Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi. Elenor Mattsson och Mia Dahlqvist December Examensarbete, 15 högskolepoäng Pedagogik C

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi. Elenor Mattsson och Mia Dahlqvist December 2009. Examensarbete, 15 högskolepoäng Pedagogik C"

Transkript

1 Beteckning: Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi Alternativ kommunikation - för alla barn. - En studie om uppfattningar av alternativ kommunikation bland verksamma pedagoger inom tre förskoleverksamheter. Elenor Mattsson och Mia Dahlqvist December 2009 Examensarbete, 15 högskolepoäng Pedagogik C Lärarprogrammet Handledare: Daniel Pettersson Examinator: Peter Gill

2

3 Dahlqvist, Mia och Mattsson, Elenor (2009). Alternativ kommunikation för alla barn. En studie om uppfattningar av alternativ kommunikation bland verksamma pedagoger inom tre förskoleverksamheter. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi. Högskolan i Gävle, Abstrakt Då vi i vår omgivning uppmärksammat en viss okunskap angående alternativ kommunikation ökade intresset att göra en studie om förskollärares uppfattning om ämnet. Avsikten var även att studien skulle ha en informativ substans och därav bidra med mer kunskap inom detta område. Syftet med studien blev därmed att undersöka hur förskollärare definierar alternativ kommunikation. Ett vidare syfte var även att belysa förskollärarnas relation till ämnet, tillika utröna deras framtidstro. För att kunna synliggöra detta har vi inspirerats av fenomenologin som fokuserar på en persons beskrivning av ett fenomen, vilket i detta fall är alternativ kommunikation. Studien är av kvalitativ karaktär och vi intervjuade sex informanter på tre skilda förskolor vars arbetsätt gällande alternativ kommunikation skiljde sig åt. Resultatet visade att förskollärarna hade en relativt klar bild gällande vad alternativ kommunikation innebär för dem. Deras syften skiljde sig dock åt då barnen hade skilda behov och därav även verksamheternas olika pedagogiska inriktningar. Informanterna uppfattade alternativ kommunikation som en viktig del i framtiden vilket kommer att utvecklas då de menar att det är något som gynnar alla barn. Nyckelord: AKK, alternativ kommunikation, kommunikation Keywords: Alternative communication, augmentative communication, child, early childhood, preschool

4

5 Förord Detta arbete har för oss bidragit med stor kunskap och insikt i den alternativa kommunikationens betydelse. Dess oändliga möjligheter att ge alla barn en rättighet att kommunicera och utveckla sina språkkunskaper är något vi anser borde uppmärksammas av all personal på förskola och skola. Vi vill härmed tacka våra informanter som med sina kunskaper och reflektioner gjort denna studie möjlig. Vidare vill vi rikta ett tack till vår handledare Daniel Pettersson som har varit ett stort stöd och gett oss många goda råd på vägen. Slutligen vill vi även tacka våra familjer, släkt och vänner som stått ut med och stöttat oss under denna arbetsamma men väldigt lärorika period. Elenor Mattsson och Mia Dahlqvist

6

7 Innehållsförteckning Inledning...1 Begreppsdefinition...2 Disposition...2 Bakgrund...3 Kommunikation...3 Vad är kommunikation?...3 Kommunikationens grunder...3 Icke-verbal kommunikation...5 Alternativ kommunikation...6 Störningar i förmågan att kommunicera...6 Alternativ och kompletterande kommunikation/ AKK...7 Hjälpmedel i vardagen...7 Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation/ GAKK...8 Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation/ TAKK Andra kommunikationshjälpmedel Begåvningsstöd Utbildning, rättigheter och framtidsutsikt Syfte Frågeställningar Metod Val av metod Urval Frågornas utveckling Tillvägagångssätt Behandling av insamlat material Resultat och Analys Definition av alternativ kommunikation Syftet med alternativ kommunikation Utbildning och stöd inom alternativ kommunikation Alternativ kommunikation i framtiden Diskussion Metod Diskussion Resultat diskussion... 25

8 Slutsats Förslag till vidare forskning Referenser Bilagor Bilaga Bilaga

9 Varje barn har rättighet att bli bemött utifrån sina möjligheter. Varje barn har rättighet att få utnyttja sina resurser. Det är varje barns rätt att mötas av en omgivning som tar tillvara dess förmågor. Det är vårt ansvar att finna metoder och vägar som bäst gynnar barnets utveckling. Den pedagogik som är anpassad till det särskilda barnets behov och förutsättningar, det är en bra pedagogik för alla barn. (Anslag på en av de besökta förskolorna)

10

11 Inledning Detta arbete inleds med en tänkvärd dikt som innebär att alla människor har en rättighet att kommunicera. Denna rättighet är inte alltid självklar, utan för vissa krävs det mer tid och inlärning för att kommunikationen ska fungera. Vår teoretiska begreppsapparat är alternativ kommunikation och detta har vi valt för att belysa vikten av att kunna tillgodose alla barns behov. Alla människor kommunicerar och vi menar att kommunikation är så mycket mer än bara tal. Kommunikation sker även via kroppsspråket så som ögon, mimik, gester, rörelser men även med frivilliga och ofrivilliga reflexer. För barn som av olika omständigheter inte använder sig av tal som primärt språk finns alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Förskollärare möter med all sannolikhet barn som använder sig av AKK. Det är då viktigt att ha kunskap om ämnet och känna till metoder och hjälpmedel för att på bästa sätt kunna stödja barnen i deras utveckling. Vi anser att det bör ligga i varje blivande och verksam förskollärares intresse att söka information och kunskap om detta ämne då det är väldigt angeläget. Alla förskollärare har ett dokument att arbeta efter, vilket är läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet [Lpfö], 1998) och denna säger att; Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan (Lpfö 98 s. 5). Alltså alla barn har rätt till en pedagogisk verksamhet som är anpassad efter deras behov. Alla barn ska få utvecklas utifrån sin egen förmåga. Det gäller för förskolläraren att kunna se varje enskild individs behov och förutsättningar för att alla barn ska utvecklas på bästa sätt. Det bör alltid finnas i åtanke att förskolan lägger grunden för det fortsatta framtida lärandet. Vidare i läroplanen står att läsa följande; Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar (Lpfö 98 s. 5). För att barn som behöver mer stöd format efter egna behov ska få detta, krävs kunskap. Det behövs inga experter men det behövs förskollärare som har intresse för att lära sig mer om barnens olika sätt att kommunicera. Vilka metoder som finns att tillgå men även vilket stöd och hjälp det finns att få. Finns inte ens lite kunskap om detta ämne går det inte heller att ge barnen den trygghet och utveckling som Läroplanen beskriver; Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet på förskolan (Lpfö 98 s. 4). Alla barn är olika och i förskolan bör dessa olikheter uppmärksammas så att barnen utvecklas och får mer kunskap om varandra. Alltså kan dessa olikheter göras till gemensamma likheter, vilket vi anser jämställs med det Lpfö 98 menar med att barn i förskolan ska få en insikt och förståelse för andra barns livssituation. Vidare i Läroplanen står att språk är förenat med både lärande och identitetsutveckling. Detta anser vi är viktigt att poängtera, då möjligheten till att göra sig förstådd med hjälp av ett språk faktiskt påverkar ens identitet. Med andra ord så utvecklas vår identitet i samvaron med andra människor. Något som också tillsammans med tal- och skriftspråket gynnar utveckling och 1

12 lärande är att kommunicera genom bild, drama, musik och rörelse (Lpfö 98). Dessa är viktiga element som bör prägla den dagliga verksamheten i alla förskolor. I ovan nämnda aktiviteter får barnen möjlighet att uttrycka sig genom alla sinnen, vilket bidrar till självständighet. Med denna inledning önskar vi uppmärksamma att kommunikation är en viktig del i förskolans vardag som synliggörs genom olika uttrycksformer. Inför denna studie har vi uppmärksammat att uppfattningen av alternativ kommunikation har varit väldigt vag då flera människor i vår omgivning ifrågasatt vad alternativ kommunikation innebär och vad som menas med det. Detta ökade viljan att synliggöra ämnet och därav kommer denna uppsats även att vara informativ. Förhoppningen är att studien bidrar till en ökad förståelse och kunskap om vad alternativ kommunikation är. Utifrån detta inledande stycke presenteras efter begreppsdefinition och disposition aktuell litteratur i följande bakgrund. Begreppsdefinition I texten förekommer en rad förkortningar som är viktiga för förståelsen av innehållet. Därav presenteras här de mest förekommande begreppen som återfinns i arbetet. AKK står för Alternativ och Kompletterande Kommunikation som innefattar olika hjälpmedel för människor som inte har ett fullt utvecklat talspråk. När vi i texten belyser AKK allmänt har vi valt att benämna detta som alternativ kommunikation. AKK delas bland annat in i undergrupper som; TAKK vilket står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. GAKK består av Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation och innefattar bilder, symboler och föremål. Disposition Dispositionen inspireras av det Backman (2008) kallar för lineär disposition. Med detta menas att arbetet följer en traditionell logisk uppläggning vilket också är vanligt utifrån det kvalitativa perspektivet, som vi valt att fokusera på. Arbetet börjar med ovan nämnda Inledning som har tydliggjort utgångspunkten för arbetet. I nästkommande avsnitt följer Bakgrund, denna är uppdelad i två teman kommunikation och alternativ kommunikation. Under dessa teman är texten uppdelad i kategorier för att få ett tydligt och strukturerat innehåll. Bakgrunden avslutas med syfte och frågeställningar. Därefter belyses Metodavsnittet som innehåller val av metod, urval, frågornas utveckling, tillvägagångssätt och behandling av insamlat material. Vidare framförs sammanställning och analys av svaren under rubriken Resultat och Analys. Efter detta följer en Diskussion av metod och resultat som avslutas med slutsatser och förslag till vidare forskning. Slutligen redovisas Referenser och Bilagor. 2

13 Bakgrund Kommunikation Det inledande avsnittet handlar om kommunikation, vilket är ett väldigt vitt begrepp och vi har därav valt att fokusera på det som är relevant för arbetet vilket är den grundläggande kommunikationen. De delar som kommer att belysas är Vad är kommunikation? Kommunikationens grunder, Teoretiska synsätt och icke-verbal kommunikation. Därefter berör vi ämnet alternativ kommunikation och vilka metoder som används för att skapa en gemensam fungerande kommunikation, där talet inte är det primära. Vad är kommunikation? Ordet kommunikation kommer från latinets communicare som betyder att göra gemensamt. För att få en fungerande kommunikation krävs ett samspel mellan de berörda personerna (Svensson, 1998). Genom gemensamma språk och användningen av en viss kanal (ljud, tecken) utbytes information med varandra. Med information menas att en sändare delger något som mottagaren tolkar och därmed också framkallar en reaktion på det skickade budskapet, vilket kan vara ett svar på sändarens fråga (Backlund, 2006). Kommunikation är grunden för all kontakt och därmed för relationerna människor emellan. Kontakten med andra människor är av vikt då den utvecklar ens identitet, en spegling negativ som positiv behövs för att kunna utvecklas på bästa sätt (Nilsson & Waldemarson, 2006; Ostrowski, 1998). Ett ömsesidigt utbyte sker då människor tar del av varandras tankar, känslor, upplevelser och idéer. Därmed skapas en bättre förståelse för hur individer uppfattar varandra vilket bidrar till ett större självförtroende (Se bl.a. Dahlkwist, 2004; Nilsson & Waldemarson, 2006; Ostrowski, 1998, Svensson, 1998). Det första skriket som ett nyfött barn ger ifrån sig kallas för primalskrik och är den första kommunikationen. Redan här läggs grunden för kommunikationen och livet formas tillsammans med barnets föräldrar (Ostrowski, 1998). Sedan kommer den förspråkliga kommunikationen som innefattar olika läten men även joller, minspel och pekningar som de nyfödda och små barnen använder sig av. Genom dessa olika ljud, nyanser, rytm, tempo lär sig sedan barnet att formulera ord. Kroppsspråket som gester och blickar är väldigt betydande för små barn i deras sätt att göra sig förstådda och knyta an till andra människor (Ostrowski, 1998; Svensson, 1998; Quilliam, 1995). Kommunikation sker hela tiden, medvetet som omedvetet. Det talade språket är ett sätt att kommunicera, men kommunikation sker även via olika konstformer som bild, dans och musik, språk innefattar även ögon, gester, mimik och avstånd med mera. En person kan säga en sak medan kroppen sänder ut ett annat budskap (Nilsson & Waldemarson, 2006). Ostrowski (1998) anser att 75% av kommunikationen sker icke-verbalt medan Julin (2005) menar att i ett budskap som skickas mellan två eller fler personer ser ut på följande sätt, kroppsspråk 60%, rösten 30%, orden 10%. Kommunikationens grunder Kommunikation är en social process och genom en god kommunikation skapas trygghet och struktur i vår vardag, en vardag som inte innehåller någon form av struktur är en vardag utan mening (Nilsson & Waldemarson, 2006). Människor har ett behov av kontakt som behövs få tillfredställt, vilket har en stor påverkan på välbefinnandet och den psykiska och fysiska hälsan. Blir behovet av olika anledningar inte tillfredställt kan resultatet bli en försämrad 3

14 självbild, vilket i sin tur ofta leder till rädsla och otrygghet (Dahlkwist, 2004; Nilsson & Waldemarson, 2006). En orsak till missförstånd och otillfredsställelse i kommunikationen kan bland annat bero på: Språkliga hinder, vi talar olika språk. Oklara ord, otydliga formuleringar som exempelvis kanske, nog. Dubbla budskap, Vad sägs (ord) och Hur sägs det (kropp, minspel, tonläge). Tankeläsning, en person tror att någon ska förstå vad denne vill, utan att skicka något budskap. Generaliserande ord som, man och jämt (Dahlkwist, 2004). Kommunikationen kan vara direkt vilket innebär att parterna är fysiskt närvarande, alltså kan de se eller höra varandra. I en indirekt kommunikation är parterna åtskilda i tid och/eller rum, hit räknas skriftlig kommunikation som brev eller film men även envägskommunikation (Backlund, 2006). När en person matas med information och budskap utan att få/kunna ge någon tillbaka, kallas för envägskommunikation vilket kan inträffa på exempelvis en föreläsning. Sällan förekommer en hundraprocentig envägskommunikation då vi som sagt kommunicerar med hela vårt kroppsspråk, så vid till exempel en föreläsning talar en gäsp ett tydligt språk. Tvåvägskommunikation är vanligast, i denna finns möjlighet att ställa motfrågor. Fördel med denna är risken för missförstånd som minimeras i jämförelse till envägskommunikationen. Dock kan envägskommunikation vara en stor fördel när något ska ske mycket snabbt och snabba beslut ska fattas. Med en falsk tvåvägskommunikation menas att en person kan säga en sak men antyda en annan, exempelvis kul att ses! fast kroppsspråket säger något annat, stig in! och en snabb titt på klockan (Dahlqwist, 2004). Något som är gemensamt för alla olika språk är att de innehåller ett väldigt sammansatt och dynamiskt system av symboler. Språkets primära uppgift har ett socialt ändamål, det påverkar oss och vårt tänkande genom olika kodningar av saker och händelser i vår omgivning vilket i sin tur skapar gynnsammare förutsättningar för oss att minnas och uppmärksamma vår omvärld (Svensson, 1998). Talet lika som andra språk bygger på ett samspel mellan sändare och mottagare. I en fungerande kommunikation måste sändaren se förbi sig själv och ha mottagaren i fokus. En anpassning krävs till varandra och personen bör styra sitt tal och upplägg så att mottagaren känner sig trygg (Julin, 2005; Svensson, 1998). Det finns två framstående kommunikationsteorier den ena är Processinrikting/processkolan vilken är kopplad till psykologi och sociologi med inriktning på kommunikationshandlingar. Tyngdpunkten är sändare-budskap-mottagare, sändaren har en stor funktion. Processen delas upp i mindre delar för att kunna göra analyser av bland annat roller, tolkningar och situationer där en beskrivning görs av vad som sker och hur resultatet blev. Den andra teorin är semiotik som betyder läran om tecken och betydelser, vilken är kopplad till lingvistik och humanoria med inriktning på kommunikationens funktioner. Här står budskapet i centrum, hur meddelandena samverkar med personerna, men även betydelsen i det som överförs till varandra är i fokus. Mottagaren har en aktivare roll än sändaren (Se bl.a. Fiske, 1997; Nilsson & Waldemarson, 2006). Något som ofta också ingår i kommunikationen men som inte tillhör budskapet är brus. Med brus menas störande objekt eller ljud som kan försvåra för en mottagare att ta emot och tolka ett budskap. Brus delas upp i olika fack beroende på vad de inbegriper: Fysiskt brus: en bil som far förbi ute på gatan, åska, knaster i telefonen, musik. 4

15 Semantiskt brus: olika språk, otydlighet, utfyllnadsord. Psykologiskt brus: misstänksamhet, konsekvenser av fördomar men även tankar som kan vara intressantare än sändarens ord (Se bl.a. Backlund, 2006; Dahlkwist, 2004; Fiske, 1997; Nilsson & Waldemarson, 2006). Icke-verbal kommunikation I all kommunikation är de flesta budskap icke-verbala, det är en viktig del i kommunikationen och i denna finns alla budskap som inte ryms i orden. Dessa visas i många olika uttryck: tankar, känslor, gester, minspel, blickar, andningsrytm, betoningar, tystnader, sätt att gå, kroppshållning men även lukt, smak, frisyrer, kläder och saker som personer omger sig med (Se bl.a. Backlund, 2006; Dahlqwist, 2004; Nilsson & Waldemarson, 2006). Den grundläggande uppgiften för icke-verbal kommunikation är att uttrycka attityder och känslor, vi visar dominans och underkastelse och vi signalerar samhörighet med andra människor (Håkansson, 1995). All denna icke-verbala kommunikation underlättar för oss att förstå andra människor, deras tankar och känslor. För människor med svårigheter att förstå ett språkligt innehåll kan den icke-verbala kommunikationen vara en bättre väg att gå, som i många fall även leder till en förbättrad talspråksutveckling. Vilket till exempel underlättar för barn och personer med hjärnskador eller utvecklingsstörning (Nilsson & Waldemarson, 2006; von Tetzchner, 2005). Människor har ett antal grundläggande känslor vilka alla till stor del ges uttryck i våra ansikten, dessa är vrede, rädsla, förvåning, glädje, sorg, avsky och fruktan (Backlund, 2006; Dahlqwist, 2004). Ansiktet visar mer än något annat hur en person egentligen mår. Ansiktsuttrycken visar exempelvis hur vi vill bli bemötta, men minspelet beskriver också personlighet, stämning och gensvar. Ögonen kallas också för själens spegel då dessa kan spegla personens innersta känslor. Ögonkontakt är en känslomässig uttrycksform då blickar är väldigt betydelsefulla. Under en tredjedel av tiden för ett samtal finns ögonkontakt mellan personerna vilken även används för av avsluta eller lämna över samtal. Men ögonen kan också användas för att hota eller dominera andra människor. En som skapar ögonkontakter förstås som vänlig, ha självförtroende och är utåtvänd. Medan den som undviker detta ofta betraktas som undergiven, hal och kylig (Backlund, 2006; Dahlqwist, 2004). Även ögonbrynen har stor betydelse och förstärker blickens signaler (Håkansson, 1995). Av alla synintryck en person får på en dag så minns denna det som han/hon kanske sökt efter, det som avviker från det normala eller kanske sådant som ger oss tillfredställelse av ett behov (Dahlqwist, 2004). Rösten kallas ett akustiskt fingeravtryck, vilken uttrycker våra känslor och anpassas ofta till den berörda samtalspartnern. Detta innebär att tonläget ändras beroende på om det exempelvis är ett barn, vuxen eller chef som är närvarande. I och med denna förändring av rösten skapas en större närhet och gemenskap (Håkansson, 1995; Ostrowski, 1998). Gesterna är medvetna och ofta kompletteras dessa med ord och ökar då ordens värde. Men gesterna kan också ersätta ord i miljöer där det kan vara svårt att föra en konversation, som till exempel i väldigt bullriga miljöer eller när det är långa avstånd emellan sändare och mottagare. Gesterna förtydligar budskapet och kan understryka något viktigt som sägs. Beröring är den starkaste formen av icke-verbal kommunikation, den talar direkt till våra känslor och kan säga mer än tusen ord. Det är inte bara berörningen som upplevs utan även människan bakom denna. Vidare uttrycks bland annat makt, kontroll, vrede och status via denna kroppsform. Vad gäller beröring och var och hur den får ske regleras av både sociala 5

16 och kulturella regler. Via kläderna uttrycks ens personlighet, vidare går att utläsa vilken samhällsgrupp en människa tillhör eller vill tillhöra (Se bl.a. Backlund, 2006; Dahlkwist, 2004; Håkansson, 1995; Nilsson & Waldemarson, 2006; Ostrowski, 1998; Quilliam, 1995). Ett sätt att dela in icke-verbala signaler är efter olika grad av inlärning från Emblem som är inlärda till Adaptorer som är medfödda. Emblem är medvetna, de kan vara avbildande, är godtyckliga och innehåller abstrakta symboler. Illustrationer kompletterar det verbala språket. Det finns Ikoniska illustrationer vilka avbildar innehållet i det som sägs, exempelvis storlek och form. Det finns även Taktslag och dessa ger ökad kraft åt något viktigt och är rytmiska gester som görs i takt med talet. Regulationer är till viss mån inlärda och styr det verbala samspelet. Dessa signalerar turtagning i kommunikationen med hjälp av blickar, nickningar och kroppsrörelser. Känslouttryck är medfödda och grundläggande för denna form av kommunikation och kan inte ersättas av det verbala språket. Adaptorer är medfödda och är bitar av beteenden som fanns i barndomen men som senare övergivits. Hit räknas vissa gester och överslagsbeteenden som till exempel att klia sig vid obekväma situationer (Håkansson, 1995). Vårt kroppsspråk berättar vem vi är, det talar om vår karaktär, det inte bara uttrycker vår personlighet den bidrar också till att forma den (Quilliam, 1995). Alternativ kommunikation Varje människa har, oavsett funktionshinder och kommunikationssvårigheter, en grundläggande rätt att kommunicera (Gotthard, 2002 s. 75). I följande avsnitt berörs begreppet alternativ kommunikation. Även detta är ett relativt brett ämne, därav har fokus endast lagts på följande begrepp: störningar i förmågan att kommunicera, alternativ och kompletterande kommunikation, hjälpmedel i vardagen, grafisk kommunikation, tecken som alternativ kommunikation, andra kommunikationshjälpmedel, begåvningsstöd och utbildning, rättigheter och framtidsutsikt. Störningar i förmågan att kommunicera Kommunikation är så mycket mer än bara tal, det är viktigt att kunna göra sig förstådd och förstå sin omgivning. För vissa människor kan detta vara ett problem, då de till exempel har medfödda skador i hjärnan som gör att de har svårigheter att tala, vilket ofta medför problem med röst, artikulation, språk och pragmatik (Heister Trygg, 1998; Gotthard, 2002). Röstavvikelse kan bero på medfödd skada men möjlighet finns även att det uppkommer senare i livet. Stämbanden är en möjlig orsak till röstavvikelse men problem uppstår även efter infektioner eller tumörer. Svårighet med artikulationen har ofta sin grund i exempelvis en medfödd skada som Cerebral Pares (CP) men även vid läpp, gomspalt, stroke eller MS, vidare ses även stamning som en av orsakerna. Gällande språksvårigheter är dessa ofta medfödda så som vid CP eller DAMP/ADHD men uppstår även senare i livet. Bristerna innefattar allt från språkljud, ord, ordförståelse samt hur en text berättas och förstås. En dyspragmatisk svårighet innebär att personen har svårt att finna de rätta orden och lyckas säga dessa på rätt ställe, vid rätt tillfälle och till den rätta personen. Varför dessa brister förekommer har flera olika orsaker som till exempel att personen inte haft tillräckligt med språkstimulans med andra människor, en annan orsak är mer psykologisk eller biologisk så som exempelvis vid autism eller Asperger syndrom där denna form av kommunikationsstörning är den mest framträdande (Heister Trygg, 1998). Som nämnts så 6

17 utgör kroppsspråket en stor del av hur vi kommunicerar och brukar fungera som ett komplement, en förstärkning av det personen vill säga eller hur denne känner sig. En del funktionshindrade kan dock inte använda kroppsspråket då de har psykiska eller fysiska svårigheter som gör detta omöjligt, exempelvis en person med en synskada. Personer med någon form av hjärnskada har ofta svårt att uttrycka sig, svårigheter med att förstå ord och symboler och att kommunicera i sällskap med andra (Gotthard, 2002). Alternativ och kompletterande kommunikation/ AKK AKK tillämpas av både barn och vuxna, det är en BRO av insatser som ersätter/kompletterar brister i talat språk. Denna BRO innefattar Brukare Redskap Omgivning, vilket innebär att Brukaren som är i behov av alternativ kommunikation får Redskap för att kunna integrera med sin Omgivning och dessa utgör således en helhet (Hjälpmedelsinstitutet, 2009). För att hjälpa en individ som har störningar i kommunikationen krävs en kartläggning av svårigheterna. Detta görs oftast i samråd med logoped och resultatet kan då bli att denne behöver någon form av alternativ och kompletterande kommunikation. En människa ska känna sig så självständig som möjligt och då krävs att denne har möjlighet att kommunicera och ge uttryck för sina behov med omvärlden. Det är därför av vikt att pröva ut dessa hjälpmedel med omsorg och se till individens nätverk. Ges denna möjlighet kommer personen i fråga att känna sig mer delaktig i samhället (Gotthard, 2002). I Lagen om stöd och service (LSS) står att: LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra (Socialstyrelsen, 2009). Detta innebär att med rätt hjälp så finns det goda möjligheter för en person att kunna uppnå och känna delaktighet, likväl som om denna rättighet skulle tas bort så kommer individen inte få möjlighet att uppleva delaktighet (Gotthard, 2002). Hjälpmedel i vardagen Flertalet människor använder sig dagligen av hjälpmedel för att vardagen ska kunna fungera lättare, som till exempel almanacka, telefon, dator med mera. Vissa av dessa hjälpmedel kan vara svåra att förstå och lära sig och är därför omöjliga som hjälpmedel till funktionshindrade. Det är också förödande att allt för stor vikt läggs på att försöka lära omgivningen att använda ny teknik när det bästa vore att försöka anpassa eller göra tekniken användbar för funktionshindrade redan från början (Gotthard, 2002). En människas kommunikationssätt delas upp i två olika kategorier Kroppen som innefattar naturliga reaktioner, signaler, gester och teckenkommunikation. Visuella stimuli består av saker, fotografier, bilder, pictogram, bliss, ord, fraser, meddelanden och alfabet. En del av dessa hjälpmedel kan personen i fråga redan använda medan andra måste läras in. I vissa fall använder sig brukaren av en metod medan omgivningen fortfarande använder sig av talet men detta beror dock på brukarens funktionsnedsättning. Kroppsliga/manuella uttryck är sådana som exempelvis gester och mimik. Många med funktionsnedsättning använder gärna händerna som ett sätt att kommunicera. De naturliga reaktionerna som vi har inbyggda i kroppen så som hunger, törst, smärta, rädsla, glädje men även att kroppen självmant svettas 7

18 när det blir varmt eller blir kall när det är kallt är viktiga för personer med talhandikapp då dessa talar om hur denne mår. Omgivningens sätt att tolka dessa naturliga reaktioner är väldigt viktigt då vissa med funktionshinder inte kan tala om hur de känner (se vidare avsnittet om TAKK) (Heister Trygg, 1998). Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation/ GAKK Med GAKK menas att använda grafiska/visuella bilder, föremål eller symboler som ett alternativt kommunikationssätt (Heister Trygg, 2005). Under denna del berör vi avsnitten Symboler, bilder och fotografier, Pictogram och slutligen Bliss. Alla språk har mer eller mindre svåra symboler. Vi utgår inte från att små barn ska förstå talspråkets alla ord innan vi börjar tala med dem. Vi erbjuder dem att bada i språket genom att berätta, läsa sagor, ställa frågor, kommentera bilder i pekböcker osv. Med rätt stimulans kan man nå olika långt (Falck, 2001 s. 7). Symboler, bilder och fotografier Vanliga ord som användes kan med lätthet bilda symboler och bilder. För personer där den verbala förmågan inte fungerar så ersätts ordet oftast av detta. Det blir då lättare att förstå information och instruktioner men svårigheten ligger fortfarande i att beskriva och tolka känslor och andra abstrakta ting. Den som har läs- och skriv problem kan använda symboler som ett bra hjälpmedel. För att skapa förståelse av ett budskap till den funktionshindrade är en bild av föremålet det mest användbara hjälpmedlet. Ju konkretare bilden är desto bättre, det kan vara en bild som signalerar matdags eller att brukaren själv väljer denna bild när den exempelvis är hungrig. Variationer ska finnas mellan bilderna så att valmöjligheterna ökar så att personen kan göra egna val men även förberedas inför vad som komma skall (Gotthard, 2002). Användningen av signal och symbol kan beskrivas på detta sätt: Saker kan signalera Passivt: Någon visar skeden det kommer mat Aktivt: Jag tar skeden jag vill ha mat Bilder kan signalera Passivt: Någon visar bilden av mat jag får mat Aktivt: jag tar en bild jag får mat (Heister Trygg, 2005 s. 18). Den tillägnande kunskapen i att en bild eller signal betyder något konkret härrör i en klassisk betingning. Med det menas att en inlärning har skett utifrån ett neutralt stimulus som vid upprepade tillfällen påträffas i samband med ett obetingat stimulus. Detta resulterar slutligen i en betingad respons, alltså förståelsen i att bilden/signalen hör ihop med aktiviteten (Se bl.a. Passer & Smith, 2004; Von Tetzchner, 2005; Weiten & Halpern, 2005). Andra bilder/symboler är bildsamlingar så som bilder och foton på personen i fråga och så även teckningar som denne målat. Det finns även färdiga bildsamlingar som kallas Nilbilder 1 (Heister Trygg, 2005). Det går även att göra egna bilder i en så kallad bildbank med hjälp av dator och digitalkamera, bilderna blir då mer personliga (Gotthard, 2002). I övrigt finns färdiga bildbanker att få på CD rom skiva med ca 1000 färgbilder. Bilderna avspeglar olika teman så som växter, djur, fordon, familj, fritid, natur med mera (Gotthard, 2002; Heister Trygg, 2005). En annan form av bilder som finns är PCS Picture Communication Symbols 1 Nilbild (2009). Färgbilder som används i kommunikationssammanhang. 8

19 (Se bl.a. Heister Trygg 2005; Möller & Nyman 2003; Gotthard 2002). Dessa bilder nyttjas av personer som kan använda sig av ett fåtal ord eller kortare meningar. De ska vara lättare att använda än bliss och pictogram men blir mer abstrakta jämfört med ett fotografi. Bilderna är i färg men går även att få/användas i svartvitt (Heister Trygg, 2005). I USA har en studie utförts av Trief (2007) där hon har undersökt hur konkreta föremål och bilder ska kunna underlätta kommunikationen för barn som har fler funktionshinder. Barnen som deltog hade till exempel nedsatt syn eller var helt blinda, motoriken och den kognitiva förmågan var försämrad, fördröjt tal eller inget tal alls och var i åldrarna 4-16 år. Bilderna och föremålen introducerades för 48 stycken barn men bara 25 stycken var med i studien. Bilderna och föremålen introducerades av vuxna som kom i kontakt med barnen så som till exempel läraren och terapisten. De skrev sedan ner om barnet valde rätt föremål till rätt aktivitet. Dataanalysen som sedan gjordes var att jämföra hur många gånger ett barn valt rätt föremål till rätt aktivitet. Undersökningen utfördes från september till juni och resultatet visade att 3 procent valde rätt i september och hela 73 procent i juni. GAKK används ofta som en förstärkning till talet. En del människor behöver se bilder och symboler tillsammans med det talade språket för att få ett sammanhang av situationen. Detta innebär givetvis att personen är hörande och förstår talspråket och även till viss del kan använda detta, men behöver bilder/symboler som ett komplement alltså inte ett alternativ (Heister Trygg, 2005). Pictogram Pictogram är ett symbolsystem som innefattar ungefär olika symboler. Bilderna är tryckta i vitt mot en svart bakgrund, detta för att de ska bli så tydliga som möjligt att läsa av (Falck, 2001; Heister Trygg, 2005). Det är absolut tillåtet att färglägga dessa, då dagarna har fått sina speciella färger. En persons förutsättningar, tidigare och nuvarande erfarenheter är faktorer som avgör hur mycket denne utvecklas gällande kommunikationen. Försök som har utförts på barn i åldern månader visar att likväl som de känner igen enkla bilder i pekböcker så som exempelvis ko eller bil och kan härma eller benämna dessa så känner de även igen samma sak fast den visas i pictogramform (Falck, 2001). Bara genom att erbjuda tal- och språkstörda att bada i Tecken kommunikation, Pictogram, Bliss eller andra kommunikationssystem vet vi hur långt de kan nå. Vi omges inte av Pictogrammets 1000 symboler som ett naturligt språk och därför krävs en medveten träning och undervisning (Falck, 2001 s. 7). På förskolor som har barn med funktionshinder integrerade används ofta pictogram. Där nyttjas detta för alla barnen som en metod för att läsa och skriva. När eleverna sedan börjar skolan har det framgått att de är mycket bekanta och kan hantera dessa symboler. Vidare finns möjlighet att göra mycket roliga saker av pictogrambilderna så som till exempel memoryspel, sånger, kommande veckas matsedel, veckoschema, månadsschema, egna böcker med mera. Kommunikationskartor är en viktig aspekt i kommunikationen, dessa kartor kan programmeras så att bilderna får tal, en röst som läser upp orden så att personen kan delta i diskussioner med sina kamrater. Detta blir ett tydligare sätt för personen att kunna uttrycka vad denne vill (Falck, 2001). 9

20 Bliss Bliss är ett grafiskt symbolspråk som innehåller drygt 3500 geometriska tecken i alla ordklasser som kan kombineras på olika sätt. Symbolerna är svarta men har olika färgade bakgrunder som bestämmer till vilken ordklass symbolen tillhör (Heister Trygg, 2005). Vilket gör att en person mer grundligt kan förklara vad denne vill. Denna form av alternativ kommunikation ska fungera som hjälpmedel för personer med brister i tal, läs och i den motoriska förmågan (Gotthard, 2002). Bliss är internationellt vilket gör att blissanvändare kan tala med varandra över hela världen (Möller & Nyman, 2003). I regelsystemet för bliss finns färdiga symboler och av dessa går sedan att skapa nya symboler som sedan kombineras till meningar, som sätts upp på en tavla så att det blir lättare att se det grammatiska (Heister Trygg, 2005). Det finns både standardkartor men även personligt framtagna blisskartor. Dessa ska alltid finnas tillhands för användaren så att denne med lätthet ska kunna peka på symbolerna och på så sätt tala om vad hon/han vill. Alla har inte möjlighet att peka med händerna utan använder då sig av antingen en pekpinne eller en ljusstråle. Vissa har även symboler inbyggda i sin dator och visar då vad de vill genom att trycka ner rätt tangenter. Dessa är även kopplade samman med det svenska språket så att den som inte förstår symbolspråket ändå ska kunna förstå vad personen vill/säger (Heister Trygg, 1998, 2005; Gotthard, 2002). Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation/ TAKK Med TAKK används tecken som ett komplement i språk- och talsituationer. TAKK influerade stort på 80 och 90 talet och mot slutet av 90 tidigt 2000-tal så är TAKK starkt etablerat, men samtidigt så börjar metoden att ifrågasättas vad gäller teori och praktik då kritiker anser att det brister vad gäller kunskap, färdigheter och resurser. Fördelarna med tecken är många, bland annat så används fler sinnen då de både går att se och ta på. De blir även mer konkreta och avbildar ett ord mer korrekt än vad talet gör dessutom så finns tecknen alltid med var en person än befinner sig (Heister Trygg, 2004). Det finns andra former av tecken så som till exempel tecken som stöd (TSS) vilket används av personer som blivit hörselskadade eller döva i vuxenålder och som har svårt att lära in ett helt nytt språk. Termen bör dock inte kopplas samman med TAKK eftersom TSS vänder sig till personer som är döva eller hörselskadade. Samma gäller även för dövas teckenspråk, svenska teckenspråket (STS) eftersom det skiljer sig mycket från TAKK, då STS används i tysta miljöer och TAKK används i hörande miljöer. Grammatiken skiljer sig också mycket åt och TAKK utgår från det talade språket. Vissa likheter finns då en del tecken är lika eftersom de lånats in från STS. Syftet vad gäller TAKK är att det ska kunna användas i alla kommunikationssammanhang och vara individanpassat. Omgivningen måste ha en betydande kännedom om TAKK både vad gäller användandet och tillvägagångssätt som underlättar kommunikations och språkutvecklingen för personen. Vilket innebär att omgivningen måste kunna teckna för att på bästa sätt kunna kommunicera och stimulera personen med behov av TAKK. Detta görs genom att omgivningen sätter tecken på sitt tal och tecknar de mest betydande orden. Många använder TAKK för att förstå andra men även för att kunna uttrycka vad de själva vill och känner (Heister Trygg, 2004). Personer som använder sig av TAKK är överlag hörande som har eller inte har en utvecklingsstörning men som bland annat har bristfälligt eller inget tal, har en viss språkförståelse, förstår bilder, symboler och har fungerande händer. Detta kan innefatta barn med Downs syndrom, barn med försenad språkutveckling och kognitiv utveckling, vid grav språkstörning och vid autism. TAKK används även för normalbegåvade barn som har en försenad talutveckling där de inte riktigt 10

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Modersmål, språkproblem och användning av AKK.

Modersmål, språkproblem och användning av AKK. Projekt TAKK för Språket Föräldrakurs TAKK på modersmålet (Ht -2011) Modersmål, språkproblem och användning av AKK. Kommunikation och Språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder

Läs mer

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget Presentation Helena Hörkeby Leg. Logoped Kommunikationsenheten och IdéTorget Kommunikationsenheten Enhet inom Handikapp & Habilitering Länscenter Barn och ungdomar upp till 18 år Med flerfunktionshinder

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Britt Claesson. Kommunikation TAKK Kommunikation TAKK 1!"#!$"% 2 Britt Claesson Förskollärare sedan 1982 Förskollärare, dagbarnvårdare, personlig assistent, lärare på särskola Talpedagog på habiliteringen 1991-2007 AKK-pedagog vid DART

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation Har alla något att berätta? med fokus på alternativ Gunilla Thunberg DART västra Sveriges soch dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Förskolan Galaxens verksamhetsidé är en länk i en kedja av olika styrdokument där alla samlade dokument måste ställas i relation till varandra, från internationella

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö

Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö Språkplan modersmålsstöd Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö 2015/2016 Introduktion En stark grund i barnets modersmål har stor betydelse i utvecklingen av barnets identitet, självförtroende, normer,

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Trygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola.

Trygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola. Lidingö Särskola Värdegrund Alla har vi värderingar. Tankar om vad vi vill stå för och vad som är rätt och viktigt i livet. Våra värderingar påverkar hur vi ser på omvärlden och hur vi förhåller oss till

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning Arbetsplan KILSMYRANS förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 2011-05-30 Sid 1 (16) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola avd 5 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Förskolan Klockarängens Arbetsplan Förskolan Klockarängens Arbetsplan 1. Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! 1.10.2013 En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! Mångprofessionell social- och hälsovård - resursförstärkande arbetssätt 1.10 Resursförstärkande barndom Två termer: Barn med talsvårigheter

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-04-29 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) 2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende

Läs mer

Handlingsplan för 2012/2013

Handlingsplan för 2012/2013 2012-06-27 Sid 1 (16) Handlingsplan för Östers förskola 2012/2013 X X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Skolledningens ställningstagande

Skolledningens ställningstagande Likabehandlingsplan Gothem förskola 2013/2014 Skolledningens ställningstagande Denna likabehandlingsplan bygger på skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna förtydligar förskolans ansvar att arbeta mot

Läs mer

Välkommen till TAKK - tecken som stöd. Else Åhmark Specialpedagog Skolförvaltningen Mölndals stad

Välkommen till TAKK - tecken som stöd. Else Åhmark Specialpedagog Skolförvaltningen Mölndals stad Välkommen till TAKK - tecken som stöd Svenskt Teckenspråk (Tsp) på olika sätt Svenskt teckenspråk, i dagligt tal bara teckenspråk Visuellt språk - annan grammatik än svenskan. Tecknad svenska Talar och

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-06-24 Reviderad 2015-06-22 Verksamhetens namn Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Förskolan Akvarellen

Förskolan Akvarellen Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen. De har ersatt den tidigare

Läs mer

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Avdelning Fantasiresan Stigens Friskola Innehållsförteckning Fokus under 2016-2017 Åtgärder enligt föregående utvärdering Mål och riktlinjer Normer och värden Utveckling

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergets förskola. Avd /2016

Arbetsplan. Lillbergets förskola. Avd /2016 Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 3 2015/2016 INLEDNING Vi har valt att arbeta med läroplansmålen Normer och värden samt Språk och kommunikation. I den aktuella barngruppen anser vi att det är viktigt

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskola/Område Björnen Avdelning/grupp Lilla Björn Bakgrund På vår förskola har vi prioriterat utevistelsen. Forskning

Läs mer

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad

Läs mer

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål Gällstads förskola Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Emma

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Bilaga 5 Årsberättelse 2013/2014 Förskoleområde: Stigslund/Strömsbro Förskolans namn: Åbyggeby förskola Ansvarig förskolechef: Annika Proos Biträdande förskolechef: Lena Hornéy Inledning för Årsberättelse

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN Framtagen 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bäsna förskola BLÅKLOCKAN På Blåklockan ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är.

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15 LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer