Examensarbete 15 högskolepoäng. Webbaserat valstöd- Kan det ge ökad självkännedom och yrkeskunskap?

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Webbaserat valstöd- Kan det ge ökad självkännedom och yrkeskunskap? A web-based test for career choices- Can that give increased self-esteem and knowledge about the world of work? Camilla Gunnarsson Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Slutseminarium Examinator: Anders Lovén Handledare: Leif Andergren

2 Sammanfattning Förslaget till denna undersökning kommer från Karriärförlaget vilka önskade att det gjordes en undersökning av Karriärpaketet vilket är ett så kallat webbaserat valstöd. Någon tidigare forskning inom detta område har inte skett. Jag såg det som en möjlighet att undersöka om de elever som genomförde testet kände att det bidrog till ökad självkännedom och yrkeskunskap, så att jag eventuellt kan använda mig av testet som ett komplement i vägledningssamtalet. Karriärpaketet är ett intressetest som görs för att få vägledning gällande val av utbildning eller yrke. Det är uppbyggt som en vägledningsmodell. Först är det Valet som är en intresseinventering, därefter Kompetens som visar vad man är bra på och sist Inspiration där användaren ser olika arbetsmiljöer och utifrån dessa får ange om det är positivt eller negativt. Efter genomförandet av testet får användaren fram ett resultat med en yrkeslista. Det här resultatet visade sig vara av stor betydelse för eleverna. De teorier jag använt mig av är teorier om självkännedom och karriärteorier då dessa kan kopplas till Karriärpaketet. Metoden är kvalitativ med halvstrukturerade intervjufrågor. Urvalet är fem elever som går sista året på gymnasiet med olika kön, program, etnicitet, ålder och vistelsetid i Sverige. Genomförandet av testet gjordes i skolans datortek och intervjuerna spelades in med diktafon. Resultatet på min undersökning var att eleverna ansåg sig fått ökad självkännedom och yrkeskunskap. 2

3 Förord Först vill jag tacka de fem elever som var med på min undersökning. De har genomfört sin uppgift med engagemang och tagit sin tid till att hjälpa mig genomföra den här undersökningen. Under intervjuerna har de delgett mig sina upplevelser och jag har fått massor av ny kunskap i ämnet. Jag vill också tacka min handledare Leif Andergren som hjälpt mig att komma vidare i mitt arbete och som fått mig att slutföra det. Sist men inte minst vill jag tacka min familj och vänner för ert stöd och framförallt Åke som delgett mig sina förslag till ett bättre utförande. Lycka är inte ett tillstånd utan ett val. (Mia Törnblom) 3

4 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning Bakgrund Vägledningsmodeller Syfte Frågeställningar Forskningsetiskt ställningstagande Tidigare forskning 9 2. Teori Teorier om självkännedom Karriärteorier Metod Urval Genomförande Resultat Frågeställning Sammanfattning av resultat Analys Självkännedom Karriär Slutdiskussion Resultat Metod Svar på frågeställning Fortsatt forskning Referenser 30 Bilaga1 Intervjuguide 31 4

5 1. Inledning Det finns ett stort antal länkar till intressetester och ser man på vilken är en portal om studier och arbete finner man dagsfärsk information om detta i Sverige och utomlands. består av fyra huvudavdelningar: Studier i Sverige Studier i utlandet Arbete i Sverige Arbete i utlandet Här finns också tester för karriär och yrkesval, egenskaps och personlighetstest, intelligenstest, språktest och övriga test om bland annat studieteknik och löneförhandling, man kan även länka vidare till tester utomlands. Här finns flera tusen olika sorters tester och det erbjuds tester på många olika språk. Arbetsförmedlingen använder sig av ett test där den sökande får fram en intresseprofil och utifrån det ser vad det finns för yrken som passar. ( Vad är det som är så intressant och givande med ett test? Många människor verkar söka efter svar på sina frågor och är då ett test det som kan vägleda? Jag har inte själv använt mig av något test för att göra mitt yrkesval och är därför nyfiken på vad det är som gör det så populärt. Min undersökning kommer att handla om Karriärpaketet som kallas webbaserat valstöd. Det är ett slags intressetest och jag kommer att benämna det som test i min undersökning. I min undersökning kommer jag att använda ordet elever om de intervjuade. Eftersom jag inte har någon egen erfarenhet av test kan min förförståelse vara att jag inte tror att det kan bidra till något i en valsituation, eller att jag iallafall håller mig neutral. 5

6 1.1 Bakgrund Karriärpaket ett är ett webbaserat valstöd och förlaget vill inte kalla det för test på grund av de förväntningar som det kan medföra. Programmet bygger på empirisk forskning där både vägledningssökande och vägledare bidragit till programmets utveckling. Det kommer ursprungligen från England och kallades CasCaid och initierades av vägledare för 30 år sedan. Programmet har utvecklats genom Loughborough University i England och vägledare i många länder använder sig av programmet. Den yrkesinformation som utgör programmets bas och struktur är kontinuerligt värderad av branschorganisationer och yrkesutövare. Karriärförlaget skriver att karriärpaketets syfte är att öppna för samtal och diskussion om studie- och karriärvägar men att frågor som berör människors livsplanering inte har givna svar och det har inte Karriärpaketet heller. Det inbjuder till egenaktivitet och är individcentrerat. Resultatet och processen är fullt synlig och möjlig att diskutera, analysera och reflektera kring. Programmet erbjuder ett samlat dokument på papper av resultatet som även kan e-postas till vägledare/handledare som diskussionsunderlag. Karriärpaketet ger den vägledningssökande möjligheten att värdera sina intressen och färdigheter och få dessa matchade mot yrkesområden. Stödfunktioner som länkar till intresseorganisationer kring området hälsa och en samlad informationsbank om yrken finns också i programmet. Karriärpaketet består av fem delar: Valet som är en intresseinventering. Kompetens som ger en möjlighet att fundera över vad användaren tycker sig vara bra på. Detta matchas mot Valet. Inspiration är en fristående del. Här ser man bilder på arbetslivets miljöer som användaren värderar positivt eller negativt Hälsa öppnar för möjligheter att se hur ett funktionshinder eventuellt påverkar valet av yrkesområde. Yrke innehåller information om yrken och arbetsliv. Användaren länkas vidare till arbetsförmedlingens hemsida där det finns ytterligare information om utbildning, framtid och liknande yrken. Karriärpaketet kan användas till många målgrupper för den som är på väg ut i studier, arbetsliv eller byte inom arbetslivet. 6

7 ( Representanter för Karriärförlaget har efterhört om det finns intresse hos studerande på studie- och yrkesvägledarprogrammet att i sitt examensarbete undersöka Karriärpaketet och utvärdera det mot en grupp vägledningssökande. I Sverige har man hittills inte genomfört någon användarstudie av Karriärpaketet och jag vill gärna genomföra den här undersökningen och se på ett eventuellt komplement till den traditionella vägledningsmodellen se nedan. 1.2 Vägledningsmodeller Det finns flera olika vägledningsmodeller och jag har valt ut några som har liknande upplägg som Karriärpaketets test. Femstegsmodellen innebär att 1. Utreda och klargöra problemsituation utifrån de sökandes perspektiv. Vägledaren och den sökande kommer överens om en definition av problemet 2. Vidga perspektiv, den sökande kan genom vägledning få hjälp att se på sig själv och sina möjligheter på ett annat sätt. Vägledaren hjälper till med ny kunskap och omstrukturering av gammal kunskap. 3. Formulera mål och delmål, vägledaren hjälper den sökande att utifrån en uttalad önskan formulera konkreta och uppnåbara mål och delmål. Mål som bidrar till en lösning av problemet eller till att den sökande bättre kan hantera sin situation. 4. Upprätta handlingsplan och genomföra den. Identifiera olika handlingsalternativ och vidta åtgärder för att den uppgjorda handlingsplanen ska kunna förverkligas. 5. Utvärdera och följa upp, vägledaren och den sökande blickar tillbaka och granskar vad som hänt under vägledningen. Har de uppsatta målen nåtts? Hur möter den sökande nya liknande situationer? (Gunnel Lindh 1988 sid.66-67) 7

8 Studie- och yrkesvägledningens fyrstegsmodell. Medvetenhet om mig själv Medvetenhet om alternativ Hjälp med att fatta beslut Hjälp med genomförandet Den här vägledningsmodellen innebär att den sökande jämför sig själv (steg1) med de alternativ (steg2) som står till buds. Det utkristalliserar sig ett antal alternativ som den sökande väljer mellan (steg3). Därefter vidtar en genomförandefas (steg4) som innebär att det valda målet ska kunna uppnås. I samtliga steg kan vägledaren ha en viktig roll (Lovén 2000 sid.56). 1.3 Syfte Mitt syfte med studien är att undersöka om de elever jag intervjuar anser att de fått någon ytterligare insikt när det gäller självkännedom och kunskap om yrkeslivet efter genomförandet av Karriärpaketets webbaserade valstöd. 1.4 Frågeställning Min frågeställning kommer att vara: Vilken nytta kan Karriärpaketets webbaserade valstöd ha för eleverna med avseende på självkännedom och kunskap om yrkeslivet? 1.5 Forskningsetiskt ställningstagande Före testet har eleverna fått en förfrågan om det går bra att spela in intervjun med diktafon och det som sägs på bandet kommer att raderas efter det att mitt arbete slutförts, jag kommer att förvara mitt material där ingen annan får tillgång till detta. Eleverna kommer att vara anonyma i min undersökning och benämnes bara med elev1, elev2 osv. I informationen till eleverna har jag förklarat min undersökning och att de kan ta del av den. 8

9 Jag har valt att inte ta med elevernas resultat på testet i min undersökning eftersom jag tror att eleverna kan utföra testet mer sanningsenligt när de vet att jag inte är intresserad av vad de väljer för svar. Kvale med flera sammanfattar några etiska riktlinjer kring intervjuer i forskningssammanhang: skydd för individen som inte får utsättas för manipulering eller på annat sätt fara illa, anonymitet, rätt utskrift och att man ska kunna ha ett visst inflytande över analys och tolkningar. Man ska ha informerat och erhållit samtycke vilket innebär att den som deltar i forskningen eller projektet har rätt att få information om undersökningen (Ryen 2004 sid.156). Före genomförandet av programmet gick jag igenom det med eleverna därefter talade jag om syftet med undersökningen och att eleverna inte kunde identifieras, jag fick också deras godkännande och att de kunde ta del av undersökningen när den var genomförd 1.6 Tidigare forskning I min undersökning på bibliotek och internet har jag inte funnit någon tidigare forskning som handlar om tester. Det finns med största sannolikhet utvärderingar om tester av olika slag men jag har inte lyckats finna någon och enligt Mia Lindberg ansvarig på Karriärförlaget finns ingen utredning gällande Karriärpaketet. Ariadne är ett projekt utfört med riktlinjer för webbaserad vägledning och i rapporten skriver man bland annat: Webbaserade verktyg är redan tillgängliga och som yrkesutövare gör vi klokt i att välkomna dem som mervärde i vägledningsprocessen. I själva verket skulle man kunna säga att det är vår skyldighet som yrkesutövare att inte endast känna till omfattningen av tillgängliga resurser utan även att kunna utvärdera deras användbarhet. Vad erbjuder webbplatserna till exempel och var passar de in under vägledningen? Eftersom dessa webbplatser är lätt tillgängliga för flertalet, kan de mycket väl ha utnyttjats av kunden som förberedelse för besöket hos vägledaren i syfte att undersöka möjliga uppslag till yrkeskarriär. Samtidigt kan de mycket väl ha använts även av vägledaren utanför tiden för det personliga besöket för att följa andra tankebanor och hyperlänkar, vilket inte är möjligt inom den begränsade tiden för ett besök. 9

10 En viktig uppgift för vägledare är sålunda att bygga upp situationer för lärande på internet, som i viss mån bör grundas på självreglerande verktyg. De som utvecklar och tillhandahåller studie- och yrkesvägledning på webben bör fokusera på hur användaren skulle kunna bli en självständig sökare av kunskap, med lämpligt stöd för olika målgrupper. ( sid.43 ). I Ariadneprojektet nämns olika slag av webbaserad vägledning såsom: Förmedling av information om olika ämne Råd om information Utbildning i val, fatta beslut och genomförande Studie- och yrkesvägledning för enskilda användare Frågeformulär för självevaluering Rapporten Tag makten över datorerna som är skriven av Anders Lovén (1996) ger en översikt över dåvarande datorprogram och dess betydelse i vägledningsprocessen. I rapporten refereras det ett antal studier kring datorstödd vägledning och det diskuteras hur, var och när olika program kan utnyttjas samt olika kvalitetskrav som bör ställas på datorprogram inom vägledningsområdet. Han rekommenderar inte en dator med matchningsprogram direkt tillgänglig för den sökande utan man begränsar texten till att vara hjälpmedel och inte styrmedel. Om datorprogram som ger information är rätt utnyttjad kan den sökande komma förberedd till vägledningssamtalen och en del onödigt informationsletande kan undvikas (a.a. sid14-15). Datorn som hjälpmedel kan sammanfattas enligt Cairo (1983) att användarnas: intresse för studie och yrkesvägledningen ökar, erhåller relevant information, tycker att systemen är angenäma att arbeta med samt att antalet yrkesalternativ vanligen ökar. Andra studier visar på en ökning av deltagarnas karriärmognad eller karriärbeslutsamhet (a.a. sid.16). I Harriet Bowlsbeys artikel från 1991 diskuteras för- och nackdelar i datoranvändning för studie- och yrkesvägledare. Hon påpekar att vägledaren har betydelse för att: Integrera det datorn lyft fram så att individen får en klarare självbild. Klienten får en personlig relevant information. Klienten förstår nyanser. Klienten kan utforma en handlingsplan i linje med uppsatta mål (a.a. sid.17). 10

11 Lovén skriver att datorn bör integreras på ett moget och genomtänkt sätt i vägledningsarbetet och vägledarna bör noga reflektera över hur programmen skall användas (sid.24). Därför är det viktigt att bokstavligen ta makten över datorn och göra den till ett verktyg som passar in i vägledarens arbete. Rätt utnyttjad och med aktiva vägledare som också påverkar programutvecklingen och med dito lyssnande och vidsynta programkonstruktörer kan vi få ett rejält lyft i vägledningen (a.a. sid26). Anmärkningsvärt är att jag inte funnit något om intressetester eller webbaserat valstöd. Dock anser jag att man kan använda sig av riktlinjerna som står skrivna även när det gäller Karriärpaketet då det finns en del likheter med webbaserat valstöd. Det finns en lucka i forskningsläget som jag vill bidra till att fylla. 11

12 2. Teori I min undersökning har jag sökt teorier som handlar om självkännedom och karriärteorier. De teorier som är med i min undersökning ska jag koppla till Karriärpaketet och den undersökning jag har gjort. De tre första delarna i Karriärpaketet handlar om självkännedom: vad användaren tycker om, vad användaren har för erfarenheter och vad användaren blir inspirerad av. Man får här förslag på yrken vilka utgår från personligheten ifråga Teorier om självkännedom Eleven bär med sig sin egen ryggsäck i form av: social bakgrund, värderingar, intressen, färdigheter, kunskaper, egeninsikt och genus. Vägledarens uppgift är att synliggöra och tillsammans med eleven bearbeta olika begränsande bakgrundsfaktorer (Lovén 2000 sid.17). Skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning (Lpo94 sid.24). Filosofen och psykologen William James hävdade att självbilden är helt beroende av andra. Det finns en grundläggande dubbelhet som utgör kärnan i vår uppfattning av oss själva. Jaget är sammansatt av våra tankar och föreställningar om oss själva som James kallar det kända samt jaget är också bearbetat av informationen den som vet. Det kan liknas vid självuppfattningen och medvetandet. Sociala relationer har betydelse i sin syn på jaget. James menade att människan har lika många sociala jag som det finns personer som känner personen och bär med sig en bild av honom eller henne. Varje gång två människor möts är det egentligen sex personer närvarande det är: varje person som den uppfattar att den är, varje person som den andre ser den och varje människa som den verkligen är (Stensaasen & Sletta 2004 sid.88). 12

13 Cooley (1902 och Mead (1934) har båda intresserat sig för symboliskt samspel till att belysa självutvecklingen. De byggde sina synpunkter på tre premisser: 1. Människor reagerar på miljön efter hur de subjektivt uppfattar elementen i den. 2. Dessa subjektiva uppfattningar bildas genom samspel med människor i närmiljön. 3. Individen ändrar dessa uppfattningar genom att tolka dem subjektivt inom ramen för samspelet. Cooley föreställde sig att andra människor speglar individen genom sina reaktioner på honom eller henne. Bilden av självet som spegelbild skulle framhäva i vilken grad vår uppfattning om oss själva beror på respons och kommentarer som vi mottager från andra. Mead hävdade att förmågan att ta den andres perspektiv var avgörande för att utveckla en uppfattning av ett eget jag. Det betyder att förstå att andra kan se världen på ett annat sätt än vad du gör och att de har ett perspektiv på dig som kan skiljas från ditt eget. Mead föreställer sig att självet som spegelbild utvecklas efter tid vartefter som vi väljer att ta till oss andras syn på oss. Självet utvecklas genom samspel mellan mig och medlemmarna i den grupp jag tillhör. Man får ständigt respons på sitt beteende. Automatiskt bedömer jag denna respons och sätter den i förhållande till min egen person. På så sätt skapar jag mig en egen uppfattning om mig själv genom att tillägna mig de värderingar, normer och åsikter som behövs för att bli acceptabel av de grupper jag tillhör eller önskar tillhöra. Den enskilda kan genom sådana processer ändra sig själv. När jag har lärt mig se eller tänka mig hur den generaliserande andre skulle reagera har jag tillägnat mig en form av inre regulator som jag kan använda som rättesnöre för mitt eget beteende. Jag internaliserar sociala processer och kulturella mönster i form av den generaliserande andre. Självet blir en social struktur som växer fram av social erfarenhet (Stensaasen & Sletta 2004 sid ). Humanismen betonar medvetna motiv, frihet och människans fria val. Psykologen Carl Rogers humanistiska personlighetsteori innebär att människan har en inneboende drivkraft att förverkliga sig själv och att människan ses som ett aktivt objekt. Rogers teori vilar på två huvudbegrepp: Organismen som är platsen för alla erfarenheter och upplevelser och självet som är den funktion som organiserar individens erfarenheter och styr beteendet. Vid sidan av självet finns ett idealsjälv som innehåller det man skulle vilja vara (Lars Karlsson2007 sid.453). 13

14 Sören Kirkegaard ( ) hävdade att livet kan förstås baklänges men måste leva framlänges. Hans filosofi som kallas existentialismen handlar om att sanningen är olika från person till person och helt unik för varje individ. Eftersom vi har olika värderingar upplever vi fakta på olika sätt. Han uppmanade folk att ta mer aktiv del av livet och göra det till något speciellt (Susann Gjerde2004 sid.26). Den självuppfyllande profetian innebär att personer försöker uppfylla de förväntningar som individer i omgivningen riktar mot dem. Vi gör och blir vad som förväntas av oss. Människor närmar sig ofta varandra med förutfattade meningar. Sådana förväntningar är inte nödvändigtvis sanna men de har en tendens att trots det bli bekräftade (Lars Karlsson 2007 sid.575, Angelöw & Jonsson 2000 sid.22) Karriärteorier Karriärutveckling står för den process genom vilken individens liv av studier och anställningar formas. Sysselsättningar finns inom två skilda institutionella miljöer: utbildningsväsendet och arbetslivet. Sysselsättningar avlöser varandra. Mellan två sådana sysselsättningar har förelegat en brytpunkt som kan vara påtvingad eller frivillig. (Per Sjöstrand 1980 sid.25-26) Parson formulerade den första teoriansatsen om yrkesvägledning. Han beskriver yrkesvalsprocessen i tre steg: 1. En tydlig förståelse av dig själv, anlag, förmågor, intressen, resurser, begränsningar och andra kvalitéer. 2. Kunskap om kraven och villkoren för framgång, fördelar och nackdelar, förtjänster, möjligheter och framtidsutsikter i olika arbeten. 3. Sunt resonerande kring relationen mellan fakta i de två första grupperna. Genom att använda modellen blir yrkesvalet rationellt och objektivt med andra ord rätt man på rätt plats (Lovén 2000 sid.33). 14

15 Hollands teori är nära knutet till hans intressetest the Vocational Preference Inventory. Följande antaganden utgör utgångspunkten: 1. Yrkesvalet är ett uttryck för individens personlighet. 2. Intresseinventorier är en sorts personlighetstest. 3. Stereotypa uppfattningar om yrken är stabila och har en viktig psykologisk och sociologisk innebörd. Dessa tre antaganden gör det möjligt för Holland att bygga vidare på tidigare empirisk forskning kring intresseinventorirer och han konstruerar följande satser: 4. Medlemmar i en yrkesgrupp har likartade personligheter och gemensamma drag i sin levnadshistoria. 5. Genom att människor som tillhör en viss yrkesgrupp har en liknande personlighet kommer de att reagera på ett snarlikt sätt i många situationer och de kommer därigenom att skapa en karakteristisk social miljö omkring sig. 6. Tillfredsställelse, stabilitet och framgång i yrket beror på harmonin mellan individens egen personlighet och miljön, i vilken han arbetar. Denna miljö består huvudsakligen av andra människor (Per Sjöstrand 1980 sid.33). Nästa led i Hollands teori är att han antar att människorna i vår kultur kan klassificeras som tillhörande någon av de följande sex personlighetstyperna: A. Den konkrete som söker sig till sådana livsmål, värden och sysselsättningar att han får möjlighet att rent fysiskt manipulera med saker, djur, maskiner och verktyg. B. Den intellektuelle som söker handskas med omgivningen genom att utnyttja sitt intellekt snarare än med hjälp av fysiska eller sociala färdigheter. C. Den sociale som väljer sådana livsmål, värden och sysselsättningar att han får utnyttja sin förmåga att umgås med människor. D. Den konventionelle som söker sig mot traditionella och allmänt vedertagna livsmål, värden och sysselsättningar. E. Den företagsamme som anpassar sig till samhället genom att välja sådana livsmål, värden och sysselsättningar att han får utnyttja sin dristighet, dominans entusiasm, arbetsförmåga och impulsivitet. 15

16 F. Den konstnärlige som söker anpassa sig till samhällslivet genom att utnyttja sina känslor, intuition och fantasi för att skapa konstnärliga produkter. Det finns miljöer för var och en av de här personlighetstyperna och en människa antas söka sig till den miljö och de yrken där hon har möjlighet att utnyttja sina speciella färdigheter. Människan söker sig i första hand till den typ av miljö som motsvarar den egna personligheten. I praktiken äger varje individ något av varje typ, om än i varierande grad. (a.a. sid.34) Mina slutsatser till teoriavsnittet är att få veta hur varje individ bygger upp sin självkännedom och på vilket sätt individen tänker, medvetet eller omedvetet när den ska göra ett val när de står inför en brytpunkt i livet. 16

17 3. Metod Jag kommer att använda mig av kvalitativ metod som innebär: Kvalitativa data av bilder och ord inte siffror. Naturliga data genom observationer och ostrukturerade intervjuer. Mening framför handling, men ur aktörens eget perspektiv Induktiv hypotesgenererande forskning hellre än hypotesprövande. (Ryen 2004) När man ska förstå eller hitta mönster används kvalitativ intervju. (Trost 2007) Med en kvalitativ intervju känner jag att eleverna kan berätta hur de upplever testet mer ingående. Det som är viktigt att tänka på är att eleverna kanske inte vågar svara negativt på frågorna eftersom jag är med. Därför ska jag vara neutral i förhandsinformationen om testet och inte uttrycka några värderingar. Genomförandet har varit i form av halvstrukturerade intervjufrågor. Eleverna fick komma med ytterligare information genom att jag använde mig av öppna frågor. Det är viktigt att komma ihåg att det är den som blir intervjuad som är expert på sig själv, sin kunskap, sin förståelse och sina känslor. Intervjuarens uppgift är att få tillgång till detta (Ryen 2004 sid.53). 3.1 Urval I min undersökning hade jag med fem elever som gick sista året på gymnasiet. De var nära en brytpunkt i livet som är påtvingad eftersom skolan slutar och något nytt tar vid (Sjöstrand 1980 sid.26). Jag ville därför se om det fanns någon nytta med testet för dessa elever. Urvalet gjordes via elevernas e-post i skolan och alla som gick tredje året fick en förfrågan med information om undersökningen. Om det var fler än fem elever som var intresserade avsåg jag välja elever med så olika bakgrund som möjligt för att få ett så brett utbud som möjligt. Till min undersökning var det fem elever som var intresserade att vara med. Man ska söka efter ett urval som täcker den heterogenitet som kan finass i den population som kännetecknas av en viss homogenitet. Man ska få variation i urvalet (Ryen 2004 sid.78). De elever som jag intervjuade hade olika bakgrund, kön, etnicitet, ålder, vistelsetid i Sverige och gick på olika nationella program. Deras gemensamma nämnare var att de gick sista året på gymnasiet. 17

18 3.2 Genomförandet Det första jag erhöll var en handledning av Mia från Karriärpaketet där jag gick igenom programmet och lärde mig alla delarna och hur man kunde arbeta i programmet. för att kunna ge eleverna en bra grund i genomförandet av Karriärpaketet. Efter samtycke från eleverna har jag spelat in fyra intervjuer med diktafon och ett samtal har jag fått anteckna då diktafonen vid det tillfället inte fungerade. Med inspelat material är tillförlitligheten hög på undersökningen och allt som sagts har blivit dokumenterat. Vi har träffats i skolans datortek där det fanns tillgång till datorer med internetuppkoppling. Informationen eleverna fick före testet var en genomgång av programmet: hur det är uppbyggt, hur man går tillväga, och vad man ska tänka på i de olika delarna. Jag berättade för eleverna att Karriärförlaget kallar detta för webbaserat valstöd men jag har sagt test för det skulle bli enklare i intervjun. Efter det fick eleverna sitta själva och göra testet men jag var i närheten om det skulle bli några frågor. När testet var avslutat fick eleverna ut sitt resultat och jag lät dem gå igenom det i lugn och ro innan vi började med intervjun. Jag genomförde intervjun i ett enskilt rum och varje intervju har tagit mellan tjugo minuter och en timme.. Efter att alla intervjuerna var gjorda har jag transkriberat materialet genom att lyssna av intervjun och skrivit upp i detalj vad som sagts. Därefter gick jag igenom materialet som jag antecknat och markerade de avsnitt som var särskilt intressanta för att få fram vad som var gemensamt med elevernas intervjuer men också det som var avvikande. Nästa steg var att finna svar på min frågeställning. Jag kategoriserade de svar eleverna sagt under intervjun för att hitta sammanhang men även avvikelser. I min analys har jag utgått från de teorier om självkännedom och karriärteorier som jag tidigare redogjort för. 18

19 I min intervjuguide har jag använt frågor som handlar om hur de kände efter testet bland annat: Vad har du lärt dig om dig själv? Vad har du lärt dig om arbetslivet? Hur känner du när du läser resultatet? Har du fått en annan bild av dig själv? Vill du ha ett studie- och yrkesvägledarsamtal efter testet? Dessa frågor tog jag med för att få veta om eleverna kände att de fått ökad självkännedom och mer yrkeskunskap samt om det var tillräckligt eller om de behövde ett kompletterande samtal med en studie- och yrkesvägledare efter att de utfört testet. 4 Resultat Här redovisar jag hur eleverna uppfattade testet efter utförandet och jag utgår från mina frågeställningar. Resultatet bygger på de fem intervjuer som genomförts. En sammanfattning göres av mina intervjuer och eleverna benämnes endast med elev 1, elev 2 osv. eftersom jag inte vill att de ska kunna identifieras. 4.1 Frågeställning Vilken nytta kan Karriärpaketets webbaserade valstöd ha för eleverna med avseende på självkännedom och yrkeslivet? Här har jag använt mig av frågor som berör självkännedom och yrkeslivet till eleverna i intervjun och varje elev redovisas var för sig med en sammanfattning över vad de sagt. 19

20 Elev 1. Eleven känner sig nervös inför att göra testet men hon blir bekräftad och får fram de yrken som hon vill bli. Hon blir glad för resultatet och känner att hon verkligen vill satsa på de yrken som finns med på listan. Hon har även lärt sig mer om de yrken som verkar intressanta. Hennes förebilder är pappa och moster som arbetar som revisorer. Efter testet känner hon sig mer målmedveten och vill gärna ha ett kompletterande samtal med en studie- och yrkesvägledare Bästa med test är att bli bekräftad på det man vill som advokatyrket det kan ta lång tid men det är drömmen. Jag vill verkligen satsa känner mig motiverad jag fick nya idéer och fler alternativ. Jag älskar skolan och när man längtar har det här öppnat för fler utbildningar.. Elev 2 Eleven vill läsa vidare på högskolan men vet inte till vad utan gjorde testet för att få veta mer om yrken som hon kan arbeta med i sitt hemland. Hon vill få en lista på yrken där det står vad hon ska bli. De yrken som karriär paketet gav förslag på var inte intressanta. Frågorna liknade varandra och var inte så tydliga. Men det fanns även intressanta yrken men de kändes nytt och hon skulle tänka på det och därefter prata med studie och yrkesvägledaren. Det jag är intresserad av är att få reda på poängen för olika utbildningar, vilka skolor som finns och om man kan jobba med dom yrken utomlands. Teckenspråkstolk, det har jag alltid velat lära mig teckenspråk. Jag är väldigt intresserad av att lära mig det. Det var många bilder man kunde se alltså vad man jobbade med men den det fanns massa bilder där folk satt vid bord och pratade i telefon man förstod inte vad de jobbade med för yrke för i nästan alla jobb kan man sitta vid bord och prata i telefon. 20

21 Elev3 Eleven trodde att resultatet skulle bli annorlunda. Hon var säker på att hon skulle hamna på kontor men här fick hon fram yrken som art direktor och dramapedagog hon gick vidare och lärde sig lite mer om de yrken som verkade intressanta. Hon känner att hon fått fram fler yrkesalternativ som inte varit möjliga tidigare och vill gärna få information av en studie och yrkesvägledare. Jag vet inte riktigt det var väldigt annorlunda mot vad jag trott vad jag skulle få, en överraskning. Jag har fått upp synen för andra yrken som jag inte har tänkt på är möjliga att arbeta på. Kompetens där fick man verkligen tänka igenom vad liksom jo men det här är jag bra på man lär sig känna sig själv på sånt. Jag kanske får tänka om jag har ju lagt allt sånt här om att jag inte på något sätt kan jobba med teater lagt det lite på hyllan sådär för teater och kultur är ett intresse har jag alltid tänkt det är ingenting man arbetar med men det kanske det är. Alltså det känns som det är något jag borde syssla med tanke på att jag tycker det är kul. Elev 4 Innan testet känner eleven att han har svårt för att välja vad han vill bli i framtiden. Han vill läsa vidare men inte nu direkt efter gymnasiet så de yrken som han får fram i sitt resultat tycker han passar och att det är bra yrken. Testet är intressant och det var lätt att svar på frågorna utan att behöva skriva. Fick reda på att jag inte är bra på att räkna. Inte arbeta med människor. Det ser mycket roligare ut än skolan. Jag har inte tänkt på nåt yrke innan. Jag kan tänka mig studie och yrkesvägledarsamtal efteråt. Kommer att ha det och kolla på sen. 21

22 Elev 5 Eleven säger att han inte vet hur han ska disponera jobb och hobby, han säger att musik är absolut roligast. Resultatet blev vad han tänkte det skulle föreslå men han saknade fler frågor om musik och tyckte det var för mycket frågor om kontor. Han tyckte det var bra för självkänslan att få tankarna på ett papper. Resultatet var han nöjd med och skulle ta hem det för att se på lite fler möjligheter. Att få tala med en studie- och yrkesvägledare efter testet kändes bra för att komplettera med. Man ska ju va ganska snabb där bara gå på känslan och var det är ju ganska mycket kontorsbilder och det hann man ju inte tänka så mycket på vad det var man gjorde det var ju bara en kontorsbild, det är väl ganska likgiltigt och så tryckte man inte där och då vet man ju inte om man tackar nej till nåt. Jag har fått mer insikter framförallt att man ser olika arbeten. Man kan vara taktisk nån gång och gå på känslan nån gång, men om man går på känslan är väl då man får bäst resultat. I början var det mest ett bra jobb men nu har det väl blitt lite mer att välja det som är roligt istället. Man får en bild bekräftad, att man får.man kanske har tänkt innan så som jag har tänkt att jag ligger åt det estetiska hållet och här får jag verkligen förslag på såna jobb man får gå steget längre typ och inte bara ha det som intresse. Det är bra Sammanfattning av resultat Två av eleverna ville arbeta med det som de hade som intresse av efter att de gjort testet. De fick en vidgad syn på yrkeslivet. Samtliga elever fick flera yrken som de kände passade ihop med deras personlighet men två elever fick upp yrken som inte alls var i närheten av deras personlighet och det gjorde att de blev negativa till testet även om en del yrken passade. Alla elever kände att de lärt sig något om sig själva och att de fått ökad självkännedom Fyra elever var positiva när de läste resultatet en elev kände dock först inte igen sig. Två elever hade fått en annan bild av sig själv. 22

23 Den första reaktionen efter testet var att alla eleverna kände sig nöjda. De var positiva och kände sig bekräftade efter att de genomfört testet men under intervjun var det två elever vars åsikter inte bara var positiva. En elev tycker inte att de yrken testresultatet visade blev vad denne förväntade sig. En elev upplevde att testet gav för många alternativ. På frågan om de lärt sig något om sig själva svarade alla att de lärt sig något nytt om sig själva. På frågan om det lärt sig något om yrkeslivet svarade alla att de fått mer information om yrken. Två svarade att inspirationsdelen med bilder hade gett en inblick i arbetslivet. Två elever upplevde att det var för mycket kontor. Alla elever uppger att de har ambitionen att läsa vidare till något yrke. Det kanske inte blir direkt efter gymnasiet för tre uppger att de är trötta på skolan och två vill ut och arbeta. Alla elever ser positivt på att ha ett vägledningssamtal med en studie och yrkesvägledare efter testet för att klargöra och gå vidare med sitt resultat. Alla elever uppger att de ska fortsätta använda Karriärpaketet när de kommer hem för att gå vidare i testet och ta bort de alternativ som inte var intressanta. De vill också gå igenom sin yrkeslista och länka vidare till de yrken som verkar intressanta. 23

24 5. Analys I min analys använder jag mig av de teorier som finns i mitt teoriavsnitt. Det handlar om självkännedom och karriärteorier. När man analyserar samtal som empiriskt material fokuserar man på innehållet i det som intervjupersonen berättar om (Anne Ryen 2004). 5.1 Självkännedom Det är vägledarens uppgift att synliggöra Ryggsäcken vi bär med oss i form av social bakgrund, värderingar, intressen, färdigheter, kunskaper, egeninsikt och genus (Lovén 2000). I karriärpaketet får man fram sina intressen, kunskaper och i inspirationsdelen får man använda sin fantasi för att se olika yrkesmiljöer och känna om det är något man kan tänka sig som yrke. Här blir det överskådligt vad man tycker och vad man är bra på. För att stärka sin självkänsla behöver eleverna andra. Sociala relationer har betydelse för sin syn på jaget (Stensaasen & Sletta 2004). Kan man likställa det som den andre, med det resultat som eleverna får i handen efter att de gjort Karriärpaketet? Cooley föreställde sig bilden av självet som spegelbild som skulle framhäva i vilken grad vår uppfattning om oss själva beror på respons och kommentarer vi mottager från andra. Mead föreställer sig att självet som spegelbild utvecklas efter tid vart efter att vi väljer att ta till oss andras syn på oss själva. Man får respons på sitt beteende och på så sätt skapar jag mig en egen uppfattning om mig själv. När jag har lärt mig se eller tänka mig hur den generaliserande andre skulle reagera har jag tillägnat mig en form av inre regulator som jag kan använda som rättesnöre för mitt eget beteende.(stensaasen & Sletta 2004) I Karriärpaketet får eleverna ett resultat med deras samlade erfarenheter, intressen och inspiration och de säger själva att de blir bekräftade, att de fått yrken som passar dem och de gillar, att de är motiverade, att man blir målmedveten och fått mer insikt. 24

25 Svaret på om Karriärpaketet kan vara den andre som gör att eleverna får en stärkt självuppfattning tycker jag att det kan det eftersom sammanfattningsvis har eleverna fått en ökad självkännedom efter att de genomfört Karriärpaketet. De tar med sig den erfarenheten för att göra ett yrkesval och deras valmöjligheter har blivit fler och tydligare. Carl Rogers humanistiska personlighetsteori innebär att människan har en inneboende kraft att förverkliga sig själv och vid sidan av självet finns ett idealsjälv som innehåller det man skulle vilja vara.(lars Karlsson 2007) Sören Kirkegaard uppmanade folk att ta mer aktiv del av livet och göra det till något speciellt. Med dessa teorier kan man tänka att Karriärpaketet låter eleverna ta aktiv del av testet och därefter får fram ett resultat hur man skulle vilja vara. I min intervjuguide har jag en fråga som handlar om den självuppfyllande profetian, hur man kan välja så det blir som man förväntar sig och om eleverna kände att Karriärpaketet kunde ta del av den teorin. Eftersom det går att ändra i testet och gå tillbaka för att få de svar man vill kände eleverna att de kunde välja utifrån sina förväntningar och då nå det resultat som kändes rätt. I min undersökning har jag kommit fram till att det mest positiva för eleverna var att få sitt resultat i handen, det var betydelsefullt för dem. De tog resultatet med sig för att gå igenom detta i lugn och ro hemma. 5.2 Karriär Eleverna i min undersökning står inför en brytpunkt i livet som inte är frivillig och alla har olika förutsättningar att ta sig igenom den.(per Sjöstrand 1980). De ska gå från gymnasiet och ut i arbetslivet eller ny utbildning. Parssons beskriver yrkesvalsprocessen i tre steg att ha: kunskap om sig själv, kunskap om kraven och villkoren för framgång och sist sunt resonerande mellan de här grupperna. Genom att använda modellen hamnar rätt man på rätt plats (Lovén 2000). 25

26 När eleverna använder sig av Karriärpaketet får de kunskap om sig själva och kunskap om de yrken som passar dem samt information om yrken. Den tredje delen som är sunt resonerande kring dessa två känner jag att en studie och yrkesvägledare behöver vara med och klargöra för eleven de olika möjligheterna. Samtliga elever vill också ha ett vägledningssamtal efter testet för att få klarhet i de frågor som kommer upp när de har fått sitt resultat. Karriärpaketet är upplagt utifrån yrken och yrkeskategorier. I de olika delarna kan man se olika typer av yrken. Det är kontor, byggarbeten, skolmiljö, kreativa yrken som musik, teater, olika arbeten inom service som restaurang, affär med mera. I Hollands teori klassificerar han människor tillhörande någon av sex personlighetstyper: den konkrete, den intellektuelle, den sociale, den konventionelle den företagsamme och den konstnärlige. Det finns yrken för var och en av de här personlighetstyperna och man söker sig till det arbete där man har möjlighet att utnyttja sina färdigheter I Karriärpaketet tycker jag att man matchar elevernas intressen och erfarenhet med de yrken som skulle passa utifrån deras personlighet. Men de elever som fick fram yrken som inte passade till deras personlighet blev negativa till testet. 26

27 6 Slutdiskussion I min avslutande diskussion tar jag upp resultatet och vad jag tycker om intressetest nu efter det att min undersökning är klar. I metodavsnittet tar jag upp min metod och vad det fanns för hinder i genomförandet. Slutligen diskuterade jag om jag fick svar på min frågeställning. 6.1 Resultat En fråga som kommit fram under arbetets gång är om webbaserat valstöd är ett komplement eller en konkurrent till studie- och yrkesvägledareyrket? Skulle Karriärpaketets webbaserade valstöd kunna vara så omfattande och ge så mycket till eleverna då det gäller självkännedom och yrkeslivet så arbetet som studie- och yrkesvägledare inte behövs i så stor utsträckning som nu. Det var av intresse att få se hur eleverna uppfattade testet och vad för erfarenheter det gav. I min undersökning har det kommit fram klart och tydligt att eleverna vill ha ett kompletterande samtal med en studie- och yrkesvägledare vilka vill delge sina nya erfarenheter och få fortsatt vägledning så jag ser det som ett komplement i vägledningssamtalet. Alla eleverna var positiva efter att de genomfört testet. De tyckte att de fått något konkret när de fick se sitt resultat och de själva gjort valen utifrån sig själva. De tog med sig sitt resultat och såg det som något viktigt. Det som märktes var att de elever som inte behärskade språket så bra tyckte att inspirationsdelen gav mest kanske för den var lättare att förstå. Eleverna fick vara mer aktiva i sina val och de fick med sig något de själva hade genomfört. Det blev ett resultat som de kunde ta med sig. Möjligheten att ändra i sina val var positivt för alla eleverna men det fanns val och yrken som inte kändes bra. Eftersom jag inte har någon egen erfarenhet av test och att jag inte trodde att det kunde ge så mycket när det gäller självkännedom och yrkeslivet så kan jag nu när min undersökning är färdig se att det finns mycket att hämta när man använder sig av Karriärpaketets webbaserade valstöd. 27

28 Om man ser till den begränsade tid studie- och yrkesvägledaren har för varje elev kan detta var en bra inledning till ett samtal. Det går att tänka om när det gäller samtalsmodell och ta bort de första stegen och koncentrera sig mer på slutdelen. Jag kan se att det finns brister och utan en uppföljning kan eleverna inte alltid veta vad de ska göra av den nya kunskapen. Det finns även de elever som kan missuppfatta frågorna och få svar som inte alls stämmer överens med deras personlighet. 6.2 Metod I den metod jag använt finns det både bra och mindre bra saker. När jag nu har fått elever som alla varit positiva till att genomföra testet kan resultatet av undersökningen bli övervägande positivt. Eleverna sa nog inte alltid vad de tänkte och en anledning till det kan vara att jag spelade in samtalen och detta hämmade dem. Min upplevelse var att de pratade på ett annat sätt efter det att diktafonen stängts av och om det funnits tid hade jag nog utnyttjat det till ytterligare frågor. Det är efter intervjun det intressanta blir sagt (Ann Ryen 2004 sid.60). Ryen skriver att man lär sig något om hur man kan förbättra sin egen intervjuteknik genom att lyssna till sig själv (a.a. sid.56). Jag upptäckte att jag fick med mer och mer i min intervju ju fler intervjuer jag gjorde jag fick då in en teknik där jag såg till att få med det som var relevant för undersökningen. I en undersökning med fem elever kan det vara svårt att få en mångsidig bild men jag anser att jag har uppnått mitt syfte och fått veta att eleverna har fått ytterligare erfarenhet gällande självkännedom och yrkeslivet. 28

29 6.3 Svar på frågeställningen Svaret på min fråga har blivit besvarad genom min undersökning. Vilken nytta kan Karriärpaketets webbaserade valstöd ha för eleverna med avseende på självkännedom och yrkeslivet? Det finns inget tvivel om att eleverna har fått ökad självkännedom. De har också lärt sig en del om yrkeslivet. Eleverna tog med sig sitt resultat och ville sitta med det i lugn och ro för att se vad de kunde ha för yrke i framtiden. Resultatet blev något viktigt som de ville forska vidare i. 7 Fortsatt forskning En intressant fråga tycker jag är hur eleverna använder sig av kunskapen i framtiden, en möjlighet är ta kontakt med eleverna om ett år igen och då kan det vara en fråga för ett nytt examensarbete. 29

30 8. Referenser Angelöw, Bo & Jonsson, Thom (2000). Introduktion till socialpsykologi. (andra upplagan) Polen: Studentlitteratur. Gjerde Susann (2004). Coaching. Lund: Studentlitteratur Hägg Kerstin, Kouppa Svea Maria (1997) Professionell vägledning. Lund: Studentlitteratur Karlsson, Lars (2006). Psykologins grunder. (tredje upplagan) Polen: Studentlitteratur Lindh Gunnel (1988). Vägledningsboken. Lund: Studentlitteratur Lovén Anders (1996). Tag makten över datorerna. Rapport Lovén, Anders (2000). Kvalet inför valet. Lärarutbildningen Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju. Malmö: Liber Stensaasen & Sletta. (2004) Grupprocesser.(andra upplagan) Finland: Natur och kultur Sjöstrand Per.(1980). Teorier om yrkesval. Kompendium Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (andra upplagan) Malmö: Liber Trost Jan (2007). Enkätboken. (tredje upplagan) Polen: Studentlitteratur 1994 års läroplan Lpo94 Internet 1 ( ) Internet 2 ( ) Internet 3 ( ) Internet 4 ( ) 30

31 Bilaga 1 Intervjuguide 1. Berätta om dig själv. 2. Varför var du med? 3. Vad hade du för förväntningar på testet? 4. Vad tycker du om genomförandet/upplägget av testet? 5. Vilken del gav mest? Varför? Vad beror det på? 6. Hur känner du när du läser resultatet? 7. Vad har du lärt dig om arbetslivet? 8. Vad har du lärt dig om dig själv? 9. Har du fått en annan bild av dig själv? 10. Vet du vad den självuppfyllande profetian är? 11. Vad tycker du om det i förhållande till Karriärpaketet? 12. Är det något du vill tillägga? 13. Vad skulle du tycka om att ha ett samtal med en studie- och yrkesvägledare efter du genomfört testet? 31