiment) i beräkningar gjorda i efterhand. Men om systemet skall tillämpas på verkliga prov, måste en förändring i provsystemet införas: Provet i modersmålet skall skrivas då när examinanden deltar i proven för första gången. Version II: Hela modersmålsprovet (varför inte testa det?) Version III: De första obligatoriska proven: Kunde tillämpas genast utan förändringar Ger mycket bra spridning (poängfördelningen inte så diskret) Ger förmodligen en mycket bra bild av helhetskunnandet (allmänbildning)

10 Lång franska våren 2011 verklig fördelning

11 Lång franska våren 2011 I

12 Lång franska våren 2011 II

13 Lång franska våren 2011 III

14 Exempel på fenomen i nuläget Ett system med ankarprov eller en beräknad ankarfördelning, kunde råda bot på en del uppmärksammade fenomen. Man kan argumentera för att det är fråga om en sorts onda cirklar: Deltagarantalet i lång tyskta (t.ex.) sjunker stadigt Poänggränserna tenderar att stiga, då deltagarna i lång tyska är mycket kunniga Deltagarantalet i provet i hälsokunskap stiger från gång till gång, men resultaten (poängmässigt) är svaga

15 Kort engelska våren 2011 Ankarfördelningen beräknad utgående från de första obligatoriska proven här och i fördelningarna som följer.

16 Biologi våren 2011 Proven i realämnen är just de där jämförbarhet mest efterlyses. I biologin är fördelningen rätt lik den traditionella.

17 Hälsokunskap våren 2011

18 Men blir det ett ramaskri? Ett alltför utpräglat system med ankarprov eller ankarfördelningar kunde dock också ses som orättvist och/eller oändamålsenligt. Som exempel kunde poänggränsen för lägsta godkända vitsord (A) i kort engelska och lång franska våren Maximala poäng är 299 i båda dessa prov. De verkliga tillämpade poängränserna var 118 för kort engelska och 132 för lång franska. Enligt systemet med ankarfördelningar skulle vi få 136 för kort engelska och 118 för lång franska!