HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 9, V. 45, 2012

Transkript

1 TORSDAGSBLADET HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 9, V. 45, 2012 Meddelande från Blå rummets personal: Blå rummet uppmanar alla föreningar som har informationsmaterial att komma dit och se över vad som behöver rensas ut. För närvarande finns det mycket material som inte är uppdaterat. Detta är tråkigt eftersom det är många som kommer och frågar om de olika föreningarna och som gärna vill ha aktuell information. Är ni osäker på om eller vad ni har hos Blå Rummet går det bra att ringa för mer information.

2 Stroke Länsföreningen i Uppsala arrangerar tisdagen den 13/11 13:00 en SMIL (=Stroke Mitt I Livet)- träff om att ha assistans. På träffen närvara personer med erfarenhet av att ha assistans och att vara assistent. Även en person som är biståndshandläggare kommer närvara. Närvara gör också flera assistansföretag som kommer presentera sig själva och sin verksamhet. Alla är varmt välkomna. Det är gratis, men anmäl dig för att vara säker på att få plats och fika. Anmäl dig till Finn Hedman på Tid: 13 november, 13:00-cirka 16:00 Plats: Storan, 5 trappor upp på Kungsgatan 62, Uppsala. Pris: Gratis Preliminärt tidsupplägg: Allmän information 14-14:30 Fika 14:30-c:a 16 De olika företagen presenterar sig själva. Kök för patientmat ska utredas En utredning ska göras om ett eventuellt nytt kök för patientmat vid Akademiska sjukhuset. Möjligheten att ha ett tillagningskök i ett av de nya hus som planeras på sjukhusområdet har undersökts. Slutsatsen var att det inte är en bra lösning. Därför tittar man nu på hela sjukhusområdet för att hitta bra alternativ.

3 Tre alternativa förslag ska presenteras i februari. Det ska vara mottagningskök, mottagningskök med möjlighet att ställa om till tillagningskök, samt tillagningskök. (MP) reserverade sig mot beslutet och ansåg att endast alternativet tillagningskök ska utredas. Lunchrestaurang i Psykiatrins hus upphandlas Landstinget ska göra en upphandling av lunchrestaurang, kafé och catering i Psykiatrins hus. Restaurangen ska ha plats för 150 gäster och kunna laga 300 portioner per dag. Avtalstiden är 5 år. (S), (V) och (MP) reserverade sig och vill att restaurangen ska drivas av landstinget. Källa: Uppsikten november 2012 Regeringen gav 2007 i uppdrag åt den kliniska enheten vid NCK - Nationellt centrum för kunskap om mäns våld mot kvinnor - att starta Kvinnolinjen för våldsutsatta kvinnor och deras anhöriga, vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Denna stödtelefon vänder sig till våldsutsatta kvinnor, deras anhöriga och vänner, personer utsatta för hedersrelaterat våld samt våld i samkönade relationer. Även män som utsätts för våld i nära relationer är välkommen att höra av sig. Stödtelefonen är öppen dygnet runt. Samtalet är gratis att ringa och syns inte på telefonräkningen. Telefonlinjen bemannas av professionell personal och anonymitet garanteras. För mer information, gå in på En stor kunskapsbank finns att hitta på NCK:s hemsida för den som är intresserad av exempelvis utredningar och rapporter:

4 Kvinnofridslinjen (inklusive hemsidan) är anpassad för människor med funktionsnedsättningar genom bland möjlighet att använda texttelefon, tolktjänst, information på olika språk, infokort med punktskrift, lyssnarfunktion och lättläst på hemsidan. Dessutom är det på gång en presentation på hemsidan, helt på teckenspråk. TELEFONNUMMER: TEXTTELEFON: Resterande SeSamföreläsningar under hösten: Våld i nära relationer 20/11, Kl.13: Föreläsare: Sureya Calli Loka l: Mariasalen 5tr. upp, Stiftets Hus, Dragarbrunnsgatan 71. Leva livet med osynligt funktionshinder 29/11 Kl.13:30-15:30 Föreläsare: Aila Nylund och John Arekrantz styrelse ledamöter i HSO Uppsala län. Lokal: Mariasalen 5tr. upp, Dragarbrunnsgatan 71 Tillgänglig natur 4/12 Kl. 13:30-15:30 Alla behöver komma ut i naturen för att upptäcka och uppleva med alla sinnen, röra på sig och aktivera både hjärna och kropp. Samverkan för tillgänglighet till naturen är ett samarbete mellan Friluftsfrämjandet, HSO i Uppsala län, Håbo kommun, KFUM, Landstinget i Uppsala län, Magnus

5 Mattisson tillgänglighetskonsult med inriktning på friluftsliv, Upplandsstiftelsen, Länsstyrelsen och Uppsala kommun. Denna samverkansgrupp undersöker tillsammans vad som behöver göras för att underlätta för alla, oavsett funktionsnedsättning, att ta del av den fantastiska natur som Uppsala län erbjuder. Föreläsare: Karolina Vessby, Upplandsstiftelsen och Janne Wallgren, ombudsman HSO i Uppsala län Lokal: Mariasalen 5tr. upp, Stiftets Hus, Dragarbrunnsgatan 71. Att bli deprimerad och komma tillbaka från depression. 12/12 Kl. 13:30-15:30 Beskrivning: Om hur man känna igen, förebygga och återhämta sig. Föreläsare: Andreas Nilsson från föreningen Balans och Ångestsyndromsällskapet i Uppsala Lokal: Mariasalen 5tr. upp, Stiftets Hus, Dragarbrunnsgatan 71 Anmälningar görs till info@sesamuppsala.se eller Pressmeddelande från Socialstyrelsen - Socialstyrelsen inleder nationell granskning av gruppbostäder Socialstyrelsen kommer under november att inspektera 100 LSS-boenden för vuxna personer med utvecklingsstörning eller autism. I 10 av 52 berörda kommuner granskas också skälen bakom långa väntetider för verkställande av beslut om insatser enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service.

6 - Vi vet att det finns stora behov av tillsyn av boendemiljön för personer med omfattande funktionsnedsättningar. För många är det svårt att föra sin egen talan, därför vill vi nu försäkra oss om att dessa personer får de insatser och goda levnadsvillkor som de har rätt till enligt lag, säger Socialstyrelsens projektledare Margaretha Addén Mårtensson. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ger rätt till individuellt anpassade insatser som stärker personens förmåga att leva ett självständigt liv. - Bostäder med särskild service är viktiga eftersom de är dessa personers hem, oftast under ett helt liv. Vi kommer därför att fokusera på de boendes inflytande, delaktighet och självbestämmande, säger Margaretha Addén Mårtensson. Insatser måste vara frivilliga 100 gruppbostäder i 52 kommuner, slumpmässigt fördelade över landet, ska innan november månads utgång tillsynas. Socialstyrelsen kommer bland annat att inspektera om lokalerna är lämpligt utformade, antalet boende, vilken bemanning som finns, den dokumentation som förs i bostäderna samt vilken kompetens personal och verksamhetschef har. Förvaltare och gode män kommer att få besvara en enkät medan chefer, personal och boende kommer att intervjuas. - Vi kommer att ta reda på om det förekommer skydds- och tvångsåtgärder och inskränkande åtgärder, säger Margaretha Addén Mårtensson och betonar att alla insatser enligt socialtjänstlagen och LSS måste baseras på frivillighet. Problem med långa väntetider I 10 av de 52

7 kommunerna kommer även så kallade ej verkställda beslut att granskas. En person med funktionsnedsättning som har beviljats särskilt boende kan ibland få vänta länge på att få en plats i en gruppbostad. Detsamma gäller om han eller hon har beviljats en kontaktperson. Den 1 januari i år fanns 841 beslut om bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inrapporterade till Socialstyrelsen som inte var verkställda i landets kommuner. - Vi vill med denna tillsyn få bättre kunskap om orsakerna till problemen med långa väntetider, säger Margaretha Addén Mårtensson. Resultatet av den nationella inspektionen kommer att sammanställas till den sista januari Det ska utgöra en del av underlaget till Socialstyrelsens arbete för genomförandet av funktionshinderpolitiken inom myndighetens verksamhetsområde och kommer att redovisas till regeringen i mars. Tillsynsresultaten kommer också att redovisas i Socialstyrelsens tillsynsrapport Kontakt: Margaretha Addén Mårtensson eller margaretha.adden-martensson@socialstyrelsen.se Förteckning över kommuner som ingår i granskningen finns på: cialstyrelseninledernationellgranskningavgruppbostader.as px Artikel från LIF, 25 oktober 2012: Dagens bipacksedlar är ett svek mot patienterna Anita Finne Grahnén arbetar på LIF, branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen som sakkunnig för Patientsäkerhetsfrågor. Det är dags att göra något åt det alla aktörer inom hälso- och sjukvården har vetat alltför länge: Den

8 bipacksedel som följer med varje läkemedelsförpackning svarar inte mot patientens behov av information. Syftet med bipacksedeln är att överföra viktig information från tillverkare och myndigheter till patienten för att läkemedlet ska tas på rätt sätt. Men om patienten inte kan ta till sig informationen är det fullständigt ointressant huruvida bipacksedeln är utformad helt i enlighet med gällande regelverk och med uppdaterad uppräkning av alla tänkbara interaktioner och biverkningar. Låt oss ställa en retorisk fråga: Skulle bipacksedlarna se ut som de gör i dag om vi fick börja om från början med syftet att patienten verkligen skulle förstå vilken effekt och nytta läkemedlet har, hur det korrekt ska användas och förvaras, vilka risker och riskfaktorer som kan finnas och var man kan få ytterligare information? Svaret är givetvis nej. Vi hade inte valt att utforma långa svåröverskådliga dokument, språkligt avancerade och innehållande medicinska termer som patienten inte förstår, utformade med text i en storlek som närmast kräver perfekt syn av patienten. Men tyvärr går utvecklingen i dag mot att bipacksedeln blir ett allt längre och alltmer komplicerat dokument. Det är positivt att ett EU-initiativ är på väg som adresserar problemet. EU-kommissionen ska till årsskiftet presentera en rapport kring problemen med både bipacksedlar och med produktresuméer (SmPC), och hur de kan förbättras för att bättre möta patienternas behov. Det står klart att det inte kommer att räcka med att förenkla och förbättra lite grand.

9 För bästa möjliga patientsäkerhet borde patientinformationen ha en bättre balans mellan nytta och säkerhet. Dagens bipacksedlar med sin kraftiga slagsida mot säkerhet vad gäller biverkningar leder till att alltför många undviker att följa sin läkares ordination, vilket leder till sämre patientsäkerhet. Det är svårt att begära att patienten ska kunna värdera eventuella risker om riskerna inte kan ställas mot effekt och nytta med läkemedlet. Det är också dags att fullt ut utnyttja digital teknik för patientinformation. Den givna fördelen är att patienten då alltid får uppdaterad information. Med tryckta bipacksedlar kan det ta upp till ett och ett halvt år innan en uppdatering av informationen når patienterna. I Sverige har vi kommit längre än i de flesta andra länder. Tillgång till bipacksedlar via digitala medier för alla patienter inom medlemsstaterna är ett ganska naturligt steg, även om informationen i läkemedelsförpackningarna troligen behöver finnas kvar under en övergångsperiod. I ett senare steg kan det ersättas med möjligheten att få bipacksedeln utskriven vid expediering på apotek för patienter som saknar internet. Det pilotprojekt som LIF genomfört tillsammans med FGL, Föreningen Generiska Läkemedel (mer info om projektet här), visar att det är fullt möjligt att utforma bipacksedlar på ett sätt som medför att patienterna förstår och kan ta till sig informationen. Det är dags att både läkemedelsindustrin och läkemedelsmyndigheterna inser att dagens bipacksedlar inte tillgodoser patientens behov. De är skrivna av läkare och myndigheter för andra läkare och myndigheter. De är direkt kontraproduktiva för att åstadkomma bättre

10 patientsäkerhet. Detta utgör ett svek mot Europas patienter. Vi måste istället få bipacksedlar som hjälper patienten att förstå vad läkemedlet är till för, hur det ska tas och förvaras, vad som händer i kroppen, hur patienten märker effekten, samt vilka risker som kan finnas med läkemedlet. Genom att fullt ut utgå från patienten kan vi istället ta fram bipacksedlar som är kortare och mer rakt på sak och som gör det enklare för patienten att ta till sig viktig information. För att åstadkomma detta räcker det inte med omredigering av befintliga bipacksedlar. Vi måste börja om från början. Möte i KHR, Enköping. Torsdagen 18 oktober var det dags för ett nytt möte i det kommunala handikapprådet i Enköping. Bland annat diskuterades Enköpings kommuns hemsida och tillgänglighet till information. Mer information om hemsidan kommer på mötet i december. Under mötet diskuterades även övergångsställen. Jan Fredriksson, förste vice ordförande i tekniska nämnden meddelar att diskussionen om detta inte är färdig i nämnden.

11 TÄNKVÄRT "Att ta medicin är inte roligt men att ha roligt är bra medicin." Japanskt ordspråk Redaktör: Veronika Selin, Tfn Ansvarig utgivare: Janne Wallgren, Tfn ,