Hur är ungdomars förhållningssätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur är ungdomars förhållningssätt"

Transkript

1 Hur är ungdomars förhållningssätt till krogbesök? En kvalitativ intervjustudie Socionomprogrammet C-uppsats, höstterminen 2008 Författare: David Henriksson Handledare: Nils Hammarén

2 Abstract This paper is about finding out why minors are visiting pubs, and what it is that determines which pubs they opt to visit. To catch this, a qualitative approach is applied, specifically Focus group interviews. There are interviews with a total of 10 informants. The informants come from two different schools in Gothenburg. There are six boys and four girls. Everyone is 17 years old. The earlier research on the subject is, for instance, why people are visiting pubs, why young people drink alcohol, what music means for young people, and why young people are staying in public spaces. The theoretical conceptions and also keywords are: Social identity, Social identity processing, Potentization, Symbolic capital, Symbols, Experience capital and Group culture. The results shows that social interaction is the most essential factor for pub visits, many persons describe it as a meeting place. Moreover it turned out that the alcohol aspect and also the excitement are two important factors for pub visits. To pick up and the music had also certain importance, but it was diminutive. The pubs that you choose to visit are, for instance, those which are cheap and where the age of the audience is akin your own. Furthermore, it depends on your mood. The pubs you choose not to visit are, for instance, those with low prominence and those with considerably older audience. 2

3 Förord Att skriva C-uppsats var mer krävande än jag hade trott, och en arbetsvecka har för mig fått en lite annan innebörd. Men jag är glad och tacksam över att ämnet jag arbetat med varit intressant, annars tror jag det hade varit väldigt mödosamt. För att ha kunnat genomföra detta arbete har det varit andra personer som varit delaktiga. Jag vill således tacka mina tio informanter, samt de hjälpsamma SO-lärarna på respektive skolor. Dessutom vill jag givetvis tacka min handledare Nils Hammarén för hans tillgänglighet och hjälpsamhet. David Göteborg

4 Innehållsförteckning Inledning 5 Syfte och frågeställningar 6 Tidigare forskning 7 Teoretiska perspektiv 10 Metod och tillvägagångssätt 13 Mitt val av metod 13 Urvalet 14 Informanterna 15 Intervjuguiden 16 Intervjuerna 16 Etiska hänseenden 17 Förförståelse 17 Analysmetod 18 Validitet, Reliabilitet och Generaliserbarhet 19 Resultat och Analys 21 Varför besöker underåriga krogen? 21 Socialt umgänge 21 Alkoholens roll 22 Spänningen 24 i brist på annat 25 Musiken 26 Raggningen 26 Vad är det som avgör vilka krogar de underåriga besöker? 27 Vilka krogar väljer man att besöka? 27 Vilka krogar väljer man att inte besöka? 28 Krogarnas tillgänglighet 29 Slutdiskussion 31 Referenser 34 Bilaga 36 4

5 Inledning Det har länge fascinerat mig hur krogen kan vara ett sådan populär plats för ungdomar. Jag var själv inte särskilt främmande för krogbesök under tonåren. När jag tänkt på dessa krogbesök har jag sällan reflekterat djupare över dem, utan varit på det klara med varför det lockade. Det som gjorde att jag ville gå på krogen var för att det var en plats för alkoholförtäring; alkohol var för mig nytt, spännande, beryktat och förknippat med något slags lyckoklimax. Dessutom var krogen en plats särskilt avsedd för att släppa loss, ha roligt, umgås och komma i kontakt med, i mitt fall, tjejer. Detta i kombination med att man som yngling fick känna på vuxenlivet, gjorde att krogen lockade. Diskotek är den typ av krog som jag oftast valt att besöka. I denna C-uppsats har jag fått möjlighet att borra mig djupare in i ämnet. Allt började med att jag på en internetsajt (www.xjobb.nu), där C-uppsatsuppdrag anslås, hittade ett som handlade om att ta reda på ungdomars förhållningssätt till krogen. Jag ansökte om att få ta mig an uppdraget, och fick det. Uppdragsgivaren heter RUS (Restauranger Utveckling Samarbete). RUS är en verksamhet i Göteborg som i samverkan med restauranger, polisen, Tillståndsenheten i Göteborgs stad och Hotell- och restaurangfacket, verkar för att åstadkomma en bättre krogmiljö. Med en bättre krogmiljö avses, att man vill reducera antalet fall av skador och våld, som är en följd av att människor blivit för berusade och/eller använt narkotika i denna miljö. För att få till stånd detta studerar man krogmiljöer, och utbildar och stöttar restaurangpersonal och krögare. RUS har flera mål i detta arbete. Ett av delmålen är att underåriga gäster inte ska bli serverade alkohol (www.rus-gbg.se). Man anser att det i stor utsträckning sker att underåriga tar sig in på 18-årsställen, trots att de officiellt är diskvalificerade för inträde. RUS ser detta som problematiskt, och vill veta mer om företeelsen. Utöver detta har också jag velat belysa det ur ett annat perspektiv, vilket jag återkommer till under nästa kapitel. I vissa fall kommer jag att använda mig av lite invecklade förklaringar av företeelser; detta kommer att innebära att jag gör ett visst avkall på den litterära schvungen, för att lämna större utrymme till det jag anser viktigare, nämligen att framföra med precision. 5

6 Syfte och frågeställningar RUS vill motverka att underåriga serveras alkohol på stadens offentliga ställen. För att arbeta med detta problem och få det att minska i omfattning, vill man ha bakgrundsinformation till det. Syftet med denna studie är att dels ge dem en del bakgrundsinformation, dels att själv ta reda på det jag tycker är intressant. Bakgrundsinformation ska jag främst få fram via min andra frågeställning, som jag utformat tillsammans med RUS. Min första frågeställning ska också bidra med denna typ av data, men den är primärt av egenintresse. Frågeställningarna lyder: Varför besöker underåriga krogen? samt Vad är det som avgör vilka krogar de underåriga besöker? För att förenkla textflödet och även arbetsprocessen i stort, har jag valt att använda mig av samlingsbegreppet krogen, i bestämd form, för det jag egentligen åsyftar; det är alla de ställen i Göteborg som serverar (mat och) dryck, har spriträttigheter och minst 18-årsgräns för inträde och/eller köp av alkohol. Men eftersom jag inte kan finna något träffande begrepp som ringar in denna komplexitet, har jag valt att använda det begrepp jag ser som lämpligast, nämligen krogen. Jag är dessutom av den uppfattningen att olikheterna i människors sätt att tolka detta begrepp, inte rimligtvis bör avvika så mycket att det skulle riskera att utgöra några väsentliga hinder för förståelse av kontentan. Jag vill också kungöra att underåriga helt enkelt avser de personer som är under 18 år. 6

7 Tidigare forskning I detta kapitel tar jag upp sådant som andra forskat fram. Det förfaringssätt jag haft för valen av studier, är att jag valt sådant jag förmodat ska framkomma i min studie. Eftersom mitt ämne är väldigt sammansatt, har jag fått ta fram sådant som utgör delar av mitt ämne, eller sådant som påminner om mitt ämne. Det är såväl nationell som internationell forskning. Jag har tänkt lägga upp det på så vis att studiernas ordningsföljd presenteras utifrån ämne. De är inordnade i fyra olika områden, och i tur och ordning. Ämnena är relaterade till följande: Varför krogen? Varför alkohol? Varför vistelse i offentliga rum? och Varför musik? Ämnena går ibland in i varandra, vilket är svårt göra någonting åt. I linje med detta har jag valt att ha allt i löpande text. Den första studien jag tänker presentera handlar om varför människor besöker pubar. Undersökningen bygger på svar från drygt tusen personer, som är mellan år och boende i Oslo. Det här är alltså ingen studie inriktad på bara ungdomar. Drygt 65 procent av deltagarna var män. Frågeformulären var anonyma, och har genomförts på de dryckesplatser de för stunden befunnit sig på. Studien ger vidare information om varför de som besöker puben ofta, gör det. Studien ger vid handen att skälen till varför man besöker puben var för att man ville flirta och bli berusad. Studien visar också att 60 procent av informanternas alkoholintag sker på puben. Författaren drar slutsatsen att alkoholen alltså är mycket viktig för förståelsen av varför man besöker puben. Den åldersmässiga skillnaden mellan de svarande är också en viktig faktor. I och med att olika åldrar präglas av olika begivenheter, tjänar puben olika syften (Traeen & Nordlund, 1993). I boken Cool places: geographies of youth cultures, redogörs för vad man uttrycker The actual experience of clubbing [ ] what clubbing is actually like, what it is about. (Skelton & Valentine, 1998:266). Man har alltså studerat vad ungdomar finner tilltalande i att vara på diskotek. Man kom bland annat fram till att musiken är mycket viktig i sammanhanget. Den förstärker känslor och är av yttersta vikt för ställets prägel. Men för att musiken ska komma till sin rätt, krävs också ett folkvimmel. Dansen är central i diskotekbesöken, och förklaras som frigörande då den ställs i motsats till våra sociala platser som ibland präglas av avståndstagande, kalla människor, städad ordning och oskrivna regler. Dessutom möjliggör mörkret inne på diskoteken, att folk upplever ett slags flykt från verkligheten. Ett av de viktigaste skälen till diskotekbesök, är enligt Skelton & Valentine, att man kliver ur sitt vardagliga jag och försvinner iväg för en stund, alltså ett sätt att glömma vardagsbekymren. Henriksson & Lundahl (1993) tar sin utgångspunkt i att försöka ta reda på ungdomars, i detta fall år, förhållningssätt till bland annat relationer, sexualitet och könsroller. Författarna kommer också in på krograggning. Det är inget man från början planerat att skildra, utan något som aktualiseras genom materialanalysen. Det framkommer att detta är en viktig ingrediens i ungdomars liv. Det raggande som sker på krogarna kan inordnas inom ett oskrivet regelsystem för hur man lämpligen ska bete sig; vad som är ok och vad som inte är ok, och vilka samtalsämnen som är lämpliga beroende på hur bra eller dåligt man känner varandra, menar Henriksson & Lundahl. Studien bygger på intervjuer av 50 personer och observationer på bland annat diskotek. Det framkommer bland annat att ungdomarna ser det som mycket betydelsefullt att komma in på diskotek, vilket jag återkommer till längre ner. Väl inne på diskoteken, är alkoholen mycket central. Just detta tolkade jag som något väldigt särskilt viktigt, och här har jag således lagt min fokusering. Författarna menar att alkoholdrickandet blir till en viktig kulturell handling. De menar att de som besöker diskoteken inte är barn längre, men 7

8 inte heller riktigt vuxna; därför blir alkoholen ett viktigt attribut för att markera övergången till det senare. Alkoholen hjälper också ungdomarna, både tjejer och killar, att komma i fysisk kontakt med varandra, både kamratligt och sexuellt. Författarna menar att diskoteken är viktiga platser för de unga att öva på sin roll som vuxna och knyta sociala kontakter (Henriksson & Lundahl 1993:33). Ofta är dessa kontakter av sexuell art. Att vara på diskotek innebär att man är befriad från föräldrarnas vakande ögon, och denna befriande känsla är betydelsefull för ungdomarna på sin väg till vuxenlivet (Henriksson & Lundahl 1993). Vad syftet är med att bli berusad har Norell & Törnqvist (1995) studerat. Studien gjordes på tjugoåringar i Malmö på 80-talet. Fokuseringen ligger på deras upplevelser av fest och berusning. En mycket central del av berusningen är att förvalta den genom att gå ut till något offentligt ställe i syfte att möta människor, primärt det andra könet. Författarna uttrycker också betydelsen på ett djupare vis: Meningen med ruset inskränker sig inte till en snäv önskan om att förverkliga livsidealet, utan utsträcks till att uppnå vidast möjliga sammanhang bakåt i tiden för att komma tillrätta med brister och krav i det förflutna, framåt i tiden för att söka förverkliga godast möjliga vuxenliv (Norell & Törnqvist, 1995: ). De beskriver det också på följande sätt: Alkoholen fungerar som katalysator, som ett medel vilket skapar tillfälle att komma tillsammans för att gemensamt bearbeta de stora frågorna om identifiering och legitimering. (Norell & Törnqvist, 1995: 238). Nästa studie jag tittat på är en som är publicerad i Health Education Research, och är gjord av Kloep, Hendry, Ingebrigtsen, Glendinning & Espnes (2001). Studien utgår ifrån svar av 4000 skotska, svenska och norska personer i den tidiga adolescensen. Det handlar om deras syn på alkoholkonsumtion, sociala perspektiv av det, samt varför de dricker. Undersökningen innehåller både kvantitativa och kvalitativa metoder. En av frågorna, och som är av störst relevans för mig, handlar om varför de dricker alkohol. Dessutom studeras vad som avgör hur mycket man dricker vid olika tillfällen. Det mest relevanta i detta för min egen studie, är forskarens fråga om varför de dricker; de vanligaste skälen till alkoholkonsumtion är följande, utan inbördes rangordning: det handlar om att alkoholen hjälper en att kunna fly undan från vardagens problemvärld, till något spännande och roligt. Alkoholen förstärker också ens sociala förmåga; att ex. kunna ta kontakt med andra människor, ofta det motsatta könet. Ett annat skäl är kompistrycket. Det handlar också om att trotsa föräldrarna, i synnerhet för personer med stränga föräldrar. Slutligen menar Kloep et al. (2001) att ungdomarna ser alkoholen som en vuxensymbol. En annan studie har jag hämtat ur Health Education Research, och är skriven av Pavis, Cunningham-Burley & Amos (1997). Detta är en studie av drygt hundra 15-åriga ungdomar på den skotska östkusten, som handlar om varför ungdomar dricker alkohol. Undersökningen gick till så att man tog fram två skolor där betygsnittet var genomsnittligt sett till andra skolor. Dessutom var det god spridning gällande var personerna bodde (ex landsbygd, city etc.) och den socioekonomiska aspekten. Metoderna som användes var både kvantitativa och kvalitativa, och omfattade i båda fallen samtliga informanter. Det framkom att för det första var det många som drack regelbundet. Det allra vanligaste skälet till att dricka berodde på att det underlättade den sociala interaktionen. Många menade också att de helt enkelt mådde bättre när alkohol var en del av samkvämet. Dessutom framkom det att många tjejer drack alkohol för att bättra på självförtroendet. Märk väl att de dock framhävde att det var viktigt att inte bli för full, så att man gör bort sig. Informanterna såg det som en balansgång. Sammantaget visar det att kompisar/kompisgänget är en viktig faktor för förståelsen av ungdomars drickande (Pavis et al., 1997:320). 8

9 Björn Andersson har tagit upp frågan ur ett annat perspektiv, eller snarare, jag har försökt belysa mitt problem ur ett annat perspektiv. Min studie avser ungdomar i offentligheten; något som Andersson studerat närmare. I hans bok Öppna rum: om ungdomarna, staden och det offentliga livet, har han bland annat tagit reda på varför unga väljer att vistas i de offentliga rummen (Andersson, 2002). Ungdomarna avser i detta fall personer inom åldersspannet år. Han arbetade huvudsakligen genom att närvara i de offentliga rummen, och observera hur situationer förlöpte. Han tillämpade även intervjuer och enkäter. I sitt urvalsförfarande har Andersson beaktat spridningsfaktorn, och således valt personer från olikartade bostadsmiljöer, studieområden och geografiska belägenheter. Andersson kommer fram till att de offentliga rummen lockar de unga, eftersom de är mycket förtjusta i denna spännande värld, med många möjligheter, bland annat det motsatta könet. Även om utelivet framställs på detta vis, är det inte alldeles problemfritt. Det finns också en sida av krav. Dessa krav kan handla om både närvaroplikt och att bete sig enligt riktlinjerna, så att man inte blir utanför. Kompisarna är här en fundamental faktor. Ungdomsoffentligheten är en social sfär eller gemenskap, som fungerar som ett livsrum för självständig bearbetning och utbyte av upplevelser och erfarenheter tillsammans med andra ungdomar (Lieberg ref. i Andersson, 2002:56). Andersson menar att motiven till varför man vistas i offentlighet inte är densamma för vuxna som för ungdomar. Ungdomar ser självständighetskänslan som eftersträvansvärd. Han menar att friheten från föräldrar och skola, är av stor vikt; att helt enkelt lösgöra sig från den infantilitet dessa beroenden innebär. Föräldrar och skolors frånvaro i offentligheten möjliggör detta (Andersson, 2002). Lieberg (1992) är inne på ett lite annat spår, han talar om att ungdomsoffentligheten används av de unga som ett slags bollplank och jämförelseobjekt för att tillfredsställa olika intressen och behov; t ex när det gäller att bearbeta och utveckla olika aspekter på den egna identiteten (Lieberg, 1992: 110). Jag tror inte att musiken som krogen tillhandahåller är ovidkommande för ungdomar. I boken Spelar rocken någon roll? skildrar Bjurström (1993) musikens betydelse för unga. Fornäs, Lindberg & Sernhede (i Bjurström) diskuterar kring just musikspelande och om varför ungdomar ägnar sig åt det. De menar att den spontanitet och kravlöshet detta står för, kan attrahera ungdomar, då det står i bjärt kontrast till det i övrigt kravfyllda samhället. I min studie behandlas inte just spelande av musik, men väl lyssnande, vilket jag bedömer som näraliggande i detta fall. Bjurström menar också att den musik ungdomar väljer att lyssna på, kan vara ett val av betydelse för dem, då de vill framhäva vilken social grupp som är deras. Detta har jag tagit med eftersom jag uppfattar det som så att många krogar i Göteborg har sin egen musiknisch. Därför kan just musiken spela roll för vilken krog ungdomar väljer. 9

10 Teoretiska perspektiv I detta kapitel går jag igenom teoretiska begrepp. Dessa teoretiska begrepp har jag tagit fram utifrån vad jag förväntat mig att mina informanter ska svara, samt vad de faktiskt svarat. Mina teorier ska i stora drag hjälpa mig att förklara människors avsikter med sådant de företar sig, samt vad som bestämmer hur de gör det. De begrepp jag tar upp är följande: Social identitet, Social identitetsförädling, Potentiering, Symboliskt kapital, Symboler, Erfarenhetskapital och Gruppkultur. Grunden för begreppet Social identitet lades av två socialpsykologer från USA, Carolyn Sherif och Muzafer Sherif. Förarbetet till begreppets födelse var då de båda amerikanerna, under förra seklets mitt genomförde studier av människor. Studierna begav sig vid ett ungdomsläger, under en kortare tid. Under studiens gång var personerna ovetandes om studiens existens. Man hade många gruppbaserade tävlingar/kamper på lägret. Ur dessa undersökte man mönster som handlade om hur individerna förhöll sig till sina egna tävlingsgrupper (Nilsson, 1996). Med dessa förarbeten, tog två andra forskare vid, Henri Tajfel och Ralph Turner (i Nilsson 1996), och myntade teorin om den sociala identiteten. De menar att vår identitet är tvesidig, förutom den personliga identiteten, finns det också en social identitet. Tajfel och Turner menar vidare att båda dessa är starkt anknutna till bland annat vår självkänsla, som vi vill ska vara stark. Detta innebär att vår sociala identitet framträds utifrån vilka grupper vi inpassar oss i. I och med detta avgörs också vår sociala statusnivå på samma grunder. Därför är det logiskt att man vill att gruppen ska framstå i bra dager, då följden blir detsamma för en själv, hävdar Tajfel och Turner. Den personliga identiteten och den sociala identiteten är starkt sammankopplad. En följd av detta är att brister i den personliga identiteten, kan vägas upp genom att ha framgångar i gruppen. På så vis stärks den sociala identiteten, vilket gör att identiteten i stort vägs upp. Tajfel och Turner drar också paralleller till människor som tar åt sig äran om sitt favoritlag i idrott lyckas. Nilsson hävdar i en annan bok att: Det är i grupper man kan experimentera med roller och identiteter, det är där man blir bekräftad (Nilsson, 1993:29). Jenkins (ref i Payne, 2005) menar att de sociala relationerna är en grundsten för människans sätt att se på sig själv. Som motvikt till det som Tajfel och Turner (i Nilsson, 1996) är inne på, med den tvåsidiga identiteten, kan nämnas att Kroger (2006) talar om en yrkesmässig identitet, som i stora drag kännetecknas av att ens arbetsroll faktiskt också kan bli en typ av identitet. Samma författare är också inne på en relationell identitet, som handlar om att man har en relation med en partner, eller att man har ett barn, vilket blir ett slags identitetskänsla (Kroger, 2006) Men jag kommer inte att fördjupa mig i dessa eftersom jag inte kan finna något i min empiri om detta. Jag ville mer åskådliggöra identitetsbegreppets mångfald. Under den sociala identiteten vill jag också inordna ett annat begrepp som jag tycker ryms inom det, nämligen social identitetsförädling. Lalander (1998:301. Jmfr Douglas, 1966/1993 ) menar följande: Den process som sker i gruppen gör att de identiteter som finns där uppvärderas, samtidigt som andra nedvärderas. De egna identiteterna framstår som naturliga, tydliga, rena och ställda utom allt tvivel. Andra som konstlade/onaturliga, ofullkomliga och orena. Den sociala identitetsförädlingen som sker mellan människor i grupp, är en kommunikativ process. Människor som på något sätt utgör en grupp kommunicerar med varandra vem man är och vad man själv står för. Gruppen i sin tur markerar sin särart gentemot andra grupper, menar Lalander. 10

11 Potentiering är nästa begrepp jag vill ta upp. Det handlar om att utsätta sig för olika faror, att överskrida gränser, få kickar och uppleva något utanför det normala (Frisén & Hwang, 2006:207). Lalander & Johansson (2007) beskriver det som ett slags längtan efter att få vara med om sensationella och starka saker. De menar vidare att ungdomar vill hamna i extraordinära situationer och få erfarenheter från sådant som betraktas som riskabelt, mystiskt, farligt och annat som inte utgör vardagen. Grunden för nästa område är Symboliskt kapital. Därefter har jag valt att ha underteman som jag anser knyter an till det. Undertemana är symboler och erfarenhetskapital. Bourdieu talar om att man kan ha flera olika sorters kapital; ett av dem han ser som viktigast är det symboliska kapitalet (Bourdieu & Wacquant ref. i Ambjörnsson 2003). Det handlar om något specifikt som i sociala sammanhang tillstås ett visst värde (Broady ref. i Ambjörnsson 2003). Saker med symbolvärden menar Bourdieu, kan vara utbildning, titlar, lägenheter, matvanor, bilar, kläder och pengar. (Carle, 2007:384). Nu går jag in på en ämnet symboler. Jag utgår först i från boken Anden i flaskan, där Lalander (1998) talar om alkoholen som symbol, och redogör för dess starka sociala innebörd. Gällande ungdomar menar han att det är det av särskild vikt i den identitetsskapande processen. Lalander hävdar också att ungdomar och alkohol är två ord som är mycket nära lierade. Anledningen till att många förknippar dem med varandra, är att ungdomars alkoholanvändning länge varit i rampljuset som ett samhälleligt problem. Alkoholdrickande är en mycket vedertagen företeelse bland ungdomar. Dess symboliska betydelse framkommer i sociala sammanhang. Genom alkoholen kommuniceras identiteter och om vad människor tillhör. Han uttrycker också dess funktion på följande vis: att gestalta den egna positionen och identiteten och för att markera skillnader gentemot andra positioner (Lalander, 1998:322). Alkoholen som symbol är alltså i detta ungdomssammanhang av särskild betydelse för skapande av identiteter. Lalander menar också att alkoholen ger, som han uttrycker det, identitetsmässig fasthet och frihet och reducerar ambivalens. (Lalander, 1998:323). Han menar också att genom en persons sätt att konsumera eller inte konsumera alkohol, kommuniceras personligheten. Dessutom diskuterar han också varför inte narkotika har samma, eller till och med starkare funktion. Han menar att det i festsammanhang inte finns samma sociala acceptans för narkotika, som för alkohol. I en annan bok diskuterar Lalander & Johansson (2007) symboler. De menar att användning av dem förutsätter för det första förståelse för dess användningsområde. Själva användningen av symboler syftar bland annat till att uttrycka en grupps enighet och särprägel och vad som särskiljer gruppen mot andra. Dessutom menar Lalander & Johansson att symbolerna gör att ungdomar kan fjärma sig från fasta samhälleliga strukturer. Slutligen menar de att om man har ett ölglas i handen visar man att man är en del av gemenskapen. Samma författare talar också om något näraliggande, erfarenhetskapital. Det är ett slags statusmarkering. Nivån av denna status avgörs på grundval av i vilken utsträckning man gjort allehanda imponerande saker, eller sådant som är förknippat med någonting vuxna vanligtvis gör. I festsammanhang framkommer denna företeelse särskilt tydligt (Lalander & Johansson, 2007). Gruppkultur menar Lalander & Johansson (2007) är en företeelse som bildas i grupper, och styr det gemensamma förhållningssätt som ska gälla för gruppen. Vidare menar de att gruppen arbetar för att tydliggöra åtskillnad mellan den egna gruppen och andra grupper genom användning av symboliska egenheter. Gruppen stärker individen och skänker trygghetskänslor och tillhörighet. Anpassandet till gruppens normer blir alltså, enligt författarna, en identitetsstärkare. Lalander & Johansson vänder sig emot innebörden av det stundtals förekommande begreppet grupptryck, som enligt författarna förringar individens förnuft och självständighet. De menar att gruppkulturer formas genom samspelet mellan gruppens delar, som alla är 11

12 olika. Gruppkulturer är enligt dem inget som individerna vekt anammar, utan något som sker efter egenmäktigt handlande. 12

13 Metod och tillvägagångssätt Svårigheten i mitt arbete var att ämnet jag studerat består av många olika komponenter. Ett krogbesök innehåller väldigt mycket. Denna komplexitet omöjliggjorde att finna en enkel ingång till mitt ämne. Jag var alltså tvungen att hitta flera ingångar. Av denna anledning fick jag under hela arbetets gång försöka att ta mig an delämnen, eller sådant som angränsade till huvudämnet. Genom att jag på detta metodiska sätt arbetade mig in mot kärnan, tycker jag att jag sedan kunde sammanfoga delarna till en något sånär adekvat helhetsbild. Mitt val av metod Valet av metod var givetvis en grundstomme i min studie. Metoden skulle ligga till grund för att kunna svara på mina frågeställningar. Jag valde mellan två grundläggande metoder för mitt arbete; Backman benämner dem kvantitativ och kvalitativ metodik. Kvantitativ metodik hänför sig till det slag av fakta som redogör för mängden eller antalet av någonting (Backman, 2008). Kvalitativ metodik däremot är mer verbal/beskrivande (Backman 2008) Eftersom kvantitativ redogör för mätbara fakta, exempelvis hur många m m, blev inte detta intressant för mig. Jag ville ha information som kan förklara mer på djupet, således använde jag mig av kvalitativ metod. Detta arbetssätt läste jag om i Webster s Seventh New Collegiate Dictionary (ref. i Kvale, 1997:67), där liknades den kvalitativa analysen vid en kemisk analys avsedd att identifiera ett ämnes beståndsdelar. Detta var något som stämde väl in på det jag var ute efter. Jag var inte ute efter att få en stor mängd av korta svar. Med de djuplodade intervjuerna tänkte jag att jag kunde få fram information som inte innefattas i ett frågeformulär, som man kanske har i en kvantitativ studie. Inom kvalitativ forskning frågar man sig exempelvis: vad det handlar om, enligt Widerberg (2002). Denna fråga såg jag som högst relevant för min studie. Den kvalitativa intervjun är en unikt känslig och kraftfull metod för att fånga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonens vardagsvärld. (Kvale, 1997:70). Detta stämde väl in på det jag ämnade ta reda på. Jag ville att känslor skulle framträda, då jag tänkte att svaren skulle få ett större djup. Dessa svar trodde jag kunde komma till större nytta för mig, än impulsiva och/eller flyktiga svar. Jag bestämde mig för att använda mig av en teknik som kallas för öppna intervjuer. Namnet skvallrar en del om dess innehåll, eftersom tekniken bygger på samtal med informanter, som berättar om och beskriver något på ett utförligt sätt, utifrån det han/hon själv har att komma med. Intervjuaren använder sedan bitar av det, som citat i sitt arbete (Billinger, 2005). Nästa steg för mig var att bestämma om jag skulle ha enskilda intervjuer eller gruppintervjuer. Först tänkte jag ha enskilda intervjuer. Men efter ett noga övervägande insåg jag att gruppintervjuer var det allra bästa. Billinger (2005) skriver om gruppintervjuer, men kallar det fokusgruppintervjuer. Metoden lämpar sig i de fall då ämnet är kulturellt avhängigt och inte särskilt individuellt. Man får fram de kollektiva aspekterna på något, enligt Billinger. Jag tänkte att detta var av yttersta vikt i detta fall, då det rörde sig om något så socialt som att gå på krogen. Samma författare menar också att fokusgruppintervjuer gör att intervjuarens inverkan minskar. Jag tyckte att det var av stor vikt att jag fick så lite utrymme som möjligt i intervjuerna, och informanterna så stort utrymme som möjligt. Anledningen till det var att jag själv är i en ålder som inte är alltför avlägsen informanternas. Så jag har själv mycket åsikter om området. Detta gjorde att jag själv hade många svar på frågorna, vilket kunde färga hela mitt sätt att intervjua. Detta är inte bra, därför ville jag lämna scenen åt mina informanter. 13

14 Fokusgruppintervjuer lämpar sig väl då man vill utröna människors sätt att agera i situationer, och vilka de bakomliggande orsakerna till detta är. Deltagarsamspelet gör att var och ens utsagor förs fram, vilka genom diskussioner utvidgas (Wibeck, 2000). Dessutom eftersträvade jag liv och fart i mina intervjuer. Jag tänkte att personer i interaktion med varandra, kunde väcka starka känslor, vilket kanske kunde göra att man öppnade sig mer. Men detta var bara vad jag trodde. Slutligen skulle gå åt mindre tid med fokusgruppintervjuer, förutsatt att det är enkelt att få tag i informanter, vilket det var i mitt fall. Anledningen till att det går åt mindre tid är därför att antalet intervjutillfällen blir färre (Billinger, 2005). Nackdelen med fokusgruppintervjuer kan vara att personer inte vågar prata om en del saker då de kan vara rädda för att det som sagts sprids ut av de övriga gruppdeltagarna. En annan nackdel kunde vara att sammanställa den data man får, då den framkommer i ett gytter av uttalanden (Morgan ref. i Kvale, 1997). Urvalet De kriterier jag hade på mina informanter, var att de skulle vara underåriga, d v s under 18 år och brukar gå på krogen, alternativt har varit på krogen mer än en gång. Anledningen till att jag gjorde denna avgränsning var först och främst att det handlade om att studien var inriktad på underåriga. Först tänkte jag ha med personer runt 18 år, vilket inkluderar personer över 18 år. Detta uteslöt jag emellertid då jag täntke att denna typ av retrospektiv data skulle kunna skapa komplikationer i mitt arbete. Om informanter skulle återge sitt förhållningssätt till krogen som underåriga, trodde jag att de lätt kunde sammanblanda det med sitt nutida förhållningssätt. För det andra måste de jag efterlyste ha erfarenhet av krogen, eftersom det handlade om det. Skälet till att jag inte nöjde mig med brukar gå på krogen var för att det kunde bli svårt att få tag i underåriga som brukar göra det; således hade jag också med tillägget alternativt har varit på krogen mer än en gång. I och med att man varit på krogen mer än en gång tänkte jag man kunde börja skönja något slags mönster eller motiv bakom krogbesöken. Ett krogbesök kunde bli alldeles för godtyckligt när de skulle svara på varför de gick på krogen. Det kan lätt förklaras med bara slumpen. Dessutom skulle det bli det svårt, kanske omöjligt för de att svara på varför de väljer den ena krogen framför den andra. Efter rekryteringsprocessen slog det mig dock att endast mitt förstnämnda kriterium hade varit tillräckligt, eftersom det inbegriper det sistnämnda kriteriet. Men jag tycker att endast tillägget hade varit det bästa. Det är bra i syfte att rekrytera, dessutom är det tydligare. Vid min rekrytering tänkte jag med en gång att jag skulle välja någon gymnasieskola. Anledningen till det är att det är en plats med många underåriga personer. Att det delvis råkade vara samma skola ser jag inte som anmärkningsvärt, eftersom jag inte är ute efter att generalisera mitt resultat. Det viktiga i mitt fall var att på ett enkelt sätt få tag i personer som stämde in på den profil jag efterlyste. För att rekrytera dessa personer tänkte jag först skriva en annons och sätta upp på någon gymnasieskola. Men efter noga övervägande insåg jag att det måste vara bättre att ta kontakt med någon lärare och komma in i något klassrum. I ett klassrum riktas all fokus mot mig och jag kan presentera vad jag är ute efter. Detta tänkte jag kunde göra att mitt budskap skulle lyftas fram på ett mer kärnfullt sätt. Jag tog kontakt med en gymnasieskola i Göteborg, och bad att få prata med någon SO-lärare. Jag tänkte att det kunde vara rådligast att komma i kontakt med dem, eftersom deras undervisningsområde är närmast min studie. Därigenom kunde jag kanske få låna elever av deras lektionstid. Jag kom i kontakt med en mycket givmild och handlingskraftig SO-lärare, som genast gav mig lektionstid och sal för min presentation. Fem dagar senare besökte jag klassen på en SO-timma. Under fem minuter pre- 14

15 senterar jag vad jag var ute efter. Något som jag i sista stund adderade till min presentation, som inte var tänkt från början var att alla som ställde upp på att bli intervjuade, fick var sin trisslott, som en liten ersättning för att jag använt lite av deras tid. Efter att jag presenterat allting avslutade jag med att fråga hur många som uppfyllde kriterierna och kunde tänka sig att ställa upp. Detta resulterade i sju intresserade. Jag skickade runt ett papper där de fick fylla i namn och telefonnummer. Billinger (2005) menar att mellan fyra och sju personer är en passande gruppstorlek. Så, utifrån denna lista på personer tog jag bara rakt av de tre översta till en grupp och de resterande fyra till en annan grupp, eftersom jag tyckte att det kunde bli lite för många med sju stycken i en grupp. Tiden för intervjuerna var efter skoltid i det ena fallet, och på en håltimma i det andra fallet. I och med att ett höstlov inföll strax efter mitt besök, gjorde det att intervjutillfällena dröjde nästan två veckor efter mitt klassrumsbesök. Eftersom det gick ganska lång tid emellan, och att jag själv har erfarenheten av att det är mycket i görningen under gymnasietiden, skickade jag påminnelse-sms till varje person vid två tillfällen. Jag nöjde mig inte med dessa elever, utan ville gärna ha en tredje grupp. Jag hade en hjälpsam klasskamrat som har en son med vänner som ville ställa upp. Men eftersom ingen av dem varit på krogen, kvalificerade de sig givetvis inte till min studie. Samma klasskamrat hade dock en dotters kompis, som matchade min urvalsprofil. Jag bad henne försöka värva minst ett par likar. Detta misslyckades hon med, vilket gjorde att inte detta heller blev av. RUS:s personal som också var hjälpsamma tipsade om en 18-årig tjej, som var villig att delta. Jag tänkte då att hon i sin tur kunde värva vänner och bilda en grupp. Men då jag fick reda på att hon var 18 och ett halvt år, var hon tyvärr diskvalificerad för min urvalsprofil. Dessutom var hennes vänner över 18 år. Det kan tyckas att jag var hård. Men jag kände ändå att jag ville dra en skarp gräns. Underåriga var de jag skulle inrikta mig mot. Även om det i detta fall handlade om att bland annat tjejen överskred gränsen med ett halvår, ville jag ändå iaktta stringens. Grupp 3 bildas till slut, efter att jag tagit kontakt med en SO-lärare på en annan gymnasieskola. Denna gång föreslog jag att få komma in i ett klassrum hos elever i årskurs två, och göra intervjun direkt, parallellt under lektionstiden. Detta gick bra. Anledningen till att jag valde årskurs två var för att många är 17 år där. 17 år tyckte jag var en mycket passande ålder, eftersom de är under 18, men kanske ändå hunnit med relativt mycket, som var av relevans för min studie. Det var också väldigt bra att kunna göra intervjuerna under lektionstid. Det garanterade att alla de tilltänkta kunde närvara på intervjun, jag slapp ordna med tid och plats, och dessutom slapp jag skicka påminnelse-sms. Informanterna Sammantaget gav min rekrytering tre grupper, med totalt tio informanter, av elva tilltänkta. En kunde inte medverka. Jag vill gärna förtydliga detta: Grupp 1: två personer från en gymnasieskola i Göteborg, varav båda är män. Grupp 2: fyra personer från dito, varav hälften är män och hälften kvinnor Grupp 3: fyra personer från en annan gymnasieskola i Göteborg, varav hälften är män och hälften kvinnor 15

16 Informanterna var samtliga 17 år. Det antalet gånger som de hade varit på krogen varierade från en gång till 30 gånger. Många hade varit på krogen runt tio gånger. En av mina tio informanter visade sig dock bara ha varit på krogen en gång. Detta fick jag reda på efter att han sagt det i ett sammanhang i intervjun. Jag har tidigare sagt att man måste ha varit på krogen mer än en gång. Men eftersom intervjun redan påbörjats, och att det rörde sig om att en person av tio varit på krogen en gång för lite, tänkte jag inte skulle spela särskilt stor roll för min studie. Intervjuguiden Intervjuguiden kan kanske uppfattas som lite oordnad och språkligt sett skral. Att jag utformat den så, är av det enkla skälet att intervjuguider är riktade till intervjuaren själv och informanterna, och inte läsarna. Jag har med mina huvudfrågor inom parentes. De användes inte som frågor, utan endast för att få bättre översikt. Språket jag använt är skrivet på ett sådant vis som jag trodde var mest troligt att informanterna skulle uppfatta på det sätt jag ville att de ska uppfatta det. Detta tänkte jag att jag inte kunde få dem att göra genom att använda det stilistiska och forskningsmässiga språket. Jag följde inte intervjuguiden till punkt och pricka, utan avvek från den då tillfälle gavs. Detta sätt att arbeta tänkte jag skulle vara givande eftersom det dök upp en mängd intressanta saker under intervjuerna, som jag ville följa upp. Denna flexibla metod kan, enligt Kvale (1997), kallas halvstrukturerad. Att bara följa en intervjuguide tänkte jag kan göra att intervjuer blir ganska stela och formella. Det jag skrivit i kursiv stil i intervjuguiden är skisserade eventuella följdfrågor. Sedan använde jag dock inte alla de frågorna, utan jag använde mig av andra frågor som passade bättre. Intervjuerna Intervjuerna spelades in på band, med en diktafon. Fördelen med detta är bland annat att man kan rikta mer uppmärksamhet mot själva samtalet (Kvale, 1997). Den bakgrundsinformation informanterna fick innan intervjuernas påbörjades, var intervjuns övergripande syfte och vilka frågeställningar jag hade i mitt arbete. Dessutom tog jag upp vilka RUS var, vem jag var och vad jag ville. Vad jag gjorde med den information jag erhöll, tas upp i nästföljande del. Själva intervjusituationerna ser jag som väldigt lyckade. Med lyckade avser jag att alla kom till tals, och att det var ytterst ovanligt att någon blev avbruten. Den som pratade fick tala till punkt nästan varje gång. Intervjuernas tydligaste generella karaktäristika vill jag alltså beskriva som respektfull kommunikation. Förutom detta viktiga generella drag, vill jag också förevisa det som jag tyckte var negativt. Det var bland annat att vissa stunder då någon kom in på något känsligare område, som exempelvis sex eller raggning, hejdades han/hon en aning av de andras reaktioner, såsom skratt eller leenden. Något som jag också tyckte var lite negativt med alla mina tre intervjuer, var att jag hade väntat mig lite mer geist. Intervjuerna tycker jag var lite väl behärskade. Det var oftast så att alla svarade lugnt och sakligt på frågorna. Jag hade helst velat se lite eldigare diskussioner. Det tror jag hade kunnat göra att svaren hade blivit mera spektakulära och nyanserade. Jag skulle kunna tänka mig att exempelvis platsen för intervjuerna inte inspirerade informanterna. Jag kan förvisso inte svara för deras del; men personligen tror jag inte att ett gäng personer kring en skolbänk, i en stor och tom SO-sal, en regnig tisdagsmorgon, är ett lysande upplägg för en eldig diskussion. Hade jag fått göra om intervjuerna skulle jag valt att förlägga intervjuerna på ett café eller en annan varmare och 16

17 kanske mer inspirerande miljö. Billinger (2005) talar om att det är viktigt att det blir en entusiasm och livfullhet i dessa diskussioner. Billinger menar vidare att det också bör vara så att svaren diskuteras fram istället för att levereras enskilt. Etiska hänseenden Kvale (1997) betonar att det är viktigt med s.k. informerat samtycke. I detta ingår bland annat att man upplyser deltagarna om vad studien syftar till och vad ett deltagande innebär. Dessutom upplyste jag dem om att deras namn inte kommer att uppges, inte heller deras skola. Alla deras skulle komma att sammanslås av konfidentiella skäl (se nedan). Dessutom tog jag i beaktande de eventuella konsekvenser som kunde följa av att de deltog (Kvale, 1997). Dessutom uppmanade jag dem att inte sprida ut det som de andra i gruppen sagt, som kunde vara känsligt (Morgan ref. i Wibeck, 2000). Jag försäkrade också deltagarna om att det var frivilligt (Giota, 2005). Utöver detta, kontaktade jag också personernas klassföreståndare efter intervjuerna, och vidarebefordrade mitt telefonnummer, så att informanterna kunde nå mig för eventuella korrigeringar, undringar eller dylikt. Min redovisning av svaren gjordes mestadels genom ordagranna citat. Men vissa svar återgav jag också med egna ord. Det som jag tyckte var av störst relevans för mitt ämne och/eller sådant som sades av många, redovisades oftast på det förstnämnda viset. Jag kunde finna tre möjliga alternativ för citatredovisningen i förhållande till informanterna; antingen med fingerade namn/koder för varje enskild, eller; fingerade namn med tillhörande grupp. Det tredje alternativet var att jag klumpar ihop alla citat och bara anger vilken grupp de tillhörde. Jag valde det tredje alternativet eftersom om jag använde det första eller andra alternativet, kunde det innebära att de fyra personerna som går på samma skola som två-gruppen, kunde genomskåda att citat tillhör någon av dessa, eftersom det troligtvis framgår vilken av grupperna det rör sig om, eftersom två likadana fingerade namn anmärkningsvärt ofta förekom tillsammans. Observera att det inte framgår precis vilken grupp man tillhör, så att man kan skilja på grupperna hela resultatavsnittet igenom, utan jag har bara att redogjort för grupptillhörighet i enskilda sekvenser. Förförståelse Min förförståelse spelar givetvis in i detta arbete, vilket jag inte tror är unikt för just detta arbete. Jag har själv gått på krogen ända sedan jag var 17 år, nu är jag 24. De ställen som jag oftast besökt har varit diskotek, därefter lugnare pubar, eller snackpubar som några av mina informanter kanske skulle kalla dem. De främsta skälen till att jag gick på krogen när jag var underårig var för att ragga, dricka alkohol, prova något spännande och att göra något roligt ihop med gänget. Jag tror att det förstnämnda skälet var det starkaste. Jag tyckte inte att det fanns något bra ställe som jag kunde komma i kontakt med tjejer på ett lättsammare sätt än på krogen. Alkoholaspekten var en given ingrediens, liksom spänningen. Jag tillhörde ett kompisgäng, därför föll det sig naturligt att haka på. Jag har alltid varit av den uppfattningen att raggning är det vanligaste skälet för krogbesök. Sedan är det givetvis väldigt svårt att avgöra om det är min syn, mitt gängs syn, eller en generell syn. Men jag tror att det är viktigast att presentera i detta arbete vad min syn är. Jag tror att om man presenterar var man själv står, alltså sin förförståelse, inverkar det inte lika negativt på studiens kvalitet, eftersom andra då kan läsa mitt arbete mot bakgrund av vem jag/skribenten/verklighetstolkaren de facto är. 17

18 Analysmetod Min initiala inställning var att först ta fram teorier och tidigare forskning kring de ämnen som jag förmodade skulle framkomma i min empiri. När jag sedan fått min empiri skulle jag sedan applicera mina teorier på det. Denna typ av ansats kallar Svenning (2003) deduktiv. Men när jag insåg att den empiri jag hade, inte matchade obetingat mot min teori, fick jag också utgå ifrån min empiri, bedöma vad den sa, och sedan ta fram teorier som lämpade sig. Den här arbetsgången kallar Larsson (2005) induktiv. Det sätt som jag arbetat med texten för att få den hanterbar, d v s sammanställningen, har varit skiftande. Jag lyssnade igenom alla mina intervjuer och skrev ner allt som sades, förutom upprepningar och det irrelevanta, ordagrant i ett grövre utkast. Det irrelevanta var helt enkelt det som jag inte tyckte hörde till mitt ämne. När jag var klar med detta grövre utkast gallrade jag fram de citat som jag ansåg hade skarpa konturer och ringade in något som flera personer nämnt, eller något som uttryckte ytterligheter. Utifrån detta fick jag fram de huvudsakliga dragen i mitt material. Sedan valde jag ut de mest tongivande punkterna, gick tillbaka till dem för att fånga in så många nyanser som möjligt av dem. När jag fått in det viktigaste, gick jag tillbaka för att lyssna in sådant som jag såg som mindre viktigt, för att notera det. Det oviktiga ignorerade jag. Ibland gick jag tillbaka till sådant jag tidigare negligerat. Som kanske redan framgått, har jag inte haft någon fix struktur i mitt arbetssätt. Eftersom arbetet med att lyssna av en diktafon kanske inte alltid följer en röd tråd, fick jag ideligen nya idéer och impulser som jag inte ville släppa. Detta gjorde min arbetsgång ganska flexibel. Denna form av arbetsmetod kallar Kvale (1997) ad hoc. Han hävdar att metoden präglas av, som jag redan varit inne på, denna typ av oregelbundenhet i sättet att använda sig av tekniker. För överskådlighetens skull har jag valt att ha tre övergripande teman. Under de kommer jag sedan att ha underteman. Mina övergripande teman behandlar bland annat mina två frågeställningar. Undertemanas klassifikation utgår mer ifrån svaren. Mer om detta tas upp i inledningen till mitt avsnitt Resultat och analys. Det finns fog för att invända mot varför jag valt just de områden och kategorinamn jag har. Områdena jag valt, har varit utifrån den allmänna svarsfrekvensen, tillämplighet samt hur de betonats. Kategorinamnen har jag valt utifrån vad området beträffar, och sedan valt ett namn som belyser detsamma på ett så lämpligt sätt som möjligt. I vissa avsnitt har jag sammanfattat jag sådant som är mindre vidkommande för mitt ämne, men som jag ändå vill ha med eftersom det har viss relevans. Vissa citat har jag kommenterat mer, andra mindre. Jag varierade mig mycket i hur jag behandlade citaten. Men inget citat är med i onödan. Alla citat fyller sin funktion. De citat som jag inte behandlat så mycket, fyller funktionen att de ger en annan nyans av ett ämne. I vissa fall kan de tolkas i förhållande till andra citatbehandlingar, eller så kan de tolkas som de är, eller i förhållande till helheten. Ett av mina underteman är Raggningen, och dess betydelse för krogbesök. Detta var mitt stora huvudbry. Anledningen till det var främst för att jag tror att influenserna av min förförståelse överdrev denna faktors betydelse, se avsnittet Förförståelse. Här fick jag iaktta försiktighet under intervjuerna. Detta var en balansgång då informanterna under intervjuerna lyfte fram det sociala umgängets betydelse. Det var påtagligt hur svårt det var att få informanterna att tydligt ange hur stor betydelse raggningen har i det sociala umgänget. Detta upplevde jag att många informanter tyckte var känsligt att prata om. Dock ställde jag många följdfrågor kring det, vilket möjliggjorde att jag kunde se tendenser till att raggningen hade betydelse. Men eftersom jag inte kunde styrka detta med några klara svar, fördjupade jag mig i det så väldigt mycket. Dessutom såg jag reliabiliteten i detta avseende som lite svagare. Jag återkommer med mer om det under Reliabilitet. 18

19 Jag är medveten om att det valda ordet raggning kanske inte upplevs som särskilt vetenskapligt klädsamt. Men jag såg det som det minst dåliga ordet att använda. Uppvaktning och kurtisering var också tilltänkta alternativ, men de tyckte jag passade bättre i tidigare decennier. På mina frågor om vad som utmärker ett lyckat respektive misslyckat krogbesök, har jag valt att inte redovisa i resultat-/analysdelen. Anledningen till det är att de svar jag fick, inte var några svar som på något sätt var matnyttiga i den bemärkelsen att de antingen var irrelevanta eller upprepningar (på föregående frågor). De två frågorna var jag inte särskilt nöjd med, då jag efter svaren på dem, bedömde att informanterna inte tyckte att de frågorna var bra. Jag tror att de tyckte att frågorna påminde för mycket om tidigare frågor. De svar jag fick från informanterna var i nästan varje fall upprepningar av svaren på de två första (riktiga) frågorna i intervjuguiden. På frågan om vad som utmärker ett lyckat krogbesök var det flera som svarade på ett sådant sätt som de svarat på frågan om vad det är som lockar med krogen, bara att de formulerade det på ett annat sätt. På frågan om vad som utmärker ett misslyckat krogbesök, var det många som uttryckte ett slags motsats till frågan om lyckat besök och därmed också frågan om varför krogen lockar. Av detta skäl var jag inte särskilt tillfreds med dessa två frågor. Validitet, Reliabilitet och Generaliserbarhet Jag tycker Thurén uttrycker betydelsen av validitet på ett tämligen avskalat och lättförståeligt sätt; Validitet innebär att man verkligen har undersökt det man ville undersöka och ingenting annat. (Thurén, 1991:22). Kerlinger (ref. i Kvale 1997: 215) uttrycker det på ett annat sätt: Mäter du vad du tror att du mäter. I enlighet med det sistnämnda citatet, vill jag härleda det till Backman (2008), som uppmanar till att varje litet drag man gör i arbetet ska kunna vara i linje med arbetets grundläggande problem. Detta har jag tagit i beaktande i hela arbetet, exempelvis har jag i resultatavsnittet utelämnat sådant som inte är av relevans. Mina frågeställningar och intervjufrågor har jag försökt att utforma så att svaren kan ställas emot mitt problem. Samma resonemang har jag gällande mina olika teman jag har i resultatavsnittet Dessutom är min tidigare forskning, och mina teoretiska perspektiv utvalda utifrån att jag ansett de vara väsentliga för min studie. För övrigt har jag hela tiden haft i bakhuvudet att allt jag skriver ska vara väsentligt för det jag varit ute efter. Thurén (1991:22) menar att reliabilitet kan beskrivas enligt följande: tillförlitlighet, innebär att mätningarna är korrekt gjorda. Han menar vidare att forskarens egen personlighet ska inverka så lite som möjligt för bästa möjliga reliabilitet. Kvale (1997:257) talar om ledande frågor, vilka i vissa fall påverkar reliabiliteten negativt. Jag har tidigare varit inne på att reliabiliteten var något sämre då samtalsämnena ledde in på raggning. Jag ställde inga ledande frågor, men det faktum att följdfrågorna tilltog då, kan eventuellt ha färgat svaren. Kvale (1997) menar att reliabiliteten härvidlag kan försvagas, eftersom förförståelsen ouppsåtligt kan påverka svaren. Hur som helst kunde jag inte finna raggningen som en central del i krogbesöken. I min utformning av intervjuguiden har jag ansträngt mig särskilt för reliabiliteten. Här anser jag att det är väldigt tydligt hur reliabiliteten påverkas. Dock var det svårare med följdfrågorna, som alltid blev spontana eftersom de dök upp under samtalen. Men de har jag redovisat i 19

20 texten, så där bör svaren utläsas mot bakgrund av frågornas kvalitet, och på så vis tolkas därefter. Att generalisera innebär enligt Kvale (1997) att genom att ha kunskap om hur en del av något förhåller sig, kan utröna dess helhet. En vanlig invändning mot den kvalitativa forskningen, är bland annat att den inte levererar generaliserbar kunskap då den innefattar för få informanter. Kvale går i bräschen för den kvalitativa forskningen och menar att allt inte behöver generaliseras för att tillstås ett värde. Han hävdar att målet med den kvalitativa forskningen är kunskapens kontextualitet och heterogenitet. (Kvale, 1997: 261). Jag betraktade detta som att man i kvalitativ forskning bör ha en lite annan inställning; att det handlar om att betrakta kunskap ur ett skiftande och sammanhangsberoende perspektiv. Jag tänkte vidare att han menar att det som den kvantitativa forskningen står för är kanske lite stelt och likriktat. Inom den kvalitativa forskningen företräds motsatsen, och det bör beaktas. Som jag tidigare varit inne på är jag inte ute efter en diger kartläggning som man kan förklara representativt för alla Göteborgs underåriga. Det går inte eftersom alla underåriga i Göteborg troligtvis inte ens kvalificerade sig för kriterierna. De personer jag rekryterat var personer som har vissa egenskaper i förhållande till andra. Dessa egenskaper utmärks av de givna kriterierna. I och med dessa särdrag utgör de en del av de underåriga i staden som besitter samma särdrag. Det min studie förhoppningsvis kommer att visa, är ett exempel av åsikter, bland de underåriga personerna i Göteborg som besitter dessa kriterier. 20

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Inledning. Henrik Storm Attraktionsakademin. Hej!

Inledning. Henrik Storm Attraktionsakademin. Hej! Inledning Hej! Det här är en bok som är skriven till dig som är kille och som verkligen längtar efter att få träffa de tjejer du vill vara med men som fastnat någonstans på vägen. Jag vill ge dig chansen

Läs mer

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 För Terapikolonier AB Anna Johansson och Peter Larsson Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen Essä Vad är en essä? En essä är en text där en person försöker reda ut sina tankar och kunskaper inom ett ämne eller utifrån en frågeställning. Ämnena kan variera mellan allt från hur fotboll och politik

Läs mer

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Mellan den 4:e juli 2012 och 10:e mars 2013 har 312 personer svarat på den enkät som vi på GameOver haft uppe hemsidan. Ett stort tack till alla er som bidragit

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis.

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis. Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg Louise Bergman Sara Reis Augusti 2004 Rapport 4 Förord RUS-projektet (Restauranger Utveckling

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin sidan 1 Forfattare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Boken handlar om Emma och Måns. De är tillsammans. Efter att ha varit på museet med klassen ska Måns sova över hos Emma. Emma vill att Måns ska sova

Läs mer

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Decision Dynamics Beslutsstilsmodell. StyleView Utvecklingsrapport 15 oktober 2009

Decision Dynamics Beslutsstilsmodell. StyleView Utvecklingsrapport 15 oktober 2009 Decision Dynamics Beslutsstilsmodell StyleView Utvecklingsrapport 1983-2009 Decision Dynamics. Alla rättigheter förbehålles. www.decisiondynamics.se Decision Dynamics är ledande inom metoder och verktyg

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMMNA VÅRDEN CARE-LEAVERS EN UTSATT GRUPP ÖVERGÅNGEN TILL VUXENLIVET EN VIKTIG

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning Varför är frågan om unga och sex mot ersättning

Läs mer

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun Attitydundersökning värdskap Härjedalens kommun Innehåll INNEHÅLL 2 INLEDNING 3 ANSTÄLLDA 4 FÖRTROENDEVALDA 7 INVÅNARNA 10 ATTITYDER TILL HÄRJEDALENS KOMMUN/ANSTÄLLDA 10 ATTITYDER TILL FÖRTROENDEVALDA

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Stöd för genomförandet

Stöd för genomförandet Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Rapport Gymnasiearbete Bodbygge

Rapport Gymnasiearbete Bodbygge Rapport Gymnasiearbete Bodbygge Johan Ridder Jacob Eriksson Wiklund Håkan Elderstig TIS Stockholm Te13D Gymnasiearbete 100p Abstract Working together in a group is often hard. It is a process that require

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014 Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9 Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9 LÄSA: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med ( ) flyt genom att ( ) välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till en tonåring är ofta underbart. Men

Läs mer