Biotopvård och byggande av vandringsväg i Sågkvarnsbäcken 2009
|
|
- Mattias Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Biotopvård och byggande av vandringsväg i Sågkvarnsbäcken 2009 Juni till september 2009 Klarafors AB Industrileden 5 B Forshaga Tel:
2 2
3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Bakgrund... 6 Målsättning... 7 Resultat och Redovisning H 1 vandringshinder vid brofäste vid väg H 2 vandringshinder vid Sågaretorps sprängstensdamm H 3 vandringshinder vid äldre dammfäste H 4 vandringshinder vid damm Berget H 5 vandringshinder vid Fagerlidsdammen Biotopvård Åtgång material: Kostnader Resultat sammanfattning Diskussion Slutord och omnämnande
4 4
5 Inledning Sågkvarnsbäcken är Undens största tillflöde och hyser viktiga reproduktionsområden för Undens öringbestånd. Dessa reproduktionsområden är däremot skadade av rensning från flottningsepoken och isolerade av dammar som utgör vandringshinder för den uppvandrande öringen. Unden är ett prioriterat område i åtgärdsarbetet inom miljömålet Levande sjöar och vattendrag och Sågkvarnsbäcken har därför prioriterats i ett tidigt skede för restaureringsåtgärder. Projektet har finansierats av Länsstyrelsen i Örebro län och Vägverket. Sveaskog AB var huvudman för projektet. Undertecknad anlitades som fältprojektledare och fiskesakkunnig vid genomförandet och fick även i uppdrag att skriva en rapport om åtgärderna efter genomförandet. 5
6 Bakgrund Unden, utgör riksintresse för naturvården och klassas som nationellt särskilt värdefullt vatten för fiskevården, respektive nationellt värdefullt vatten för naturvården. Sjön är naturligt mycket kalkfattig och karakteriseras av en artrik men individfattig flora och fauna. Här finns runt 17 fiskarter, bland annat mört, sik, öring, ål och ett unikt och sydsvenskt rödingbestånd (härstammar från Vättern). Här finns också den rödlistade manteldammsnäckan, Myxas glutinosa, och flera arter av glacialrelikta kräftdjur. Sågkvarnsbäcken, som är Undens största tillflöde, utgör lek och uppväxtområde för Undens öring. Sågkvarnsbäcken rinner från Bosjön, Kvarnsjön, Sävsjön och Bergvattnet ner till Unden. Öringen leker, och lever sina första levnadsår i de forsande och strömmande partierna av Undens tillflöden. Längs Sågkvarnsbäcken förekommer två sammanhängande och välbevarade forssträckor som utgör mycket viktiga lek och uppväxtområden för Undens öringbestånd. Dessa forsar har endast påverkats fysiskt av historiska verksamheter såsom flottning och kvarndrift. Den nedre forsen är ca 350 meter lång och har en fallhöjd på 10 m. Den övre forsen är ca 250 meter lång och har en fallhöjd på ungefär 5 meter. Forsar av denna storlek är mycket sällsynta i denna del av Örebro län. På grund av vandringshinder i dessa forsar kunde inte Undens öring nå alla lekområden i Sågkvarnsbäcken. Elfiskeresultat har visat på en relativt tät öringstam i de delar som nås av lekmogen fisk. Nedströms väg 575, dvs. den sträcka som är utan vandringshinder mellan Unden och Sågkvarnsbäcken fångades år öringar per 100 m 2. Ett mycket gott resultat. Uppströms vägen vid Sågaretorp har elfisken gjorts vid 4 tillfällen med varierande resultat, 2 54 öringar per 100 m 2 fångades här. Om detta sätts i jämförelse med resultatet från lokalen nedströms bron kan man anta att det är lekfisk från Unden som nått den nedre lokalen, mer storvuxen fisk som producerar mer rom. Den kraftiga variation i öringtäthet som påvisats uppströms vägbron bedöms till stor del bero på det partiella vandringshindret vid vägbron nedströms lokalen. Under vissa år med gynnsamma flöden klarade öring att vandra förbi och leka uppströms vägbron, men de flesta år var detta omöjligt. Det bedömdes därmed finnas stor potential med åtgärder i detta vatten. Ett projekt startades därför med syfte att återställa de rensade delarna av forsarna, och göra dem tillgängliga genom att undanröja vandringshindren. Länsstyrelsen i Örebro (Johan Lind) fältinventerade vattendraget och tog fram en preliminär åtgärdsplan, inom ramen för Länsstyrelsens regionala plan för restaurering av värdefulla sjöar och vattendrag. Efter initiativ av Undens fiskevårdsområde och Länsstyrelsen fick Emåförbundet i uppdrag att ta fram en detaljplan för genomförandet av åtgärderna, varefter Länsstyrelsen utformade en projektplan. Sveaskog AB (Torsten Wiborgh) som är ensam ägare av vattenområdet i vattendraget ställde upp som huvudman för projektet och kontrakterade de entreprenörer, konsulter mm som behövdes för projektets genomförande. Sveaskog sökte via Länsstyrelsen statsbidrag för biologisk återställning i kalkade vatten (budget 325 tkr) från Naturvårdsverket. Därutöver finansierade Vägverket (budget 150 tkr) de åtgärder som krävdes för att göra vägbron vid väg 575 passerbar för Undens öring. Sören Stenefjord och Jan Samuelsson (Stenefjords Skog & Gräv) anlitades som entreprenör för åtgärderna. Som fiskesakkunnig och fältarbetsledare anlitades undertecknad (Torbjörn Lundberg). Åtgärderna planerades men kunde inte genomföras 2008 på grund av höga flöden i bäcken. Projektet sköts därför till 2009 och då åtgärder påbörjades i början av juni och färdigställdes i september. 6
7 Målsättning Målsättningen med de genomförda åtgärderna var att restaurera Sågkvarnsbäckens nedre lopp till ett mer naturlikt tillstånd. Genom detta ska reproduktion av Undens insjööring kunna öka i Sågkvarnsbäckens nedre lopp. För att uppnå detta behövde de många vandringshindren tas bort och de rensade forsarna återställas. I åtgärdsområdet förekom 5 vandringshinder (se karta). 7
8 Resultat och Redovisning. H 1 vandringshinder vid brofäste vid väg 575. Partiellt vandringshinder: Start I anslutning till vägbron vid vägpassagen vid väg 575 (hinder 1) finns rester av en damm. Stenmurens nedre del hade förstärkts med betong då bron anlades under 1960 talet. Vid anläggningen sprängdes delar av berghällen i vattenfåran bort, vilket resulterade i en kraftig bergklack som sedan dess utgjort ett partiellt vandringshinder för öringen. Fisken kunde endast passera de år då höstflödena var extra gynnsamma. Åtgärden krävde sprängning och partiell bortrivning av en gammal stenmur. En tröskel anlades under bron, och den befintliga bergklacken utjämnades genom sprängning för att få en lägre fallhöjd. Större sten lades sedan ut i den sprängda fåran för att bromsa upp vattnet och på så vis skapades en fåra där fisken kan vandra upp. Konstruktionen tätades med lekgrus runt de stora blocken för att få så lite läckage som möjligt. En mindre del av den gamla stenmuren revs för att få tillräcklig bredd i fåran. Större sten tillfördes för stånd och viloplatser under och strax nedanför bron. Vissa justeringar och kompletteringar gjordes under september månad. En vibrationsmätare sattes upp på vägbron innan sprängning för att vara säker på att inte sprängningen gav någon skada på bron. Resultatet från mätningarna visade att vibrationerna från sprängningen inte gav något större utslag utan låg långt under gränsvärdena. Vid vägbron i Sågkvarn innan sprängning. Fundamentet är borttaget och sprängmattor läggs på plats. 8
9 Bild 1 A. H 1 under bro före. Stenmuren tv utgör en mindre del av en gammal stenmur. Denna del blev tyvärr tvungen att rivas bort för att skapa bredd i vattenfåran vid höga flöden. Bild 1 B. H 1 under bron efter åtgärd. En flackare och stegvis avtagande lutning har åstadkommits genom sprängning etappvis och tillförsel av block. Fåran har också breddats för att inte höga flöden ska belasta konstruktionen i alltför hög grad. 9
10 Bild 2 A. H 1. Före åtgärd vid vägbron. Fisk passerade endast den kraftig lutningen de år då flödet var extra gynnsamt. Bild 2 B. H 1. Efter åtgärd vid vägbron. 10
11 Bild 3 A. Hinder 1. Före, vid vägbro sett från uppströmssidan. Bild 3 B. Hinder 1. Efter åtgärd vid vägbron från uppströmssidan. Breddningen syns tydligt. 11
12 H 2 vandringshinder vid Sågaretorps sprängstensdamm. Definitivt vandringshinder: Start Dammen är belägen ca 80 m uppströms väg 575. Denna damm utgjorde ett definitivt vandringshinder för uppströmsvandrande fisk med en fallhöjd på ca 2 3 meter om vattnet går över utskoven. Dammen är en stenmurverksdamm som förstärkts med betong över utskoven under senare tid. Dammen var delvis trädbevuxen och läckage observerades på flera punkter i dammen innan åtgärder påbörjades. Åtgärden krävde delvis utrivning av det ena dammutskovet. Åtgärden påbörjades efter det att elfisken utförts i fåran uppströms och nedströms. Efter rivningen påbörjades arbete vid H 4 uppströms och arbetade skedde sedan nedströms tillbaka till dammen. Den gamla dammbotten innehöll mycket fint sediment som lades upp på den norra sidan av Sågkvarnsbäcken. Ett erosionsskydd anlades uppströms dammen så att det finare sedimentet vid höga flöden inte ska slamma igen nedströms liggande lekbottnar. Natursten och lekgrus tillfördes uppströms och nedströms dammen. Den gamla dammbotten är i dag en fin strömsträcka med flera lekbottnar. Vid arbetena upptäcktes en gammal skada på en bärande sten i det som tidigare var ett utskov. Det innebära att mittenfundamentet på sikt riskerar att rasa. Se bild 21. Bild 4. Hinder 2. Tydlig gammal spricka i stenblock. Kan innebära att mittenpelaren rasar på sikt. 12
13 Bild 5 A. Hinder 2. Före utrivning Foto Sören Stenefjord. Bild 5 B. Hinder 2. Efter utrivning 13
14 Bild 5 C. Dammen innan utrivning från norra sidan uppströms. Foto. Sören Stenefjord. Bild 5 D. Dammen innan utrivning från södra sidan uppströms. Foto. Sören Stenefjord. 14
15 Bild 6 A. Från damm H2. Söder uppströms efter utrivning, före biotopvård. Bild 6 B. Från damm H 2. Söder sid uppströms efter biotopvård. 15
16 Bild 7 A. H 2. Södersida ned mot damm, efter utrivning, före biotopvård. Bild 7 B. H 2. Södersida ned mot damm efter biotopvård. Notera erosionsskydd till vänster om strömfåran. 16
17 H 3 vandringshinder vid äldre dammfäste. Partiellt vandringshinder. Vandringshindret bestod troligtvis av fundamentrester av en äldre damm. Målsättningen var att få en bättre vandringsväg på den södra sidan i den stängda gamla sidofåran. Under arbetena påträffades på berg (se bild nedan) och därför beslutades det att arbeta för fiskvandringen i den befintliga norra fåran. Större stenblock lades ut strax nedan det partiella vandringshindret för att dämma och skapa en hölja för att underlätta vandringen för öringen. Strax ovan breddades vattnet och en del av flödet styrdes in i den södra fåran. På så vis skapades ett uppväxtområde för öringyngel på den tidigare torrlagda sträckan. Enbart material som låg i kanterna användes och de fundamentrester som finns i mitten av vattendraget sparades, eftersom dessa utgör tydliga kulturlämningar. H 3. Här börjar berget. 17
18 Bild 8 A. H 3. Före uppströms. Bild 8 B. H 3. Efter uppströms. 18
19 Bild 9 A. H 3 från den andra träbron nedströms före. Bild 9 B. H 3 från den andra träbron nedströms efter. Vattnet har breddats betydligt och den södra fåran är vattensatt. 19
20 H 4 vandringshinder vid damm Berget. Definitivt vandringshinder. Arbetet började redan under 2008 med att frakta fram stenmaterial och justera väg. Vandringshindret utgjordes av en damm vid utloppet av Sävsjön Bergvattnet med en fallhöjd på ca 1,5 meter. Här skapades ett naturligt utlopp med en kraftig tröskel av sprängsten ovan i direkt anslutning till den gamla dammen. För att inte få ett för stort läckage mellan all sprängsten som lagts ut tätades konstruktionen av finare grusmaterial och pinnmo. För att få ett så naturligt utlopp som möjligt bilades den gamla gjutna dammtröskeln ner. Dammen justerades och tätades ytterligare i oktober efter högt flöde och höga vattenstånd då bäver hade börjat sätta igen utloppet. Tippning av sprängsten. Flaket fastnade i detta läge. Rikard söker förtvivlat efter felet. Det hela slutade med ett besök på verkstad. 20
21 Bild 10 A. H 4. Före Bild 10 B. H 4. Efter. Vattenståndet i Sävsjön och Bergvattnet är som synes opåverkat av åtgärden. 21
22 Bild 11 A. Strax nedan H 4. Upprensad stenhög före åtgärd. Bild 11 B. Strax nedan H 4 efter åtgärd. Stenhögen är borta och en fin uppväxtplats för öringyngel har skapats. 22
23 Bild 12 A. Bild tagen i nedströms riktning från kalkdoserare strax nedströms H 4 före åtgärd. Bild 12 B. Bild tagen i nedströms riktning från kalkdoserare strax nedströms H 4 efter åtgärd. En större variation i strömningsbild, och ett flertal gömslen för insekter och småfisk har skapats. 23
24 H 5 vandringshinder vid Fagerlidsdammen. Definitivt vandringshinder: Vandringshindret bestod av en äldre damm (sannolikt har den använts för flottning) med två utskov. Dammen hade förstärkts delvis med betong under senare tid. Regleringsluckorna var utrivna sedan lång tid tillbaka. En vandringsväg anlades på västra kanten vid det mindre utskovet. För att leda in mer vatten på den västra sidan, dämdes det stora gjutna utskovet med sten. En del träd fick fällas för att få en bredare öppning där vandringsvägen gjordes. Det var problematiskt att komma åt med grävmaskin för att anlägga en bra öppning ur dammen. Det fanns gott om större sten att jobba med för att få till en bra vandringsväg, men däremot var det ont om material att täta med. Med ganska stor säkerhet kommer det att sätta igen en del läckage redan under hösten vid lövfällning. H 5. Från östra sidan strax nedströms dammen. 24
25 H 5. Före åtgärd från östra sidan. H 5. Från östra sidan efter åtgärd. En vandringsväg för fisk har anlagts till höger i bilden. Passagen fungerar troligen endast under gynnsamma flöden i vattendraget. 25
26 Bild 13 A. H 5. Damm före åtgärd från västsidan Bild 13 B. Damm efter åtgärd från västsidan 26
27 Bild 14 A. H 5. Före Bild 14 B. H 5. Efter åtgärd. I detta utskov har en vandringsväg anordnats genom omplacering av större sten och block mm. 27
28 Biotopvård. Den av projektet berörda delen av Sågkvarnsbäcken är åtminstone delvis påverkad av flottledsrensning. Därutöver har delar av vattendraget rensats och kanaliserats i anslutning till äldre dammanläggningar. Syftet med biotopvård var att återskapa en mer naturlik strömbild i forsområdena i nedre Sågkvarnsbäcken, och därmed återskapa gömslen för fiskyngel och insekter i vattendraget. Biotopvården bestod av att lägga ut sten och block som legat upprensat längs större delen av sträckorna, samt att tillföra lekgrus till lämpliga lokaler. Lekgruset lades i depåer i anslutning till vattendraget, och med hjälp av en traktorgrävare langades lekgruset ut till grävmaskinen under arbetets gång, vilket fungerade mycket effektivt. Vid vägbron (H1)och vid Sågaretorps sprängstensdamm (H2) tillfördes det stenmaterial. Lekgrus tillfördes på alla sträckor utom sträckan nedströms och en bit uppströms H3. En sträcka på cirka 100 m. Här var det omöjligt att komma åt från någon av sidorna p.g.a. tomt på norra sidan och för brant sluttning på södra sidan. Den övre delen på sträckan H5 var svårtillgänglig och krävde en större arbetsinsats för att komma åt med maskiner. Här fick en temporär väg ner till Sågkvarnbäcken anläggas och en skotare hyrdes in för att få fram lekgruset. Denna sträcka hade gott om död ved innan biotopvården påbörjades. Död ved tillfördes eller lades tillbaka under arbetets gång. Langning av lekgrus. 28
29 Bild 15 A. Uppströms H 1. Bild före åtgärd tagen från träbro nedströms. Bild 15 B. Uppströms H 1. Efter åtgärd, tagen från träbro nedströms. En större variation i strömsträckan har skapats genom biotopvård, med gott om gömslen för fisk och småkryp. 29
30 Bild 16 A. Från den andra träbron uppströms mot H 4 före åtgärd. Bild 16 B. Från den andra träbron uppströms mot H 4 efter åtgärd. Tydlig skillnad i biotopens variation. Pegeln i bild kan eventuellt behöva omkalibreras efter åtgärden. 30
31 Bild 17 A. Bild uppströms mot kalkdoserare. Före åtgärd. Bild 17 B. Uppströms mot H 4 kalkdoserare. Efter åtgärd. Död ved tillfördes där detta var möjligt och lämpligt. Biotopen utgör numera ett mycket gott uppväxtområde för småfisk och insekter. 31
32 Bild 18 A. Strömsträcka i den övre forsen uppströms Bergvattnet före åtgärd. Strömmen är tydligt flottledsrensad (se stenlämningar i strandkant). Skogen har sparats i anslutning till vattendraget vilket medfört god tillgång på död ved i sträckan. Bild 18 B. Strömsträcka i den övre forsen uppströms Bergvattnet efter åtgärd. Vedstammar har återförts till vattenfåran efter att större sten flyttats ut från strandkanterna. 32
33 Bild 19 A. Strömsträcka i den övre forsen uppströms Bergvattnet före åtgärd. Tydlig påverkan av rensning. Bild 19 B. Från samma plats som ovan, taget uppströms efter åtgärd. 33
34 Bild 20 A. Strömsträcka i den övre forsen uppströms Bergvattnet före åtgärd. Bild 20 B. Nedströms Efter 34
35 Bild 21 A. Strömsträcka i den övre forsen uppströms Bergvattnet före åtgärd. Bild 21 B. Efter åtgärd. Observera den lekplats i nedre bildkant som anlagts. Naturgrus syns i bild. 35
36 Åtgång material: Sprängsten/ Natursten 228 m3 Lekgrus 120 ton Kostnader. I tabellen som redovisas är kostnaderna för varje delsträcka exklusive moms. I kostnader Lekgrus och Sten/block ingår frakt. Sprängning ingår kostnader för frakt och hyra av sprängmattor. Totaltsumman för hela projektet slutade på kr netto, med moms kr Tabell 1. ID Mask/tim Lekgrus Arbetsl. Sten/Blo Spräng. Vib.mät. Stockma. Skylift Frakt Bilning Bärlager Skot. Cont Totalt H kr H kr H kr H kr H kr Biot.v. H kr Biot.v. H kr Biot.v. H kr Boit.v. H kr Biot.v H kr Totalt kr Fördelning 54% 7% 15% 16% 1% 3% 0% 0% 0% 0% 1% 2% 0% 100% Lekgrus 263 kr/ton Slutredovisning och Slutbesiktning kr Stenmaterial 295 kr/m3 Maskin 600 kr/tim Total kostnad kr Arbetsledning 650 kr tim plus resor traktamente. Moms kr Totalt med moms kr 36
37 Kostnader fördelat i procent. Kommentar resultat i tabell 1. I tabellen redovisas även kostnader i procent för att se hur fördelningen är mellan de olika posterna. Resultatet på totalsumman i tabellen och den slutliga summan som faktureras skiljer det 2 kr Resultat sammanfattning Alla åtgärder har skett vid låg vattenföring. De definitiva vandringshindrena H2, H4, är möjligt att passera för Undens öring.. Från H2 och uppströms har öring som vandrar från Unden fått ytterligare m2 som lek och uppväxtområde. Lek och uppväxtområden har ökats med cirka 500 m2 totalt på hela sträckan fördelat på en sträcka av totalt 500 m. Sträckan (H5) längst ner vid utloppet i Bergvattnet gjordes inga åtgärder. Diskussion Provfiskeresultat har visat på stora skillnader i öringtätheter nedströms respektive uppströms vandringshinder i Sågkvarnsbäcken. Uppströms det första definitiva vandringshindret i Sågkvarnsbäcken (H2) påvisades emellertid relativt goda tätheter av öring under provfiske 2009 (ca öring/100 m 2 ). Storleksfördelningen i beståndet tyder dock på ett tydligt strömstationärt bestånd med blandade storlekar av fisk. Öring som lever strömstationärt drabbas på sikt av konkurrens inom arten och resultatet blir färre individer som är mindre till storleken än sjövandrande öringbestånd. Den större insjööringen har pga sin storlek också kapacitet att producera mer rom, och mer livskraftig rom vilket har stor betydelse för överlevnaden av öring och rom. Det faktum att öringtätheten var god (för att vara ett strömstationärt bestånd) uppströms H2 tolkas som att biotopen är mycket god för öring. Det var en fin fors som förvisso var rensad, men med gott om grova strukturer i form av död ved och en del större block. 37
38 Åtgärderna av vandringshindren har resulterat i att 3250 m 2 lek och uppväxtområden har blivit tillgängliga för Undens öring. Innan åtgärder var endast 250 m 2 tillgängliga för uppvandrande öring. Det betyder en 1300 procentig ökning av lek och uppväxtområden för Undenöring i Sågkvarnsbäcken. Dessutom har biotoperna förstorats och förbättrats strukturellt med biotopvård. Sten, block och grov död ved har tillförts vilket lett till högre kvalitet på området och ca 500 m 2 större areal. För öring som kläcks från rom i Sågkvarnsbäcken är möjligheten att stanna kvar i vattendraget avgörande för den initiala överlevnaden av yngel. När öringen endast kläcks i den allra nedersta sträckan av vattendraget kan man förvänta sig att den tvingas ut i sjön för tidigt, genom konkurrens och brist på bra gömslen och skydd mot det periodvis höga flödet. Åtgärderna har både resulterat i större uppväxtområden, längre upp i vattendraget, och betydligt fler gömslen och skydd mot kraftiga strömmar. Åtgärderna bedöms därför även ha stor positiv effekt på överlevnad av smolt under de första levnadsåren. Slutord och omnämnande. Jag vill passa på att tacka alla berörda som har varit delaktiga i detta intressanta projekt Sågkvarnsbäcken. Ett särskilt tack till Johan Lind på Länsstyrelsen i Örebro län som har varit till stor hjälp med det mesta både ute i fält och med slutrapport. Torbjörn Lundberg Klarafors AB Industrileden 5 B Forshaga Tel Fax Samling inför slutbesiktning med alla berörda parter. Foto Johan Lind Länsstyrelsen i Örebro län. 38
39 39
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Läs merFlottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
Läs merRestaurering Ramsan 2017
2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån
Läs merRanån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006
Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006 2007-03-27 Jon Bergström Arbetsledare biotopvård Storgatan 28B 667 30 Forshaga Tfn: 070-687 34 02 E-mail:j_bergstrom82@hotmail.com RANÅN Rapport över gjorda
Läs merRedovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda
Läs merFörslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn
Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu
Läs merMiljöåtgärder i Rabobäcken
1 (9) Miljöåtgärder i Rabobäcken Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) Planavdelningen Kontaktperson Jonas Engberg
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merBiotoprestaurering i Väljeån 2015
Biotoprestaurering i Väljeån 2015 Redovisning På uppdrag av Ljusdal Energi AB och Ljusdals FVOF Rapport 2015: 2 Titel: Biotoprestaurering i Väljeån 2015- Redovisning Författare & foton: Peter Hallgren
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2015
Elfiske i Jönköpings kommun 2015 April 2016 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 2015... 1 Resultat och kommentarer...
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merSamtliga inventerade vattendrag
Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med
Läs merVandringshinder för fisk i Torrebergabäcken
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken 2009-12-29 på uppdrag av Segeåprojektet Rapporten är upprättad av: Håkan Björklund, Torbjörn Davidsson Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund Omslagsbild:
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Läs merNaturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010
Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merTabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Läs merFiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
Läs merÅtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014
2015-03-31 Rapport Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Under 2013 genomförde Aquanord AB efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs en inventering
Läs merDamminventering inom Avasund
2007-08-01 Rapport Damminventering inom Avasund Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Många kvarvarande flottningsdammar håller sedan flottningen upphörde på att förfalla. Efter flottningen har flottningsföreningar
Läs merKvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Läs merMaskinrestaurering i Leån 2014
Maskinrestaurering i Leån 2014 Redovisning Fiskevårdstjänst-Peter Hallgren Svarvarvägen 15 820 20 Ljusne www.fiskevardstjanst.se Maskinrestaurering i Leån 2014 Nedan följer en redovisning av den biotopåprestaurering
Läs merLerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Läs merInventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun
Inventering av vandringshinder - Höje å Lunds kommun INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta vandringshinder 4 3.2 Lista vandringshinder 5 3.3 blad vandringshinder 6 4 Referenser 18 Sid
Läs merFiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm
Fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-6 Sid 2 Innehållsförteckning
Läs merAllmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven
Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merMiljöåtgärder i Öjungsån
1 (14) Miljöåtgärder i Öjungsån Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. 75000 flodpärlmusslor handplockades under projektet. Samhällsbyggnadskontoret
Läs merProjekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån
2012 Projekt Leduån Patrik / Ove Segerljung Projekt Leduån 2012-11-11 Förord Projekt Leduån har genomfört inventering av hela ån från Olofsfors till stensvattnet med start vecka 26 2012 och avslutad v46
Läs merFiskväg vid Bjevröds kvarndamm
Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Bjevröds kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-5 Sid 2 Innehållsförteckning
Läs merPM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning
Läs merRestaurering av Imälven 2008-2011
Restaurering av Imälven 2008-2011 Bakgrund Imälven rinner från sjöarna Älgsimmen och Rösimmen, genom Karlskoga och har sitt utflöde i sjön Möckeln. Området har varit kraftigt försurat och kalkas sedan
Läs merHALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.
1 HALLERUDSÄLVEN Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Fylkesmannen
Läs merLillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Läs merGöljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Läs merLygnöån och Marydsån, alingsås kommun
Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun Insjööringen; En övergripande bedömning Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvård AB 2005-12-20 1 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Metoder 3 Lygnöån 3 Maryd å 4 Resultat
Läs merUndersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth
Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten 2014 Johan Persson och Tomas Remén Loreth Författare Johan Persson och Tomas Remén Loreth Foto Författarna produktion och Layout Upplandsstiftelsen
Läs merHammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Läs merResultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009
Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009 Förord Resultat Karta 1. Marsån, Stalonbäcken och Datikån med respektive avdelningar. Marsån delades in i 68 avdelningar, Stalonbäcken 7avdelningar och Datikån
Läs merNytt utlopp för sjön Linden
Nytt utlopp för sjön Linden Slutrapport för genomförda åtgärder vid utloppet från sjön Linden, Hultsfreds kommun, i enlighet med vattendom M 17-12, meddelad 2012-07-06 vid Växjö tingsrätt. Bilder på Lindens
Läs merInventering Ullisbäcken 2016
2017-04-06 Rapport Inventering Ullisbäcken 2016 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ullisbäcken är det enskilt största biflödet till Långvattsbäcken och mynnar i utloppsdelen av Långvattnet (figur
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.
Läs merFoto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Läs merSkydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Läs merProjektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO
Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO Leån har som de flesta större vattendrag använts som flottled och därmed utsatts för omfattande
Läs merVindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merRestaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)
1(7) Västansjö Samfällighetsförening c/o Gerd-Marie Alenius gerd-marie.alenius@umu.se Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor) Länsstyrelsen godkänner att
Läs merDelprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.
Norra Nissandalens FVOF FISKEVÅRD I NISSANS KÄLLFLÖDEN Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Foto: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2016
Elfiske i Jönköpings kommun 216 Juni 217 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 216... 1 Resultat och kommentarer...
Läs merFlera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merBjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.
Bjärkeån Bjärkeån är ett biflöde till Virån och tillhör dess nordliga gren. Ån sträcker sig från sjön Nerbjärkens utlopp till inloppet i Versjön. Nerbjärken är sedan gammalt reglerad vid mynningen med
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat flera vattendrag. De inventerade vattendragen är Knaverstabäcken, Trankärrsbäcken, Välabäcken, Vallerån, Solbergsån
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merl JÖNKÖPING$ KOMMUN Delprojekt Sammanställning av lekgrusutläggning hösten 2012 inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.
Norra Nissandalens FVOF l JÖNKÖPING$ KOMMUN Länsstyrelsen i Jönköpings län o FISKEVARD l NISSANS KALLFLODEN Delprojekt Sammanställning av lekgrusutläggning hösten 2012 inom Nissans avrinningsområde ovan
Läs mer2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO
2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2010
Elfiske i Jönköpings kommun 2010 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Huskvarna.
Läs merBeskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Läs merRAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015
RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR i Fyrisån 2015 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson
Läs merKyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004
Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merElfisken Vojmån 2010
2011-01-21 Sammanställning Elfisken Vojmån 2010 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Under 2009 framställde Aquanord en fiskevårdsplan för Vojmån för Vojmåns fiskevårdsområdes räkning, som syftade till att förbättra
Läs merUndersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes
Läs merAllmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun
Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd
Läs merFörslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån
2013-11-13 Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Trottorps damm,
Läs merALSTERSÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-09 Vattenmyndigheten Västerhavet Yttrande över Vattenmyndigheten Västerhavets remiss av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2015 Övergripande synpunkter
Läs merRedovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte
Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merMurån Koord: X: 676895 / Y: 154644
Murån Koord: X: 676895 / Y: 54644 Tolvören Norrtjärnen Sågtjärnen Vittersjö Sammanfattning Murån rinner från Vittersjön via Sågtjärnen och Norrtjärnen till Tolvören. Ån passerar öster om Tolvören gränsen
Läs merÖversiktlig plan för åtgärder i gamla åfåran vid Gullspångs kraftstation
Översiktlig plan för åtgärder i gamla åfåran vid Gullspångs kraftstation PM oktober 003 Förord I föreliggande PM redovisas en översiktlig plan för åtgärder i Gullpångsälvens gamla åfåra (den sk torrfåran)
Läs merVattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).
Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,
Läs merProvfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder
Elfiskelokalen vid nedre i september 2012. Provfisken i Holjeån hösten 2012 Uppföljning av fiskevårdsåtgärder 2000 2008. Mikael Svensson MS Naturfakta Box 107 283 22 OSBY 0479-10536; 0705-910536 msnaturfakta@telia.com
Läs merÅtgärd för att främja flodpärlmusslan
Lekbottenåterställning i Tallån 2016 Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Datum: 2016-11-17 Flodpärlmussla Flodpärlmusslan (figur 1) är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad
Läs merEkologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare
Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSvennevadsån-Skogaån Figur 1.
Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28
Läs merFigur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Läs merLimmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004
Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter
Läs merTillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs merMiljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?
Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige
Läs merInformation om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012
Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån.
Läs merVarför flottledsåterställning?
Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2011 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån.
Läs merUtformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager
Utformning av Ekologiskt anpassade vägpassager Råd när nya vägpassager ska anläggas och vandringshinder åtgärdas Valvbågens bredd Naturlig bäckbredd 1 2 3 Det bästa sättet att se till att vattendrag inte
Läs merAtt anlägga vägtrummor. En samlande kra!
Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder
Läs merFörslag till teknisk beskrivning
Förslag till teknisk beskrivning Åtgärdande av vandringshinder för fisk i nedre del av Storbäcken Datum: 2017-02-16 Innehåll Orientering...3 Hydrologi... 4 Höjdsystem och fixpunkter...4 Beskrivning av
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs merJärleån/Dyltaån Figur 1.
Järleån/Dyltaån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10F NV och 11F SV VattenförekomstID: SE659495-146293 Kommuner: Lindesberg, Nora, Örebro Vattendragsnummer: 122-248 Inventeringsdatum: 23
Läs merSamrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun
Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Nordmalings kommun och projektet ReBorN planerar att genomföra restaurering av flottledsrensade sträckor
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2013
Elfiske i Jönköpings kommun 2013 Mars 2014 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Elfiske i Jönköpings kommun 2013 De genomförda elfiskena har skett framförallt som
Läs merWORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2012 Action C2-C4 Action C3 och C4 VORMBÄCKEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun genom Vindelälvens Fiskeråd/Vindel River LIFE Miljöåterställningsåtgärder i Vormbäcken Beskrivning
Läs merBiotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken
2016-11-03 Rapport Biotopkartering av Kullaån, Lerån och Kåbäcken Säveåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771
Läs mer