Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden. Östergötlands län 2011
|
|
- Mona Klara Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden Östergötlands län 2011 Linköping 25 oktober 2010
2 Dnr Sid 2 (38) Inledning 2010 är året då åtgärdsarbetet med de statligt finansierade objekten intensifierades. I våras togs det första steget till avhjälpandeåtgärder vid Gusums bruk, då de gamla fabrikslokalerna revs. Miljödomstolens vattendom för saneringen av Valdemarsviken vann laga kraft i juni, vilket innebär att en entreprenad kan upphandlas så att genomförandet kan påbörjas till våren. Flera saneringsprojekt har avslutats och slutrapporterats till Naturvårdsverket, t.ex. Rimforsa trä, Gälstad-Lundby trä och snickeri, träförädlingen i Mjölby och Hjulsbro tråddrageri och spikfabrik. Länsstyrelsen har också förhoppningar om att inom kort få in ytterligare objekt i åtgärdsramen och närmast på tur står Martin Ängquist Färgeri och Kemiska Tvättanstalt AB och Ydrefors träförädling är också året då en ny databas, EBH-stödet togs i drift och ersatte den tidigare MIFOdatabasen. EBH-stödet innebär att det finns en bred plattform för att samla all den information som finns om länets förorenade områden, alltifrån inventeringsblanketter till saneringsrapporter. Vår förhoppning är att kommunerna också ska få tillgång till EBH-stödet under Arbetet med inventering fortgår enligt plan och det är sannolikt att Länsstyrelsen uppfyller Naturvårdsverkets mål att slutföra det bidragsfinansierade inventeringsarbetet till Några kommuner har också avsatt resurser till inventeringsarbetet, vilket är positivt eftersom det är grunden till ett framgångsrikt efterbehandlingsarbete i vårt län. Länsstyrelsen har också förhoppningar om internationellt arbete de kommande åren. En ansökan lämnades in i våras till EU-programmet Central Baltic Interreg IV, tillsammans med grannländerna Estland, Finland och Lettland. Länsstyrelsens tillsynsmedel har gjort att allt fler områden blir undersökta av ansvariga verksamhetsutövare. Kunskapen och riskerna med dessa områden har ökat. För flera förorenade områden börjar nu utredningarna bli så fullständiga att vi står inför olika val av åtgärdsalternativ. Det ska bli intressant att se hur pusselbitarna ska läggas framöver, då i flera fall både kommun, Naturvårdsverket, aktuell tillsynsmyndighet och verksamhetsutövare ska vara överens för att en åtgärd ska komma till stånd. Vår förhoppning och övertygelse är att allt arbete ovan bidrar till att vi förbättrar förutsättningarna för att nå miljömålen giftfri miljö, god bebyggd miljö och grundvatten av god kvalitet. POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ ostergotland Rapport nr 2010:12 ISBN:
3 Dnr Sid 3 (38) Innehållsförteckning 1 Östergötlands län i ett efterbehandlingsperspektiv Berggrund och jordarter Yt- och grundvatten samt länets kust- och skärgårdsområde Industrihistoria och näringsliv Förekomst och beskrivning av förorenade områden Identifiering och inventering Miljörisker förknippade med förorenade områden Regionala miljömål Länsstyrelsens organisation och arbete med förorenade områden Länsstyrelsens organisation Länsstyrelsens arbete med efterbehandling som finansieras med bidrag Länsstyrelsens tillsynsarbete inom efterbehandling av förorenade områden Lägesredovisning av de mest förorenade områdena Valdemarsviken Gusums bruk AB Yara AB, f.d. Superfosfatfabriken Norrköpings gasverk Boxholms sågverk F.d. Loddby AB Pappersbruk Ydrefors Träförädling Fiskeby bruk- pappersbruk Martin Ängqvist AB Brenäs såg Gusumsån Skutbosjön, Dovern Rejmyre glasbruk Bestorp f.d. sågverk Televerket Björkhult Bersbo gruvor... 28
4 Dnr Sid 4 (38) 6.17 PCB-deponin Förorenade områden i fysisk planering och i samband med exploatering Miljöövervakning och vattendirektivet Mottagnings- och behandlingskapacitet i länet Information EBH-stödet databasen med potentiellt förorenade områden i Sverige Massmedia och allmänheten Utbildning Samverkan och nätverk Internationellt arbete Kommunens arbete inom efterbehandling av förorenade områden Vadstena kommun Finspångs kommun Motala kommun Valdemarsviks kommun Åtvidabergs kommun Ydre kommun Mjölby kommun Boxholms kommun Linköpings kommun Program för åtgärder och utredningar de närmaste fem åren i Östergötland 37 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3a Bilaga 3b Bilaga 4 Nyckeltal E-län-2010 Prioriteringslista E-län-2010 Ekonomisk redovisning av bidragsmedel för inventering och tillsyn Ekonomisk redovisning av utredningar Uppföljning av bidragsmedel
5 Dnr Sid 5 (38) Bilaga 5 Bilaga 6 Ekonomiska slutrapporter Uppföljning av tillsynsmedel Bilaga 7 Utkast av Tillsynsplan med bilaga 2,5 och 7 Bilaga 8 Pågående och avslutade åtgärdsobjekt samt akuta objekt a) Valdemarsviken b) Gusums Bruk c) Gälstad-Lundby d) Hjulsbro tråddrageri- och spikfabrik e) Brenäs såg f) Boxholms sågverk
6 Dnr Sid 6 (38) 1 Östergötlands län i ett efterbehandlingsperspektiv Östergötlands län omfattar 13 kommuner med olika industrihistorisk bakgrund och med skillnader med avseende på geologiska och hydrologiska förhållanden. 1.1 Berggrund och jordarter En stor förkastning skär tvärs över Östergötland ungefär från Motala till Slätbakens norra sida. Den delar sig vid sjön Roxen och en förkastningslinje går först norrut och sedan österut till Bråviken och Kolmården. Norr om förkastningarna har landet höjts och söder om har det sjunkit. Ovanför förkastningarna dominerar skog och myr (Norra skogsbygden) och söder om förkastningarna jordbruksmark (Östgötaslätten). Många stora sprickdalar genomkorsar landskapet och ger förutsättningar för de berg och dalar som är vanliga i södra Östergötland. I stort kan berggrunden i länet delas in i tre delar; äldre gnejser av vulkaniskt ursprung och den något yngre gnejsgraniten i nordost, ett stort sammanhängande område i de södra och västra länsdelarna som utgörs av den yngsta urbergsdelen och kambrosilurberggrunden samt Visingsöformationen i väster och diabaser i länets norra del (figur 1.1). Figur 1.1 Illustration av de berggrundstyper som dominerar i Östergötland Länsdelen med äldst berggrund (ca miljoner år) finns i den norra och östra delen av länet. Urberget utgörs av varierande bergarter. Gnejser, leptiter och leptitgnejser som bergarterna kallas, har ursprung i vittringsmaterial eller vulkaniska produkter. Till dessa vulkaniska bergarter är merparten av de järn- och sulfidmalmer som finns i länet knutna. Den något yngre berggrunden i nordost (ca miljoner år) utgörs av gnejsgraniter som bildades vid höga temperaturer genom veckningsrörelser vid bergskedjans tillkomst. Inom området har det också brutits nyttosten, bland annat den i olika grad grönfärgade Kolmårdsmarmorn, vilken är Östergötlands landskapssten. Den dominerande jordarten i området är morän som i de nordöstra delarna i allmänhet har liten eller måttlig mäktighet varför inslaget av hällmark är stort. På Vikbolandet, söder om Bråviken, är moränen mer lerrik. Den geokemiska kartering av tungmetaller i morän
7 Dnr Sid 7 (38) som har genomförts i länet, visar att mineraliseringar i berggrunden också avspeglar sig som förhöjda bakgrundsvärden i jordlagren. Detta är viktigt att beakta i efterbehandlingssammanhang. I de södra och västra länsdelarna utgörs berggrunden av graniter och porfyrer som ingår i de s.k. Smålands-Värmlandsgraniterna. Dessa graniter tillhör ett stort sammanhängande område som breder ut sig i större delen av Småland, genom ett stråk över Östergötland och med fortsättning upp i Värmland. Den del av Östgötaslätten som är uppbyggd på kambrosilurberggrund skiljer sig från berggrundsområdet med gnejser och gnejsgraniter i nordöst och området av graniter och porfyrer i de södra och västra delarna. Bergarterna i denna del har avlagrats under lång period i grunda hav ovanpå urberget. Kambrosilurberggrunden (ca miljoner år) utgörs av en sedimentär lagerserie av sandstenar, lerskiffrar, alunskiffrar och kalkstenar. Kalkstenen utgör berggrundsytan i norra delen av slättområdet och ersätts längre söderut successivt av äldre sedimentlager. Den mjuka sedimentära berggrunden har krossats av inlandsisen så att mäktiga lager av lerrika moräner täcker berggrunden. Den mellansvenska israndzonen med ryggar, åsar och deltan av isälvsmaterial sträcker sig genom nästan hela slättområdet. Isens framryckningar har orsakat störda jordlagerföljder och det är inte ovanligt att morän överlagrar isälvsmaterial. Detta är naturligtvis viktigt att ha i åtanke vid undersökningar och efterbehandlingsarbeten eftersom det bidrar till att komplicera arbetet och försvåra riskbedömningar. 1.2 Yt- och grundvatten samt länets kust- och skärgårdsområde I Östergötlands län finns ca sjöar (större än 2 ha). Länet karaktäriseras hydrologiskt av flera större sjöar, t.ex. Glan, Roxen, Sommen, Åsunden, Boren, Tåkern och inte minst Vättern som delvis ingår i Östergötlands län. Större delen av länet tillhör Motala Ströms avrinningsområde. Huvudavrinningen sker genom Motala Ström från Vättern via Roxen och Glan till Bråviken. Därutöver finns två andra stora vattensystem, Svartån och Stångån. Flera av dessa större vattensystem klassas som nationellt värdefulla. Kvaliteten på länets grundvatten är generellt god och i större delen av länet är tillgången tillräcklig. Undantaget är kust- och skärgårdsområdet, där bildningen av grundvatten är begränsad. Arbete pågår med att identifiera viktiga vattenförande geologiska formationer i länet. Idag saknar de långsiktigt skydd. Länet är relativt tätt befolkat och det bedrivs intensivt jord- och skogsbruk och risken är stor att grundvattnets kvalitet ska påverkas av övergödning, miljögifter eller för högt uttag. Förhållandena i Östergötlands i kust- och skärgårdsområden varierar starkt. 1.3 Industrihistoria och näringsliv Östergötland har en industrihistoria där vissa näringsgrenar ur miljösynpunkt är av större intresse att ta fasta på. Stora industri- och näringssektorer vari många verksamheter har sin grund är gruv- skogs-, textil- och verkstadsindustri. Dokumenterad brytning av järn- och kopparmalm sträcker sig tillbaka till 1300-talet och förmodligen är verksamheten ännu äldre. När de kända malmtillgångarna inom länet började sina i början av 1700-talet inleddes en intensiv malmletning och de flesta av de ca 700 gruvhål som finns i länet togs upp under denna tid (figur 1.2). Järn- och sulfidmalmer har brutits i länet och restmaterial finns ofta kvar runt de gamla gruvhålen i form av högar med bortsorterat berg och varp. Ur föroreningssynpunkt är
8 Dnr Sid 8 (38) det främst sulfidmalmerna som utgör ett problem. Varpen som ligger vid gamla sulfidmalmsgruvor vittrar kraftigt i kontakt med luft och bildar svavelsyra som tillsammans med tungmetaller lakas ut till omgivningen. Den mest omfattande brytningen av sulfidmalm i länet har förekommit i Åtvidabergstrakten, som fram till 1900 var en bruksort helt präglad av kopparmalmsbrytning och kopparframställning. Östergötland är också ett av de län där det förekommer alunskiffer i bergrunden. På flera platser har man observerat naturgas i samband med borrningar i områden med alunskiffer. På vissa platser läcker tidvis naturgas upp ur marken. Alunskiffer innehåller ofta höga halter av bl.a. uran, koppar, nickel, molybden, arsenik, vanadin och skifferolja. I Östergötland har alunskiffer brutits för framställning av alun, blåbetong (skifferbaserad lättbetong) och även använts som bränsle vid kalkbränning. Figur 1.2 Malmförande berggrund och tidigare gruvor i Östergötland. I Norrköping har textil- och elektronikindustri samt flera pappersbruk varit dominerande branscher. Närheten till kusten och Vättern har i kommunerna Valdemarsvik, Norrköping, Motala och Söderköping inneburit etablering av varv och hamnverksamhet. I de södra delarna av länet har skogs- och sågverksindustri historiskt varit en framträdande bransch. I mindre kommuner som Vadstena och Ödeshög har industrietableringarna inte varit lika stora. Östergötlands industri etablerades i första hand, precis som i övriga landet, vid vattendrag där det fanns tillgång till vattenkraft, och främst vid Motala ström. I Motala etablerade sig Motala Verkstad, som anses vara Sveriges första större verkstadsindustri. I Valdemarsvik etablerades garveriet Lundbergs Läder i slutet av 1800-talet längst inne i viken. Runt Åtvidaberg låg flera gruvor varav Bersbo var den största och är den mest kända. Inne i Åtvidaberg fanns det kopparsmältverk och i senare storföretaget Facit. I Linköping har SAAB tillsammans med andra kunskapsintensiva teknikföretag dominerat industrin. I länet finns också Reijmyre Glasbruk som började tillverka handgjort glas redan 1810.
9 Dnr Sid 9 (38) 2 Förekomst och beskrivning av förorenade områden 2.1 Identifiering och inventering Antalet potentiellt förorenade områden som har identifierats i Östergötlands län uppgår till objekt. Punkterna i kartan (figur 2.1) anger de objekt som har identifierats i länet. Av dessa har totalt ca objekt inventerats. Omkring 400 av de inventerade objekten har hanterats enligt en schablonklassning där det framgår i objektsblanketterna vilken bransch och branschklass som objektet bedöms tillhöra. Objekt som inventerats och riskklassats, där risk- eller branschklass framgår i EBH-stödet, uppgår i dagsläget till stycken. De inventerade och riskklassade objekten är de som utgår från branscher motsvarande branschklass 1 och 2 samt några inom branschklass 3 enligt branschlistan (Naturvårdsverket 2008, Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering, Manual efterbehandling utgåva 4). Branschklassningen, utgår från branschkartläggningen (BKL) som gjordes under mitten av 1990-talet och var en översiktlig kartläggning av efterbehandlingsbehovet i Sverige (Naturvårdsverket). De branscher som berörs av inventeringen framgår ur tabellen (tabell 2.1). Objekt i övriga branscher skall i första hand endast identifieras. Finspång Norrköping Motala Söderköping Vadstena Linköping Mjölby Valdemarsvik Åtvidaberg Ödeshög Boxholm Kinda Ydre Figur 2.1 Lokalisering av de objekt som har identifierats i länet (uppgifter från 2009).
10 Dnr Sid 10 (38) Tabell 2.1 Fördelning av identifierade objekt i Östergötland inom respektive primär bransch samt den klass (1-4) enligt branschkartläggningen (BKL) som branschen tillhör. Huvudsakligen berörs de branscher som skall inventeras inom Länsstyrelsens efterbehandlingsarbete som finansieras med bidrag från Naturvårdsverket. I kolumn 3 och 6 framgår hur länets nuvarande riskklass 1-objekt är fördelade. Bransch (BKL) Antal RK 1 Bransch (BKL) Antal RK 1 Ackumulatorindustri (2) 2 Olyckor BKL 2 (2) 1 Anläggning för farligt avfall (2) 16 Plantskola (2) 46 Avfallsdeponier 1) (2) Primära metallverk (1) 3 1 Bekämpningsmedelstillverkning 2 Sediment BKL 1 (1) 3 2 (2) Bilfragmentering (2) 3 Sediment BKL 2 (2) 2 1 Brandövningsplats (2) 4 Sekundära metallverk (2) 5 2 Drivmedelsanläggning 2) 3) (2) 534 SJ:s verkstäder 2) (2) 2 Flygplats (2) 5 Skjutbana hagel (3) 50 Färgindustri (2) 5 Skrothantering och 73 2 skrothandel (3) Försvaret 2) (1-4) 64 Sågverk med doppning (2) Garveri krombaserad (2) 16 Textilindustri (2) 50 Gasverk (2) 4 2 Tillverkning av stenkolstjära 1 eller koks (2) Glasindustri (2) 7 1 Tillverkning av trätjära (3) 2 Grafisk industri (3) 97 Tillverkning av tvätt och 8 rengöringsmedel (3) Gruva och upplag Träimpregnering (2) 30 8 Sulfidmalm, rödfyr (1) Gummiproduktion (3) 11 1 Tungmetallgjuterier (2) 19 1 Hamnar fritidsbåtshamn 4) (2) 42 Varv med halogenerade lösningsmedel/giftiga båtbottenfärger (2) 21 1 Hamnar handelstrafik med miljöfarliga varor (2) 4 Verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel (2) Industrideponier 1) (2) 44 2 Vägtrafik 2) (3) 1 Järn-, stål- och manufaktur (1) 15 2 Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer (2) 81 7 Kemtvätt (2) Övrig oorganisk kemisk 14 4 industri (1) Massa och pappersindustri (1) 8 4 Övrig organisk kemisk 15 1 industri (2) Oljedepå (2) 32 Övrigt BKL 1 (1) 2 2 Oljegrus- och asfalsverk 30 Övrigt BKL 2 (2) 62 1 stationära (3) 1) Inventeringen är (oftast) ett kommunalt ansvar som ett moment i den kommunala avfallsplaneringen 2) Arbetet utförs av andra aktörer (SPIMFAB, Försvaret, Trafikverket (f.d. Banverket och Vägverket)) 3) ca 180 anläggningar är identifierade som SPIMFAB-objekt. Under arbetets gång kan antal objekt komma att ändras. Övriga skall endast identifieras och branschklassas av Länsstyrelsen. 4) Objekt som i första hand endast skall identifieras men där vissa uppgifter bör framgå För följande branscher har hittills inga objekt identifierats som primär bransch:
11 Dnr Sid 11 (38) Bekämpningsmedelslager (BKL 2), ferrolegering (BKL 1), fiberskivetillverkning (BKL 2), grafitelektrodindustri (BKL 3), impregneringsanläggningar för sliprar och stolpar (BKL 2), kloralkali (BKL 1), kloratindustri (BKL 2), livsmedelsindustri IPPC (BKL 2), oljeraffinaderi (BKL 2), olyckor (BKL 1), tillverkning av krut- och sprängämnen (BKL 2). Identifieringen av objekt, inom de förekommande branscher som ingår i arbetet, gjordes klar Parallellt har arbetet pågått med att inventera och riskklassa objekt före och efter denna tidpunkt. Inventeringsarbetet syftar bland annat till att få en översiktlig bild av vilken föroreningsproblematik som olika myndigheter och andra aktörer i länet har att förhålla sig till. Inventeringen ger också möjlighet att prioritera bland objekten utifrån riskklass. Så länge arbetet pågår kommer antal objekt inom respektive riskklass att öka eller ändras. Resultatet redovisas utifrån det som för tillfället är aktuellt. I figur 2.2 visas fördelningen mellan de riskklassade objekten i Östergötland Fördelning - Identifierade, inventerade & risk-/branschklassade objekt Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Totalt inventerade Totalt identifierade Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Totalt inventerade Totalt identifierade Figur 2.2 Redovisning av antal identifierade och inventerade objekt i Östergötland, oktober Här ingår inte de ca 400 objekt som har inventerats och schablonriskklassats enligt tidigare system. Diagrammet inkluderar objekt i länet som har inventerats av andra aktörer. Bedömning av riskklass har skett för objekt tillhörande branscher som, enligt branschlistan, skall inventeras. Om underlagsinformationen bedömts vara för knapphändig, för riskklassning enligt MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade områden), branschklassas objektet. I EBH-stödet anges siffror motsvarande risk- eller branschklass samt underlag för bedömningen, t.ex. MIFO fas 1, MIFO fas 2, BKL. Uppgifter som visar att ett objekt inte uppfyller kriterier för bidragsfinansierad inventering har tidigare tilldelats en branschklass mot bakgrund av den informationen som man har fått fram. Men de objekten framgår inte i dagsläget som risk- eller branschklassade i EBH-stödet.
12 Dnr Sid 12 (38) Antal inventerade och riskklassade objekt kommer successivt att öka i de kommuner som ännu inte har inventerats klart. Dessutom tillkommer objekt inom de nya branscher som ännu inte inventerats och riskklassats. I bilaga 1 till Ansökan om rambidrag för inventering och utredning av förorenade områden i Östergötland under 2010, framgår i vilket skede inventeringen nått i varje kommun. Bilagan anger också Länsstyrelsens planering för att avsluta inventeringsarbetet i Östergötland. 3 Miljörisker förknippade med förorenade områden Förorenade områden kan utgöra en risk för människors hälsa och för miljön. Föroreningarna förekommer framför allt i mark, ytvatten, sediment och grundvatten, men även i industribyggnader och tillhörande anläggningar. De flesta föroreningarna har uppstått under efterkrigstiden fram till början av 1980-talet, huvudsakligen genom direktutsläpp, deponering, spill eller olyckshändelser. Belastningen från ett område beror av tidigare verksamheter på platsen men påverkan från omgivande industri, markanvändning och påverkat dag- eller ytvatten är faktorer som också spelar in. Figur 3.1 Varphögar av gruvavfall är ett exempel på en källa för spridning av föroreningar till omgivningen. Spridningen av föroreningar från många förorenade områden kan idag vara begränsad på grund av olika buffert- och fastläggningsmekanismer, men förutsättningarna kan ändras, vilket i många fall kan ge upphov till ökad spridning. I många fall riskerar föroreningar från förorenade områden att spridas i mark, grundvatten och i sjöar och vattendrag vidare till näringskedjor med risk för bioackumulation och i förlängningen skador på växter, djur och människor. Kunskapen är idag bristfällig när det gäller vilka
13 Dnr Sid 13 (38) risker som finns för biota. Det är därför ofta svårt att göra en bedömning av spridningen och riskerna av läckage från förorenade områden. Områden som förorenats utgör en källa varifrån oönskade ämnen sprider sig. Spridning kan ske med grundvattnet vilket utgör risker vid användning av vattnet. Barn som är extra känsliga för exponering av föroreningar är då särskilt utsatta. Oavsiktligt intag av jord är en annan exponeringsrisk för barn. Det biologiska livet påverkas negativt av föroreningar. Förhöjda halter av olika föroreningar kan t.ex. påverka växt- och djurplankton, samt fiskreproduktion och fiskyngel negativt liksom marklevande organismer. Människor kan utsättas för psykisk oro (orsakat av osäkerheten om riskerna) då förekomsten av föroreningen blivit känd. Många områden måste saneras innan de kan användas för t.ex. bostadsbyggande eller rekreation. Åtgärder av förorenad mark, grundvatten och sediment förhindrar att föroreningarna sprids vidare i miljön. Vid utebliven åtgärd riskerar föroreningarna att spridas, vilket fördyrar, försvårar och i många fall omöjliggör en åtgärd i framtiden. En annan viktig aspekt att beakta vid riskbedömning av förorenande områden är klimatförändringen vilken kan t.ex. leda till ändrade vattennivåer och spridningsförutsättningar. 4 Regionala miljömål Arbetet med förorenade områden ingår som en del i det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Det är ett av de16 nationella miljökvalitetsmål som Sveriges riksdag beslutat om och lyder: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Arbetet med förorenade områden har dessutom en tydlig koppling till andra miljökvalitetsmål som God bebyggd miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans. Östergötlands regionala delmål för förorenade områden lyder enligt följande: 2005 ska alla förorenade områden vara identifierade och 2010 skall de områden som utgör mycket stor risk för människa eller miljö vara översiktligt undersökta. Av de områden som utgör mycket stor risk ska även 20 procent vara åtgärdade Länets drygt 4000 förorenade områden var färdig identifierade 2005 enligt uppsatt mål. Vad gäller de områden som utgör mycket stor risk för människa eller miljö är det regionala delmålet för Östergötland inte uppnått. Trots insatser hos både kommuner och länsstyrelse har inte alla områden som utgör mycket stor risk för människa och miljö hunnit bli översiktligt undersökta. Att 20 procent av de områden som utgör mycket stor risk ska vara åtgärdade innebär att cirka 14 områden i länet ska åtgärdas innan år Hittills har åtgärder genomförts eller påbörjats för 8 områden. I det framtida miljömålsarbetet för en Giftfri miljö anser Länsstyrelsen att det är mycket angeläget att ha tydliga nationella mål samt att arbetet med förorenad mark är ett av de prioriterade områden där nya etappmål bör tas fram.
14 Dnr Sid 14 (38) 5 Länsstyrelsens organisation och arbete med förorenade områden 5.1 Länsstyrelsens organisation Figur 5.1 Bild över Länsstyrelsens organisation Efterbehandlingsarbetet på Länsstyrelsen utförs till största delen av miljöskyddsenheten. Under året har omkring 33 årsarbetskrafter arbetat inom miljöskyddsenheten där arbetsgruppen för efterbehandling av förorenade områden, kallad EBH-gruppen, ingår. EBH-gruppens arbete delas för närvarande mellan sju personer som helt eller delvis arbetar med avhjälpande av föroreningsskador. För samordning av arbetet har gruppen en samordningsresurs för att specifikt arbeta med dessa frågor. EBH-gruppen arbetar med inventering, undersöknings- och utredningsverksamhet för de objekt som beviljats statliga medel från Naturvårdsverket. För avslutade verksamheter där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet ligger ansvaret att handlägga efterbehandlingsfrågorna hos EBHgruppen. Vidare fungerar EBH-gruppen som internt stöd vid handläggning av tillsynsoch prövningsärenden enligt miljöbalken som rör förorenade områden för pågående verksamheter, samt i plan- och kulturmiljöfrågor (ärendena drivs av respektive branschhandläggare). Miljöskyddsenheten samarbetar även internt med övriga enheter, såsom rätts-, lantbruks-, kultur- och samhällsbyggnadsenheten samt naturvårdsenheten.
15 Dnr Sid 15 (38) 5.2 Länsstyrelsens arbete med efterbehandling som finansieras med bidrag Regionalt program och ansökan om bidrag Länsstyrelsen ansvarar för att upprätta ett regionalt program samt en ansökan om statligt bidrag till efterbehandlingsarbetet. Detta sker i slutet av oktober varje år. Det regionala programmet innehåller bl.a. en uppföljning och lägesredovisning av de projekt som tidigare beviljats medel. I de fall projekten avslutas helt (utgår från utredningsramen) sker en slutredovisning av projektet. Det regionala programmet och ansökan om statligt bidrag kommuniceras med länets kommuner. Länets kommuner kan söka medel/lämna in förslag på objekt som ska undersökas eller åtgärdas till Länsstyrelsen när som helst under året. Länsstyrelsen prioriterar sedan bland dessa objekt. För att ett förorenat område ska kunna accepteras som åtgärdsobjekt, och kunna få statliga medel, krävs att en komplett huvudstudie genomförts. Länsstyrelsen ansvarar för att objekt matas fram till åtgärd. Ansökan om bidrag för åtgärdsmedel söks för ett eller flera namngivna objekt till Naturvårdsverket. I ansökan redovisas uppgifter som visar angelägenheten av att saneringsåtgärderna vidtas samt av att statligt bidrag lämnas. Om en ansökan blir beviljad, vidarebefordras bidraget till den kommunala huvudmannen för efterbehandlingsobjektet. För uppföljning av hur arbetet framskrider för olika bidragsobjekt i länet, se bilaga 4 Uppföljning av utredningsmedel, bilaga 5 Ekonomiska slutrapporter och bilaga 8 Pågående och avslutade åtgärdsobjekt Strategi för efterbehandlingsarbetet som finansieras med bidrag Länsstyrelsen har sedan 1996 arbetat med att inventera förorenade områden för att sedan kunna prioritera vilka områden som ska undersökas och åtgärdas. I samband med att alla förorenade områden identifierades år 2005, blev de indelade i fyra olika branschklasser, beroende på vilken verksamhet som bedrivits på platsen. Länsstyrelsen inventerar sedan de nedlagda verksamheterna utifrån Naturvårdsverkets branschlista. Resultatet från inventeringen innebär att områdena indelas i 4 riskklasser, där riskklass 1 innebär mycket stor risk och riskklass 4 innebär liten risk för människa och miljö. För de objekt som i inventering tilldelats riskklass 1 och saknar efterbehandlingsansvariga, kan kommunen och/eller Länsstyrelsen ansöka om medel för översiktlig undersökning av objektet (förstudie). Utifrån resultatet från förstudien görs en ny riskbedömning och om objektet fortfarande anses prioriterat kan medel sökas för en fördjupad undersökning (huvudstudie). Även bland riskklass-1-objekten görs en prioritering utifrån Prioriteringslistan (bilaga 2). Målsättningen är att de mest angelägna områdena undersöks och åtgärdas först för att därigenom få största möjliga riskreduktioner i förhållande till nedlagda kostnader. Aspekter på prioritering är exempelvis risk för exponering, känsliga/skyddsvärda ytvatten och länets grundvattenförekomster. Vid undersökningar av objekt som saknar efterbehandlingsansvarig ansvarar kommunen eller Länsstyrelsen för genomförandet. Flera kommuner har inte möjlighet att avsätta personal med relevant kompetens i tillräcklig omfattning, därför får kommunens
16 Dnr Sid 16 (38) resurser och kompetens avgöra i vilken utsträckning kommunen deltar i undersökningsskedet. Det innebär en skala från att kommunen står för hela arbetet till att Länsstyrelsen sköter upphandling och konsultkontakter och endast håller kommunen informerad. Länsstyrelsen vill att kommunen deltar i så stor utsträckning som möjligt, inte minst i kompetenshöjande syfte, vilket är värdefullt när kommunen i ett senare skede ska vara huvudman vid en eventuell efterbehandlingsåtgärd. Efter utförd huvudstudie kan huvudmannen för projektet, d.v.s. kommunen, ansöka till Länsstyrelsen om avhjälpande av föroreningsskada för objektet. Om objektet anses regionalt prioriterat och övriga kriterier i bidragsförordningen uppfylls ansöker Länsstyrelsens till Naturvårdsverket om statliga medel för objektet. Beviljade medel vidarebefordras till huvudmannen för genomförande av projektet. Länsstyrelsen arbetar aktivt och målinriktat för att få fler kommuner att genomföra utredningar och åtgärder i statligt finansierade efterbehandlingsprojekt. Figur 5. 2 Bild från det bidragsfinansierade åtgärdsobjektet Hjulsbro tråddrageri och spikfabrik, där Linköpings kommun var huvudman för saneringen. Mer information om objektet återfinns i bilaga 8d Länsstyrelsens roll i SPIMFAB, försvarsmakten och övriga nationella program Länsstyrelsen har ett ansvar för att hålla en regional databas (EBH-stödet) där inventeringar gjorda av andra aktörer ingår. Länsstyrelsens delaktighet har främst omfattat att bistå med information från databasen om objekt som ska inventeras av andra aktörer samt att ta del av genomfört arbete.
17 Dnr Sid 17 (38) 5.3 Länsstyrelsens tillsynsarbete inom efterbehandling av förorenade områden Inventeringsarbetet ligger till grund för prioriteringen även inom tillsynsarbetet. Pågående verksamheter inventeras genom ordinarie tillsynsarbete, d.v.s. verksamhetsutövarna tar fram underlag och material och ger förslag till riskklassning. Slutlig riskklassningen bestäms däremot oftast av tillsynsmyndigheten. Den primära målsättningen är att de mest angelägna områdena undersöks och åtgärdas först för att därigenom få största möjliga riskreduktion i förhållande till nedlagd kostnad. Det är framförallt riskklass-1-objekt som prioriteras vidare för fortsatt undersökning och åtgärd men för att uppnå miljömålen måste även riskklass-2-objekten komma in i tillsynsarbetet. Riskklass-2-objekt har hittills endast prioriterats när andra aktiviteter inneburit att det är effektivt att samordna detta med tillsynen över det förorenade området. Sådana händelsestyrda aktiviteter kan t.ex. vara vid exploatering, tillståndsansökan eller vid förändring av verksamheten. Grundprincipen är att den myndighet som ansvarar för tillsynen av ett visst objekt också ska se till att ansvarsfrågan utreds. Ansvarsutredningar utförs därför av både Länsstyrelsen och kommunerna. Verksamhetsutövarna är oftast också delaktiga. För mer detaljerad information angående uppföljning av tillsynsmedlen hänvisas till bilaga 6 Uppföljning av tillsynsmedel. Figur 5.2 Bild från ett av Länsstyrelsens tillsynsobjekt, Stena Gotthard Skänninge.
18 Dnr Sid 18 (38) Tillsynsplan Miljöskyddsenheten på Länsstyrelsen har utarbetat en tillsynsplan för åren Planen omfattar alla tillsynsområden som enheten arbetar med, bl.a. tillsyn över föroreningsskador enligt 10 kap. miljöbalken. Syftet med planen är att den ska fungera som ett verktyg för att främja den planerade tillsynen och styra Länsstyrelsens operativa tillsyn utifrån de regionala miljömålen och övriga mål för tillsynen. Tillsynens bidrag till miljöbalkens målsättning om en hållbar samhällsutveckling kommer därmed förhoppningsvis att öka. Tillsynsplanen innehåller också avsnitt som behandlar tillsynsvägledning. Ett utkast av Miljöskyddsenhetens tillsynsplan finns i bilaga 7 med bl.a. behovsutredning och statusrapport för förorenade områden Tillsynsansvar enligt miljöbalken En förutsättning för att aktivt kunna arbeta med tillsyn är att en tydlig fördelning av tillsynsobjekt mellan Länsstyrelsen och kommunerna blir finns. Överklagas ett tillsynsbeslut riskerar det att rivas upp om fel myndighet beslutat. Länsstyrelsen Östergötland har därför prioriterat arbetet med att tolka lagstiftningen inom området fastställa vilken myndighet som har ansvaret för tillsynen. Länsstyrelsen har bl.a. sammanställt ett policydokument, med exempel och principer för bestämning av tillsynsmyndighet, och träffat länets samtliga kommuner för att diskutera uppdelning av tillsyn samt sammanställt resultatet från dessa möten. Efter Naturvårdsverkets ställningstagande i tillsynsansvarsfrågan har Länsstyrelsen träffat kommunernas miljöchefer för ytterligare en diskussion, vilket resulterat i en gemensam tolkning Tillsynsvägledning till kommunerna Kommunerna har oftast begränsade resurser avsatta till att aktivt bedriva tillsyn på nedlagda eller pågående verksamheter som är prioriterade. Behovet av tillsynsvägledning inom förorenade områden till kommunerna är därför stort. Kommunens frågor till Länsstyrelsen kan vara alltifrån generella till mycket specifika frågeställningar. Områden som berörs är tillsyn av pågående/nedlagda verksamheter, planering, exploatering, kommunalt huvudmannaskap och undersökningar som finansieras med statliga medel. Ett annat exempel på tillsynsvägledning är att arrangera sammankomster och utbildningar där EBH-frågor behandlas. Länsstyrelsen anser att tillsynsvägledningen är en mycket viktig del av tillsynsarbetet. Kommunerna ansvarar för tillsynen vid många tillsynsobjekt och är ofta involverade i exploateringsprojekt. Hög kompetens och stort engagemang hos både Länsstyrelsen och kommunerna är en förutsättning för att miljömålen ska kunna uppfyllas. Mer information om Länsstyrelsens arbete med tillsynsvägledning finns i bilaga 6 Uppföljning av tillsynsmedel och bilaga 7 Utkast av Tillsynsplan med bilaga 2,5 och Juridiskt stöd Juridiskt stöd är en viktig förutsättning för ett framgångsrikt tillsynsarbete. Då ärendena ofta är komplexa med t.ex. flera ansvariga bolag behövs juridiskt stöd i större omfattning än vid andra tillsynsärenden. Erfarenheten visar att många tillsynsbeslut kommer att överklagas. Det är därför viktigt att en juridisk granskning görs av formuleringarna i föreläggandena. Juridisk kompetens är också mycket viktigt för att kunna diskutera frivilliga överenskommelser, i ärenden där det finns delvis ansvariga
19 Dnr Sid 19 (38) bolag. Juridiskt stöd behövs även i arbetet med att reda ut tillsynsansvaret mellan Länsstyrelsen och kommunerna Förorenade områden och tillståndsprövning av pågående verksamheter Från att tidigare regelmässigt ha betraktat förorenade områden som ett problem som bara kan hanteras tillsynsvägen har Länsstyrelsen under senare år börjat utveckla modeller för att kunna arbeta med frågan i tillståndsprövningar av pågående verksamheter. Eftersom tillståndsprövningar mycket ofta pågår under en avsevärd tidspress är det viktigt att frågan om förorenade områden kommer in tidigt i prövningsprocessen, helst redan vid samrådet. På det viset kan framtagande av historik och ev. markprovtagningar ske parallellt med utformningen av ansökan. Omfattningen av utredningar och undersökningar styrs bl. a. av hur mycket information som behövs för att fastställa tillåtligheten. Information om föroreningssituationen är också nödvändig för att bolaget som söker tillstånd ska kunna ge en tydlig bild av om den ansökta verksamheten kan bedrivas trots att eventuella framtida undersökningar och efterbehandlingar genomförs. I ansökan ska också uppgifter finnas om hur den ansökta verksamheten kommer att påverka eventuella befintliga föroreningar Tillsyn av bidragsfinansierade saneringsprojekt Länsstyrelsen har tidigare tillsammans med länets kommuner gått igenom tillsynsansvaret för alla riskklass-1- och 2-objekt (se 5.3.2). Vid projekt där fördelningen visar att Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet handlägger Länsstyrelsen den saneringsanmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som huvudmannen, kommunen, lämnar in. Handläggningen resulterar i råd eller föreläggande enligt miljöbalken (1998:808). Länsstyrelsen granskar och beslutar om förslag till kontrollprogram och följer saneringsprojektet genom tillsynsbesök på platsen. Eftersom saneringen finansieras genom statsbidrag har Länsstyrelsen ytterligare en roll i projektet, nämligen att kontrollera att huvudmannen följer villkoren som meddelats när statsbidraget beviljats, och att granska och vidarerapportera olika avstämningsdokument till Naturvårdsverket under projektets gång. Den rapportering som sker under projektets gång är kvartalsrapporter och den lägesredovisning som sedan ska redovisas i det regionala programmet. Efter avslutad sanering görs en slutredovisning som också granskas av Länsstyrelsen.
20 Dnr Sid 20 (38) 6 Lägesredovisning av de mest förorenade områdena Prioriteringslistan som finns bifogad i bilaga 2 beskriver de mest prioriterade objekten i länet. Nedan beskrivs de 17 högst rangordnade objekten från prioriteringslistan. 6.1 Valdemarsviken Valdemarsviks kommun Tillsynsmyndighet: Valdemarsviks kommun Lundbergs Läder var ett av Sveriges största garverier när det lades ned i början av sextiotalet. Verksamheten innebar att Valdemarsvikens sediment blev kraftigt förorenade av främst krom. Uppskattningsvis frigörs i Valdemarsviken årligen 3,5 ton krom från sedimenten varav ca 250 kg passerar tröskeln vid Krogsmåla och belastar därmed Östersjön. Då det saknas ansvariga för föroreningsskadan har Valdemarsviks kommun beviljats medel till att åtgärda föroreningarna i viken. Tillstånd till saneringsåtgärderna meddelades av Miljödomstolen i februari Beslutet överklagades, men vann laga kraft i juni. Under året har arbetet koncentrerats till kompletterande geotekniska utredningar och detaljprojekteringar av delar av entreprenadarbetena. Projektet håller för närvarande på med entreprenadupphandlingen och entreprenadarbetena är planerade att starta våren Åtgärden innebär att ca m 3 kromförorenade sediment, som innehåller i storleksordningen ton krom muddras, avvattnas och därefter nyttiggörs som utfyllnad på land vid Grännäsviken. Målet är att minska spridning av krom med 90 %. Figur 6.1 Bild över källområdet i Valdemarsviken som ska muddras.
21 Dnr Sid 21 (38) 6.2 Gusums bruk AB Valdemarsviks kommun Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Marken vid det gamla bruksområdet i Gusum består av förorenade fyllningsmassor (totalt ca ton). Fyllningen är kontaminerad med koppar (100 ton) och zink (100 ton) och ställvis även med olja, arsenik (400 kg), kadmium och bly (5 ton). Fyllningen i den norra slänten utgör en risk för människors hälsa och akuta hälsorisker kan inte uteslutas. De upplagrade metallerna utgör en stor källa för spridning till Gusumsån nu och i framtiden. Föroreningsspridningen är beräknad till tals kg/år. Då det saknas ansvariga för det gamla bruksområdet i Gusum har Valdemarsviks kommun beviljats medel till att åtgärda föroreningarna. Under april augusti 2010 har sanering etapp 1 utförts på bruksområdet, omfattande sanering och rivning av bruksbyggnaderna samt sanering av marken i anslutning till f.d. panncentralen. Nu pågår förberedelser etapp 2 (sanering av den kvarvarande förorenade fyllningen på bruksområdet). Figur 6.2 Bild från saneringen och rivningen av byggnaderna vid bruksområdet. 6.3 Yara AB, f.d. Superfosfatfabriken Norrköpings kommun Tillsynsmyndighet: Norrköpings kommun Yara AB har sin verksamhet i omedelbar anslutning till Motala ström och Bråviken i Norrköping. Mellan åren 1948 och 1978 tillverkades konstgödsel på platsen. Genom att rosta svavelkis, i s.k. kisbränder, tillverkades 62 % -ig svavelsyra på området. Numera består verksamheten endast av lagring, emballering och utlastning av konstgödsel. Verksamheten är tillståndspliktig p.g.a. hamnverksamhet och omfattas av Sevesolagstiftningen. Höga halter av arsenik har påträffats i kisaska i en deponi på industriområdet. En sanering har genomförts där de mest ytliga föroreningarna i
22 Dnr Sid 22 (38) deponin har tagits bort. Området som sanerats är ca m 2 och sanering har skett till ett djup av ca 0,5 m (sanering har skett ner till MKM). Totalt har 25 ton arsenik omhändertagits. Uppskattningsvis finns ca 30 ton arsenik och 50 ton bly kvar i deponin. Yara AB har under hösten 2010 färdigställt en riskbedömning av deponin. En tillståndsprövning av den nuvarande verksamheten håller på att genomföras och verksamhetsutövaren har därför tagit fram underlagsmaterial om föroreningssituationen, bl a en riskbedömning, som en del av ansökningshandlingarna. Undersökningarna visar att även området där verksamhet bedrivs idag är förorenat. 6.4 Norrköpings gasverk Norrköpings kommun Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Verksamheten bedrevs och omfattade kolgasverk, spaltgasverk och biproduktsverksamhet. Området ligger inne i centrala Norrköping och omges på tre sidor av industribebyggelse och gränsar på den fjärde sidan till Motala Ström. Platsen har undersökts i flera omgångar Undersökningarna visar på höga halter av metaller (bl.a. bly, koppar, arsenik, kadmium och zink) och organiska ämnen (bl.a. PAH och aromater) i mark och i grundvatten. De påträffade föroreningarna kan medföra risk för människors hälsa och miljön. Under 2008 och 2009 genomfördes en miljöteknisk och hydrogeologisk undersökning på gasverkstomten. Norrköpings kommun har också under åren genomfört översiktliga undersökningar i hela området Saltängen, där gasverkstomten ligger, för att få ett helhetsgrepp över området. Planer finns att exploatera området för bostadsändamål. Resultaten från undersökningarna i Saltängen kommer att presenteras under hösten Länsstyrelsen kommer att ha fortsatta kontakter med kommunen för att diskutera en tidplan för fortsatta undersökningar och efterbehandling av gasverkstomten. 6.5 Boxholms sågverk Boxholms kommun Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Akut objekt (bilaga 8f) Tryckimpregneringsverksamhet bedrevs Impregneringsplatsen ligger i anslutning till ett sågverk som är i drift. Svartån, som ligger ca 350 m öster om fastigheten, klassas som nationellt värdefullt vattendrag. Översiktliga undersökningar har genomförts i flera steg mellan 1989 och År 2005 gjordes en huvudstudie bekostad av statliga medel. Huvudstudien visade att området innehåller stora mängder arsenik, krom och koppar, både i mark och i grundvatten. Föroreningarna medför risker för människors hälsa och för miljön. Höga, ytligt liggande arsenikhalter medför akut risk för människors hälsa. En ansvarsutredning som gjorts av Länsstyrelsen visar att det finns två bolag som är ansvariga att bekosta delar av efterbehandlingen. Länsstyrelsens försök att få till stånd en delfinansiering av efterbehandlingen genom frivillig överenskommelse har inte varit framgångsrika. Huvudstudien som gjordes 2005 visade att en vägbank som ligger ovanpå impregneringsplatsen också kan vara förorenad. Länsstyrelsen har fått statsbidrag för att genomföra undersökningar av vägbankarna.
23 Dnr Sid 23 (38) 6.6 F.d. Loddby AB Pappersbruk Kommun: Norrköping Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Vid den nedlagda sulfitmassafabriken, som ligger i anslutning till ett bostadsområde, har det producerats ton sulfitmassa under de 76 år som bruket varit i drift. Alla byggnader är idag rivna. Kisaska innehållande metaller har påträffats men även organiska ämnen i höga halter har uppmätts där det tidigare varit kättinghantering och oljecisterner. Inom objektet finns också två deponier. Totalt beräknas det finnas 10-tals ton av bly, koppar och zink i området. Spridning av föroreningar till Bråviken kan ske via erosion, grundvatten och ledningsgravar från området. En fördjupad markundersökning och riskbedömning har utförts, som pekar på att det finns ett åtgärdsbehov för flera delområden. För närvarande håller en åtgärdsutredning på att tas fram. Figur 6.3 Bild från f.d. Loddby AB, som informerar besökande om att området är förorenat. 6.7 Ydrefors Träförädling Ydre kommun Tillsynsmyndighet: Ydre kommun Vid sågverket blånadsskyddsbehandlades virke genom doppning från 1960-talet tills sågverket lades ner Sågverksområdet ligger vid stranden av Brosjön i samhället Ydrefors. Under 2006 genomfördes en huvudstudie på platsen. Den visade att mark och grundvatten är förorenade med dioxiner och att sedimenten i sjön har förhöjda halter. Under har ytterligare undersökningar genomförts med syfte att tydligare avgränsa föroreningarna på land, komplettera riskbedömningen av sedimenten med ytterligare data samt säkerställa att källan till föroreningarna i sedimenten har hittats. Ydre kommun avser att ansöka om åtgärdsmedel under 2011.
24 Dnr Sid 24 (38) 6.8 Fiskeby bruk- pappersbruk Norrköpings kommun Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Vid Fiskeby har olika verksamheter kopplat till pappersbruket bedrivits sedan mitten på 1600-talet. De verksamheter som huvudsakligen misstänks ha bidragit med föroreningar till mark och vatten är sulfitmassatillverkningen ( ) samt tjärkokeri och tjärdränk ( ). I tjärverksamheten tillverkades takpapp genom att papp behandlades med stenkolstjära från Norrköpings gasverk. Vid sulfitmassatillverkningen framställdes svaveldioxid genom förbränning av svavelkis (järnsulfid). Restprodukten, d.v.s. askan från den processen kallas kisaska och innehåller förhöjda halter av tungmetaller. Kisaskan har bl.a. använts som utfyllnadsmaterial inom industriområdet samt förmodligen tippats på bolagets deponi. Tjäran har hanterats ovarsamt och påträffas där tjärverksamheten tidigare bedrevs och utmed äldre numera borttagna järnvägsspår där tjära och tjärpapp transporterades. Figur 6.4. Bild från saneringsarbetet vid Fiskeby Bolaget inventerade verksamheten under 2006 och utförde en MIFO fas 2 utredning av mark och grundvatten under I undersökningen identifierade bolaget två delområden (tjärområdet och f.d. kajen) som bedömdes utgöra mycket stor risk i den samlade riskbedömningen. Inom att annat delområde, det s.k. pannområdet, där bolaget nu byggt en värmepanna i enlighet med ett tillståndsbeslut från 2003 påträffades i relativt stor omfattning föroreningar främst i form av tjära och kisaska. Bolaget sanerade pannområdet 2008 och tjärområdet De båda efterbehandlingsåtgärderna har slutredovisats till Länsstyrelsen under Redovisningen har godkänts efter komplettering. Vidare har bolaget under året upprättat ett förslag till egenkontrollprogram för omgivningspåverkan av de kvarvarande markföroreningarna. Länsstyrelsen granskar för närvarande förslaget. Bolaget har genomfört en inledande provtagningsomgång av ett tiotal befintliga grundvattenrör. Mycket allvarliga halter av en eller flera tungmetaller (koppar, zink, bly eller krom) uppmättes i hälften av rören bland annat inom kajområdet och inom det f.d. deponiområdet.
25 Dnr Sid 25 (38) 6.9 Martin Ängqvist AB Linköpings Kommun Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Verksamheten vid Martin Ängquist Färgeri och Kemiska Tvättanstalt AB bedrevs från 1906 till 1977, och bestod av färgning och blekning samt kemtvätt med tetrakloreten, trikloreten och varnolen. Tvätten var en av de större i Linköping med 30 anställda Efter nedläggningen revs industribyggnaderna och ett radhusområde byggdes istället på platsen. Huvudstudien som blev klar 2008 har kompletterats i ett par omgångar för att få fram ett bättre underlag inför åtgärd. I den samlade riskbedömningen konstateras att halterna av flera giftiga och cancerframkallande lösningsmedel i mark och grundvatten, inom delar av radhusområdet, är så höga att betydande hälsorisker på platsen kan befaras. Omfattande åtgärder för att minska sannolikheten för exponering bedöms behöva vidtas för att reducera hälsoriskerna. Under det senaste året har Linköpings kommun utfört kompletterande undersökningar. De geotekniska förutsättningarna har utretts och tillgänglig åtgärdsteknik studerats för att kunna beskriva de olika åtgärdsalternativen med en högre detaljnivå. Materialet utgör underlag till den ansökan om statsbidrag för avhjälpandeåtgärder som Linköpings kommun har lämnat in under hösten. Figur 6.5 Bild över riskerna och föroreningssituationen vid Martin Ängqvist AB 6.10 Brenäs såg Finspångs kommun Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Akut objekt (se bilaga 8e) Verksamheten vid Brenäs såg påbörjades Mellan åren 1968 och 1988 bedrevs tryckimpregnering enligt Bethell-metoden med K33 (koppar, krom och arsenik, så kallade CCA-medel) som verksam substans. Till en början stod hela anläggningen direkt på marken, utan skydd för spill eller dropp från det behandlade virket. Efter påpekanden under tidigt 1980-tal anlades betongplatta och skärmtak. Förstudien visade att betongplattan där tryckimpregneringen utfördes är extremt förorenad av koppar, krom
Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden
Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden Östergötlands län 2015-2017 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 577-7861-14 Titel Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden. Östergötlands
Läs mer2 Handlingsplan hela kommunens plan för arbetet med förorenade områden
2018-10-25 2 Handlingsplan hela kommunens plan för arbetet med förorenade områden En beslutad handlingsplan för förorenade områden ökar möjligheterna att arbeta strategiskt med förorenade områden. I en
Läs merInventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter
Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN Uppdaterad Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter Kontaktuppgifter: Birgitta Swahn samordnare 785 51 03 Erik Blomqvist
Läs merMiljögeoteknik- Bilaga 1 Miljögeoteknisk översikt
Miljögeoteknik- Bilaga 1 Miljögeoteknisk översikt Tunnelbana till Nacka och söderort Samrådshandling: 2016-11-09 Titel: Miljögeoteknik- Bilaga 1 Miljögeoteknisk översikt Uppdragsledare: Johan Björkman,
Läs merAnsökan om bidrag för avhjälpande av föroreningsskador år 2016-2017
ANSÖKAN 1 (8) 2015-10-27 Dnr 577-4725-2015 Dossnr 2100-001-072 Miljöenheten Ulrika Nilsson direktnr 010-225 14 96 ulrika.nilsson@lansstyrelsen.se Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Ansökan
Läs merHANDLINGSPLAN. Genomförande av MIFO fas 1 för branschklass 2
HANDLINGSPLAN Genomförande av MIFO fas 1 för branschklass 2 Bakgrund Denna handlingsplan beskriver miljö- och hälsoskyddsenhetens arbete med objekt i kommunen med behov att genomgå MIFO fas 1. Detta arbete
Läs merVanliga frågor & svar
Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...
Läs merSeminarium. Förorenade områden Inventering enligt Naturvårdsverkets metodik, MIFO fas 1, av kommunala pågående verksamheter
Seminarium Förorenade områden Inventering enligt Naturvårdsverkets metodik, MIFO fas 1, av kommunala pågående verksamheter Länsstyrelsen i Skåne Malmö 22 april 2015 Denna presentation går igenom syftet
Läs merNaturvårdsverkets uppdragsredovisning Nya finansieringsformer för efterbehandling av förorenad mark
2016-10-24 575-22583-2016 1(5) Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Naturvårdsverkets uppdragsredovisning Nya finansieringsformer för efterbehandling av
Läs merLänsstyrelsen har haft i uppdrag från Naturvårdsverket att identifiera alla potentiellt förorenade områden.
Observera att FAQn gäller både i det fall ett objekt har kommunicerats efter identifiering eller efter att inventering och riskklassning har gjorts. Vilket utskick som är det aktuella (identifiering eller
Läs merLÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND. Dnr 577-21018-07. Foto omslag: Göran Billesson
Program och ansökan för efterbehandling av förorenade områden 2008 November 2007 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 577-21018-07 Foto omslag: Göran Billesson POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST:
Läs merLänsstyrelsens tillsynsarbete. Förhandling och samarbete
Länsstyrelsens tillsynsarbete Förhandling och samarbete Vad gör Länsstyrelsen Identifiering av förorenade områden Inventering av förorenade områden Tillsyn enligt miljöbalken Bidragsprojekt Tillsynsvägledning
Läs merFÖRORENADE OMRÅDEN i Västernorrlands län
Länsstyrelsen Västernorrland Miljöavdelningen 2006:4 Potentiellt FÖRORENADE OMRÅDEN i Västernorrlands län Bild framsida: Söderbergs Sågverk, Sundsvalls kommun, identifierat som sågverk utan impregnering,
Läs merBorensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010
Borensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010 Rapport om misstänkt förorenade områden i Borensberg Upprättad av Lars Lager Granskad av Mats Dorell Structor Nyköping AB Fax 0155-20 64 29 Sida 1
Läs merPM Markföroreningar inom Forsåker
PM Markföroreningar inom Forsåker Göteborg 6-- Bakgrund Mölndala Fastighets AB har gett i uppdrag att sammanfatta föroreningssituationen i mark inom Forsåker, bedöma vilka risker som föreligger och principerna
Läs merA3. Skäligt och rimligt i praktiken
A3. Skäligt och rimligt i praktiken Nätverket Renare marks Vårmöte 2007 Helena Segervall Föredragets innehåll Utredning och sanering av förorenade områden Tillsynsmyndighetens arbetssätt Den ansvariges
Läs merSärskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt?
PROMEMORIA/PM 1(9) Kontaktperson Karin Persson Miljötillsynsenheten, EBH-gruppen Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? Denna PM utgår från ansökan om bidrag
Läs merMifo-fas 1 Pågående verksamheter
Mifo-fas 1 Pågående verksamheter LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN Mifo-fas 1 Pågående verksamheter Kontaktuppgifter: Birgitta Swahn samordnare 785 51 03 Jeanette Häggroth tillsyn 785 41 80 Henning Persson
Läs mer3 Behovsutredning för tillsyn av förorenade områden
2018-10-25 3 Behovsutredning för tillsyn av förorenade områden Bakgrund Behovsutredning av tillsyn är ett steg i att ytterligare konkretisera arbetet med förorenade områden. Utredningen syftar till att
Läs merHandlingsplan för förorenade områden i Sunne kommun
Handlingsplan för förorenade områden i Sunne kommun Antagen av miljö- och byggnadsnämnden 2011-02-16, 6 Reviderad 2012-02-22, 10, 2013-01-30 2, 2014-02-12 13, 2015-03-11 21 Handlingsplan för förorenade
Läs merLänsstyrelsen i Örebro län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015-2017
1(9) Lisa Arnwald Storm Direkt: 010-224 86 62 lisa.arnwald.storm@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Naturvårdsverket Länsstyrelsen i Örebro län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling
Läs merTillsynsprojekt om förorenade områden inventering av förorenade områden vid miljöfarliga verksamheter i drift
Miljöskyddsenheten Anna Bohlin 08-785 43 68 1 (7) Tillsynsprojekt om förorenade områden inventering av förorenade områden vid miljöfarliga verksamheter i drift SAMMANFATTNING Länsstyrelsen i Stockholms
Läs merFörorenade fastigheter hur gör man?
Förorenade fastigheter hur gör man? Förorenade fastigheter hur gör man? Storslagen natur är något som ofta förknippas med Dalarna. Kanske är det de höga bergen och djupa skogarna som gör att många trivs
Läs merLänsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015
i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015 Datum: 2014-10-30 ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR avseende undersökningar
Läs merHuvudman efterbehandling av förorenade områden 1
. Huvudman efterbehandling av förorenade områden 1 Rapporten är framtagen av länsstyrelserna inom den nationella tillsynsvägledningsgruppen Titel: Huvudman efterbehandling av förorenade områden Utgivare:
Läs merFörorenade områden. Underlag till ÖP16
Underlag till ÖP16 Förorenade områden 20160107 1 Innehåll Inledning 3 Allmänt 3 Miljökvalitetsmål 4 Nationella mål 4 Regionala mål 5 Lokala mål 5 Förorening och risker 6 Riskbedömning 7 Ansvar för att
Läs merInventering av anläggningar för gummiproduktion
Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige. Det är länsstyrelserna som utför inventeringen på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med förorenade
Läs merJönköpings kommun vårt arbetssätt kring förorenade områden
Jönköpings kommun vårt arbetssätt kring förorenade områden Andreas Bengtsson, miljöingenjör / miljö- och hälsoskyddsinspektör, Miljö och hälsoskyddskontoret Fredrik Svärd, miljöingenjör, Tekniska kontoret
Läs merRegionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Östergötlands län
Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Östergötlands län 2018-2020 Titel Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Östergötlands län 2018-2020 Diarienummer 570-6851-17
Läs merFörslag på översiktlig miljöteknisk markundersökning, MIFO-objekt, Börjetulls planområde
Programförslag Förslag på översiktlig miljöteknisk markundersökning, MIFO-objekt, Börjetulls planområde 2018-03-19 1. Inledning I arbetet med detaljplan för Börjetulls planområde ska en MKB arbetas fram.
Läs merFÖP Maden, geoteknik och miljöteknik
Tekniska Kontoret Mark och exploatering Fredrik Svärd 036-10 25 67 fredrik.sandberg-svard@jonkoping.se 2016-11-18 1 (8) FÖP Maden, geoteknik och miljöteknik Inför arbetet med en fördjupad översiktsplan
Läs merFörorenade områden i Lerums kommun
RAPPORT 1 (16) Samhällsbyggnad Miljöenheten Förorenade områden i Lerums kommun Lägesrapport om arbetet med Lerums kommuns lokala miljömål, hösten 2009 LERUM400, v 1.0, 2008-05-26 RAPPORT 2 (16) Förorenade
Läs merPM Miljöteknisk markundersökning. Labela Förvaltnings AB. Phylatterion 31. Malmö
Labela Förvaltnings AB Malmö 2009-12-14 Datum 2009-12-14 Uppdragsnummer 61670936043 Förhandskopia Elisabet Hammarlund Mathias Persson Anna Fjelkestam Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige
Läs merDatum ALE KOMMUN. Agenda Enviro. Agenda Enviro AB, Skomakarevägen 12, Kungsbacka
Ansökan hos Länsstyrelsen om utbetalning till Ale kommun av beviljat statsbidrag, åtgärdsbidrag, för avhjälpandeåtgärder i form av marksanering m.m. vid f.d. Bohus Varvs-området ALE KOMMUN Datum 2009-03-27
Läs merHandlingsplan för förorenade områden i Sunne kommun
Handlingsplan för förorenade områden i Sunne kommun Antagen av miljö- och byggnadsnämnden 2011-02-16, 6 Reviderad 2012-02-22, 10, 2013-01-30 2, 2014-02-12 13, 2015-03-11 21, 2016-01-18 1 Handlingsplan
Läs merLänsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2016
i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2016 Datum: 2015-10-29 ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR avseende undersökningar
Läs merKommunen ställer krav på MIFO fas 2..? Nej, det händer normalt sett inte. Möjligen föreläggande..men inte enligt def. MIFO fas 2.
Graden av sanning utifrån en kvalificerad gissning - En granskning med facit i hand av några inventeringsobjekt med tillhörande undersökningar i Malmö kommun David Lalloo 28 feb 2008 Varför MIFO fas 2
Läs merÅtervinning av avfall i anläggningsarbete
Peter Flyhammar Återvinning av avfall i anläggningsarbete Hälsingborg 2010-10-03 Sluttäckningar av deponier Vegetationsskikt Skyddsskikt Dränering Tätskikt Gasdränering Utjämningsskikt 1 Användning av
Läs merVem gör vad och vad är på gång? Roller i det statliga arbetet med förorenade områden
Vem gör vad och vad är på gång? Roller i det statliga arbetet med förorenade områden CJ Carlbom (Inventeringssamordning) Klas Köhler (Lst tillsynssamordnare förorenade områden) Karin Olsson (Lst samordnare
Läs merHantering av ett bidragsprojekt. Siv Hansson, biträdande miljöskyddsdirektör och samordnare för arbetet med förorenade områden i Västra Götalands län
Hantering av ett bidragsprojekt Siv Hansson, biträdande miljöskyddsdirektör och samordnare för arbetet med förorenade områden i Västra Götalands län 1 Hantering av ett bidragsprojekt Vad styr hanteringen
Läs merRegionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Örebro län 2013-2015
Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Örebro län 2013-2015 www.lansstyrelsen.se/orebro Elgerus Färgeri/Björns kemtvätt. Bildkälla: Örebro stadsarkiv. Publ. nr 2012:37 2 4 Innehåll
Läs merInformation om MIFO-inventering
Information om MIFO-inventering I den här broschyren kan du läsa om hur inventeringen ska gå till och vad som förväntas av dig som verksamhetsutövare. Du får också kort information om vad MIFO innebär
Läs merFrågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 förorenade områden
Kommunhuset 234 81 LOMMA 040-641 10 00 Frågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 Uppdaterad: november 2014 Utrymmet för svaren är inte begränsat. Rutan utökas ju mer du skriver. Hoppa
Läs merFÖRORENADE OMRÅDEN. Handlingsplan för hantering av förorenade områden inom egenkontrollen. Miljö- och hälsoskyddsenheten, Motala kommun
FÖRORENADE OMRÅDEN Handlingsplan för hantering av förorenade områden inom egenkontrollen Miljö- och hälsoskyddsenheten, Motala kommun Förorenade områden Många verksamheter bedrivs idag på fastigheter som
Läs merInformationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun
Informationsmöte 25 september 2014 Huvudstudie Bysjön Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Lina Westerlund 2014-09-25 Innehåll Kort historik Varför ännu en
Läs merSanering av förorenad mark nödvändig
Sanering av förorenad mark nödvändig Länsstyrelsen Östergötland har i en första undersökning funnit sju nya träimpregneringsplatser med mycket höga halter föroreningar. Platserna bör snarast saneras och
Läs merUPPDRAGSLEDARE THHM UPPRÄTTAD AV. Ingela Forssman
UPPDRAG Centrala Älvstaden, kartläggning av förorenad mark UPPDRAGSNUMMER 1311521000 UPPDRAGSLEDARE THHM UPPRÄTTAD AV Ingela Forssman DATUM Kville bangård Avgränsningar Kville bangård är belägen på Hisningen,
Läs merEfterbehandling av förorenade områden. Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering
Efterbehandling av förorenade områden Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering MANUAL EFTERBEHANDLING 8 2016 Kvalitetsmanualen är ett levande dokument och
Läs merUPPDRAGSLEDARE THHM UPPRÄTTAD AV. Ingela Forssman. Ringön ligger på Hisingen och avgränsas i öster av Tingstadstunneln, i väster av Göta Älvbron,
UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE DATUM Centrala Älvstaden, kartläggning av förorenad mark THHM UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV 1311521000 Ingela Forssman Ringön Ringön ligger på Hisingen och avgränsas i öster av Tingstadstunneln,
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-09-19 130 KS 300/18 Huvudmannaskap för förstudier på förorenade områden i Mölndals stad samt ansökan om statliga medel för förstudier
Läs merDnr Mbn Beslut om att inkomma med förslag på handlingsplan, Jakobsberg 2:926, 2:2087 och 11:2, Järfälla kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 2017-10-11 Järfälla kommun Kommunstyrelsen Dnr Mbn 2014-1059 Beslut om att inkomma med förslag på handlingsplan, Jakobsberg 2:926, 2:2087 och 11:2, Järfälla kommun Förslag till beslut
Läs merSanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden
Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden 1 Vad är ett förorenat område? Markområde Vattenområde (sediment) Grundvatten
Läs merE20 Vårgårda Ribbingsberg
TEKNISKT PM FÖRORENAD MARK E20 Vårgårda Ribbingsberg Vårgårda kommun, Västra Götalands län 2017-06-13 Projektnummer: 128078 TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.4.0 Trafikverket Postadress: Box 110, 54 23
Läs merAlunskifferförekomst i Ljungsbro och Berg
Alunskifferförekomst i Ljungsbro och Berg? Linköpings kommun linkoping.se Utvecklingsområden enligt Översiktsplan Ljungsbro och Berg antagen 2015 B1 E1 C2 A - Centrumbebyggelse, befintlig bebyggelse kompletteras
Läs merBIDRAGSANSÖKAN. Oskarshamns kommun Författad av. Kaj Nilsson, Fredrik Hansson 1. Bidragsansökan (7)
BIDRAGSANSÖKAN för Efterbehandlingsåtgärder för minskat utsläpp till Östersjön från Oskarshamns hamnbassäng, genomförandeskedet 2012 2016 samt uppföljning Oskarshamns kommun 2011-10-21 Författad av Kaj
Läs merRegionalt program 2011 för förorenade områden inom Gotlands län
Regionalt program 2011 för förorenade områden inom Gotlands län 27 oktober 2010 Fynd av berlinerblå massor under markarbete invid f.d. Visby gasverk Dnr 577-1821-10 1(23) 2(23) INNEHÅLL 1. INLEDNING...
Läs merFRÅN INVENTERING TILL SANERING
FRÅN INVENTERING TILL SANERING Kalmar 27 oktober 2016 Jonny Riise Sektionen för Klimatklivet och Förorenade områden (Gfe) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 1 Naturvårdsverket
Läs merTillsynsmyndighetens verktyg. Innehåll. Tillsynsmyndighetens uppdrag Ebh-processen,, kunskap, roller och kommunikation
Tillsynsmyndighetens verktyg Ebh-processen,, kunskap, roller och kommunikation Innehåll TM:s uppdrag, roll och kommunikation Ärendegång, lagkrav och handläggning Stöd i handläggningen Tillsynsmyndighetens
Läs merTydligare och enklare fördelning av tillsynsansvar över förorenade områden
Tydligare och enklare fördelning av tillsynsansvar över förorenade områden Redovisning av regeringsuppdrag enligt ändringsbrev till regleringsbrev för 2010 (Fi2010/3412, punkt 46B) Länsstyrelsen i Västra
Läs merÖvervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK
NCC TEKNIK Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk Uppföljande kontroll av f.d. Surte glasbruk (Västra området) övervakningsprogram\surte_övervakningsprogram_20100428.doc
Läs merFörorenad mark i byggprojekt
Förorenad mark i byggprojekt En minikurs om vad du behöver veta om du stöter på förorenad mark i ditt byggprojekt Anneli Liljemark Liljemark Consulting anneli@liljemark.net Innehåll Bakgrund När och varför
Läs merProjekt Valdemarsviken
Projekt Geografiska verksamhetsområden F d Lundbergs läder Förorening från garveriverksamhet i Valdemarsvik under perioden1870-1960 (ca) Deponin Valdemarsviks kommun och Länsstyrelsen i Östergötlands län
Läs merNedläggning av bilskrot Västerås
Nedläggning av bilskrot Västerås 19 april 2013 Kristina Aspengren, kristina.storfors.aspengren@vasteras.se 021-39 18 12 Malin Urby, malin.urby@vasteras.se 021-39 27 72 Historia Verksamheten startade 1957
Läs merRapport 2009:13. Inventering av förorenade områden i Dalarnas län Sammanfattningsrapport. Miljöenheten
Rapport 2009:1 Inventering av förorenade områden i Dalarnas län Sammanfattningsrapport Miljöenheten Omslagsbild: Fredriksbergs bruk. Foto: Länsstyrelsen Dalarna. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri,
Läs merFRÅGEFORMULÄR ANGÅENDE INVENTERING AV EVENTUELLT FÖRORENADE OMRÅDEN
Frågeformulär 1 (11) FRÅGEFORMULÄR ANGÅENDE INVENTERING AV EVENTUELLT FÖRORENADE OMRÅDEN Utrymmet för svaren är inte begränsat. Rutan utökas ju mer du skriver. Hoppa mellan svarsrutorna med pil ner eller
Läs merAL AW X X BESLUT Datum 2013-09-11 Beteckning 577-4760-2012 Sida 1/5 Dossnummer 0617-173 0617-64-150660 Elisabeth Johansson Miljö- och samhällsbyggnadsavd. Förorenade områden 036-39 54 26 Pelly Industri
Läs merSammanfattande PM om bidraget för sanering av förorenade områden för att bygga bostäder
Sammanfattande PM om bidraget för sanering av förorenade områden för att bygga bostäder Vägledning NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress:
Läs merAKTUELL DETALJPLAN I HAMNSTADEN LIDKÖPING
1 (4) AKTUELL DETALJPLAN I HAMNSTADEN LIDKÖPING PM Pumpen 2 och 3 Översiktlig beskrivning av föroreningssituationen och dess konsekvenser för detaljplan 1 1 Bakgrund och syfte Inom området Hamnstaden Lidköping
Läs merSTATUS OCH KOMMANDE ARBETEN
Öppet möte, Gusum, 2012-06-18 STATUS OCH KOMMANDE ARBETEN 1 1 Agenda Introduktion av Lars Beckman Bruksområdet Statusrapport, från 2010 till 2012 Resultat, riskbedömning, åtgärdsutredning Vad händer nu?
Läs merSkrivelse angående markundersökningar på Gullviksområdet
Malmö stad Miljöförvaltningen Datum 2006-06-22 Handläggare Miljöinspektör David Lalloo Direkttelefon 040-342019 Till Gullviksborna Ärende: 543:0636-2003 Skrivelse angående markundersökningar på Gullviksområdet
Läs merByggnaderna inom fastigheterna planeras till stor del att rivas för att ge plats för nya bostadsbyggnader.
2018-04-11, s 1 4 Magnolia Bostad AB Angelica Andersson PM Översiktlig miljöbedömning avseende förorenad mark och grundvatten inför planändring. Omvandling av industriområde till bostadsområde inom Vårby
Läs merUPPDRAGSLEDARE THHM UPPRÄTTAD AV. Ingela Forssman
UPPDRAG Centrala Älvstaden, kartläggning av förorenad mark UPPDRAGSNUMMER 1311521000 UPPDRAGSLEDARE THHM UPPRÄTTAD AV Ingela Forssman DATUM Lilla Bommen Allmänt Lilla Bommen ligger på södra älvstranden
Läs merREGIONALT PROGRAM FÖR EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN I JÖNKÖPINGS LÄN 2011-2015 MEDDELANDE NR 2010:25
REGIONALT PROGRAM FÖR EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN I JÖNKÖPINGS LÄN 2011-2015 MEDDELANDE NR 2010:25 Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden Jönköpings län 2011-2015 MEDDELANDE
Läs merPM - Särskilda tillsynsprojekt EBH 2009-2013
2013-03-01 PM - Särskilda tillsynsprojekt EBH 2009-2013 Sedan 2009 har det varit möjligt att ansöka om medel för särskilda tillsynsprojekt. Denna PM är en översiktlig sammanställning av tillsynsprojekten
Läs merTillsynsspåret. Malmö Miljöförvaltning Miljöinspektör David Lalloo. 14 feb 2007
Tillsynsspåret Malmö Miljöförvaltning Miljöinspektör David Lalloo 14 feb 2007 Ärendet startar.. Ett ärende kan starta på flera sätt. Ett företag har på frivillig väg utfört en markundersökning Upplysningsplikten
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merStora Sköndal - Konsekvensbeskrivning av föroreningar
Handläggare Joakim Andersson Tel +46 10 505 40 51 Mobil +46 70 65 264 45 E-post Joakim.andersson@afconsult.com Mottagare Stiftelsen Stora Sköndal Datum 2016-12-08 Rev 2019-03-12 Projekt-ID 735558 Stora
Läs merTillsyn av förorenade områden
Tillsyn av förorenade områden Ansvarsbedömningar och 28-anmälningar (FMH) På säker grund för hållbar utveckling Sofie Hermansson Miljöjurist Statens geotekniska institut sofie.hermansson@swedgeo.se 013-20
Läs merSammanfattning av riskbedömning och åtgärdsutredning Underlag för riskvärdering
Gamla bruksområdet Sammanfattning av riskbedömning och åtgärdsutredning Underlag för riskvärdering Material framtaget till informationsträff den 24 februari 2009 i Gusums Folkets hus Inledning Kommunen
Läs merMiljö- och hälsorisker i anslutning till brandövningsplatser
Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Miljö- och hälsorisker i anslutning till brandövningsplatser PFOS är farligast Faran ej över Gränsvärdet överskrids Andra källor Säkra dricksvattnet Kartläggning av
Läs merKartläggning av farliga kemikalier
Miljökontoret Dnr 2008-0268 December 2008 Dpl 4251 Kartläggning av farliga kemikalier Ett samarbetsprojekt i Dalarnas län 2008 Redovisning av resultatet för Borlänge kommun Delprojektet i Borlänge utfört
Läs merBakgrund. Miljöprojekt Gusum - Lägesrapport november 2008
MILJÖPROJEKT GUSUM Miljöprojekt Gusum - Lägesrapport november 2008 Bakgrund Strax innan jul förra året fick kommunen och länsstyrelsen besked från Naturvårdsverket att vi får ytterligare 5,5 miljoner kronor
Läs merLänsstyrelsens erfarenheter av förelägganden och undersökningar vad är rimligt att kräva inledningsvis?
Seminariedag 7 mars 2014 Länsstyrelsens erfarenheter av förelägganden och undersökningar vad är rimligt att kräva inledningsvis? Tillsyn förorenad mark: David Lalloo och Jessica Ewald En översiktlig miljöteknisk
Läs merFrån avfallshantering till resurshushållning
Förslag ny nationell avfallsplan 2012-2017 Från avfallshantering till resurshushållning 1. Vision mot resurshushållning 2. Hantering av avfall idag 3. Mot ökad resurseffektivitet 4. Prioriterade områden
Läs merMetodik för inventering av förorenade områden
Metodik för inventering av förorenade områden Modellen togs fram av Naturvårdsverket En praktisk modell som bygger främst på uppgiftsinsamling Länsstyrelsen har inventerat nedlagda verksamheter Kommunens
Läs merEn sammanfattning av resultaten av Golder Associates AB:s markstudie av Eslövs fd gasverk
En sammanfattning av resultaten av Golder Associates AB:s markstudie av Eslövs fd gasverk Golder Associates har på uppdrag av Eslövs kommun genomfört markundersökningar vid Eslövs före detta gasverk. Det
Läs merE20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg
E20, Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg 2016-12-12 Tekniskt PM Förorenad mark TEKNISKT PM FÖRORENAD MARK E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg Vårgårda och Essunga kommuner, Västra Götalands
Läs merFörorenade områden - vad görs?
Förorenade områden - vad görs? Vad är problemet? Sedan industrialismen har människan gjort sig av med restprodukter på enklaste sätt - ut i vattendrag eller dumpat avfall bakom huset. Därför kan tusentals
Läs merHandlingsplan för nedlagda deponier inom Varbergs kommun
1 (10) 2018-01-23 Version 1.0 Samhällsutvecklingskontoret Handlingsplan för nedlagda deponier inom Varbergs kommun POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan
Läs merBilaga 1. Behovsbedömning av inventeringsmedel 2013 och 2014 Skåne län Hur många av dessa uppskattas omfattas av Antal identifierade Antal inventerad e (riskklassade Hur många objekt återstår att inventera
Läs merRESULTAT AV MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING VID GAMLA SLOTTSBRON I GRUMS KOMMUN
PM 1(5) 577-813-04 1700-3100 Miljöskyddsenheten Björn Nilsson RESULTAT AV MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING VID GAMLA SLOTTSBRON I GRUMS KOMMUN 1 Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen Värmland har DGE Mark & Miljö
Läs merLänsstyrelsens i Stockholms län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2013-2015
Bilaga 1 Länsstyrelsens i Stockholms län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2013-2015 Datum: 2012-10-31 Bakgrund Staten bekostar undersökning och efterbehandling
Läs merDrivkrafter i efterbehandlingsarbetet i Sverige
Drivkrafter i efterbehandlingsarbetet i Sverige Annika Jansson, Naturvårdsverket 2009-03-26 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Mål och förutsättningar 2009-03-26 Naturvårdsverket
Läs merFöroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson
Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Preliminär rapport 2006-12-21 Dnr M2005:03/2006/39
Läs merHuvudstudie Vinterviken
Huvudstudie Vinterviken SAMMANFATTNING MARS 2014 www.stockholm.se Huvudstudie Vinterviken sammanfattning mars 2014 Bakgrund Vinterviken är ett välbesökt grönområde med en lång industrihistoria. I området
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och
Läs merNr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands
Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands län Linköping 10581967 2013-07-12 560 000 3 SOLEL Östergötlands
Läs merEGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN
Foto: Elin Iseskog EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN handlingsplaner för hållbara saneringar EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Egenkontroll av förorenade områden och handlingsplaner
Läs merÖverlåtelse av kommunalt huvudmannaskap vid marksanering - SGU är en möjlig huvudman. Klas Arnerdal, Enhetschef Renare mark och vatten
Överlåtelse av kommunalt huvudmannaskap vid marksanering - SGU är en möjlig huvudman Klas Arnerdal, Enhetschef Renare mark och vatten SGU ska bidra till Giftfri miljö 9 Sveriges geologiska undersökning
Läs merTillsyn över förorenade områden under år 2014
Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-03-23 Handläggare Ann Christine Johansson Telefon: 08-508 28 827 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-04-14 p. 21 Tillsyn över förorenade
Läs mer