CNI-ersa ttning ett medel fo r arbetet mot ja mlik ha lsa i Region Ska ne?

Transkript

1 CNI-ersa ttning ett medel fo r arbetet mot ja mlik ha lsa i Region Ska ne? Sammanfattning: Ökad ersättning vid högt CNI ger mottagningarna inom Hälsoval Skåne bättre förutsättningar att arbeta målinriktat mot utsatta grupper. Trots att många enheter beskriver en ambitiös verksamhet där man anpassar sig till sin befolkning finns det mycket kvar att göra för ökad jämlik hälso- och sjukvård. Sannolikt skulle den riskutsatta befolkningen få mindre riktade insatser utan CNI-ersättingen. CNI-ersättningen har stimulerat etablering av nya enheter i utsatta områden. Enheter i Hälsoval Skåne, vårdcentraler (VC), Barnavårdscentraler (BCV) och barnmorskemottagningar (BMM) som har hög risk för ohälsa enligt CNI (Care Need index) har besvarat en enkät om vilka särskilda insatser de gör och önskar göra för målgruppen. Samarbete mellan personalen och samhällsaktörer utanför vården beskrivs som en stor och viktig insats. Exempel på riktade insatser är särskild verksamhet för riskutsatta, integrationsarbete, kontakter och stöd att ta kontakter med aktörer i samhället liksom samhällsinformation, språklig förståelse i form av tolkbesök och SFI (svenska för invandrare). Andra exempel är grupper för tex unga mammor, ensamma mammor och fysisk aktivitet för muslimska kvinnor. Frågan om vilka extra insatser enheterna gör för den extra ersättning CNI ger inget entydligt svar. Många, runt hälften av enheterna, beskriver ett strukturerat arbete med särskilda insatser och särskilt avsatt tid. Dock är det är få som beskriver hur man ska kunna nå målgruppen tidigt, innan ohälsa uppstår. Skånemodellen Region Skånes ersättningsmodell för vårdcentraler (VC) bygger på en ersättningsmodell där 80 % av vårdersättningen viktas mot enhetens ACG-index, som beskriver sjuklighet. Resterande 20 % viktas mot enheternas socioekonomiska index (CNI) som beskriver risk för ohälsa. Sju faktorer vägs in i CNI arbetslöshet, flera barn under 5 år, född utanför EU, ensamstående förälder med barn under 17 år, ensamstående över 65 år, att ha flyttat det senaste året och låg utbildning. CNI är ett relativt mått och är alltid 1.0. i Region Skåne. Se Statistik- Region Skåne för mer information. För barnavårdscentraler (BVC) viktades % av ersättningen för CNI, medan det för Barnmorskemottagningarna (BMM) är 20 % av vårdersättningen som viktas för CNI för de listade gravida. Bakgrund Undersökningen genomfördes för att beskriva vad enheterna inom Hälsoval Skåne gör för populationer med högt CNI då många socioekonomiska faktorer har betydelse för uppkomst av ohälsa. Det är också visat att socioekonomiska faktorer bidrar till att man väntar längre och söker vård sent och risken finns att socioekonomiskt svaga grupper inte heller erhåller rätt tyngd i en ACGviktning av vårdpengen. Ett skäl för att väga in socioekonomiska faktorer i ersättningsmodellen är att fördela resurser till enheter med en socioekonomisk svag population.

2 Enkäter och svar En enkät skickades ut december 2013 till enheter som har särskilt högt CNI och därmed en befolkning med hög risk för ohälsa. Vi valde ut de enheter som i september 2013 hade CNI-vikt över 1.3. Enheterna fick besvara fem frågor om hur de arbetar idag och hur de skulle vilja/planerar att arbeta för sina grupper och individer med hög risk för ohälsa. Svarsfrekvensen var mycket hög. VC BVC BMM CNI>1,3 19 st (13%) Totalt 150 VC 27 st (19%) Totalt 150 BVC 8 st (12%) Totalt 68 st Antal svar 18 svar (95%) 25 (93%) 5 (63%) För den vårdcentral med högst CNI, 2.6, innebär det en CNI-ersättning på 69 kr per månad och förtecknad. Detta ska relateras till vårdersättningen per medborgare och månad som är 212 kronor för offentliga vårdgivare år Den BVC som har högst CNI, 2.5, får per barn 230 kr i CNI ersättning per 0-åring och månad. Barnhälsovårdsersättningen för 0-åring är 1022 kr och för 5-åring 39 kr. För BMM med högst CNI, 1.94, ger det en extra ersättning på 675 kr per månad per förtecknad beräknad på ersättningen för en gravid listad som för period A är kr. Hur arbetar enheterna med att identifiera de individer/grupper med ohälsa eller hög risk ohälsa? Hälften av vårdcentralerna beskriver att de samverkar särskilt i samhället kring målgruppen. Det är både samverkan i team på enheterna/klinikkonferenser och även samarbete med andra aktörer. Särskilda hälsoscreeningar, livsstilsmottagningar beskrivs av sex enheter som ett sätt att fånga upp riskutsatta individer och grupper. Förlängd tid för besök och god tillgänglighet och kontinuitet är andra arbetssätt för att identifiera risk för ohälsa. Ytterligare ett exempel är triagering, som är riktad mot olika förutsättningar och som tar hänsyn till språkförståelse, bristande/avsaknad av kunskap om svenska samhället. På elva BVC ges familjerna extra tid tex i samband med inskrivningssamtal, extra uppföljande besök och ibland även extra hembesök. Två enheter beskriver att de gör extra hembesök och någon gång tillsammans med socialrådgivare eller barnmorskor. Fyra Barnmorskemottagningarna beskriver att de identifierar sina blivande mammors risk för ohälsa vid inskrivningen och hälsosamtalen, mycket tidigt i graviditeten. Vad karaktäriserar enhetens individer/grupper? Målgrupper karaktäriseras av låginkomsttagare, fattigdom, trångboddhet, dåliga levnadsvanor, hjälpsökande, maktlöshet, immigrationsstatus som innebär inte full tillgång till svensk sjukvård, bristande integration i det svenska samhället, analfabeter samt många olika kulturer, traumatiserade familjer och även stressade studenter.

3 Vad gör ni konkret för att förebygga eller identifiera ohälsa bland dessa grupper? Ett par vårdcentraler beskriver en tydlig strategi där dessa frågor ständigt är närvarande i vardagsarbetet. Tre enheter har återkommande kompetenshöjning för all personal. Även debriefing av personalen beskrivs med syfte att undvika att personalen tar psykisk skada av den allt större utslagningen i samhället och de prioriteringar man måste göra. Språkförståelse och tolkbesök som en viktig del av insatserna uttalas i svaren hos över hälften. Exempel är att man provar samtalsmodell med dialog-kort för att förbättra förståelsen för det som sägs i besöket, granskar/analyserar tolktillgång och -kvalitet. Kartläggning sker på en enhet av varifrån utländska patienter får sin hälsoinformation och man för även dialog med SFI kring vilken hälsoinformation de ger. Samarbetet med bl.a. socialtjänsten, försäkringskassan uppger i princip alla enheter, liksom teamarbete(4 st), längre besökstider (5 st). Särskilt fokus på levnadsvanor beskrivs av alla vårdcentraler. Exempel är fysisk aktivitet enbart för muslimska kvinnor, rökavvänjning och satsningar mot övervikt. Riktade hälsosamtal för 65+, hälsoscreening med frågeformulär som även pekar på copingstrategier och friskfaktorer, temakvällar för medborgare genomförs på några enheter. Samarbetsprojekt med skolan, socialtjänst, omsorgsförvaltning pågår på många enheter. Ett annat exempel är ett EU-projekt riktat till demenssjuka med bristande förståelse av svenska språket. Några exempel på riktade uppsökande aktiviteter är enheter (4 st) som söker upp boende, föreningar för riktade hälsoaktiviteter eller har tältmöten i området. Det som görs på BVC är att man där har fler och tätare kontakter. Exempel på riktade aktiviter är SFIsvenska för föräldralediga kvinnor, språkkafé på öppna förskolan, frukostklubb, Öppet Hus och särskilt anpassade föräldragrupper. Särskilda uppföljningsmöten sker för att försäkra sig om att informationen har blivit förstådd, medarbetare förmedlar eller hjälper till med kontakter till andra samhällsaktörer. Konsultationsteam och utökad handledning för medarbetare beskrivs också som särskilda insatser. Utökad samverkan beskrivs som vanligt bland en tredjedel av enheterna. Satsningar på att öka förståelsen av information beskrivs i form av tolk på plats (2 st) eller i ett fall goda språkkunskaper bland personalen. Andra insatser är riktade projekt i närområdet och deltagande på föräldramöten i förskola-skola. Även för Barnmorskorna är samarbetet med socialtjänst och BVC beskrivet som den vanligaste åtgärden (3 st). Andra åtgärder är extra besök under och efter graviditet. En enhet beskriver att de bryr sig om de gravidas fritid, och har ordnat tebjudningar för att bryta isolering för kvinnor som inte går ut. Andra enkla konkreta aktiviteter är att anordna klädbytardag i område med låga inkomster.

4 Hur skulle ni vilja, eller hur planerar ni att, konkret arbeta i mötet med/genom andra aktiviteter för dessa individer/grupper? Här beskriver vårdcentralerna att det pågår en ständig utveckling och anpassning. En enhet planerar öka sin lyhördhet med hjälp av patient/kundråd. En annan beskriver en satsning på förebyggande hembesök för de över 75 år medan några enheter vill satsa på fler samverkanspartner. En enhet som har hälsoscreening via skattingsformulär vill utveckla med internet-terapi och metoder för snabbscreening, en annan vill öka sin kunskap och samarbetet kring traumatiserade flyktingar. En tycker att Flyktinghälsans specifika kunskap bör finnas överallt. Det man vill och planerar för på BVC är att utveckla är t.ex. utökade gruppverksamhet för föräldrar till barn över 1 år, språkförskola för barn och föräldrar, mer samverkan med kultur och fritidsverksamheten, föreningar och förbund. Det finns också planer på/önskemål att starta fler Familjecentraler och där förhandskontakter är tagna med kommunerna. Barnmorskornas planerar för fler insatser på språkområdet, ökad samverkan med t.ex. socialtjänst, BVC och familjecentraler. Samverkanspartner under 2013? Alla vårdcentraler har svarat att de samverkat med Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och Försäkringskassan. Nästan alla enheter har även haft samverkan med andra vårdgivare, skolor/förskolor och föreningar. Runt hälften har samverkat med Svenska för invandrare (10st), polisen (7st) och sex stycken med kulturarrangörer och föreningar. Andra beskrivna samverkansparter för vårdcentralerna är, Röda korset, bostadsföretag, pensionärsorganisationer, kyrkan och FINSAM, många föreningar inom friskvård, etniska föreningar och patientföreningar. BVC beskriver en uppsjö av samarbetspartner såsom Barnhälsovårdens psykolog, dietist, logoped, Försäkringskassan, Röda korset, Svenska kyrkan, Förening för barn till föräldrar i häkte/fängelse, Barnöverviktsmottagningen, familjeterapeut, Finsamprojektet, gymnastikförening, skolsköterska, BMM, VC, KK, barnhabiliteringen, Islamska föreningen, SFI, Majblomman, Rädda Barnen, Viktoriagården, BUP, Teater-Drömmarnas hus, Biblioteket, Tandhälsan, Familjestödsverksamheten, Merit föräldraprojekt, Socialtjänsten, Medborgarkontoret, Föräldrakommunikatörer, Amningsmottagningen, Flyktinghälsan, Barnkliniken, Kulturskolan, NTF, Polisen, Förskolor, Kulturarrangörer och Arbetsförmedlingen. Barnmorskornas samarbetar med andra vårdgivare, polisen, förskola och skola, socialtjänsten och SFI samt olika kulturföreningar.

5 Diskussion Beskrivningen av hur målgruppen identifieras är i huvudsak genom att de uppsöker enheter som patient. Endast ett fåtal enheter beskriver att de aktivt söker upp riskgrupper, detta trots att man vet att socioekonomiskt svaga grupper underkonsumerar vård. Beskrivningen av konkreta insatser för målgruppen är mycket varierande. Ungefär var tredje vårdcentral med en utsatt befolkning har en klar strategi för målgruppen liksom för medarbetarna i form av kunskapshöjning och handledning. Några enheter beskriver endast det som redan ingår i basuppdraget. De 10 vårdcentraler som har flest tolkbesök (antal tolkbesök 2013 varierar mellan ) är alla enheter med hög CNI. Vårdcentralen med flest tolkbesök har anställd tolk, fem språk. En reflektion är att fast tolk på plats skulle kunna vara till nytta på fler enheter. Kontinuitet är också beskriven som viktig. Uppföljning visar att kontinuiteten för läkarbesök för mångbesökare är lägre än snittet i Skåne för två tredjedelar av vårdcentralerna. Kanske är det andra yrkeskategorier än läkare står för hög kontinuitet? En annan stor utmaning är att nå de som är riskutsatta men ännu inte utvecklat manifest sjukdom. På BVC beskrevs extra besök och extra långa besök som en del av arbetet. När det gäller antal sjuksköterskebesök per 0-åring så får endast barn på var fjärde av de 27 utvalda barnavårdscentralerna fler besök än skånesnittet. Om besöken är längre kan vi inte se i någon statistik. Tvärtemot vad man kan förvänta sig har BVC-sjusköterskor ansvar för något fler 0-åringarpå BVC med högre CNI. BVC-sjuksköterskan på dessa enheter ansvarar däremot för färre äldre barn 0-5 år enligt BHV-rapport Det skulle kunna tolkas så att barn med föräldrar med hög risk för ohälsa inte får ökad del av sjuksköterskeresurserna under spädbarnsåret men att lite extra resurser finns högre upp i åldrarna. Samtidigt visar statistiken att det är fler läkartimmar på BVC med hög CNI. Föräldrar till barn på BVC med högt CNI deltar i lägre utsträckning än andra föräldrar i föräldragrupper vilket sannolikt kan förklaras av språksvårigheter och skillnader i kulturbakgrund och inställning till gruppverksamhet. De aktiviteter som familjerna dessutom deltar i på Familjecentralerna syns inte i vår uppföljning. Vaccinationer utanför basprogrammet sker i större utsträckning på enheter med hög CNI och extrakostnaden för vaccinationerna är inbakade i CNI-ersättningen. När det gäller mammasamtal, depressionsscreening (EPDS), så ligger gruppen med högt CNI lägre i genomförda samtal. Detta kan eventuellt förklaras av språksvårigheter. Många BVC-sjuksköterskor beskriver att de genomför mammasamtal men på andra sätt för de som inte talar svenska. Enligt regelverket ska även EPDS-liknande samtal registreras. Hembesök utförs i något lägre utsträckning hos barn på BVC med högt CNI. Dock får barn på BVC som ingår i Familjecentral, hembesök (78 %) i nästan lika hög utsträckning som på andra BVC.

6 BVC med högt CNI BVC övriga Antal 0-åringar per sjuksköterska Antal barn 1-5 år per sjuksköterska Läkartimmar Mammasamtal 69 % 86 % Deltagande föräldragrupp 25 % 53 % Andel som får hembesök 73 % 79 % Källa: BHV-rapport 2013 Den riktade ersättning för hög CNI-vikt stimulerar sannolikt till ökade satsningar och engagemang. Det är svårt att säga om skillnaderna skulle vara större om inga särskilda satsningar gjorts alls. Förutsättningarna att nå höga mätbara kvalitetsmål är en utmaning för BVC i riskutsatta områden. Våld i nära relationer beskrivs på Barnmorskemottagningar att man möter genom att ta emot för fler besök. Någon högre andel besök finns inte registrerat på de utvalda enheterna. Det man önskar göra mer beskrivs framför allt som mer av samma. Fåtal nya idéer är beskrivna om hur man på nya sätt ska kunna nå målgruppen med förebyggande insatser, innan de blir patienter. Samarbetet lyfts fram av i princip alla enheter som en extra satsning och det är också beskrivet en stor mängd samarbetspartner. Samarbete tar tid och kan vara en viktig insats för målgruppen och en del av integration och sannolikt förebygga ohälsa. Ökad ersättning vid högt CNI ger mottagningarna inom Hälsoval Skåne resurser och därmed bättre förutsättningar att arbeta målinriktad mot utsatta grupper. Trots att många enheter beskriver en ambitiös verksamhet där man anpassar sig till sin befolkning finns det mycket kvar att göra för att säkra att alla skåningar får en jämlik hälso- och sjukvård. Malmö juli 2014 Eva Theander och Inga-Lill Rohdin Medicinska revisorer, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstryning Region Skåne

7 Bilaga 1 Enheter som fått enkäten Vårdcentral ACG Vikt CNI vikt Antal förtecknade Rosengårdskliniken, VC (ej svar) 0,8686 2, Multi-Clinic 0,7367 2, Vårdcentralen Rosengården 0,9232 1, Vårdcentralen Törnrosen 0,9143 1, Vårdcentralen Drottninghög 0,9710 1, Vårdcentralen Kroksbäck 0,9888 1, Vårdcentralen Gullviksborg 0,8401 1, Vårdcentralen Södervärn 0,9918 1, Vårdcentralen Näsby 0,9539 1, Vårdcentralen Lunden 0,9184 1, Vårdcentralen Planteringen 0,9821 1, Vårdcentralen Granen 0,8666 1, Capio Citykliniken Helsingborg Söder 0,9857 1, Centrumläkarna AB Adolfsberg 1,0016 1, Vårdcentralen Östermalm 0,9935 1, Vårdcentralen Fosietorp 0,9834 1, Vårdcentralen Borgmästaregården 1,1738 1, Vårdcentralen Eden 0,8059 1, Vårdcentralen Kirseberg 0,9294 1, BVC CNI Vikt Antal Familjecentralen Sesam 2, Familjecentralen Solstrålen 2, Helsingborgs Barnavårdscentral 2,37 83 Barnavårdscentralen Planteringen 2, Barnavårdscentralen Gullviksborg 2, Barnavårdscentralen Familjehuset Oliven 2, Barnavårdscentralen Högaborg 2, Familjehuset Näsby 2, Barnavårdscentralen Mellanbäcken 2, Barnavårdscentralen Lindängen (ej svar) 1, Barnavårdscentralen Lunden 1, Capio Citykliniken Landskrona 1, Capio Citykliniken Helsingborg Söder 1, Barnavårdscentralen Norrestad (nystartad) 1, Barnavårdscentralen Kirseberg 1, Familjecentralen Samovaren 1, Familjens Hus Södervärn 1, Barnavårdscentral Rådstugan 1, Adolfsbergs BVC 1, Barnavårdscentralen Fosietorp 1, Barnavårdscentralen Grankotten 1, Barnavårdscentralen Almgården 1, Barnavårdscentralen Förslöv 1,44 43 Barnavårdscentralen Östermalm 1, Solklart Vård i Bjuv 1, Näsums Barnavårdscentral 1,38 50 Örestadsklinikens Barnavårdscentral 1,33 133

8 Barnmorskemottagning CNI Barnmorskorna Malmö 1,94 Barnmorskemottagningen Rosengård (ej svar) 1,88 Helsingborgs Barnmorskemottagning 1,67 Capio Citykliniken Helsingborg Söder 1,50 Barnmorskemottagningen Granen (ej svar) 1,47 Barnmorskemottagningen Familjens Hus (ej svar) 1,31 Barnmorskemottagningen i Arlöv 1,31 Barnmorskemottagningen Gasverksgatan 1,30