facköversättaren Tema: Undertextning ett underskattat arbete MENTORSKAP GER SFÖ:ARE STÖD 10 SPRÅKBRÅKET FORSÄTTER INOM EU 13

Transkript

1 organ för sveriges facköversättarförening nr årgång 21 facköversättaren Tema: Undertextning ett underskattat arbete F OTO : D R E A M S T I M E MENTORSKAP GER SFÖ:ARE STÖD 10 SPRÅKBRÅKET FORSÄTTER INOM EU 13

2 Nr Årgång 21 Innehållet får gärna återges om källan anges. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Sveriges Facköversättarförening Box 1091, SE Båstad Besöksadress: Hallandsvägen 21 Tel: Tel.tid mån fre Fax: E-post: info@sfoe.se Hemsida: PlusGiro Bankgiro Redaktion Ansvarig utgivare Nadja Chekhov Chefredaktör Kerstin Orsén Tolvmansvägen 8 B Huddinge Tel: E-post: redaktor@sfoe.se Övriga redaktionsmedlemmar Ulf Abrahamson, Brett Jocelyn Epstein, Anna Hermerén, Mats D Linder, Britt-Marie Seex, Christian Swärdshammar och Gisela Weltzin Thunberg Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto Gisela Weltzin Thunberg Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Prenumeration Pris för år 2010 SEK 225:- + moms Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: Utgivningsplan 2011 Nr Manusstopp Utgivning 1 20 januari 1 mars 2 7 mars 11 april 3 16 maj 28 juni 4 14 juli 22 augusti 5 12 september 19 oktober 6 14 november 20 december Styrelsen har ordet styrelsen@sfoe.se Quo vadis? Har läst igenom sammanfattningen av en studie om språkindustrin i EU, genomförd av The LanguageTechnology Centre Ltd på uppdrag av EU-kommissionen. I studien kommer man fram till att översättning och tolkning år 2008 omsatte 5,7 miljarder euro (vid dagens växelkurser drygt 50 miljarder SEK). Dessutom dras slutsatsen att tillväxten under de närmaste åren kommer att ligga på minst 10 procent per år. Man kan problematisera och ifrågasätta resultaten, men själv studsade jag inför slutsatsen att vi arbetar i en så stor och snabbt växande bransch. Hur stämmer det med vår självbild och vår bedömning av den framtida marknaden? FÖR SFÖ innebär det en stor utmaning i egenskap av facköversättningsbranschens intresseförening. Hur kan SFÖ bäst axla den rollen och tillvarata sina medlemmars intressen? En självklar slutsats är att ett SFÖ som är känt och respekterat är en förutsättning för att vi ska kunna stödja medlemmarna på ett bra sätt och hjälpa dem att dra fördel av denna växande och mer mångfacetterade marknad. HUR VI STRATEGISKT positionerar och marknadsför SFÖ kommer då att betyda mycket. Vi behöver stärka vårt arbete mot väl definierade målgrupper, till exempel myndigheter (framför allt upphandlande myndigheter) och olika branschorganisationer. Vi måste också inse att marknadsföring av SFÖ kommer att ha starka beröringspunkter med lobbying och ju starkare ställning SFÖ har, desto mer genomslag kommer vi att ha Innehåll 4 Undertextning 9 Finska språkgruppen när vi hävdar branschens och medlemmarnas intressen. Hur får vi resurser för detta arbete med att marknadsföra SFÖ? Vi behöver inte svaja på målet när vi säger att SFÖ är facköversättarbranschens företrädare som värnar om yrkesetik, kvalitet och professionalism. Medlemmarna är föreningens resursbas. Deras engagemang och beredvillighet att ställa upp för SFÖ har gjort föreningen till vad den är i dag. Nu måste vi ställa oss frågan hur vi ska klara att marknadsföra SFÖ på ett aktivt och professionellt sätt. Föreningen har 20 år på nacken och har under denna tid gått från noll till drygt tusen medlemmar. Samtidigt har resursbasen för SFÖ varit i stort sett densamma. Nu krävs det nya tag och ett större grepp, och vi hoppas att ni medlemmar vill fortsätta att bidra till att vår förening utvecklas. Vi vill gärna veta vad SFÖ kan göra för dig, men också vad du vill göra för SFÖ! Johan Örtengren 12 Tekniken i backspegeln 14 SFÖ 20 år aktiviteter F OTO : P R I VAT 10 Mentorskap 18 SFÖ-nytt ISSN X 2 Sveriges facköversättaren Facköversättarförening 6/10

3 Styrelsen informerar F OTO : D R E A M S T I M E SFÖ storstädar Den här gången vill vi ta tillfället i akt att i korthet informera om styrelsens långsiktiga arbete under det gångna året. Föreningen har nu hela 20 år på nacken. Under de senaste åren, och även i år, har styrelsen därför arbetat med att se över hur organisationen och kansliet fungerar utifrån den medlemsbas och de förhållanden som råder nu. Till exempel har SFÖSAB:s bolagsordning från 1990 uppdaterats enligt aktuella regler för att sedan godkännas av årsmötet i våras. Arbetet med att modernisera föreningens system, däribland vårt databassystem, har pågått under hela året. En av de nya funktionerna är som bekant e-postfakturor. Men vi har inte bara städat i föreningens verksamhet. Vi har också arbetat med att definiera SFÖ:s roll och utveckla vårt kontaktnät och vår närvaro. I samband med jubileumskonferensen inledde vi ett närmare samarbete med våra nordiska systerorganisationer och har även vidareutvecklat de nationella kontakterna. Vi har också arbetat för att SFÖ ska ha en representant i Kammarkollegiets rådgivande nämnd, något som vi tyvärr inte lyckats uppnå. Utöver detta har vi haft avstämningsmöten med vår samarbetspartner Allians Försäkringsmäklare och förhandlat fram ett avtal med ny juridisk samarbetspartner, ADN Law. Vi har också representerat föreningen vid olika tillställningar, exempelvis på Språkrådsdagen. Representanter från styrelsen har även besökt ett par företagsmedlemmar för att framföra medlemmarnas synpunkter på deras förfarande. Styrelsen har också arbetat med frågor kring marknadsföring av och en långsiktig strategi för föreningens utveckling, ett arbete som kommer att fortlöpa under de kommande åren. Budgetarbetet är i full gång och förberedelserna inför nästa årsmöte har så smått påbörjats. På agendan för 2011 står också det vidare arbetet med att marknadsföra föreningen och vårt yrke, samt en översyn av den interna organisationsstruktur som togs fram STYRELSEN En värld i ständig förändring En facköversättare måste hålla sig uppdaterad och snabbt kunna skaffa nödvändig information och terminologi inom den bransch han eller hon översätter. En jurist måste hålla sig uppdaterad inom det rättsområde han eller hon är verksam. Detta blir än mer påtagligt då världen, teknik och samhälle snabbt utvecklas och förändras. Behovet av juridisk rådgivning ökar i takt med att verksamheten växer och utvecklas. Oavsett i vilken företagsform man bedriver näringsverksamhet är det nödvändigt att vara uppdaterad avseende de regelverk som styr och påverkar verksamheten samt ha tillgång till juridisk rådgivning. Hur går man lämpligast vidare när en kund inte betalar? Vad är skillnaderna mellan ansökan om betalningsföreläggande, stämningsansökan och konkurs- ansökan? Dessa frågor är viktiga för att uppnå det mest fundamentala med att bedriva näringsverksamhet, att få betalt för sitt arbete. Skatter och avgifter är andra för verksamheten viktiga faktorer som ofta förändras och som kräver att man som näringsidkare är uppdaterad. Från och med hösten 2010 är ADN Law Advokatfirma AB SFÖ:s rekommenderade affärsjuridiska partner. ADN Law erbjuder, enligt avtal med SFÖ, medlemmar och medlemsföretag, ett genomsnittligt pris på kr/tim exklusive moms. Endast faktiskt nerlagd tid debiteras. Priset utgår från att huvudparten av ärendena är av enklare karaktär (uppdrag som typiskt sett uppkommer hos småföretagare). ADN Law är en affärsjuridisk byrå med svensk och internationell inriktning som erbjuder full affärsjuridisk service. Vårt mål är att alltid hålla högsta kvalitet samtidigt som vi skapar verklig nytta för våra klienter. ADN Law är medlem i det internationella nätverket Lawyers Associated Worldwide (LAW). LAW består av cirka advokater verksamma i mer än 50 länder. Genom LAW får våra klienter tillgång till kvalificerade affärsjuridiska byråer i en stor del av världen. Kontaktperson på advokatfirman är jur. kand. Erik Rynhag med erfarenhet av arbete på Skatteverket och vid domstol. Rådgivningen kan gälla allt från upprättande av skattedeklarationer, anställningsfrågor, offentlig upphandling och byte av företagsform med mera. Välkommen att kontakta oss. ERIK RYNHAG F OTO : P R I VAT facköversättaren 6/10 3

4 Undertextning ett underskattat arbete Knappast några andra översättningar ses av så många personer som tv- och filmöversättningar. Ändå uppmärksammas undertextarna av SFÖ:s medlemmar ett knappt hundratal sällan annat än för sina misstag. Här är ett försök till orientering i form av en översiktsartikel, en redovisning av den utbildning som tills nyligen bedrevs av Tolk- och översättarinstitutet TÖI, en artikel om det tämligen okända fenomenet piratöversättare och en om hur det gick till att undertexta förr i tiden. Vad gäller löneutvecklingen finns en intressant redogörelse från 2007 på dn.se under rubriken Dvd-filmer i språkligt lågprisland. Redigering och kondensering av text är ofta det mest komplicerade. FOTO : LOTTEN BERGMAN Att arbeta som medieöversättare MED TILLSTÅND AV NJUTAFILMS. Medieöversättare översätter för andra medier än vanlig textåtergivning (på papper och skärm). Den kan handla om speakertext eller olika slags bearbetning, men främst handlar det om film och tv-program, varvid arbetet brukar kallas undertextning. Många är kritiska, och det är vanligt att de har favoritgrodor som de måste delge mig, eller så har de udda specialintressen som de anser att alla översättare är helt okunniga om. Det är förstås kul att ha ett jobb som är lite ovanligt och som väcker så många känslor, men trots att många har åsikter om mitt yrke är det få som egentligen vet hur det går till. Historik Sverige, de övriga nordiska länderna och Nederländerna har en lång tradition av att undertexta utländska filmer och tvprogram. Sverige tillhör ett litet språkområde och vår inhemska filmproduktion blir därför inte så omfattande. Från början var det knappast några språkpolitiska motiv som låg bakom beslutet att förse filmat material med texter istället för att dubba dem. Men vägvalet fick ändå språkpolitiska konsekvenser. Jämfört med många andra länder fick Sverige ett folk med god läsförmåga. Undertexterna i tv utgör en mycket stor del av den samlade textmängden vi tillgodogör oss; inte minst gäller detta ungdomar. På köpet får vi grundlig träning i att höra främmande språk. Textremsan är en av de främsta anledningarna till att vi svenskar är så pass bra på engelska som vi är. Dessutom ökar behovet av texter hela tiden. Det är inte längre bara utländsk film på biografer och på tv som textas. Nu textas även svenska program i allt större utsträckning, och när vi går på teater och opera kan vi också glädja oss åt att få hjälp av texter. Hantverket Vi har nu lång erfarenhet av att texta film, och under årens lopp har det vuxit fram kriterier för vad som utmärker goda undertexter. Jag sammanfattar dem helt kort: Utgångspunkten är att en god undertext ska...återge innebörden i ett originalverk som annars skulle vara otillgängligt eller obegripligt för en viss publik. I en undertext måste tre variabler balanseras: tid, utrymme och innehåll. Inprickningen av undertexter måste följa talrytmen, med hänsyn till klipp och ljudövergångar. Textmängden måste anpassas till en uppskattning av den genomsnittliga läshastigheten hos tittarna. En vanlig kritik är att översättaren inte tar med allt som sägs. Mycket riktigt är också redigeringen och kondenseringen av texten den del av vårt hantverk som många uppfattar som mest komplicerad. Tittaren ska helst inte uppleva att vi har valt bort väsentlig information. Texten är dessutom begränsad rent fysiskt. Mellan det vi kallar textblock ska det vara ett visst antal bildrutor, normalt mellan två och fyra. Sen skiljer sig sändningstekniken hos olika tv-bolag åt. Vi 4 facköversättaren 6/10

5 UNDERTEXTNING måste antingen hålla oss inom ett visst antal tecken, ofta någonstans mellan 37 och 40 tecken, eller så är det utrymmet som tecknen tar som sätter gränserna. Då kan man få in en massa l och i på en rad, men mycket färre m. Det finns även regler för hur länge en viss textmängd bör ligga i bild. Normalt vill man inte ha kortare liggtider än 2 sekunder (för enstaka ord) eller längre än 8 sekunder. Man bör eftersträva att använda idiomatiska fraser och uttryck, samtidigt som man måste anpassa målspråkets stil efter källspråkets. Undertextarens vardag Vårt yrkesliv är ur social synvinkel ofta ganska torftigt. De flesta av oss sitter ensamma, med hörlurar på huvudet och blicken fixerad på en bild som i bästa fall är cirka 20 x 20 cm och försöker skapa en svensk tolkning av vad som sägs. Jag skriver tolkning, inte översättning. Det språk som vi använder i undertexterna är egentligen varken talspråk eller skriftspråk och det vi skriver är framförallt väldigt sällan exakt det som personerna i rutan säger. Vi har ju dessa två orubbliga herrar som tvingar oss att tukta språket hårt tiden och utrymmet. På två rader ska vi försöka att återge till exempel Woody Allens svada, och helst ska vi få tittaren att tro att vi skriver exakt det Woody säger. Det händer ju att vi slinter på tangentbordet eller i huvudet, och våra tabbar behöver vi sällan förbli ovetande om. Folk hör av sig. Med folk menar jag alltifrån proffstyckande recensenter till grannen i huset bredvid. Visst svider det att göra fel, att höra fel eller att helt enkelt missförstå ett uttryck. Jag plågas fortfarande av missen när jag skrudade Sean Connery i en monkey suit när han faktiskt hade en mer städad monk suit på sig. Det verkligt otacksamma med mitt jobb är att när jag skriver en riktigt bra text, då tänker ingen på den. Tittaren tror att hon eller han har förstått allt. Jag läser aldrig texterna brukar de flesta hävda. Men jag vet att det inte stämmer, för jag läser till och med mina egna texter om jag råkar se ett Det verkligt otacksamma med mitt jobb är att när jag skriver en riktigt bra text, då tänker ingen på den program jag har översatt. Vem har inte suttit med blicken fastnaglad vid helt obegripliga texter, som antingen är på fel språk eller kommer i fel takt? Det går inte att slita ögonen från de förbiilande raderna. De är hypnotiska! MED TILLSTÅND AV NJUTAFILMS. Löneutveckling Medieöversättarna var från början en liten exklusiv kår med bra arbetsförhållanden och lön. När TV3 började sina sändningar mångdubblades efterfrågan på undertexter. Marknaden för översättningstjänster förändrades i ett slag. Den lilla exklusiva klubben kunde inte längre täcka behovet. Turligt nog fanns det en stor kader film- och språkintresserade som mer än gärna ville göra undertextandet till sin karriär. Så småningom dök nya aktörer upp, och det främsta konkurrensmedlet blev tyvärr priset. Översättningsbolagen bjöd under varandra som en anpassning till sändningsbolagens inköpspolicy. Efter att våra arvoden i omgångar hade sänkts med så mycket som 30 procent varje gång kom 2007 en del höjningar. Sändningsbolagen kan förstås argumentera att det är deras plikt att försöka pressa priserna när de upphandlar tjänster. Så är det självklart, men de har också en plikt att tillhandahålla god kvalitet. På samma sätt som de är beredda att betala mer för ett programuppslag av hög kvalitet bör de vara beredda att betala mer för att få goda undertexter. Den nuvarande upphandlingspolicyn skulle kunna jämföras med att programmakare och sändningsbolag valde alla sina artister bland dem som söker till Idol bara för att slippa betala de arvoden professionella artister begär. Så går det ju inte till. Man väljer artister utifrån deras begåvning och professionalism. Detsamma borde gälla vid upphandlingen av undertexter, för undertexterna är en tjänst tittarna har stort behov av och en tjänst som påverkar tittarnas upplevelse och behållning av programmen. Efter en helt ovetenskaplig undersökning av inkomsterna i vår kår kom vi fram till att de flesta tjänar mellan och per månad. Det är inte mycket, särskilt inte med tanke på att så gott som alla har akademiska studier i bagaget. Språkpolitik Någon kan kanske tycka att frågan om undertexternas kvalitet är ett esoteriskt problem som bara berör lingvister och språkentusiaster. Folk klagar ju inte, får vi höra. Jag hävdar att de gör det, men tyvärr så är det få som går så långt att de vänder sig till de rätta mottagarna sändningsbolagen. När jag säger vad jag arbetar med får jag alltid höra en rad exempel på usla översättningar. Oftast handlar det om stavfel eller att översättaren har missförstått ord eller begrepp. Det är sällan jag hör klagomål på att ordföljden är fel, eller på direktöversättningar, eller på att översättaren har missat ett idiomatiskt uttryck. Innebär det att det är mindre viktigt än stavfel och missförstådda ord? Jag hävdar att det är tvärtom. Det är när ett språk förlorar sin egen röst som det verkligen är hotat. När nyanserna och de betydelsebärande uttrycken förlorar sin komplexitet och blir endimensionella, då tvinar språket bort, då kan vi överlåta översättandet till maskinerna. Jag älskar ju mitt jobb, men det vore kul om kulturpolitikerna kunde ägna oss undertextare en tanke någon gång. De kunde fundera kring att vi faktiskt påverkar det svenska språket här och nu, framförallt bland barn, ungdomar och nyanlända. En satsad krona på oss skulle kunna ses som ren folkbildning. ULLA WICKMAN (tidigare ordförande för medieöversättaravdelningen i Teaterförbundet) facköversättaren 6/10 5

6 MED TILLSTÅND AV NJUTAFILMS. Vad är egentligen det svåra med undertextning? Undertexter finns med av två skäl: antingen talar man i filmen eller TVprogrammet inte svenska eller så vill man göra programmet tillgängligt också för döva och hörselskadade tittare. Tolk- och översättarinstitutet har utbildat översättare sedan mitten av 90-talet och bland dessa har också ett stort antal lärt sig konsten att göra undertexter. På senare år har man också börjat utbilda svensktextare inom ramen för en utbildning till skrivtolk. Skrivtolkar tolkar svenskt tal till svensk skrift simultant för döva personer med ett fungerande svenskt talat språk, också kallat vuxendöva. Undertextning och skrivtolkning har mycket gemensamt. De flesta beröringspunkterna handlar om hur man konstruerar texter för en effektiv och gränsöverskridande kommunikation. Kräver analytisk förmåga Att kunna göra bra och begripliga undertexter förutsätter förutom språkkunskaper och översättningsfärdighet en utvecklad analytisk förmåga. Talade texter måste brytas ner metodiskt i sina formella och innehållsmässiga beståndsdelar och sedan byggas upp igen i skriven form. Undertextaren byter modus för det budskap den information som ska komma fram till tittaren. Och det kräver omfattande kunskap om egenskaperna hos texter i allmänhet och om skillnaderna mellan talat och skrivet språk. Texterna ska reduceras och redigeras så att informationsbortfallet blir så litet som möjligt. Undertexten ska också i möjligaste mån återspegla de nyanser och attityder i det talade språket som man har att utgå ifrån. Men talspråk och skriftspråk skiljer sig som bekant ganska mycket åt när det gäller just den pragmatiska aspekten och man får hitta andra markörer för att uttrycka de nyanser och attityder som talaren använder rösten för. En utbildning för undertextare bör därför innehålla å ena sidan en hel del lingvistisk teori och å andra sidan mycket praktiskt arbete med att handgripligen producera undertexter. En viktig aspekt här är texternas förhållande till den rörliga bilden. En annan aspekt är det faktum att människan har olika kapacitet att ta till sig det talade och det skrivna budskapet. Vi uppfattar det vi läser mycket långsammare än det vi hör. En väl fungerande undertext tar hänsyn till dessa omständigheter och blir då en njutbar text. En dålig undertext gör inte det och får oss tittare att bli irriterade över den dåliga översättningen som inte fick med allt. Det betyder att utbildningen av undertextare behöver ge kunskap om textanalys som ett verktyg för att kunna bygga och redigera texter, Undertextaren får hitta andra markörer för att uttrycka de nyanser och attityder som talaren använder rösten för. FOTO : LOTTEN BERGMAN om samspelet mellan texter och rörliga bilder samt om människans förmåga att bearbeta information. Rytmkänsla viktigast Den kanske allra viktigaste förutsättningen för att bli en bra undertextare är en utvecklad känsla för rytm och tajming. Dessutom behöver man klara av att hantera de datorprogram som gör det möjligt att synkronisera texten i tid med de rörliga bilderna. Det senare lär man sig under utbildningen; det förra kan man i varje fall förbättra. Detta om teorin. Själva utbildningen på TÖI ligger för närvarande i träda. I dagsläget får studenterna bara ett litet smakprov på undertextning en enda lektion, och den är helt utan teknik. Medan kursen fanns innehöll den som teoridel textanalys samt lite historik och forskningsrön; resten var praktiskt arbete med att översätta och göra undertexter. Kursen motsvarade fem veckors heltidsstudier, och fyra av dessa gick ut på att göra undertexter till filmsnuttar om 7 10 minuter i olika genrer till exempel underhållning, natur- eller dokumentärfilm, nyhetssnuttar som man sedan diskuterade och analyserade för att se om uppgiften var löst på ett acceptabelt sätt. Uppskattningsvis 50 personer gick kursen , och av dessa jobbar rätt många med undertextning. TÖI har vaga planer att ta upp kursen igen men det är oklart när. MORENA AZBEL SCHMIDT (Utvecklade kursen och undervisade i den) Fotnot: Tilläggas bör att åtminstone ett av undertextföretagen har egen utbildning. MDL 6 facköversättaren 6/10

7 I korthet UNDERTEXTNING Så här kunde det gå till f.d.* F OTO : D R E A M S T I M E Facklig tillhörighet Undertextarna blev i maj i år nya medlemmar inom Frilans Riks. (Tidigare tillhörde man Teaterförbundet.) Textning och översättning upphandlas via anbud några år i taget, och alla som jobbar med SVT är knutna till Svensk medietext eller Broadcasttext. Jag är utbildad journalist men hoppade av och blev översättare, säger Thomas Löwhagen, medlem i Frilans Riks undertextarklubb. Att ha journalistiska kunskaper är A och O, menar han, annars skulle det vara svårt att klara jobbet. Att snabbt sammanfatta vad någon säger är samma process som att jobba med ettapuffar eller bildtexter. Jag måste göra ett urval, och det handlar om en journalistisk bedömning. Därav valet att gå till Svenska journalistförbundet och Frilans Riks. (Sammanfattat ur Frilansjournalisten) Man började med att infinna sig i TV-huset på Östermalm. Där satte man sig och beskådade filmen i en projektionsapparat som medgav stopp, back- och snabbspolning som på en gammaldags ljudbandspelare. I manuset jag kan inte minnas att jag någonsin fick det motbjudande arbetet att texta ett manuslöst program av typen David Frost markerade man scenväxlingarna. Sedan var det momentet klart. Hemma satte man sig så med bandspelaren, körde igenom ljudspåret och tog med stoppur tid på varje replik samt noterade tiden i manuset. Därefter var det bara att översätta, ungefär som det går till i dag fast förstås med skrivmaskin. Precis som nu gällde det att hålla reda på antalet ord och tecken och anpassa dem till repliktiden. Och precis som nu gällde det förstås också att anpassa textväxlingarna till bildväxlingarna (viktigt men inget som tittaren tänker på när det fungerar som det ska). När översättningen var klar, överlämnades den till översättaravdelningens skrivsektion som skrev ner texterna på håll i er nu hålkort! vilka på för mig okänt sätt låg till grund för texternas införande i sändningen. Detta införande styrde man sedan på så sätt att man satt i ett litet bås antingen under själva sändningen eller, om programmet bandades, vid ett tidigare tillfälle. Framför sig hade man en TVapparat, lite snett vid sidan om sig hade man ett ställ med manuset på, och i ena handen en liten dosa med en knapp vars tryckning medförde frammatning av nästa hålkort/textremsa. Tryckte gjorde man alltså enligt sina egna markeringar i manuset. Nå, vad tjänade man då på detta? Faktiskt ganska bra, med den tidens mått mätt (tidigt 70-tal). Det jag minns är att man för en vanlig 50-minuters TV-film fick det är jag rätt säker på 800 kr, exklusive sociala avgifter (ingen F-skattesedel). Arvodet baserades enbart på sändningstiden, så man kunde ha tur eller otur med textmängden. En sista sak: bland alla regler jag fick höra om hur man skulle göra saknades en, som jag var stolt över att jag trots att jag var så pass ung, 25 år kom på själv: nämligen att alltid sträva efter att inte skriva en textremsa som s.a.s. sträckte sig alltför många sekunder framåt i tiden, och att framför allt aldrig trycka in ett skämt förrän just då det yttras. Det är en självklarhet som säkert de flesta är medvetna om, men ändå syndas det rätt ofta mot den. Hur det var att översätta filmer vet jag inte, men jag kan föreställa mig att de flesta momenten i själva översättningsarbetet var snarlika. *(före datorerna) MATS DANNEWITZ LINDER Så det kan bli För mycket länge sedan såg jag en skräckfilm från 1954 som hette Spindlarna. Den hade en helt fascinerande undertextning. För det första var textremsorna ofta treradiga, vilket annars är strängt förbjudet. Men det underlättade förstås för översättaren, som ju inte behövde komprimera innehållet lika mycket. Och för det andra kom texterna helt i sin egen takt, ungefärligen anpassad till sina längder och i stort sett oberoende av ljudet. Det gav ett mycket sällsamt intryck. Till saken hör att översättningen var gjord av en på sin tid synnerligen välrenommerad filmkännare och (bok)översättare. Möjligen var det hans första undertextjobb. Huruvida det också var han som stod för översättningen av titeln vet jag inte, men den var i all sin korthet lika märklig. Filmen, vars originaltitel var Them, handlade nämligen om muterade jättemyror. Apropå detta: Numera anges i bokrecensioner åtminstone översättarens namn. Men när såg ni senast översättarnamnet anges i samband med en filmrecension? Eller översättningen kommenteras? MDL facköversättaren 6/10 7

8 UNDERTEXTNING F OTO : I S TO C K P H OTO Doldisarna bland doldisar: Piratöversättarna Piratöversättare, vad kan det vara? Är det folk som använder andras översättningar utan att betala för dem? Knappast hur skulle en sådan verksamhet se ut? Nej, piratöversättare kallas de som utan att få betalt översätter filmer, TV-serier och liknande och gör sina översättningar allmänt tillgängliga på nätet. Själva översättandet kan knappast anses som något otillåtet; det piratiga ligger i att undertexternas tillgänglighet gör att fler kan få utbyte av att införskaffa själva filmerna på otillåtet sätt via nätet. Antipiratbyrån menar dock att man måste ha rättighetsinnehavarens tillstånd för att få översätta ett verk, annars handlar det om intrång (en dålig översättning kan ju förstöra verket). Men det är svårt att se att man skulle ge sig på piratöversättarna. Vad är det då för folk som lägger ner en massa tid på att översätta film, och varför gör de det? Till att börja med kan man konstatera att de inte är särskilt många; enligt uppgift i Sverige ungefär ett hundratal. Drivkraften är i de flesta fall att man gör något som man är bra på och tycker om att göra en hobby, alltså. Man tar sig bara an filmer som man verkligen tycker om, och det faktum att man inte har något leveransdatum och alltså kan ta tid på sig gör att man också kan lägga ner stor omsorg på arbetet. Och det händer till och med att man nyöversätter filmer som man tycker är dåligt översatta av yrkesöversättare. Precis som andra hobbyidkare har amatöröversättarna förstås sina intressesammanslutningar. De fungerar via webbsajter, där översättarnas verk läggs upp men där man också har diskussionsforum, recensioner och en mängd relaterat material. Den äldsta och enligt egen uppgift mest kvalitetsmedvetna är Divxsweden, som grundades Där kvalitetskontrollerar man varje översättare, och där finns också hyfsat ingående anvisningar för hur det hela går till. Även Swesub (motto: För bättre texter ), som har funnits i fyra år, tar seriöst på uppgiften genom att ha en särskild översättargrupp dit man får tillträde bara på rekommendationer av andra medlemmar. Den största sajten ska få förbli namnlös, eftersom den har ett rykte om sig att piratkopiera andras översättningar för att därmed kunna erbjuda en oherrans massa undertexter och därigenom locka annonsörer. Huruvida amatöröversättarnas verk faktiskt också är bättre än proffsöversättningarna kan naturligtvis bara den uttala sig om som har detaljstuderat ett stort antal (och vem vill göra det?). Rimligtvis varierar kvaliteten mycket även i detta läger. Populära översättningar Lite siffror: En populär filmöversättning kan hämtas från sajten kanske gånger. Därtill kommer att andra entusiaster lägger in amatöröversättningarna i respektive filmer och gör dem åtkomliga och då talar vi om att de ses av kanske flera hundra tusen personer. Och arbetstiden då? Han som administrerar Swesub ägnar ett femtontal timmar i veckan åt denna hobby (alltså sajt + översättning och rättning av andras översättningar) och har översatt ett femtiotal filmer och lika många serieavsnitt. Hans föregångare som administratör säger sig lägga ner tre fyra dagar på en långfilm, vilket han själv menar är ovanligt snabbt jobbat. Till detta kan sägas att en yrkesundertextare normalt förväntas producera i runda tal 30 minuter färdigt material per arbetsdag, vilket skulle motsvara en genomsnittlig långfilm på 3 dagar, men den faktiska arbetstiden kan variera väldigt mycket här lika väl som för alla typer av översättningsuppdrag. MATS DANNEWITZ LINDER Källor: Intervju med Sigge McKvack av Helene Nordgren i Lokaltidningen, Hässleholm ( ) och artikel i Filter av Magnus Västerbro ( ) samt diverse nätsajter. 8 facköversättaren 6/10

9 SPRÅKGRUPP Finska Kontaktperson: Aija Myllymäki, tel: , Att översätta runt Bottenviken Det finsk-svenska översättarseminariet arrangeras varje höst av Finlands översättar- och tolkförbund (FÖTF) och den svenska avdelningen av Forskningscentralen för de inhemska språken i Finland (Focis). Iår träffades vi i Helsingfors den september. Seminariet har arrangerats i mer än 40 år både i Sverige och i Finland. Merparten har hittills kommit från Finland, men även översättare från Sverige välkomnas varmt. En del SFÖ:are har varit med, och vi ser gärna flera av er på kommande seminarier! I år fick vi höra om det ständigt aktuella myndighetsspråket av Eivor Sommardahl från Focis och Ulla Tiililä från Focis finska motsvarighet Kotus. Louise Wassdahl talade om konsten att skriva tydliga instruktioner. Mimma Olsoni-Broman och Hellevi Raita talade om journalisten som översättare, Åsa Mickwitz berättade om sin studie om engelska lånord i skriven svenska. Rickard Domeij tog upp kraven i Sverige att ha webbinformation på minoritetsspråk. Hur har myndigheterna lyckats eller har de ens försökt? Svaret var inte entydigt. Translatorer som själva handskas med torra manualer eller myndighetstexter vill höra om litterär översättning. Nu hade vi glädjen att höra Laura Jänisniemi som har översatt två deckarkonungar, Henning Mankell och Leif G W Persson. Hon berättade hur man hittar rätt stämning och språk i den grymma, ofta maskulina undre världen som vi till all lycka inte är så bekanta med i våra egna liv. En evighetsfråga för alla litterära översättare är också att kunna översätta svordomar på ett trovärdigt sätt. Jävla svårt är just jävla som florerar i svensk litteratur! Advokaten Mari Lampenius som samarbetar med FÖTF i juridiska frågor berättade om avtal och översättarens upphovsrätt. Vi fick även höra om konsten att stressa ner som motvikt till sitt arbete och fick öva avslappning i praktiken. Det gavs tid att umgås med gamla och nya bekanta. I år hade vi många nykomlingar, och det hoppas vi naturligtvis på även i framtiden, samtidigt som många trofasta gamla kommer år för år. Programmet för nästa seminarium kommer ut i FÖTF-tidningen Kääntäjä- Översättaren i mars. Då kan man även ansöka om Kopiosto-stipendium för att täcka en del kostnader. MIRJA HOVILA FÖTF och Focis, vad betyder det? Suomen kääntäjien ja tulkkien liitto Finlands översättar- och tolkförbund (SKTL FÖTF) har redan mer än 50 år på nacken. Det grundades år 1955 och har numera ca medlemmar. Förbundet har fem sektioner: litteraturöversättarna, facktextöversättarna, AV-översättarna, tolkarna samt lärarna och forskarna. Många medlemmar hör till flera sektioner. Lokalavdelningar finns i Tammerfors, Åbo och Vasa. Titta gärna på: Kotimaisten kielten tutkimuskeskus Forskningscentralen för de inhemska språken (Kotus Focis) är ett statligt institut för språkforskning och en språkmyndighet. Focis bedriver forskning i finska, svenska, samiska, romani och finländskt teckenspråk. Till Focis verksamhet hör språkvård, namnvård, lexikografi och olika forskningsprojekt. Focis har också ett omfattande bibliotek och språkvetenskapliga arkiv. På webbsidan finns även texterna av årets föreläsare. FOTO : SEPPO HOVILA Movitz och Mollberg alias trubadurerna Chrisu Österberg och Stefan Fallenius sjöng Bellman på två språk. Rickard Domeij tog upp frågan om hur bra svenska myndigheter egentligen kommunicerar på minoritetsspråk. FOTO : SEPPO HOVILA facköversättaren 6/10 9

10 Hej mentor! Hej adept! Mentorskap har varit en viktig del av SFÖ:s verksamhet sedan föreningen startades. Det ger nya medlemmar i föreningen chansen att få stöd av medlemmar som kan dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper. F OTO : I S TO C K P H OTO Under 2008 tog SFÖ:s mentorgrupp fram ett särskilt mentorprogram med mentorbroschyr, handboken Goda råd till nyblivna översättare och förslag till Överenskommelse mellan mentorer och adepter. Blivande mentorer och adepter kan lätt anmäla sitt intresse och sina intressen på SFÖ:s webbplats ( sfoe.se/pages.aspx?r_id=43083). Efter det att matchningen av mentorer och adepter rullat på i ett par år har mentorgruppen nu under hösten skickat en liten enkät till dem som är eller har varit mentorer eller adepter. Enkäten gjordes i form av textfrågor. De allra flesta mentorerna (ungefär 30) och en del adepter (ungefär 15) svarade. Frågorna var inte gjorda för statistisk utvärdering, men ett antal trender har tydligt framträtt: 1. De flesta adepter som fått en mentor svarade att de uppskattade möjligheten att ta del av mentorns kunskaper och hade upplevt förhållandet som givande och nyttigt. Även mentorer berättade att förhållandet är/har varit givande för dem. 2. Mentorerna undrade mest över att de inte blev kontaktade med något adeptförslag. 3. Även adepter undrade över att de inte fått något mentorförslag. 4. Parterna verkar inte alltid ha klart för sig vad mentorskap innebär. Särskilt från adeptsidan verkar det råda missuppfattningar, enligt mentorerna: att mentorn till exempel borde skaffa fram uppdrag eller korrläsa adeptens texter. 5. Flera mentorer som blivit kontaktade fick konstatera att deras tilltänkta adepter aldrig hörde av sig. 6. Flera adepter berättade att förhållandet rann ut i sanden. Vissa konstaterade självkritiskt att de kunnat göra mer för att hålla kontakt, men i ett antal fall konstaterades också att mentorn hade ont om tid. Flera ansåg att geografiskt avstånd var ett problem. Om 1.: Detta är glädjande och ger oss och alla berörda ny inspiration för vårt fortsatta arbete. Om 2. och 3.: Detta låter sig förklaras på ett förhållandevis enkelt sätt när man ser på vilka önskemål mentorer och adepter framför oftast ganska specifika sådana. I skrivande stund finns det ungefär ett tjugotal mentorer som står till förfogande och som inte har en pågående mentorrelation. Det kan låta lagom många, men: om mentorn och adepten önskar sig ungefär samma språkkombination och specialämnen samt geografisk närhet som många gör så finns det oftast helt enkelt ingen tänkbar matchning. Om 4., 5. och 6.: Det ser ut som om vi inte helt når ut med vårt budskap om vad SFÖ:s mentorskap innebär. Alla nya medlemmar får visserligen broschyren SFÖ:s mentorprogram. Det är annars inte lätt att veta att broschyren finns och hur man får tag i den. Men om man bara gjorde en sådan här enkät av ren nyfikenhet så vore ju ingenting vunnet. Det gäller att dra slutsatser också! MENTORGRUPPEN har stramat åt sina rutiner med utvidgade listor, en väldefinierad procedur angående hur matchningen ska gå till och inom vilken tidsram som inkommande önskemål ska vara åtgärdade, samt ett antal brevmallar som ska underlätta den tidskrävande matchningsproceduren och där ingår att kandidater som inte kan matchas ska SFÖ:s mentorprogram 10 facköversättaren 6/10

11 EKONOMI meddelas detta inom rimlig tid. Samtidigt har mentorgruppen lagt upp innehållet i broschyren SFÖ:s mentorprogram på SFÖ:s webbplats ( Denna text borde i all korthet förklara de viktigaste tankarna bakom mentorprogrammet. Mentorgruppen funderar även på möjligheten att lägga upp information om tillgängliga mentorer på webben (vilket naturligtvis kommer att ske enbart i samråd med dessa). MENTORERNA ber vi att hjälpa till med informationsflödet. När ni väl får kontakt med er tilltänkta adept eller om adepten har nämnts för er men aldrig hört av sig så berätta gärna hur det gick och om ni inlett en mentorrelation, och i så fall var och när. Samtidigt skulle vi gärna uppmuntra alla erfarna kollegor att ställa sig till förfogande som mentorer. Det är lätt att anmäla sig och vi gör vårt bästa för att hitta en adept som mentorn trivs med. Även om det inte alltid omedelbart finns just den rätta adepten, så är det viktigt att vi har så många mentorer som möjligt för att kunna hitta rätt matchning. ADEPTERNA ber vi också att hjälpa till med informationsflödet. Berätta gärna för oss om att ni tog kontakt med mentorn och hur det gick! Adepten förväntas vara den drivande i relationen med sin mentor. För en mentor att ställa sin tid och kraft till förfogande bara för att konstatera att adepten inte hör av sig känns väldigt onödigt, och dessa adepter kommer i fortsättningen att strykas från listan. NÅGRA PERSONLIGA avslutningstankar: Det mentorgruppen kan göra är att skapa en infrastruktur. Det är mentorerna och adepterna själva som skapar sin relation och är ansvariga för att det fungerar. Både tilltänkta och redan registrerade mentorer och adepter vill vi gärna uppmuntra att se över sina konkreta förväntningar. Till exempel så har vi lagt märke till att flera av mentorerna inte kan eller vill hjälpa till med CAT-verktyg, medan adepterna absolut vill ha just detta. En del annars möjliga och rimliga matchningar har fallit på just detta krav. Det kanske tål att nämnas att det finns alldeles utmärkta kurser i CAT-verktyg, bland annat de som SFÖ anordnar. Mentorskap kan vara så mycket mer än just utbyte av faktakunskaper. I längden är det den djupa yrkeskunskapen som mentorn är beredd att föra vidare som gör mentorskapet så värdefullt för en adept och tillika för mentorn själv. PER DÖHLER för mentorgruppen Kan vi skippa revisorn nu? Många medlemmar undrar nog nu om de omfattas av de nya reglerna för revisionsplikt från 1 november som gäller för de minsta aktiebolagen. Bakgrunden är en strävan, både från EU och staten, att genom förenklingar minska kostnaderna och öka konkurrenskraften. Om det uppfattas som förenkling återstår att se. Vilka är det som berörs? Enligt en ändring i aktiebolagslagen som gäller från och med den 1 november 2010 behöver inte alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor (godkänd eller auktoriserad revisor). De företag som inte längre omfattas av revisionsplikten måste uppfylla minst två av följande kriterier: Högst 3 anställda Högst 1,5 miljoner SEK i balansomslutning Högst 3 miljoner SEK i omsättning Små aktiebolag kan genom beslut på bolagsstämman välja att inte ha någon revisor om de kvalificerat sig enligt kriterierna ovan under två år. Om ditt aktiebolag beslutar detta på 2011 års bolagsstämma, gäller det för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2011 (om ditt AB har kalenderår som räkenskapsår). Tidigare har mandattiden för revisorn varit fyra år, men är nu ett år. Du får därför kolla vilket aktuellt avtal du har med din revisor, vilket kan innebära en förhandling med revisorn om vilken roll den ska ha efter bolagsstämmobeslutet. Du kan inte skräddarsy en revision, utan antingen har du revision eller också en annan samarbetsform. Det finns fler bestämmelser som man bör konsultera sin nuvarande revisor om. Observera att de lagar som reglerar verksamheten även framgent måste följas, såsom bokföringslagen, aktiebolagslagen och skattelagstiftningen. I samband med reformen får Skatteverket ökade kontrollmöjligheter. De kommer bland annat att kunna begära in bokföringsunderlag under löpande verksamhetsår. Kravet på att hålla bokföringen i ordning ökar alltså. Kasta inte ut barnet med badvattnet Aktiebolagslagen som reglerar aktiebolagen i Sverige är i stora drag densamma för enmansföretagaren som för de stora börsbolagen. Detta ställer stora krav på företagarens kompetens i ekonomi och juridik. Företagaren utan några anställda kan också känna att den administrativa bördan är stor. Om du dumpar revisorn bör du ha tillgång till kompetens, till exempel i form av en auktoriserad redovisningskonsult, så att du inte råkar ut för exempelvis skatte- eller bokföringsbrott. OLOF SANDBERG F OTO : I S TO C K P H OTO F OTO : I S TO C K P H OTO facköversättaren 6/10 11

12 SFÖ KONFERENS 2010 Tekniken i backspegeln och i kikaren F OTO : I S TO C K P H OTO Vi som är lagda åt tekniknostalgi hade julafton då Gunnar Carlsson klev upp på scenen. Han var en gammal räv i branschen redan då SFÖ bildades. Gunnar har sett det mesta, men konstaterar att antalet medlemmar med körkort på Tipp-Ex och karbonpapper stadigt minskar. Det stora skiftet, som inleddes åren före SFÖ:s födelse var naturligtvis datorernas intåg. När man börjar titta på vad som hänt under tjugo år blir man lite mörkrädd det är så mycket, och på olika plan som griper in i varandra, säger Gunnar Carlsson. En ordinär dator kostade runt kr Idag kostar den en fjärdedel, har oerhört mycket större kapacitet och kan bäras i en portfölj. Ännu mer slående är utvecklingen på externminnessidan. En hårddisk på 1 TB kostar idag 640 kr och rymmer en halv miljon disketter, som på sin tid kostade en femma styck. Priset per lagrad byte är idag drygt en tiotusendel av priset för 20 år sedan. Vad som däremot inte har följt samma kurva, noterar Gunnar Carlsson, är literpriset på bläcket i en bläckstråleskrivare. Det ligger på kr. I stället har själva skrivarna blivit nästan gratis. Facköversättare och typograf I SFÖ:s barndom sysslade de flesta av oss med att översätta filer i WordPerfect eller Word. Men sedan hände något. DTP Desk Top Publishing. Envar blev sin egen typograf. Vi som var med kommer ihåg layoutarnas orgier i fonter och grejor, säger Gunnar Carlsson. Det var inget konstigt med en annons för mat på Konsum med åtta olika fonter i olika storlekar, feta och magra och kursiverade. Det blev 5 10 års lekstuga under vilken tid många fackkunniga grafiker försvann. Konsekvensen för översättare blev naturligtvis att de även förväntades kunna översätta filer skapade i DTP-program. Först ut bland DTP-programmen var PageMaker på Mac köpte Adobe upp PageMaker, och har sedan varit den ohotade Gunnar Carlsson på konferens. jätten på DTP-sidan tog Adobe över FrameMaker programmet för megamanualer och 1999 lanserades InDesign som ersättare till PageMaker. Grafiska formgivare fick allt de kunde önska sig och lite till. Översättare fick avsevärt mer än de önskade sig. Översätta i layoutprogram är inget man gör frivilligt, och programmen är dessutom dyra att köpa. och dataexpert Icke desto mindre måste även layoutade texter översättas, och detta var en av flera samverkande krafter bakom utvecklingen av CAT-verktyg. Kort efter SFÖs födelse, hösten 1993, lanserade Atril DéjàVu faktiskt före den första versionen av Trados som kom Båda produkterna var ursprungligen avsedda att användas i respektive företags egen verksamhet, men Atril och Trados insåg att det fanns en försäljningspotential. Mot slutet av 1990-talet kom WordFast. Programmet blev snabbt populärt på grund av enkelhet, bra termhantering, hög kompatibilitet med Trados, hög servicenivå och lågt pris. Under senare år har en uppsjö av nya CAT-verktyg kommit ut på marknaden. CAT-verktygen har gett oss en möjlighet att se hur vi översatt liknande texter tidigare, och att blixtsnabbt lagra och hitta FOTO : GISELA WELTZIN THUNBERG termer. Med konkordans-sökningar kan vi på en sekund leta igenom tiotusentals sidor text för att finna de översättningar som använts tidigare. Men man ska inte heller glömma en annan aspekt, som kommit speciellt starkt under senare år: möjligheten att automatiskt ersätta delar av texten med termer och delar av segment, alltså att få hjälp av programmet att bygga upp ett målsegment så att man kanske bara behöver redigera vissa ord även om segmentet i sin helhet inte liknar något i minnet. För översättare av vissa typer av texter ger det viktig tidsbesparing och bättre kvalitet. Maskinöversättning Från CAT-verktyg är steget inte långt till maskinöversättning, och mången översättare har noterat med oro hur Google Translate snabbt och gratis levererar dåliga men läsbara översättningar. Det blir samtidigt allt vanligare att utgivare sänker kvalitetsribban och publicerar maskinöversatt text. Jag tror detta är en viktig och växande trend. Jag tror också att många köpare av översättningar Många köpare av översättningar har påverkats, undermedvetet, att tro att man kan köpa översatta ord som man köper socker eller potatis Utgivare sänker kvalitetsribban och publicerar maskinöversatt text har påverkats, undermedvetet, att tro att man kan köpa översatta ord som man köper socker eller potatis, bara att blanda hur som helst, återanvända och steka upp de gamla kokta potatisarna till en ny broschyr. Vadå, av en indisk byrå kan jag få ord på två dagar för 3 cent ordet! bara för att översätta, du är inte klok, vi har bara budgeterat 800 spänn!! Jag tror vi får se mer av sånt under de kommande 10 åren. Men det som kanske betytt mest under de senaste 20 åren är Internet. Det har förändrat våra liv och vårt sätt att arbeta, vårt sätt att hämta information och att kommunicera. Jag har så oerhört svårt att tänka mig en dag utan Internet. BJÖRN OLOFSSON 12 facköversättaren 6/10

13 NYHETER I korthet F OTO : I S TO C K P H OTO F OTO : I S TO C K P H OTO Språkbråket fortsätter inom EU Bredband till alla EU har antagit åtgärder som ska ge bättre tillgång till bredband. Ett av målen i EU:s digitala agenda för Europa är att alla ska ha tillgång till vanligt bredband senast 2013 och till snabbt och ultrasnabbt bredband senast De här initiativen kommer att bidra till att EU-invånarna får det förstklassiga Internet som de förväntar sig och förtjänar, så att de får tillgång till det innehåll och de tjänster de vill ha, säger EU:s ITkommissionär Neelie Kroes. KO Det blev inget beslut om EU-patentet den här gången heller. Konkurrensministrarna i Bryssel var i november nära en kompromisslösning, men nådde inte ända fram. EU-patentet har varit en segsliten fråga inom unionen som varit uppe till behandling i mer än 30 år. Nu liksom tidigare har språkfrågan varit svår att lösa. Tanken med EU-patentet är att göra det enklare och billigare att få ett patent som gäller i hela unionen. Jämförelser har gjorts med USA där det går att söka patent på ett enda språk och där ett beviljat patent dessutom gäller i alla delstater. Den som i dag har sin marknad i Europa och vill söka patent för detta geografiska område kan lämna in en europeisk patentansökan till EPO, det europeiska patentverket. Även om det räcker med en enda ansökan, tillkommer kostnader för översättning av patentet* och avgifter för de länder där patentet ska gälla när det väl är beviljat. Dessa kostnader har ansetts vara en stor konkurrensnackdel för EU och från svensk sida har frågan på senare tid drivits av handelsminister Ewa Björling. Men syftet har inte varit att EU-patentet ska ersätta de europeiska patentansökningarna, utan den som söker patent ska i stället själv kunna välja vilket patentsystem som passar bäst. Enligt det senaste kompromissförslaget skulle det vara möjligt att söka och godkänna EU-patent på tre olika språk: engelska, tyska och franska. Men frågan kunde inte röstas igenom med enhällighet, sedan framför allt Spanien motsatt sig en kompromiss på ministermötet i november. Handelsminister Björling hoppas nu på att frågan ska kunna lösas genom ett så kallat fördjupat samarbete. Minst en tredjedel av EU-länderna kan i så fall gå vidare med EU-patentet. Frågan kommer också att behandlas på ett rådsmöte som troligen blir den 10 december i år. ANNA HERMERÉN * Sedan 2008 behöver bara patentkraven översättas, något som har varit kännbart för patentöversättarna eftersom patentkraven utgör en mindre del av hela patentansökan. SFÖ på FTI:s höstmöte Traditionsenligt arrangerade Föreningen Teknisk Information, FTI, även i år ett höstmöte för medlemmar och samarbetspartners. Nästan en tredjedel av föreningens cirka 300 medlemmar deltog i mötet och många visade intresse även för översättningsfrågor. SFÖ representerades av Åke Rullgård och Eva Gustafsson, bland annat såldes flera SFÖ-skrifter vid SFÖ:s informationsbord. Flera föredrag tog upp frågan om informationskvalitet i till exempel bruksanvisningar, något som både är svårt att definiera och mäta. Ur det digra programmet kan också nämnas att det rapporterades från ett forskningsprojekt som försöker få fram mallar för hur bruksanvisningar ska utformas för att det ska vara lätt att hitta det man vill ha svar på. Ett utförligt referat från FTI:s höstmöte i Linköping finns på www. sfoe.se. facköversättaren 6/10 13

14 SFÖ 20 ÅR Anna Petrus och Gry Cedlöf. Studenter från Översättarprogrammet: Ivana Maric, Arvid Nordh och Jens Arvidsson FOTO : LOOLE HAGBERG SFÖ Västs 20-årsjubileum gav mersmak! 65 glada SFÖ:are och studenter fick ta del av tre intressanta föreläsningar, där temat var Språk och översättning i går, i dag och i morgon. Redan vid tiden började gästerna droppa in på Kulturhuset Oceanen i Göteborg den 15 oktober. Vår trevlige bartender Anders Warnqvist serverade fördrinken. I baren assisterade Jennie Bengtsson, som är vår privata vinkännare. Hon leder faktiskt egna vinprovningsevenemang. Kristina Norrman refererar de två första föreläsningarna: Behov av översättning genom tiderna Klas Rönnbäck som är ekonomihistoriker på Handelshögskolan i Göteborg inledde med den första delen i tidsspektrat. Han gav en exposé över behovet av tolkning och översättning genom tiderna och började med att säga att detta är en yrkesroll som egentligen ingen brytt sig om historiskt. Trots att behovet av global kommunikation funnits väldigt länge. Olika statsbildningar som vidgat sin makt till nya områden, handelsmän, missionärer och upptäcktsresande har genom tiderna använt olika sätt för att förstå och göra sig förstådda över språkgränserna. Texten på Rosettastenen, med vars hjälp hieroglyferna kunde dechiffreras, är till exempel statlig egyptisk propaganda skriven på egyptiska och grekiska. Handelsmän har alltsedan antiken rest vida omkring för att sälja sina varor. De som lärt sig olika språk anlitades i sin tur av andra handelsmän. Nätverk av så kallade handelsmäklare eller agenter bildades, vars uppgift bland annat var att fungera som tolkar. Kyrkofadern och översättarnas skyddshelgon Hieronymus översatte Bibeln från grekiska och hebreiska till latin. Missionärer och präster har ofta fungerat som tolkar och översättare mellan grekiska och latin och folkspråken. Med de stora upptäcktsresorna på 1500-talet skapades ett behov av att kunna kommunicera med människor i de nya världen, vilket löstes på olika sätt. Portugiserna, till exempel, kidnappade afrikaner för att lära dem portugisiska och sedan skicka tillbaka dem som tolkar. Unga portugiser strandsattes i Afrika i samma syfte. Columbus hade med sig tolkar, dock med fel språk, eftersom han inte kom dit han tänkt. När Cortez kom till Mexiko använde han sig av den spanske munken Gerónimo Aguilar som flera år tidigare lidit skeppsbrott och blivit fånge hos mayaindianerna. Vad kostar en dålig översättning? Även i dag är det staten (EU) och handeln som står för en stor del av översättningsbehovet. Klas Rönnbäck avslutade med att berätta att ekonomisk forskning visar att kostnaderna för just språkbarriärer kan vara väldigt höga. Han nämner ökade problem med till exempel kontraktsefterlevnad och tvister om vad som egentligen överenskommits som beror på just språkförbistring. Detta är ett område som utforskats ganska lite men som Klas Rönnbäck gärna skulle vilja ägna sig åt. Något för facköversättaren: att i kronor och ören kunna visa vad en undermålig översättning verkligen kostar! Svenskan idag Så var det dags för professorn i modern svenska vid Göteborgs universitet, Lars- Gunnar Andersson, att ge sin syn på svenskan av i dag. Som medverkande i radioprogrammet Språket under tolv år har han förstås en diger källa att ösa ur. Han började med att lista allmänna tendenser i svenskan under de senaste femtio åren: utjämning, demokratisering, intimisering, internationalisering, teknifiering och visualisering. För dem som vill fördjupa sig hänvisas till Olle Josephsons bok ju. Från kodskifte till kodglidning Språket har utjämnats, vi har gått från kodskifte till kodglidning och alla pratar Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet. Populär röst i programmet Språket i P1. FOTO : JOHAN WINGBORG 14 facköversättaren 6/10

15 SFÖ 20 ÅR Studenter från Översättarprogrammet: Catarina Odenkrantz och Amanda Isaksson Ann Johansson och Birgitta Eklund. i dag mer likt varandra. Alla har i dag också möjlighet att publicera sig skriftligt, vilket gör livet lite svårare för de som har makten. Något som också återspeglas i intimiseringen, som Lars-Gunnar Andersson exemplifierar med att vi i dag hälsar med ett hej i snart sagt alla situationer. Internationaliseringen så som den påverkar det svenska språket kan närmast benämnas anglifiering. Att vi i dag har fler modersmål än någonsin i Sverige har dock jämförelsevis liten påverkan på svenskan. Tekniken påverkar kanske inte hur språket ser ut, bortsett från alla nya engelska ord, men den påverkar hur vi använder språket i olika nya sammanhang som till exempel sms och chatt. Datorn har ersatt skrivmaskinen och vi har fått en textmaskin som visualiserar språket på ett helt annat sätt. Vårt språk består av grammatik, ordförråd och pragmatik. Grammatiken är inbyggd när vi lär oss prata. Ord lär vi oss förstås också då, men ordförrådet byggs sedan på under hela livet. Pragmatiken är något som förändras över tiden. Det offentliga språket har blivit mer informellt och inga barn säger väl i dag tant och farbror till sina kompisars föräldrar. Ord försvinner och nya kommer, både för att företeelserna som sådana försvinner och för att mer varaktiga företeelser benämns på nytt sätt. Vem vet i dag vad ett orv är (lieskaft), och vem tänker i dag på snurrande konstverk när det pratas om mobiler? Lars-Gunnar Andersson använder ofta antal träffar på Google som illustration till olika språkfenomen. Ett av de mer uppseendeväckande, i alla fall av publikens reaktion att döma, är kanske att man får tusentals träffar på att bero på där det rätteligen borde stå apropå. Som språkarbetare är man kanske mer språkpolis än de flesta, men generellt är det i dag inte förbud som använd aldrig det uttrycket som gäller, utan mer av å ena sidan kan man säga si, å andra sidan så. Även om många tycker att Språkriktighetsboken är alltför liberal i vissa frågor har vi lämnat Wellanders Riktig svenska bakom oss. På frågan från publiken om vi inte lika gärna kan avskaffa å, ä och ö svarar dock Lars-Gunnar Andersson att han inte tycker att det är något bra förslag, även om man i princip kan ta bort alla vokaler och ändå förstå vad som skrivits! Google translate Slutligen berättade Laura Nordlund om Google Translate: Maskinöversättning kom till på talet under det kalla kriget mellan USA och Ryssland. Då var målet att knäcka den ryska koden. Verktygen var regelbaserade, vilket betyder att man försökte Laura Nordlund tror att det kommer att bli allt viktigare för översättare att ha specialistkompetens. bygga modeller av språket utifrån dess regler, undantag och ett lexikon. Datorer och mängden data har utvecklats enormt mycket sedan dess och nu är statistiska verktyg som Google Translate möjliga. GT levererar bästa matchning av texten som ska översättas mot dokument som redan finns översatta av mänskliga översättare (mycket kommer från EU-texter). Funktion till nytta Därefter följde en presentation av alla de funktioner som Google Translate innehåller (som tvåspråkiga sökningar, Android ( GT i mobiltelefonen), automatisk översättning av webbsidor, hur man skapar text till YouTube-videon och automatiskt översätta dessa). Sedan F OTO : P R I VAT visades hur verktyget för yrkesöversättare (Translator Toolkit) fungerar. Det är ett kostnadsfritt CAT-verktyg, där man kan skapa TM och ordlistor, samt dela dessa med andra översättare (om man vill). Tänk på sekretessen Här poängterades vikten av sekretess vid användning av Google Translate och Translator Toolkit. Även om man skapar och använder ett exklusivt TM kan GT leverera textsegment till andra översättare som fuzzy hits. Dessutom befinner man sig på en http-sida (inte https), vilket inte är lämpligt för översättning av känsligt material. Något man måste tänka på när man använder GT är EU:s dataskyddsdirektiv, som förbjuder att man anger EU-medborgares personliga data utanför EU (händer automatiskt om man använder detta verktyg). Varierande resultat Vi testade också hur bra Google Translate översätter olika texttyper från svenska till engelska. Resultaten varierade. Vid mycket stilistiska texter (många idiom) blev GT:s resultat inte så bra. Bättre översättning blev det av mera standardiserade texter, såsom en revisionsberättelse. GT har redan haft stor inverkan på översättningsbranschen. Användning av GT utgår ifrån slutanvändarens behov. Ibland kan det räcka med att veta ungefär vad en text handlar om och en mer korrekt och vacker översättning behövs inte. Laura Nordlund tror att vikten för översättaren att ha en specialistkompetens kommer att öka i framtiden. Då är det även möjligt att kunden vill använda kvalificerade översättare för att korrigera maskinöversättningar. Redan nu kan man hjälpa kunden att förstå vilka texter som kan vara lämpliga för maskinöversättning och vilka som fortfarande kräver en kvalificerad översättares kompetens. LOOLE HAGLUND KRISTINA NORRMAN LAURA NORDLUND facköversättaren 6/10 15

16 SFÖ 20 ÅR Föreläsaren Ian Hinchliffe minglar med SFÖ-medlemmar. F OTO : I S TO C K P H OTO Jubileumsfirande i Syd med Den 13 oktober höll SFÖ Syd sitt lokala 20-årsjubileumsfirande. Ett 60-tal deltagare, SFÖ-, FAT- och Författarförbundsmedlemmar, studenter och lärare lyssnade till två intressanta föreläsningar och minglade efteråt i Lunds universitets lokaler. Iden första föreläsningen berättade SFÖ-medlemmen Ian Hinchliffe om hur föreningen bildades för 20 år sedan kring de fyra S:en: stöd, samarbete, seriositet och status. I motsats till romarnas devis söndra och härska skulle SFÖ:s devis kunna vara samlas och segra. I föreningen förenades översättare och byråer, vilket inte har varit okontroversiellt. Hur har det då gått med de fyra S:en? Har SFÖ lyckats nå de mål som sattes upp? Ian Hinchliffe gjorde ett delbokslut efter de första 20 åren. De två första orden, stöd och samarbete, riktar sig inåt mot medlemmarna och där har SFÖ lyckats väl. Vi har många aktiviteter och grupper som fungerar som stöd till medlemmarna och samarbetet är väl utvecklat i allt från större översättningsprojekt med flera översättare till alla de gånger när vi hänvisar kunder vi inte själv kan ta vidare till kollegor eller SFÖ:s sökfunktion. Men de båda andra S:en då? För att kommunicera att SFÖ står för seriositet och status gäller det att bygga upp SFÖ:s varumärke. Har vi lyckats med det? Står SFÖ för kvalitet och hög status på samma sätt som till exempel Armani, Läkare utan gränser eller de olympiska ringarna? SFÖ är välkänt i branschen, men känner köparna till SFÖ? Är det överhuvudtaget viktigt för oss att SFÖ är ett bra varumärke eller nöjer vi oss med att umgås internt? Tre vägar för SFÖ Slutligen blickade han in i framtiden och gav oss tre alternativa scenarion för SFÖ om 20 år : SCENARIO 1: SFÖ har medlemmar. Vi håller konferenser och utbildningar, hemsidan har blivit ännu tjusigare, men översättarens vardag liknar den som avspeglas i prisenkäten av 2007: endast 1/3 arbetar heltid med översättning och majoriteten har mindre än i årsinkomst från översättning. SCENARIO 2: Vi har anställt en avlönad VD, någon från våra egna led som känner översättarna och branschen väl. Hon eller han representerar föreningen gentemot näringslivet och lobbar och talar för oss. Medlemsavgifterna är högre, men de seriösa och hängivna översättarna är kvar i föreningen. Problemet är rekryteringen av VD. Vilken översättare kan tänka sig att lämna alla sina uppdrag under ett antal år för att utföra detta arbete och sedan, när uppdraget upphör, på nytt börja bygga upp en kundkrets? Eller om VD:n är deltidsanställd: hur ska medlemmarna kunna vara säkra på att det dras en tydlig gräns mellan VD-uppdraget och den egna översättningsverksamheten? SCENARIO 3, som bara är en dröm: En professionell VD anställs. Någon utifrån med relevant erfarenhet från andra branscher. Hon/han lär oss att ladda varumärket med attityd, marknadsför oss utåt och finns närvarande där kunderna 16 facköversättaren 6/10

17 FOTO : INGRID SIMKO Föreläsare Inger Johansson. SFÖ 20 ÅR FOTO : INGRID SIMKO Ett 60-tal deltagare vid SFÖ:s jubileumsfirande lyssnar på föredragen. F OTO : KO N F ER EN SGRUPPEN FOTO : KARIN ASHING framtidsblick finns. Ser till att knyta an till SFÖ:s kärnvärden, som kvalitet, och att sikta högt. Vi har verktyg för att säkra att alla SFÖ:s översättare håller hög kvalitet, exempelvis kontroll vid inträdet eller fortlöpande kontroll. Genom kurser i entreprenörskap där vi får lära oss att ta betalt för mervärden istället för att konkurrera med priset ser vi till att medlemmarna får mer än enbart språklig kompetens. Prisad översättare Den andra föreläsningen hölls av Inger Johansson. Hon är skönlitterär översättare med ett sextiotal titlar bakom sig och har nyligen tilldelats Elsa Thulins översättarpris. Hon talade om den litterära översättaren på 2010-talets marknad. En marknad som för närvarande är krympande medan utbudet av översättare är stort. Det gör det svårt att få in en fot. Sätten är många och en del mer eller mindre desperata. Erbjudanden om gratisöversättningar förekommer. Det varnade dock Inger Johansson för och menade att det betraktades som amatöristiskt och oprofessionellt. Rekrytering densamma Rekryteringen går till på ungefär samma sätt som för cirka 35 år sedan när Inger Johansson, som är autodidakt, fick sitt första uppdrag. Översättarna rekryteras via kontakter på förlaget. Det gäller att få till stånd ett möte och övertyga om att man kan leverera tryckfärdigt manus. Förlagsarbetet detsamma Redaktionellt sett är situationen sig också förvånansvärt lik. Kontrakt skrivs, texten översätts, granskas enligt god förlagssed av en redaktör, översättaren gör ändringar, läser korrektur och lämnar in ett tryckfärdigt manus. Men tekniskt sett är allt förändrat. Kopplingarna mellan litterära översättare och facköversättare är många. En hel del börjar med facköversättning, eller en facköversättarutbildning, och går sedan över till litterär översättning. Några håller på med båda delar. Det händer ganska ofta, berättar Inger Johansson, att EU-översättare återvänder från sin utlandstjänstgöring och tar upp litterär översättning på deltid. Något som Inger Johansson kan förstå, som kan se tillbaka på ett långt intressant och berikande (dock inte i ekonomiskt avseende) yrkesliv som litterär översättare. INGRID SIMKO EVY PAULSSON Översättaren i tiden I decembers mörker lyser flitens lampor hos oss i konferensgruppen. I sann julkalenderanda betar vi av lucka för lucka i planeringen, men istället för att öppna och njuta sparar vi alla festligheter och lärdomar ända till maj. För knappt två veckor sedan invigdes Malmös senaste stolthet, Citytunneln, så nu är det raka spåret till Station Triangeln och Hilton! Kanske tycker någon att man under en sådan färd missar mycket av staden ovan jord? Men se, det har vi redan tänkt på. Den som närvarar redan på fredagen kommer, på väg till vårt fredagsnöje, att få sig en guidad tur genom staden på gamla hederliga busshjul. Ni kommer att få vrida på både nacke och torso för att kunna se. Efter denna invigning i adventsoch glöggtider ser vi fram emot nästa stora Malmö-händelse, fast då med ett ackompanjemang av grönska och fågelsång. I maj är det dags att slänga halsduk och mössa, vässa pennan och spetsa öronen och bänka sig på 2011 års konferens. Boka in helgen 6 8 maj 2011 redan nu! Följ vårt arbete på under Konferens 2011, och kontakta oss gärna på konferens2011@sfoe. se. KONFERENSGRUPPEN Testa CAT-verktyg på nätet På sajten Translators Training ( sito/index.php) kan man bland annat se demovideor, ungefär en kvart långa, av 20 olika CAT-verktyg. De behandlar förstås bara de mest grundläggande funktionerna men ger ändå ett hyggligt hum om hur det kan vara att jobba med dem. Tidigare var den här tjänsten avgiftsbelagd, men numera är den gratis och rekommenderas alltså. MDL facköversättaren 6/10 17

18 SFÖ-NYTT Boktipset Brett Jocelyn Epstein, Lättsamt av översättare om översättning Julklappstips? Translators on Translating av Andrew Wilson När jag nyligen opererades, tänkte jag att jag skulle behöva en lätt och rolig bok att läsa under tiden jag var hemma och vilade och återhämtade mig. De flesta personer skulle kanske ha valt en deckare eller liknande, men inte jag. Jag valde att läsa en bok om översättning, Andrew Wilsons nya antologi Translators on Translating. Wilsons bok har kapitel med olika teman och varje kapitel har citat och diskussioner om ämnet i fråga av översättare. Boken är alltså om översättning, av översättare, och den gör översättning mer visible för att använda Lawrence Venutis benämning. Wilson är själv översättare och introducerar samt diskuterar varje ämne. Många av citaten kommer från folk som är ganska kända, i alla fall inom översättningsvärlden, som Douglas Robinson, Martin Luther och Anthea Bell. Andra är mindre kända, som Sharon M. Bell, Cathy Hirano, Eivor Martinus (som översätter från svenska till engelska) och Moura Budberg. Det är väldigt intressant att få insikt om översättning från så många olika översättare och från olika tidsperioder, länder och språk. Ämnen inkluderar arbete (Samuel Johnson kallar översättning the great pest för att han trodde att översättning inte var bra för språk), teknisk översättning, förhållandet mellan översättare och författare (Wilson skriver att few authors will ever have occasion to read a translator s work with anything like the attention the translator puts into theirs, and fewer still are actually capable of judging the quality of the translation. ), översättningsteori (Andrew Chesterman och Emma Wagner skriver att messages from the ivory tower tend not to penetrate as far as the wordface. (The wordface is the place where we translators work think of a miner at the coalface.) ), med mycket mera. Wilsons bok är intressant och ger en överblick över översättning och hur översättare tycker och tänker kring det. Man behöver inte läsa boken pärm till pärm det är bara att plocka upp boken och välja ett kapitel eller två när man känner för det. Perfekt när man vilar upp sig! B.J. EPSTEIN Några ord om det där med status F OTO : D R E A M S T I M E Friheten att vara sin egen. SFÖ:are pratar ofta om vår låga status så även på minikonferensen i Göteborg i oktober. Men vad menar vi egentligen med låg status? Jag delar kontor med frilansjournalister och känner mig ibland underlägsen dem, som skriver under eget namn i stora tidningar. De är synligare än jag men har lägre inkomst. Just osynlighet och dåligt betalt brukar nämnas som bevis på vår låga status. Vi ÄR osynliga, inte bara jämfört med journalister. Facköversättare var ett helt okänt begrepp för mig när jag för 12 år sedan anställdes på en byrå för att översätta Office-program. Hade jag mött en översättare då hade jag ställt samma fråga som jag själv ofta möts av nu: böcker, eller? Få tänker spontant på allt annat som översätts. Men är osynlighet lika med låg status? Kanske. Men många blir ändå fascinerade och imponerade när jag berättar om mina vedermödor med interntidningar och golfbaneskötselregler. De jag möter undrar ofta om man kan leva på facköversättning. Om detta tvista de lärde, men mycket handlar om att hitta sina nischer där man kan ta ut ordpriser som ger en vettig timlön. Men är dåligt betalt lika med låg status? Nja. För att återvända till frilansjournalisterna: kulturskribenterna har hög status och uselt betalt... Minikonferensen i Göteborg avslutades med en diskussion där vi vände på statussteken och tänkte ur ett annat perspektiv: vi försörjer oss på något vi älskar, jobbar sällan heltid och har stor makt över arbetstiderna. Om inte det är hög status vad är det då? IDA JOHANSSON PS: Ett tips till dig som vill läsa mer om frilansares villkor och status: se/2010/11/11/hellre-socialforsakringar-anentrepenorscoachning/ Alla läsare tillönskas en god jul och ett fantastiskt nytt år! 18 facköversättaren 6/10

19 SFÖ-NYTT Studentspalten Kontaktpersoner: Elisabeth Schriefer, Elin Svahn, Medlemsnytt Vi är nu 1093 medlemmar! F OTO : I S TO C K P H OTO Att vara översättare innebär att vara ekonom, it-tekniker, webbdesigner, datorsupport, fikaansvarig, projektledare, ergonom, head of accounts, facket som löneförhandlar, sin egen chef och mycket mer! Ja, sen ska man översätta också! Dr Översättare & Mr Hyde Två gånger i veckan jobbar jag extra som vårdbiträde på ett ålderdomshem. Det arbetet omfattar en del olika uppgifter att ge medicin, hjälpa på med stödstrumpor, mata eller laga mat, ringa hyresvärden, ha kontakt med anhöriga och att otröttligt pyssla om våra åldringar i stort. Självklart blir det aldrig tråkigt att jobba med människor och jag gör allt annat än vantrivs, men efter en hel sommar känner jag ofta hur jag otåligt längtar tillbaka till att få igång hjärnan på universitetet igen. Jag undrar hur det kommer vara att ha ett och samma yrke året runt? Mina tankar går ibland tillbaka till sommaren 2006 när jag satt i min lilla volontärlya i Malmö och hittade min nuvarande utbildning i Stockholms universitets utbildningskatalog. Jag hade länge tänkt bli översättare men min föreställning av yrket och dess villkor var väldigt vag. Jag hade aldrig funderat över var man skulle jobba som översättare, och åt vem! Förut trodde jag att det viktigaste var att kunna främmande språk (och givetvis att man kunde översätta åt vilket håll som helst). I början av utbildningen fick jag komma till rätta med en del uppfattningar och snart tänkte jag, bort från bara språk, nu vill jag lära mig översätta att analysera och förhålla mig till texter och genrer. Efter ännu ett år på TÖI insåg jag: aj då, nu måste jag lära mig det där att vara översättare också. Under andra terminen anordnas en kurs i yrkeskunskap för översättnings- studenterna där vi pratar allt annat än stilnivåer och nollekvivalens. På Humanistiska föreningen brukar vi tjata om att utbildningar behöver verklighetsanknytning och, rätt som det var, visade sig denna kurs vara min personliga ögonöppnare. Vi behandlade allt mellan fakturering, bokföring, marknadsföring, kontorsinredning och kundkontakter. Numera har bilden börjat ta form. Att vara översättare innebär alltså att vara ekonom, it-tekniker, webbdesigner & datorsupport, fikaansvarig, projektledare, ergonom, head of accounts, facket som löneförhandlar, sin egen chef som står och tittar på klockan när man stapplar in på kontoret; att vara sin egen vaktmästare, HR- & PR-avdelning, sökmotoroptimerare, ansvarig för vidareutbildning inom både fackområden & tekniska nyförvärv och ja, sen ska man översätta också! Och alla dessa uppgifter låg gömda i mörkret för mig en gång i tiden. Självklart är det roligt att jobba på ålderdomshemmet, men även ganska repetitivt och något nytt har jag inte lärt mig på länge. Översättarframtiden känns i alla fall i nuläget som ett område utan begränsningar där jag inte bara utför och förstår mig på en aspekt av arbetet utan på gott och ont även får lära mig hur trådarna hänger ihop. För en rastlös en som jag bådar det gott! Och jag hoppas att översättaryrket kommer kännas precis så mångsidig som det verkar så min Mr Hyde får något att tugga på. ELISABETH SCHRIEFER Vi önskar följande medlemmar välkomna i SFÖ: Marcus Axelsson, Örebro Sara Eriksson, Vallentuna Sheri Fox, Björklinge Maud Gothlin, Göteborg Maria Jovino, Örebro Daniel Karlsson, Borås Mira Kjellsdotter, Bandhagen Agnes Lagevald, Täby Eliane Lundberg, Habo Anna Magnusson, Lidingö Sofia Manve, Farsta Martin Mathiasen, Farsta Katharina Nahlbom, Göteborg Mari Nyman, Örebro Lisa Olsson, Malmö Linus Olsson, Knivsta Ulrika Rönström, Stockholm Elisabeth Schreuder, Stockholm Mette Simonsson, Lund Emelie Sjöblom, Malmö Björn Svensson, Lund Johan Thornberg, Helsingborg Nael Toukan, Stockholm Christian Unmack, Löberöd Nadja Weisshaupt, Varberg Helén Westén, Norberg Eva Åsefeldt, Göteborg Flitig bagare... This bread is baked purely from whole wheat! var originaltexten. Whole wheat är ju fullkornsvete, men så här blev den svenska översättningen: Detta bröd har bakats av helvete! Hämtat från Avigsidan.com. Nästa nummer kommer ut omkring den 1 mars (manusstopp den 20 januari) FOTO : GISELA WELTZIN THUNBERG facköversättaren 6/10 19

20 Posttidning B Retur till: Sveriges Facköversättarförening Box Båstad A D V O K A T F I R M A M E D A F F Ä R S J U R I D I S K I N R I K T N I N G FR ÅN OCH MED HÖSTEN 2010 ÄR»ADN L AW ADVOK ATFIRMA«SFÖ:S REKOMMENDER ADE AFFÄRSJURIDISK A PARTNER. ADN Law erbjuder, enligt avtal med SFÖ, medlemmar och medlemsföretag, ett genomsnittligt pris på kr/tim exklusive moms. Endast faktiskt nerlagd tid debiteras. Priset utgår från att huvudparten av ärendena är av enklare karaktär (uppdrag som typiskt sett uppkommer hos småföretagare). ADN Law är en affärsjuridisk byrå med svensk och internationell inriktning som erbjuder affärsjuridisk service. Vårt mål är att alltid hålla högsta kvalitet samtidigt som vi skapar nytta för våra klienter. Kontaktperson på advokatfirman är jur. kand. Erik Rynhag med erfarenhet av arbete på Skatteverket och vid domstol. Välkommen att kontakta oss. Erik Rynhag jur.kand. ADN LAW ADVOKATFIRMA AB BIRGER JARLSGATAN 58 SE STOCKHOLM TEL +46 (0) FAX +46 (0) DIREKT +46 (0) ERIK.RYNHAG@ADNLAW.SE 20 facköversättaren 6/10