Stockholms universitet Juridiska institutionen. Positiv särbehandling - en alternativ lagtext?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stockholms universitet Juridiska institutionen. Positiv särbehandling - en alternativ lagtext?"

Transkript

1 Stockholms universitet Juridiska institutionen Positiv särbehandling - en alternativ lagtext? Av Camilla Kjelldén Examensarbete 20 poäng i civilrätt Höstterminen 2007

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Uppsatsens syfte Avgränsningar Disposition Sammanfattning och slutsats POSITIV SÄRBEHANDLING OCH DISKRIMINERING Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Begreppet positiv särbehandling SVENSK LAGSTIFTNING AVSEENDE POSITIV SÄRBEHANDLING Regeringsformen Jämställdhetslagen Högskoleförordningen Thamförordningen En sammanhållen diskrimineringslagstiftning SVENSK RÄTTSPRAXIS AVSEENDE POSITIV SÄRBEHANDLING POSITIV SÄRBEHANDLING I EG-RÄTTEN EG-rättsliga dokument EG-fördraget Likabehandlingsdirektivet Rekommendation om främjande av positiv särbehandling av kvinnor EG-domstolens praxis beträffande positiv särbehandling Kommissionen mot Frankrike Kalanke Marschall Badeck Abrahamsson Schnorbus Lommers Sammanfattning av EG-domstolens praxis EN ANALYS AV JÄMSTÄLLDHETSLAGEN En jämförelse mellan jämställdhetslagen och EG-fördraget samt likabehandlingsdirektivet

3 6.2 En jämförelse mellan jämställdhetslagen och EG-domstolens praxis Automatiskt och ovillkorligt företräde Objektiv bedömning av alla meriter Icke-traditionella meriter Skillnader i meriter Klara kriterier Proportionalitet Sammanfattning BEHOVET AV EN TYDLIG LAGTEXT SLUTSATS EN ALTERNATIV LAGTEXT KÄLLFÖRTECKNING

4 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Positiv särbehandling på grund av kön har funnits i jämställdhetslagen i drygt två decennier. Trots detta är positiv särbehandling en omstridd metod för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Efter Sveriges inträde i den Europeiska unionen den 1 januari 2005 är Sverige bunden av EG-rätten. 1 Detta innebär att utrymmet för positiv särbehandling inte längre är en fråga som Sverige förfogar över nationellt. De begränsningar i möjligheten att tillåta positiv särbehandling som följer av EG-rätten styr hur svenska lagregler om positiv särbehandling kan utformas och tillämpas, eftersom EG-rätten har företräde framför nationell rätt Uppsatsens syfte Syftet med denna uppsats är att granska regeln om positiv särbehandling i 17 2 st. 2 p. jämställdhetslagen (1991:433) (nedan kallad jämställdhetslagen). Jag kommer att undersöka om denna bestämmelse på ett tydligt sätt uttrycker vad som är tillåten positiv särbehandling enligt EG-rätten. Om jag finner att 17 2 st. 2 p. jämställdhetslagen behöver förtydligas, kommer jag att presentera en alternativ lagtext. 1.3 Avgränsningar Eftersom uppsatsen handlar om jämställdhetslagen begränsar jag min undersökning till positiv särbehandling p.g.a. kön i arbetslivet. Positiv särbehandling inom andra områden kommer att beröras om det har betydelse för analysen av 17 2 st. 2 p jämställdhetslagen. 1.4 Disposition Uppsatsens disposition är följande: * En beskrivning av begreppen direkt diskriminering, indirekt diskriminering och positiv särbehandling. * En genomgång av positiv särbehandling p.g.a. kön i svensk rätt. * En genomgång av positiv särbehandling p.g.a. kön i EG-rätten. 1 Lag (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 2 Angående detta stycke se SOU 2006:22 s. 631 och s. 660, samt Numhauser-Henning s

5 * En analys av jämställdhetslagen i förhållande till EG-rätten. * En diskussion om behovet av en tydlig lagtext, och hur eventuella otydligheter i 17 2 st. 2 p jämställdhetslagen kan avhjälpas. * Ett förslag till en alternativ lagtext. 1.5 Sammanfattning och slutsats Diskriminering på grund av kön kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering på grund av kön är när en person behandlas mindre förmånligt än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation och detta har samband med kön. Indirekt diskriminering på grund av kön föreligger om en person missgynnas genom tillämpningen av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men i praktiken missgynnar personer av ett visst kön, om inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av berättigade mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet. Såväl EG-rätten som svensk rätt innehåller förbud mot dessa båda typer av könsdiskriminering. Positiv särbehandling kan sägas utgöra ett tillåtet undantag till förbudet mot könsdiskriminering eller annorlunda uttryckt, ett tillåtet undantag från likabehandlingsprincipen. Varken EG-rätten eller svensk rätt innehåller någon exakt eller uttrycklig definition av begreppet positiv särbehandling. Det som brukar hänföras till positiv särbehandling är situationer som normalt skulle bedömas utgöra könsdiskriminering men som är tillåtna då åtgärderna vidtas i jämställdhetssyfte. Artikel 2.8 likabehandlingsdirektivet 3 och artikel EG-fördraget är de bestämmelser i EG-rätten som tillåter EU:s medlemsländer att lagstifta om positiv särbehandling på nationell nivå. Tillsammans med 2 kap 16 RF utgör dessa bestämmelser förutsättningen för att jämställdhetslagens bestämmelse om positiv särbehandling, 17 2 st. 2 p., ska vara tillåten. Lagregeln om positiv särbehandling på grund av kön har aldrig direkt prövats av Arbetsdomstolen. EG-domstolen har dock prövat det tillåtna utrymmet för positiv särbehandling i ett flertal fall. EG-domstolens praxis om vad som utgör tillåten positiv 3 Likabehandlingsdirektivet upphör att gälla från och med den 15 augusti Likabehandlingsdirektivet ersätts av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet. Detta direktiv ska vara införlivat i de nationella rättsordningarna senast den 15 augusti Artikel 2.8 likabehandlingsdirektivet flyttas oförändrad i sak över till avdelning I artikel 3 i direktiv 2006/54/EG. Jag kommer dock fortsättningsvis att referera till likabehandlingsdirektivet. 4

6 särbehandling på grund av kön kan sammanfattas i sju kriterier. För det första ska artikel 2.4 likabehandlingsdirektivet (numera artikel 2.8 och artikel EG-fördraget) tolkas restriktivt, eftersom regeln utgör ett undantag till en i direktivet fastställd rättighet för enskilda, för det andra får könet inte ge ett automatiskt och ovillkorligt företräde, för det tredje måste det göras en objektiv bedömning av samtliga sökandes alla meriter och personliga förhållanden, för det fjärde får även icke-traditionella meriter beaktas, för det femte får skillnaden i meriter inte vara alltför stor, för det sjätte ska bedömningen av meriter göras utifrån klara kriterier och slutligen måste särbehandlingen stå i proportion till ändamålet. Det finns inget krav i jämställdhetslagen att arbetsgivarna ska tillämpa positiv särbehandling. Detta är en möjlighet, inte en skyldighet st. 2 p. jämställdhetslagen ger alltså inte det ena könet automatiskt och ovillkorligt företräde. Jämställdhetslagens lydelse hindrar inte att arbetsgivarna gör en objektiv bedömning där samtliga sökandes alla meriter och personliga förhållanden beaktas. Det finns dock inte något i 17 2 st. 2 p. lydelse som upplyser arbetsgivarna om att de måste göra en sådan bedömning. Jämställdhetslagen hindrar inte att icke-traditionella meriter beaktas. Enligt förarbetena till ÄJL var det endast fråga om positiv särbehandling när en sämre kvalificerad sökande av underrepresenterat kön gavs företräde framför en bättre kvalificerad sökande. Enligt EG-domstolens praxis är det dock fråga om positiv särbehandling vid lika såväl som olika meriter. Skillnaden i merithänseende mellan två sökande får inte vara för stor st. 2 p., säger ingenting om hur skillnader i meriter mellan de sökande ska hanteras. För att positiv särbehandling ska vara tillåtet krävs att det är fråga om en systematisk verksamhet och inte något som används vid enstaka tillfällen. Detta anses garantera att meritbedömningen sker utifrån klara, på förhand bestämda kriterier. Varken jämställdhetslagen eller dess förarbeten ger uttryck för att proportionalitetsprincipen måste beaktas vid tillämpningen av positiv särbehandling på grund av kön. Slutsatsen är att jämställdhetslagens bestämmelse om positiv särbehandling, 17 2 st. 2 p., inte strider mot EG-rätten. Bestämmelsen uttrycker dock inte tydligt vad som är tillåten positiv särbehandling enligt EG-rätten. Om inte 17 2 st. 2 p. jämställdhetslagen förtydligas är risken att bestämmelsen tillämpas på ett otillåtet sätt, eller att den inte tillämpas alls. Jag föreslår därför att 17 2 st. 2 p. jämställdhetslagen ändras till följande lydelse: 5

7 Förbudet mot direkt diskriminering gäller inte om behandlingen är ett led i strävanden att främja jämställdhet i arbetslivet och det inte är fråga om tillämpning av löne- eller andra anställningsvillkor för arbeten som är att betrakta som lika eller likvärdiga (positiv särbehandling på grund av kön). Positiv särbehandling på grund av kön får tillämpas då två eller flera personer har lika eller i det närmaste jämbördiga meriter. Arbetsgivaren måste göra en objektiv bedömning av samtliga arbetssökande eller arbetstagares alla meriter och personliga förhållanden. Särbehandlingen måste stå i proportion till det eftersträvade målet. 6

8 2 POSITIV SÄRBEHANDLING OCH DISKRIMINERING 2.1 Direkt diskriminering Begreppet direkt diskriminering på grund av kön finns definierat i både EG-rätten och svensk lagstiftning. I art 2.2 i 2002 års likabehandlingsdirektiv 4 definieras direkt diskriminering på grund av kön som när en person på grund av könstillhörighet behandlas mindre förmånligt än en annan person behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation. I jämställdhetslagen finns ingen uttrycklig definition av direkt diskriminering på grund av kön, 5 utan definitionen är en del i förbudet mot direkt diskriminering på grund av kön som anges i 15 jämställdhetslagen jämställdhetslagen lyder: En arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare genom att behandla henne eller honom sämre än arbetsgivaren behandlar, har behandlat eller skulle ha behandlat någon annan i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön. En uttrycklig definition av direkt diskriminering finns dock i 3 1 p. lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering, där direkt diskriminering definieras som att en enskild person missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. 7 Begreppet direkt diskriminering i svensk lagstiftning är uppbyggt kring tre uttryck; missgynnande, jämförelse och orsakssamband. 8 En behandling är missgynnande om den medför en skada eller en nackdel för den enskilde. Det avgörande är att en negativ effekt faktiskt inträder, inte vilken orsak som ligger bakom missgynnandet. En missgynnande behandling kan bestå av aktivt handlande eller underlåtenhet att handla. Om någon har missgynnats avgörs genom en jämförelse mellan hur den som anser sig ha blivit diskriminerad har behandlats, och hur någon eller några andra personer behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats. I första hand görs jämförelsen med någon annan faktiskt existerande person som befinner sig i en jämförbar eller likartad situation, t.ex. en annan arbetssökande. Om det inte finns någon verklig person att jämföra med får jämförelsen göras med en hypotetisk person. 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor. 5 Lerwall s SOU 2004:55 s. 100 och SOU 2006:22 s Utöver ovanstående definitioner av direkt diskriminering på grund av kön, se också 7 1 st. lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan (nedan kallad likabehandlingslagen). 8 Angående dessa uttryck se SOU 2004:55 s. 103f. och SOU 2006:22 s. 350ff. 7

9 Slutligen måste det finnas ett orsakssamband mellan missgynnandet och diskrimineringsgrunden, t.ex. kön, för att det ska vara frågan om direkt diskriminering. Det krävs inte att avsikten är att diskriminera, utan det är vilken effekt som uppstår av handlandet som är avgörande. Det är tillräckligt att en persons kön är en av flera orsaker till handlandet. Personens kön behöver inte vara det avgörande skälet för beslutet. Det behöver inte heller vara fråga om ett missgynnande på grund av diskrimineringsgrunden för att orsakssambandet ska föreligga, utan det räcker att missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunden. 2.2 Indirekt diskriminering Begreppet indirekt diskriminering på grund av kön finns definierat i både EG-rätten och svensk lagstiftning. I art 2.2 i 2002 års likabehandlingsdirektiv 9 definieras indirekt diskriminering på grund av kön som när en skenbart neutral bestämmelse eller ett skenbart neutralt kriterium eller förfaringssätt särskilt missgynnar personer av ett visst kön jämfört med personer av det andra könet, om inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet objektivt kan motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga. Jämställdhetslagen innehåller inte heller någon uttrycklig definition av indirekt diskriminering på grund av kön, utan även här är definitionen en del i förbudet mot indirekt diskriminering på grund av kön. 10 Förbudet finns i 16 jämställdhetslagen. Där stadgas att [e]n arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare genom att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar personer av det ena könet. Detta gäller dock inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet. En uttrycklig definition av indirekt diskriminering återfinns i 3 2 p. lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. Där definieras indirekt diskriminering som att en enskild person missgynnas genom tillämpning av bestämmelser, kriterier eller förfaringssätt som framstår som neutrala men som i praktiken särskilt missgynnar personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder, såvida inte bestämmelserna, kriterierna eller förfaringssätten 9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor. 10 SOU 2004:55 s. 108 och SOU 2006:22 s

10 kan motiveras av berättigade mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet. 11 I den svenska diskrimineringslagstiftningen är begreppet indirekt diskriminering uppbyggt kring uttrycken missgynnande, jämförelse, orsakssamband och intresseavvägning. 12 Missgynnande vid indirekt diskriminering har samma betydelse som vid direkt diskriminering, d.v.s. faktisk liden skada eller nackdel. Om en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt till synes verkar neutralt, men i praktiken särskilt missgynnar personer som tillhör en grupp som lagstiftningen skyddar utgör detta ett missgynnande. För att avgöra om en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt i praktiken missgynnar personer ur en viss grupp måste en jämförelse göras. Jämförelsen görs mellan den grupp som påstås missgynnas och någon annan grupp. Det avgörande i jämförelsen är hur stor andel som kan, eller inte kan uppfylla kraven i respektive grupp. Vid indirekt diskriminering är det inte tillåtet med hypotetiska jämförelsepersoner. Jämförelsen måste ske mellan två faktiska grupper. Precis som vid direkt diskriminering måste det föreligga ett orsakssamband mellan missgynnandet och diskrimineringsgrunden, t.ex. kön. Orsakssambandet behöver dock endast vara indirekt. En bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt kan vara tillåtet trots att dess tillämpning missgynnar en viss grupp. Detta avgörs genom en intresseavvägning. Två krav måste vara uppfyllda för att en åtgärd ska vara tillåten och inte utgöra otillåten indirekt diskriminering. Först måste syftet med åtgärden vara objektivt godtagbar. För det andra måste åtgärden vara lämplig och nödvändig. Det innebär att om det finns andra, icke diskriminerande, sätt att uppnå syftet, utgör missgynnandet indirekt diskriminering. 2.3 Begreppet positiv särbehandling I EG-rätten finns ingen uttrycklig definition av begreppet positiv särbehandling. 13 Det finns dock en definition av begreppet positiv särbehandling i EU:s jämställdhetsordlista. I den svenska versionen av ordlistan, som ges ut av Europeiska kommissionen, definieras positiv särbehandling som att en fördel ges till det underrepresenterade könet vid rekrytering och anställning vid lika meriter Utöver ovanstående definitioner av indirekt diskriminering på grund av kön, se också 8 likabehandlingslagen. 12 Angående dessa uttryck se SOU 2004:55 s. 111f. och SOU 2006:22 s. 363ff. 13 Lerwall s Europeiska kommissionen, 100 jämställdhetsord: en ordlista om jämställdhet mellan kvinnor och män, Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 1998, uppslagsord positiv särbehandling. 9

11 I svensk rätt finns inte heller någon exakt definition av begreppet positiv särbehandling. 15 Det finns inte ens någon definition i praktiken som alla är överens om. 16 Det som brukar hänföras till positiv särbehandling är de situationer som normalt skulle bedömas utgöra könsdiskriminering men som är tillåtna då åtgärderna vidtas i jämställdhetssyfte. 17 Begreppet positiv särbehandling används uttryckligen i 4 kap. 16 högskoleförordningen (1993:100) (nedan kallad högskoleförordningen) men inte i jämställdhetslagen. I 17 2 st. 2 p. jämställdhetslagen benämns positiv särbehandling som strävanden att främja jämställdhet i arbetslivet. I förarbetena till lag (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet (nedan kallad ÄJL) diskuterades vad som skulle utgöra positiv särbehandling. En fråga som diskuterades var om arbetsgivarna skulle ha en skyldighet att förbigå en bättre kvalificerad arbetssökande eller arbetstagare till förmån för en mindre kvalificerad, för att snabbt bryta uppdelningen mellan män och kvinnor på arbetsplats. 18 Denna skyldighet fördes dock aldrig in i lagen med motivering att en sådan skyldighet skulle vara svår att förena med den hos de flesta härskande uppfattningen om vad som bör vara diskrimineringsförbudets funktion och vad som är rättvist enskilda arbetssökande och arbetstagare emellan. 19 Istället för en skyldighet, blev positiv särbehandling en möjlighet i ÄJL. I förarbetena till ÄJL definierades positiv särbehandling som åtgärder där hänsyn togs till den sökandes kön och arbetsgivaren gav företräde till en sämre kvalificerad sökande framför en bättre, i syfte att främja jämställdheten. 20 Om de arbetssökande hade likvärdiga kvalifikationer och förtur gavs till sökande av det underrepresenterade könet ansågs detta inte utgöra positiv särbehandling enligt ÄJL. 21 EGdomstolen delar dock inte detta synsätt. 22 Begreppet positiv särbehandling kan sägas bestå av sex delar. För det första utgör positiv särbehandling ett undantag från likabehandlingsprincipen. Detta framgår redan i art EG-fördraget där det anges att principen om likabehandling inte får hindra Detta framgår också av att 17 2 st. 2 p. jämställdhetslagen är utformad som ett undantag till förbudet mot direkt diskriminering. För det andra innebär begreppet positiv särbehandling ett grupptänkande och ett kompensationstänkande. Den eller de grupper som är eftersatta eller under- 15 Lerwall s. 339 och SOU 2006:22 s SOU 2006:22 s Lerwall s Prop. 1978/79:175 s Prop. 1978/79:175 s. 82f. 20 Prop. 1978/79:175 s. 122f. 21 Prop. 1978/79:175 s Se nedan avsnitt SOU 2004:55 s. 196f. och SOU 2006:22 s

12 representerade när det gäller lika möjligheter, ges fördelar, företräde eller förmåner. 24 För det tredje är syftet med positiv särbehandling att uppnå reell jämställdhet eller jämlikhet i praktiken. Detta sammanfaller inte alltid med formell jämställdhet. 25 För det fjärde ska undantagsregeln om positiv särbehandling endast vara tillåten så länge den behövs, d.v.s. till jämställdhet har uppnåtts. Därefter ska undantagsregeln upphävas. 26 För det femte är det frågan om positiv särbehandling då två arbetssökande har såväl lika meriter som skillnader i meriter. 27 Detta har EG-domstolen fastslagit. 28 Uttalandena i förarbetena till ÄJL där det sägs att positiv särbehandling endast föreligger om två arbetssökande har olika kvalifikationer och förtur ges till det underrepresenterade könet, är alltså inte längre gällande för jämställdhetslagen. 29 Slutligen är positiv särbehandling en möjlighet, inte en skyldighet. Att tillämpa eller godta positiv särbehandling är inte obligatoriskt, varken för ett land som ratificerat en konvention etc., eller för enskilda som t.ex. arbetsgivare. 30 Positiv särbehandling blandas ofta ihop med kvotering. 31 Kvotering betyder att man fastställer att ett visst antal eller en viss andel personer av t.ex. ett kön (eller från en viss region, intressegrupp e.d.) skall finnas representerad i t.ex. riksdagen, en styrelse eller på en viss typ av tjänst. Personer ur olika grupper konkurrerar vid kvotering inte med varandra, utan endast inbördes inom gruppen. 32 Kvotering kan ses som en specialform av positiv särbehandling. 33 Kvotering är dock inte tillåten enligt EG-rätten, eftersom EG-rätten inte tillåter att kön är automatiskt avgörande t.ex. vid anställningar SOU 2004:55 s. 197 och SOU 2006:22 s SOU 2004:55 s. 197f. och SOU 2006:22 s. 625f. 26 SOU 2004:55 s. 198 och SOU 2006:22 s. 626 och s SOU 2006:22 s Se nedan avsnitt Lerwall s Prop 1978/79:175 s. 82f. och SOU 2006:22 s SOU 2004:55 s SOU 1990:41 s SOU 2006:22 s. 629 och Lerwall s. 334 och s SOU 2006:22 s

13 3 SVENSK LAGSTIFTNING AVSEENDE POSITIV SÄRBEHANDLING 3.1 Regeringsformen I 2 kap 16 regeringsformen (RF) stadgas att lag eller annan föreskrift inte får innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Bestämmelsen består således av två delar. Utgångspunkten är att alla regler som särbehandlar könen skall vara förbjudna, men i andra satsen görs ett undantag för regler som utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor. 2 kap 16 RF utgör förutsättningen för att regeln om positiv särbehandling i 17 2 st. 2 p. jämställdhetslagen ska vara tillåten. I förarbetena till regeringsformen slås det fast att grundlagen i princip måste förbjuda all särbehandling av könen. Det konstateras dock att det finns ett behov av att i vissa speciella situationer kunna besluta om sådana regler som särbehandlar könen. Främst tänker man på motdiskriminering som används för att kunna påskynda utvecklingen mot ökad jämställdhet mellan könen. Slutsatsen i förarbetena är därför att en grundlagsregel mot könsdiskriminering måste göra undantag för sådan särbehandling som syftar till att på längre sikt främja jämställdhet mellan könen Jämställdhetslagen I ÄJL fanns bestämmelsen om positiv särbehandling i 3 2 st. I 3 1 st. stadgades att [m]issgynnande på grund av kön föreligger när en arbetsgivare vid anställning eller befordran eller vid utbildning för befordran utser någon framför en annan av motsatt kön, fastän den som förbigås har bättre sakliga förutsättningar för arbetet eller utbildningen. Detta gällde dock inte om arbetsgivaren kunde visa att beslutet var ett led i strävanden att främja jämställdhet i arbetslivet, enligt 3 2 st. ÄJL. 3 ÄJL var således uppbyggt som en presumtionsregel där könsdiskriminering förutsattes föreligga så snart förutsättningarna i 3 1 st. var uppfyllda. Det var sedan upp till arbetsgivaren att bryta presumtionen. Förutom att åberopa positiv särbehandling kunde arbetsgivaren också exculpera sig genom att visa att beslutet inte beror på någons kön eller att beslutet är berättigat av hänsyn till ett ideellt eller annat särskilt intresse, som inte bör vika för intresset av jämställdhet i arbetslivet, enligt 3 2 st. ÄJL. 35 Angående detta stycke se prop. 1975/76:209 s

14 I jämställdhetslagen har bestämmelsen om positiv särbehandling flyttats mellan olika paragrafer vartefter jämställdhetslagen har ändrats. I den senaste ändringen flyttades bestämmelsen om positiv särbehandling i jämställdhetslagen från 15 2 st. till 17 2 st. 2 p. 36 Någon ändring i sak är dock inte avsedd, utan bestämmelsen om positiv särbehandling i 17 2 st. 2 p. jämställdhetslagen har samma innebörd som den hade i 3 ÄJL st. 2 p. jämställdhetslagen lyder: Förbudet mot direkt diskriminering gäller inte om behandlingen är ett led i strävanden att främja jämställdhet i arbetslivet och det inte är fråga om tillämpning av löne- eller andra anställningsvillkor för arbeten som är att betrakta som lika eller likvärdiga. För att en arbetsgivare ska kunna använda sig av positiv särbehandling enligt jämställdhetslagen krävs det att det är fråga om en systematisk verksamhet i syfte att främja jämställdheten i stort. Detta har markerats i lagtexten genom att det krävs att det är fråga om ett led i strävanden att främja jämställdhet i arbetslivet. En arbetsgivare som vill åberopa positiv särbehandling, måste således kunna visa att de åtgärder som vidtas ingår i ett planmässigt främjande av jämställdheten. Det bästa sättet för en arbetsgivare att visa detta, är att hänvisa till regler eller riktlinjer som arbetsgivaren fastställt tillsammans med arbetsgivarens fackliga motparter Högskoleförordningen Positiv särbehandling vid anställning är tillåten även enligt högskoleförordningen. I 4 kap st. högskoleförordningen stadgas att en högskola får besluta att tillämpa positiv särbehandling vid en viss anställning eller ett visst slag av anställning som ett led i strävandena att främja jämställdhet i arbetet. I paragrafens andra stycke anges att en person av underrepresenterat kön får utses före en person av motsatt kön som annars skulle ha utsetts, om personen av det underrepresenterade könet har tillräckliga kvalifikationer av sådant slag son anges i 15 första och tredje styckena. Exempel på sådana kvalifikationer enligt 4 kap st. och 3 st. högskoleförordningen är administrativ skicklighet, skicklighet att utveckla och leda verksamhet och personal samt vetenskaplig skicklighet. Slutligen sägs i tredje stycket 16 att 36 Prop. 2004/05:147 s. 105 och s Prop. 1990/91:113 s. 107 och prop. 2004/05:147 s. 105 och s Angående detta stycke se prop. 1978/79:175 s. 84 och s

15 positiv särbehandling inte får tillämpas om skillnaden mellan personernas kvalifikationer är så stor att tillämpningen skulle stå i strid med kravet på saklighet. Det bör påpekas att 4 kap. 16 högskoleförordningen, liksom 17 2 st. 2 p. jämställdhetslagen, är fakultativ Thamförordningen Förordningen (1995:936) om vissa anställningar som professor och forskarassistent i jämställdhetssyfte (nedan kallad Thamförordningen) trädde i kraft den 1 juli Förordningen var tidsbegränsad och gällde de anställningar som professorer och forskarassistenter som skulle tillsättas för särskilt anvisade medel under budgetåret 1995/96, 1 Thamförordningen. Thamförordningens 3 ersatte 4 kap. 16 högskoleförordningen vid anställning, enligt 3 1 st. Thamförordningen. 3 3 st. Thamförordningen om kravet på saklighet vid anställningen motsvarade 4 kap st. högskoleförordningen. 3 2 st. Thamförordningen hade följande lydelse: En sökande av underrepresenterat kön med tillräckliga sådana kvalifikationer som avses i 4 kap. 15 första och tredje styckena högskoleförordningen skall utses framför en sökande av motsatt kön som annars skulle ha utsetts (positiv särbehandling), om det behövs för att en sökande av det underrepresenterade könet skall utses. Skillnaden mellan Thamförordningens regel om positiv särbehandling och 4 kap. 16 högskoleförordningen, är alltså att Thamförordningens regel var tvingande. Thamförordningen upphävdes den 1 juni En sammanhållen diskrimineringslagstiftning Den svenska diskrimineringslagstiftningen har kritiserats för att vara splittrad och svåröverskådlig. 41 År 2002 tillsatte därför regeringen en kommitté vars uppdrag bestod i att utreda huruvida en gemensam lagstiftning mot diskriminering, som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder och samhällsområden, skulle vara lämplig. I kommitténs uppdrag 39 Lerwall s Förordningen (2005:175) om upphävande av förordningen (1995:936) om vissa anställningar som professor och forskarassistent i jämställdhetssyfte. 41 SOU 2006:22 s

16 ingick också att utreda möjligheten av en samordning eller sammanslagning av några eller samtliga av följande myndigheter; Jämställdhetsombudsmannen (nedan kallad JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning. 42 Den 24 februari 2006 presenterade diskrimineringskommittén sitt slutbetänkande, En sammanhållen diskrimineringslagstiftning. 43 Diskrimineringskommittén kom fram till att fördelarna med en sammanslagen diskrimineringslagstiftning vida översteg nackdelarna 44 och resultatet blev Förslag till lag (2008:000) om förbud och andra åtgärder mot diskriminering. 45 Lagförslaget består av fyra kapitel; 1 kap. innehåller inledande bestämmelser, 2 kap. innehåller regler gällande arbetslivet, 3 kap. innehåller regler om utbildning och andra samhällsområden och 4 kap. innehåller regler om tillsyn. Lagens ändamål är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 1 kap. 1 lag (2008:000) om förbud och andra åtgärder mot diskriminering. I 1 kap. 3 finns uttryckliga definitioner av direkt och indirekt diskriminering. Förbudet mot diskriminering i arbetslivet återfinns i 2 kap Innebörden av förbudet mot diskriminering är i huvudsak detsamma som i jämställdhetslagen. 47 Bestämmelsen som tillåter positiv särbehandling på grund av kön finns i 2 kap p. och lyder: Förbudet i 17 gäller inte om en arbetsgivares handlingssätt är ett led i strävanden att främja jämställdhet i arbetslivet och det inte är fråga om tillämpning av löne- eller andra anställningsvillkor för arbeten som är att betrakta som lika eller likvärdiga (positiv särbehandling på grund av kön). 42 SOU 2006:22 s. 123 och s. 213f. 43 SOU 2006: SOU 2006:22 s. 220f. 45 Lagen föreslås ersätta jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:000) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 46 Definitionerna av direkt respektive indirekt diskriminering på grund av kön är alltså separerade från förbudet mot diskriminering på grund av kön, till skillnad från jämställdhetslagen där definitionerna ingår i förbuden. 47 SOU 2006:22 s

17 Bestämmelsen motsvarar i huvudsak bestämmelsen om positiv särbehandling på grund av kön i jämställdhetslagen. De förslag till ändringar av 17 2 st. 2 p. jämställdhetslagen som jag presenterar nedan, gäller därför även för 2 kap p. om lag (2008:000) om förbud och andra åtgärder mot diskriminering träder i kraft. Tillsyn över lagen ska utövas av Ombudsmannen mot diskriminering, 4 kap. 1 lag (2008:000) om förbud och andra åtgärder mot diskriminering. Ombudsmannen mot diskriminering är en sammanslagning av JämO, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning. 48 Lag (2008:000) om förbud och andra åtgärder mot diskriminering föreslås träda i kraft den 1 januari 2008, och då upphör jämställdhetslagen att gälla. 49 Enligt senaste uppgift förväntas en lagrådsremiss under våren SOU 2006:22 s SOU 2006:22 s

18 4 SVENSK RÄTTSPRAXIS AVSEENDE POSITIV SÄRBEHANDLING Det finns inga rättsfall som direkt handlar om lagregeln om positiv särbehandling på grund av kön. Detta gäller såväl 3 2 st. ÄJL som 17 2 st. 2 p. jämställdhetslagen. Det finns emellertid några äldre rättsfall om förbudet mot könsdiskriminering som berör frågan om positiv särbehandling på grund av kön. Samtliga av dessa fall gäller ÄJL. I AD 1981 nr 171 gällde tvisten i målet frågan om en kommun gjort sig skyldig till könsdiskriminering genom att tillsätta en vikariatstjänst som assistent till konsumentsekreteraren med en man istället för en kvinna. Arbetsdomstolen (nedan kallad AD) konstaterade att det förelåg en betydande skillnad i meriter till kvinnans fördel och att det därmed förelåg en presumtion för könsdiskriminering. Kommunen hävdade till stöd för att könsdiskriminering inte förelåg att kommunen driver ett aktivt jämställdhetsarbete och att det strider mot kommunens allmänna inställning till jämställdhetsfrågor att agera könsdiskriminerande i samband med tjänstetillsättningar. Enligt Arbetsdomstolens mening var det jämställdhetsarbete som bedrevs av kommunen inte så aktivt och verksamt att kommunen med framgång kunde åberopa detta för att häva presumtionen om könsdiskriminering. AD 1982 nr 102 gällde frågan om ett landsting gjort sig skyldig till könsdiskriminering i samband med tillsättningen av en tjänst som förste utbildningsledare. Frågan var också om det skett misstag vid meritvärderingen. Landstinget menade att den man som erhöll tjänsten hade bättre sakliga förutsättningar för tjänsten än den kvinna som var kärande i målet. Landstinget framhöll också att man bedrev ett aktivt jämställdhetsarbete och hade utsett en särskild handläggare av jämställdhetsfrågor, samt att man hade haft kurser om vilka åtgärder som kan genomföras för att öka jämställdheten mellan män och kvinnor. AD konstaterade att landstingets bedömning av de båda sökandes meriter var felaktig, och att kvinnan hade bättre meriter för tjänsten som förste utbildningsledare. Landstinget hade dock inte något könsdiskriminerande syfte, enligt AD, och därför var det inte fråga om missgynnande på grund av kön. AD grundade detta på att flertalet av de sökande som kallats till anställningsintervjuer var kvinnor och att den sökande som först förordats för tjänsten, som sedan drog tillbaka sin ansökan, var kvinna. AD fäste också vikt vid landstingets aktiva jämställdhetsarbete. Frågan i AD 1982 nr 139 gällde huruvida ett landsting gjort sig skyldigt till könsdiskriminering genom att utse en manlig sökande framför en kvinnlig sökande till en tjänst som studierektor. AD fann att den kvinnliga sökanden hade ett markant försteg framför mannen i fråga om sakliga förutsättningar för tjänsten. Enligt AD har arbetsgivaren en viss möjlighet att motbevisa presumtionen för könsdiskriminering genom att hänvisa till en i övrigt jämn köns- 17

19 fördelning på arbetsplatsen, eller inom den typ av arbete eller den grupp av arbetstagare som det rör sig om eller till ett aktivt och verksamt jämställdhetsarbete. Detta har betydelse för anställningsrutinerna. En arbetsgivare som har en sådan jämn könsfördelning eller aktivt verkar för jämställdhet inom sitt verksamhetsområde skall således kunna behålla ett enklare system för urval och anställning av arbetskraft, enligt AD. När det är fråga om kvalificerade befattningar, som i detta fall, måste dock alltid en noggrann prövning av de sökandes sakliga förutsättningar göras enligt AD. 50 AD fann att landstinget inte lyckats bryta presumtionen om könsdiskriminering. Tvisten i målet AD 1990 nr 34 gällde frågan om ett bolag brutit mot jämställdhetsavtalet för byggnadsindustrin genom att inte anställa en kvinnlig arbetssökande, trots att hon var av underrepresenterat kön och lika kvalificerad som de manliga träarbetare som bolaget anställde under den aktuella tiden. Avtalet ersatte bestämmelsen om aktiva jämställdhetsåtgärder i 6 ÄJL. Denna bestämmelse var dispositiv, enligt 7 ÄJL, och kunde därmed ersättas genom kollektivavtal. AD ansåg att avtalet i likhet med i 6 ÄJL innefattade en skyldighet för arbetsgivaren att ha en personalpolitik som innebar att det bedrevs ett aktivt jämställdhetsarbete i företaget. Då avtalet gällde arbetsgivarens anställningspolitik som sådan, fanns ingen skyldighet för arbetsgivaren enligt avtalet att i det enskilda fallet ge företräde åt en viss sökande av underrepresenterat kön. AD ifrågasatte dock starkt, mot bakgrund av vad som framkommit i målet, om bolaget tagit sin skyldighet enligt avtalet på allvar. AD 1990 nr 34 kommenteras av Eklund i Juridisk Tidskrift. 51 Eklund menar att AD:s tolkning av lagen är korrekt, men att reglerna om aktiva åtgärder för jämställdhet i ÄJL måste ändras eftersom ett jämställdhetsavtal som träffats med stöd av dessa regler inte är värt papperet. 52 Lagstiftarens tanke var att arbetsmarknadens parter skulle agera mönsterbildare och föra utvecklingen av det praktiska jämställdhetsarbetet framåt. 53 Enligt Eklund tycks jämställdhetsavtalen istället ge parterna en frisedel ut ur systemet. Eklund ifrågasätter därför om inte disposiviteten av reglerna om de aktiva åtgärderna borde ha en sådan reglering i jämställdhetslagen att lagens eget krav alltid skall kunna hävdas oberoende av om det finns kollektivavtal eller inte och att JämO skall ges behörighet att föra en sådan talan. 54 Det kan tilläggas att i jämställdhetslagen har regleringen ändrats så att ett kollektivavtal som träffats 50 Se dock EG-domstolens dom i Abrahamssonmålet, avsnitt nedan. 51 Ronnie Eklund, Juridisk Tidskrift vid Stockholms universitet 1990/91, s Eklund JT 1990/91, s Eklund JT 1990/91, a st. 54 Eklund JT 1990/91, s

20 avseende aktiva åtgärder för jämställdhet inte befriar arbetsgivaren från skyldigheten att iaktta föreskrifterna i paragraferna som behandlar aktiva åtgärder, se 14 jämställdhetslagen. I ett nyligen avgjort fall från Örebro tingsrätt, mål T , T och T avgjort den 30 april 2007, prövade domstolen utrymmet för positiv särbehandling på grund av könstillhörighet i likabehandlingslagen. Målet gällde Örebro universitets beslut att tillämpa reglerna om alternativa urvalsgrunder vid antagningen till bl.a. hälsoutvecklarprogrammet ht Universitetets syfte med att tillämpa alternativt urval var att åstadkomma en jämnare könsfördelning på hälsoutvecklarprogrammet. Reglerna om alternativa urvalsgrunder fanns i 7 kap. 10 och 16 c högskoleförordningen. Reglerna föreskrev, enligt den lydelse de hade vid tiden för antagningen till ht 2005, att en högskola kunde besluta om urvalsgrunder som innefattade vissa förkunskaper eller andra sakliga omständigheter i fråga om utbildningar som vände sig till nybörjare beträffande högst tio procent av platserna. Universitetets beslut att tillämpa alternativt urval innebar att 4 av 25 platser på hälsoutvecklarprogrammet skulle tillsättas med det på utbildningen underrepresenterade könet, som i detta fall var män. Tre kvinnliga sökande som inte blev antagna trots att de hade bättre meriter än de fyra manliga sökande som antogs enligt det alternativa urvalet, ansåg att de blivit utsatta för direkt diskriminering på grund av kön enligt 7 likabehandlingslagen. I 7 1 st. likabehandlingslagen stadgas att [e]n högskola får inte missgynna en student eller en sökande genom att behandla honom eller henne sämre än högskolan behandlar, har behandlat eller skulle ha behandlat någon annan i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. I paragrafens andra stycke stadgas ett undantag från förbudet i första stycket. Förbudet gäller inte, om behandlingen är berättigad av hänsyn till ett särskilt intresse som uppenbarligen är viktigare än intresset av att förhindra diskriminering i högskolan. Örebro universitet menade att tillämpningen av det alternativa urvalet föll inom tillämpningsområdet för undantaget i 7 2 st. likabehandlingslagen, eftersom intresset att minska den sneda könsrekryteringen är ett särskilt viktigt intresse. Tingsrätten konstaterade inledningsvis att Örebro universitets förfarande kunde karakteriseras som en kvalificerad form av positiv särbehandling (könskvotering). Företräde hade ovillkorligt och utan åtskillnad givits åt sökande från en eftersatt grupp, trots att dessa sökanden hade sämre meriter än de som inte blivit antagna. Tingsrätten fortsatte genom att hänvisa till NJA 2006 s. 683, där Högsta Domstolen (HD) slog fast att ett ingripande undantag från en viktig huvudprincip bör komma till tydligt uttryck i lagen och tillämpas restriktivt. För att 7 2 st. likabehandlingslagen skall omfatta Örebro universitets förfarande (könskvotering), måste 19

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Tillåten positiv särbehandling eller otillåten könsdiskriminering en analys av svensk och europeisk rätt

Tillåten positiv särbehandling eller otillåten könsdiskriminering en analys av svensk och europeisk rätt Stockholms universitet Juridiska institutionen Tillåten positiv särbehandling eller otillåten könsdiskriminering en analys av svensk och europeisk rätt Av Anna Lindvall Examensarbete 20 poäng i civilrätt,

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

D-UPPSATS. Positiv särbehandling och kvotering ur ett arbetsrättsligt perspektiv

D-UPPSATS. Positiv särbehandling och kvotering ur ett arbetsrättsligt perspektiv D-UPPSATS 2010:012 Positiv särbehandling och kvotering ur ett arbetsrättsligt perspektiv Mikael Gustavsson Luleå tekniska universitet D-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lagens ändamål och tillämpningsområde /Träder i kraft I:2006-04-01/ 1 Denna lag har till ändamål att främja

Läs mer

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Borlänge Kommun Godkänd av Personalutskottet 2006-03-21 Att bli utsatt för sexuella trakasserier... 1 - Trakasserier grundade på kön... 1 - Trakasserier av sexuell

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Stockholm 2013 04 23. Kongliga Bergssektionens. jämställdhetsplan

Stockholm 2013 04 23. Kongliga Bergssektionens. jämställdhetsplan Stockholm 2013 04 23 Kongliga Bergssektionens jämställdhetsplan 2013/2014 Bakgrund: På Bergssektionen finns idag (VT 2011) 205 betalande sektionsmedlemmar varav 59 är kvinnor. På Bergssektionen finns idag

Läs mer

Positiv särbehandling Hur långt kan tillåten positiv särbehandling drivas enligt gällande rätt, innan åtgärden klassas som otillåten diskriminering?

Positiv särbehandling Hur långt kan tillåten positiv särbehandling drivas enligt gällande rätt, innan åtgärden klassas som otillåten diskriminering? I N T E R N A T I O N E L L A H A N D E L S H Ö G S K O L A N HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Positiv särbehandling Hur långt kan tillåten positiv särbehandling drivas enligt gällande rätt, innan åtgärden klassas

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

[ Tillämpningen av positiv särbehandling]

[ Tillämpningen av positiv särbehandling] Linnéuniversitetet Ekonomihögskolan Kandidatuppsats 15hp Arbetsrätt Vårterminen 2013 Programmet för personal och arbetsliv [ Tillämpningen av positiv särbehandling] - På grund av kön och etnicitet Av:

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0072(COD) 28 juni 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

DOM 2009-06-02 Stockholm

DOM 2009-06-02 Stockholm SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 Rotel 0714 DOM 2009-06-02 Stockholm Mål nr T 7752-08 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2008-09-15 i mål T 27302-05, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2013 Sommaren är nu äntligen här! Sol, skön värme och vackra blomster lockar

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Antagen av xxxxxxx Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 4 Organisation 4 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Sexuella

Läs mer

Positiv särbehandling

Positiv särbehandling Ekonomihögskolan 2RV00E Rättsvetenskap, examensarbete Kandidatuppsats 15hp, VT 2012 2012-03-15 Positiv särbehandling - På grund av kön samt etnicitet Författare: Helena Petersson Handledare: Håkan Hallbäck

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm 1 STOCKHOLMS TINGSRÄTT Avdelning 3 DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm Mål nr T 1419-09 PARTER Kärande Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Ombud: Jur. kand. Marie Nordström Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige. ISSN 2000-043X HebyFS 2013:2 Infördes i författningssamlingen den 20 februari 2013 Likabehandlingsplan 2012-2014 Kommunfullmäktige beslutade 1 den 13

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 Sammanfattning Sedan Handikappombudsmannen; HO, väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering HSPA 49-2014/82 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handledning för process 2014-05-01

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare HSN 2008-11-18 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-10-xx HSN 0802-0240 Handläggare: Peter Ölund Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Soldatanställningar i Försvarsmakten

Läs mer

Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund. Docenten i skatterätt Roger Persson Österman

Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund. Docenten i skatterätt Roger Persson Österman PM TILL: FRÅN: Hjelmco AB Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund DATUM: 2008-02-05 Docenten i skatterätt Roger Persson Österman ANGÅENDE: Skatt på flygbensin 1 INLEDNING Sverige har för avsikt att införa

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 12 februari 2004 PRELIMINÄR VERSION 2003/0265(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

DOM 2011-02-28 Stockholm

DOM 2011-02-28 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 0110 DOM Stockholm Mål nr T 3073-10 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2010-03-16 i mål nr T 1419-09, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Rektor Uppsala universitet Box 256 751 05 Uppsala Juridiska avdelningen Pontus Kyrk Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Anmälan

Läs mer

För trygghet, ansvar och respekt i skolan. information från Barn- och elevombudet (BEO)

För trygghet, ansvar och respekt i skolan. information från Barn- och elevombudet (BEO) För trygghet, ansvar och respekt i skolan information från Barn- och elevombudet (BEO) 1 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress:

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 4 andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 132.1 e mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG)

Lagrum: 3 kap. 4 andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 132.1 e mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) HFD 2015 ref 34 En apnéskena utgör inte en sådan dentalteknisk produkt som är undantagen från skatteplikt enligt mervärdesskattelagen. Förhandsbesked angående mervärdesskatt. Lagrum: 3 kap. 4 andra stycket

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 19/14 Mål nr A 45/13

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 19/14 Mål nr A 45/13 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 19/14 Mål nr A 45/13 Ett rekryteringsförfarande avbröts i relation till en kvinnlig arbetssökande som var gravid, vilket innebar könsdiskriminering och missgynnande i strid med föräldraledighetslagen.

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 Den Dover (PE400.662v02-00) Kvinnor och vetenskap (2007/2206(INI)) AM\712026.doc

Läs mer

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB BILAGA AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB Bakgrund Ett företag i VVS-branschen med verksamhet på flera olika orter i landet genomförde en driftsinskränkning

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 Arbetsrättsgruppen inom Gärde Wesslau Advokatbyrå presenterar härmed årets

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 28.11.2002 KOM(2002) 701 slutlig 2002/0072 (COD) Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om arbetsvillkor för personal som hyrs ut av

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Alla människor har lika värde Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Liten ordlista En del ord i broschyren Alla människor har lika värde kan man med fördel arbeta lite extra kring. Här är

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Beslut: Rektor 2015-02-23 Revidering: - Dnr: DUC 2015/347/10 Gäller fr o m: 2015-03-01 Ersätter: Handlingsplan

Läs mer

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm 1(5) www.forbundetrorelsehindrade.org Lund 2005-02-22 Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm Handikappombudsmannens rapport DISKRIMINERING OCH TILLGÄNGLIGHET En av de viktigaste intressefrågor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Den här broschyren vänder sig till dig som är ansvarig för att utreda ett ärende och till alla som är medarbetare, prövande till utbildning

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

2007-03-26. Förslag till regelförenklingar, från Almega. Övergripande ansvar: Håkan Eriksson. 1. Område: Lag om offentlig upphandling.

2007-03-26. Förslag till regelförenklingar, från Almega. Övergripande ansvar: Håkan Eriksson. 1. Område: Lag om offentlig upphandling. Förslag till regelförenklingar, från Almega Övergripande ansvar: Håkan Eriksson. 1. Område: Lag om offentlig upphandling. Kontaktperson: Stefan Holm. 2007-03-26 Inför de föreslagna EG-direktiven avseende

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker.

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker. Underlag 2015-02-19 Sida 1 (11) Statistik 2014 Främjande Rådgivning Typ Samtal 3 882 Brev 1 919 Totalt 5 801 Kurser och uppdragsutbildning Typ Deltagare Kurser 620 Uppdragsutbildning 520 Totalt 1 140 Media

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm 2008-02-20 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter 103 33 Stockholm Kommissionens förslag till ändring av Direktiv 2006/112/EG avseende hanteringen av

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 Föredragande: Wenneberg Uppslagsord: Arbetslöshetsförsäkring normalarbetstiden skulle beräknas på anställning i såväl Sverige

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer