Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi. Elenor Mattsson och Mia Dahlqvist December Examensarbete, 15 högskolepoäng Pedagogik C

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi. Elenor Mattsson och Mia Dahlqvist December 2009. Examensarbete, 15 högskolepoäng Pedagogik C"

Transkript

1 Beteckning: Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi Alternativ kommunikation - för alla barn. - En studie om uppfattningar av alternativ kommunikation bland verksamma pedagoger inom tre förskoleverksamheter. Elenor Mattsson och Mia Dahlqvist December 2009 Examensarbete, 15 högskolepoäng Pedagogik C Lärarprogrammet Handledare: Daniel Pettersson Examinator: Peter Gill

2

3 Dahlqvist, Mia och Mattsson, Elenor (2009). Alternativ kommunikation för alla barn. En studie om uppfattningar av alternativ kommunikation bland verksamma pedagoger inom tre förskoleverksamheter. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi. Högskolan i Gävle, Abstrakt Då vi i vår omgivning uppmärksammat en viss okunskap angående alternativ kommunikation ökade intresset att göra en studie om förskollärares uppfattning om ämnet. Avsikten var även att studien skulle ha en informativ substans och därav bidra med mer kunskap inom detta område. Syftet med studien blev därmed att undersöka hur förskollärare definierar alternativ kommunikation. Ett vidare syfte var även att belysa förskollärarnas relation till ämnet, tillika utröna deras framtidstro. För att kunna synliggöra detta har vi inspirerats av fenomenologin som fokuserar på en persons beskrivning av ett fenomen, vilket i detta fall är alternativ kommunikation. Studien är av kvalitativ karaktär och vi intervjuade sex informanter på tre skilda förskolor vars arbetsätt gällande alternativ kommunikation skiljde sig åt. Resultatet visade att förskollärarna hade en relativt klar bild gällande vad alternativ kommunikation innebär för dem. Deras syften skiljde sig dock åt då barnen hade skilda behov och därav även verksamheternas olika pedagogiska inriktningar. Informanterna uppfattade alternativ kommunikation som en viktig del i framtiden vilket kommer att utvecklas då de menar att det är något som gynnar alla barn. Nyckelord: AKK, alternativ kommunikation, kommunikation Keywords: Alternative communication, augmentative communication, child, early childhood, preschool

4

5 Förord Detta arbete har för oss bidragit med stor kunskap och insikt i den alternativa kommunikationens betydelse. Dess oändliga möjligheter att ge alla barn en rättighet att kommunicera och utveckla sina språkkunskaper är något vi anser borde uppmärksammas av all personal på förskola och skola. Vi vill härmed tacka våra informanter som med sina kunskaper och reflektioner gjort denna studie möjlig. Vidare vill vi rikta ett tack till vår handledare Daniel Pettersson som har varit ett stort stöd och gett oss många goda råd på vägen. Slutligen vill vi även tacka våra familjer, släkt och vänner som stått ut med och stöttat oss under denna arbetsamma men väldigt lärorika period. Elenor Mattsson och Mia Dahlqvist

6

7 Innehållsförteckning Inledning...1 Begreppsdefinition...2 Disposition...2 Bakgrund...3 Kommunikation...3 Vad är kommunikation?...3 Kommunikationens grunder...3 Icke-verbal kommunikation...5 Alternativ kommunikation...6 Störningar i förmågan att kommunicera...6 Alternativ och kompletterande kommunikation/ AKK...7 Hjälpmedel i vardagen...7 Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation/ GAKK...8 Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation/ TAKK Andra kommunikationshjälpmedel Begåvningsstöd Utbildning, rättigheter och framtidsutsikt Syfte Frågeställningar Metod Val av metod Urval Frågornas utveckling Tillvägagångssätt Behandling av insamlat material Resultat och Analys Definition av alternativ kommunikation Syftet med alternativ kommunikation Utbildning och stöd inom alternativ kommunikation Alternativ kommunikation i framtiden Diskussion Metod Diskussion Resultat diskussion... 25

8 Slutsats Förslag till vidare forskning Referenser Bilagor Bilaga Bilaga

9 Varje barn har rättighet att bli bemött utifrån sina möjligheter. Varje barn har rättighet att få utnyttja sina resurser. Det är varje barns rätt att mötas av en omgivning som tar tillvara dess förmågor. Det är vårt ansvar att finna metoder och vägar som bäst gynnar barnets utveckling. Den pedagogik som är anpassad till det särskilda barnets behov och förutsättningar, det är en bra pedagogik för alla barn. (Anslag på en av de besökta förskolorna)

10

11 Inledning Detta arbete inleds med en tänkvärd dikt som innebär att alla människor har en rättighet att kommunicera. Denna rättighet är inte alltid självklar, utan för vissa krävs det mer tid och inlärning för att kommunikationen ska fungera. Vår teoretiska begreppsapparat är alternativ kommunikation och detta har vi valt för att belysa vikten av att kunna tillgodose alla barns behov. Alla människor kommunicerar och vi menar att kommunikation är så mycket mer än bara tal. Kommunikation sker även via kroppsspråket så som ögon, mimik, gester, rörelser men även med frivilliga och ofrivilliga reflexer. För barn som av olika omständigheter inte använder sig av tal som primärt språk finns alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Förskollärare möter med all sannolikhet barn som använder sig av AKK. Det är då viktigt att ha kunskap om ämnet och känna till metoder och hjälpmedel för att på bästa sätt kunna stödja barnen i deras utveckling. Vi anser att det bör ligga i varje blivande och verksam förskollärares intresse att söka information och kunskap om detta ämne då det är väldigt angeläget. Alla förskollärare har ett dokument att arbeta efter, vilket är läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet [Lpfö], 1998) och denna säger att; Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan (Lpfö 98 s. 5). Alltså alla barn har rätt till en pedagogisk verksamhet som är anpassad efter deras behov. Alla barn ska få utvecklas utifrån sin egen förmåga. Det gäller för förskolläraren att kunna se varje enskild individs behov och förutsättningar för att alla barn ska utvecklas på bästa sätt. Det bör alltid finnas i åtanke att förskolan lägger grunden för det fortsatta framtida lärandet. Vidare i läroplanen står att läsa följande; Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar (Lpfö 98 s. 5). För att barn som behöver mer stöd format efter egna behov ska få detta, krävs kunskap. Det behövs inga experter men det behövs förskollärare som har intresse för att lära sig mer om barnens olika sätt att kommunicera. Vilka metoder som finns att tillgå men även vilket stöd och hjälp det finns att få. Finns inte ens lite kunskap om detta ämne går det inte heller att ge barnen den trygghet och utveckling som Läroplanen beskriver; Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet på förskolan (Lpfö 98 s. 4). Alla barn är olika och i förskolan bör dessa olikheter uppmärksammas så att barnen utvecklas och får mer kunskap om varandra. Alltså kan dessa olikheter göras till gemensamma likheter, vilket vi anser jämställs med det Lpfö 98 menar med att barn i förskolan ska få en insikt och förståelse för andra barns livssituation. Vidare i Läroplanen står att språk är förenat med både lärande och identitetsutveckling. Detta anser vi är viktigt att poängtera, då möjligheten till att göra sig förstådd med hjälp av ett språk faktiskt påverkar ens identitet. Med andra ord så utvecklas vår identitet i samvaron med andra människor. Något som också tillsammans med tal- och skriftspråket gynnar utveckling och 1

12 lärande är att kommunicera genom bild, drama, musik och rörelse (Lpfö 98). Dessa är viktiga element som bör prägla den dagliga verksamheten i alla förskolor. I ovan nämnda aktiviteter får barnen möjlighet att uttrycka sig genom alla sinnen, vilket bidrar till självständighet. Med denna inledning önskar vi uppmärksamma att kommunikation är en viktig del i förskolans vardag som synliggörs genom olika uttrycksformer. Inför denna studie har vi uppmärksammat att uppfattningen av alternativ kommunikation har varit väldigt vag då flera människor i vår omgivning ifrågasatt vad alternativ kommunikation innebär och vad som menas med det. Detta ökade viljan att synliggöra ämnet och därav kommer denna uppsats även att vara informativ. Förhoppningen är att studien bidrar till en ökad förståelse och kunskap om vad alternativ kommunikation är. Utifrån detta inledande stycke presenteras efter begreppsdefinition och disposition aktuell litteratur i följande bakgrund. Begreppsdefinition I texten förekommer en rad förkortningar som är viktiga för förståelsen av innehållet. Därav presenteras här de mest förekommande begreppen som återfinns i arbetet. AKK står för Alternativ och Kompletterande Kommunikation som innefattar olika hjälpmedel för människor som inte har ett fullt utvecklat talspråk. När vi i texten belyser AKK allmänt har vi valt att benämna detta som alternativ kommunikation. AKK delas bland annat in i undergrupper som; TAKK vilket står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. GAKK består av Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation och innefattar bilder, symboler och föremål. Disposition Dispositionen inspireras av det Backman (2008) kallar för lineär disposition. Med detta menas att arbetet följer en traditionell logisk uppläggning vilket också är vanligt utifrån det kvalitativa perspektivet, som vi valt att fokusera på. Arbetet börjar med ovan nämnda Inledning som har tydliggjort utgångspunkten för arbetet. I nästkommande avsnitt följer Bakgrund, denna är uppdelad i två teman kommunikation och alternativ kommunikation. Under dessa teman är texten uppdelad i kategorier för att få ett tydligt och strukturerat innehåll. Bakgrunden avslutas med syfte och frågeställningar. Därefter belyses Metodavsnittet som innehåller val av metod, urval, frågornas utveckling, tillvägagångssätt och behandling av insamlat material. Vidare framförs sammanställning och analys av svaren under rubriken Resultat och Analys. Efter detta följer en Diskussion av metod och resultat som avslutas med slutsatser och förslag till vidare forskning. Slutligen redovisas Referenser och Bilagor. 2

13 Bakgrund Kommunikation Det inledande avsnittet handlar om kommunikation, vilket är ett väldigt vitt begrepp och vi har därav valt att fokusera på det som är relevant för arbetet vilket är den grundläggande kommunikationen. De delar som kommer att belysas är Vad är kommunikation? Kommunikationens grunder, Teoretiska synsätt och icke-verbal kommunikation. Därefter berör vi ämnet alternativ kommunikation och vilka metoder som används för att skapa en gemensam fungerande kommunikation, där talet inte är det primära. Vad är kommunikation? Ordet kommunikation kommer från latinets communicare som betyder att göra gemensamt. För att få en fungerande kommunikation krävs ett samspel mellan de berörda personerna (Svensson, 1998). Genom gemensamma språk och användningen av en viss kanal (ljud, tecken) utbytes information med varandra. Med information menas att en sändare delger något som mottagaren tolkar och därmed också framkallar en reaktion på det skickade budskapet, vilket kan vara ett svar på sändarens fråga (Backlund, 2006). Kommunikation är grunden för all kontakt och därmed för relationerna människor emellan. Kontakten med andra människor är av vikt då den utvecklar ens identitet, en spegling negativ som positiv behövs för att kunna utvecklas på bästa sätt (Nilsson & Waldemarson, 2006; Ostrowski, 1998). Ett ömsesidigt utbyte sker då människor tar del av varandras tankar, känslor, upplevelser och idéer. Därmed skapas en bättre förståelse för hur individer uppfattar varandra vilket bidrar till ett större självförtroende (Se bl.a. Dahlkwist, 2004; Nilsson & Waldemarson, 2006; Ostrowski, 1998, Svensson, 1998). Det första skriket som ett nyfött barn ger ifrån sig kallas för primalskrik och är den första kommunikationen. Redan här läggs grunden för kommunikationen och livet formas tillsammans med barnets föräldrar (Ostrowski, 1998). Sedan kommer den förspråkliga kommunikationen som innefattar olika läten men även joller, minspel och pekningar som de nyfödda och små barnen använder sig av. Genom dessa olika ljud, nyanser, rytm, tempo lär sig sedan barnet att formulera ord. Kroppsspråket som gester och blickar är väldigt betydande för små barn i deras sätt att göra sig förstådda och knyta an till andra människor (Ostrowski, 1998; Svensson, 1998; Quilliam, 1995). Kommunikation sker hela tiden, medvetet som omedvetet. Det talade språket är ett sätt att kommunicera, men kommunikation sker även via olika konstformer som bild, dans och musik, språk innefattar även ögon, gester, mimik och avstånd med mera. En person kan säga en sak medan kroppen sänder ut ett annat budskap (Nilsson & Waldemarson, 2006). Ostrowski (1998) anser att 75% av kommunikationen sker icke-verbalt medan Julin (2005) menar att i ett budskap som skickas mellan två eller fler personer ser ut på följande sätt, kroppsspråk 60%, rösten 30%, orden 10%. Kommunikationens grunder Kommunikation är en social process och genom en god kommunikation skapas trygghet och struktur i vår vardag, en vardag som inte innehåller någon form av struktur är en vardag utan mening (Nilsson & Waldemarson, 2006). Människor har ett behov av kontakt som behövs få tillfredställt, vilket har en stor påverkan på välbefinnandet och den psykiska och fysiska hälsan. Blir behovet av olika anledningar inte tillfredställt kan resultatet bli en försämrad 3

14 självbild, vilket i sin tur ofta leder till rädsla och otrygghet (Dahlkwist, 2004; Nilsson & Waldemarson, 2006). En orsak till missförstånd och otillfredsställelse i kommunikationen kan bland annat bero på: Språkliga hinder, vi talar olika språk. Oklara ord, otydliga formuleringar som exempelvis kanske, nog. Dubbla budskap, Vad sägs (ord) och Hur sägs det (kropp, minspel, tonläge). Tankeläsning, en person tror att någon ska förstå vad denne vill, utan att skicka något budskap. Generaliserande ord som, man och jämt (Dahlkwist, 2004). Kommunikationen kan vara direkt vilket innebär att parterna är fysiskt närvarande, alltså kan de se eller höra varandra. I en indirekt kommunikation är parterna åtskilda i tid och/eller rum, hit räknas skriftlig kommunikation som brev eller film men även envägskommunikation (Backlund, 2006). När en person matas med information och budskap utan att få/kunna ge någon tillbaka, kallas för envägskommunikation vilket kan inträffa på exempelvis en föreläsning. Sällan förekommer en hundraprocentig envägskommunikation då vi som sagt kommunicerar med hela vårt kroppsspråk, så vid till exempel en föreläsning talar en gäsp ett tydligt språk. Tvåvägskommunikation är vanligast, i denna finns möjlighet att ställa motfrågor. Fördel med denna är risken för missförstånd som minimeras i jämförelse till envägskommunikationen. Dock kan envägskommunikation vara en stor fördel när något ska ske mycket snabbt och snabba beslut ska fattas. Med en falsk tvåvägskommunikation menas att en person kan säga en sak men antyda en annan, exempelvis kul att ses! fast kroppsspråket säger något annat, stig in! och en snabb titt på klockan (Dahlqwist, 2004). Något som är gemensamt för alla olika språk är att de innehåller ett väldigt sammansatt och dynamiskt system av symboler. Språkets primära uppgift har ett socialt ändamål, det påverkar oss och vårt tänkande genom olika kodningar av saker och händelser i vår omgivning vilket i sin tur skapar gynnsammare förutsättningar för oss att minnas och uppmärksamma vår omvärld (Svensson, 1998). Talet lika som andra språk bygger på ett samspel mellan sändare och mottagare. I en fungerande kommunikation måste sändaren se förbi sig själv och ha mottagaren i fokus. En anpassning krävs till varandra och personen bör styra sitt tal och upplägg så att mottagaren känner sig trygg (Julin, 2005; Svensson, 1998). Det finns två framstående kommunikationsteorier den ena är Processinrikting/processkolan vilken är kopplad till psykologi och sociologi med inriktning på kommunikationshandlingar. Tyngdpunkten är sändare-budskap-mottagare, sändaren har en stor funktion. Processen delas upp i mindre delar för att kunna göra analyser av bland annat roller, tolkningar och situationer där en beskrivning görs av vad som sker och hur resultatet blev. Den andra teorin är semiotik som betyder läran om tecken och betydelser, vilken är kopplad till lingvistik och humanoria med inriktning på kommunikationens funktioner. Här står budskapet i centrum, hur meddelandena samverkar med personerna, men även betydelsen i det som överförs till varandra är i fokus. Mottagaren har en aktivare roll än sändaren (Se bl.a. Fiske, 1997; Nilsson & Waldemarson, 2006). Något som ofta också ingår i kommunikationen men som inte tillhör budskapet är brus. Med brus menas störande objekt eller ljud som kan försvåra för en mottagare att ta emot och tolka ett budskap. Brus delas upp i olika fack beroende på vad de inbegriper: Fysiskt brus: en bil som far förbi ute på gatan, åska, knaster i telefonen, musik. 4

15 Semantiskt brus: olika språk, otydlighet, utfyllnadsord. Psykologiskt brus: misstänksamhet, konsekvenser av fördomar men även tankar som kan vara intressantare än sändarens ord (Se bl.a. Backlund, 2006; Dahlkwist, 2004; Fiske, 1997; Nilsson & Waldemarson, 2006). Icke-verbal kommunikation I all kommunikation är de flesta budskap icke-verbala, det är en viktig del i kommunikationen och i denna finns alla budskap som inte ryms i orden. Dessa visas i många olika uttryck: tankar, känslor, gester, minspel, blickar, andningsrytm, betoningar, tystnader, sätt att gå, kroppshållning men även lukt, smak, frisyrer, kläder och saker som personer omger sig med (Se bl.a. Backlund, 2006; Dahlqwist, 2004; Nilsson & Waldemarson, 2006). Den grundläggande uppgiften för icke-verbal kommunikation är att uttrycka attityder och känslor, vi visar dominans och underkastelse och vi signalerar samhörighet med andra människor (Håkansson, 1995). All denna icke-verbala kommunikation underlättar för oss att förstå andra människor, deras tankar och känslor. För människor med svårigheter att förstå ett språkligt innehåll kan den icke-verbala kommunikationen vara en bättre väg att gå, som i många fall även leder till en förbättrad talspråksutveckling. Vilket till exempel underlättar för barn och personer med hjärnskador eller utvecklingsstörning (Nilsson & Waldemarson, 2006; von Tetzchner, 2005). Människor har ett antal grundläggande känslor vilka alla till stor del ges uttryck i våra ansikten, dessa är vrede, rädsla, förvåning, glädje, sorg, avsky och fruktan (Backlund, 2006; Dahlqwist, 2004). Ansiktet visar mer än något annat hur en person egentligen mår. Ansiktsuttrycken visar exempelvis hur vi vill bli bemötta, men minspelet beskriver också personlighet, stämning och gensvar. Ögonen kallas också för själens spegel då dessa kan spegla personens innersta känslor. Ögonkontakt är en känslomässig uttrycksform då blickar är väldigt betydelsefulla. Under en tredjedel av tiden för ett samtal finns ögonkontakt mellan personerna vilken även används för av avsluta eller lämna över samtal. Men ögonen kan också användas för att hota eller dominera andra människor. En som skapar ögonkontakter förstås som vänlig, ha självförtroende och är utåtvänd. Medan den som undviker detta ofta betraktas som undergiven, hal och kylig (Backlund, 2006; Dahlqwist, 2004). Även ögonbrynen har stor betydelse och förstärker blickens signaler (Håkansson, 1995). Av alla synintryck en person får på en dag så minns denna det som han/hon kanske sökt efter, det som avviker från det normala eller kanske sådant som ger oss tillfredställelse av ett behov (Dahlqwist, 2004). Rösten kallas ett akustiskt fingeravtryck, vilken uttrycker våra känslor och anpassas ofta till den berörda samtalspartnern. Detta innebär att tonläget ändras beroende på om det exempelvis är ett barn, vuxen eller chef som är närvarande. I och med denna förändring av rösten skapas en större närhet och gemenskap (Håkansson, 1995; Ostrowski, 1998). Gesterna är medvetna och ofta kompletteras dessa med ord och ökar då ordens värde. Men gesterna kan också ersätta ord i miljöer där det kan vara svårt att föra en konversation, som till exempel i väldigt bullriga miljöer eller när det är långa avstånd emellan sändare och mottagare. Gesterna förtydligar budskapet och kan understryka något viktigt som sägs. Beröring är den starkaste formen av icke-verbal kommunikation, den talar direkt till våra känslor och kan säga mer än tusen ord. Det är inte bara berörningen som upplevs utan även människan bakom denna. Vidare uttrycks bland annat makt, kontroll, vrede och status via denna kroppsform. Vad gäller beröring och var och hur den får ske regleras av både sociala 5

16 och kulturella regler. Via kläderna uttrycks ens personlighet, vidare går att utläsa vilken samhällsgrupp en människa tillhör eller vill tillhöra (Se bl.a. Backlund, 2006; Dahlkwist, 2004; Håkansson, 1995; Nilsson & Waldemarson, 2006; Ostrowski, 1998; Quilliam, 1995). Ett sätt att dela in icke-verbala signaler är efter olika grad av inlärning från Emblem som är inlärda till Adaptorer som är medfödda. Emblem är medvetna, de kan vara avbildande, är godtyckliga och innehåller abstrakta symboler. Illustrationer kompletterar det verbala språket. Det finns Ikoniska illustrationer vilka avbildar innehållet i det som sägs, exempelvis storlek och form. Det finns även Taktslag och dessa ger ökad kraft åt något viktigt och är rytmiska gester som görs i takt med talet. Regulationer är till viss mån inlärda och styr det verbala samspelet. Dessa signalerar turtagning i kommunikationen med hjälp av blickar, nickningar och kroppsrörelser. Känslouttryck är medfödda och grundläggande för denna form av kommunikation och kan inte ersättas av det verbala språket. Adaptorer är medfödda och är bitar av beteenden som fanns i barndomen men som senare övergivits. Hit räknas vissa gester och överslagsbeteenden som till exempel att klia sig vid obekväma situationer (Håkansson, 1995). Vårt kroppsspråk berättar vem vi är, det talar om vår karaktär, det inte bara uttrycker vår personlighet den bidrar också till att forma den (Quilliam, 1995). Alternativ kommunikation Varje människa har, oavsett funktionshinder och kommunikationssvårigheter, en grundläggande rätt att kommunicera (Gotthard, 2002 s. 75). I följande avsnitt berörs begreppet alternativ kommunikation. Även detta är ett relativt brett ämne, därav har fokus endast lagts på följande begrepp: störningar i förmågan att kommunicera, alternativ och kompletterande kommunikation, hjälpmedel i vardagen, grafisk kommunikation, tecken som alternativ kommunikation, andra kommunikationshjälpmedel, begåvningsstöd och utbildning, rättigheter och framtidsutsikt. Störningar i förmågan att kommunicera Kommunikation är så mycket mer än bara tal, det är viktigt att kunna göra sig förstådd och förstå sin omgivning. För vissa människor kan detta vara ett problem, då de till exempel har medfödda skador i hjärnan som gör att de har svårigheter att tala, vilket ofta medför problem med röst, artikulation, språk och pragmatik (Heister Trygg, 1998; Gotthard, 2002). Röstavvikelse kan bero på medfödd skada men möjlighet finns även att det uppkommer senare i livet. Stämbanden är en möjlig orsak till röstavvikelse men problem uppstår även efter infektioner eller tumörer. Svårighet med artikulationen har ofta sin grund i exempelvis en medfödd skada som Cerebral Pares (CP) men även vid läpp, gomspalt, stroke eller MS, vidare ses även stamning som en av orsakerna. Gällande språksvårigheter är dessa ofta medfödda så som vid CP eller DAMP/ADHD men uppstår även senare i livet. Bristerna innefattar allt från språkljud, ord, ordförståelse samt hur en text berättas och förstås. En dyspragmatisk svårighet innebär att personen har svårt att finna de rätta orden och lyckas säga dessa på rätt ställe, vid rätt tillfälle och till den rätta personen. Varför dessa brister förekommer har flera olika orsaker som till exempel att personen inte haft tillräckligt med språkstimulans med andra människor, en annan orsak är mer psykologisk eller biologisk så som exempelvis vid autism eller Asperger syndrom där denna form av kommunikationsstörning är den mest framträdande (Heister Trygg, 1998). Som nämnts så 6

17 utgör kroppsspråket en stor del av hur vi kommunicerar och brukar fungera som ett komplement, en förstärkning av det personen vill säga eller hur denne känner sig. En del funktionshindrade kan dock inte använda kroppsspråket då de har psykiska eller fysiska svårigheter som gör detta omöjligt, exempelvis en person med en synskada. Personer med någon form av hjärnskada har ofta svårt att uttrycka sig, svårigheter med att förstå ord och symboler och att kommunicera i sällskap med andra (Gotthard, 2002). Alternativ och kompletterande kommunikation/ AKK AKK tillämpas av både barn och vuxna, det är en BRO av insatser som ersätter/kompletterar brister i talat språk. Denna BRO innefattar Brukare Redskap Omgivning, vilket innebär att Brukaren som är i behov av alternativ kommunikation får Redskap för att kunna integrera med sin Omgivning och dessa utgör således en helhet (Hjälpmedelsinstitutet, 2009). För att hjälpa en individ som har störningar i kommunikationen krävs en kartläggning av svårigheterna. Detta görs oftast i samråd med logoped och resultatet kan då bli att denne behöver någon form av alternativ och kompletterande kommunikation. En människa ska känna sig så självständig som möjligt och då krävs att denne har möjlighet att kommunicera och ge uttryck för sina behov med omvärlden. Det är därför av vikt att pröva ut dessa hjälpmedel med omsorg och se till individens nätverk. Ges denna möjlighet kommer personen i fråga att känna sig mer delaktig i samhället (Gotthard, 2002). I Lagen om stöd och service (LSS) står att: LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra (Socialstyrelsen, 2009). Detta innebär att med rätt hjälp så finns det goda möjligheter för en person att kunna uppnå och känna delaktighet, likväl som om denna rättighet skulle tas bort så kommer individen inte få möjlighet att uppleva delaktighet (Gotthard, 2002). Hjälpmedel i vardagen Flertalet människor använder sig dagligen av hjälpmedel för att vardagen ska kunna fungera lättare, som till exempel almanacka, telefon, dator med mera. Vissa av dessa hjälpmedel kan vara svåra att förstå och lära sig och är därför omöjliga som hjälpmedel till funktionshindrade. Det är också förödande att allt för stor vikt läggs på att försöka lära omgivningen att använda ny teknik när det bästa vore att försöka anpassa eller göra tekniken användbar för funktionshindrade redan från början (Gotthard, 2002). En människas kommunikationssätt delas upp i två olika kategorier Kroppen som innefattar naturliga reaktioner, signaler, gester och teckenkommunikation. Visuella stimuli består av saker, fotografier, bilder, pictogram, bliss, ord, fraser, meddelanden och alfabet. En del av dessa hjälpmedel kan personen i fråga redan använda medan andra måste läras in. I vissa fall använder sig brukaren av en metod medan omgivningen fortfarande använder sig av talet men detta beror dock på brukarens funktionsnedsättning. Kroppsliga/manuella uttryck är sådana som exempelvis gester och mimik. Många med funktionsnedsättning använder gärna händerna som ett sätt att kommunicera. De naturliga reaktionerna som vi har inbyggda i kroppen så som hunger, törst, smärta, rädsla, glädje men även att kroppen självmant svettas 7

18 när det blir varmt eller blir kall när det är kallt är viktiga för personer med talhandikapp då dessa talar om hur denne mår. Omgivningens sätt att tolka dessa naturliga reaktioner är väldigt viktigt då vissa med funktionshinder inte kan tala om hur de känner (se vidare avsnittet om TAKK) (Heister Trygg, 1998). Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation/ GAKK Med GAKK menas att använda grafiska/visuella bilder, föremål eller symboler som ett alternativt kommunikationssätt (Heister Trygg, 2005). Under denna del berör vi avsnitten Symboler, bilder och fotografier, Pictogram och slutligen Bliss. Alla språk har mer eller mindre svåra symboler. Vi utgår inte från att små barn ska förstå talspråkets alla ord innan vi börjar tala med dem. Vi erbjuder dem att bada i språket genom att berätta, läsa sagor, ställa frågor, kommentera bilder i pekböcker osv. Med rätt stimulans kan man nå olika långt (Falck, 2001 s. 7). Symboler, bilder och fotografier Vanliga ord som användes kan med lätthet bilda symboler och bilder. För personer där den verbala förmågan inte fungerar så ersätts ordet oftast av detta. Det blir då lättare att förstå information och instruktioner men svårigheten ligger fortfarande i att beskriva och tolka känslor och andra abstrakta ting. Den som har läs- och skriv problem kan använda symboler som ett bra hjälpmedel. För att skapa förståelse av ett budskap till den funktionshindrade är en bild av föremålet det mest användbara hjälpmedlet. Ju konkretare bilden är desto bättre, det kan vara en bild som signalerar matdags eller att brukaren själv väljer denna bild när den exempelvis är hungrig. Variationer ska finnas mellan bilderna så att valmöjligheterna ökar så att personen kan göra egna val men även förberedas inför vad som komma skall (Gotthard, 2002). Användningen av signal och symbol kan beskrivas på detta sätt: Saker kan signalera Passivt: Någon visar skeden det kommer mat Aktivt: Jag tar skeden jag vill ha mat Bilder kan signalera Passivt: Någon visar bilden av mat jag får mat Aktivt: jag tar en bild jag får mat (Heister Trygg, 2005 s. 18). Den tillägnande kunskapen i att en bild eller signal betyder något konkret härrör i en klassisk betingning. Med det menas att en inlärning har skett utifrån ett neutralt stimulus som vid upprepade tillfällen påträffas i samband med ett obetingat stimulus. Detta resulterar slutligen i en betingad respons, alltså förståelsen i att bilden/signalen hör ihop med aktiviteten (Se bl.a. Passer & Smith, 2004; Von Tetzchner, 2005; Weiten & Halpern, 2005). Andra bilder/symboler är bildsamlingar så som bilder och foton på personen i fråga och så även teckningar som denne målat. Det finns även färdiga bildsamlingar som kallas Nilbilder 1 (Heister Trygg, 2005). Det går även att göra egna bilder i en så kallad bildbank med hjälp av dator och digitalkamera, bilderna blir då mer personliga (Gotthard, 2002). I övrigt finns färdiga bildbanker att få på CD rom skiva med ca 1000 färgbilder. Bilderna avspeglar olika teman så som växter, djur, fordon, familj, fritid, natur med mera (Gotthard, 2002; Heister Trygg, 2005). En annan form av bilder som finns är PCS Picture Communication Symbols 1 Nilbild (2009). Färgbilder som används i kommunikationssammanhang. 8

19 (Se bl.a. Heister Trygg 2005; Möller & Nyman 2003; Gotthard 2002). Dessa bilder nyttjas av personer som kan använda sig av ett fåtal ord eller kortare meningar. De ska vara lättare att använda än bliss och pictogram men blir mer abstrakta jämfört med ett fotografi. Bilderna är i färg men går även att få/användas i svartvitt (Heister Trygg, 2005). I USA har en studie utförts av Trief (2007) där hon har undersökt hur konkreta föremål och bilder ska kunna underlätta kommunikationen för barn som har fler funktionshinder. Barnen som deltog hade till exempel nedsatt syn eller var helt blinda, motoriken och den kognitiva förmågan var försämrad, fördröjt tal eller inget tal alls och var i åldrarna 4-16 år. Bilderna och föremålen introducerades för 48 stycken barn men bara 25 stycken var med i studien. Bilderna och föremålen introducerades av vuxna som kom i kontakt med barnen så som till exempel läraren och terapisten. De skrev sedan ner om barnet valde rätt föremål till rätt aktivitet. Dataanalysen som sedan gjordes var att jämföra hur många gånger ett barn valt rätt föremål till rätt aktivitet. Undersökningen utfördes från september till juni och resultatet visade att 3 procent valde rätt i september och hela 73 procent i juni. GAKK används ofta som en förstärkning till talet. En del människor behöver se bilder och symboler tillsammans med det talade språket för att få ett sammanhang av situationen. Detta innebär givetvis att personen är hörande och förstår talspråket och även till viss del kan använda detta, men behöver bilder/symboler som ett komplement alltså inte ett alternativ (Heister Trygg, 2005). Pictogram Pictogram är ett symbolsystem som innefattar ungefär olika symboler. Bilderna är tryckta i vitt mot en svart bakgrund, detta för att de ska bli så tydliga som möjligt att läsa av (Falck, 2001; Heister Trygg, 2005). Det är absolut tillåtet att färglägga dessa, då dagarna har fått sina speciella färger. En persons förutsättningar, tidigare och nuvarande erfarenheter är faktorer som avgör hur mycket denne utvecklas gällande kommunikationen. Försök som har utförts på barn i åldern månader visar att likväl som de känner igen enkla bilder i pekböcker så som exempelvis ko eller bil och kan härma eller benämna dessa så känner de även igen samma sak fast den visas i pictogramform (Falck, 2001). Bara genom att erbjuda tal- och språkstörda att bada i Tecken kommunikation, Pictogram, Bliss eller andra kommunikationssystem vet vi hur långt de kan nå. Vi omges inte av Pictogrammets 1000 symboler som ett naturligt språk och därför krävs en medveten träning och undervisning (Falck, 2001 s. 7). På förskolor som har barn med funktionshinder integrerade används ofta pictogram. Där nyttjas detta för alla barnen som en metod för att läsa och skriva. När eleverna sedan börjar skolan har det framgått att de är mycket bekanta och kan hantera dessa symboler. Vidare finns möjlighet att göra mycket roliga saker av pictogrambilderna så som till exempel memoryspel, sånger, kommande veckas matsedel, veckoschema, månadsschema, egna böcker med mera. Kommunikationskartor är en viktig aspekt i kommunikationen, dessa kartor kan programmeras så att bilderna får tal, en röst som läser upp orden så att personen kan delta i diskussioner med sina kamrater. Detta blir ett tydligare sätt för personen att kunna uttrycka vad denne vill (Falck, 2001). 9

20 Bliss Bliss är ett grafiskt symbolspråk som innehåller drygt 3500 geometriska tecken i alla ordklasser som kan kombineras på olika sätt. Symbolerna är svarta men har olika färgade bakgrunder som bestämmer till vilken ordklass symbolen tillhör (Heister Trygg, 2005). Vilket gör att en person mer grundligt kan förklara vad denne vill. Denna form av alternativ kommunikation ska fungera som hjälpmedel för personer med brister i tal, läs och i den motoriska förmågan (Gotthard, 2002). Bliss är internationellt vilket gör att blissanvändare kan tala med varandra över hela världen (Möller & Nyman, 2003). I regelsystemet för bliss finns färdiga symboler och av dessa går sedan att skapa nya symboler som sedan kombineras till meningar, som sätts upp på en tavla så att det blir lättare att se det grammatiska (Heister Trygg, 2005). Det finns både standardkartor men även personligt framtagna blisskartor. Dessa ska alltid finnas tillhands för användaren så att denne med lätthet ska kunna peka på symbolerna och på så sätt tala om vad hon/han vill. Alla har inte möjlighet att peka med händerna utan använder då sig av antingen en pekpinne eller en ljusstråle. Vissa har även symboler inbyggda i sin dator och visar då vad de vill genom att trycka ner rätt tangenter. Dessa är även kopplade samman med det svenska språket så att den som inte förstår symbolspråket ändå ska kunna förstå vad personen vill/säger (Heister Trygg, 1998, 2005; Gotthard, 2002). Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation/ TAKK Med TAKK används tecken som ett komplement i språk- och talsituationer. TAKK influerade stort på 80 och 90 talet och mot slutet av 90 tidigt 2000-tal så är TAKK starkt etablerat, men samtidigt så börjar metoden att ifrågasättas vad gäller teori och praktik då kritiker anser att det brister vad gäller kunskap, färdigheter och resurser. Fördelarna med tecken är många, bland annat så används fler sinnen då de både går att se och ta på. De blir även mer konkreta och avbildar ett ord mer korrekt än vad talet gör dessutom så finns tecknen alltid med var en person än befinner sig (Heister Trygg, 2004). Det finns andra former av tecken så som till exempel tecken som stöd (TSS) vilket används av personer som blivit hörselskadade eller döva i vuxenålder och som har svårt att lära in ett helt nytt språk. Termen bör dock inte kopplas samman med TAKK eftersom TSS vänder sig till personer som är döva eller hörselskadade. Samma gäller även för dövas teckenspråk, svenska teckenspråket (STS) eftersom det skiljer sig mycket från TAKK, då STS används i tysta miljöer och TAKK används i hörande miljöer. Grammatiken skiljer sig också mycket åt och TAKK utgår från det talade språket. Vissa likheter finns då en del tecken är lika eftersom de lånats in från STS. Syftet vad gäller TAKK är att det ska kunna användas i alla kommunikationssammanhang och vara individanpassat. Omgivningen måste ha en betydande kännedom om TAKK både vad gäller användandet och tillvägagångssätt som underlättar kommunikations och språkutvecklingen för personen. Vilket innebär att omgivningen måste kunna teckna för att på bästa sätt kunna kommunicera och stimulera personen med behov av TAKK. Detta görs genom att omgivningen sätter tecken på sitt tal och tecknar de mest betydande orden. Många använder TAKK för att förstå andra men även för att kunna uttrycka vad de själva vill och känner (Heister Trygg, 2004). Personer som använder sig av TAKK är överlag hörande som har eller inte har en utvecklingsstörning men som bland annat har bristfälligt eller inget tal, har en viss språkförståelse, förstår bilder, symboler och har fungerande händer. Detta kan innefatta barn med Downs syndrom, barn med försenad språkutveckling och kognitiv utveckling, vid grav språkstörning och vid autism. TAKK används även för normalbegåvade barn som har en försenad talutveckling där de inte riktigt 10

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget Presentation Helena Hörkeby Leg. Logoped Kommunikationsenheten och IdéTorget Kommunikationsenheten Enhet inom Handikapp & Habilitering Länscenter Barn och ungdomar upp till 18 år Med flerfunktionshinder

Läs mer

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation Har alla något att berätta? med fokus på alternativ Gunilla Thunberg DART västra Sveriges soch dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! 1.10.2013 En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! Mångprofessionell social- och hälsovård - resursförstärkande arbetssätt 1.10 Resursförstärkande barndom Två termer: Barn med talsvårigheter

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda Utbildningskontoret Förskolor Tallboda Paviljongen Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda 2010 augusti En förskola där kunskap och människor växer. Innehåll 2. Tidsplan för kvalitetsredovisningens

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten

AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning för alla Tillsammans gör vi det möjligt Alla elever har rätt till en optimal lärsituation utifrån sina egna förutsättningar.

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam

Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam Linda Sandgren Inpre 3 KN3060 Produktutveckling med formgivning Vt -07 Inledning Idag sälls det allt större krav på företag att snabbt få ut

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kommunikation Kommunikation mellan människor? Vad är kommunikation? Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kommunikation Kommunikation mellan människor? Vad är kommunikation? Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 1 Kommunikation Kommunikation mellan människor? Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 2 Vad är kommunikation? Överallt där vi möts kommunicerar vi öppna eller dolda budskap. Det går helt enkelt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK

Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK EXAMENSARBETE Våren 2010 Lärarutbildningen Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK Författare Ann-Sofie Pettersson Maria Tagesson Handledare Ann-Elise Persson www.hkr.se Pettersson, Ann-Sofie.

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken)

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet för barn & ungdomar med funktionsnedsättningar 2010 (Utarbetad 2010-02-22)

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K?

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K? Vad är AKK? Vad är AKK? AKK är en förkortning av Alternativ och Kompletterande Kommunikation. AKK är hela den BRO av insatser som behövs för att ersätta eller komplettera ett bristande tal/språk i kommunikationen

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Skolbild för Särskolan Regnbågen

Skolbild för Särskolan Regnbågen Skolbild för Särskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2014/2015 Agne Arnesson, rektor Beskrivning av verksamheten Regnbågen är en grundsärskola med

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 1 Leg logoped Gunilla Thunberg Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagen oktober 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskola: Regnbågen Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning Bild: Grimms. På vår förskola ska alla känna sig trygga

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Föräldraföreningen Talknutens yttrande till betänkandet Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Normer och värden MÅL 1 Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen... 1) tröstar andra.

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten

Läs mer

l Diarieplan Trångsund 2013-01-20 Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet from 2013-03-11.

l Diarieplan Trångsund 2013-01-20 Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet from 2013-03-11. Trångsund 2013-01-20 r----- HUDDINGE'KoMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 2013 Of- l3 - Diörienurnrner l Diarieplan Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer