Lathund till socialförsäkringsbalken (SFB)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lathund till socialförsäkringsbalken (SFB)"

Transkript

1 0 manusversion Lathund till socialförsäkringsbalken (SFB) SOCIALFÖRSÄKRINGSBALKEN (2010:110)... 1 KORT HISTORIK... 1 DETTA FINNS I SOCIALFÖRSÄKRINGSBALKEN (SFB)... 1 Dessa lagar har ersatts av SFB... 2 NÄSTAN ALLT INOM SOCIALFÖRSÄKRING OCH ALLMÄN PENSION... 3 SÅ ÄR SOCIALFÖRSÄKRINGSBALKEN UPPLAGD... 5 Strukturen... 6 Standarddisposition för avsnitt med ersättning för inkomstförlust... 7 NÅGOT OM TERMINOLOGI OCH SPRÅKBRUK I SFB... 8 MALL FÖR HÄNVISNINGAR TILL SFB... 9 HÄR FINNS ALLA DOKUMENTEN Lagtexten Propositionen SamSol-utredningen ÖVERSIKTER Försäkringsrådgivaren/försäkringsinformatören och SFB ÖVERSIKT 1 SFBS AVDELNINGAR OCH UNDERAVDELNINGAR ÖVERSIKT 2A SFBS UNDERAVDELNINGAR PER SAKOMRÅDE (MER DETALJERAD ÖVERSIKT) Sjukdom Arbetsskada Rehabilitering åter till arbetet Arbetslöshet Dödsfall i yrkesverksam ålder Ålderspension Överklaga ÖVERSIKT 2B SFBS UNDERAVDELNINGAR PER SAKOMRÅDE (KOMPRIMERAD ÖVERSIKT) Sjukdom Arbetsskada Rehabilitering åter till arbetet Arbetslöshet Dödsfall i yrkesverksam ålder Ålderspension Överklaga... 25

2 1 Socialförsäkringsbalken (2010:110) Den 1 januari 2011 började en ny sammanhållen socialförsäkringsbalk att gälla. Den har ersatt bland annat lagen om allmän försäkring, AFL. Syftet med balken är att göra socialförsäkringslagstiftningen mer lättillgänglig och lättare att tillämpa än tidigare genom att samla ett stort antal lagar på samma ställe. Dessutom har ansträngningar gjorts för att systematisera textstrukturen så att alla avdelningar, underavdelningar och kapitel i princip är uppbyggda på samma sätt och följa en sorts livscykelprincip. Det finns även innehållsförteckningar i början av både avdelningar och enskilda kapitel. Tanken är att både lagläsarveteraner och nybörjare ska ha möjlighet att hitta rätt i textmassan och att den också ska vara sökbar på elektronisk väg. Kort historik 2001 tillsattes en statlig utredning, Utredning om samordning av socialförsäkringslagarna (SamSol) med uppgift att göra en lagteknisk översyn av socialförsäkringsområdet. Den 10 januari 2006 lade kommittén fram sitt betänkande Socialförsäkringsbalk (SOU 2005:114). Utredningen remissbehandlades och även Lagrådet lämnade sitt utlåtande. Regeringen lade den 28 maj 2009 fram sitt slutliga lagförslag Socialförsäkringsbalk (Prop 2008/09:200). Den 1 januari 2011 trädde Socialförsäkringsbalk (2010:110) i kraft. Därmed upphörde också ett stort antal tidigare lagar att gälla eftersom de numera ingår i SFB som är socialförsäkringsbalkens officiella förkortning. Till lagar som numera upphört hör lagen om allmän försäkring (AFL), och lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) och lagen om inkomstgrundad ålderspension (LIP). Exempel på lagar som fortfarande finns kvar som separata lagar är sjuklönelagen (SjLL). Översättningslista mellan paragrafer i de tidigare lagarna och SFB I regeringens lagförslag till riksdagen om socialförsäkringsbalken, proposition 2008/09:200, finns en översättningslista till och från SFB och de tidigare lagarna. Detta paragrafregister finns i Bilaga 1 i propositionen Detta finns i socialförsäkringsbalken (SFB) Socialförsäkringsbalken är en sammanhållen lag (en balk) dit i huvudsak hela innehållet i cirka 30 tidigare separata lagar har flyttats. Ordet balk brukar finnas med i större lagar där ett helt område behandlas och som ofta tillkommit genom att man sammanfört tidigare separata lagar (jämför

3 2 brottsbalken, föräldrabalken, jordabalken). Det är numera ganska ovanligt att använda namnet balk på ny lagstiftning, men regeringen anser det motiverat med tanke på SFBs omfattning. Senast en ny lag fick namnet balk var 1998 när miljöbalken infördes. I SFB finns både lagstiftning som berör försäkringssystem som sjukförsäkringen och lagstiftning som handlar om bidrag som barnbidrag och bostadsbidrag. Dessutom har all lagstiftning som berör pensioner både ålderspension och efterlevandepension flyttats hit. Däremot saknas åtminstone en lag som Lagrådet ville ha in i SFB och som regeringen i sin proposition håller med om att den till innehåll och funktion egentligen hör till området: lagen om arbetslöshetsförsäkring. De tidigare separata lagar som numera finns i SFB är de som grovt räknat kan anses höra till området socialförsäkring. SFB är dock inte fullständig och lär väl aldrig bli det heller och det beror på att det finns olika uppfattningar om vad som ska räknas som socialförsäkring. Det har aldrig funnits, och finns inte nu i SFB heller, någon heltäckande definition av begreppet socialförsäkring. Vad som finns med är resultatet av överväganden som gjorts av 2001 års utredning och sedan i regeringskansliet och av Lagrådet. Det som fått styra urvalet har varit praxis i princip allt som brukar handläggas av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har tagits med i SFB. Det som brukar handläggas huvudsakligen av andra myndigheter, till exempel Arbetsförmedlingen, finns inte med. Ingen lagstiftning, och särskilt inte en stor lagsamling som en balk, är dock någonsin helt slutarbetad, så det kommer att bli ändringar under åren som kommer. Det är till exempel rätt säkert att den stora socialförsäkringsutredningen som startade sitt arbete 2010 och som beräknas vara klar 2013 kommer att komma fram till sådant som i slutänden medför ändringar i SFB. Strukturen (som beskriv lite längre fram) lär inte förändras till dina huvuddrag, men däremot innehållet på de olika områdena. Dessa lagar har ersatts av SFB Hela listan på tidigare lagar som har ersatts finns i 1 kap 2 lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. 1. lagen (1962:381) om allmän försäkring, 2. lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring, 3. lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, 4. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, 5. lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, 6. lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän, 7. lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara,

4 3 8. lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag, 9. lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till personer med funktionshinder, 10. lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn, 11. lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, 12. lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn, 13. lagen (1993:389) om assistansersättning, 14. lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 15. lagen (1996:1030) om underhållsstöd, 16. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 17. lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 18. lagen (1998:702) om garantipension, 19. lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, 20. lagen (1998:1755) om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning, 21. socialförsäkringslagen (1999:799), 22. lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, 23. lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, 24. lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl., 25. lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd, 26. lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration, 27. lagen (2004:115) om självbetjäningstjänster via Internet inom socialförsäkringens administration, 28. lagen (2004:274) med anledning av inrättande av Försäkringskassan, 29. lagen (2004:778) om allmänt ombud för socialförsäkringen, 30. lagen (2009:986) med anledning av inrättande av Pensionsmyndigheten, och 31. förordningen (1988:890) om bilstöd till personer med funktionshinder. Denna lag finns som pdf-fil på ett flertal ställen (läs mer nedan under Här finns alla dokumenten) om de olika webbsajterna med lagtexter): (Lagrummet) (Notisum) (Lagen.nu) Nästan allt inom socialförsäkring och allmän pension I socialförsäkringsbalken finns numera det mesta av det som hör till försäkringsrådgivarnas/försäkringsinformatörernas kärnområden. Hela listan på tidigare lagar vars innehåll numera ingår i SFB finns, som nämnts, med officiella namn och lagnummer i själva balken, SFB 1 kap 2.

5 4 Sammanfattningen här nedan är grovt uppdelad efter de kärnområden som uppdraget som försäkringsrådgivare/försäkringsinformatör omfattar. ÖVERGIPANDE OCH GEMENSAMMA BESTÄMMELSER Avdelningarna A och H, först och sist i socialförsäkringsbalken, innehåller de allmänna, övergripande och gemensamma bestämmelserna. Här syns fördelarna med att samla alla socialförsäkringslagar i en och samma balk som tydligast. Det som är gemensamt behöver bara stå på ett enda ställe, i SFB. Exempel: Det som tidigare stod i socialförsäkringslagen om vem som är försäkrad finns numera i SFB, avdelning A. Där finns bland annat uppräkningen av vilka förmåner som är bosättningsbaserade (5 kapitlet) och vilka som är arbetsbaserade (6 kapitlet). Allt om hur man begär omprövning eller i övrigt överklagar beslut som fattats av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten finns i SFB, avdelning H. Där finns också bestämmelser om preskriptionstider, utbetalning, återkrav, uppgiftsskyldighet, handläggning med mera samt bestämmelser/information om självbetjäningstjänster via Internet. SJUKDOM OCH REHABILITERING/ÅTERGÅNG I ARBETE I stort sett alla bestämmelser i lagen om allmän försäkring, AFL, har följt med in i SFB. Exempel på vanliga förmåner som numera regleras i SFB: sjukpenning sjuk- och aktivitetsersättning bostadstillägg till sjuk- och aktivitetsersättning (BTP och SBTP) rehabiliteringspenning ersättningar och bidrag till funktionsnedsatta, såsom assistans- och handikappersättning samt bilstöd. Sjuklön och tandvårdsstöd finns kvar i egna separata lagar. Den allmänna sjukvårdsersättningen (inklusive systemet med frikort för sjukvård och medicin) finns numera ingenstans. Motiveringen i regeringens lagförslag är att dessa sjukvårdsersättningen inte behöver lagregleras eftersom det finansieras genom statsbidrag som i statsbudgeten ligger under anslaget för hälsooch sjukvården. Som tidigare nämnts ligger arbetslöshetsförsäkringen (och, förstås, arbetsmarknadspolitiken) helt utanför SFB. Det har fått konsekvensen att även aktivitetsstödet ligger utanför alltså den ersättning som Försäkringskassan betalar ut bland annat till utförsäkrade från sjukförsäkringen som genomgår introduktionsprogrammet Arbetslivsintroduktion på Arbetsförmedlingen under tre månader. Försäkringskassan är administrerande myndighet för alla förmåner vid sjukdom och rehabilitering.

6 5 ARBETSSKADA Alla bestämmelser om ersättning vid arbetsskada som tidigare fanns i Lagen om arbetsskadeförsäkring, LAF Lagen om statligt personskadeskydd, LSP Försäkringskassan är administrerande myndighet för arbetsskadeförmånerna, inklusive efterlevandelivräntor. ÅLDERSPENSION De lagar och andra bestämmelser som reglerar Inkomstpension, premiepension, garantipension samt tilläggspension Äldreförsörjningsstöd Bostadstillägg till ålderspensionärer (BTP och SBTP) Pensionsmyndigheten (som startade den 1 januari 2010) är administrerande myndighet för allt som har med ålderspension att göra. DÖDSFALL Efterlevandepensioner till vuxen och barn Garantipensionsutfyllnad till efterlevandepensioner Efterlevandestöd till barn Änkepension Pensionsmyndigheten (som startade den 1 januari 2010) är administrerande myndighet för alla förmåner till efterlevande utom efterlevandelivräntor vid dödsfall på grund av arbetsskada. FAMILJEFÖRMÅNER Graviditetspenning (nytt namn för havandeskapspenning) Föräldrapenning, inklusive tillfällig föräldrapenning (vab-dagar) Barnbidrag, även förlängt barnbidrag Adoptionsbidrag vid utlandsadoption Underhållsstöd Vårdbidrag Bostadsbidrag Försäkringskassan administrerar allt som faller under området familjeförmåner. Så är socialförsäkringsbalken upplagd Socialförsäkringsbalken är omfattande och därför uppdelad i olika namnsatta delar. Textmassan innehåller dessutom en del inbyggda hjälpmedel för att man lättare och snabbare ska hitta det som man söker. Underavdelningarna är ett sådant hjälpmedel. Ett annat är de mellanrubriker som ligger utlagda mycket tätt och som sammanfattar i några ord vad en eller flera bestämmelser handlar om.

7 6 Strukturen Åtta avdelningar SFB består av åtta avdelningar, varav sex är de egentliga försäkringsdelarna. Avdelningarna betecknas med versaler: A, B, C, D, E, F, G, H. Avdelning A Avdelning B Avdelning C Avdelning D Avdelning E Avdelning F Avdelning G Avdelning H Övergripande bestämmelser Familjeförmåner Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada Särskilda förmåner vid funktionshinder Förmåner vid ålderdom Förmåner till efterlevande Bostadsstöd Vissa gemensamma bestämmelser Avdelning A är inledningen där man bland annat slår fast vilka förmåner som är arbetsbaserade (till exempel sjukpenning) och vilka som är bosättningsbaserade (till exempel barnbidrag). Denna första avdelning i SFB motsvarar det som tidigare fanns i Socialförsäkringslagen. Avdelningarna B, C, D, E, F och G handlar om själva förmånerna. De är i princip sorterade utifrån ett brukarperspektiv, alltså efter den försäkrades livscykel. Därför börjar detta förmånsblock med det som fått namnet Familjeförmåner (Avdelning B). Bostadsbidragen med mera som berör flera livssituationer (barnfamiljer, sjuk- och aktivitetsersättning samt ålderspension) ligger sist i Avdelning G. Avdelning H, som avslutar balken, innehåller gemensamma bestämmelser av mer administrativt slag. Här finns bland annat reglerna för hur man överklagar beslut som fattats av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten. Underavdelningar Under varje avdelning finns underavdelningar som betecknas med romerska siffror, till exempel I, II, III, IV. Syftet med dessa är att det ska vara lättare att skilja olika delar av stora avdelningar från varandra. Exempelvis finns följande underavdelningar i Avdelning C som behandlar sjukdom och arbetsskada: I II III IV V Inledande bestämmelser Sjukpenning m.m. Rehabilitering och rehabiliteringsersättningar Sjukersättning och aktivitetsersättning Förmåner vid arbetsskada m.m.

8 7 VI Särskilda förmåner vid smitta, sjukdom eller skada Alla avdelningar börjar med en underavdelning som heter Inledande bestämmelser. Det första kapitlet i alla avdelningar heter Innehåll, definitioner och förklaringar. Den första paragrafen i avdelningens första kapitel heter alltid Innehåll. Där beskrivs vad avdelningen handlar om och i den andra paragrafen står vilka förmåner som behandlas i den aktuella avdelningen. Kapitel Kapitlen i socialförsäkringsbalken löpande numrerade genom hela socialförsäkringsbalken. Man börjar alltså inte om under varje avdelning, underavdelning eller kapitel. När SFB trädde i kraft den 1 januari 2011 fanns 117 kapitel. Alla kapitel börjar med en paragraf som heter Innehåll och som fungerar som en sorts innehållsförteckning till det aktuella kapitlet. Innehållsförteckningen till hela avdelningen finns, som nämnts, redan i början av varje avdelning. Paragrafer Som brukligt i lagar, börjar paragrafnumreringen om på nytt för varje kapitel. Det finns med andra ord en paragraf 1 under vart och ett av balkens för närvarande 117 kapitel. För att göra balken lättare att använda har man strävat efter att ha kortare paragrafer än som tidigare var fallet i exempelvis lagen om allmän försäkring. Antalet paragrafer med fler stycken än ett är därför förhållandevis få. Standarddisposition för avsnitt med ersättning för inkomstförlust Alla större avsnitt som behandlar en förmån som innefattar ersättning för inkomstförlust är uppbyggda på samma eller likartat sätt. Syftet är att SFB-användarna ska känna igen sig och lätt kunna hitta det man söker. I huvuddrag används följande standarddisposition: Definitioner (för den aktuella förmånen) Inledande bestämmelser Allmänna bestämmelser om förmånen Definitioner (alternativ placering) Rätten till förmånen Samordning med rätten till andra förmåner Förmånsnivåer (hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels nivå) Förmånstiden (från och med/till och med, antal år/månader och så vdare.) Vem som får förmånen (utbetald till sig) Ersättningsnivå (till exempel 80 procent av en inkomst) Beräkning av förmånen (eventuellt inklusive ersättningsnivå) Samordning med andra förmåner vid beräkningen

9 8 Omprövning vid ändrade förhållanden Utbetalning av förmånen (avrundning, beloppsgränser, tider med mera) Särskilda handläggningsbestämmelser (i vissa speciella fall) Något om terminologi och språkbruk i SFB Socialförsäkringsbalken ska vara lätt att läsa, lätt att använda och kännas som en modern lagstiftningsprodukt. Det var målet när SamSol-utredningen arbetade fram lagförslagen och de sedan vidarebehandlades i regeringskansliet fram till färdig lag. SFB ska också kännas som en sammanhållen lag och inte som det hopklipp den är av ett trettiotal tidigare lagar med språkbruk som kommer från minst lika många årtionden. Hela textmassan är därför genomskriven så att den skulle få en enhetlig språkdräkt. Meningsbyggnaden har förenklats så långt det går. Ålderdomliga ord och uttryck har bytts ut mot modernare och mer allmänspråkliga. Exempel: när det i många tidigare lagar stod att ersättning utges, står det i SFB att ersättning betalas. På motsvarande sätt uppbär man inte längre en förmån, utan får den. Stavningen av ord har också moderniserats, så till exempel står det inte skall utan ska genomgående i SFB. SFBs författare har dock insett att det skulle motverka syftet om man bytte ut precis allt som känns ålderdomligt. En modernisering av språket får ju inte medföra att användarna inte känner igen sig eller att man inför ord och uttryck som känns så främmande att de gamla ändå används parallellt. Ett praktexempel på detta är ju när ordet sjukersättning infördes i lagstiftningen Idag, mer än sju år senare, används fortfarande det gamla ordet förtidspension, även i rätt så officiella sammanhang. Man har därför gått försiktigt fram i SFB. Här följer några exempel på vad som gjorts: Tidigare Så står det i SFB Kommentar * allmän försäkring * socialförsäkring socialförsäkring Begreppet den allmänna försäkringen har avskaffats och ersatts med socialförsäkringen. Det finns visserligen ingen exakt definition av vad socialförsäkring är för något, men grovt uppskattat får man anse att det handlar om de förmåner som regleras i SFB (plus, som det står en kommentar om i propositionen, eventuellt även arbetslöshetsförsäkringen, vilket Lagrådet ersättning, förmån, bidrag m m förmån förordade). Förmån är det nya generella begreppet för pengar som betalas ut som försäkringsersättning, pension eller bidrag från de lagstadgade system som regleras i SFB. havandeskapspenning graviditetspenning Den något ålderdomliga förleden havandeskap har bytts ut mot den i dag

10 9 ord som slutar på penning (t ex sjukpenning, rehabiliteringspenning) sjukförsäkring dessa ord slutar fortfarande på penning begreppet används inte i SFB allmänspråkliga graviditet. Här har SFB-författarna gjort övervägandet att ordet penning visserligen är ett ålderdomligt ord för ersättning som räknas ut per dag, men att de förmåner som beskrivs med ett ord som är sammansatt med penning är såpass grundligt inarbetade att det vore helt fel att byta ut dem. Man skulle kunna tro att begreppet sjukförsäkringen eller den allmänna sjukförsäkringen var så inarbetat att det skulle behållas, men så blev det inte. sjukpenning sjukpenning I den tidigare gällande lagen om allmän försäkring användes bara termen sjukpenning för att beteckna alla sjukpenningförmåner oavsett ersättningsnivå. I SFB används sjukpenning som samlingsbegrepp. * sjukpenning * fortsatt sjukpenning * förlängd sjukpenning * sjukpenning på normalnivån * sjukpenning på fortsättningsnivån I SFB har införts namn på sjukpenning på de två ersättningsnivåer som gäller sedan den 1 juli De namn som blev vedertagna i praxis (till exempel förlängd sjukpenning) fanns inte med i lagtexten. Normalnivån är 80 procent av SGI multiplicerad med 0,97 och fortsättningsnivån är 75 procent av SGI multiplicerad med 0,97. Man har även strävat efter att uttrycka bestämmelserna könsneutralt, men inte lyckats riktigt fullt ut (kanske därför att det ännu inte lyckats i någon annan lag heller). Där gamla lagar endast hade han som ord för att beskriva människor, är det numera regel att skriva in han eller hon så fort som en lagtext förändras. Så har även gjorts i SFB. Tyvärr finns den maskulina e-ändelsen kvar i personbetecknande ord som den sjukskrivne eller den avlidne och med hänvisningen denne när det könsneutrala skulle ha varit den sjukskrivna, den avlidna respektive han eller hon / hon eller han. Mall för hänvisningar till SFB Här följer ett antal exempel som illustrerar hur man gör hänvisningar till socialförsäkringsbalken. Nedan används förkortningarna kap och, men det går naturligtvis också att skriva ut orden kapitel och paragraf. Det går också att sätta punkt efter förkortningen kap. Vilket skrivsätt som används beror på vilka skrivregler man följer eller måste följa och det bestämmer varje företag, organisation, myndighet eller enskild skribent själv. (I motsats till vad som gäller många andra länder bestämmer inte staten vad som är korrekt svenska, utan varje företag eller organisation har rätt att själv ge ut skrivregler. Det svenska Språkrådet ger också ut skrivregler, men de är rekommendationer och gäller bara om till exempel det enskilda företaget/organisationen inte har egna skrivregler.)

11 10 1 kap 1 SFB Denna bestämmelse ligger i Avdelning A, underavdelning I. Den innehåller för övrigt bara konstaterandet Denna balk innehåller bestämmelser om social trygghet genom de sociala försäkringar samt andra ersättnings- och bidragssystem som behandlas i avdelningarna B-G (socialförsäkringen). 28 kap 7 SFB Denna bestämmelse ligger i Avdelning C, underavdelning II. Detta är regeln att sjukpenning på normalnivån är 80 procent av SGI multiplicerad med 0,97 och att sjukpenning på fortsättningsnivån är 75 procent av SGI multiplicerad med 0, kap 1-45 SFB Dessa bestämmelser ligger i Avdelning E, underavdelning III. Hela kapitel 64, som innehåller 45 paragrafer, handlar om premiepensionen. 113 kap 26 2 st SFB Denna bestämmelse ligger i Avdelning H, underavdelning III. Kapitel 113 handlar om omprövning och överklagande med mera. Paragraf 26 ligger under två mellanrubriker som lyder Särskilda bestämmelser om ålderspension och sedan Ändring och omprövning av beslut. I andra stycket i den paragrafen (det som hänvisningen gäller) står att man har fem år på sig att begära omprövning av beslut som gäller pensionsgrundande inkomst. Som framgår av exemplen är det ingen skillnad på hänvisningar till socialförsäkringsbalken och hänvisningar till andra lagar. Man anger balkens/lagens förkortning eller hela namn först, sedan numret på kapitlet, sedan numret på paragrafen och eventuellt vilket stycke i paragrafen. Avdelningar (de som anges med stora bokstäver A-H), underavdelningar (de som anges med romerska siffror) och mellanrubriker används inte i de formella laghänvisningarna. Däremot kan det ofta vara praktiskt att använda dem om man i en text vill berätta var en grupp av bestämmelser finns. Exempel: Allt som handlar om ålderspension finns i SFB, avdelning E. Eller Bostadstillägg till pensionärer, BTP och SBTP, finns i avdelning G, underavdelning III, medan bostadsbidrag till barnfamiljer finns i underavdelning II. Här finns alla dokumenten Socialförsäkringsbalken och alla förarbeten finns visserligen att köpa som tryckta böcker, men för alla som inte dagligen använder balken fungerar webben lika bra. Lagtext, propositioner, utredningar med mera kan man ju själv slå upp och läsa/spara ned/printa från internetsidor. Lagtexten Hela texten (fulltexten) till socialförsäkringsbalken finns på flera ställen. Fetstilsrubrikerna nedan är direktlänkarna till balken:

12 11 Adressen går till Lagrummet, som är gemensam webbplats för den offentliga förvaltningens rättsinformation. Domstolsverket ansvarar för webbplatsen och respektive myndighet ( SFBs fall riksdagen) för innehållet. Lagrummets digitalversion av socialförsäkringsbalken är i PDF-form och därför lätt att spara ned på egen dator. Förutom Lagrummet finns det många bra juridiksajter med, i praktiken, lika tillförlitligt innehåll. Två exempel som har funnits i många år och som erfarenhetsmässigt håller mycket hög kvalitet: Förlaget Notisum AB ger olika slags juridikprodukter under samlingsnamnet Rättsnätet. Den del som heter Lagbok är gratis på webben och innehåller kontinuerligt uppdaterade utgåvor av samtliga lagar och förordningar. Lagen.nu är en rättsinformatiksajt. Den drivs privat men är erfarenhetsmässig mycket tillförlitlig när det gäller att hålla lagtexter uppdaterade med de senaste ändringarna. Sajten innehåller ckså domar från bland annat Högsta domstolen och Arbetsdomstolen. Lagtexterna i Lagen.nu är kompletterade med hänvisningar, domar och annat användbart som ligger som länkar i högerspalten. Just nu finns bara hänvisningar i Socialförsäkringsbalkens högerspalt, men det kommer ju att fyllas på allteftersom balken börjar användas. Propositionen När riksdagen stiftar en lag så har den ett lagförslag från regeringen en proposition som underlag. Propositionen till SFB heter Socialförsäkringsbalk Prop 2008/09: På denna adress finns regeringskansliets startsida för så kallade förarbeten om SFB. Här finns länkar till propositionen, lagrådsremissen och den ursprungliga statliga utredningen (SamSol). Propositionens startsida, med propositionen uppdelad i tre delar. Här finns direktlänkar till pdffilerna. Observera att det också finns propositioner om kompletteringar och följdändringar. I högerspalten på sidan finns länkar till sådana och andra dokument av intresse i samband med införandet av SFB. SamSol-utredningen Den statliga utredning som tog fram det ursprungliga förslaget till socialförsäkringsbalk höll på i nästan fem år. Slutprodukten blev betänkandet Socialförsäkringsbalk SOU 2005:114, som finns uppdelad i tio pdf-filer på

13 12 Översikter Var finns de tidigare lagarna i SFB? Vilka sakområden finns var? Var finns de viktiga paragrafer som vi brukar hänvisa till? Hur förhåller sig SFBs uppdelning till den uppdelning som vi brukar använda? Frågorna som är aktuella när ett så stort antal gamla och för verksamheten centrala lagar upphör som separata lagar och ersätts av en ny sammanhållen lagbalk är många. Det går också att göra flera olika slags översikter över SFB, beroende på vilken eller vilka frågor som ska besvaras. Försäkringsrådgivaren/försäkringsinformatören och SFB I informations- och utbildningsmaterial för försäkringsrådgivare/försäkringsinformatörer används normalt en uppdelning i fem eller sex sakområden: Fem sakområden: Sjukdom, Arbetsskada, Arbetslöshet, Ålderdom/Pension, Dödsfall eller Sjukdom, Arbetsskada, Arbetslöshet, Dödsfall, Ålderdom/Pension eller Sex sakområden: Sjukdom, Arbetsskada, Rehabilitering/Återgång i arbete, Arbetslöshet, Dödsfall, Ålderdom/Pension eller Sjukdom, Arbetsskada, Rehabilitering/Återgång i arbete, Arbetslöshet, Ålderdom/Pension, Dödsfall Vilket antal sakområden och i vilken ordningsföljd skiljer sig åt från fall till fall och mellan publikationerna. Beträffande ordningsföljden mellan Dödsfall och Ålderdom/Pension kan placeringen av sakområdet Dödsfall före Ålderdom/Pension motiveras med att försäkringsrådgivarnas/försäkringsinformatörernas fokus ligger på dödsfall i yrkesverksam ålder, före pensioneringen. Beträffande Rehabilitering/Återgång i arbete har dessa bestämmelser av hävd presenterats som en del av sakområdet Sjukdom. I och med att det har tillkommit allt fler nya regler i regelverket kring medicinskt grundad arbetsoförmåga är uppdelning i ett separat sakområde också en fråga om överskådlighet i tryckta publikationer. Försäkrings- och pensionsmaterial som används av rådgivare/informatörer brukar följa den illustrationsmodell som går under namnet Försäkringspyramiden/Trygghetspyramiden. I denna behandlas socialförsäkringar och allmän pension först och därefter kommer försäkringar och avtalspension genom kollektivavtal. Försäkringsskyddet genom lag och kollektivavtal utgör ju basen i pyramiden. Sist kommer medlemsförsäkringar och i undantagsfall (till exempel i LOs Pensionsbok) individuella försäkringar.

14 13 Socialförsäkringsbalkens innehåll, alltså lagstiftade förmåner, representerar i denna pyramidillustration den breda bottenplatta som är pyramidens bas. Skillnaden mellan de informations- och utbildningsmaterialen som produceras för användning av försäkringsrådgivare/försäkringsinformatörer är att SFB är upplagd efter ett livscykelperspektiv sett utifrån ett allmänt medborgarperspektiv innehåller fler sakområden än de som ingår i rådgivar-/informatörsuppdraget (till exempel föräldrapenning, studiebidrag och bostadsbidrag till barnfamiljer och unga vuxna) inte innehåller något om förmåner vid arbetslöshet (vilket visserligen inte alla men de flesta material för försäkringsrådgivare-/försäkringsinformatörer gör).

15 14 Översikt 1 SFBs avdelningar och underavdelningar I denna översikt står avdelningens bokstav respektive underavdelningens romerska siffra längst till vänster. Nästa kolumn visar vilka kapitel i SFB det handlar om. I mittenkolumnen står rubriken. I kolumnen längst ut till höger finns kommentarer om innehållet. A 1 7 Övergripande bestämmelser Innehåller i första hand bestämmelserna från socialförsäkringslagen, SofL. FRG/FI-uppdraget: en del av detta innehåll ingår som Övrigt -delar i uppdraget. I 1 2 Inledande bestämmelser, definitioner och förklaringar Tips: Tänk på att underavdelning I i alla SFB-delar, liksom den första paragrafen i alla kapitel, fungerar som innehållsförteckningar. II 3 7 Socialförsäkringsskyddet Här finns de grundläggande bestämmelserna om bl.a. basbeloppsanknytning av förmåner och uppdelningen i bosättnings- respektive arbetsbaserade förmåner. B 8 22 Familjeförmåner Innehåller bestämmelser om olika slags familjeförmåner från både lagen om allmän försäkring, AFL (avseende föräldrapenning m.m.) och flera andra separata lagar. FRG/FI-uppdraget: familjeförmåner hör inte till de sakområden som ingår i uppdraget. I 8 Inledande bestämmelser II 9 13 Graviditetspenning och föräldrapenningsförmåner Observera namnbytet från havandeskapspenning till graviditetspenning. III Barnbidrag IV Underhållsstöd V Särskilda familjeförmåner Här finns adoptionsbidrag och vårdbidrag.

16 15 C Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada Denna avdelning består av innehåll från lagen om allmän försäkring, AFL, och lagen om arbetsskadeförsäkring, LAF. FRG/FI-uppdraget: sakområdena Sjukdom och Arbetsskada, alternativt Sjukdom, Arbetsskada och Rehabilitering. I 23 Inledande bestämmelser II Sjukpenning m m III Rehabilitering och rehabiliteringsersättning IV Sjukersättning och aktivitetsersättning V Förmåner vid arbetsskada VI Särskilda förmåner vid smitta, sjukdom eller skada D Särskilda förmåner vid funktionshinder I 48 Inledande bestämmelser II Handikappersättning, assistansersättning och bilstöd till försäkrade med funktionshinder Bestämmelserna kommer från de separata lagarna om dessa förmåner. FRG/FI-uppdraget: sakområdet Sjukdom, alternativt sakområdena Sjukdom och Rehabilitering. Dessa bestämmelser är i FRG/FIuppdraget mer av typen känna till och informera översiktligt om samt hänvisa till Försäkringskassan. Bestämmelserna om bidrag till arbetshjälpmedel, som är av mer centralt intresse för både FRG/FI och skyddsombud, ingår inte i SFB. E Förmåner vid ålderdom Beståndsdelarna i denna avdelning är lagen om inkomstgrundad ålderspension, LIP, och lagen om garantipension, GPL. I 53 Inledande bestämmelser II Övergripande bestämmelser om allmän ålderspension III Inkomstgrundad ålderspension IV Garantipension V Vissa gemensamma bestämmelser om allmän ålderspension

17 16 VI Särskilda förmåner vid ålderdom F Förmåner till efterlevande Denna avdelning ersätter främst lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. I 75 Inledande bestämmelser II Efterlevandepension och efterlevandestöd III Efterlevandeförmåner från arbetsskadeförsäkringen m m IV Efterlevandeskydd i form av premiepension G Bostadsstöd I denna avdelning finns innehållet i lagen om bostadsbidrag och lagen om bostadstillägg till pensionärer. I 93 Inledande bestämmelser II Bostadsbidrag III Bostadstillägg H Vissa gemensamma bestämmelser I 104 Inledande bestämmelse II Gemensamma bestämmelser om förmåner m m III Gemensamma bestämmelser om handläggning m m IV Vissa organisatoriska bestämmelser

18 17 Översikt 2a SFBs underavdelningar per sakområde (mer detaljerad översikt) Nedan följer en kort orientering av vad SFB innehåller på de sakområden som är aktuella i uppdraget som försäkringsrådgivare/försäkringsinformatör. De delar av en SFB-avdelning som hör till det aktuella sakområdet (Sjukdom, Arbetsskada och så vidare) är markerade med lite större fetstil. Delar som hör till något annan sakområde är markerade med kursiv stil. Genomgående är även inledningsdelen markerad så eftersom den huvudsakligen fungerar som innehållsförteckning, definitioner och administrativa upplysningar. Om det finns delar som kan höra till sakområdet eller inte, beroende på hur man gör uppdelningen, är de markerade med kursiv fetstil. Sjukdom Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då bland annat lagen om allmän försäkring, AFL, där alla bestämmelser om ersättning enligt lag vid sjukdom dittills funnits. Även innehållet i flera andra lagar som kan anses höra till sakområdet Sjukdom har förts över till till den nya socialförsäkringsbalken. Dispositionen i SFB skiljer sig dock från den som vanligen används i försäkringsrådgivarnas/försäkringsinformatörernas utbildnings- och informationsmaterial. Exempelvis behandlas i SFB både sjukdom och arbetsskada i samma avdelning (C). I rådgivar- /informatörsmaterialen är dessa sakområden separata kapitel, liksom även rehabilitering. SFBs disposition är annorlunda också när det gäller förmåner som handikappersättning och bostadstillägg. Dessa återfinns i varsin avdelning, D respektive G. Avdelning C i SFB innehåller sex underavdelningar, av vilka fyra hör till sakområdet Sjukdom. I Inledande bestämmelser kap 23 II Sjukpenning m m kap III Rehabilitering och rehabiliteringsersättning kap IV Sjukersättning och aktivitetsersättning kap V Förmåner vid arbetsskada kap VI Särskilda förmåner vid smitta, sjukdom eller skada kap 45 47

19 18 De förmåner som syftar till att underlätta den dagliga livföringen och/eller förvärvsarbete för försäkrade med nedsatt funktionsförmåga finns i SFB i avdelning D, som består av två underavdelningar: I Inledande bestämmelser kap 48 II Handikappersättning, assistansersättning och bilstöd till försäkrade med funktionshinder kap Till sjuk- och aktivitetsersättning kan Försäkringskassan efter ansökan bevilja bostadstillägg, BTP och eventuellt SBTP. I SFB finns bostadstilläggen tillsammans med övriga bostadsstöd i avdelning G, som innehåller tre underavdelningar. I Inledande bestämmelser kap 93 II Bostadsbidrag kap III Bostadstillägg kap Arbetsskada Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då bland annat lagen om arbetsskadeförsäkring, LAF, där alla bestämmelser om ersättning enligt lag vid arbetsskada dittills funnits. SFB har också ersatt lagen om statligt personskadeskydd, LSP, och lagen om krigsskadeersättning till sjömän. Dispositionen i SFB skiljer sig dock från den som vanligen används i försäkringsrådgivarnas/försäkringsinformatörernas utbildnings- och informationsmaterial. Exempelvis behandlas i SFB både sjukdom och arbetsskada i samma avdelning (C). I rådgivar- /informatörsmaterialen är dessa sakområden separata kapitel, liksom även rehabilitering. SFBs disposition är annorlunda också när det gäller förmåner som handikappersättning och bostadstillägg. Dessa återfinns i varsin avdelning, D respektive G. Avdelning C i SFB innehåller sex underavdelningar, av vilka fyra hör till sakområdet Arbetsskada. I Inledande bestämmelser kap 23 II Sjukpenning m m kap III Rehabilitering och rehabiliteringsersättning kap IV Sjukersättning och aktivitetsersättning kap V Förmåner vid arbetsskada kap VI Särskilda förmåner vid smitta, sjukdom eller kap 45 47

20 19 skada Om en arbetsskadad beviljas sjuk- och aktivitetsersättning kan Försäkringskassan efter ansökan bevilja bostadstillägg, BTP och eventuellt SBTP. I SFB finns bostadstilläggen tillsammans med övriga bostadsstöd i avdelning G, som innehåller tre underavdelningar. I Inledande bestämmelser kap 93 II Bostadsbidrag kap III Bostadstillägg kap Till sakområdet Arbetsskada hör också regler som i SFB finns i avdelning F, som innehåller fyra underavdelningar. I Inledande bestämmelser kap 75 II Efterlevandepension och efterlevandestöd kap III Efterlevandeförmåner från kap arbetsskadeförsäkringen m m IV Efterlevandeskydd i form av premiepension kap Rehabilitering åter till arbetet Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då bland annat lagen om allmän försäkring, AFL, där alla bestämmelser om ersättning enligt lag vid rehabilitering och återgång i arbete hittills funnits. I SFB finns ersättning för inkomstförlust vid rehabilitering och de olika reglerna för arbete parallellt med sjuk-/aktivitetsersättning i avdelning C, som består av sex underavdelningar. I Inledande bestämmelser kap 23 II Sjukpenning m m kap III Rehabilitering och kap rehabiliteringsersättning IV Sjukersättning och aktivitetsersättning kap V Förmåner vid arbetsskada kap VI Särskilda förmåner vid smitta, sjukdom eller skada kap 45 47

21 20 Inom sakområdet Rehabilitering ligger också en del förmåner som syftar till att underlätta den dagliga livföringen och/eller förvärvsarbete för försäkrade med nedsatt funktionsförmåga. I SFB återfinns dessa förmåner i avdelning D, som består av två underavdelningar: I Inledande bestämmelser kap 48 II Handikappersättning, assistansersättning och bilstöd till försäkrade med funktionshinder kap Arbetslöshet Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då cirka 30 olika lagar inom socialförsäkring och allmän pension. Sakområdet Arbetslöshet ligger dock helt utanför SFB. På detta område gäller fortfarande den separata lagen om arbetslöshetsförsäkring. Dessutom ligger aktivitetsstödet, som betalas av Försäkringskassan till vissa kategorier arbetslösa (deltagare i sista steget i Jobb- och utvecklingsgarantin samt deltagare i det särskilda arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion för utförsäkrade), också utanför SFB. Dödsfall i yrkesverksam ålder Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då bland annat lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. I SFB finns efterlevandepensionerna med mera i avdelning F. Avdelningen innehåller fyra underavdelningar. I Inledande bestämmelser kap 75 II Efterlevandepension och efterlevandestöd kap III Efterlevandeförmåner från kap arbetsskadeförsäkringen m m IV Efterlevandeskydd i form av premiepension kap Ålderspension Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då bland annat lagen om inkomstgrundad ålderspension, LIP, och lagen om garantipension, GPL. Även innehållet i hittills separata lagar om äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg till pensionärer ingår numera i SFB. I SFB finns ålderspensionerna med mera i avdelning E, som innehåller sex underavdelningar.

22 21 I Inledande bestämmelser kap 53 II Övergripande bestämmelser om allmän kap ålderspension III Inkomstgrundad ålderspension kap IV Garantipension kap V Vissa gemensamma bestämmelser om kap allmän ålderspension VI Särskilda förmåner vid ålderdom Till ålderspension kan Pensionsmyndigheten efter ansökan bevilja bostadstillägg, BTP och eventuellt SBTP. I SFB finns bostadstilläggen tillsammans med övriga bostadsstöd i avdelning G, som innehåller tre underavdelningar. I Inledande bestämmelser kap 93 II Bostadsbidrag kap III Bostadstillägg kap Överklaga Den nya socialförsäkringsbalken (SFB) som trädde i kraft den 1 januari 2011 innehåller också regler om omprövning och överklagan av beslut fattade inom socialförsäkringssystemet, inklusive allmän pension. De bestämmelser som tidigare fanns i varje separat lag finns nu i SFB, avdelning H, som innehåller fyra underavdelningar. I Inledande bestämmelser kap 104 II Gemensamma bestämmelser om förmåner m m kap III Gemensamma bestämmelser om kap handläggning m m IV Vissa organisatoriska bestämmelser kap

23 22 Översikt 2b SFBs underavdelningar per sakområde (komprimerad översikt) Sjukdom Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då bland annat lagen om allmän försäkring, AFL, där alla bestämmelser om ersättning enligt lag vid sjukdom dittills funnits. Även innehållet i flera andra lagar som kan anses höra till sakområdet Sjukdom har förts över till till den nya socialförsäkringsbalken. Dispositionen i SFB skiljer sig dock från den som vanligen används i försäkringsrådgivarnas/försäkringsinformatörernas utbildnings- och informationsmaterial. Exempelvis behandlas i SFB både sjukdom och arbetsskada i samma avdelning (C). I rådgivar- /informatörsmaterialen är dessa sakområden separata kapitel, liksom även rehabilitering. SFBs disposition är annorlunda också när det gäller förmåner som handikappersättning och bostadstillägg. Dessa återfinns i varsin avdelning, D respektive G. Till sakområdet Sjukdom hör ett antal underavdelningar dels i SFB avdelning C, dels i SFB avdelning D och G. C:II Sjukpenning m m kap C:III Rehabilitering och rehabiliteringsersättning kap C:IV Sjukersättning och aktivitetsersättning kap C:VI Särskilda förmåner vid smitta, sjukdom eller kap skada D:II Handikappersättning, assistansersättning och kap bilstöd till försäkrade med funktionshinder G:III Bostadstillägg kap Arbetsskada Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då bland annat lagen om arbetsskadeförsäkring, LAF, där alla bestämmelser om ersättning enligt lag vid

24 23 arbetsskada dittills funnits. SFB har också ersatt lagen om statligt personskadeskydd, LSP, och lagen om krigsskadeersättning till sjömän. Dispositionen i SFB skiljer sig dock från den som vanligen används i försäkringsrådgivarnas/försäkringsinformatörernas utbildnings- och informationsmaterial. Exempelvis behandlas i SFB både sjukdom och arbetsskada i samma avdelning (C). I rådgivar- /informatörsmaterialen är dessa sakområden separata kapitel, liksom även rehabilitering. SFBs disposition är annorlunda också när det gäller förmåner som handikappersättning och bostadstillägg. Dessa återfinns i varsin avdelning, D respektive G. När sakområdet Arbetsskada beskrivs separat är det underförstått att grundersättningarna vid arbetsskada är desamma som de som gäller på sakområdet Sjukdom. De lagstadgade ersättningar som gäller specifikt vid arbetsskada finns i SFB på två ställen, i avdelning C och avdelning F. C:V Förmåner vid arbetsskada kap F:III Efterlevandeförmåner från arbetsskadeförsäkringen m m kap Rehabilitering åter till arbetet Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då bland annat lagen om allmän försäkring, AFL, där alla bestämmelser om ersättning enligt lag vid rehabilitering och återgång i arbete hittills funnits. I SFB finns ersättning för inkomstförlust vid rehabilitering och de olika reglerna för arbete parallellt med sjuk-/aktivitetsersättning i avdelning C. Inom sakområdet Rehabilitering ligger också en del förmåner som syftar till att underlätta den dagliga livföringen och/eller förvärvsarbete för försäkrade med nedsatt funktionsförmåga. De återfinns i SFB avdelning D. C:III Rehabilitering och rehabiliteringsersättning kap C:IV Sjukersättning och aktivitetsersättning kap D:II Handikappersättning, assistansersättning och bilstöd till försäkrade med funktionshinder kap Arbetslöshet Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då cirka 30 olika lagar inom socialförsäkring och allmän pension. Sakområdet Arbetslöshet ligger dock helt

25 24 utanför SFB. På detta område gäller fortfarande den separata lagen om arbetslöshetsförsäkring. Dessutom ligger aktivitetsstödet, som betalas av Försäkringskassan till vissa kategorier arbetslösa (deltagare i sista steget i Jobb- och utvecklingsgarantin samt deltagare i det särskilda arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion för utförsäkrade), också utanför SFB. Dödsfall i yrkesverksam ålder Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då bland annat lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. I SFB finns efterlevandepensioner i form av omställningspension, barnpension, efterlevandestöd till barn med mera i avdelning F. F:II Efterlevandepension och efterlevandestöd kap F:III Efterlevandeförmåner från kap arbetsskadeförsäkringen m m F:IV Efterlevandeskydd i form av premiepension kap Ålderspension Den 1 januari 2011 trädde den nya socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft och ersatte då bland annat lagen om inkomstgrundad ålderspension, LIP, och lagen om garantipension, GPL. Även innehållet i hittills separata lagar om äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg till pensionärer ingår numera i SFB. I SFB finns alla bestämmelser som rör allmän pension i avdelning E. Till ålderspension kan Pensionsmyndigheten efter ansökan bevilja bostadstillägg, BTP och eventuellt SBTP. Dessa återfinns i SFB, avdelning G. E:III Inkomstgrundad ålderspension kap E:IV Garantipension kap E:V Vissa gemensamma bestämmelser om allmän kap ålderspension E:VI Särskilda förmåner vid ålderdom G:III Bostadstillägg kap

26 25 Överklaga Den nya socialförsäkringsbalken (SFB) som trädde i kraft den 1 januari 2011 innehåller också regler om omprövning och överklagan av beslut fattade inom socialförsäkringssystemet, inklusive allmän pension. Reglerna för omprövning och överklagan finns i SFB, avdelning H. III Gemensamma bestämmelser om handläggning m m kap , särskilt kap 113 om ändring, omprövning och överklagande

Avräkningsregeln, SkL 5:3

Avräkningsregeln, SkL 5:3 Avräkningsregeln, SkL 5:3 Punkten 1 Sjukpenning Sjukersättning Aktivitetsersättning Familjepension Förmån enligt lag om personskadeskydd Utländska förmåner av liknande slag Avräkningsregeln; SkL 5:3 Punkten

Läs mer

I. FÖRKLARINGAR SOM AVSES I ARTIKEL 1 L I FÖRORDNING (EG) NR 883/2004 OCH DEN TIDPUNKT FRÅN OCH MED VILKEN FÖRORDNINGEN KOMMER ATT TILLÄMPAS

I. FÖRKLARINGAR SOM AVSES I ARTIKEL 1 L I FÖRORDNING (EG) NR 883/2004 OCH DEN TIDPUNKT FRÅN OCH MED VILKEN FÖRORDNINGEN KOMMER ATT TILLÄMPAS Förklaring från Konungariket Sverige i enlighet med artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen I. FÖRKLARINGAR

Läs mer

Kapitel i SFB. 7 kap. Föräldrapenningsförmåner se Föräldrapenning nedan. Tillfällig föräldrapenning. nedan. allmänt förlängt flerbarnstillägg

Kapitel i SFB. 7 kap. Föräldrapenningsförmåner se Föräldrapenning nedan. Tillfällig föräldrapenning. nedan. allmänt förlängt flerbarnstillägg 1 FÖRSÄKRING OCH GÄLLANDE SKYDD Allmänna bestämmelser Bosättningsbaserade förmåner Arbetsbaserade förmåner Övriga förmåner FAMILJEFÖRMÅNER Graviditetspenning vid nedsatt arbetsförmåga vid förbud mot arbete

Läs mer

Uppdaterat juli Kapitel i SFB. 7 kap. Föräldrapenningsförmåner se Föräldrapenning nedan. Tillfällig föräldrapenning. nedan

Uppdaterat juli Kapitel i SFB. 7 kap. Föräldrapenningsförmåner se Föräldrapenning nedan. Tillfällig föräldrapenning. nedan Uppdaterat juli 2018 1 FÖRSÄKRING OCH GÄLLANDE SKYDD Allmänna bestämmelser Bosättningsbaserade förmåner Arbetsbaserade förmåner Övriga förmåner FAMILJEFÖRMÅNER Graviditetspenning vid nedsatt arbetsförmåga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2011:1513 Utkom från trycket den 23 december 2011 utfärdad den 15 december 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Uppdaterat juli Kapitel i SFB. 7 kap. Föräldrapenningsförmåner se Föräldrapenning nedan. Tillfällig föräldrapenning. nedan

Uppdaterat juli Kapitel i SFB. 7 kap. Föräldrapenningsförmåner se Föräldrapenning nedan. Tillfällig föräldrapenning. nedan Uppdaterat juli 2018 1 FÖRSÄKRING OCH GÄLLANDE SKYDD Allmänna bestämmelser Bosättningsbaserade förmåner Arbetsbaserade förmåner Övriga förmåner FAMILJEFÖRMÅNER Graviditetspenning vid nedsatt arbetsförmåga

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Socialförsäkringslag (1999:799)

Socialförsäkringslag (1999:799) SFS 1999:799 Källa: Rixlex Utfärdad: 1999-11-04 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1013 Socialförsäkringslag (1999:799) [Fakta & Historik] 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om vem

Läs mer

Ekonomisk trygghet. 10 vid sjukdom och handikapp

Ekonomisk trygghet. 10 vid sjukdom och handikapp Ekonomisk trygghet 10 vid sjukdom och handikapp Förslag till statens budget för 2012 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag...

Läs mer

Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar

Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar 2011-05-04 S 2011/4725/SF Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar Förord De förslag som redovisas i denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän

Läs mer

L.S.Sec Law (1999-799) on social security

L.S.Sec Law (1999-799) on social security SFST L.S.Sec Law (1999-799) on social security Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna

Läs mer

Socialförsäkringsbalk

Socialförsäkringsbalk Socialförsäkringsbalk Del 2 Betänkande av Utredningen om samordning av socialförsäkringslagarna (SamSol) Stockholm 2005 SOU 2005:114 Innehåll Del 1 Förkortningar...25 Sammanfattning...29 Summary...35 Författningsförslag...41

Läs mer

Lagrådsremiss. Socialförsäkringsbalk Del 2

Lagrådsremiss. Socialförsäkringsbalk Del 2 Lagrådsremiss Socialförsäkringsbalk Del 2 397 Innehållsförteckning Del 1 Förkortningar...10 1 Beslut...12 2 Lagtext...13 2.1 Förslag till socialförsäkringsbalk...13 AVD. A ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER...13

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 29 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken dels att

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Avd. A: Övergripande bestämmelser om personkretsen, socialförsäkringsskyddet

Avd. A: Övergripande bestämmelser om personkretsen, socialförsäkringsskyddet Lagrådsremiss Socialförsäkringsbalk Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 december 2007 Göran Hägglund Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Läs mer

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 225 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Beskrivning av ärendeslag

Beskrivning av ärendeslag 1 (7) Beskrivning av ärendeslag Nedan följer en beskrivning av Försäkringskassans ärendeslag som berörs av internationell lagstiftning. På grund av den stora textmassan presenteras intressenternas statistikbehov

Läs mer

Försäkringskassans. personregister

Försäkringskassans. personregister Försäkringskassans personregister Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Introduktion Socialförsäkringen Per Norberg

Introduktion Socialförsäkringen Per Norberg Introduktion Socialförsäkringen Per Norberg Socialförsäkringsrätt centrala lagar Socialförsäkringsbalken SFB 1-13 kap och 23-28 kap. Lag (1991:1047) om sjuklön. Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:200

Regeringens proposition 2008/09:200 Regeringens proposition 2008/09:200 Socialförsäkringsbalk Prop. 2008/09:200 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2009 Fredrik Reinfeldt Cristina Husmark Pehrsson

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m.

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Antagandebild 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Lönesummeökning (inkl. reformer) 2,7 3,8 5,1 4,9 4,9 4,7 Timlöneökning 2,0 3,2 4,2 4,4 4,5 4,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:152

Regeringens proposition 2003/04:152 Regeringens proposition 2003/04:152 Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration Prop. 2003/04:152 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

Svensk författningssamling (SFS)

Svensk författningssamling (SFS) Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen - En process med många aktörer Gunilla Westerlund Samverkansansvarig gunilla.westerlund@forsakringskassan.se Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension som administreras

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m.

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Antagandebild 2004 2005 2006 2007 2008 Lönesummeökning (inkl. reformer) 2,7 4,2 5,1 5,3 4,8 Timlöneökning 2,0 3,5 4,4 5,0 4,9 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring)

Läs mer

Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.

Vissa socialförsäkringsfrågor m.m. Socialförsäkringsutskottets betänkande Vissa socialförsäkringsfrågor m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2002/03:2 Vissa socialförsäkringsfrågor m.m. (delvis).

Läs mer

Förslag till ändringar i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd

Förslag till ändringar i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd 1 Till Regeringskansliet 141202 Af-2014/596450 FK 009030-2014 Förslag till ändringar i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd Med detta förslag föreslår Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Försäkringskassans personregister

Försäkringskassans personregister Försäkringskassans personregister Din rätt till information Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som

Läs mer

Försäkringskassan i Värmland

Försäkringskassan i Värmland Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Sid 1 Augusti 2017 Om Försäkringskassan. Försäkringskassan

Sid 1 Augusti 2017 Om Försäkringskassan. Försäkringskassan Sid 1 Augusti 2017 Om Försäkringskassan Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen Att samordna resurser för att hjälpa

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen - en process med många aktörer Emma Eriksson Lokalt samverkansansvarig emma.m.eriksson@forsakringskassan.se FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension

Läs mer

Marianne Jenryd (Socialdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Marianne Jenryd (Socialdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 november 2017 Annika Strandhäll Marianne Jenryd (Socialdepartementet)

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Regeringens proposition 2017/18:190

Regeringens proposition 2017/18:190 Regeringens proposition 2017/18:190 Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning Prop. 2017/18:190 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Linköping den 15 mars 2018 Stefan Löfven

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken Utfärdad den 31 maj 2018 Publicerad den 7 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken dels att

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Socialförsäkringsbalk; utfärdad den 4 mars 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. SFS 2010:110 Utkom från trycket den 16 mars 2010 Avd. A AVD. A ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2012:1 Vårdbidrag

Historik information om ändringar i vägledningen 2012:1 Vårdbidrag VÄGLEDNING 2012:1 1 (5) Historik information om ändringar i vägledningen 2012:1 Vårdbidrag I denna bilaga lämnas en kort beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i vägledningens olika versioner.

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension; SFS 2000:798 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2002:215 Utkom från trycket den 8 maj 2002 utfärdad

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Diarienr 2010-10-21 AdmD-291-2010 Ert datum Ert diarienr 2010-07-20 S2009/8444/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten 103 33 Stockholm Betänkandet Gränslandet mellan

Läs mer

Lag (1998:702) om garantipension

Lag (1998:702) om garantipension 1 of 7 21/09/2010 14:00 SFS 1998:702 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1998-06-11 Upphävandedatum: 2011-01-01 Uppdaterad: t.o.m.

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av socialförsäkringsbalken; SFS 2010:111 Utkom från trycket den 16 mars 2010 utfärdad den 4 mars 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap.

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2004:6 Statligt personskadeskydd

Historik information om ändringar i vägledningen 2004:6 Statligt personskadeskydd VÄGLEDNING 2004:6 1 (7) Historik information om ändringar i vägledningen 2004:6 Statligt personskadeskydd Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet

Läs mer

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Välkommen till Försäkringskassan Försäkringskassan informerar om och hanterar Sveriges viktigaste trygghetspaket socialförsäkringen. Den innehåller totalt närmare

Läs mer

AVD. F FÖRMÅNER TILL EFTERLEVANDE

AVD. F FÖRMÅNER TILL EFTERLEVANDE Socialförsäkringsbalk avd. F AVD. F FÖRMÅNER TILL EFTERLEVANDE I Inledande bestämmelser 1 kap. Innehåll, definitioner och förklaringar Innehåll 1 I denna avdelning finns bestämmelser om socialförsäkringsförmåner

Läs mer

AVD. A ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER

AVD. A ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER SFS nr: 2010:110 Utfärdad: 2010-03-04 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1100 AVD. A ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER I Inledande bestämmelser, definitioner och förklaringar 1 kap. Innehåll m.m. 1 Denna balk innehåller

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; utfärdad den 26 september 2013. SFS 2013:747 Utkom från trycket den 8 oktober 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:462 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2003:3 Närståendepenning

Historik information om ändringar i vägledningen 2003:3 Närståendepenning VÄGLEDNING 2003:3 1 (9) Historik information om ändringar i vägledningen 2003:3 Närståendepenning I denna bilaga lämnas en kort beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i vägledningens olika versioner.

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen -en process med många aktörer Åsa Smedberg Lokal samverkansansvarig Innehåll Försäkringskassans uppdrag Statistik Viktiga aktörer - Individen - Hälso- och sjukvård - Arbetsgivare

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen -en process med många aktörer Åsa Smedberg Lokalt samverkansansvarig FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension som administreras av Pensionsmyndigheten

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:202

Regeringens proposition 2008/09:202 Regeringens proposition 2008/09:202 Pensionsmyndigheten och dess verksamhet Prop. 2008/09:202 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2009 Fredrik Reinfeldt Cristina

Läs mer

Nämndemannamedverkan i kammarrätten i socialförsäkringsmål, m.m.

Nämndemannamedverkan i kammarrätten i socialförsäkringsmål, m.m. Lagrådsremiss Nämndemannamedverkan i kammarrätten i socialförsäkringsmål, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 22 maj 2008 Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Läs mer

Frågeställningar SVAR PÅ UPPDRAG I REGLERINGSBREV BILAGA 2 1 (18)

Frågeställningar SVAR PÅ UPPDRAG I REGLERINGSBREV BILAGA 2 1 (18) 1 (18) Frågeställningar Nedanstående frågeställningar har bedömts som huvudintressenternas (EU, Regeringskansliet och Försäkringskassan) behov inom ramen för uppdraget. Försäkringskassans behov av försäkringsstatistik

Läs mer

En händelsebaserad analysdatabas

En händelsebaserad analysdatabas 1 (7) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM En händelsebaserad analysdatabas Försäkringskassan har i regeringens regleringsbrev 2008 fått i uppdrag att i samråd med Socialdepartementet utreda förutsättningarna

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2005:1 Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar

Historik information om ändringar i vägledningen 2005:1 Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar VÄGLEDNING 2005:1 1 (8) Historik information om ändringar i vägledningen 2005:1 Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar I denna bilaga lämnas en kort beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2017:1305 Utkom från trycket den 28 december 2017 utfärdad den 18 december 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Rehabilitering Utredningstid och negativa beslut

Läs mer

Dina avtalsförsäkringar. Sjukdom. Arbetslöshet. Arbetsskada AGB AGS TFA. Dödsfall. Ålderdom Avtalspension SAF-LO. Premiebefrielseförsäkring TGL

Dina avtalsförsäkringar. Sjukdom. Arbetslöshet. Arbetsskada AGB AGS TFA. Dödsfall. Ålderdom Avtalspension SAF-LO. Premiebefrielseförsäkring TGL Introduktion Dina avtalsförsäkringar Sjukdom AGS Arbetsskada TFA Arbetslöshet AGB Premiebefrielseförsäkring Ålderdom Avtalspension SAF-LO Dödsfall TGL Sjukdom Sammanfattning av ersättningar Lön Karensdag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2009:1531 Utkom från trycket den 30 december 2009 utfärdad den 17 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m.

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 2,7 4,1 4,1 4,4 4,6 4,3 Timlöneökning 2,2 3,1 2,3 3,1 3,2 3,3 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Antagna av kommunfullmäktige 2008-xx-xx Lunds kommun Innehållsförteckning ALLMÄNT...3 BESLUTSORDNING...3 FÖRTROENDEVALDA PÅ HEL- OCH DELTID...3 ÖVRIGA FÖRTROENDEVALDA...3

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 :.6 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning... 8 :.7

Läs mer

Socialförsäkringsbalk

Socialförsäkringsbalk Socialförsäkringsbalk Del 3 Betänkande av Utredningen om samordning av socialförsäkringslagarna (SamSol) Stockholm 2005 SOU 2005:114 Innehåll Del 1 Förkortningar...25 Sammanfattning...29 Summary...35 Författningsförslag...41

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m

Utgifter inom socialförsäkringen m.m Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 2,4 4,0 3,8 4,1 4,4 4,2 3,6 Timlöneökning 1,9 2,1 2,0 2,2 2,9 3,0 3,2 Sysselsatta,

Läs mer

Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,9 2,9 3,6 4,4 4,4 4,4 Timlöneökning 3,8 2,7 3,2 2,9 3,0 3,2

Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,9 2,9 3,6 4,4 4,4 4,4 Timlöneökning 3,8 2,7 3,2 2,9 3,0 3,2 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,9 2,9 3,6 4,4 4,4 4,4 Timlöneökning 3,8 2,7 3,2 2,9 3,0 3,2 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 0,0 0,2 0,4 1,5 1,4 1,2 Sysselsatta, personer

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2005:1 Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar

Historik information om ändringar i vägledningen 2005:1 Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar VÄGLEDNING 2005:1 1 (8) Historik information om ändringar i vägledningen 2005:1 Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar

Läs mer

Socialförsäkringen. Övergripande information om socialförsäkringen

Socialförsäkringen. Övergripande information om socialförsäkringen Socialförsäkringen Övergripande information om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla

Läs mer

Översyn av regelverket avseende ersättning för deltagare i rehabiliteringsinsatser

Översyn av regelverket avseende ersättning för deltagare i rehabiliteringsinsatser 1 (43) Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet 103 33 Stockholm Översyn av regelverket avseende ersättning för deltagare i rehabiliteringsinsatser 2 (43) Till Arbetsmarknadsdepartementet och

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring

Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring Försäkringskassan informerar GÄLLER FRÅN Arbetsskadeförsäkring 02.06.01 Svensk socialförsäkring Du som bor eller arbetar i Sverige omfattas som regel av svensk socialförsäkring. Socialförsäkringen är uppdelad

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten PROP. 1998/99:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN Förslag till statsbudget för 1999 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Läs mer

Enklare och effektivare handläggning av bostadstillägg m.m.

Enklare och effektivare handläggning av bostadstillägg m.m. Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU16 Enklare och effektivare handläggning av bostadstillägg m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2011/12:152 Enklare och effektivare

Läs mer

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 4,2 3,3 4,1 4,3 4,1 Timlöneökning 3,0 4,3 3,2 3,0 3,1 3,2

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 4,2 3,3 4,1 4,3 4,1 Timlöneökning 3,0 4,3 3,2 3,0 3,1 3,2 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 4,2 3,3 4,1 4,3 4,1 Timlöneökning 3,0 4,3 3,2 3,0 3,1 3,2 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,6-0,1 0,2 1,1 1,1 0,9 Sysselsatta, personer

Läs mer

Beslutsdatum Ändringar kapitel, avsnitt eller bilaga , 2.7.3, 3.5, 3.7.4, 3.9, 3.10, 4.7.3, 4.8.1, 5.8

Beslutsdatum Ändringar kapitel, avsnitt eller bilaga , 2.7.3, 3.5, 3.7.4, 3.9, 3.10, 4.7.3, 4.8.1, 5.8 VÄGLEDNING 2010:2 1 (8) Historik information om ändringar i vägledningen 2010:2 Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet Vägledningen

Läs mer

Ytterligare fortsatt utbetalning av garantipension inom EES och Schweiz samt inom Förenade kungariket

Ytterligare fortsatt utbetalning av garantipension inom EES och Schweiz samt inom Förenade kungariket Promemoria 2019-03-18 S2019/01306/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Ytterligare fortsatt utbetalning av garantipension inom EES och Schweiz samt inom Förenade kungariket 1 Inledning I promemorian

Läs mer

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 3,8 3,6 4,2 4,3 4,3 Timlöneökning 2,6 4,4 3,1 3,1 3,3 3,5

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 3,8 3,6 4,2 4,3 4,3 Timlöneökning 2,6 4,4 3,1 3,1 3,3 3,5 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 3,8 3,6 4,2 4,3 4,3 Timlöneökning 2,6 4,4 3,1 3,1 3,3 3,5 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 3,0-0,6 0,4 1,1 1,0 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering 1 . 2 Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt

Läs mer

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper Med anledning av ändringen av arbetsmarknadsbegreppet i 27 kap. 48 och i 28 a kap. 8 socialförsäkringsbalken som träder ikraft den 1 juli 2012 har några redaktionella ändringar gjorts i det rättsliga ställningstagandet

Läs mer

Efterlevandelivränta och begravningshjälp

Efterlevandelivränta och begravningshjälp Efterlevandelivränta och begravningshjälp Vägledning 2012:1 version 2 Efterlevandelivränta och begravningshjälp Vägledning 2012:1 version 2 Beslutad 2012-10-25 Sjukförmåner Efterlevandelivränta och begravningshjälp

Läs mer

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 1 (7) Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 2 (7) Förord Riktlinjerna för översättningar syftar till att alla som tillhör den svenska socialförsäkringen ska förstå sina rättigheter och skyldigheter.

Läs mer