Hur är ungdomars förhållningssätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur är ungdomars förhållningssätt"

Transkript

1 Hur är ungdomars förhållningssätt till krogbesök? En kvalitativ intervjustudie Socionomprogrammet C-uppsats, höstterminen 2008 Författare: David Henriksson Handledare: Nils Hammarén

2 Abstract This paper is about finding out why minors are visiting pubs, and what it is that determines which pubs they opt to visit. To catch this, a qualitative approach is applied, specifically Focus group interviews. There are interviews with a total of 10 informants. The informants come from two different schools in Gothenburg. There are six boys and four girls. Everyone is 17 years old. The earlier research on the subject is, for instance, why people are visiting pubs, why young people drink alcohol, what music means for young people, and why young people are staying in public spaces. The theoretical conceptions and also keywords are: Social identity, Social identity processing, Potentization, Symbolic capital, Symbols, Experience capital and Group culture. The results shows that social interaction is the most essential factor for pub visits, many persons describe it as a meeting place. Moreover it turned out that the alcohol aspect and also the excitement are two important factors for pub visits. To pick up and the music had also certain importance, but it was diminutive. The pubs that you choose to visit are, for instance, those which are cheap and where the age of the audience is akin your own. Furthermore, it depends on your mood. The pubs you choose not to visit are, for instance, those with low prominence and those with considerably older audience. 2

3 Förord Att skriva C-uppsats var mer krävande än jag hade trott, och en arbetsvecka har för mig fått en lite annan innebörd. Men jag är glad och tacksam över att ämnet jag arbetat med varit intressant, annars tror jag det hade varit väldigt mödosamt. För att ha kunnat genomföra detta arbete har det varit andra personer som varit delaktiga. Jag vill således tacka mina tio informanter, samt de hjälpsamma SO-lärarna på respektive skolor. Dessutom vill jag givetvis tacka min handledare Nils Hammarén för hans tillgänglighet och hjälpsamhet. David Göteborg

4 Innehållsförteckning Inledning 5 Syfte och frågeställningar 6 Tidigare forskning 7 Teoretiska perspektiv 10 Metod och tillvägagångssätt 13 Mitt val av metod 13 Urvalet 14 Informanterna 15 Intervjuguiden 16 Intervjuerna 16 Etiska hänseenden 17 Förförståelse 17 Analysmetod 18 Validitet, Reliabilitet och Generaliserbarhet 19 Resultat och Analys 21 Varför besöker underåriga krogen? 21 Socialt umgänge 21 Alkoholens roll 22 Spänningen 24 i brist på annat 25 Musiken 26 Raggningen 26 Vad är det som avgör vilka krogar de underåriga besöker? 27 Vilka krogar väljer man att besöka? 27 Vilka krogar väljer man att inte besöka? 28 Krogarnas tillgänglighet 29 Slutdiskussion 31 Referenser 34 Bilaga 36 4

5 Inledning Det har länge fascinerat mig hur krogen kan vara ett sådan populär plats för ungdomar. Jag var själv inte särskilt främmande för krogbesök under tonåren. När jag tänkt på dessa krogbesök har jag sällan reflekterat djupare över dem, utan varit på det klara med varför det lockade. Det som gjorde att jag ville gå på krogen var för att det var en plats för alkoholförtäring; alkohol var för mig nytt, spännande, beryktat och förknippat med något slags lyckoklimax. Dessutom var krogen en plats särskilt avsedd för att släppa loss, ha roligt, umgås och komma i kontakt med, i mitt fall, tjejer. Detta i kombination med att man som yngling fick känna på vuxenlivet, gjorde att krogen lockade. Diskotek är den typ av krog som jag oftast valt att besöka. I denna C-uppsats har jag fått möjlighet att borra mig djupare in i ämnet. Allt började med att jag på en internetsajt (www.xjobb.nu), där C-uppsatsuppdrag anslås, hittade ett som handlade om att ta reda på ungdomars förhållningssätt till krogen. Jag ansökte om att få ta mig an uppdraget, och fick det. Uppdragsgivaren heter RUS (Restauranger Utveckling Samarbete). RUS är en verksamhet i Göteborg som i samverkan med restauranger, polisen, Tillståndsenheten i Göteborgs stad och Hotell- och restaurangfacket, verkar för att åstadkomma en bättre krogmiljö. Med en bättre krogmiljö avses, att man vill reducera antalet fall av skador och våld, som är en följd av att människor blivit för berusade och/eller använt narkotika i denna miljö. För att få till stånd detta studerar man krogmiljöer, och utbildar och stöttar restaurangpersonal och krögare. RUS har flera mål i detta arbete. Ett av delmålen är att underåriga gäster inte ska bli serverade alkohol (www.rus-gbg.se). Man anser att det i stor utsträckning sker att underåriga tar sig in på 18-årsställen, trots att de officiellt är diskvalificerade för inträde. RUS ser detta som problematiskt, och vill veta mer om företeelsen. Utöver detta har också jag velat belysa det ur ett annat perspektiv, vilket jag återkommer till under nästa kapitel. I vissa fall kommer jag att använda mig av lite invecklade förklaringar av företeelser; detta kommer att innebära att jag gör ett visst avkall på den litterära schvungen, för att lämna större utrymme till det jag anser viktigare, nämligen att framföra med precision. 5

6 Syfte och frågeställningar RUS vill motverka att underåriga serveras alkohol på stadens offentliga ställen. För att arbeta med detta problem och få det att minska i omfattning, vill man ha bakgrundsinformation till det. Syftet med denna studie är att dels ge dem en del bakgrundsinformation, dels att själv ta reda på det jag tycker är intressant. Bakgrundsinformation ska jag främst få fram via min andra frågeställning, som jag utformat tillsammans med RUS. Min första frågeställning ska också bidra med denna typ av data, men den är primärt av egenintresse. Frågeställningarna lyder: Varför besöker underåriga krogen? samt Vad är det som avgör vilka krogar de underåriga besöker? För att förenkla textflödet och även arbetsprocessen i stort, har jag valt att använda mig av samlingsbegreppet krogen, i bestämd form, för det jag egentligen åsyftar; det är alla de ställen i Göteborg som serverar (mat och) dryck, har spriträttigheter och minst 18-årsgräns för inträde och/eller köp av alkohol. Men eftersom jag inte kan finna något träffande begrepp som ringar in denna komplexitet, har jag valt att använda det begrepp jag ser som lämpligast, nämligen krogen. Jag är dessutom av den uppfattningen att olikheterna i människors sätt att tolka detta begrepp, inte rimligtvis bör avvika så mycket att det skulle riskera att utgöra några väsentliga hinder för förståelse av kontentan. Jag vill också kungöra att underåriga helt enkelt avser de personer som är under 18 år. 6

7 Tidigare forskning I detta kapitel tar jag upp sådant som andra forskat fram. Det förfaringssätt jag haft för valen av studier, är att jag valt sådant jag förmodat ska framkomma i min studie. Eftersom mitt ämne är väldigt sammansatt, har jag fått ta fram sådant som utgör delar av mitt ämne, eller sådant som påminner om mitt ämne. Det är såväl nationell som internationell forskning. Jag har tänkt lägga upp det på så vis att studiernas ordningsföljd presenteras utifrån ämne. De är inordnade i fyra olika områden, och i tur och ordning. Ämnena är relaterade till följande: Varför krogen? Varför alkohol? Varför vistelse i offentliga rum? och Varför musik? Ämnena går ibland in i varandra, vilket är svårt göra någonting åt. I linje med detta har jag valt att ha allt i löpande text. Den första studien jag tänker presentera handlar om varför människor besöker pubar. Undersökningen bygger på svar från drygt tusen personer, som är mellan år och boende i Oslo. Det här är alltså ingen studie inriktad på bara ungdomar. Drygt 65 procent av deltagarna var män. Frågeformulären var anonyma, och har genomförts på de dryckesplatser de för stunden befunnit sig på. Studien ger vidare information om varför de som besöker puben ofta, gör det. Studien ger vid handen att skälen till varför man besöker puben var för att man ville flirta och bli berusad. Studien visar också att 60 procent av informanternas alkoholintag sker på puben. Författaren drar slutsatsen att alkoholen alltså är mycket viktig för förståelsen av varför man besöker puben. Den åldersmässiga skillnaden mellan de svarande är också en viktig faktor. I och med att olika åldrar präglas av olika begivenheter, tjänar puben olika syften (Traeen & Nordlund, 1993). I boken Cool places: geographies of youth cultures, redogörs för vad man uttrycker The actual experience of clubbing [ ] what clubbing is actually like, what it is about. (Skelton & Valentine, 1998:266). Man har alltså studerat vad ungdomar finner tilltalande i att vara på diskotek. Man kom bland annat fram till att musiken är mycket viktig i sammanhanget. Den förstärker känslor och är av yttersta vikt för ställets prägel. Men för att musiken ska komma till sin rätt, krävs också ett folkvimmel. Dansen är central i diskotekbesöken, och förklaras som frigörande då den ställs i motsats till våra sociala platser som ibland präglas av avståndstagande, kalla människor, städad ordning och oskrivna regler. Dessutom möjliggör mörkret inne på diskoteken, att folk upplever ett slags flykt från verkligheten. Ett av de viktigaste skälen till diskotekbesök, är enligt Skelton & Valentine, att man kliver ur sitt vardagliga jag och försvinner iväg för en stund, alltså ett sätt att glömma vardagsbekymren. Henriksson & Lundahl (1993) tar sin utgångspunkt i att försöka ta reda på ungdomars, i detta fall år, förhållningssätt till bland annat relationer, sexualitet och könsroller. Författarna kommer också in på krograggning. Det är inget man från början planerat att skildra, utan något som aktualiseras genom materialanalysen. Det framkommer att detta är en viktig ingrediens i ungdomars liv. Det raggande som sker på krogarna kan inordnas inom ett oskrivet regelsystem för hur man lämpligen ska bete sig; vad som är ok och vad som inte är ok, och vilka samtalsämnen som är lämpliga beroende på hur bra eller dåligt man känner varandra, menar Henriksson & Lundahl. Studien bygger på intervjuer av 50 personer och observationer på bland annat diskotek. Det framkommer bland annat att ungdomarna ser det som mycket betydelsefullt att komma in på diskotek, vilket jag återkommer till längre ner. Väl inne på diskoteken, är alkoholen mycket central. Just detta tolkade jag som något väldigt särskilt viktigt, och här har jag således lagt min fokusering. Författarna menar att alkoholdrickandet blir till en viktig kulturell handling. De menar att de som besöker diskoteken inte är barn längre, men 7

8 inte heller riktigt vuxna; därför blir alkoholen ett viktigt attribut för att markera övergången till det senare. Alkoholen hjälper också ungdomarna, både tjejer och killar, att komma i fysisk kontakt med varandra, både kamratligt och sexuellt. Författarna menar att diskoteken är viktiga platser för de unga att öva på sin roll som vuxna och knyta sociala kontakter (Henriksson & Lundahl 1993:33). Ofta är dessa kontakter av sexuell art. Att vara på diskotek innebär att man är befriad från föräldrarnas vakande ögon, och denna befriande känsla är betydelsefull för ungdomarna på sin väg till vuxenlivet (Henriksson & Lundahl 1993). Vad syftet är med att bli berusad har Norell & Törnqvist (1995) studerat. Studien gjordes på tjugoåringar i Malmö på 80-talet. Fokuseringen ligger på deras upplevelser av fest och berusning. En mycket central del av berusningen är att förvalta den genom att gå ut till något offentligt ställe i syfte att möta människor, primärt det andra könet. Författarna uttrycker också betydelsen på ett djupare vis: Meningen med ruset inskränker sig inte till en snäv önskan om att förverkliga livsidealet, utan utsträcks till att uppnå vidast möjliga sammanhang bakåt i tiden för att komma tillrätta med brister och krav i det förflutna, framåt i tiden för att söka förverkliga godast möjliga vuxenliv (Norell & Törnqvist, 1995: ). De beskriver det också på följande sätt: Alkoholen fungerar som katalysator, som ett medel vilket skapar tillfälle att komma tillsammans för att gemensamt bearbeta de stora frågorna om identifiering och legitimering. (Norell & Törnqvist, 1995: 238). Nästa studie jag tittat på är en som är publicerad i Health Education Research, och är gjord av Kloep, Hendry, Ingebrigtsen, Glendinning & Espnes (2001). Studien utgår ifrån svar av 4000 skotska, svenska och norska personer i den tidiga adolescensen. Det handlar om deras syn på alkoholkonsumtion, sociala perspektiv av det, samt varför de dricker. Undersökningen innehåller både kvantitativa och kvalitativa metoder. En av frågorna, och som är av störst relevans för mig, handlar om varför de dricker alkohol. Dessutom studeras vad som avgör hur mycket man dricker vid olika tillfällen. Det mest relevanta i detta för min egen studie, är forskarens fråga om varför de dricker; de vanligaste skälen till alkoholkonsumtion är följande, utan inbördes rangordning: det handlar om att alkoholen hjälper en att kunna fly undan från vardagens problemvärld, till något spännande och roligt. Alkoholen förstärker också ens sociala förmåga; att ex. kunna ta kontakt med andra människor, ofta det motsatta könet. Ett annat skäl är kompistrycket. Det handlar också om att trotsa föräldrarna, i synnerhet för personer med stränga föräldrar. Slutligen menar Kloep et al. (2001) att ungdomarna ser alkoholen som en vuxensymbol. En annan studie har jag hämtat ur Health Education Research, och är skriven av Pavis, Cunningham-Burley & Amos (1997). Detta är en studie av drygt hundra 15-åriga ungdomar på den skotska östkusten, som handlar om varför ungdomar dricker alkohol. Undersökningen gick till så att man tog fram två skolor där betygsnittet var genomsnittligt sett till andra skolor. Dessutom var det god spridning gällande var personerna bodde (ex landsbygd, city etc.) och den socioekonomiska aspekten. Metoderna som användes var både kvantitativa och kvalitativa, och omfattade i båda fallen samtliga informanter. Det framkom att för det första var det många som drack regelbundet. Det allra vanligaste skälet till att dricka berodde på att det underlättade den sociala interaktionen. Många menade också att de helt enkelt mådde bättre när alkohol var en del av samkvämet. Dessutom framkom det att många tjejer drack alkohol för att bättra på självförtroendet. Märk väl att de dock framhävde att det var viktigt att inte bli för full, så att man gör bort sig. Informanterna såg det som en balansgång. Sammantaget visar det att kompisar/kompisgänget är en viktig faktor för förståelsen av ungdomars drickande (Pavis et al., 1997:320). 8

9 Björn Andersson har tagit upp frågan ur ett annat perspektiv, eller snarare, jag har försökt belysa mitt problem ur ett annat perspektiv. Min studie avser ungdomar i offentligheten; något som Andersson studerat närmare. I hans bok Öppna rum: om ungdomarna, staden och det offentliga livet, har han bland annat tagit reda på varför unga väljer att vistas i de offentliga rummen (Andersson, 2002). Ungdomarna avser i detta fall personer inom åldersspannet år. Han arbetade huvudsakligen genom att närvara i de offentliga rummen, och observera hur situationer förlöpte. Han tillämpade även intervjuer och enkäter. I sitt urvalsförfarande har Andersson beaktat spridningsfaktorn, och således valt personer från olikartade bostadsmiljöer, studieområden och geografiska belägenheter. Andersson kommer fram till att de offentliga rummen lockar de unga, eftersom de är mycket förtjusta i denna spännande värld, med många möjligheter, bland annat det motsatta könet. Även om utelivet framställs på detta vis, är det inte alldeles problemfritt. Det finns också en sida av krav. Dessa krav kan handla om både närvaroplikt och att bete sig enligt riktlinjerna, så att man inte blir utanför. Kompisarna är här en fundamental faktor. Ungdomsoffentligheten är en social sfär eller gemenskap, som fungerar som ett livsrum för självständig bearbetning och utbyte av upplevelser och erfarenheter tillsammans med andra ungdomar (Lieberg ref. i Andersson, 2002:56). Andersson menar att motiven till varför man vistas i offentlighet inte är densamma för vuxna som för ungdomar. Ungdomar ser självständighetskänslan som eftersträvansvärd. Han menar att friheten från föräldrar och skola, är av stor vikt; att helt enkelt lösgöra sig från den infantilitet dessa beroenden innebär. Föräldrar och skolors frånvaro i offentligheten möjliggör detta (Andersson, 2002). Lieberg (1992) är inne på ett lite annat spår, han talar om att ungdomsoffentligheten används av de unga som ett slags bollplank och jämförelseobjekt för att tillfredsställa olika intressen och behov; t ex när det gäller att bearbeta och utveckla olika aspekter på den egna identiteten (Lieberg, 1992: 110). Jag tror inte att musiken som krogen tillhandahåller är ovidkommande för ungdomar. I boken Spelar rocken någon roll? skildrar Bjurström (1993) musikens betydelse för unga. Fornäs, Lindberg & Sernhede (i Bjurström) diskuterar kring just musikspelande och om varför ungdomar ägnar sig åt det. De menar att den spontanitet och kravlöshet detta står för, kan attrahera ungdomar, då det står i bjärt kontrast till det i övrigt kravfyllda samhället. I min studie behandlas inte just spelande av musik, men väl lyssnande, vilket jag bedömer som näraliggande i detta fall. Bjurström menar också att den musik ungdomar väljer att lyssna på, kan vara ett val av betydelse för dem, då de vill framhäva vilken social grupp som är deras. Detta har jag tagit med eftersom jag uppfattar det som så att många krogar i Göteborg har sin egen musiknisch. Därför kan just musiken spela roll för vilken krog ungdomar väljer. 9

10 Teoretiska perspektiv I detta kapitel går jag igenom teoretiska begrepp. Dessa teoretiska begrepp har jag tagit fram utifrån vad jag förväntat mig att mina informanter ska svara, samt vad de faktiskt svarat. Mina teorier ska i stora drag hjälpa mig att förklara människors avsikter med sådant de företar sig, samt vad som bestämmer hur de gör det. De begrepp jag tar upp är följande: Social identitet, Social identitetsförädling, Potentiering, Symboliskt kapital, Symboler, Erfarenhetskapital och Gruppkultur. Grunden för begreppet Social identitet lades av två socialpsykologer från USA, Carolyn Sherif och Muzafer Sherif. Förarbetet till begreppets födelse var då de båda amerikanerna, under förra seklets mitt genomförde studier av människor. Studierna begav sig vid ett ungdomsläger, under en kortare tid. Under studiens gång var personerna ovetandes om studiens existens. Man hade många gruppbaserade tävlingar/kamper på lägret. Ur dessa undersökte man mönster som handlade om hur individerna förhöll sig till sina egna tävlingsgrupper (Nilsson, 1996). Med dessa förarbeten, tog två andra forskare vid, Henri Tajfel och Ralph Turner (i Nilsson 1996), och myntade teorin om den sociala identiteten. De menar att vår identitet är tvesidig, förutom den personliga identiteten, finns det också en social identitet. Tajfel och Turner menar vidare att båda dessa är starkt anknutna till bland annat vår självkänsla, som vi vill ska vara stark. Detta innebär att vår sociala identitet framträds utifrån vilka grupper vi inpassar oss i. I och med detta avgörs också vår sociala statusnivå på samma grunder. Därför är det logiskt att man vill att gruppen ska framstå i bra dager, då följden blir detsamma för en själv, hävdar Tajfel och Turner. Den personliga identiteten och den sociala identiteten är starkt sammankopplad. En följd av detta är att brister i den personliga identiteten, kan vägas upp genom att ha framgångar i gruppen. På så vis stärks den sociala identiteten, vilket gör att identiteten i stort vägs upp. Tajfel och Turner drar också paralleller till människor som tar åt sig äran om sitt favoritlag i idrott lyckas. Nilsson hävdar i en annan bok att: Det är i grupper man kan experimentera med roller och identiteter, det är där man blir bekräftad (Nilsson, 1993:29). Jenkins (ref i Payne, 2005) menar att de sociala relationerna är en grundsten för människans sätt att se på sig själv. Som motvikt till det som Tajfel och Turner (i Nilsson, 1996) är inne på, med den tvåsidiga identiteten, kan nämnas att Kroger (2006) talar om en yrkesmässig identitet, som i stora drag kännetecknas av att ens arbetsroll faktiskt också kan bli en typ av identitet. Samma författare är också inne på en relationell identitet, som handlar om att man har en relation med en partner, eller att man har ett barn, vilket blir ett slags identitetskänsla (Kroger, 2006) Men jag kommer inte att fördjupa mig i dessa eftersom jag inte kan finna något i min empiri om detta. Jag ville mer åskådliggöra identitetsbegreppets mångfald. Under den sociala identiteten vill jag också inordna ett annat begrepp som jag tycker ryms inom det, nämligen social identitetsförädling. Lalander (1998:301. Jmfr Douglas, 1966/1993 ) menar följande: Den process som sker i gruppen gör att de identiteter som finns där uppvärderas, samtidigt som andra nedvärderas. De egna identiteterna framstår som naturliga, tydliga, rena och ställda utom allt tvivel. Andra som konstlade/onaturliga, ofullkomliga och orena. Den sociala identitetsförädlingen som sker mellan människor i grupp, är en kommunikativ process. Människor som på något sätt utgör en grupp kommunicerar med varandra vem man är och vad man själv står för. Gruppen i sin tur markerar sin särart gentemot andra grupper, menar Lalander. 10

11 Potentiering är nästa begrepp jag vill ta upp. Det handlar om att utsätta sig för olika faror, att överskrida gränser, få kickar och uppleva något utanför det normala (Frisén & Hwang, 2006:207). Lalander & Johansson (2007) beskriver det som ett slags längtan efter att få vara med om sensationella och starka saker. De menar vidare att ungdomar vill hamna i extraordinära situationer och få erfarenheter från sådant som betraktas som riskabelt, mystiskt, farligt och annat som inte utgör vardagen. Grunden för nästa område är Symboliskt kapital. Därefter har jag valt att ha underteman som jag anser knyter an till det. Undertemana är symboler och erfarenhetskapital. Bourdieu talar om att man kan ha flera olika sorters kapital; ett av dem han ser som viktigast är det symboliska kapitalet (Bourdieu & Wacquant ref. i Ambjörnsson 2003). Det handlar om något specifikt som i sociala sammanhang tillstås ett visst värde (Broady ref. i Ambjörnsson 2003). Saker med symbolvärden menar Bourdieu, kan vara utbildning, titlar, lägenheter, matvanor, bilar, kläder och pengar. (Carle, 2007:384). Nu går jag in på en ämnet symboler. Jag utgår först i från boken Anden i flaskan, där Lalander (1998) talar om alkoholen som symbol, och redogör för dess starka sociala innebörd. Gällande ungdomar menar han att det är det av särskild vikt i den identitetsskapande processen. Lalander hävdar också att ungdomar och alkohol är två ord som är mycket nära lierade. Anledningen till att många förknippar dem med varandra, är att ungdomars alkoholanvändning länge varit i rampljuset som ett samhälleligt problem. Alkoholdrickande är en mycket vedertagen företeelse bland ungdomar. Dess symboliska betydelse framkommer i sociala sammanhang. Genom alkoholen kommuniceras identiteter och om vad människor tillhör. Han uttrycker också dess funktion på följande vis: att gestalta den egna positionen och identiteten och för att markera skillnader gentemot andra positioner (Lalander, 1998:322). Alkoholen som symbol är alltså i detta ungdomssammanhang av särskild betydelse för skapande av identiteter. Lalander menar också att alkoholen ger, som han uttrycker det, identitetsmässig fasthet och frihet och reducerar ambivalens. (Lalander, 1998:323). Han menar också att genom en persons sätt att konsumera eller inte konsumera alkohol, kommuniceras personligheten. Dessutom diskuterar han också varför inte narkotika har samma, eller till och med starkare funktion. Han menar att det i festsammanhang inte finns samma sociala acceptans för narkotika, som för alkohol. I en annan bok diskuterar Lalander & Johansson (2007) symboler. De menar att användning av dem förutsätter för det första förståelse för dess användningsområde. Själva användningen av symboler syftar bland annat till att uttrycka en grupps enighet och särprägel och vad som särskiljer gruppen mot andra. Dessutom menar Lalander & Johansson att symbolerna gör att ungdomar kan fjärma sig från fasta samhälleliga strukturer. Slutligen menar de att om man har ett ölglas i handen visar man att man är en del av gemenskapen. Samma författare talar också om något näraliggande, erfarenhetskapital. Det är ett slags statusmarkering. Nivån av denna status avgörs på grundval av i vilken utsträckning man gjort allehanda imponerande saker, eller sådant som är förknippat med någonting vuxna vanligtvis gör. I festsammanhang framkommer denna företeelse särskilt tydligt (Lalander & Johansson, 2007). Gruppkultur menar Lalander & Johansson (2007) är en företeelse som bildas i grupper, och styr det gemensamma förhållningssätt som ska gälla för gruppen. Vidare menar de att gruppen arbetar för att tydliggöra åtskillnad mellan den egna gruppen och andra grupper genom användning av symboliska egenheter. Gruppen stärker individen och skänker trygghetskänslor och tillhörighet. Anpassandet till gruppens normer blir alltså, enligt författarna, en identitetsstärkare. Lalander & Johansson vänder sig emot innebörden av det stundtals förekommande begreppet grupptryck, som enligt författarna förringar individens förnuft och självständighet. De menar att gruppkulturer formas genom samspelet mellan gruppens delar, som alla är 11

12 olika. Gruppkulturer är enligt dem inget som individerna vekt anammar, utan något som sker efter egenmäktigt handlande. 12

13 Metod och tillvägagångssätt Svårigheten i mitt arbete var att ämnet jag studerat består av många olika komponenter. Ett krogbesök innehåller väldigt mycket. Denna komplexitet omöjliggjorde att finna en enkel ingång till mitt ämne. Jag var alltså tvungen att hitta flera ingångar. Av denna anledning fick jag under hela arbetets gång försöka att ta mig an delämnen, eller sådant som angränsade till huvudämnet. Genom att jag på detta metodiska sätt arbetade mig in mot kärnan, tycker jag att jag sedan kunde sammanfoga delarna till en något sånär adekvat helhetsbild. Mitt val av metod Valet av metod var givetvis en grundstomme i min studie. Metoden skulle ligga till grund för att kunna svara på mina frågeställningar. Jag valde mellan två grundläggande metoder för mitt arbete; Backman benämner dem kvantitativ och kvalitativ metodik. Kvantitativ metodik hänför sig till det slag av fakta som redogör för mängden eller antalet av någonting (Backman, 2008). Kvalitativ metodik däremot är mer verbal/beskrivande (Backman 2008) Eftersom kvantitativ redogör för mätbara fakta, exempelvis hur många m m, blev inte detta intressant för mig. Jag ville ha information som kan förklara mer på djupet, således använde jag mig av kvalitativ metod. Detta arbetssätt läste jag om i Webster s Seventh New Collegiate Dictionary (ref. i Kvale, 1997:67), där liknades den kvalitativa analysen vid en kemisk analys avsedd att identifiera ett ämnes beståndsdelar. Detta var något som stämde väl in på det jag var ute efter. Jag var inte ute efter att få en stor mängd av korta svar. Med de djuplodade intervjuerna tänkte jag att jag kunde få fram information som inte innefattas i ett frågeformulär, som man kanske har i en kvantitativ studie. Inom kvalitativ forskning frågar man sig exempelvis: vad det handlar om, enligt Widerberg (2002). Denna fråga såg jag som högst relevant för min studie. Den kvalitativa intervjun är en unikt känslig och kraftfull metod för att fånga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonens vardagsvärld. (Kvale, 1997:70). Detta stämde väl in på det jag ämnade ta reda på. Jag ville att känslor skulle framträda, då jag tänkte att svaren skulle få ett större djup. Dessa svar trodde jag kunde komma till större nytta för mig, än impulsiva och/eller flyktiga svar. Jag bestämde mig för att använda mig av en teknik som kallas för öppna intervjuer. Namnet skvallrar en del om dess innehåll, eftersom tekniken bygger på samtal med informanter, som berättar om och beskriver något på ett utförligt sätt, utifrån det han/hon själv har att komma med. Intervjuaren använder sedan bitar av det, som citat i sitt arbete (Billinger, 2005). Nästa steg för mig var att bestämma om jag skulle ha enskilda intervjuer eller gruppintervjuer. Först tänkte jag ha enskilda intervjuer. Men efter ett noga övervägande insåg jag att gruppintervjuer var det allra bästa. Billinger (2005) skriver om gruppintervjuer, men kallar det fokusgruppintervjuer. Metoden lämpar sig i de fall då ämnet är kulturellt avhängigt och inte särskilt individuellt. Man får fram de kollektiva aspekterna på något, enligt Billinger. Jag tänkte att detta var av yttersta vikt i detta fall, då det rörde sig om något så socialt som att gå på krogen. Samma författare menar också att fokusgruppintervjuer gör att intervjuarens inverkan minskar. Jag tyckte att det var av stor vikt att jag fick så lite utrymme som möjligt i intervjuerna, och informanterna så stort utrymme som möjligt. Anledningen till det var att jag själv är i en ålder som inte är alltför avlägsen informanternas. Så jag har själv mycket åsikter om området. Detta gjorde att jag själv hade många svar på frågorna, vilket kunde färga hela mitt sätt att intervjua. Detta är inte bra, därför ville jag lämna scenen åt mina informanter. 13

14 Fokusgruppintervjuer lämpar sig väl då man vill utröna människors sätt att agera i situationer, och vilka de bakomliggande orsakerna till detta är. Deltagarsamspelet gör att var och ens utsagor förs fram, vilka genom diskussioner utvidgas (Wibeck, 2000). Dessutom eftersträvade jag liv och fart i mina intervjuer. Jag tänkte att personer i interaktion med varandra, kunde väcka starka känslor, vilket kanske kunde göra att man öppnade sig mer. Men detta var bara vad jag trodde. Slutligen skulle gå åt mindre tid med fokusgruppintervjuer, förutsatt att det är enkelt att få tag i informanter, vilket det var i mitt fall. Anledningen till att det går åt mindre tid är därför att antalet intervjutillfällen blir färre (Billinger, 2005). Nackdelen med fokusgruppintervjuer kan vara att personer inte vågar prata om en del saker då de kan vara rädda för att det som sagts sprids ut av de övriga gruppdeltagarna. En annan nackdel kunde vara att sammanställa den data man får, då den framkommer i ett gytter av uttalanden (Morgan ref. i Kvale, 1997). Urvalet De kriterier jag hade på mina informanter, var att de skulle vara underåriga, d v s under 18 år och brukar gå på krogen, alternativt har varit på krogen mer än en gång. Anledningen till att jag gjorde denna avgränsning var först och främst att det handlade om att studien var inriktad på underåriga. Först tänkte jag ha med personer runt 18 år, vilket inkluderar personer över 18 år. Detta uteslöt jag emellertid då jag täntke att denna typ av retrospektiv data skulle kunna skapa komplikationer i mitt arbete. Om informanter skulle återge sitt förhållningssätt till krogen som underåriga, trodde jag att de lätt kunde sammanblanda det med sitt nutida förhållningssätt. För det andra måste de jag efterlyste ha erfarenhet av krogen, eftersom det handlade om det. Skälet till att jag inte nöjde mig med brukar gå på krogen var för att det kunde bli svårt att få tag i underåriga som brukar göra det; således hade jag också med tillägget alternativt har varit på krogen mer än en gång. I och med att man varit på krogen mer än en gång tänkte jag man kunde börja skönja något slags mönster eller motiv bakom krogbesöken. Ett krogbesök kunde bli alldeles för godtyckligt när de skulle svara på varför de gick på krogen. Det kan lätt förklaras med bara slumpen. Dessutom skulle det bli det svårt, kanske omöjligt för de att svara på varför de väljer den ena krogen framför den andra. Efter rekryteringsprocessen slog det mig dock att endast mitt förstnämnda kriterium hade varit tillräckligt, eftersom det inbegriper det sistnämnda kriteriet. Men jag tycker att endast tillägget hade varit det bästa. Det är bra i syfte att rekrytera, dessutom är det tydligare. Vid min rekrytering tänkte jag med en gång att jag skulle välja någon gymnasieskola. Anledningen till det är att det är en plats med många underåriga personer. Att det delvis råkade vara samma skola ser jag inte som anmärkningsvärt, eftersom jag inte är ute efter att generalisera mitt resultat. Det viktiga i mitt fall var att på ett enkelt sätt få tag i personer som stämde in på den profil jag efterlyste. För att rekrytera dessa personer tänkte jag först skriva en annons och sätta upp på någon gymnasieskola. Men efter noga övervägande insåg jag att det måste vara bättre att ta kontakt med någon lärare och komma in i något klassrum. I ett klassrum riktas all fokus mot mig och jag kan presentera vad jag är ute efter. Detta tänkte jag kunde göra att mitt budskap skulle lyftas fram på ett mer kärnfullt sätt. Jag tog kontakt med en gymnasieskola i Göteborg, och bad att få prata med någon SO-lärare. Jag tänkte att det kunde vara rådligast att komma i kontakt med dem, eftersom deras undervisningsområde är närmast min studie. Därigenom kunde jag kanske få låna elever av deras lektionstid. Jag kom i kontakt med en mycket givmild och handlingskraftig SO-lärare, som genast gav mig lektionstid och sal för min presentation. Fem dagar senare besökte jag klassen på en SO-timma. Under fem minuter pre- 14

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis.

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis. Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg Louise Bergman Sara Reis Augusti 2004 Rapport 4 Förord RUS-projektet (Restauranger Utveckling

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Mellan den 4:e juli 2012 och 10:e mars 2013 har 312 personer svarat på den enkät som vi på GameOver haft uppe hemsidan. Ett stort tack till alla er som bidragit

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Inledning. Henrik Storm Attraktionsakademin. Hej!

Inledning. Henrik Storm Attraktionsakademin. Hej! Inledning Hej! Det här är en bok som är skriven till dig som är kille och som verkligen längtar efter att få träffa de tjejer du vill vara med men som fastnat någonstans på vägen. Jag vill ge dig chansen

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på?

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på? Kontakt Vill Du veta mer om stamning eller ha kontakt med ytterligare människor som stammar? Ta kontakt med Sveriges stamningsförbund Hemsida: http://www.stamning.se/ Telefon: 08-720 61 12 08-720 66 09

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av terapeuter som har haft barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar på Terapikolonier sommaren 2012. Sammanfattning Utvärderingsenkäterna

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: A Year Abroad Lokal pedagogisk planering, åk 8, engelska, Camilla Crona Handen upp om du någon gång funderat på att åka utomlands och plugga? Handen upp om du känner någon som har gjort det? Berätta varför

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng Master in Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 credits 1. Identifikation 1.1. Masterprogram

Läs mer

Graärgning och kromatiska formler

Graärgning och kromatiska formler Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Safeminds Intervjuguide

Safeminds Intervjuguide Safeminds Intervjuguide Inledning En anställningsintervju är att jämställa med en säljares kundbesök. Det handlar om att marknadsföra sig själv på ett professionellt sätt under en mycket begränsad tid.

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer