Granskning av examensarbeten magisternivå Omvårdnad. Hälsa och samhälle.

Transkript

1 Granskning av examensarbeten magisternivå Omvårdnad. Hälsa och samhälle. Finnur Magnússon Docent, socialt arbete Hälsa och samhälle Granskningen har dels avsett kriterier för bedömningen. Dels har jag läst åtta uppsatser inom ämnet omvårdnad som har blivit examinerade under perioden Dessa är i sin tur delade på två av utbildningsprogrammen, fem inom omvårdnad och tre inom Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning barn och ungdom. Befintliga bedömningskriterier för examensarbeten De bedömningskriterier som används vid examinationer av magistersarbeten vid Hälsa och samhälle som ut som följande. Mallen är tänkt som en slags checklista för examinator. Bedömningskriterierna är alltid i förväg tillgängliga för studenten genom studiehandledningar. Bedömningskriterier för magisteruppsatser Betyg: Underkänd Godkänd Väl godkänd 1. Problemformulering, syfte & frågeställningar Diffus formulering 2. Tidigare forskning/ kunskapsbakgrund/ teoriredovisning Bristfällig Klart redovisade Logiskt samband mellan problem, syfte och frågeställningar Relevant för socialt arbete Frågeställningar skall vara möjliga att besvara Relevant kunskapsgenomgång och val av teori 3. Metod och urval Ytlig och torftig Noggrann och konkret beskrivning 4. Etiska övervägan den 5. Resultat/analys (kan skrivas separat eller integrerat) Oreflekterat Bristfällig Saknar teorianknytning Visat förståelse för etiska frågeställningar Syfte och frågeställningar skall belysas i förhållande till vald teori. Tydlig Problematiserande och reflekterande frågeställningar Välmotiverad teori och klara kopplingar mellan tidigare forskning, syfte och frågeställningar Kritisk och välmotiverat i förhållande till syfte och frågeställningar Välreflekterat etiskt resonemang med koppling mellan forskningsetiska principer, syfte och frågeställningar Kreativ och kritisk 1

2 bearbetning av empirin. 6. Slutdiskussion Torftig Relevant och klar diskussion av frågeställningar 7. Formalia Ofullständig Enhetligt hanterande av referenser samt korrekt skriven referenslista Korrekt abstract som fångar uppsatsens samtliga delar God och klar disposition Väl sammanhållen diskussion av frågeställningar och resultat i förhållande till teori Utmärkt språkbehandling Klara och logiska övergångar mellan uppsatsens olika delar Betygssättning: U om inte följande delar uppfyller krav för godkänd: 1, 2, 3, 5 och 6. Kompletteras för ny granskning av examinator. KAN ENBART KOMPLETTERAS UPP TILL BEYGT G! G samtliga delar förutom nr 7, formalia, skall vara godkända. Komplettering utan ytterligare granskning av examinator. VG Ej underkänt på någon av uppsatsens delar. Bedömt VG på nr 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Sammanfattande betyg/ Examinator Dessa kriterier kan sägas vara generella och skiljer sig inte nämnvärt från gängse praxis i liknande sammanhang, vare sig vid Malmö högskola eller bredare nationella sammanhang. Det som kanske skiljer är betoningen på etiska överväganden som det läggs stor l vikt vid i examensarbeten vid Hälsa och samhälle i allmänhet och omvårdnad i synnerhet. Alla såkallat empiriska uppsatser genomgår en särskild etisk prövning i det lokala etikprövningsrådet vid Hälsa och samhälle. Riktlinjernas angivna nivåskillnad mellan betyget G och VG är tydligt uttalad. För att uppnå betyget VG krävs excellenta arbeten, som inte bara är formaliamässigt intakta, utan de skall även ge prov på självständighet, tydlighet med hänseende till metod såväl som teoretiska spörsmål. Ett genomgående nyckeltema är kravet på den logiskt sammanhängande och tydliga uppsatsen. Såsom framgår av mallen består kriterierna av olika delar som i sin tur viktas olika mycket i den slutgiltiga bedömningen. Där anges vilka delar måste vara prickfria för att betyget G skall kunna uppnås. En reflektion som jag gör är att det inte läggs särskilt stor vikt i kriterierna vid aspekter som har med språkbehandling, eller den pedagogiska texten att göra. Det anges förvisso att utmärkt språkbehandling skall vara en faktor när det gäller VG, men som det framgår så krävs inte VG på denna punkt för att uppnå VG. Det kan kanske ses som att spänna bågen lite väl hårt, men som jag påpekar längre fram, får detta konsekvenser för de enskilda uppsatserna som har granskats. 2

3 ECTS i examensarbeten i omvårdnad. Inom omvårdnad har man 2008 arbetat med att ta fram bedömningskriterier enligt ECTS för vetenskapliga metodkurser. Arbetet har skett i ett lag, bestående av lärare som representerar skilda kompetenser, men som alla har en förankring i programmets utbildning. Kriterierna presenteras nedan. Lärandemål: - 1. genomföra ett examensarbete inom omvårdnadsämnet där forskningsprocessen följs - 2. försvara det egna examensarbetet - 3. kritisera annan författares examensarbete A B C 1.Nyskapande/reflekterande problemval/frågeställningar. En mycket övertygande vetenskaplig argumentation. Omfattande och väl genomförd datainsamling med väl motiverade avgränsningar. Stor tydlighet och logik i dispositionen. Relevant och vittomfattande teorianknytning (ex systematisk litteraturstudie och evidensbaserad omvårdnad). Nya och värdefulla resultat inom omvårdnadsämnet. Språklig stringens. Hälsa och samhälles skrivanvisningar följs med stor noggrannhet. Där så är relevant för uppgiften visas uttalad medvetenhet om etiska, genus, miljö och migrations- och etnicitetsaspekter. 2. Visa god förmåga att muntligt redovisa med tydlig argumentation och analys, samt god förmåga att diskutera arbetet. 3. Mycket noggrann genomgång av annans uppsats. Självständigt genomförd uppgift med viktiga förbättringsförslag. Relevant prioritering av centrala kontra perifera problem i uppsatsen. Noggrann kontroll av hur den vetenskapliga uppgiften är genomförd. 1. Intresseväckande syfte/frågeställningar, metod och resultat/analys. Nya resultat inom omvårdnadsämnet. Väl genomförd datainsamling med väl motiverade avgränsningar. Förmåga att organisera och tolka data. Relevant teorianknytning. Hälsa och samhälles skrivanvisningar följs med noggrannhet. Där så är relevant för uppgiften visas viss medvetenhet om etiska, genus, miljö och migrations- och etnicitetsaspekter. 2. Visa god förmåga att muntligt redovisa med tydlig argumentation och analys, samt god förmåga att diskutera arbetet. 3. Mycket noggrann genomgång av annans uppsats. Självständigt genomförd uppgift med viktiga förbättringsförslag. Relevant prioritering av centrala kontra perifera problem i uppsatsen. Noggrann kontroll av hur den vetenskapliga uppgiften är genomförd. 1. Syfte/frågeställningar, metod och resultat/analys hänger samman. Delvis nya resultat inom omvårdnadsämnet. Relevant metod, men datainsamlingens omfattning begränsad. Viss förmåga att organisera data. Forskningsfältet belyst. Grundläggande källkritisk analys genomförd. Hälsa och samhälles 3

4 skrivanvisningar följs. Där så är relevant för uppgiften visas viss medvetenhet om etiska, genus, miljö och migrations- och etnicitetsaspekter. 2. Visa god förmåga att muntligt redovisa och diskutera arbetet. 3. Noggrann genomgång av annans uppsats, då både förtjänster och tillkortakommanden diskuteras. Eventuellt viss sammanblandning av centrala kontra perifera problem. Kontroll av hur den vetenskapliga uppgiften är genomförd. D E Fx 1. Syfte/frågeställningar, metod och resultat/analys hänger samman. Delvis nya resultat inom omvårdnadsämnet, men har värde värde. Relevant metod, men datainsamlingens omfattning begränsad. Begränsad förmåga att organisera data. Forskningsfältet till delar belyst. Grundläggande källkritisk analys saknas delvis. Hälsa och samhälles skrivanvisningar följs utan större brister. Där så är relevant för uppgiften visas viss medvetenhet om etiska, genus, miljö och migrations- och etnicitetsaspekter. 2. Visa god förmåga att muntligt redovisa och diskutera arbetet. 3. Noggrann genomgång av annans uppsats, då både förtjänster och tillkortakommanden diskuteras. Eventuellt viss sammanblandning av centrala kontra perifera problem. Kontroll av hur den vetenskapliga uppgiften är genomförd. 1. Syfte/frågeställningar, metod och resultat/analys hänger mestadels samman. Delvis nya resultat inom omvårdnadsämnet, men av begränsat värde. Relevant metod, men datainsamlingens omfattning alltför begränsad. Begränsad förmåga att organisera data. Forskningsfältet svagt belyst. Grundläggande källkritisk analys saknas. Hälsa och samhälles skrivanvisningar följs utan större brister. Där så är relevant för uppgiften visas viss medvetenhet om etiska, genus, miljö och migrations- och etnicitetsaspekter. 2. Visa förmåga att försvara det egna arbetet. 3. Noggrann genomgång av annans uppsats, då både förtjänster och tillkortakommanden diskuteras. Eventuellt viss sammanblandning av centrala kontra perifera problem. Kontroll av hur den vetenskapliga uppgiften är genomförd. 1. Ett eller flera av följande brister: Syfte/frågeställningar, metod och resultat/analys hänger inte samman. Inga nya resultat. Irrelevant metod. Bristande omfattning på datainsamlingen. Forskningsfältet inte belyst. Grundläggande källkritisk analys saknas. Otydlig analys och tolkning. Hälsa och samhälles skrivanvisningar följs men med brister. 2. Oförmåga att muntligt försvara det egna arbetet. 3. Bristfällig genomgång av annans C-Uppsats. Uppenbara brister och förtjänster förbises. Direkt olämplig prioritering av centrala kontra perifera problem i uppsatsen. Kontroll av hur den vetenskapliga uppgiften är genomförd saknas. 4

5 F 1. Uppgiften ej bedömningsbar pga omfattande brister. 2. Oförmåga att muntligt försvara det egna arbetet. 3. Bristfällig genomgång av annans C-Uppsats. Uppenbara brister och förtjänster förbises. Direkt olämplig prioritering av centrala kontra perifera problem i uppsatsen. Kontroll av hur den vetenskapliga uppgiften är genomförd saknas. Skillnaderna mellan de två kriterieuppställningarna ligger förstås per automatik i de nya krav som Bolognaanpassningen innebär, nämligen sambandet mellan lärandemål och examination. Överlag kan man säga att de nya kriterierna är betydligt mer stringenta och tydliga, vilket torde resultera i en betydlig rättssäker examination. Som detaljer i sammanhanget kan nämnas det angivna sambandet med kriterier och högskolans perspektivområden. En betydligt större vikt läggs dessutom vid opponeringen. Men på många sätt och vis är kvalitetsmålen de samma. Iögonenfallande är dock betoningen på att Hälsa och samhälles skrivanvisningar skall följas med varierande grad av noggrannhet. Skrivanvisningarna är ett dokument som är framtagits i syfte att underlätta uppsatsförfattandet, med hänseende till referenssystem och allehanda akribifrågor. Till detta kommer den mall som anger radavstånd, teckensnitt, rubriknivåer etc. Examensarbetena skrivs inom ramen för denna mall och får enligt kriterieförslaget genomklang vid bedömningen. Den reflektion man kan göra är att självklart är betydelsen av tydliga former för akribi viktig och bör så vara. En allt för strikt fokusering vid skrivansvisningarna riskerar dock att man i slutändan premierar formen, före kreativt nytänkande, vilket ju är ett väsentligt kvalitetsmått, som för övrigt framgår av kriterierna ovan. Att skrivanvisningarna finns som råd och stöd är förstås bra, men man kan resa frågor om deras betydelse vid själva bedömningen. Arbetena De lästa examensarbetena har alla fått varierande betyg, som måste sägas falla väl ut inom ramen för de uppställda kriterierna. Jag har valt att på förhand inte ha tillgång till uppsatsernas betyg, utan dessa jag har fått fram i efterhand och jämfört med mina egna förslag till betyg. I alla fall har mitt betyg varit överensstämmande med det som inrapporterats i LADOK. Vid genomgången har jag valt följande teman: Ämnesval, metodval, teoretisk medvetenhet, resultatdiskussion, akribi och slutligen uppsatsens helhet. Syftet har inte varit att peka ut enskilda uppsatsers brister eller förtjänster utan jag för ett resonemang på en mera allmän och generaliserande nivå Ämnesval 5

6 Uppsatsernas ämnen varierar i stor grad. Av de 8 åtta uppsatserna är 7 praxisorienterade, dvs man sätter sjuksköterskerollen i fokus. Man diskuterar om riktlinjer inom vården följs, fokuserar sjuksköterskans erfarenheter av behandlingsmetoder, eller förhållande till folkhälsoproblem av något slag. Endast i ett fall har man valt ett ämne som utan tvekan kan sägas vara av allmänintresse. Ämnena har snarast en betydelse för den egna disciplinens utveckling. Detta gör att det blir svårt att se beröringspunkter med andra discipliner vid Hälsa och samhälle, utom möjligen i något fall Folkhälsovetenskap Metodval De applicerade metoderna varierar allt ifrån Internetbaserade studier, kvantitativa enkätstudier, systematiska litteraturstudier, till kvalitativa intervjuer. Samtliga uppsatser vittnar om förtrogenhet med metodologiska spörsmål som är rimliga för den aktuella nivån. Metodavsnitten är långa och utförliga och man har lagt stor vikt vid metoder i bemärkelsen tekniker och instrument. Man använder sig dessutom av ett rikt material. Teoretisk medvetenhet Det som är slående i detta sammanhang är hur lite utrymme ägnas åt teoretiska diskussioner i jämförelse med metodgenomgången. Detta ger naturligtvis avtryck i de satta betygen, men jag vill ändå lyfta fram denna aspekt. Egna erfarenheter av examinationsarbeten i så pass vitt skilda ämnen som socialt arbete och etnologi, talar för att det är just de teoretiska aspekterna som tenderar att vara examinationsarbetenas svaga punkt. Här utgör examinationsarbetena i omvårdnad inget undantag. Resultatdiskussion Det som är slående med samtliga examensarbetena är hur lite man resonerar kring de egna slutsatserna, återigen i jämförelse med det utrymme som ägnas åt metod och designfrågor. Diskussionen är i och för sig mer eller mindre knapphändig, men inte i något fall förmår man nyansera sitt resultat på ett kritiskt sätt, eller utpeka alternativa tolkningsvägar. Kraven på detta är i och för sig inte särskilt framträdande utifrån förslagen till de uppställda ECTS-anpassade kriterierna. Akribi Formaliamässigt finns inte mycket att anmärka. Referenser anges tydligt och konsekvent och arbetena följer den mall som angavs ovan. Formen är uppenbarligen viktig, vilket får konsekvensen att uppsatserna känns i överkant stöpta i samma mall. Jag kan inte avhålla mig från att göra reflektionen att det faktum att man lägger stor vikt vid form och formalia, riskerar att ske på en möjlig bekostnad av kreativt och kritiskt nytänkande kring de egna resultaten. Uppsatsens helhet Uppsatsernas logiska uppbyggnad är i samtliga fall tydlig. De olika avsnitten hänger ihop, på ett sätt som liknar de standardiserade formerna för vetenskapliga arbeten inom omvårdnad på en högre nivå. Det tycks även vara den ambitionsnivå man lägger från 6

7 utbildningsansvarigas sida. Jag har flaggat för att konsekvenserna av detta tål att diskuteras. Det finns risk att man låter form gå före innehåll, det finns dessutom risk att man låter metod i bemärkelsen tekniker gå före det kritiska analytiska tänkandet. Slutligen vill jag uppmärksamma det faktum att de uppsatser jag har läst och granskat inte kan sägas vara lättillgängliga, pedagogiskt skrivna texter som fångar läsaren. Språkbehandlingen har i de allra flest en hel del att önska. Avslutning Sammanfattningsvis kan vi konstatera att samlade kriterier för bedömning av magisteruppsatser i omvårdnad finns och att de är tydliga och välanpassade till nationella riktmärken. I takt med förändrade betygsystem är kriterierna dessutom under bearbetning i riktning mot en allt större tydlighet. Själva genomgången av examensarbetena tyder på att det finns ett klart samband mellan deras form och innehåll och uppställda kriterier. Med det menar jag att examensarbetena i omvårdnad har de kvaliteter som man tycks premiera och eftersträva. Jag har i genomgången påpekar några områden som kan diskuteras ur kvalitetshänssende: Att premiera form och design före kreativt och kritiskt tänkande kring exempelvis de egna resultaten Att överbetona betydelsen av metod som tekniker och instrument, snarare än aspekter och perspektiv Trots fokuseringen vid form och design läggs mycket liten vikt vid språkliga dräkten 7