Senaste nytt om livsstil och hälsa från teori till praktik
|
|
- Lennart Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inspirationsdag Norrbotten Senaste nytt om livsstil och hälsa från teori till praktik Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
2 stort fokus på livsstil livsfarligt att sitta stilla - vad kan vi göra? bästa maten för hälsan - finns den? men, arvet då? Arv och livsstil samverkar
3 Levnadsvanor och hälsa - evidens Riktlinjer och rekommendationer Sjukvården Allmänheten
4 Livsstilsfrågor - mycket aktuella Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor stöd för styrning och ledning
5 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor stöd för styrning och ledning
6 Livsstil och hälsa - evidensbaserad medicin Mekanismer Kliniska studier Interventionsstudier Observationer Epidemiologiska studier
7 Nya publikationer om fysisk aktivitet och hälsa nya totalt PUB MED physical activity and/or exercise and health
8 Nya publikationer om kost och hälsa nya totalt PUB MED nutrition and/or diet and/or food and health
9 Starka samband mellan livsstil och hjärtinfarkt hos svenska kvinnor kvinnor, år mammografi följdes i 6,2 år mycket frukt, grönt, fisk, fullkorn måttligt med alkohol inte röka regelbundet fysiskt aktiv smal om midjan minskade risken för hjärtinfarkt med 77% Åkesson A et al. Arch Intern Med 2007;167:
10 Starka samband mellan livsstil och hjärtinfarkt hos svenska kvinnor 77 % kvinnor, år mammografi följdes i 6,2 år mycket frukt, grönt, fisk, fullkorn måttligt med alkohol inte röka regelbundet fysiskt aktiv smal om midjan minskade risken för hjärtinfarkt med 77% Åkesson A et al. Arch Intern Med 2007;167:
11 ..men, det gällde bara 5 % av kvinnorna - stor outnyttjad potential kvinnor, år mammografi följdes i 6,2 år mycket frukt, grönt, fisk, fullkorn måttligt med alkohol inte röka regelbundet fysiskt aktiv smal om midjan minskade risken för hjärtinfarkt med 77% Åkesson A et al. Arch Intern Med 2007;167:
12 % surviving Mat och livsstil är starkt kopplad till överlevnad hos friska äldre - The Hale Project , 64% kv, år, 11 länder 10-års uppföljning, 935 dog 75 HealthScore Bra mat (=Medelhavsmat (0/1)) Fysisk aktivitet (0/1) Icke-rökning (0/1) Måttligt alkoholintag (0/1) En hälsosam livsstil hos åringar halverar 10-årsdödligheten 0 Years of follow-up Knoops et al. JAMA 2004;292:
13 Lönar det sig att ändra livsstil efter hjärthändelse? OASIS - Organization to Assess Strategies in Acute Ischemic Syndromes patienter, år, m 67 år, 38 % kv, från 41 olika länder, uppföljning 6 mån efter akut hjärthändelse Vid 30 dagars återbesök, frågor om följsamhet mediciner kostråd råd om fysisk aktivitet rökstopp Chow CK et al. Circulation 2010;121:
14 Ja, det lönar sig att ändra livsstil efter hjärthändelse! sluta röka följa råd om mat och motion 43 % minskad risk 48 % minskad risk Chow CK et al. Circulation 2010;121:
15 stort fokus på livsstil livsfarligt att sitta stilla - vad kan vi göra? bästa maten för hälsan - finns den? men, arvet då? Arv och livsstil samverkar
16 Nya tider, nya hälsoproblem
17 Förändring i aktivitetsmönster under 24 år Finland , årliga tvärsnittsundersökningar Finnish Adult Health Behavior Study kv, m Mäkinen T et al. Scand J Med Sci Sports 2009;19:
18 Church T et al. PLos one 2011;6:e19657
19 Trender i yrkesrelaterad fysisk aktivitet Church T et al. PLos one 2011;6:e19657
20 Förändringar i yrkesrelaterad fysisk aktivitet förklarar en stor del av viktuppgången i USA Skattad och uppmätt vikt hos män och kvinnor Church T et al. PLos one 2011;6:e19657
21 Starka samband mellan fysisk inaktivitet och alla stora folkhälsoproblem Hjärtkärlsjukdom, demens, Alzheimers sjukdom, typ 2 diabetes, metabola syndomet, vanliga cancerformer, depression 1 Risk 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Inaktiv Då och då En gång/v Två ggr/v Hård 2 ggr/v Grad av fysisk aktivitet eller kondition Justerat för andra relevanta faktorer
22 Starka samband mellan fysisk inaktivitet och alla stora folkhälsoproblem Hjärtkärlsjukdom, demens, Alzheimers sjukdom, typ 2 diabetes, metabola syndomet, vanliga cancerformer, depression 1 Risk 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Inaktiv Då och då En gång/v Två ggr/v Hård 2 ggr/v Grad av fysisk aktivitet eller kondition Justerat för andra relevanta faktorer
23 Relativ risk Vältränade överviktiga män löper mindre risk att dö i hjärtkärlsjukdom än otränade normalviktiga män 7,5 Hjärtkärl dödlighet 6 4,5 3 Vältränad Otränad 1,5 0 Smal Normal Övervikt Lee CD, Blair ST, Jackson AS. Am J Clin Nutr 1999;69:
24 Bra kondition minskar risken vid bukfetma Svenska kvinnor (n 890) och män (781), konditionstest (VO2-max), kroppsundersökning, frågeformulär. Hjärtkärlrisk > 3 riskfaktorer Bukfetma Kondition Ekblom-Bak E et al. J Intern Med 2009;266:547-57
25 Bra kondition minskar risken vid bukfetma Svenska kvinnor (n 890) och män (781), konditionstest (VO2-max), kroppsundersökning, frågeformulär. Hjärtkärlrisk > 3 riskfaktorer Bukfetma Kondition Ekblom-Bak E et al. J Intern Med 2009;266:547-57
26 Halverad risk för demens och Alzheimer hos fysiskt aktiva - fr.a. hos de med ärftlig belastning Nordkarelen projektet och FINMONICA 1449 personer, år, 20 år Fysisk aktivitet, minst två ggr/v, i medelåldern minskar risk för demens med 52 % minskar risk för Alzheimer med 62 % Kontrollerat för ålder, kön, utbildning, sjukdomar i rörelseapparaten, APOE genotyp, rökning, alkohol Rovio S et al. Lancet 2005;4;705
27 Halverad risk för demens och Alzheimer hos fysiskt aktiva - fr.a. hos de med ärftlig belastning 62% lägre risk Nordkarelen projektet och FINMONICA 1449 personer, år, 20 år Fysisk aktivitet, minst två ggr/v, i medelåldern minskar risk för demens med 52 % minskar risk för Alzheimer med 62 % Kontrollerat för ålder, kön, utbildning, sjukdomar i rörelseapparaten, APOE genotyp, rökning, alkohol Rovio S et al. Lancet 2005;4;705
28 samma resultat i 15 stora studier Totalt friska män och kvinnor, 12 kohortundersökningar som följts i 1-12 år. Sofi F et al. J Intern Med 2011;269:
29 Fysisk aktivitet bromsar kognitiv nedsättning visar nya behandlingsstudier
30 Mekanismer? Hormoner Blodfettomsättning Endotelceller Kärlväggar Blodtryck Cytokiner Inflammation Hjärtmuskeln Kroppsvikt Bukfetma Fettdistribution Fettlever Fettsyra metabolism Kroppsammansättning Genuttryck Koagulation Fibrinolys Proppbildning Insulinkänslighet Blodsocker Schematisk bild Hellénius 2012
31 Nybildning av hjärnceller av fysisk aktivitet Pereira AC et al. PNAS 2007;104:
32 Det är aldrig för sent!!! RCT, 120 äldre, måttlig till intensiv konditionsträning 3 dag/v jmf med kontroll (stretching). Magnetkamera. Minnestester. Erickson KI, et al. PNAS 2011;108:
33 Fysisk aktivitet bromsar åldrandet! mus-stam med genetisk defekt liknar progeria förtida åldrande försämrad mitokondriefunktion 5 månader konditionsträning BROMSADE SAMTLIGA ÅLDERS SYMTOM OCH FÖRHINDRADE FÖRTIDA DÖD Muskelmassa Hjärnans vikt Safdar A eta l. PNAS 2011;108:
34 Effekter på fysisk kapacitet Safdar A eta l. PNAS 2011;108:
35 Effekter på fertilitet Safdar A eta l. PNAS 2011;108:
36 Yngre hud av motion Safdar A eta l. PNAS 2011;108:
37 Nobelpris 2009 i medicin och fysiologi Elizabeth Blackburn Carol Greider Jack Szostak för upptäckten av telomererna
38 Samband mellan telomerlängd och fysisk aktivitet på fritiden - tvillingstudie (2152 kvinnor) - tvärsnittsstudie - justerat för rökning, vikt, socioekonomi, fysisk aktivitet på arbetet Cherkas L,et al. Arch Intern Med 2008;168:
39 63 friska post-menopausala kvinnor. Tvärsnittstudie. Samband mellan telomerlängd och uppmätt stress. Justerat för ålder, BMI, utbildning. Puterman E et al. Plos One 2010;5:e pub
40 Det går att påverka telomerlängd! Svensson U, et al. PLoS ONE 2011;e pub
41 Ny riskfaktor?
42 Canada Fitness Survey 7278 män och 9735 kvinnor, år, följdes i 12 år Katzmarzyk PT et al. MSSE 2009;e-pub.
43 Livsfarligt att sitta stilla! friska, vuxna (> 25 år, 3846 män, 4954 kvinnor) noggrann baslinjeundersökning följdes i snitt 7 år, 284 dödsfall (87 CVD och 125 cancer) TV-tittande > 4 tim/dag (jmf under 2 tim/dag) - 46 % ökad total mortalitet - 80 % ökad CVD död multiadjusted tex rökning, matvanor, alkohol vikt, bukfetma, utbildning och motionsvanor Dunstan DW et al. Circulation 2010; e pub 11/ Annons Hemköp DN
44 Sitta framför TVn förkortar livet 81 år 76 år - 5 år Varje timme framför TVn förkortar livet med 22 minuter hos män och kvinnor över 25 år Veerman JL, et al. Br J Sports Med 2011; e pub.
45 Men, det lönar sig att ta en paus! 1 minut NHANES (US National Health and Nutrition Examination Survey), USA, 2003/04 och 2005/06, n 4757 vuxna, stillasittande tid mättes med accelerometer, breakers, lägre midjemått (- 4 cm), högre HDL, lägre triglyc, lägre CRP, mindre insulinresistenta. Healy, GN et al. Eur heart J 2010; e pub
46 En bensträckrare minskar postprandiella glukos -och insulinnivåer! Överviktiga, n=19, år Cross-over trial Testmål a 75 socker och 50 gram fett 5 timmar Konstant sittande Sittande med lätt bensträckare a 2 min var 20 min Sittande med måttligt hård bensträckare a 2 min var 20 min Blodsocker och insulin mättes Dunstan D et al. Diabetes Care 2012; 35:
47 Plasmaglukos efter testmål Copyright 2011 American Diabetes Association, Inc. Dunstan D et al. Diabetes Care 2012; 35:
48 Insulinnivåer efter testmål Copyright 2011 American Diabetes Association, Inc. Dunstan D et al. Diabetes Care 2012; 35:
49 Begränsa stillasittande tid ta varje tillfälle till rörelse Energi förbrukning kcal/h Levine JA. J Intern Med 2007;262:
50 Livsfarligt att sitta stilla Negativa effekter av att sitta stilla länge kraftigt sänkt energiförbrukning enzymsystem stannar av (t.ex. LPL) blodfetter stiger glukostransportörer fungerar sämre (t.ex. GLUT 4) blodsockret stiger fettomsättning minskar bukfetman ökar inflammationsframkallande proteiner ökar..
51 Kan man kompensera stillasittande med att banta?? -en dag stillasittande halverar insulineffekten! Unga friska män och kvinnor (n 14), jämförde 1) aktiva 2) sittande eller 3) sittande med kalorirestriktion Stephens BR, et al. Metabolism 2011;60:941-9.
52 The Active Couch Potato - ett modernt rörelsemönster Owen N et al. Exerc Sports Sci Rev 2010;38:e pub juli
53 Andel vuxna som sitter 4 timmar el mer/dag en internationell jämförelse Europa 64% Amerika 55% Mellanöstern 41% Oceanien 40% Afrika 38% Sydostasien 24% Hallal PC et al, Lancet 2012;in press
54 Stå upp för hälsan vi sitter för mycket! Hallal PC et al, Lancet 2012;in press
55 Nya uppdaterade riktlinjer om fysisk aktivitet och hälsa friska vuxna och de flesta kroniskt sjuka helt nödvändigt för hälsan vinsterna överväger vida riskerna måttligt ansträngande konditionsträning, minst 30 min, minst 5 dag/v går att dela upp i 10 min pass styrketräning 2-3 dag/v, stora muskelgrupper balans, smidighet och koordination bryt stillasittandet, ta en paus ACSM MSSE 2011
56
57 stort fokus på livsstil livsfarligt att sitta stilla - vad kan vi göra? bästa maten för hälsan - finns den? men, arvet då? Arv och livsstil samverkar
58 kunskapen ökar men förvirringen tilltar motsägande budskap, trots samstämmig forskning konsumtionsmönster går åt delvis fel håll förtroendet för Livsmedelsverket och forskare har minskat kostrådgivning har flyttat ut i bloggvärlden och media enstaka vittnesmål ges lika stor tyngd som stora vetenskapliga undersökningar
59
60 Mat annat än vetenskap livsstil, tradition, religion, vanor, tröst, högtid, samvaro, ensamhet, belöning, omsorg, glädje, kärlek, arbete, medicin. Mat väcker känslor!
61 Forskning om mat och hälsa Mekanismer Interventioner Kliniska studier Observationer Ekologiska och epidemiologiska studier Hellénius 13 december
62 Medelhavsmat ger längre liv? Meta-analys,12 prospektiva kohortstudier, deltagare. Uppföljningstid 3 18 år Total dödlighet (livslängd), RR med CI, i relation till följsamhet Medelhavsmat Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) Hellénius 13 december
63 Medelhavsmat minskar risken för hjärtkärlsjukdom? Meta-analys,12 prospektiva kohortstudier, deltagare. Uppföljningstid 3 18 år Hjärtkärldödlighet, RR med CI, i relation till följsamhet Medelhavsmat Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) Hellénius 13 december
64 Medelhavsmat minskar risken för cancer? Meta-analys,12 prospektiva kohortstudier, deltagare. Uppföljningstid 3 18 år Cancerdödlighet, RR med CI, i relation till följsamhet Medelhavsmat Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) Hellénius 13 december
65 Medelhavsmat minskar risken för Parkinssons sjukdom och Alzheimers sjukdom? Meta-analys,12 prospektiva kohortstudier, deltagare. Uppföljningstid 3 18 år Neurodegenerativa sjukdomar, RR med CI, i relation till följsamhet Medelhavsmat Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) Hellénius 13 december
66 Sofi F et al. Am J Clin Nutr Epub)
67 Medelhavsmat mycket omättat, lite mättat fett baljväxter frukt och grönsaker nötter, mandel mycket spannmål fisk måttlig alkohol konsumtion lite kött och köttprodukter lite mjölk och mejeriprodukter Livsmedelsverkets kostråd på vetenskaplig grund Hellénius 13 december
68 Det är skillnad på fett och fett! Nurses Health Study, kvinnor, år, följdes i 26 år, upprepade kostregistreringar Health Professionals, män, år, följdes i 20 år, upprepade kostregistreringar LCHF med animaliskt fett och protein ökad dödlighet LCHF med vegetabiliskt fett och protein minskad dödlighet Fung TT et al. Ann Intern Med 2010;153:
69 Minskad risk för typ 2 diabetes hos män som äter medelhavslikt Health Professionals Study friska män, år följdes upp till 20 år kostundersökningar var 4e år fick typ 2 diabetes risk för diabetes i relation till olika kostmönster lite kolhydrater och mycket animaliskt fett och protein ökad risk medelhavslikt kostmönster minskad risk De Koning, L et al. Am J Clin Nutr 2011;93:844. De Koning et al Diabetes care 2011;34:1150. Hellénius 13 december
70 Ökad risk för typ 2 diabetes hos män som äter svensk LCHF Health Professionals Study friska män, år följdes upp till 20 år kostundersökningar var 4e år fick typ 2 diabetes risk för diabetes i relation till olika kostmönster lite kolhydrater och mycket animaliskt fett och protein ökad risk medelhavslikt kostmönster minskad risk De Koning, L et al. Am J Clin Nutr 2011;93:844. De Koning et al Diabetes care 2011;34:1150. Hellénius 13 december
71 Låg-kolhydratkost kopplad till ökad dödlighet åriga män i Uppsala, följdes 12 år, 7 dagars kostregistrering Risk att dö NNR-lik, HDI (Nordiska Näringrek) Medelshavslik Atkinslik (LCHF/low carb high fat) Sjögren P, et al. Am J Clin Nutr 2010;92:
72 kvinnor från Uppsala i åldern år. Fyllde i kostformulär. Följdes i 16 år hjärtkärlhändelser inträffade; 703 hjärtinfarkter 364 stroke 121 subduralhematom 82 periferkärlsjukdom Lagiou P eta l. BMJ 2012;epub.
73 Starka samband mellan lågt intag av kolhydrater och högt intag av protein och risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom - oberoende av vikt, utbildning, rökning, fysisk aktivitet, fettintag, alkohol...för varje minskning a 20 gram kolhydrat per dag och ökning a 5 gram protein ökade risken med 5%... Lagiou P eta l. BMJ 2012;epub.
74 Det lönar sig att följa Livsmedelsverkets kostråd! Malmö Kost Cancer kvinnor och 6940 män. Kostregistrering, följdes i 14 år dödsfall i cancer och 709 i hjärtkärlsjukdom. De som följer Livsmedelsverkets kostråd ; lever längre färre drabbas av hjärtkärlsjukdom färre drabbas av cancer fr.a. männen Drake I et al. Publ Health Nutr 2012; epub.
75 Världsrekord i att förebygga hjärtkärlsjukdom The Lyon Diet Heart Trial Drygt 600 män och kvinnor med en första hjärtinfarkt randomiserades till en interventionsgrupp (Int, n 302) som fick kostråd eller kontroll grupp (K, n 303). Följdes upp efter 27 månader. Resultat Int K Hjärtdöd 3 16 Hjärtinfarkt 5 17 Total dödlighet 8 20 de Lorgeril et al. Lancet 1994;343: Hellénius 13 december
76 Medelhavsmat på svenska - NORDIET 88 friska medelålders (25-65) kvinnor (n 54) och män (n 34), RCT, 6 veckor, Nordisk hälsosam mat; 27 E% fett, 52 E% kolhydrater, 19 E% protein, 2 E% alk MERA MINDRE fullkorn, frukt, bär, rapsolja, nötter, fisk mättat fett, socker och salt Adamsson V et al. J Intern Med 2010;e pub
77 The Lifestyle Heart Trial Åderförfettning kan gå tillbaka!!! Ornish et al. Lancet 1990;336: Hellénius 13 december
78 The Lifestyle Heart Trial 48 män och kvinnor med koronarsjukdom Intervention n 28, kontroller n 20, 1 år Livsstilsintervention vegetarisk fettfattig kost (<10 E%) P/S >1, inga animaliska produkter förutom äggvita och skummjölk, kolesterol < 5 mg/dag E% protein E% komplexa kolhydrater ökad fys akt, 30 min/dag, måttlig intensitet sluta röka (endast 1 pat) stresshanteringsteknik Ornish et al. Lancet 1990;336: Hellénius 13 december Annons Hemköp DN
79 The Lifestyle Heart Trial Före Efter Interv Kont Interv Kont Fett E% *** 30 g/dag *** 55 Motion ggr/v *** 2.7 Vikt kg *** 82 S-kolesterol ** 6.0 mmol/l LDL mmol/l ** 4.1 LDL/HDL Trig mmol/l Apo B mg/dl ** 105 Stenos diam % Ornish et al. Lancet 1990;336:29-33 Hellénius 13 december
80 Fettets kvalitet har stor betydelse för blodfetterna RCT, cross-over, 2x3 veckor, 20 friska individer år med höga blodfetter, två koster, lika mycket energi, ca 36 E % fett, olika fettkvalitet snabba förändringar i blodfetter kraftiga förändringar S-kol - 17%, LDL-kol -17%, S-Tg - 20 % med rapsoljan Iggman D et al. J Intern Med 2011; epub
81 Nya rön Nitrat och hjärta kärl NO-liknande effekter - blodtryckssänkande effekt - minskad risk för blodproppar - motverkar bukfetma och metabola syndromet - förbättrad fysisk prestationsförmåga Lundberg JO et al. Cardiovascular Research 2010;e pub 3 nov
82 Nya rön Bra mat med mycket frukt och grönt och omättade fetter minskar impotensproblemen Erektil dysfunktion, ED
83 Nya rön HEPFAT Trial Mättat fett orsakar leverförfettning 67 män och kvinnor, år, bukfetma (SAD >25 cm, midjemått > 88 el 102 cm), randomserades till isokalorisk kost med n-6 PUFA(fleromättat fett) från solrosolja eller SFA (mättat fett) från smör, 10 v, leverförfettning, blodfetter, insulin, inflammationsmarkörer mättes. Bjermo H et al. Am J Clin Nutr 2012;95:
84 Mättat fett gav högre insulinnivåer, högre blodfetter, högre inflammatoriska markörer jmf med fleromättat fett Bjermo H et al. Am J Clin Nutr 2012;95:
85 Fettkvaliteten påverkar insulinkänsligheten Byt mättat fett mot omättat fett Kontrollerade interventionsstudier Vessby et al, The KANWU Study. Diabetologia 2001;44: Summers et al. Diabetologia 2002;45: Lovejoy et al. Diabetes Care 2002;25: Stämmer med fynd från epidemiologiska studier Hu F. Review. Diabetologia 2001;44:
86 Fettkvaliteten påverkar fettdistributionen 5v cross-over studie, n 17 5 typ 2 diabetiker 5 överviktiga 5 normalviktiga Individualiserade råd Byta smör mot PUFA bordsmargariner använda olja, dra ner på ost etc Kostregistrering Intrabdominellt fett med MR Insulinkänslighet med clamp Summers et al. Diabetologia 2002;45:
87 Telomerlängd och livsstil PCLO Cancer Screening Trial, Personer år ur befolkningen, USA Lifestyle 1 rökning, frukt och grönt, BMI, fysisk aktivitet Lifestyle 2 frukt och grönt, fettintag Lifestyle 3 karoten, vitamin E, lycopen, selen Mirabello L et al. Aging Cell 2009;8: Hellénius 13 december
88 Finns mat det mat man blir glad av?
89 Mentala effekter av fett och fettkvalitet Spanien, dynamisk kohortundersökning; 8430 medelålders än och kvinnor, kostregistreing, 4 årsuppföljning, livskvalitet, mental funktion Högre fettintag (mättade fetter fr.a) var kopplat till sämre livskvalitet och lägre vitalitet, sämre emotionell och social funktion.
90 XXXXXX Mentala effekter av olika bantningsdieter Australien, 118 vuxna, år, övervikt eller fetma (BMI 34) och bukfetma. Lottades till VLCD eller HCLF. 1 år. 13,7 kg viktnedgång i båda grupperna. Depression Ilska Humör Brinkworth GD et al. Arch Intern Med 2009;169:
91 Bästa bantningsmetoden?? Sacks FM, et al. N Engl J Med 2009;360:859-73
92 Världens största bantningsstudie 811 vuxna (30-70 år) överviktiga (BMI 25-40) 2 år 4 olika dieter Energiprocent Fett Protein Kolhydrater Alla: minus 750 kcal/dag, högst 8 E% mättat fett, högst 150 mg kolesterol per 1000 kcal, minst 20 gram fiber/dag, kolhydrater med lågt GI rekommenderades. Sacks FM, et al. N Engl J Med 2009;360:859-73
93 Alla lika dåliga INGEN SKILLNAD MELLAN GRUPPERNA -6 kg på 6 månader, sedan successivt upp igen Sacks FM, et al. N Engl J Med 2009;360:859-73
94 Motionera eller banta för att hålla vikten? 85 kvinnor, år, BMI Fas I 1-12 v: viktreduktionsprogram ( low-energy diet +Nutrilett) kg ( kg) Fas II -2 år: kontroll promenad I promenad II 50%-60%, 2-3 t/v 50%-60%, 4-6 t/v n 29 n 26 n 27 Vikt (kg) Midja (cm) Fogelholm M et al. Arch Intern Med 2000;160:
95 Bra mat för hälsan på vetenskaplig grund Öka Byt till Begränsa Grönsaker, inkl. bönor, linser, lök, kål, tomater, rotfrukter Frukt och bär Nötter och frön Fullkorn Fisk och skaldjur Feta mjölkprodukter Smör Magra mjölkprodukter Vegetabilisk olja, mjuka bordsmargariner, lättmargarin Rött och processat kött Dryck med tillsatt socker Raffinerade spannmålsprodukter, vitt bröd Söta bakverk, godis, konfekt Skräpmat Glass, socker, sötade livsmedel Alkohol Skräpmat: Livsmedel som är näringsfattiga och oftast innehåller mycket fett, socker och/eller kalorier Källa: Nordic Nutrition Recommendations 2012, draft proposal (
96 Förändring i matfettskonsumtion Källa: Hälsan och maten 2012, Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport
97 14 kg godis per person och år
98 Konsumtionstrenden går tvärs emot de Svenska Näringsrekommendationerna (SNR) vi konsumerar allt mer mättade fetter saltintaget fortsatt högt sockerkonsumtionen fortsatt hög allt färre konsumenter tittar efter nyckelhålsmärkta produkter i butikerna
99 Förändringar i kostmönster hos män och kvinnor i Västerbotten under 25 år. Populationsbaserade undersökningar med > observationer Johansson I et al. Nutrition J 2012;in press, epub
100 Förändringar i vikt (BMI) och S-kolesterol hos män och kvinnor i Västerbotten under 25 år Johansson I et al. Nutrition J 2012;in press, epub
101 Halverad dödlighet i hjärtinfarkt Minskat kvinnor 52% och män 53% i åldern år färre dödsfall år 2002 Förklaring? 55% - minskning av höga blodfetter, högt blodtryck och rökning I huvudsak beroende på kostförändring och sjunkande kolesterolvärden 36% - medicinsk behandling Oroande trender övervikt, diabetes Björck L et al. Eur Heart J 2009;30:
102 Faktorer som förklarar minskad dödlighet i hjärtkärlsjukdom i Sverige
103 Faktorer som förklarar minskad dödlighet i hjärtkärlsjukdom i Sverige
104 Faktorer som förklarar minskad dödlighet i hjärtkärlsjukdom i Sverige
105 Minskad dödlighet i CVD varför?
106 Riksmaten personer år inbjöds maj 2010 juli deltog, 36 % 4 dagars kostregistrering och 50-tal enkätfrågor via webben
107 Dagens matvanor Riksmaten 2011, Livsmedelsverket
108 stort fokus på livsstil livsfarligt att sitta stilla - vad kan vi göra? bästa maten för hälsan - finns den? men, arvet då? Arv och livsstil samverkar
109 Stillasittande, bukfetma och metabola syndromet ökar Arv Livsstil Ökad risk hjärtkärlsjukdomar typ 2 diabetes cancer, demens, depression
110 Hur blir man 90 år? Bra gener eller bra livsstil? 1913 års män i Göteborg var tredje man född inbjöds 1963, 50 år, 855 deltog (88%) återundersökningar vid 54, 60 och 67 års ålder 111 män (13%) blev 90 år Wilhelmsen L et al. J Intern Med 2011; e pub
111 Hur blir man 90 år? Bra gener eller bra livsstil? icke-rökare dricka lite kaffe högt socioekonomiskt status god kondition lågt kolesterol Multivariat analys, samtliga undersökningstillfällen Oberoende av föräldrars livslängd Wilhelmsen L et al. J Intern Med 2011; e pub
112 Samband mellan kondition och kognition(iq) hos unga svenska män > 80 % omgivningsfaktorer < 15 % genetiska faktorer Åberg MAI et al. PNAS dec 09 epub
113 Det är smart att vara fysiskt aktiv - samband mellan kondition och kognition hos unga svenska män svenska män födda mönstring vid 18 års ålder konditionstest, IQ test unga män syskon 3147 tvillingar enäggs-tvillingar skolbetyg 15års ålder års uppföljn; utbildning, yrke, inkomst > 80 % omgivningsfaktorer < 15 % genetiska faktorer Åberg MAI et al. PNAS dec 09 epub
114 Arv eller livsstil vad är viktigast? Samband mellan olika genotyper av FTO genen och grad av fysisk aktivitet Låg Fysisk aktivitet Hög Rampersaud E et al. Arch Intern Med 2008;168:
115 Arv och livsstil samverkar Samband mellan olika genotyper av FTO genen och grad av fysisk aktivitet Gå inte i skuldfällan!!! Rampersaud E et al. Arch Intern Med 2008;168:
116 tre stora undersökningar 6934 kvinnor, 4423 män och kvinnor längd, vikt, matvanor, bl.a. läskkonsumtion 32 områden i arvsmassan som är kopplade till fetma kopplingen var starkare hos dem som drack mycket läsk gällde inte light läsk (sockerfri) Individer med genetisk risk för fetma/kraftig övervikt bör var särskilt noga med att undvika läsk Qibin Q et al. N Engl J Med 2012;367:1387 Ebberling C et al. N Engl J Med 2012;367:1407
117 Vi är olika! Typ 1 Typ 2
118 FINSKA DIABETES PREVENTIVA STUDIEN Bra mat och mer motion förebygger diabetes hos riskindivider 522 medelålders överviktiga kvinnor och män med nedsatt glukostolerans 58% riskminskning Tuomilehto J et al. N Engl J Med 2001;344:
119 Många olika effekter av bra mat och mer motion Effekter på vikt, bukfetma, blodsocker, insulin, blodfetter och blodtryck Tuomilehto J et al. N Engl J Med 2001;344:
120 Det lönade sig att ändra vanor! Ingen som uppnådde 4 eller 5 av behandlingsmålen fick diabetes 1. Viktnedgång >5 % 2. Totalt fett intag < 30 E% 3. Mättat fett < 10 E% 4. Fiber intag >15g/1000kcal 5. Motion >4 t/v Vikt 91 kg längd 180 cm BMI 28 5 % viktreduktion = 4,5 kg Tuomilehto J et al. N Engl J Med 2001;344:
121 FINSKA DIABETES PREVENTIVA STUDIEN Det lönar sig alltid att ändra livsstil! Även för den som har diabetes i släkten Wang et al. Diabetologia 2007;50:
122 FINNISH DIABETES PREVENTION STUDY Fysisk aktivitet påverkar genuttryck och minskar risk för typ 2 diabetes Måttlig till hård fysisk aktivitet minskade risken för typ 2 diabetes även hos dem med ökad risk genom påverkan på uttryck av gener relaterade glukos-insulin omsättning och diabetessjukdomen SLC2A2(GLUT2) och ABCC8 (SUR1) Kilpeläinen TO et al. Physiol Genomics 2007;22:264-72
123 FINSKA DIABETES PREVENTIVA STUDIEN Kvarstående minskning av typ 2 diabetes efter 8 år! Lindström J et al. Lancet 2006;368:
124 Arv eller livsstil vad är viktigast? Samband mellan olika genotyper av FTO genen och grad av fysisk aktivitet Rampersaud E et al. Arch Intern Med 2008;168:
125 Arv och livsstil samverkar Samband mellan olika genotyper av FTO genen och grad av fysisk aktivitet Gå inte i skuldfällan!!! Rampersaud E et al. Arch Intern Med 2008;168:
126 Samband mellan arv och matvanor MALMÖ KOST CANCER STUDIEN Risk för fetma i relation till genotyp av FTO samt intag av fett resp. kolhydrater Genotypen har betydelse främst hos dem som äter mycket fett och lite kolhydrater Sonestedt E et al, Am J Clin Nutr 2009;90: Annons Hemköp DN
127 Teori och praktik
128 Framgångsrikt livsstilsarbete bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna preferenser patienten i centrum, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt individualisera, skräddarsydda råd konkreta svar på frågor samma budskap från olika vårdgivare utnyttja hjälpmedel FaR receptet uppföljning!!!
129 Vad betyder det i praktiken? minskat kaloriintag och ökad fysisk aktivitet mindre tallrikar ta inte om promenera 30 minuter varje dag Annons Hemköp DN
130 Vad betyder det i praktiken? mera grönsaker och frukt, baljväxter strunta i salladsassietten fyll halva tallriken med grönt tänk tvärtom se på grönsaker som mat Annons Hemköp DN
131 Vad betyder det i praktiken? ersätt mättade fetter med omättade högst 10 % av kalorierna från mättade fetter byt från smör till olivolja eller rapsolja smörbaserat till vegetabiliskt smörgåsfett salamikorv till sardiner på mackan Annons Hemköp DN
132 Vad betyder det i praktiken? mindre socker och snabba kolhydrater dra ner på lösgodis och läsk inte för mycket juice byt vitt bröd mot rågbröd, fullkorn Annons Hemköp DN
133 Vad betyder det i praktiken? varierat proteinintag; kött, fisk, skaldjur, kyckling, bönor, ärtor, soja byt korv och färs mot räkor och lax ha alltid några burkar bönor hemma Annons Hemköp DN
134 Tänk Tallriksmodellen
135 Nyckelhålet står för mindre fett mindre socker mindre salt mer fibrer och fullkorn inget sötningsmedel inte mer än 2% transfetter jämfört med andra liknande produkter vitt bröd rågbröd
136 En liten daglig förändring ger stora effekter på sikt! 100 extra kilokalorier per dag i 2 månader ger 1 kilo fettväv! 2 dl starköl eller 3 skivor ost eller 1 matsked olja
137 100 extra kilokalorier per dag i 2 månader ger 1 kilo fettväv! 2 dl starköl eller 3 skivor ost eller 1 matsked olja
138 I praktiken smarta val Maten tänk tvärtom ta fram den gamla servisen var fettsmart och kolhydratsmart Rörelsen tänk rörelse köp en stegräknare promenaden, vardagsmotionen muskelstyrka Annons Hemköp DN
139 Fysisk aktivitet på recept - god följsamhet 240 patienter i svensk primärvård, som fått FaR; smärta, övervikt, diabetes, depression, högt blodtryck, mm. 6 månader 16% A Adhered fully 19% 53% B C Adhered, but changed activity Partial adherence D Non-adherence 12% Kallings L et al, J Phys Act Health 2009;6:
140 Öppna föreläsningar för patienter och närstående. Gratis! Livsstil på recept
141 Livsstilskurs på nätet Allmänt om hjärtkärlsjukdom Fysisk aktivitet Mat och alkohol Nikotin Stress Att ändra vanor Gratis mail-coaching Karolinska Institutet och Hjärt-Lungfonden 2009
142 Ändrad livsstil minskar diabetes och hjärtsjukdom och sparar pengar - upprepade råd om fysisk aktivitet och mat - medelålders kvinnor och män - överviktiga, bukfetma - efter 5 år 58 % minskad risk för diabetes Kostade kr per patient över fem år Vinst i framtiden kr Besparing för sjukvården på kr Tuomilehto J et al. N Engl J Med 2001;344: Lindgren P et al. Int J Techn Asses Health Care 2007:23:
143 Vad ville hon ha sagt? stå upp för hälsan ta en daglig promenad, använd dina muskler lita på Livsmedelsverkets kostråd njut av den medelhavslika maten glöm skuld och dåligt samvete
144 Vad ville hon ha sagt? tiden är inne att satsa på förebyggande god vetenskaplig grund bryta stillasittandet och vända hälsofarliga trender i maten stort intresse långsiktig satsning krävs
145 Tack för er uppmärksamhet!
146 Det går att minska risken för hjärtkärlsjukdom Män och kvinnor med risk för hjärtkärlsjukdom (BMI > 25, S-kol > 6,5 mmol/l, S-Tg > 2,3 mmol/l, DBT > 90 mmhg) som deltagit i ett hjärtkärlprogram i primärvården i Sollentuna Vikt BMI 30 27,8 28,2 28,3 27,0 ns ns Kolesterol mmol/l 8 6 7,3 6,8 *** 7% 7,3 6,6 *** 10% Triglycerider mmol/l , Män 2,6 *** 24% Kvinnor 3,2 1,9 *** 42% Diastoliskt blodtryck mmhg Män Kvinnor *** *** Start 1 år senare 0 Män Kvinnor 60 Män Kvinnor Hellénius et al, Scand J Prim Health Care 1999;17:11-5
147 FaR minskar stillasittande tid, ökar den fysiska aktiviteten och minskar hjärtkärlrisk 101 män och kvinnor, 68 år låg fysisk aktivitet övervikt och bukfetma 6 månader RCT vikt -1.8 kg Bukfetma Midja cm Bukdiameter cm Kroppsammans + Blodsocker Glukos mmol/l HbA1c Blodfetter S-Kolesterol -0.3 mmol/l LDL/HDL -0.1 Triglycerider -0.2 mmol/l Minskad stillasittande tid 2 tim/d Ökade måttligt intensiv FA, 3 tillfällen/v (159 min) Steg/dag Kallings L et al. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil 2009;16:80-4.
Vinsterna med fysisk aktivitet livsfarligt att sitta stilla!
Vinsterna med fysisk aktivitet livsfarligt att sitta stilla! Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Läs merMedelhavskost i Norden?
Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?
Läs merNya tider, nya hälsoproblem
XXXXXX även för den som motionerar - vad kan vi göra? Nya tider, nya hälsoproblem Mai-Lis Hellénius överläkare och professor Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Läs merLivsfarligt att sitta stilla vad säger forskningen och vad kan vi göra?
Skolläkardagen 2013 Livsfarligt att sitta stilla vad säger forskningen och vad kan vi göra? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska
Läs merLevnadsvanornas betydelse för hälsa och livskvalitet Vad innebär den fysiska hälsan för den psykiska hälsan?
Folkhälsopolitisk policy, Seminarium 2 den 10 oktober Levnadsvanornas betydelse för hälsa och livskvalitet Vad innebär den fysiska hälsan för den psykiska hälsan? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska
Läs merKonsten att samtala om levnadsvanor Vad fyller jag livsstilssamtalet med? Hur kan jag bidra till ett bra samtal?
Ronneby Brunn 9 april 2013 Konsten att samtala om levnadsvanor Vad fyller jag livsstilssamtalet med? Hur kan jag bidra till ett bra samtal? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare,
Läs merSenaste nytt om livsstil och hälsa
Hälsofrämjande arbete, Visby, Gotland, 23 november 2011 Senaste nytt om livsstil och hälsa Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska a Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska
Läs merLivsfarligt att sitta stilla även för den som motionerar! Senaste nytt om fysisk aktivitet för kroppen och knoppen
Livsfarligt att sitta stilla även för den som motionerar! Senaste nytt om fysisk aktivitet för kroppen och knoppen Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen,
Läs merGruvarbete och hälsa Seminarium 20 nov 2013. Livsfarligt att sitta stilla senaste nytt om livsstil och hälsa
Gruvarbete och hälsa Seminarium 20 nov 2013 Livsfarligt att sitta stilla senaste nytt om livsstil och hälsa Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken,
Läs merLivsfarligt att sitta stilla?
Livsfarligt att sitta stilla? Senaste nytt om fysisk aktivitet och hälsa Mai-Lis Hellénius överläkare och professor Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och Institutionen
Läs merPå professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter
På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,
Läs merSNSF s Vårmöte Malmö maj 2015 Skärmsjukan den nya hälsofaran
SNSF s Vårmöte Malmö maj 2015 Skärmsjukan den nya hälsofaran Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Läs merHälsoaspekter - mer än tallriksmodellen
Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsenheten, Tema hjärta och kärl, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Hälsoaspekter - mer
Läs merRåd om mat och fysisk aktivitet effektiv intervention
Mellansvenskt läkemedelsforum i Örebro 2-3 feb 2011 Råd om mat och fysisk aktivitet effektiv intervention Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken,
Läs merFysisk aktivitet och motion..eller livsfarligt att sitta stilla
Fysisk aktivitet och motion..eller livsfarligt att sitta stilla Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Läs merFettskolan Bästa maten för hälsan finns den? Från fettsyror via kostforskning till tallriken
Fettskolan Bästa maten för hälsan finns den? Från fettsyror via kostforskning till tallriken Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska
Läs merMat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation. Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet?
17#10#17% Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet? % Vuxna % Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet
Läs merDistriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!
Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merSenaste nytt kring fysisk aktivitet
Senaste nytt kring fysisk aktivitet Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna förändrat rörelsemönster
Läs merMat och dryck för hälsa eller ohälsa
Mat och dryck för hälsa eller ohälsa Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna matvanor och folkhälsa
Läs merEvidensläget för livsstilsåtgärder Livsstil och hälsa. Trendkänsligt område, men vad säger aktuell forskning?
Evidensläget för livsstilsåtgärder Livsstil och hälsa. Trendkänsligt område, men vad säger aktuell forskning? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsenheten, Tema hjärtakärl
Läs merSitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?
NYCKELN TILL EN FRISK GENERATION hur får vi världens friskaste barn? Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare,
Läs merVarför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?
Läs merSittskolan- sitting is the new smoking
Varmt välkomna! Sittskolan- sitting is the new smoking Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Uppdaterade
Läs merIndividualiserade kostråd
Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och
Läs merSitting is the new smoking
Allmän klinisk kemi 2016 Sitting is the new smoking nya hälsofaror som lurar Mai-Lis Hellénius, överläkare och professor Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och
Läs merIcke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Läs merFysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling
Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Mattias Damberg, Medicinsk utvecklingschef Docent, Specialistläkare i Allmänmedicin Förvaltningsstab Primärvård, Psykiatri och Habilitering
Läs merLångvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.
Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala. 6 maj 2015 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI
Läs merDiabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och
Läs merLångvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Göteborg, 8 oktober 2014
Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Göteborg, 8 oktober 2014 Övervikt Vuxna Sverige BMI 40% 30% 28% 5% 12% 20% 7% 10% Källa:
Läs merKolhydratskolan Bästa maten för hälsan, finns den?
Stockholms läns läkemedelskommitté och Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Kolhydratskolan Bästa maten för hälsan, finns den? Kolhydratskolan - bästa maten för hälsan,
Läs merGod folkhälsa en utmaning för sjukvården. Kalmar 150902 Henrik Nelson Distriktsläkare
God folkhälsa en utmaning för sjukvården Kalmar 150902 Henrik Nelson Distriktsläkare Utbildning av utbildare i levnadsvanor och hälsoarbete MÅLGRUPP: Utbildningen är riktad till ST läkare och nyfärdiga
Läs merKan fetmaepidemin hejdas med motion?
Obesitasdagar 2009 Kan fetmaepidemin hejdas med motion? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Kan
Läs merFysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt
Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga
Läs merStillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet
Stillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet Margareta Eriksson Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum NLL Leg. sjukgymnast Med Dr, Leg. sjuksköterska Expertgrupp LSR 15 oktober 2013 1 Sjukdomsbördan Riskfaktorer
Läs merMetabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merFöretagssköterskan Livsviktigt Med Livsstil
Företagssköterskan Livsviktigt Med Livsstil Spelar det någon roll? -Hälsa -Hälsa Förändras -Tobak - Alkohol -Fysisk aktivitet -Stillasittande -Mat -Dieter -Råd för långt friskt liv Nu Om 20 år - Hälsa
Läs merStillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet
Stillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet Margareta Eriksson Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum, Norrbottens läns landsting Leg. sjukgymnast Med Dr, Leg. sjuksköterska Expertgrupp LSR Umeå 26 november
Läs merVad säger forskningen om stillasittandet?
VARMT VÄLKOMNA! Vad säger forskningen om stillasittandet? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsenheten, Tema hjärtakärl Karolinska Universitetssjukhuset, Solna förändrat
Läs merBra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merMat för att hålla sig frisk på äldre dar
Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,
Läs merKolhydratskola - teori och praktik om kolhydraterna, maten och hälsan. Kolhydratskola
Kolhydratskola - teori och praktik om kolhydraterna, maten och hälsan Kolhydratskola 13.00 Välkommen Margareta Eriksson 13.10 Kolhydrater och hälsa / vetenskaplig evidens Mai-Lis Hellenius 14.00 Från vetenskap
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merKost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Läs merVälkomna! GIH I Market Cap Group I Sport Support Center
Välkomna! 2015-01-30 GIH I Market Cap Group I Sport Support Center Varför samarbete? GIH I Market Cap Group I Sport Support Center Program 12:15 Karin Henriksson-Larsén, rektor, GIH Välkommen till GIH
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merKost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Läs merMat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension
Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension Tommy Cederholm Professor, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala Universitet Överläkare, Tema Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset Geriatriska kliniken,
Läs merFett, Dieter och Myter
Fett, Dieter och Myter Matvanor spelar roll Hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas med bra mat och inte för mycket alkohol (Ref: WHO,O Flaherty et al 2012) Upp till 30 procent av cancerfallen skulle kunna
Läs merDiabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Läs merViktnedgång vid behov och bättre matvanor
KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merKolhydrater sjuksköterskan uppgift att prata om? Matthias Lidin Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Sjukhuset
Kolhydrater sjuksköterskan uppgift att prata om? Matthias Lidin Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Sjukhuset Innehåll Nej matmönster Förändring i mönster Diagnoser aktuella Hjärtkärsjukdom-
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merSocker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Läs merLev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.
Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst
Läs merMånga fettsyror olika effekter
Maten rockar fett Fett bra och dåligt Vad säger forskningen? Tommy Cederholm Klinisk nutrition och metabolism Uppsala Universitet Fett och fettsyror Positivt: Energikälla lagras i fettväv Byggsten i cellmembran
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merDina levnadsvanor din hälsa
Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot
Läs merNutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Läs merKolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016
Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merDiabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa
Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?
Läs merMat på vetenskaplig grund
Mat på vetenskaplig grund - Nordiska Näringsrekommendationerna - Nationella kostråd från Livsmedelsverket Anette Jansson 2019-05-13 Uppdrag: För att ge människor längre och friskare liv samlar Hjärt- Lungfonden
Läs merTräning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum
Träning, näring, funktion och välbefinnande Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum Vad kommer jag prata om? Betydelsen av att kombinera träning med rätt näring Vad säger senaste
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merSkräddarsydda råd om mat
Skräddarsydda råd om mat Framgångsrik dialog om mat bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna preferenser patienten i centrum, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt individualisera, skräddarsydda
Läs merArbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige
Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merHur kan dietisten hjälpa till vid
Hur kan dietisten hjälpa till vid diabetes typ 2 Katharina Sandström, leg dietist Viktoria Burman, leg dietist 2019-05-28 Bra kost och, när det behövs, viktreduktion stabiliserar blodsockret, ger förbättrad
Läs merLivsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan
Läs merRekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)
Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group
Läs merMå bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande
Läs merFysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande
Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes
Läs merFö F re r läsning på Gotland 23/11 T k ac för i v fi k c komma!!
Föreläsning på Gotland 23/11 Tack kför vi fick komma!! Hur kan en Livsstilsmottagning se ut? En modell ifrån Hjärtkliniken Karolinska Sjukhuset SSK Matthias Lidin Livsstilsmottagningen Hjärtkliniken Karolinska
Läs merHälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa
Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans
Läs merDINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA
DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Läs merBra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012
Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg
Läs merFysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet
Läs merÄr det nyttigt med fet mat?
Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet
Läs merMatprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Läs merÄmnesutbildning: Mat
1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning
Läs merOhälsans pris Välkomna! Lena Hök Hållbarhetschef Skandia och dagens moderator
Ohälsans pris Välkomna! Lena Hök Hållbarhetschef Skandia och dagens moderator Dagens agenda Livscykelanalys för social hållbarhet Ohälsans pris är skyhögt - helt i onödan Ohälsans pris Allt att vinna på
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs mer2015-10-20. Äldre? Fysisk aktivitet och hälsa för äldre. Rekommendationer. Aktiva äldre har lägre dödlighet
Äldre? > 65 år Fysisk aktivitet och hälsa för äldre Leg.fysioterapeut, Med dr Karolinska Institutet 75 år Äldre äldre 85 år > 85 år fördubbling på 30 år Sverige 2013: 19% > 65 år Kvinnor: 84 år, män: 80
Läs merBakom våra råd om bra matvanor
Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet
Läs merFysisk aktivitet evidensbaserad medicin
1 Fysisk aktivitet evidensbaserad medicin Ryggmärgsskada Alzheimer Schizofreni Gerthi Persson folkhälsoutvecklare för fysisk aktivitet leg. sjukgymnast, doktorand Lunds Universitet Gerthi Persson 2013
Läs merVad påverkar vår hälsa?
Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig
Läs merNutidens komplexa fysiska rörelsemönster vad har hänt och vad kan vi göra?
Nutidens komplexa fysiska rörelsemönster vad har hänt och vad kan vi göra? Seminarium om Kroppshets och Övervikt 12 Februari 2019 Elin Ekblom Bak, Lektor, Gymnastik- och idrottshögskolan Vårt samhälle
Läs merWHO = World Health Organization
Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på
Läs merRåd för en god hälsa
Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa I denna broschyr hittar du rekommendationer för kost och fysisk aktivitet. Dessa riktar sig till dig som är vuxen, 18 år och uppåt. Partille kommuns visionsblomma
Läs merVegankost - populär diet med nutritionella begränsningar
Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar Fotbollsmedicinsk konferens 19 januari 2019 Stockholm Ingrid Larsson, Klinisk näringsfysiolog, docent Enheten för Klinisk Nutrition och Regionalt
Läs mer