Positiv särbehandling och akademin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Positiv särbehandling och akademin"

Transkript

1 Working Paper Series 2003/1 Fredrik Bondestam Positiv särbehandling och akademin Tjugofem år av ideologi, retorik och praktik Sociologiska institutionen Uppsala universitet 2003

2

3 Working Paper Series 2003/1 Fredrik Bondestam Positiv särbehandling och akademin Tjugofem år av ideologi, retorik och praktik Redaktör: Hedvig Ekerwald Sociologiska institutionen Uppsala universitet 2003

4 ABSTRACT Bondestam, Fredrik (2003): Positiv särbehandling och akademin: Tjugofem år av ideologi, retorik och praktik. (Affirmative Action and Academia: Twentyfive Years of Ideology, Rhetoric and Practice). Working Paper Series 2003/1. Uppsala: Department of Sociology, Uppsala University, 212 pp. This study analyses the ideological, rhetorical and practical consequences of implementing affirmative action in Swedish academia from 1975 to Through a series of discursive analyses, with affirmative action as the focal point, it is argued that politics of gender equality in academia is situated in a web of different paradoxes. The means for establishing gender equality is proven to be dependent on conflicts between liberal, social democratic and feminist ideologies, on a gender difference dilemma, and on gender neutral suppositions justifying the ideal of meritocracy. Empirically, different texts are analysed discursively. First, the analysis focuses the construction and implementation of the Swedish gender equality legislation and the governmental politics concerning higher education, through which affirmative action is initially defined and legitimised. Then, the media coverage and debates following the government bill in 1995 establishing professorships for the underrepresented sex are put under scrutiny. Finally, five interviews made for this study with professors appointed to these special professorships are discussed in detail, especially the question of how it was to receive such designated posts and also some questions on the relations between gender, affirmative action and discrimination. Key words: sociology, affirmative action, academia, gender equality, ideology, discourse analysis. Fredrik Bondestam, Department of Sociology, Uppsala University, P.O. Box 821, S Uppsala, Sweden. ISBN: ISSN: Layout: Anders Hökback Printed in Sweden by Tryck & Medier, Uppsala 2003

5 To an extent, the Swedes have been adding women and stirring Carol Lee Bacchi The politics of affirmative action Att göra något utan att riktigt veta vad man gör är att ge sig själv en möjlighet att upptäcka något man inte visste i det man gjort Pierre Bourdieu Homo Academicus

6

7 Innehållsförteckning Inledning 7 Individ, klass och kön... 9 Kategorin kvinnor och olikhetens paradox Kritisk diskursanalys Syften i sammanfattning Disposition Positiv särbehandling i backspegeln 24 Från jämlikhet till jämställdhet Jämställdhetslagen Diskrimineringsförbud och aktiva åtgärder Positiv särbehandling en försiktig kompromiss Jämställdhet(slagen) utvärderas och kritiseras Jämställdhetslagen Positiv särbehandling strategin görs (o)tillgänglig Positiv särbehandling i akademin 41 Att kvotera eller beakta jämställdhetsaspekten Positiv särbehandling i skymundan Kön och kunskap/meriter Kompromiss eller radikalitet? Inför den tjugotredje februari Mediadiskursen 58 Diskursen från ovan Diskursen kvantifierad Några kvalitativa implikationer Diskursen tar form ledarartiklar Diskursens nyckelargument I diskursens centrum debattartiklar Jämställdhetspolitiska nyckelargument Utbildningspolitiska nyckelargument Könstyngda nyckelargument Diskursens gemensamma nämnare Misskännande i vetenskaplighetens tjänst Brännpunkten ageras 111 Beslut och lagtext Tillsättningar (O)lyckliga omständigheter

8 Förvirrade omständigheter Andra tveksamheter Thamprofessorer Intervjuernas diskursiva typ Det diskursivt gemensamma Gemensamma livsmönster för de fem Giriga institutioner (Dis)positioner och diskriminering Positiv särbehandling och Thamprofessurerna Misskännanden och viljan till jämställdhet Brännpunkten (de)stabiliserar Positiv särbehandling exkurser 159 Lundström lagarnas lakej Tidsordningens synkronisering Young samhörighet genom skillnad Fraser socialistisk dekonstruktionism Bourdieu sociologisociologi Der Streit der Facultäten Referenser 186 Litteratur Offentligt tryck Texter ur mediadiskursen Bilaga Bilaga

9 Inledning En kort, spetsnäst man i solkig kostym står lätt framåtlutad och inspekterar vad som finns innanför byxorna på en kvinna med blont, yvigt hår och markerade ögonfransar. Kvinnan håller triumferande fram ett papper, men den spetsnäste mannens upptagenhet av hennes underliv gör att han ignorerar vad som står skrivet: MERITER. Ut ur det rum de befinner sig i går en icke-godkänd herre som skamset drar byxorna över rumpan. Den spetsnäste mannen ger så en klarsignal med vänsterhanden när han finner det han letar efter: ett underrepresenterat kön. Händelsen går under beteckningen Thamgrepp och är kanske mer bekant som en högerkonservativ nidbild av positiv särbehandling. 1 Vad är då positiv särbehandling? Varför finns positiv särbehandling? Vem vinner (eller förlorar) på positiv särbehandling? Ibland framställs positiv särbehandling som ett brott mot rättsstaten, demokratin, meritokratin eller den akademiska friheten, andra gånger beskrivs strategin som absolut nödvändig, en motvikt till kontinuerlig särbehandling av män, eller som ett första steg mot ett radikaliserat universitet. Somliga ser rött när positiv särbehandling kommer på tal, andra ler av lättnad och åter andra lägger sina pannor i djupa veck. Svaret på frågan om vad positiv särbehandling är varierar med sammanhanget, syftet och det som talar genom den som talar, men i juridiska termer brukar följande åberopas ur förarbetet till den nuvarande jämställdhetslagen: Positiv särbehandling innebär...att det är tillåtet att tillsätta en tjänst med en kompetent sökande av underrepresenterat kön, även om hon/han är mindre kvalificerad än medsökanden av det andra könet, under förutsättning att åtgärden är ett led i strävandena att åstadkomma en jämn fördelning mellan kvinnor och män på en arbetsplats. Det bör understrykas att positiv särbehandling inte innebär att personer utan tillräcklig kompetens skall kunna tillsättas på grund av att de tillhör ett visst kön. Vad det gäller är att bland fullt kompetenta sökande välja en person som tillhör ett underrepresenterat kön, trots att det finns mer kompetenta sökande av det andra könet. 2 1 Thamgrepp är titeln på Haages, 1998, lövtunna skrift där dåvarande utbildningsministern, Carl Tham, utmålas som orsaken till att svensk forskningsintegritet urholkas (s ). Texten refererar omslagsbilden, en teckning som första gången dyker upp i SvD, , ovanför en kolumn där positiv särbehandling diskuteras. 2 SOU, 1990:41, s Vad betyder ett underrepresenterat kön? Vad impliceras när hon sätts framför han istället för tvärtom? Vad innebär det att vara mindre kvalificerad? Vilka konsekvenser ger särbehandling? Dessa frågor ska i det följande diskuteras med hänvisning till den ideologiska, politiska och historiska kontext som strukturerar definitionen i sig, med hjälp av jämställdhetslagens förarbeten och utformning, genom att studera hur debatten i massmedia mottar ett förslag om positiv särbehandling, utifrån dokument kring och 7

10 Positiv särbehandling är i huvudsak effekten av motstridiga och samverkande processer inom svensk arbetsmarknads-, utbildnings- och jämställdhetspolitik. Som grund för dessa processer märks konflikter eller konsensus mellan liberalism, socialism och feminism, individer och grupper, privat och offentligt, samt mellan kvinnor och män. Mer specifikt präglas positiv särbehandling av ett vetenskapligt fält och dess gränsstrider, ett fält påtagligt märkt av missväxt, akademiska bekämpningsmedel och en urlakning av (j)orden. Den genomgående tanken i föreliggande text är att positiv särbehandling fungerar som en ideologisk, retorisk och praktisk brännpunkt för diskussioner om kön och akademin. 3 Därför är det intressant att skärskåda de processer som möjliggör eller begränsar talet om och användandet av positiv särbehandling. Positiv särbehandling fungerar som en brännpunkt inom akademin eftersom strategin (delvis) tycks medföra att en normativ tjänstetillsättningsprocess ifrågasätts, för att ideologin tenderar att utmana föreställningar om en rättvis meritokrati, samt för att en rad andra frågor om kön och jämställdhet aktualiseras. Jag ska ingående fokusera olika aspekter av positiv särbehandling som strategi och ideologi, och till stor del ge akt på hur brytningen mellan individ, klass och kön och kvinnor som olikhetens kategori omformulerar och/eller (re)producerar strategin och ideologin. 4 erfarenheter av den praktiska tillämpningen vid tjänstetillsättningar, samt med hänsyn till röster från de kvinnor som tillsätts med stöd av regeln om positiv särbehandling. 3 Jag använder enkla citationstecken då jag vill poängtera ett begrepps metaforiska karaktär. Brännpunkt betyder här att positiv särbehandling är ett fokus i ett ideologiskt, retoriskt och praktiskt prisma. Jag kommer även att använda enkla citationstecken för citat som inte är indragna och förminskade i storlek. Anledningen till valet av enkla ( x ) istället för dubbla ( x ) citationstecken är att ett tecken, t. ex. en lampa, antas referera till en verklig lampa. Att använda dubbla citationstecken ( lampa ) innebär att referera till tecknet lampa och inte till en verklig lampa, vilket brukar vara avsikten med citationstecken från början. Reichenbach, 1947, s. 68, förtydligar det hela (citerat i Parker, 1992, s. 3): A means of indicating the transition from a sign to a sign is offered by quotation marks. Thus California is a sign that denotes California; California is written with ten letters, whereas California grows oranges. The transition may be further repeated. Thus California is the name of a sign, namely of California, but is not the name of California. In writing quotes we have to watch that the sign combination occuring in our sentence is always one level higher than the object to which it refers. Thus California is written with one pair of quotes, and California is written without quotes. It would be difficult to add quotes to California; we then would have to construct huge quotes and put those of the left end into the Pacific Ocean, and those of the right end into Nevada. 4 Jag använder ideologibegreppet för att namnge övergripande tankefigurer som strukturerar vardagligt agerande utan att medvetandegöras av agenter. Detta ideologibegrepp ligger relativt nära ett generellt kulturbegrepp, men med den skillnaden att ideologier här betraktas som relativt trögrörliga och utan direkta kopplingar till, i betydelsen låg påverkbarhet från, specifika samhälleliga förhållanden (Eagleton, 1996, s. 28ff och ). En särskild aspekt av ideologier är att de till sitt innehåll är dominerande, d.v.s. de utövar ett kontinuerligt 8

11 Individ, klass och kön Positiv särbehandling, liksom jämställdhetsbegreppet, kan förstås som konstruerat inom de gränser som skapas av ideologier kring individ, klass och kön, eller med andra ord i motsvarande ordning, liberalism, socialism och feminism. 5 Givetvis har andra strukturer (ekonomi, organisation, grammatik) och värden (rättvisa, frihet, (o)likhet) betydelse för hur positiv särbehandling utformas och ageras, men när det gäller positiv särbehandling inom akademin och de argument som framförs för eller mot, tenderar just individ, kön och klass att utöva stort inflytande över beskrivningar och bestämningar. Det är främst dessa aspekter av positiv särbehandling jag analyserar, men utöver det kommer även nämnda strukturer och värden att diskuteras och problematiseras. 6 Liberalism är en term lika självklar som utskälld, lika problematisk som nödvändig, och att ge en rättvis presentation av teoretiker och principer inom liberalismen är inte möjligt eller ens särskilt relevant här. Jag ska dock försöka ge några beskrivningar, i all korthet, av de betydelser jag fokuserar på i texten. Individ, (o)likhet, rättvisa och meritokrati är väsentliga begrepp som, sprungna ur en liberal tanketradition, återfinns inom ramen för flertalet västerländska välfärdsstater och demokratier. Idéer om individer och rättvisa, kanske framför allt, utgör grundbultar för svensk arbetsmarknadsoch utbildningspolitik och just individbegreppet är särskilt viktigt för förståelsen av positiv särbehandling, men även de övriga är betydelsefulla. 7 och väsentligt inflytande över praktiker. Inflytandet varierar med hänsyn till kontext, tid, och framför allt i relation till agenter och institutioner och deras (makt)relationer. Det innebär också att ideologier tenderar att dominera varandra i viss utsträckning, att ideologiska strider utspelar sig, beroende på hur de ageras i praktiker (van Dijk, 1995, s. 179ff). Hur ideologier aktiveras och ageras i praktiken (eg. diskurser) utvecklas nedan genom tecknandet av en kritisk diskursteori. 5 Indelningen och dess betydelser är konstruerade efter Eduards, 1991, s och 697; Fraser, 1997, kap. 1; Wendt Höjer & Åse, 1996, s ; Young, 1990a, kap. 6, 1994, s. 728ff. Jag framställer individ, klass och kön i förenklade termer i syfte att ge en kort introduktion till begreppen. 6 Det är dock svårt att ge en ideologisk ram för ett fenomen eftersom avgränsningar till andra alternativ blir, om inte godtyckliga, så åtminstone temporära och perspektivistiska. Valet av individ, klass och kön bygger på min förförståelse av vad som är relevant att ge akt på i de texter jag analyserar för textens räkning, som i sin tur är en konsekvens av analysen av texterna i sig och den teoretiska inläsning som det här arbetet har fört med sig. Ideologierna skänker en god tolkningsbarhet i kombination med och i motsats till varandra, men i en text med andra syften är det naturligtvis möjligt att tänka sig andra utgångspunkter. Med andra ord: man gör de val man tror är centrala i vetskap om att andra hade varit möjliga. Man måste välja och man vet att man samtidigt blir sitt vals fånge (Eriksson, 1997, s. 162). 7 Liberala filosofer har genom tiderna fokuserat på begreppsparen ojämlikhet/jämlikhet och olikhet/likhet, liksom brytningarna dem emellan. Eduards, 1983, s. 147, ställer upp följande överblick över dessa: 9

12 En liberal demokrati, vilket är den form av liberalism jag diskuterar mest, kännetecknas av en strävan efter att garantera alla individer/ medborgare likabehandling i lagstiftning och på arbetsmarknaden. Kvinnor och män antas ha samma formella möjligheter att utbilda sig, meritera sig och konkurrera om tjänster. Vid akademiska tjänstetillsättningar utformas procedurer för meritbedömningar som är rättvisa för alla oavsett kön (och även klass, etnicitet eller andra särskiljanden) och om könsdiskriminering påvisas är målet att förbättra procedurerna tills diskrimineringen upphör. Liberaldemokrati/individ prioriteras vanligtvis före socialdemokrati/klass och feminism/kön. 8 Socialism och formerandet av en klassideologi blir aktuellt i och med arbetarrörelsens formering kring sekelskiftet 1900 och strukturerar, alltsedan socialdemokraterna bildar regering för första gången (1934) men främst i efterkrigstidens Sverige, strävan efter en rättvis rekrytering till högre utbildning med sin intensivaste period från 1960-talets högskoleutredningar till en bra bit in på 1970-talet. Förekomsten av social snedrekrytering till högre utbildning, det kontinuerliga återskapandet av en ojämn representation av människor från olika samhällsklasser i grund- och forskarutbildning och på tjänster i utbildningsväsendet, genererar vanligtvis krav på någon form av klassutjämning, jämlikhet och/eller strukturförändring. 9 Jag kommer att diskutera den jämlikhetstanke som genomsyrar förändringar inom ramen för Natur Samhällsvillkor ojämlikhet jämlikhet Aristoteles olikhet Thomas av Aquino Tom ruta Rousseau Platon (Lagarna) Platon (Staten) likhet Hobbes Mill Locke Engels Kvinnorörelsen och olika feminismer fyller viktiga funktioner genom erkännandet av olikheter som en väg till jämlikhet (tom ruta se Tong, 1989, s. 7, om liberalfeminismen). En liknande vision genomsyrar positiv särbehandling: att bejaka olikhet (eg. kvinnor som olika män) och att eftersträva jämställdhet (en rörig kombination av lika möjligheter och lika representation). Jag har i ett annat sammanhang diskuterat de teoretiska grundvalarna för visionen utifrån en akademisk kontext (Bondestam, 1998a). 8 Eduards, 1991, s , 1992, s. 4; Jewson & Mason, 1986, s Eduards, 1991, s. 679; Jonsson, 1992, s. 47ff; Svensson, 1981, s Den sociala snedrekryteringen utjämnas kontinuerligt mellan 1940 och 1970, men därefter vidtar en stagnation i utjämningen. Under 1980-talet ges olika uppgifter om en ökande social snedrekrytering, men det mesta talar för att denna är i stort sett konstant åtminstone fram till och med 1991, med undantag för en viss utjämning mellan kvinnor från olika samhällsklasser i rekryteringen till s. k. prestigeutbildningar (läkare, jurist m. fl.), se SOU, 1993:85, s. 156ff, 172 och

13 socialdemokratisk politik och skjuter den teoretiska frågan om klassers utseende, funktioner och konsekvenser i bakgrunden. Inom socialdemokratin betraktas män traditionellt som klassmedlemmar i byggandet av folkhemmets offentliga sfär (produktion), medan kvinnor mer indirekt fungerar som motsvarande för den privata sfären (reproduktion). Den svenska modellen (d.v.s. SAF, PTK och LO/övriga fackförbund) har, genom slutandet av kollektivavtal, alltjämt en ledande ställning inom svensk arbetsmarknadspolitik och prioriterar därför relationer på arbetsmarknaden (lönearbete) framför relationer i hemmen (oavlönat arbete). Den jämlikhetstanke som eftersträvas inom ramarna för svensk socialdemokrati bidrar starkt till utformandet av jämställdhetsbegreppet och påverkar även konstruktionen av positiv särbehandling inom akademin. Socialdemokrati/klass föregår vanligtvis, särskilt i arbetsmarknads- och jämställdhetslagstiftning, feminism/kön. 10 Feminism som ideologi, för utbildningspolitikens räkning, aktualiseras först i och med den andra vågens kvinnorörelse från och med slutet av talet. 11 Under talet och större delen av 1970-talet är feminism en i raden av flera politiska rörelser. Förtrycket av kvinnan och kvinnors underordning etableras som betydelsefulla begrepp under den här tiden och de betonar sociala ojämlikheter mellan könen, en social struktur (patriarkatet), istället för biologiskt inskrivna olikheter. Biologiskt kön, det individer föds med och är, ställs i konstrast till ett socialt kön, könsroller ( kvinnligt och manligt ) eller genus (gender), det individer blir, det som kan förändras. 12 Trots relativt skilda utgångspunkter mellan enskilda 10 Bacchi, 1996, s. 105ff. En svag feministisk ideologi integreras delvis i socialdemokratin inför valet 1994 då Ingvar Carlsson deklarerar att partiet ska låta ett jämställdhetsperspektiv genomsyra hela sin verksamhet. Men det mesta tyder på att detta inte får något större genomslag, se Ulmanen, 1998, s 65ff och 84ff. Acker, 1992, s , menar att en manlig klassordning föregår en ordning baserad på kvinnor och kön från 1930 och fram till och med socialdemokratins andra valnederlag Den manliga klassordningen, representerad av män bland arbetsmarknadens parter och de politiska partiernas ledarskikt, strukturerar välfärdsstatens bas och arbetsmarknadspolitiken och handlar om ekonomi, tillväxt, produktivitet, lönearbete och klass. Den könsspecifika ordningen, representerad av många kvinnor och några män i perifera och underordnade, offentliga inrättningar, rör däremot kvinnor, barn, familj och välfärdsstatens omsorgsverksamheter. Se även Jenson och Mahon, 1993, s och Presentationen av olika feminismer är längre och mer nyanserad än de av individ och klass eftersom jag tror att det är den av ideologierna som är mest obekant för flertalet av textens läsare. Märk väl att jag gör en internationellt förankrad kontextualisering av feminism i syfte att visa på vilka större kritiska rörelser och idétraditioner som strukturerar den svenska, teoretiska diskussionen. 12 Samtliga citationstecken indikerar här att individer kanske inte är i sig utan kön eller att individer kanske inte först är ett kön och sedan blir med genus. Det säger något om vad en individ är, d.v.s. en till stora delar teoretisk konstruktion som används i liberala teorier, psykologi, sociologi, nationalekonomi etc. och som förutsätts vara t. ex. autonom, rationell och jämlik (Rawls rättviseteori) eller ekvivalent med andra individer, manipulerbar och naiv (experimentalpsykologi). Distinktionen mellan kön/genus var relativt stabil under 1970-talet, 11

14 teoretiker så har 1970-talets feminism som gemensam nämnare att söka efter orsaken till förtrycket och underordningen, själva den mekanism som kan förklara och störta patriarkatet. Utgångspunkten är kvinnor eller kvinnlighet, kategorier grundade på gemensamma erfarenheter eller en kvinnlig essens. 13 Under 1980-talet blir den här lite förenklade bilden betydligt mer komplicerad och det beror på ett flertal olika faktorer. Svarta kvinnor i framför allt USA börjar anklaga den teoretiska feminismen för rasism och etnocentrism. De hävdar att den feminism som finns tillgänglig teoretiskt bara avspeglar vita, västerländska, medelklasskvinnors erfarenheter och villkor, samt att det finns en (o)medveten ovilja hos dessa att lyssna till svarta kvinnors röster. Svart feminism börjar utmejsla egna teorier och ståndpunkter för att förflytta sig själva från marginalen till centrum i feminismen. 14 Liknande argument framförs även från de lesbiska feminister som av delvis andra anledningar utesluts ur feminismen. De ifrågasätter den för givet tagna heterosexualitet som genomsyrar synen på könsrelationer i feministiska texter och kräver erkännande för lesbiska (och manliga homosexuella) och därmed också ett teoretiskt ifrågasättande av sexualitet som naturligt heterosexuell. 15 Kritiken från svarta och lesbiska feminister sätter projektet att definiera orsaken till förtrycket i gungning och det blir allt svårare att se det gemensamma hos kvinnor. Som Lisbeth Larsson skriver: Kvinnan med stort K förvandlas till kvinnor i obestämd pluralis precis som 70-talets Feminism blir det mångfaldigade feminismer. 16 men under senare tid har bilden av ett kön separerat från genus luckrats upp och ibland kastats om helt, som hos ex. Kessler och McKenna, 1985, s. 163, genom att genus placeras före kropp/individ. Butler, 1996, skriver så här: [H]ur kan man bli kvinna om man inte varit det hela tiden? Och vem är denna man som blir? [...] Om genuset alltid finns där på förhand och avgränsar det mänskliga, hur kan vi då tala om en människa som blir sitt genus (s. 148). 13 Barrett och Phillips, 1992, s. 2-4; Bradley, 1996, s. 92; Tong, 1989, s Liberala feminister, eller liberalfeminister, använde termer som socialisering, könsroller, stereotyper och diskriminering för att förklara underordningens principer. Socialistiska och marxistiska feminister försökte istället förklara patriarkatet som kapitalistiskt eller vice versa, d.v.s. ett kapitalistiskt system som tjänar på kvinnors underordning (behovet av ett oavlönat patriarkat) eller en patriarkal ordning som upprätthålls genom exploatering av kvinnors produktion. Radikalfeminister betonade moderskap, sexualitet och reproduktion (som en medveten kontrast till produktion), d.v.s. de pekade ut reproduktionskontroll och en normativ (hetero)sexualitet som patriarkatets kärna. Samtliga dessa feministiska inriktningar problematiserade hur kön och makt hänger samman, men i betydligt olika utsträckning och med varierande innebörder (t. ex. som individuella möjligheter eller förutsättningar, relationer, institutioner eller strukturer). 14 Citatet är hämtat från undertiteln på en tongivande bok (hooks, 1984) inom den svarta, feministiska rörelsen i USA. 15 Se t. ex. Rich, 1980, s. 640ff, som kritiserar heterocentrismen inom feministisk teori genom att tala om tvångsmässig heterosexualitet som en av vår tids stora problemkomplex. Den manliga gay-rörelsen, tredje världen -feminister och queer- och HBT-teori är också delaktiga i kritiken av heterosexualitet och den västerländska feminismens normativa status (för den senare, se Lambda Nordica, 1996, nr. 3-4, vol. 14). 16 Larsson, 1996, s. 6. Se även West och Fenstermaker, 1996, s

15 Samtidigt formuleras teorier som betonar för könen specifika erfarenheter och utvecklingslinjer, bl. a. inom ramarna för Chodorows och Dinnersteins psykoanalytiska tolkningar kring socialisering och identifiering samt genom Gilligans namngivande av en särskilt kvinnlig omsorgsmoral i motsats till en manlig rättvisemoral. Men kategorin kvinnor är vid det här laget under upplösning inom feministisk teori och andra begrepp börjar ersätta den. Individer med ett kön eller genus, som något i eller utanpå kroppen, kritiseras. Kön/genus-distinktionen tappar mark i takt med att poststrukturalistiska och postmoderna influenser börjar strukturera feministiska texter mot slutet av 1980-talet. I denna rörelse vinner språket, det lokala och det diskursiva allt större gehör. Tecknet Kvinna och könsbinarismen Man-Kvinna börjar dekonstrueras, denaturaliseras, destabiliseras, deheterosexualiseras, deetnocentreras o.s.v. Idag finns det flera tecken som tyder på att 1970-talets tankegångar, med dess grundläggande kritik av förtryckande system och patriarkala ordningar, revitaliseras som positioner och materialitet. 17 Feminismer med till största delen liberala innebörder får gehör och/eller arbetas in i svensk arbetsmarknads- och utbildningspolitik från och med 1960-talet. Tillkomsten av den svenska jämställdhetslagen 1980, krav på varannan damernas i riksdagen mot slutet av 1980-talet och en påtaglig debatt om kvinnor, män, jämställdhet och akademin under 1990-talet drivs av feminismer som samtidigt motarbetas, omdefinieras och sugs upp i politik och teori i varierande grad. 18 Feminism/kön är således en mångfasetterad ideologi som ömsom samsas med, kritiserar och kritiseras av andra ideologier. Med hänsyn till positiv särbehandling genererar ideologier med feministisk prägel flertalet argument för medan argument mot främst bygger på ideologier om individ och klass. Det är i gränslandet mellan dessa ideologier som strategin positiv särbehandling ageras och konstrueras och de analyser jag genomför i texten kommer att pendla mellan denna strategiska nivå och en mer ideologisk nivå. 19 Båda nivåerna tenderar att behöva varandra, att utöva inflytande över varandra, men jag ska främst diskutera den ideologiska konstruktionen inom 17 Barrett och Phillips, 1992, s. 5; Nicholson och Seidman, 1995, s Likaså har kropp och subjekt intagit en relativt framträdande plats i flera feministiska teorier. 18 Om motarbetade feminismer: Faludi, 1992, kap. 1; Messer-Davidow, 1993, s. 42ff; Ulmanen, 1996, s. 98. Om uppsugna feminismer: Dahlberg, 1986a, s. 16 och 27; Nielsen, 1983, s. 302f. Dahlbergs resonemang berör främst hur offentlig jämställdhetspolitik separeras från kvinnors livssammanhang. 19 Att positiv särbehandling kan förstås som både en strategi och en ideologi har jag nämnt här och var men inte diskuterat närmare än så länge. Med som ideologi menar jag de betydelser positiv särbehandling omges och struktureras av (eg. positiv särbehandling som ideologi), medan som strategi syftar på när positiv särbehandling ageras och de konsekvenser det för med sig. Uppdelningen är främst analytisk. 13

16 ett vetenskapligt fält. Schematiskt kan positiv särbehandling som ideologi, i linje med föregående framställning, beskrivas på följande vis: Liberaldemokrati/individ Rättvisa procedurer Socialdemokrati/klass Jämlikhet Positiv särbehandling Feminism/kön Jämställdhet Figur 1. Positiv särbehandling och ideologier om individ, klass och kön. 20 Hur ideologierna motarbetar eller samarbetar med varandra i olika kontexter diskuteras närmare i textens respektive avsnitt. Framställningen har så här långt berört den ideologiska ramen för texten och för att nu börja nyansera denna ska jag närmast diskutera hur kvinnor som olikhetens kategori kan relateras till betydelsen av positiv särbehandling. Kategorin kvinnor och olikhetens paradox Här ska jag ta upp några teoretiska frågor som rör hur kvinnor som framför allt olikhetens kategori kan användas som ett teoretiskt analysinstrument. Den praktiska innebörden av kategorin kvinnor diskuterar jag mer ingående vid de olika analysmomenten i texten. Utgångspunkten i mitt resonemang är att kvinnor som olikhetens kategori 21 är ideologiskt omstridd och utgör en grund för politiska incitament och praktiska strategier inom ramen för en svensk utbildnings- och jämställdhetspolitisk kontext. Ideologier kring individ, klass och kön förutsätter kontinuerligt, beroende på de kontexter i vilka de kommer till uttryck, delvis olika betydelser av kategorin kvinnor. Hur kan då en kategori användas ideologiskt? Det finns ingen slutgiltig bestämning av kategorin kvinnor som är oberoende av en historisk kontext, ett socialt sammanhang eller en praktisk 20 Som jag påpekat tidigare är det fråga om en kraftigt förenklad bild. Jämställdhetsbegreppet behöver inte med nödvändighet ses som feministiskt, liksom jämlikhetsbegreppet inte är förbehållet enbart socialdemokratin o.s.v. Däremot har jag avsiktligt placerat liberaldemokrati/individ och socialdemokrati/ klass överst för att markera deras överordnade betydelse för utformningen av positiv särbehandling. Detta kan också ifrågasättas. En del kanske menar att positiv särbehandling är resultatet av feministiska ambitioner eller socialdemokratisk utbildningspolitik, men jag väljer att inta en mer försiktig position: samtliga ideologier bidrar mer eller mindre, vid olika tillfällen, till konstruktionen av positiv särbehandling. I vissa skeden, där strategin positiv särbehandling ageras, framstår ideologin kring kön tydligt, men när det gäller positiv särbehandling som ideologi talar det mesta för ordningen i skissen. Samtidigt finns det naturligtvis exempel på det motsatta förhållandet. 21 Resonemangen om kvinnor som kategori bygger i huvudsak på Bacchi, 1990, kap. 7, 1996, kap. 1; Bondestam, 1999,

17 situation. I texter om positiv särbehandling är kvinnor snarare ett tecken som tillskrivs mening. Kategorin kvinnor blir till genom tänkta betydelser, tilläggsbeskrivningar eller andra jämförande kopplingar och antaganden om innebörd. Till exempel talas det ofta om kvinnor som : kvinnor som professorer, som mammor, som en resurs, med särskilda kompetenser eller erfarenheter o.s.v. Kategorin kvinnor blir påtaglig (och därmed strategisk) när dessa betydelser definieras och omtalas och, kanske framför allt, när kategorin kvinnor särskiljs från det den inte antas representera. I olika kontexter kan därför betydelsen av kategorin kvinnor skifta markant liksom de praktiska konsekvenser kategorin får kan bli radikalt olika från gång till gång. Betydelsen av kategorin kvinnor i en diskurs är till stora delar ideologiskt bestämd och har sin upprinnelse i tillgängliga idéer om t. ex. individ, klass och kön, medan konsekvensen av kategorin kontinuerligt skapar ett handlingsutrymme för såväl kvinnor som för t. ex. beslutande tjänsteförslagsnämnder. 22 När rekrytering av kvinnor till exempelvis fysik eller matematik diskuteras hamnar kvinnors intressen ofta i fokus, deras kompetens ska tillvaratas, kvinnor ses som en outnyttjad resurs etc. I andra sammanhang, t. ex. vid tillsättningar av professorstjänster, 23 kan samtalen kretsa kring kvinnor i betydelsen ett underrepresenterat kön, kvinnor som motarbetas genom könsdiskriminering, sexuella trakasserier eller marginalisering, eller kvinnor med ett särskilt perspektiv som måste uppvärderas och tas tillvara. Samtliga dessa formuleringar tillskriver kategorin kvinnor en status av olikhet, kvinnor identifieras och diskuteras som åtskilda från män, universitetets meritokratiska system, normer för kompetens, vetenskaplighet, objektivitet etc. Kvinnor som kategori bestäms kanske oftast genom ett särskiljande från kategorin män. Olikheter förankras dessutom mestadels inom kategorin kvinnor, i kvinnors kön, kroppar, sexualiteter, egenskaper eller förmågor. Tanken om kvinnor som åtskilda från män och inte tvärtom i en jämställdhetskontext är en betydelsefull konstruktion som får avgörande konsekvenser för hur jämställdhet kan uppnås och vad positiv särbehandling medför i praktiken. Kategorin kvinnor kan även osynliggöras eller ignoreras, vilket är särskilt viktigt att uppmärksamma de gånger det är till kvinnors nackdel. Det kan ske bl. a. då individ och klass, mestadels, är ideologiskt överordnade kön i jämställdhetspolitiken. Individers rättigheter, skyldigheter och möjligheter, strävan efter att garantera alla individer rättvisa procedurer, och den 22 Betydelse och konsekvens motsvarar här positiv särbehandling som ideologi (betydelse) och strategi (konsekvens). Betydelse relaterar till en tolkningsnivå och konsekvens till strategins effekt. 23 Tjänstebegreppet har officiellt ersatts av en anställnings- och befattningsretorik (se Prop., 1993/94:65, s. 38ff; SOU, 1992:60, s. 146ff, 1996:166, s. 89), men jag väljer att hålla fast vid tjänstebegreppet eftersom det föredras i praxis i såväl ÖNH (Sigeman, 1997, s. 771ff) och i akademin i stort även efter reformen, som i diskurserna kring positiv särbehandling. 15

18 socialdemokratiska utbildningspolitikens fokus på social snedrekrytering av olika samhällsklasser, riskerar att osynliggöra, ignorera eller underordna kvinnors krav, villkor och rättigheter. Positiv särbehandling är därför möjligt att förstå som skapande (genom ett särskiljande) och/eller osynliggörande av kategorin kvinnor beroende på den kontext i vilken strategin ageras. Termen underrepresenterat kön kan t. ex. osynliggöra kvinnors behov av särskilt stöd vid rekrytering till tjänster medan strategin att särbehandla kräver att den kategori som åsyftas (oftast kvinnor) måste definieras (kvinnor som resurs, med barn etc.) och därmed riskerar den definitionen att överföras till andra sammanhang där den kan få negativa effekter (vid t. ex. anställningar). 24 Kategorin kvinnor som bestämd av olikhet(er) är en bärande konstruktion i utformningen av positiv särbehandling som ideologi och återkommer kontinuerligt i argumenten både för och mot användandet av strategin i sig. Genom att belysa olikhetens motpart, det olikheten genererar sin betydelse ur, kan kvinnor istället förstås som en kategori skapad i kontrast till det som tas för givet, som oproblematiskt, och som en uppsättning normer för kvinnor vilka sällan eller aldrig uttalas. Kvinnor som olikhetens kategori utgör grunden för jämställdhetssträvanden, men fungerar samtidigt som ett hinder för att skapa (någon form av) jämställdhet. Kvinnors generellt sett sämre positioner på arbetsmarknaden, deras genomsnittligt lägre löner, och kvinnors frånfälle vid rekrytering till högre tjänster inom akademin är samtliga uttryck för att jämställdhet inte råder. Paradoxalt nog är därför betydelsen av kategorin kvinnor som olika nödvändig för att jämställdhet inte ska förlora relevans, samtidigt som jämställdhet går ut på att skapa likvärdighet, att generera rättvisa i form av lika behandling eller genom att tillgodose lika möjligheter. 25 Olikheter inskrivna i kategorin kvinnor skapar behovet av jämställdhet, men riskerar samtidigt att förankra problemet med jämställdhet i samma kategori. Detta, i 24 Det berör även problemet med att diskutera kvinnor som en kategori överhuvudtaget, d.v.s. som en enhetlig grupp med likartade intressen, möjligheter, klasspositioner m.m. Det är viktigt att belysa de gånger kvinnor som kategori används, eftersom det i själva verket kan vara fråga om en specifik grupp kvinnor (eller tecknet för dem) i en viss position eller till och med enskilda kvinnor i akademin (eller tecknet för dem). Teoretiskt lutar jag mig här mot Joan Scotts idé om att bejaka skillnader i de fall det är politiskt nödvändigt eller av andra skäl möjligt utan att de kvinnor som är ifråga stämplas negativt, underordnas eller på annat vis missgynnas. I andra fall finns det skäl att poängtera likheterna mellan kvinnor och då fungerar i stället kategorin kvinnor som en helhet bättre (se Scott, 1988, s och ). Egentligen för Scott diskussionen ett steg till och menar att det enda sättet att lösgöra sig från dikotomin likhet-skillnad är att vägra den och istället insistera på skillnader som grunden för individuella och kollektiva identiteter. Det problem som då uppstår är att skillnadsbegreppet riskerar att relativisera kön och därmed omintetgöra ett politiskt begrepp som kan motverka kvinnors underordning (se även Butler, 1996, ). 25 Likhet innebär ett flertal olika distinktioner (kanske främst den mellan möjligheter och resultat) som jag diskuterar lite mer ingående i textens övriga delar. 16

19 sin tur, kan motarbeta eller omöjliggöra jämställdhet i betydelsen lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett kön. Sammantaget skapar det här ett cirkelresonemang, eller vad jag kommer att kalla för olikhetens paradox, som kan beskrivas på följande vis: Kategorin kvinnor som olika (1) definierar ett behov av jämställdhet och (2) förankrar problemet med att skapa jämställdhet i kategorin kvinnor i sig, vilket (3) motarbetar eller omöjliggör jämställdhet i betydelsen lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla individer oavsett kön. Konsekvensen blir att (4) de olikheter som kvarstår mellan könen, och som skapar olika rättigheter, möjligheter och skyldigheter mellan kvinnor och män, till kvinnors nackdel i de flesta fall, kvarstår och medför därmed att cirkeln sluts och resonemanget börjar om från början. 26 Olikhetens paradox ska inte förstås som ett vattentätt recept för att beskriva kvinnor och jämställdhet. Snarare är det en tolkningsram för analyser av jämställdhetspolitik som dels kan se lite olika ut beroende på kontexten, dels mycket väl kan brytas upp och motverkas av olika strategier. Tesen är dock att positiv särbehandling delvis bygger på och bär upp det här resonemanget, vilket är något som utvecklas närmare i anslutning till beskrivningen av jämställdhetslagens tillkomst och utformningen av positiv särbehandling i textens två första avsnitt. Tillsammans med den ideologiska bakgrunden och i anslutning till den sociologiska tolkningsram som beskrivs härnäst utgör kategorin kvinnor och olikhetens paradox textens analytiska kontext. 27 Kritisk diskursanalys Att använda en sociologisk teori kan ställa till problem. Det kan i värsta fall utestänga en stor grupp potentiella läsare, men i bästa fall kan det skänka just dessa en vidare förståelse av ett problemkomplex. I fotnoterna förankrar och förtydligar jag betydelser och beskrivningar teoretiskt, men texten ska kunna läsas utan fotnoter. Vissa begrepp och resonemang är dock centrala och kommer då att återfinnas på textens nivå. Några av dessa begrepp hör hemma inom den form av kritisk diskursanalys 28 jag använder i analyserna av positiv särbehandling som strategi och ideologi. 26 Resonemanget om olikhetens paradox överensstämmer med en förståelse för kön och jämställdhet som delas av en del svenska, feministiska teoretiker. Hirdman, 1987, beskriver t. ex. vad jag kallar olikhetens paradox så här: Something different can clearly never be equal (s. 6). Hon syftar då på den konflikt mellan olikhet och jämlikhet som följer av att den situeras i en liberaldemokratisk ideologi. 27 Men därutöver kommer jag även att föra in teoretiska begrepp i den löpande texten, dels och särskilt utifrån Bourdieus kultur- och utbildningssociologi, dels med hjälp av feministisk vetenskapsteori. Jag knyter även an till en vidare sociologisk ram i det avslutande avsnittet. 28 Den diskursteori jag använder bygger på Faircloughs, 1989, 1992, 1995, utveckling av en kritisk diskursanalys. Den textanalys kritisk diskursanalys möjliggör kommer jag att frångå 17

20 Jag kommer att pendla mellan tre diskursiva begrepp: diskurs, diskursiv typ och diskursiv ordning och även tala om subjektens lingvistiska resurser. Det är främst i form av diskursiva ordningar som ideologier om individ, klass och kön får sin praktiska betydelse för positiv särbehandling, särskilt då argument för eller mot utformas och ageras i olika former av texter och samtal eller vad jag fortsättningsvis kommer att kalla för diskursiva typer (t. ex. debattsidor i media, formen för sakkunnigutlåtanden, en intervjukontext, lagtexter etc.). Samtalen i sig eller de texter som skapas då två eller flera samtalar, tidningsartiklar skrivs eller då någon form av språklig kommunikation sker, är vad jag sammantaget kommer att relatera till som en diskurs. Diskursen är således resultatet av subjekt som agerar och de gör det utifrån två bakgrunder : dels de diskursiva typer som strukturerar samtalet, dels de lingvistiska resurser som de bär med sig som förförståelse. De lingvistiska resurserna och diskursiva typerna är i sin tur laddade med ideologier som i varierande utsträckning skapar och strukturerar dem i form av diskursiva ordningar. 29 Lingvistiska resurser är ett konglomerat av ett subjekts samlade erfarenheter och språkliga kompetens och beroende på i vilket sammanhang ett samtal förs eller en text skrivs kommer olika subjekt att använda sig av olika delar av sina lingvistiska resurser, för olika syften och med varierande konsekvenser. De lingvistiska resurserna kan kanske beskrivas som subjektens länk mellan diskurser och diskursiva typer och ordningar. Lingvistiska resurser används när subjekt agerar, skapar diskurser, och de struktureras delvis av diskursiva typer och genererar sitt innehåll ur diskursiva ordningar. Varje användande av lingvistiska resurser kan förändra resurserna i sig och samtidigt medföra att nya relationer till de diskursiva typerna och ordningarna skapas. 30 och istället använda angränsande, diskursanalytiska verktyg. Dessa diskuteras i anslutning till de empiriska avsnitten. Se vidare i Bondestam, 1997a. 29 Fairclough, 1989, s och Det diskursbegrepp som används här är lingvistiskt och motsvarar inte Foucaults mer generella betydelse. Men eftersom det lingvistiska diskursbegreppet ligger för nära texten, och därmed riskerar att undgå en ideologisk nivå, och eftersom Foucaults diskursbegrepp är väl övergripande, och därmed inte relaterar lika tydligt till ett textanalytiskt innehåll, väljer Fairclough att dela upp diskursiviteten i diskurs, typ och ordning. I Faircloughs teori är diskursers ordningar en samlingsbeteckning för de aktuella typerna för en diskurs, dikursers typer. Jag har istället valt att använda ordningsbegreppet som ideologiskt laddat och syftar därvid till en bredare betydelseram. Det typbegrepp jag använder motsvarar istället en slags genrebeskrivning. 30 Subjektens lingvistiska resurser fungerar alltså som ett korresponderande mellanled i den ömsesidigt konstruerande relationen mellan diskurser, typer och ordningar. Relationen mellan diskurser, lingvistiska resurser (LR i citatet) och diskursiva ordningar (eller sociala strukturer som diskuteras här) kan formuleras på följande vis: sociala strukturer formar LR, som i sin tur formar diskurser: och diskurser bibehåller eller förändrar LR, som i sin tur bibehåller eller förändrar sociala strukturer (Ibid., s. 163, min övers.). 18

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären

Läs mer

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Den politiska filosofins storslagna historia består av verk skrivna av män, för män och om män (Susan

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Foucaults blick på. makt och aktörskap Magnus Hörnqvist

Foucaults blick på. makt och aktörskap Magnus Hörnqvist Foucaults blick på makt och aktörskap Magnus Hörnqvist FOUCAULTPERSPEKTIVET Foucault själv: 1960-tal: diskurs 1970-tal: makt 1980-tal: subjekt Receptionen: 1980-tal: oerhört kontroversiell 1990-tal: central

Läs mer

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Relativism Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Kan formuleras som ett rimligt påpekande om exempelvis

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Jämställdhet Genus Ledarskap

Jämställdhet Genus Ledarskap Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ Agneta Ericsson TF. Likabehandlingsplan vid Komvux Värmdö Verksamheten vid Komvux utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värden där var och en, verksam

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism I Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Ordboksdefinitionen En feminist är en person som anser 1. att kvinnor är underordnade män och 2. att detta

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Mångfald i Västra Götalandsregionen

Mångfald i Västra Götalandsregionen Mångfald i Västra Götalandsregionen Individuell uppgift i Kritisk jämlikhets- och mångfaldsforskning vt 2008 Institutionen för genusvetenskap Elin Grelsson 1. Inledning Jag har valt att studera mångfaldsarbetet

Läs mer

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring Från individ till

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten

Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten En feministisk analys Karin Lundström IUSTUS FORLAG Innehäll Inledning 15 Premisser 15 Syften 17 Metod 21 Detjuridiskamaterialet 23 Disposition 24 Del I. Teori

Läs mer

På IKEA har kvinnor aldrig mens. Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi

På IKEA har kvinnor aldrig mens. Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi På IKEA har kvinnor aldrig mens Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi Hur påverkar samhällets rumsliga kontext konstruktionen av sexualitet, den romantiska relationens organisering och könslig

Läs mer

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE ORDLISTA 4R Ett verktyg för att uppnå jämställdhet inom en organisation Feminism Det finns många definitioner av feminism men en allmän definition är strävande efter jämställdhet

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE 343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 19 Fördelningseffekter

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Identitet - vilka är du?

Identitet - vilka är du? Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Om hur diskrimineringslagens kap 3 8 kan förstås på samhälls-, organisations-, och individnivå

Om hur diskrimineringslagens kap 3 8 kan förstås på samhälls-, organisations-, och individnivå Om hur diskrimineringslagens kap 3 8 kan förstås på samhälls-, organisations-, och individnivå Introduktion och frågeställning Detta PM skall analysera en av de aktiva åtgärderna specifierade i diskrimineringslagens

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med maud eduards, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet Vilka frågor anser du är de

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

JGL Målpilen Nytta Verktyg och metoder Genus över tid Lagar och överenskommelser Den könsuppdelade arbetsmarknaden Genusordningen Makt Förändring och motstånd Självinsikt Utbildningen syftar till att ge

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor. Feminism Det finns feministiska inslag hos radikala filosofer långt tillbaka i tiden, inte minst under 1700-talets upplysningsera. Men det första genombrottet kom på 1800-talet. En viktig person var den

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN INLEDNING Svenska Basketbollförbundet vill att anställda, föreningsaktiva, eller inhyrd personal ska känna att de har lika värde, oavsett kön,

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Ledare och ledda ett naturfenomen?

Ledare och ledda ett naturfenomen? Om klass i arbetsliv och värdegrundsretorik Lena Martinsson, docent i etnologi Ledare måste vara med, de måste förstå vikten, annars händer inget (citat från en deltagare på en så kallad inspirationsdag

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension daniel j. solove: Nothing to Hide: The False Tradeoff between Privacy and Security, New Haven: Yale University Press 2011.

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm

Utbildningsdepartementet Stockholm Utbildningsdepartementet Stockholm Utredningsavd Thomas Furusten YTTRANDE 2002-04-16 En ny yrkeshögskoleutbildning inriktning, utformning och kvalitetskriterier. Slutbetänkande av Utredningen om kortare

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Jämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner.

Jämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Personalavdelningens PA-handbok Ledningsfilosofi Jämställdhetspolicy Jämställdhet Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Information och ständig

Läs mer

Critical Race teori del I

Critical Race teori del I Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Critical Race teori del I Laura Carlson 2016 Critical Race rättsteori (CRT) Började på 1960 talet som en motreaktion till den liberala teoretiska utvecklingen

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik Introduktion till policyanalys Introduktion till policyanalys Idéer och offentlig politik Uppläggning Olika perspektiv på idéers roll för utvecklingen av policy Analys av innovationspolitik Begrepp och

Läs mer

Genuskompetens för konstchefer

Genuskompetens för konstchefer Projektbeskrivning Genuskompetens för konstchefer KRO/KIF Region Väst Ett samarbetsprojekt med Konstkonsulenterna Kultur i Väst, Konstenheten Skövde Kulturhus samt ABF Göteborg 1 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Röster ur en rörelse

Röster ur en rörelse Röster ur en rörelse Sörberg, Anna Maria (red.) Över regnbågen: röster ur en rörelse: Historier om kärlek och kamp. Stockholm: Atlas 2010 (190 sidor) ÖVER REGNBÅGEN: RÖSTER UR EN RÖRELSE sammanställdes

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Studiemallar för grundkurser 2013

Studiemallar för grundkurser 2013 Studiemallar för grundkurser 2013 Studier är en av våra viktigaste och mest uppskattade verksamheter. Den skolning som vår studieverksamhet skapar är så viktig att det nämns som en av vår organisations

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetsstyrelsens

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Introduktionsföreläsning Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Introduktionsföreläsning Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Introduktionsföreläsning Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se En kvinnobil??? Män köper SUV till sina kvinnor. They will object less when the old man says

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer